Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3<br />
Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts genom en kultur-<br />
3.5 Kulturmiljö<br />
miljöanalys under 2011. Kulturmiljöanalysen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd<br />
MKB:n (bilaga 7). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av rapporten. Under 2012 har en<br />
fältinventering genomförts. Rapporten från fältinventeringen kommer när den färdigställts att tillsändas<br />
länsstyrelsen.<br />
Historiskt nyttjande av utredningsområdet<br />
Utredningsområdet är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar naturgeografiska förutsättningar<br />
för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som brukar återfinnas<br />
vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller i älvdalar. Utredningsområdet ligger ovanför högsta<br />
kustlinjen och det är därför inte troligt att lämningar från kustanknutna bosättningar från äldre stenåldern<br />
förekommer här. Utredningsområdets belägenhet och karaktär innebär dock att renskötande<br />
samer mest troligt har nyttjat det historiskt. Området kan även ha nyttjats av svedjefinnar.<br />
Flera namn i och nära utredningsområdet är av antikvariskt intresse och som kan ge information om<br />
forna tiders markanvändning. Norr om utredningsområdet ligger kåtamyran, belägen intill en samisk<br />
flyttled som nyttjas av renskötare än idag. Ortnamn som Renmyrberget, Renmyran och Renmyrtjärnen<br />
vittnar om goda jaktmarker. Myrar som exempelvis Erik-Jansmyran och Erik-Jonsmyran, båda belägna<br />
i utredningsområdet omgivningar, indikerar vem som brukat de olika myrmarkerna under den tid då<br />
många av myrmarkerna brukades som slåttermark. Timmermyran indikerar att myren använts vid äldre<br />
tiders skogsbruk, antingen som en plats för timmerupplag eller som en av de myrar där portabla ångsågar<br />
ställts upp.<br />
Utredningsområdet ingår i det som var lappskattelandet Levattenslandet. Landets huvudviste låg vid<br />
Racknäs intill Skellefteälven. Sedan avvittringen 1887 ingick större delen av utredningsområdet i ett kronoparksområde.<br />
Kronotorpet låg vid Granliden, nordväst om utredningsområdet, där byggnaden finns<br />
kvar än idag.<br />
Fornminnesobjekt inom utredningsområdet<br />
Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister<br />
Fornsök. Fornlämningar finns dock registrerade i närliggande områden, framför allt vid Bockträsket,<br />
i Granlidens naturreservat och längs Skellefteälvens dalgångar (se karta i bilaga 31). Dessa lämningar<br />
utgörs främst av boplatsområden, härdar och fångstgropar, men här finns även sommargravar,<br />
en kolningsanläggning och platser med tradition.<br />
De lämningar och ortsnamn som påträffas i omgivningarna kan tyda på att omgivningarna har en lång<br />
historisk kontinuitet där bygden brukats under en längre tid. Detta innebär att det kan finnas fornlämningar<br />
även inom utredningsområdet. Möjliga fornlämningar inom utredningsområdet kar härröra från<br />
bruket av myrmarkerna, skogsbruket, bruket av de gamla lappskattelanden och rennäringen. Lämningar<br />
som kan finnas på höjderna inom utredningsområdet är samiska gravar och offerplatser.<br />
45