g Riksdagen – en kort vägledning
g Riksdagen – en kort vägledning
g Riksdagen – en kort vägledning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Studiematerial från riksdag<strong>en</strong>
2 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Folket bestämmer<br />
Sverige är <strong>en</strong> demokrati. Det innebär att folket får vara med<br />
och bestämma hur Sverige ska styras.<br />
Alla kan inte vara med och bestämma om allting.<br />
Därför väljer vi repres<strong>en</strong>tanter som ska fatta<br />
beslut. I Sverige väljer vi vart fjärde år 349<br />
ledamöter till riksdag<strong>en</strong>. De ska besluta om lagar<br />
som gäller för hela samhället. Mycket som är<br />
självklart i <strong>en</strong> demokrati är omöjligt i <strong>en</strong> diktatur.<br />
I <strong>en</strong> demokrati får vi fritt säga vad vi tycker och<br />
tänker.<br />
Sverige blev <strong>en</strong> demokrati först<br />
när både kvinnor och män fick<br />
rösträtt 1921.<br />
Det var i Grekland som<br />
demokratin började utvecklas.<br />
Ordet demokrati betyder att<br />
folket får vara med och bestämma.<br />
I demokratier är det vanligt med demonstrationer.<br />
Många demonstrerar för att de vill förändra något i<br />
samhället.
I Sverige har vi fyra grundlagar. Det är viktiga regler<br />
för hur samhället ska styras.<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 3<br />
Grund<strong>en</strong> för vår demokrati<br />
Regeringsform<strong>en</strong><br />
Regeringsform<strong>en</strong> är vår viktigaste grundlag.<br />
D<strong>en</strong> beskriver våra demokratiska rättig heter,<br />
till exempel att det är förbjudet med<br />
dödsstraff, och hur landet ska styras. I<br />
regeringsform<strong>en</strong> står det att all makt utgår<br />
från folket och att riksdag<strong>en</strong> är<br />
folkets främsta företrädare.<br />
Tryckfrihetsförordning<strong>en</strong> och<br />
yttrandefrihetsgrundlag<strong>en</strong><br />
Två grundlagar handlar om rätt<strong>en</strong><br />
att uttrycka sig fritt. När det gäller<br />
tidningar och böcker finns<br />
tryckfrihets förordning<strong>en</strong>. För<br />
radio, tv och webbsändningar har<br />
vi yttrandefrihetsgrundlag<strong>en</strong>.<br />
Chefredaktör<strong>en</strong> bestämmer vad som<br />
Förr i tid<strong>en</strong> bestämde kung<strong>en</strong> mycket. I dag<br />
har kung<strong>en</strong> eller drottning<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> politisk<br />
makt, m<strong>en</strong> är <strong>en</strong> symbol för Sverige. Kung<strong>en</strong><br />
och drottning<strong>en</strong> ärver sitt uppdrag. Så ska det<br />
vara <strong>en</strong>ligt grundlag<strong>en</strong> successionsordning<strong>en</strong>.<br />
ska stå i <strong>en</strong> tidning, inte politikerna. Tidningar, radio<br />
och tv har <strong>en</strong> viktig uppgift att granska människor<br />
med makt, till exempel politiker.<br />
Successionsordning<strong>en</strong>
4 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Valet till riksdag<strong>en</strong><br />
Vart fjärde år är det val. Då bestämmer folket vilka<br />
349 ledamöter som ska ta plats i riksdag<strong>en</strong>.<br />
Är du 18 år och sv<strong>en</strong>sk medborgare har du rösträtt<br />
i riksdagsvalet. Då kan du rösta på ett parti som<br />
ställer upp i riksdagsvalet. Partierna har program<br />
där det står vad de vill göra för samhället. Om du<br />
har <strong>en</strong> favoritpolitiker kan du kryssa för honom<br />
eller h<strong>en</strong>ne och ge kandidat<strong>en</strong> <strong>en</strong> större chans att<br />
komma in i riksdag<strong>en</strong>. Nästa val blir i september<br />
2014.<br />
Man kan rösta i vallokal<strong>en</strong> eller per post.<br />
För att ing<strong>en</strong> ska veta hur <strong>en</strong> person röstar<br />
finns det skärmar att rösta bakom. Kuvertet med valsedeln ges till<br />
valförrättar<strong>en</strong> som kontrollerar att man bara har röstat <strong>en</strong> gång.<br />
VISSTE DU ATT ...<br />
drygt 7 miljoner personer<br />
hade möjlighet att rösta<br />
i riksdagsvalet 2010.<br />
Valdeltagandet<br />
blev 85 %.
Partierna i riksdag<strong>en</strong><br />
För att kunna bli invald i riksdag<strong>en</strong> måste man vara 18 år,<br />
sv<strong>en</strong>sk medborgare och medlem i ett parti.<br />
När valet är över räknas rösterna. Då står det klart<br />
vilka partier som kommit in i riksdag<strong>en</strong>. Ett parti<br />
måste få över 4 % av rösterna i landet för att komma<br />
in i riksdag<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> spärr<strong>en</strong> finns för att det inte ska<br />
bli för många små partier i riksdag<strong>en</strong> som gör det<br />
svårt att fatta beslut. De partier som får flest röster i<br />
riksdagsvalet får också in flest ledamöter i riksdag<strong>en</strong>.<br />
Partierna kan samarbeta med varandra för att få<br />
majoritet och på så sätt få ig<strong>en</strong>om sina förslag.<br />
Så här många riksdagsplatser<br />
har varje parti sedan valet 2010:<br />
Socialdemokraterna 112<br />
Moderaterna 107<br />
Miljöpartiet 25<br />
Folkpartiet 24<br />
C<strong>en</strong>terpartiet 23<br />
Sverigedemokraterna 20<br />
Kristdemokraterna 19<br />
Vänsterpartiet 19<br />
349<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 5<br />
VISSTE DU ATT ...<br />
160 riksdags leda möter är<br />
kvinnor (46 %).<br />
D<strong>en</strong> yngsta leda mot<strong>en</strong> är född<br />
1992. D<strong>en</strong> äldsta är född 1933.<br />
Medel åldern ligger på 47 år.<br />
Andel<strong>en</strong> utlandsfödda ledamöter<br />
har ökat efter valet 2010.<br />
En plats för <strong>en</strong> ledamot i riksdag<strong>en</strong><br />
kallas ett mandat. Just nu har inget<br />
politiskt parti eller block majoritet i<br />
riksdag<strong>en</strong>. Moderaterna, Folk partiet,<br />
C<strong>en</strong>ter partiet och Krist demo kraterna<br />
samarbetar och har tillsammans<br />
173 mandat. För att få <strong>en</strong> majoritet<br />
i riksdag<strong>en</strong> behövs 175 mandat.
6 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Riksdag och regering<br />
När valet till riksdag<strong>en</strong> är klart ska regering<strong>en</strong> bildas.<br />
Regering<strong>en</strong> måste stödjas av <strong>en</strong> majoritet av riksdag<strong>en</strong>s<br />
ledamöter.<br />
Det parti eller de partier som vill samarbeta och<br />
som har flest ledamöter i riksdag<strong>en</strong> kan bilda<br />
regering. Det börjar med att riksdag<strong>en</strong> samlas och<br />
väljer statsminister, regering<strong>en</strong>s chef.<br />
Statsministern väljer sedan ut vilka som ska sitta i<br />
regering<strong>en</strong>. Dessa personer kallas ministrar och<br />
får ansvar för olika avdelningar i regering<strong>en</strong> som<br />
kallas departem<strong>en</strong>t.<br />
I Ros<strong>en</strong>bad sitter regering<strong>en</strong> och statsminister<br />
Fredrik Reinfeldt och hans ministrar.<br />
Regering<strong>en</strong> och riksdag<strong>en</strong> delar på<br />
ansvaret att styra och besluta i Sverige.<br />
De sitter i olika byggnader nära<br />
varandra.<br />
VISSTE DU ATT ...<br />
Regering<strong>en</strong> lägger fram<br />
förslag på nya lagar till riksdag<strong>en</strong>.<br />
Förslag<strong>en</strong> kallas för propositioner.<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> fattar beslut om<br />
förslag<strong>en</strong> som regering<strong>en</strong><br />
lagt fram.<br />
I Riksdagshuset arbetar riksdag<strong>en</strong>s<br />
349 ledamöter.
Vad gör riksdag<strong>en</strong>?<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> har olika uppgifter. De handlar om lagar, p<strong>en</strong>gar,<br />
kontroll, EU och utrikespolitik.<br />
Beslutar om nya lagar<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> beslutar om lagar. En lag är <strong>en</strong> regel som bestämmer<br />
vad som är tillåtet att göra. Lagar är också ett sätt att förändra<br />
samhället. Lagarna finns samlade i d<strong>en</strong> tjocka lagbok<strong>en</strong>.<br />
Bestämmer om stat<strong>en</strong>s p<strong>en</strong>gar<br />
Stat<strong>en</strong>s inkomster och utgifter kallas för statsbudget.<br />
Regering<strong>en</strong> föreslår hur p<strong>en</strong>garna ska användas, m<strong>en</strong> det är<br />
riksdag<strong>en</strong> som till sist ska fatta beslutet.<br />
I budget<strong>en</strong> står det till exempel hur mycket p<strong>en</strong>gar som ska gå<br />
till polis<strong>en</strong>. <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> beslutar också om olika skatter.<br />
Kontrollerar regering<strong>en</strong>s arbete<br />
Alla som har makt måste kunna kontrolleras. Regering<strong>en</strong> har<br />
stor makt, därför finns det olika sätt att kontrollera d<strong>en</strong>.<br />
Ledamöterna i riksdag<strong>en</strong> kan ställa frågor till ministrarna i<br />
regering<strong>en</strong>. Om riksdag<strong>en</strong> är missnöjd med regering<strong>en</strong>s arbete<br />
kan <strong>en</strong> majoritet av ledamöterna tvinga regering<strong>en</strong> att avgå.<br />
Sverige och EU<br />
Sverige är medlem i EU och måste följa de lagar och regler som<br />
beslutas där. När ett beslut fattas i EU är Sveriges regering och<br />
riksdag med och påverkar.<br />
Utrikespolitik<strong>en</strong><br />
Regering<strong>en</strong> och riksdag<strong>en</strong> beslutar tillsammans om d<strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska utrikespolitik<strong>en</strong>. Det kan handla om att skicka sv<strong>en</strong>ska<br />
trupper utomlands för att bevara fred<strong>en</strong>.<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 7
8 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Vad gör utskott<strong>en</strong>?<br />
Varje riksdagsledamot kan inte jobba med alla<br />
frågor samtidigt. Därför delar ledamöterna in<br />
sig i 15 arbetsgrupper som kallas utskott.<br />
Varje utskott har hand om ett visst ämnes område.<br />
Ett utskott fungerar ungefär som <strong>en</strong> miniriksdag<br />
där 17 ledamöter från riksdag<strong>en</strong>s partier arbetar.<br />
Ett större parti har fler utskottsplatser än ett<br />
mindre. I utskott<strong>en</strong> förbereds förslag<strong>en</strong> som<br />
riksdag<strong>en</strong> sedan ska besluta om.<br />
VISSTE DU ATT ...<br />
Utskott<strong>en</strong> också<br />
bevakar vad som<br />
händer i EU inom<br />
sina områd<strong>en</strong>.<br />
I utskott<strong>en</strong> för leda möterna fram sina synpunkter på för slag<strong>en</strong> och<br />
kommer fram till vad majori tet<strong>en</strong> tycker. Ut skot t<strong>en</strong>s möt<strong>en</strong> är inte öppna<br />
för allmänhet<strong>en</strong>.
Här kan du se vilka områd<strong>en</strong> utskott<strong>en</strong> ansvarar för:<br />
Arbetsmarknadsutskottet:arbetsmarknadspolitik,<br />
jämställdhet och<br />
integration.<br />
Civilutskottet:<br />
äkt<strong>en</strong>skap, konsum<strong>en</strong>t-<br />
och bostadspolitik.<br />
Finansutskottet:<br />
stat<strong>en</strong>s budget och<br />
ekonomisk politik.<br />
Försvarsutskottet:<br />
försvaret, räddningstjänst<strong>en</strong><br />
och samhällets<br />
säkerhet.<br />
Justitieutskottet:<br />
domstolar, polis<strong>en</strong><br />
och fängelser.<br />
Konstitutionsutskottet:<br />
granskning<br />
av regering<strong>en</strong>, grundlagar<br />
och lagar om<br />
radio och tv.<br />
Kulturutskottet:<br />
kultur, ungdomar och<br />
idrott.<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 9<br />
Miljö och<br />
jordbruks utskottet:<br />
jordbruk, skog<strong>en</strong>, jakt<br />
och fiske.<br />
Näringsutskottet:<br />
industri, handel och<br />
<strong>en</strong>ergipolitik.<br />
Skatteutskottet:<br />
skatter, konkurser och<br />
folkbokföring.<br />
Socialförsäkringsutskottet:<br />
bidrag,<br />
p<strong>en</strong>sioner och<br />
invandring.<br />
Socialutskottet:<br />
omsorg om barn och<br />
ungdomar, äldre och<br />
funktionshindrade<br />
samt hälsopolitik.<br />
Trafikutskottet:<br />
vägtrafik, järnvägar,<br />
flygtrafik och IT.<br />
Utbildningsutskottet:<br />
förskola, skola och<br />
universitet.<br />
Utrikesutskottet:<br />
relationer med andra<br />
stater och bistånd till<br />
andra länder.
10 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Debatt och beslut i kammar<strong>en</strong><br />
I kammar<strong>en</strong> debatterar och beslutar ledamöterna om frågor som rör hela<br />
samhället. Alla debatter är öppna för allmänhet<strong>en</strong>.<br />
Varje riksdags ledamot<br />
har <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> plats med<br />
namnskylt. Under<br />
omröstning<strong>en</strong> sitter<br />
ledamöterna på sina<br />
bestämda platser, m<strong>en</strong><br />
annars får de sitta var<br />
de vill.<br />
Alla får lyssna på<br />
debatterna. Då<br />
sitter man på åhörarläktar<strong>en</strong>.<br />
I sina bänkar har<br />
ledamöterna<br />
knappar för att<br />
rösta. Grön knapp<br />
för ja, röd för<br />
nej och gul för<br />
att avstå ifrån<br />
att rösta.<br />
I talarstol<strong>en</strong> för ledamöterna<br />
fram sina åsikter. Allt som sägs i<br />
kammar<strong>en</strong> skrivs ned i protokoll<br />
som snabbt läggs ut på<br />
riksdag<strong>en</strong>s webbplats.<br />
Talmann<strong>en</strong> och de vice<br />
talmänn<strong>en</strong> leder riks dag<strong>en</strong>s<br />
och kammar<strong>en</strong>s arbete.<br />
Som talman måste man<br />
vara opartisk och inte<br />
favorisera något parti.<br />
De flesta människor<br />
får reda på vad som<br />
händer i riksdag<strong>en</strong> via<br />
medierna. Omkring<br />
60 journalister har egna arbetsrum i Riksdagshuset.<br />
Det ska vara <strong>en</strong>kelt för journalisterna att<br />
bevaka riksdag<strong>en</strong>. Från balkong<strong>en</strong> kan fotografer<br />
ta bilder och filma debatterna.
Från förslag till lag<br />
Utredningar<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 11<br />
Regering och riksdag har ansvaret för att ta fram nya lagar. Politiker,<br />
organisationer, medier, företag och allmänhet har rätt att uttrycka sin åsikt<br />
om förslaget. Så här kan det gå till när <strong>en</strong> lag stiftas:<br />
1. De flesta nya<br />
lagar börjar<br />
med ett förslag<br />
från regering<strong>en</strong>,<br />
<strong>en</strong> proposition.<br />
3. När propositioner och<br />
motioner kommer till<br />
kammar<strong>en</strong> så talar<br />
talmann<strong>en</strong> om det.<br />
Förslag<strong>en</strong> skickas sedan<br />
till ett utskott.<br />
4. Utskottet<br />
förbereder och<br />
skriver ett betänkande<br />
om vad utskottet<br />
tycker om lagförslaget.<br />
6. <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> debatterar<br />
och fattar beslut om<br />
d<strong>en</strong> nya lag<strong>en</strong> eller<br />
lagändring<strong>en</strong> i<br />
kammar<strong>en</strong>.<br />
2. Riksdagsledamöter<br />
kan också lämna förslag<br />
som kallas motioner.<br />
Motionerna är ofta<br />
motförslag till regering<strong>en</strong>s<br />
propositioner.<br />
5. Partierna i riksdag<strong>en</strong><br />
diskuterar förslaget i<br />
sina partigrupper och<br />
bestämmer vad man<br />
ska tycka om förslaget.<br />
7. Regering<strong>en</strong> får veta<br />
vad riksdag<strong>en</strong> har<br />
beslutat om i <strong>en</strong><br />
riksdagsskrivelse. Sedan<br />
ska regering<strong>en</strong> se till att<br />
beslutet träder i kraft.
12 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Kan du detta?<br />
1. Vad är detta för byggnader och vilka jobbar där?<br />
2. Vad finns samlat i d<strong>en</strong>na bok?<br />
3. Dra ett streck mellan symbolerna och namn<strong>en</strong> på partierna i riksdag<strong>en</strong>.<br />
Socialdemokraterna (S)<br />
Moderata samlingspartiet (M)<br />
Miljöpartiet de gröna (MP)<br />
Folkpartiet liberalerna (FP)<br />
C<strong>en</strong>terpartiet (C)<br />
Sverigedemokraterna (SD)<br />
Kristdemokraterna (KD)<br />
Vänsterpartiet (V)
4. Dra ett streck mellan grundlagarna och det som de handlar om.<br />
Yttrandefrihetsgrundlag<strong>en</strong><br />
Successionsordning<strong>en</strong><br />
Våra demokratiska<br />
rättigheter och hur<br />
landet ska styras.<br />
Rätt<strong>en</strong> att uttrycka<br />
sig fritt i radio, tv och<br />
webbsändningar.<br />
Rätt<strong>en</strong> att uttrycka<br />
sig fritt i tidningar<br />
och böcker.<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 13<br />
Bestämmer<br />
tronföljd<strong>en</strong> i<br />
Sverige.<br />
Regeringsform<strong>en</strong><br />
Tryckfrihetsförordning<strong>en</strong><br />
5. Vad kallas riksdag<strong>en</strong>s utskott som jobbar med frågor om polis och brottslighet?<br />
Gå in på www.riksdag<strong>en</strong>.se och ta reda på:<br />
6. hur du kontaktar <strong>en</strong> riksdagsledamot.<br />
7. vilket nummer du kan ringa eller vart du kan mejla när du har frågor om riksdag<strong>en</strong>.<br />
8. om riksdag<strong>en</strong> har fattat några beslut d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste veckan.
14 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong><br />
Har du koll?<br />
D<strong>en</strong> här broschyr<strong>en</strong> ska ge <strong>en</strong> inblick i hur riksdag<strong>en</strong> fungerar. Berätta för<br />
<strong>en</strong> kompis g<strong>en</strong>om att använda de här ord<strong>en</strong> vad du vet om riksdag<strong>en</strong>.<br />
Demokrati<br />
Grundlag<br />
Medborgare<br />
Minoritet<br />
Regering<br />
Statsminister<br />
Ministrar<br />
Proposition<br />
Motion<br />
Utskott<br />
Kammar<strong>en</strong><br />
Riksdagsval<br />
Röstning<br />
Ledamöter<br />
Majoritet<br />
Lag<br />
Talman<br />
Partier
Mer på webb<strong>en</strong><br />
Följ riksdagsledamöterna på nätet<br />
Vid sidan om partiernas egna hemsidor går det att följa många<br />
riksdagsledamöter via bloggar och mikrobloggar. Pröva att göra <strong>en</strong><br />
sökning på <strong>en</strong> person eller ett parti.<br />
<strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> 15
Vill du veta mer?<br />
Kunskap är makt. I d<strong>en</strong> här broschyr<strong>en</strong> har du lärt dig mer om<br />
hur riksdag<strong>en</strong> arbetar. Vill du veta mer så har riksdag<strong>en</strong> massor<br />
av informationskällor att hämta kunskap ur.<br />
www.riksdag<strong>en</strong>.se<br />
<strong>–</strong> navet till kunskap om riksdag<strong>en</strong><br />
Vill du göra ett studiebesök i Riksdagshuset? Leta fram de s<strong>en</strong>aste beslut<strong>en</strong> om skolan?<br />
Hitta epostadresser till dina riksdagsledamöter? Det här och väldigt mycket annat finns<br />
det information om på riksdag<strong>en</strong>s webbplats.<br />
Vi har <strong>en</strong> särskild avdelning som heter Lärare och som vänder sig till dig som undervisar<br />
i samhällskunskap. Där pres<strong>en</strong>terar vi hela vårt pedagogiska sortim<strong>en</strong>t som du dessutom<br />
<strong>en</strong>kelt kan boka, beställa och ladda ned. Så får du lite mer hjälp att göra riksdag<strong>en</strong><br />
begripligare och intressantare.<br />
riksdagsinformation@riksdag<strong>en</strong>.se och 020-349 000<br />
<strong>–</strong> ger dig svar<strong>en</strong><br />
Jag hittar inte beslutet! Vem kontaktar jag? Hur kollar jag d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste ändring<strong>en</strong> i<br />
grundlag<strong>en</strong>? Vi svarar på dina frågor om riksdag<strong>en</strong>, stora som små.<br />
020-250 000 och eu-upplysning<strong>en</strong>@riksdag<strong>en</strong>.se<br />
<strong>–</strong> har svar<strong>en</strong> om EU<br />
Jag vill plugga i ett annat EUland, hur gör jag? Vad står på EU:s dagordning just nu? Hur<br />
funkar Europaparlam<strong>en</strong>tet? EUinformatörer ger dig opartisk information och snabba svar<br />
på webb, telefon och epost.<br />
www.riksdag<strong>en</strong>.se • SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm • Tfn 08786 40 00<br />
ISBN 978-91-85943-68-5 <strong>Riksdag<strong>en</strong></strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>vägledning</strong> är producerad av riksdag<strong>en</strong>s<br />
informations<strong>en</strong>het. Illustrationer: Pontus Björlin. Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, oktober 2010.
Change language