27.09.2013 Views

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3<br />

Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts genom en kultur-<br />

3.5 Kulturmiljö<br />

miljöanalys under 2011. Kulturmiljöanalysen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd<br />

MKB:n (bilaga 7). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av rapporten. Under 2012 har en<br />

fältinventering genomförts. Rapporten från fältinventeringen kommer när den färdigställts att tillsändas<br />

länsstyrelsen.<br />

Historiskt nyttjande av utredningsområdet<br />

Utredningsområdet är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar naturgeografiska förutsättningar<br />

för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som brukar återfinnas<br />

vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller i älvdalar. Utredningsområdet ligger ovanför högsta<br />

kustlinjen och det är därför inte troligt att lämningar från kustanknutna bosättningar från äldre stenåldern<br />

förekommer här. Utredningsområdets belägenhet och karaktär innebär dock att renskötande<br />

samer mest troligt har nyttjat det historiskt. Området kan även ha nyttjats av svedjefinnar.<br />

Flera namn i och nära utredningsområdet är av antikvariskt intresse och som kan ge information om<br />

forna tiders markanvändning. Norr om utredningsområdet ligger kåtamyran, belägen intill en samisk<br />

flyttled som nyttjas av renskötare än idag. Ortnamn som Renmyrberget, Renmyran och Renmyrtjärnen<br />

vittnar om goda jaktmarker. Myrar som exempelvis Erik-Jansmyran och Erik-Jonsmyran, båda belägna<br />

i utredningsområdet omgivningar, indikerar vem som brukat de olika myrmarkerna under den tid då<br />

många av myrmarkerna brukades som slåttermark. Timmermyran indikerar att myren använts vid äldre<br />

tiders skogsbruk, antingen som en plats för timmerupplag eller som en av de myrar där portabla ångsågar<br />

ställts upp.<br />

Utredningsområdet ingår i det som var lappskattelandet Levattenslandet. Landets huvudviste låg vid<br />

Racknäs intill Skellefteälven. Sedan avvittringen 1887 ingick större delen av utredningsområdet i ett kronoparksområde.<br />

Kronotorpet låg vid Granliden, nordväst om utredningsområdet, där byggnaden finns<br />

kvar än idag.<br />

Fornminnesobjekt inom utredningsområdet<br />

Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister<br />

Fornsök. Fornlämningar finns dock registrerade i närliggande områden, framför allt vid Bockträsket,<br />

i Granlidens naturreservat och längs Skellefteälvens dalgångar (se karta i bilaga 31). Dessa lämningar<br />

utgörs främst av boplatsområden, härdar och fångstgropar, men här finns även sommargravar,<br />

en kolningsanläggning och platser med tradition.<br />

De lämningar och ortsnamn som påträffas i omgivningarna kan tyda på att omgivningarna har en lång<br />

historisk kontinuitet där bygden brukats under en längre tid. Detta innebär att det kan finnas fornlämningar<br />

även inom utredningsområdet. Möjliga fornlämningar inom utredningsområdet kar härröra från<br />

bruket av myrmarkerna, skogsbruket, bruket av de gamla lappskattelanden och rennäringen. Lämningar<br />

som kan finnas på höjderna inom utredningsområdet är samiska gravar och offerplatser.<br />

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!