TORP I TÄBY

TORP 

I TÄBY 

av 

John Ljungdahl, Nils Frejd och Hans Åström 

TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFT NR 31

John Ljungdahl, Nils Frejd, Hans Åström 

Torp i Täby 

-- befi ntliga och försvunna -- 

TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS 

SKRIFT NR 31

Täby Redaktionskommitté 2006 

Grafi sk formgivning: Per-Henrik Larson 

Foto: Såvida ej annat anges är fotona från Täby Hembygdförenings 

arkiv. 

Tryck: Stockholms Läns Grafi ska AB, Danderyd 

ISBN: 91-631-8718-3 

ISSN: 1402-4920 

Bilder på omslaget: 

Sidan 1: 

Ytterbystugan År 2003. Foto Hans Åström 

Sidan 4: 

Tibblehagen: År 1916 Fotograf okänd

4 Förord 

INNEHÅLL 

5 Torp och torpare – en allmän översikt 

11 Ett torpkontrakt 

13 Förteckning över torp i Täby 

89 Torpens gårdstillhörighet 

93 Bebodda torp i Täby enligt 1930 års församlingsbok 

101 Förklaringar och litteraturanvisningar 

103 Kartor över torpens lägen

4 

FÖRORD 

Torp är enligt uppslagsboken beteckningen på mindre osjälvständig 

jordbruksenhet, som upplåtits mot fullgörande av vissa arbetsuppgifter 

åt jordägaren. Torpbegreppet har funnits i vårt land sedan medeltiden och 

upphörde först på 1940-talet. Denna skrift handlar om de torp av olika 

slag, som funnits i Täby. Antalet uppgår till mer än 130 torp. 

Den som under många år samlat uppgifter om torpen i Täby är John 

Ljungdahl, som ansvarar för texten om de olika torpen. Nils Frejd, som 

tyvärr avled innan boken slutförts, har skrivit inledningen och sammanställt 

uppgifterna om torpens gårdstillhörighet. Hans Åström har ansvarat för 

inprickningen av torpen på kartorna samt även gjort en viss bearbetning 

och komplettering av texten. 

För att ange torpens status, om byggnaderna fi nns kvar ännu idag, 

om endast rester av grundera återstår eller om inget återstår av husen 

användes olika symboler i boken. I det senare fallet när inga synbara rester 

av torpen fi nns, har vi utgått från äldre topografi ska kartor från 1700- och 

1800-talen, där torpens lägen i många fall fi nns markerade. Med hänsyn 

till landskapets förändring är det dock även i sådana fall svårt att exakt 

ange var torpen legat utan en viss osäkerhet i lägesangivelsen existerar i 

dessa fall. 

Torpbilderna i boken är hämtade ur Hembygdsföreningen bildarkiv. 

Bildurvalet är begränsat dels av att det inte alltid fi nns bilder men även av 

utrymmesskäl. Om det är någon i läsekretsen, som har tillgång till foton 

på något eller några av torpen är vi mycket tacksamma om Hembygdsföreningen 

kan få möjlighet att kopiera dessa för vårt bildarkiv. 

Vi vill slutligen rikta ett varmt tack till Per-Henrik Larson, som tack vare 

sin nyligen genomförda digitalisering av Hembygdsföreningens bildarkiv, 

nu rationellt kunde bildsätta och därmed också redigera hela boken samt 

till Stig Lindström för en noggrann genomläsning av texten. 

REDAKTIONSKOMMITTÉN

TORP OCH TORPARE – EN 

ALLMÄN ÖVERSIKT 

TORPENS HISTORIA 

Vad innebär benämningen torp? Betydelsen har växlat genom århundradena. 

Ursprungsbetydelsen för östra Sveriges del kan möjligen vara ”inhägnad 

odlingsmark”, d.v.s. nyodling, som skett inom en bys område. Under 1500talet 

kom ”torp” att beteckna ett enstaka nybygge på allmän mark utan- 

för byn och som inte nått en sådan storlek, att det kunde kallas för gård. 

Vid denna tid var torparna ingen särskild grupp utan räknades in bland 

bönderna. När skattläggning skedde värderades torpen till l/4 eller l/8 

mantal och bosättarna kallades ”fjärdings-” eller ”åttingstorpare”. Allt fl er 

torp tillkom under 1600-talet, men myndigheterna försökte hindra att torp 

togs upp på härads- och sockenallmänningar. Det skapades också torp på 

mark, som tillhörde gårdar och som uppläts mot arrende eller dagsverken. 

I samband med att det yngre indelningsverket infördes enligt beslut år 

1682 ökade antalet torp dramatiskt under 1700-talet. Antalet ryttar-, 

båtsmans- och soldattorp kom att uppgå till bortåt 25.000. Dessa torp 

uppfördes på gårdarnas mark; ofta i utkanten av ägorna och skattlades 

inte. De fl esta torp, som tillkom under senare delen av 1700-talet och 

under 1800-talet var dock s.k. dagsverkstorp, som man fi ck bebo och 

bruka mot arbetsprestationer på den gård, som ägde marken. Ibland kunde 

torparen äga byggnaderna. Den största ökningen av antalet torp ägde 

rum under 1800-talet och orsaken var den stora befolkningsökningen i 

Sverige. Vid mitten av 1700-talet uppgick torpens antal exkl. soldattorpen 

till c:a 30.000. Omkr. 1860 nåddes maximiantalet c:a 100.000 torp 

Därefter minskade antalet och orsakerna var utvandringen till Amerika, 

utfl yttningen till städerna på grund av industrialiseringen och inte minst 

järnvägsbyggandet, där det behövdes mycket folk för anläggningsarbeten 

samt personal såsom stationskarlar, banvakter, lokförare etc. 1910 hade 

antalet torp minskat till c:a 50.000 och minskningen fortsatte de följande 

decennierna. År 1910 fanns det i Stockholms län 2429 torp. Av dessa hade 

92 mindre areal än ett tunnland, den största gruppen 559 st. omfattade 

6-10 tunnland och 526 torp var större än 15 tunnland. Många torp blev 

öde, andra friköptes och levde kvar som smågårdar eller förvandlades till 

sommarställen. Möjligheten att friköpa torp tillkom efter lagändringar 

under 1800-talet, men först på 1900-talet blev friköp vanligt. 1943 kom 

det defi nitiva slutet på den 400-åriga torpperioden. Detta år förbjöds 

nämligen upplåtelse av jord mot naturaprestationer. 

5

TORPARNA VAR INGEN ENHETLIG GRUPP 

Det fanns fria torp, där torparen ägde sin jord och sina byggnader och som 

levde på vad torpet gav samt utökade sina inkomster med en bisyssla av något 

slag. Dessa torp var skattlagda och i stort sett jämställda med smågårdarna. 

Kronotorp upptogs på kronans mark mot att kronotorparen utförde 

åkerbruks- och skogsarbete; hjälpte till med körslor och bevakning m.m. 

Skogstorp och kolartorp förekom i skogrika trakter. Torparen sysselsattes 

med skogsavverkning, tjärbränning, skogsskötsel, transporter av timmer 

och virke, kolning och timmerfl ottning. Fiskartorp fanns vid kusterna och 

större insjöar. 

Arrendet betalades med fi skleveranser. 

Jordtorpen var den största och vanligaste gruppen. Jordtorparen deltog 

i jordbruksarbetet på den gård eller herrgård som ägde marken. Oftast 

skedde detta genom ett visst antal dagsverken, men ibland betalade man 

endast arrende. Kombination av arrende och dagsverken förekom. 

Torpen kunde upplåtas på längre eller kortare tid. Det fanns torp som 

bebotts i fl era generationer av samma familj. En kontraktsperiod på 5-7 år 

var vanlig och kontraktstiden kunde sedan förlängas en eller fl era gånger. 

Längsta tillåtna arrendetid var 49 år. Arrende kunde ärvas. 

Stattorpen var många och vanligen små med obetydliga ägor. Stattorparen 

och hela hans familj var hårt bundna till den gård, som man tillhörde. 

Ersättningen för att få bo och bruka torpet gjordes genom dagsverken och 

naturaleveranser såsom lingon, blåbär och nypon m.m. Statarna inhystes 

ofta i s.k. statarlängor i gårdens närhet. Statarna kan beskrivas som näst 

intill livegna på den gård där de ³tagit stat.² Statarna och deras familjer 

måste ägna all sin tid åt arbeta på gården året runt. 

Soldattorpen uppläts till soldater, båtsmän och ryttare i kronans tjänst, 

Torpen ägdes av rote eller rusthållare, som ansvarade för att hus och 

ägor hölls i skick. Noggranna bestämmelser fanns om husens storlek och 

utseende. Regelbundna inspektioner skedde av kompanichef. Till soldaten 

skulle utgå vissa kontraktsenliga naturaförmåner i form av spannmål, ved, 

stängselvirke m.m. Fler uppgifter om Täbys båtsmän och ryttare (dragoner) 

fi nns i Täby Hembygdsförenings årsskrift nr 20. 

6

SAMHÄLLSSTÄLLNING 

Torparna på de större torpen och soldaterna hade status närmast efter 

landbönderna eller landborna, d.v.s. arrendatorerna. Giftermål mellan 

landbondedöttrar och soldater var inte ovanliga. Soldaten gynnades av 

att han fått viss utbildning i kronans tjänst och kanske fått se sig om litet 

mer än de fl esta andra i socknen. Soldaten var bättre läs- och skrivkunnig 

än torparna i allmänhet. När soldaten efter avsked måste lämna sitt torp 

kunde han få bekymmer med att hitta bostad och försörjning. Ofta blev 

han vanlig torpare, ibland fi ck han arbete som kyrkvaktare, skolmästare 

eller fjärdingsman. Även landbönderna blev i många fall torpare, när de 

inte längre kunde behålla sina arrenden. Orsaken kunde vara ålderdom, 

obetalda arrenden eller missnöje med deras sätt att sköta arrendet. 

De vanliga torparna ansåg sig nog vara en aning bättre än stattorparna, 

som å sin sida ansåg sig förmer än statarna och backstusittarna, även om 

gränsdragningen var hårfi n. 

LIVET PÅ TORPET 

Nya torp skapades ofta på mark, som låg långt ifrån by eller gård. Det var 

ofta magra och steniga eller sanka marker, som uppodlades för hand med 

enkla redskap och idogt arbete. Körbar väg till torpet fanns sällan eller 

tillkom långt senare. 

I början av 1800-talet blev det vanligt att skriva ³torpkontrakt² och så 

småningom skedde detta på tryckta standardformulär. I kontrakten 

redogörs för byggnadernas storlek och skick och vilka skyldigheter, som 

ålåg torparen för att få bruka och bebo torpet. 

Dagsverken på ägaregården var det vanligaste betalningssättet. Man skilde 

mellan mansdagsverken, kvinnsdagsverken, hjonedagsverken och hjälpdagsverken. 

Hjonedagsverken utfördes av torpardrängar och torparpigor 

eller annan av torparen lejd arbetskraft. Hjälpdagsverken var sådant arbete, 

som utfördes av barn eller åldringar. En torpare kunde t.ex vara skyldig att 

prestera tre mansdagsverken i veckan samt lika många kvinnsdagsverken 

året runt och t.o.m. fl er dagsverken under sådd- och skördetid. 

Arbetstiderna var ohyggligt långa. Man kunde börja redan vid 4-tiden på 

morgonen och sluta först vid 9-tiden på kvällen. Därtill kunde torparen 

ha en halvtimmes gångväg till och från arbetet. Visserligen brukade man 

få ett par rejäla raster under dagen, men ändå! Förutom dagsverken 

kunde torparen vara skyldig att utföra olika körslor, byggnads- och 

nyodlingsarbete, att leverera vissa kvantiteter skogsbär m.m. 

7

Avstämning av kontraktet skedde en gång per år. Om torparen hade 

utfört fl er dagsverk än stipulerat s.k. överdagsverk, så skulle dessa ersättas 

i kontanter eller i natura i form av spannmål, ärter m.m. Ett problem för 

torparen kunde vara att han måste göra de fl esta dagsverken samtidigt som 

han behövde så och skörda på sina egna åkrar. Hade torparen ej fullgjort 

sina skyldigheter kunde han med omedelbar verkan avhysas från torpet. 

Vissa torpare ägde egna dragdjur. I äldre tider företrädesvis oxar, senare 

häst, men de viktigaste djuren på torpen var korna. Man hade åtminstone 

en ko, som ibland fi ck tjäna som dragdjur. Några får och en hushållsgris 

fanns det nästan alltid. Man kunde också ha höns och få kontanter genom 

att sälja ägg. 

Ibland uppfördes två torp nära varandra och kallades då för ”tvillingstorp”. 

Det låg en trygghet i att ha en nära granne, och man kunde få litet hjälp 

ibland i en besvärlig situation. 

Torparlivet var fattigt, hårt och arbetsamt. Nyodling skedde med hacka, 

spett och spade. Sådden skedde för hand, skörden med hjälp av lie och 

skära, tröskning med slaga. På torpen fanns inga maskiner förrän i slutet 

av 1800-talet. Torparna hade många barn, som tidigt fi ck hjälpa till 

i det dagliga arbetet. Redan 5-till 6-åringar ansågs stora nog att kunna 

utföra enklare arbete. Att skaffa vinterfoder till husdjuren var viktigt 

men tidskrävande och arbetsamt. Man slog myrmarker och skogsängar 

samt vass i grunda vikar. Lövtäkt gav foder åt får och getter. Blev det långa 

och snörika vintrar krävdes det fyllda lador för att få djuren att överleva 

till våren, då de magra och eländiga äntligen kunde släppas ut på bete. 

BOSTÄDER 

Den allra enklaste bostaden var backstugan. Det var en stuga med tre 

väggar, Den fjärde väggen var nedgrävning i en backe, vilket gav ett visst 

skydd mot kyla. I backstugorna bodde de allra fattigaste, som inte ens 

kunde kallas torpare utan ”backstusittare”. 

Torpstugorna varierade i storlek både lokalt och provinsiellt. Hade 

torparen avtal med en hederlig bonde eller godsägare så inspekterades 

bostaden vid tillträdet och brister åtgärdades fortlöpande. Andra bostäder 

som inspekterades regelbundet var soldattorpen med tillhörande byggnader 

såsom fähus och lada. Detta skedde genom kompanichefen. Med 

statsmakten bakom ryggen så var soldattorpen antagligen i något bättre 

skick än de vanliga torpen. Det fanns också noggranna bestämmelser 

om soldattorpens storlek, som vanligen var c:a åtta gånger fem meter. 

Förmodligen har detta i viss mån påverkat byggnationen av andra torp. 

8

Stattorparna hade många gånger de minsta och sämsta bostäderna. På 

de stora godsen byggdes långa statarlängor, som hyste många familjer i 

minimala utrymmen. Det blev en bra grogrund för ohyra och smittsamma 

sjukdomar som tuberkulos. 

TORP I TÄBY 

Några av Täbys äldsta torp var sådana om 1/4 mantal. Här kan nämnas 

Risbyle vid Vallentunasjön, Strand vid Stora Värtan, Hästängen vid 

Rönningesjön samt Vissinge och Lövbrunna nästan mitt i socknen. Några 

av dem blev egna små gårdar. I det föregående har nämnts ”tvillingstorp” 

men i Täby har vi faktiskt ”trillingstorp” som uppfördes i slutet av 1700talet, 

avsides, i utkanten av Ellas och Vallas ägor, nämligen båtsmanstorpet 

Lillskog och ryttartorpen Lovisedal och Mejersberg. 

Det har i Täby funnits åtta rusthåll, skyldiga att hålla ryttare och häst. 

Båtsmansrotarnas antal var tio och blev elva, när Vågsjö inkorporerades 

med Täby. 

Idag fi nns inte många av de gamla torpen kvar i Täby. Särskilt sorgligt är 

att några av bäst bevarade torpstugorna bara för några få år sedan ödelagts 

t.ex. Lillskog vid Täbyvägen, som brann ned, och Hagby grindstuga som 

revs helt överraskande. 

9

ETT TORPKONTRAKT 

Förhållandet mellan torparen och bonden eller godsherren reglerades med 

skrivna kontrakt. Som ett exempel visas ett kontrakt från 1819 mellan 

dragonen på Skålhamra dragontorp och ägaren till Skålhamra gård (THF 

nr 14, sid 45). 

Dragonen hade även skyldighet att inställa sig till årliga möten på 

regementet. 

För vanliga torpare och i synnerhet dagsverkstorpare var kraven på 

arbetsinsatser på huvudgården avsevärt större. 

Kontrakt slutet mellan grosshandlare Jacob Palm Svensson och den 

nyantagne dragonen för nr 20 Skålhamra, tidigare drängen Carl Petter 

Carlsson den 20 dec. 1819. 

Texten lyder: 

CONTRACT No 20 Skålberg. 

Till Dragon för Rusthållet No 20 Skålhamra vid Kungl. LifRegementet 

LifEsqvadron och LifCompagniet är Drängen Carl Petter Carlsson antagen 

på öfverenskomna willkor som följer 

1. Bekommer han i Lega Tretton Riksdaler och Sexton Skilling 

Bancosedlar. 

2. Undfår han i Årlig lön räknadt från den 22 December 1819 Fem 

Tunnor Spannmål hvaraf hälften Råg och hälften Korn. Samt uti 

penningar Sex Riksdaler och Trettiotvå Skilling Banco Sedlar. 

3. Lämnar honom till underhåll för en Ko fyrtioåtta Lispund Hö 

samt Två Tjåg Halm hvarefter Spillningen bör av Gårdens Ägare 

få disponeras. 

4. Får han Boställe vid Gården samt Rättighet at för sig begagna 

den Jord som till Bostället hörer och kommer han Gärdesgården 

däromkring vid magt hålla, äfven blifver han ansvarig det 

byggnader ej förfalla genom dess försummelse samt i tid gifva 

bristfälligheter tillkänna, äfven som i händelse av Eldsvåda 

uppkommer genom dess oförsvarlighet till Ägaren enligt lag 

blifver skyldig ersätta skadan. 

5. Nödig Wedbrand af Gran och Tall windfällen äger han på Gårdens 

ägor sig sjelf förskaffa och ej något träd fälla eller nedhugga utan 

Ägarens bifall och utvist ställe. 

11

FÖRTECKNING ÖVER TORP I TÄBY. 

Följande symboler och förkortningar har använts: 

n Torpet finns kvar 

o Synliga rester bevarade 

O Ingenting återstår 

Hfl = Husförhörslängd 

TFAB = Täby Fastighetsbolag 

BT = Båtsmanstorp 

AL = Anita Lundins avhandling 

DT = Dragontorp 

Arkb = Arkivarien berättar 

DvT = Dagsverkstorp 

VtT = Välkommen till Täby 

Bou = Bouppteckning 

TSpl = Täby - Stan på landet. 

THF = Täby Hembf. skrifter. 

GMR = Generalmönstringsrulla/straffrulla 

Allmänt: Ortnamns betydelse och markbeskrivningar har i stor utsträckning 

hämtats från Jonas Ferenius skrift ”Vägnamnen i Täby” THF nr 23. 

En mera detaljerad redovisning av de källor, som använts, finns i slutet av 

boken. 

o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o 

Karta 4 

Arken o DvT under Hagby, även kallat Skogstorp. Låg vid en äng strax 

NV om Mörtsjön. Uppfört c:a 1860. Rivet omkring 1900 enligt Carl Svinge. 

Källor: 

Hfl 1860-65 Skogstorp - Arken 

Hfl 1865-66 Arken (Skogstorp) 

Hfl 1871-75: Nybyggaren, f.d. båtsman Jacob Bartelsson Ström född 

1810 och torparen Jan Erik Wallman född 1811 samt hushållerska. 

THF nr 23 sid 67 och AL. 

Lantmäteristyrelsens arkiv 1/108-10 Arken. 

13

Husgrunden är synlig i terrängen. Torpet togs upp på Hagby utmark 

och skildes från gården av det vidsträckta skogsområdet. Härav namnet 

Skogstorp. I den första husförhörslängden kallas torparen för nybyggare 

och uppges vara född i Hogrän på Gotland. Gotländsk ordbok ger under 

ark beteckningen ”ruckel. (gammalt) hus”. Torpet kan ha varit dåligt 

byggt. Efter c:a 20 år stod torpet obebott och jorden, kallad ”Gubbens 

täppa,” användes som betesmark av det närbelägna torpet Sparringsberg 

nere vid sjön Fjäturen. En annan förklaring till namnet kan vara att ängen 

nedanför torpet vid snösmältningen ofta var översvämmad och att torpet 

ovanför ängen kan ha gett associationer till Noaks ark. 

Karta 6 

Arninge Båtsmanstorp o BT för Arninge rote nr 79, som omfattade Väster 

och Öster Arninge samt Visinge. Låg vid gamla Vaxholmsvägen på Öster 

Arninge ägor. Rivet. 

Upptogs under 1600-talet. Förste kände båtsman i roten var Casper Arning 

född c:a 1630. Avsked 1694. Levde 1708 i Sibbo i Finland, där han hade 

en gård. Siste båtsman Claes Otto Ullman Arning var född 1854. Antagen 

1877. Död 1896. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 15 sid 45, 59, 67, nr 20 sid 51. 

Karta 6 

Arninge Grindstuga o DvT under Väster Arninge. Låg vid korsningen 

Roslagsvägen/Gamla Vaxholmsvägen. Torpet rivet c:a 1990. Upptagsår 

före 1773, då torpet beboddes av dagsverkskarlen Jan Jansson med hustrun 

Stina Lundström. Källmtrl: Hfl 

Grinden kan inte ha utmärkt någon ägogräns. Stugan låg långt inne på 

Väster Arninges ägor. Åkern norr om stugan kallades ”grindstugegärdet” 

Namnet Arninge har tolkats som uppskjutande berg. Namnet har 

sannolikt uppkommit redan under äldre järnåldern (500 f. Kr - 500 e. Kr.) 

Men ”arn” har också tolkats som ”härd” efter det gamla ordet äril, på 

fornsvenska ”arin” 

Karta 6 

Arninge Lägenhet n - Tidigare namn Arnsberg, beläget vid Vaxholmsvägen. 

Tillhört Väster Arninge. Rödmålad byggnad av timmer med inredd vind. 

Panelad, vita knutar, vindskivor och foder. Sadeltak täckt med tvåkupigt 

tegel Tvåluftsfönster med sex rutor. Skorsten av tegel mitt på nocken. 

Grund av huggen sten. Invändigt renoverat. 

Arnsberg Se ovan Arninge 

14

Karta 6 

Arningetorp o DvT under Väster Arninge. Har legat c:a 500 m NNÖ 

om Hägerneholms gård. Nämns i boskapslängd 1628, då bebott av Hans 

Skinnare och hustru Elin. Torpet kartlagt 1637 med åker till 2 ½ tunnland. 

Kanske har torpet avfolkats vid pesten 1630, då Arninge var hårt drabbat. 

På kartan över Väster Arninge 1691 har platsen markerats som ”gammalt 

torp”, Troligen är det samma torp, kallat ”Arningetorpet”, som nämns i 

dombok 1676. Sannolikt helt öde vid 1600-talets slut. 

Karta 5 

BERGTORP 

Fotograf: E. Jarneberg År: 1979 

Bergtorp n DvT under Viggbyholm - Tidigare namn Holmberga, Holmberget, 

Berget Grindstugan och Viggby torp Ligger vid Bergtorpsvägen/ 

E18. Grindstugan riven 1740. 

Mantalslängd 1699 nämner ”Holmberga” med torparen Per Svensson. 

Samma år finns det markerat på karta som ”nybyggt torp” med 3½ 

tunnland åker. Omfattade två torp mellan 1728 och 1790-talet,” Västra 

Bergtorpet” i en rågångsbeskrivning från 1789 torde syfta på ett av dessa, 

ev. på Bergtorp för att skilja det från Viggbytorp. Namnen Holmberga och 

15

Bergtorp har i kyrkböcker använts även om det närliggande Viggby torp. 

Torpet har på senare år varit växtförsäljning med stugan som magasin. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 22 sid 22 och 31 och 39. 

Karta 6 

Brinkhäll O DT, rusthåll nr 29 under Löttinge - låg längre in på Ryttarvägen 

än dragontorpet Råstugan, på Löttinges mark. Rivet. Namnet nämns 

tidigast 1762, tidigare ”Ryttarstufwan” nämnt 1758. Enligt karta 1728 

fanns en ”Ryttare Stufwa” c:a 400 m. norrut vid kanten av gärdet. Även 

Löttinge tä har i början av 1720-talet varit bostad för ryttare. Först nämnde 

ryttare under rusthållet är Lars Häger, antagen 1685 för Näsby. 

Sista dragon korpralen Johan Axel Öhrlund född 1868 i Vallentuna och i 

tjänst 1888-1901. 1910 bebos torpet av dragonen Gustaf Adolf Pihl född 

1872 i Järfälla, THF nr 15 sid 45, nr 20 sid 51 med hustru Vilhelmina 

Hedberg och tre barn. 

Källmaterial: Hfl 1740-1895 

Karta 4 

BROBY 

Broby O DT, även kallat Johannislund och Johannesberg, DT nr 24 under 

Broby. Låg c:a 150 m från Täbyvägen inom nuv. Erikslundsområdet. 

Källor: Hfl, THF nr 15 sid 46, nr 16 sid 85, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51, 

Förste kände ryttare är Anders Blom som finns på rusthållet 1687. Ersatt 

av Jacob Pollack 1692. Siste dragon Carl Gustaf Bro född 1869. Antagen 

1893. Död 1957 på torpet. 

16

Den 4 juni 1779 ingav ryttaren Olof Broberg ett besiktningsbevis till 

häradsrätt. Detta utvisade att han vid torpet under fyra års tid utfört 

följande arbeten i stenbunden mark: 

l. röjt en äng om c:a 5 tunnland med dike igenom samt huggit gärdsel 

och stör. 

2. gjort åker av mycket stenbunden mark om c:a ¼ tunnland samt 200 

famnar diken och omstängt med 260 famnar ”försvarlig gärdesgård”. 

3. Av stenen som han bänt ur åkern har han anlagt en källare med murade 

väggar. 

4. Planterat några ”Löfträn” 

För sitt idoga arbete belönades Olof Broberg med Patriotiska sällskapets 

Silfverpenning. Dessutom fick han årligen 6 riksdaler specie som tillägg till 

lönen för att han helt uppodlat torpet själv. Olof Broberg var född 1746 

i Björnlunda och gift med Brita Larsdotter född i Björnlunda 1748. Han 

antogs som ryttare 1772 och avled i Täby 16/5 1797. 

Samtidigt med Broberg inflyttade en avskedad båtsman, Johan Slaghök, 

född 1732, som stannade i två år. Han var båtsman i Hagby rote 1774-75. 

Det är lockande att tänka sig att han svarat för stugbygget och som en 

hedersbetygelse fått torpet uppkallat efter sig, d.v.s. Johanslund. 

Karta 4 

Brobylund n DvT under Broby. Beläget snett emot Lövbrunna gård. 

Upptaget omkring 1860. Ägan vid torpet kallas ”Brobylundsvreten” 

Källmtrl: Hfl 1860-95. 

Hfl 1895: Arbetaren Erik Pettersson född 1829 med familj. 

17

Karta 5 

BUNKEN 

Bunken o DvT under Ensta, Näsby och Åkerby - också benämnt 

Korsbäcken - låg vid Täby galopp. Revs vid slutet av 1950-talet. Del 

av grunden finns kvar mellan stallet och den stora parkeringen närmast 

utfarten från Täby Galopp. Torpet har fått sitt namn av den intilliggande 

hagen, som kallas ”Bunken” eller ”Bunkhagen” i domböcker på 1690-talet. 

Namnet Bunken är en förenkling av ”Bunkhagen”. Bunk är ett 

bygdemålsfärgat namn på olika växter, isynnerhet sådana med torra och 

styva stjälkar och därför dåligt foder. 

Bunk kan också vara en torr markrand mellan skog och våt mark. 

Namnet Kassbäcken torde ha tillkommit av misstag. Av allt att döma har 

Näsbytorpet ”Kassbäcken” lagts ned omkring 1730 och torparen flyttat 

till det närbelägna Bunken, men mantalslängderna har fortsatt att använda 

”Kassbäcken” som adress för torparna ända in på 1800-talet! Namnet 

förvanskades efter hand till ”Korsbäcken”. Bunken finns i Hfl 1748-55. 

Kallas Ensta Bunkhage år 1724 i Stockholms läns lantmäterikontors arkiv 

16. Omfattade 18,2 ha enligt Sv. Jordförmedling år 1925. Församlingsbok 

1900: torparen Albert Lundin född 1866 med hustru, ett fosterbarn, två 

drängar och en piga. 

Källmaterial: Hfl 1748-1895, VtT sid 32, AL 

18

Karta 1 

BYGGET 

Fotograf: S.A. Bayard År: 1974 

Bygget o DvT under Skålhamra, tidigare namn Skålhamratorpet och 

Nybygget - beläget c:a l km V om Skålhamra gård. Omnämnt 1665 med 

torparen Erik Jöransson (dombok), Namnet ”Nybygget” betyder här mot 

vanligheten inte att ”Skålhamratorpet” legat öde och återupptagits, utan 

att ett misstag skett i 1763 års mantalslängd. Förkortningen ”Bygget” finns 

i Hfl 1891-95. Åkrarna söder om torpet har kallats ”Byggegärdena”. 

Källmaterial :Hfl 1748-1895, THF skrift nr 14 sid 57, nr 25 sid 124. 

Församlingsbok 1900: torparen Carl Alfred Johansson född 1872 med 

hustru och två barn. 

19

Karta 7 

BURSCH 

Bursch(en) O Dvt under Ella, beläget i skogsbrynet c:a 300 m. Ö. om nuv. 

Ellagårds-skolan, ungefär vid Lövängsvägen 23. Bebott fram till 1930talet. 

Upptaget 1863. Rivet c:a 1960. 

Källmaterial: Hfl 1860-1895, 

THF nr 16 sid 95, nr 23 sid 71, nr 25 sid 109, AL. 

Siste torpare: Slöjdaren f.d. båtsman Anders Gustaf Broström född 1819 

med hustru och ett barn. Fanns på torpet 1878-80. 1880-1890 bebos 

torpet av Carl Magnus Rydgren. 

Burs är en äldre form av ”börs” d.v.s. ”penningpung” Det har troligtvis 

använts skämtsamt. Torpare var ju mycket fattiga. 

Karta 2 

Byle Östra O DvT - även kallat Österbyle - gammalt torp under Täby by 

om ¼ mantal, omnämnt 1453 i jordebrev. När Täby by skiftades i början 

av 1800-talet erhöll änkeprostinnan Justelius Byle torp med utvidgade 

ägor. 

Ortnamnet bol, böle eller i Uppland ofta byle hänger samman med verbet 

bo och betyder ”boplats”, ”boning” eller ”gård”. Flertalet namn med 

denna ändelse är medeltida eller yngre och gårdarna mestadels små. 

Källa: THF nr 23 sid 71. 

20

Karta 5 

Djupdal O DvT under Karby , beläget vid Täbyvägen S om vägen till 

Efraimsberg. Tidigare namn Lövlund och Dalen. 

”Lövlund” nämns i mantalslängden 1724. Redan året därpå upptar 

längden ”Dalen” bebodd av kocken Johan Wasilius, en f.d. rysk krigsfånge, 

som blivit lutheran 1710 och därmed kunde gifta sig i Sverige. 

Han bodde tidigare i Vallabrink men blev satt i förvar på Barnhuset vid 

rysshärjningarna 1719, men frisläpptes sedan landshövdingen bönat för 

honom hos drottningen. Hans andra hustru, Anna, dog i Djupdal 1741. 

Själv levde han till 1751. 

Källor: Hfl 1748-1895, THF skrift nr 13, sid 7, 23, 39, nr 24 sid 53, nr 25 

sid 135. 

Hfl 1876-80: skomakaren Adolf Fredric Andersson född 1826 samt piga. 

Djupdal är ett naturnamn. Söder om torpet rann tidigare Brobyån i en dal 

mellan två berg. Numera går ån i en kulvert under Bergtorpsvägen. 

Karta 7 

DROTTNINGBERGET 

Drottningberget O Dvt under Ytterby. Var beläget ca 200 m väster om den 

plats där Täby kommunalhus nu står. 

Enligt traditionen skall drottning Kristina ha stigit ur sin vagn här för att 

rasta, därav namnet. 

Källor: THF nr 16 sid 99, nr 18 sid 9 och 20, nr 25 sid 49-50. 

Hfl 1871-75: stattorparen Erland Gustaf Jakobson född 1838 med hustru 

och två barn. 

21

Karta 5 

DÄNGAN 

Fotograf: S.A. Bayard 

Dängan O DvT under Ensta. Annat namn Ryttarstugan (under Näsby). 

Rivet på 1930-talet. Låg vid Täby Galopp under nuv. stallarna. 

”Ryttarstugan” nämns i dombok och kyrkbok 1716 och är då bebodd 

av åländska flyktingar. Enligt beskrivning till kartan över Åkerby 1724 

fanns här två stugor, en för ryttare och en för snickare, med drygt ett 

tunnland brukad åker och 1 ½ tunnland åkerlinda. ”Snickartorpet” 

nämns i kyrkböcker på 1740-talet. Namnet ”Dängan” förekommer från 

1747 i kyrkböckerna, men de konservativa mantalslängderna använder 

”Ryttarstugan” långt in på 1800-talet. 

Namnet Dängan är troligen en bildning till verbet dänga, som i dialekt 

kan ha betydelsen ”bulta”. Odling av lin och hampa förekom i socknen. I 

Justelius sockenbeskrivning omtalas att ”Lin och hampa brukas blott till 

eget behof” En bäck intill Dängan kan ha använts för rötning, och efter 

rötningen har tågorna frigjorts genom bråkning, d.v.s. bultning med en 

linklubba. 

Källmaterial: Hfl 1748-1895, VtT sid 32, THF nr 11 sid 33. 45, AL 

Hfl 1890-95: torparen Johan Albert Lundin född 1866 med hustru. 

22

Karta 5 

EFRAIMSBERG 

Fotograf: S.A. Bayard Torpet längst till vänster i bilden 

Efraimsberg n DvT under Karby. Tidigare namn: Västra Göttinge, 

Vissingetorpet, Västra eller Lilla Göttinge. År 1938 uppges arealen till 

12 ha, mangårdsbyggn. uppförd 1866, ekonomibyggnad 1923. Enligt 

beskrivning till karta över Karby 1702 hade ”Vissingetorpet” länge legat 

öde och nyligen upptagits. Till torpet hörde då 1 1/3 tunnland åker samt 

äng till 2 ¾ lass hö. Dess tidigare historia är okänd, men kan ha dolt sig 

under det obestämda ”Karby torp”, (se ”Karby torp”) som förekommer i 

1600-talslängder och domböcker. I mantalslängderna, som fram till början 

av 1800-talet användes ”Göttinge” för både Östra och Västra Göttinge. 

1716 tillkommer en torpare, Anders Eriksson, vilket sannolikt innebär 

att Västra Göttinge börjat noteras. I kyrkböckerna används benämningen 

”Karby torp”. Det kan ha legat i stenbacken c:a 50 m SÖ om närmaste 

byggnad i Efraimsberg. Benämningen Efraimsberg uppstår omkring 1870. 

(Hfl 1871-75). Någon person med det namnet har inte kunnat spåras, 

men möjligen kan det ha samband med den väckelserörelse som uppstod 

omkring 1870 och kallade sig ”Efraims budbärare” Kanske någon medlem 

av denna sekt har bott här. 

På kartan över Karby 1702 finns namnet ”Wissinge Eng”. Den beskrivs 

1719-24 av Lantmäteriet såsom ”sanck giöttiewall”. Namnet Visshagen 

är troligen en förkortning av ”Wissingehagen” Vissinge torp kan möjligen 

vara identiskt med själva Vissinge. Att namnet ”Göttinge” kommer ifrån 

den mellantyska staden Göttingen, 25 mil söder om Hamburg är knappast 

troligt. En teori är att namnet ursprungligen har varit ”Getänge” vilket 

23

efterhand har blivit Göttinge. En annan teori är att namnet har med gyttja 

att göra, d.v.s. sank och dyig mark. Se Vissinge! Namnet Vissinge har på 

senare år stavats ”Visinge” men det uttalet i trakten har varit med kort i, 

alltså Vissinge. 

Källmaterial: Hfl Gods och Gårdar 1938. THF skrift nr 13 sid 7 och 23, 

nr 15 sid 43, nr 16 sid 81-82, nr 23 sid 76, nr 25 sid 137, AL 

Ägare 1920: Gustav Herman Jonsson född 1886; köpte gården 1917 

Intill gården uppfördes 1829 Täbys centralskola. 

Ella Båtsmansstuga - se Lillskog 

Ella DT - se Meijersberg 

Karta 4 

ELLA KROG 

Fotograf: Boris Kuno År: 1916 

Ella krog n DvT och krog under Ella , vid Ellakrogsvägen, senare friköpt 

till mindre gård. Krog från 1600-talet fram till c:a 1850. 1938 uppges 

arealen till 29 ha, varav 10 ha åker. 

Torpet är upptaget redan på 1600-talet. Förekommer i mantalslängderna 

fr o m 1704, då stället bebos av Olof Olofsson. På kartan över Ella 1715 

finns åker till 1 1/3 tunnland. Under senare hälften av 1700-talet tycks 

här ha funnits en särskild torpstuga ”Ella torp” och jorden uppges vara 

24

ukad till krogen. Det är mera osäkert vad ”Ella torp” avser och som 

beboddes av hustru Marie enligt boskapslängder 1629-39. 

Den fortfarande kvarstående mangårdsbyggnaden (hopbyggd av två torp) 

anses delvis härstamma från 1600-talet. Täbyvägen upp mot Vallentuna 

byggdes som ”kungsväg” vid mitten av 1600-talet. Krogverksamheten 

bedrevs från omkring 1750 och 100 år framåt. 

Källmaterial: Hfl 1748-1895, 

THF nr 16 sid 89, nr 19 sid 16, nr 23 sid 89, nr 25 sid 111. 

Karta 5 

ENSTALUND 

Enstalund o DvT under Åva. Andra namn Kroken och Lycka Tä. Låg nära 

Kullagränd vid järnvägen. 0,5 ha enligt Svensk Jordförmedling 1925. 

I början av 1700-talet var Enstalund ryttarstuga, senare torp och 

grindstuga. Efter järnvägens tillkomst fick banvaktsstugan söder om 

viadukten namnet Enstalund. Torpet kallas ”Lycka Tä” i hfl 1748 - 1796, 

låg därefter öde fram till c:a 1840. Kallades ”Åfva Grindstuga” 1841 - 

1860 samt ”Kroken” 1886-90, därefter ”Enstalund” 

25

Enligt Hulda Nilsson var den skarpa kröken på landsvägen ett tillhåll för 

löst folk, som antastade vägfarande. ”Lycka Tä” skulle alltså ha varit en 

välgångsönskan för de förbifarande. 

Brändes ner av brandkåren omkring 1970. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 8 sid 44, nr 16 sid 78, nr 25 sid 103, AL 

Hfl 1895: Carl Emil Karlsson med fru och son och från 26/11 1895 

bokhållaren, fabrikören Nils Gustaf Vilh. Ahlberg f. 1855 i Kristianstad. 

Karta 4 

ERIKSLUND 

¨ 

26 

År: Före 1960 

Erikslund O DvT under Valla. 

Erikslund var ett enkelt dagsverkstorp och skomakareboställe under Valla 

gård och revs i slutet av 1940-talet. Erikslund har ibland sammanblandats 

med Broby dragontorp, som också låg inom nuvarande Erikslundsområdet. 

Erikslund är ett mycket vanligt ortsnamn. 

Källor: THF nr 16 sid 85-86, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51 och 61. 

Hfl 1895: Fjärdingsman Carl August Bro, f.d. dragon, född 1823. 

Fiskarstugan - se Näsby Udd

Fiskartorpet (under Skålhamra) - se Ön. 

Fittja Båtsmanstorp - se Stat ute 

Karta 2 

Fittjatorp O DvT under Fittja. Två torp som låg c:a 200 m N om Nygård. 

Omnämnt i tiondelängd från 1600, borta omkring 1835. Kallades ibland 

Ena torp och Andra Torp. Källmaterial: Hfl, AL, THF nr 24 sid 52, nr 25 

sid 138. 

Karta 5 

FÅFÄNGAN 

År 1979 

Fåfängan n DvT under Tibble. Annat namn Tibblelund 1802. Numera 

bilverkstad. Beläget vid Stockholmsvägen 203. Omfattade 3,8 ha enligt 

AB Svensk Jordförmedling 1925. 

Fåfängan är ett uppkallelsenamn. Fåfäng bör uppfattas enligt äldre språkbruk 

och betyder ”där litet står att få” 

Källmaterial: Hfl, THF nr 25 sid 104-05, Sv. Jordförmedl.1925, AL 

Församlingsbok 1900: torparen Fredrik Johansson född 1859 med familj. 

27

Karta 3 

FÅGELSÅNGEN 

Fotograf: D.A. Larsson År: 1935 

Fågelsången n DvT under Skogberga. Annat namn Kakdraget. 

Ägs numera av Täby församling. Markerat utan namn på kartan över 

Skogberga 1706. Omnämnt som ”Skogberga” (torp) i mantalslängd 1733 

med torparen Mårten Mårtensson, då änkling. Namnet ”Kakdraget” 

förekommer 1748 (Hfl) 

Källmaterial: Hfl THF nr 16 sid 43, nr 24 sid 53 och 68, nr 25 sid 151, AL. 

Hfl 1895: torparen Carl August Sjöstrand f. 1859 med hushållerska och 

en dotter. 

28

Karta 1 

FÄLLBRO BT 

Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1982 

Fällbro/Knallborg n BT under nr 84 Fällbro rote. Före 1790 Hagby- 

Fällbro rote. 

Tillhört Fällbro. Vackert beläget vid Vallentunasjön 1500 m N Hagby 

gård. 

Upptaget före 1725. ”Fällbro båtsmansstuga nämnd 1748(Hfl) Knallborg 

1751. Första kända båtsmän var Pähr Månsson Flink född 1691 på 

Åland och Petter Börjesson Allenrot samt fördubblingsmannen Anders 

Staffansson Fällbom född 1691 och antagen 1716. Siste båtsman Gustaf 

Mauritz Werner Hagman född 1868. Antagen 1885. Avsked 1897. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 15 sid 47, 59, nr 16 sid 18, nr 20 sid 51, nr 25 

sid 121 och 122, Sv. Jordförmedl., AL 

Karta 4 

Galivänt O DvT under Hagby. 

Upptaget c:a 1860. Låg i början av byvägen, som går västerut från Hagby. 

Folk måste ha tyckt att torpet låg fel på något sätt. Rivet 1901 då den nya 

logen byggdes. 

Källmaterial: Hfl och THF nr 25 sid 116. 

29

Karta 5 

Gatan O DvT under Gribbylund. Annat namn Gribbygatan. Har troligen 

legat utmed Roslagsvägen vid ett ”tä” eller ”gata”, möjligen nära nuv. 

Myrängsvägen. Omnämnt 1780. Namnformen ”Gribbygatan” har troligen 

använts för att skilja det från Gatan under Hagby. Här bodde Gribbylunds 

trädgårdsmästare Peter Holm några år kring sekelskiftet 1800. Gatan 

nämns inte efter 1812 och har möjligen ersatts av Nybygget. 

Källmaterial: Hfl. 

Karta 4 

Gatan O DvT under Hagby. Tidigare namn Hagby torp, Glädjen, Hagbygatan. 

Var beläget vid Hagbyvägen, snett emot den senare statarlängan. 

Upptaget senast på 1740-talet. I likhet med övriga fem ”Hagby torp” vid 

denna tid, fick det eget namn först 1765. (Se Hagby torp). Namnet Glädjen 

ersattes efter hand av ”Gatan”, som förekommer på sockenkartan 1851. 

Året därpå (1852) blev torpet nedlagt (Hfl). Namnet ”Gatan” beror på läget 

utmed vägen, som var en lång gata eller ”tä”. Namnformen ”Hagbygatan” 

behövdes för att skilja torpet ifrån Gatan under Gribbylund. Siste brukare 

var Johan Salén med hustrun Christina Österram. 

Källmaterial: Hfl. 

Glädjen Se gatan under Hagby. 

30

Karta 5 

GRIBBYLUNDS GRINDSTUGA 


Gribbylunds Grindstuga O DvT under Gribbylund. Beläget vid Gribbylunds 

Allé. Rivet 1984. Källor: THF nr 27 sid 76. 

Gribbylunds BT - se Litz 

Gribbymyran - se Myrängen 

Grind - se Grindtorp under Näsby och Grindtorp under Karby samt Hagby 

grindstuga. 

Karta 7 

Grindtorp O DvT under Näsby. Även kallat Grind. Beläget vid Grindtorpsvägen 

11. Torpet låg vid den gamla vägen mellan Näsby och Tibble. 

Grinden markerade gränsen mellan säteriet och Tibble gård. Rivet 1960. 

Nämns i mantalslängd 1678 med torparen Erik Eriksson. Torpet finns inte 

på kartan över Näsby 1668, men har ritats in i samband med Näsbygodsets 

skattläggning 1689. 

31

20,6 ha jord enligt Sv. Jordförmedl. 1925. Var svingård fram till 1950talet. 

Torpet revs när höghusen uppfördes i början av 1960-talet. 

Församlingsbok 1900: torparen Johan Wilhelm Johnsson f. 1856 med 

hustru och 7 barn. 

Källmaterial: Hfl . THF nr 16 sid 113-14, nr 26 sid 56, 63,73,124, Arkb 

nr 16, AL. TSpl sid 157. 

Karta 2 

Grindtorp O under Karby. Andra namn Grind, Karby grind. 

Läget okänt, men torpet har möjligen legat där Karby båtsmanstorp senare 

byggdes, söder om Karby gård.. Här bör ha funnits en grind vid nuvarande 

Efraimsbergsvägen, där Karbys gärde började. Nämns i mantalslängd 1724 

med torparen Olof Hansson. Uppges 1763 vara öde och siste torparen Erik 

Carlsson med hustrun Kerstin Persdotter har flyttat till Östra Göttinge. 

Har i Hfl kallats ”Karby torp”. Källmaterial: Hfl Karta 4 

Karta 4 

GRIPSVALL 

Gripsvall O DvT och skogvaktarboställe under Ella, troligen uppkallat 

efter staden Greifswald och försvenskat. Låg på nuvarande Sellbergs 

32

område, Täbyvägen 85. Rivet på 1920-talet, då nytt hus byggdes. Detta 

revs 1984. Torpet upptaget 1753. 

11,5 ha jord enligt Svensk Jordförmedling 1925. Lades under Ella krog 

1879. 

Hfl 1765-72 Jägaren och skogvaktaren Erik Mellberg född 1713 i Gottröra 

och död 1797. 

Hfl 1881-86 skom. Alfred Julius Andersson. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 16 sid 90, nr 22 sid 28 , nr 25 sid 109 och 

113, AL, TSpl sid 61. 

Gropen: se Löttingedal 

Karta 1 

Gröndal Stora och Lilla o DvT under Skålhamra gård. Två torp, som 

legat c:a 1 km V om Skålhamra gård. Båda torpen fanns 1739 enligt 

mantalslängd, med torparna Jan Olofsson och Anders Hansson. På 1764 

års karta anges ”Tvenne torp och är inom stängsel” 7 tunnland åker. 

Källmaterial: Hfl. THF nr 14 sid 40 och 47, AL 

Grönlund: Se Rosenlund 

Gärdsgrind: Se Hagby Grindstuga. 

Göttinge Västra - se Efraimsberg 

Karta 5 

Göttinge Östra o DvT under Karby. Beläget nära Efraimsbergsvägen, även 

kallat Stora Göttinge. Tre grunder finns: backstuga torp och smedja. Betr. 

namnet se även Efraimsberg och Göttinge Västra. Nämns i mantalslängd 

1665 under namnformen ”Kiöttinge”, Torparen heter då Anders. Till 

torpet hörde enligt 1702 års karta 4 ½ tunnland åker samt äng till 4 lass hö. 

År 1706 tillkommer en torpare och fram till 1827 består Östra Göttinge 

av två torp. I kyrkböcker och senare mantalslängder talas om ”Västra” 

och ”Östra” Göttinge och då avses ibland dessa båda torp, vilket kan 

vara förvillande vid identifieringen. (Efraimsberg = Västra Göttinge). Den 

inhägnade vägen mellan ”Västra” och ”Östra Göttinge” kallas i domböcker 

1663 och 1669 ”Giötingztää och Kiötinge tää”. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 13 sid 7 och 39, nr 24 sid 53, nr 25 sid 137. 

Hfl 1895: Arbetaren Carl Gustaf Gustafsson född 1844 med familj. 

Hfl 1856-60: torparen Henrik Eriksson f. 1816 med hustru och fem 

barn. 

33

Karta 4 

HAGBY GRINDSTUGA 

Foto S.A.Bayard År 1975 

Hagby Grindstuga o DvT under Hagby. Tidigare namn Kokörgårn och 

Gärdsgrind. Torpet upptaget före 1790, Rivet 1992. Var beläget invid 

den skarpa kurvan på Hagbyvägen, där skogen slutar och de öppna 

markerna tar vid. Det har funnits två stugor, en vid gårdsgrinden och en 

vid gärdesgrinden. 

Grindstugan innehöll två rum och farstu, var i gott skick och väl värd att 

bevara. Trots detta revs den. Namnet ”Kokörgårn” lär ha uppkommit 

genom att några kor på Hagby gård hade dött och grävts ned vid 

Grindstugan. 

Källa. THF nr 25 sid 116. 

Hfl 1891-94: torparen Jan Erik Moberg f. 1833 med hustru. 

34

Karta 4 

HAGBYLUND 

Fotograf: E Jarneberg År: 1979 

Hagbylund O 3-dagars DvT under Hagby vid Frestavägen nära gränsen 

till Uppl. Väsby. Upptaget 1850, rivet på 1980-talet. I början kallat 

”Lövstugan”, så t.ex. på sockenkartan 1851. Har troligen föregåtts av 

”Hagbylund”, smedsboställe och backstuga, omnämnd 1773-94 (Hfl) 

”Lövstugan”, grindstuga omnämnd 1823-24 i kyrkbok, Sockensmeden 

Erik Mellberg bodde här 1773-1780. Hans hustru hade släktnamnet 

Haglund, vilket möjligen kan ha bidragit till stugans namn. Tillsammans 

bedrev de även skolverksamhet (”läsa för barn”). 

Källmaterial: Hfl, THF nr 25 sid 116, AL 

Hfl 1886-91 Korpralen Johan Frisk är arrendator, men bor i Skålhamra. 

Förste torpare 1851 var Johan Erik Andersson med hustrun Cajsa Lena 

Hansdotter 

Karta 4. 

Hagby torp O DvT - tidigare samlingsnamn för torpen Gatan, Hagen, 

Lugnet, Lövlund, Myran, Nygärdet och Strömmen. Se dessa torp! Samtliga 

fick sina namn 1765 (Hfl), sannolikt efter påtryckningar från prästerskapet, 

som hade behov av exakt adress vid sockenbud och förrättningar. Med 

35

ledning av torparnas namn i längderna, kan torpen spåras tillbaka till 

åtminstone 1740-talet. Från 1637 och fram till 1720 finns emellertid ett 

enstaka ”Hagby torp” noterat i boskaps- och mantalslängder. Det skulle 

kunna vara ett av de ovan nämnda, men vi vet inte vilket. Å andra sidan 

förekommer minst tre oidentifierade husgrunder på Hagbys utmark. 

Karta 4 

HAGEN 


Hagen O DvT under Hagby, beläget c:a l km V om Hagby gård, tidigare 

namn Hagby torp, Hagbyhagen och Sextingstorp Upptaget senast vid 

1740-talets mitt. I likhet med övriga fem ”Hagby torp” vid denna tid fick 

det eget namn först 1765 (se Hagby torp). Namnformen Hagbyhagen 

har nog använts för att skilja det ifrån Tibblehagen, som också kallades 

”Hagen”. 

Källor; Hfl och AL 

Hfl 1891: torparen, f.d. båtsmannen Karl Johan Fredriksson Hagman 

f. 1843 med hustru och fem barn. 1895 finns familjen skriven på torpet 

Nygärdet. 

36

Karta 5 

Hammarstugan O DvT under Tibble. Tidvis använd som ryttarstuga för 

Ytterbys ryttare. Låg mellan järnvägen och Grindtorp. Kallad Tibble 

Hammarstuga 1802-08 och Ryttarstugan 1809-14. Var ”nyss uppsatt” 

enligt karta från 1724. Borta 1814. 

Ryttaren Lars Enbuske har möjligen bott här till sitt avsked 1736 och 

kanske även ryttaren Johan Olofsson Hammar, som antogs 1692 (för 

Näsby?) och som gifte sig i Täby kyrka den 17/2 1712 med Margaretha 

Melkersdotter från Skålhamra. 

Källmaterial: Hfl Sv. Jordförmedl. AL 

Förleden hammar betyder skogbevuxen backe och stugan har legat i en 

moränbacke. 

Holmberget - se Bergtorp 

Hvilan - se Vilan 

Hästhagen -Se Hagen 

Karta 6 

HÄSTÄNGEN 

Fotograf: Okänd År: Omkring 1910 

37

Hästängen n gammalt torp under Libby, omnämnt 1538 i landskapshandl. 

Blev en egen gård om 1/4 mantal. 

Källor: THF nr . 16 sid 70, nr 23 sid 88, nr 27 sid 78. 

Johannislund och Johanslund - se Broby Dragontorp. 

Kakdraget - se Fågelsången. 

38

Karta 5 

KARBY BÅTSMANSTORP 

År: 1979 

Karby Båtsmanstorp o BT under Karby, rote nr 85, beläget nära 

Efraimbergsvägen 900 m. SÖ om Karby gård. Upptaget senast 1788. 

Båtsmansroten omfattade före 1790 Karby och Hägernäs, varför båtsmännen 

tilldelades namnet Hägerman. Förste kände båtsman i roten hette 

Lars Ersson Häger och antogs 1701 vid 14 års ålder. Förste båtsman på 

torpet var Erik Hägerman, gift med Catharina Persdotter, död 1816, då 

Erik Hägerman anges som avskedad. Siste Båtsman blev korpral Gustaf 

Reinhold Hägerman född 1841. Död 1931. I tjänst 1866-1896. Stugan, 

byggd omkring 1790 och var ”kulturmärkt”. Stugan brann ned 1995. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 13 sid 23 och 39, nr 15 sid 43, 47, 60, nr 16 sid 

82-83, nr 20 sid 5l, 54-55, nr 21 sid 17, nr 24 sid 53, nr 25 sid 135. 

Karta 2 

Karby Lilla O DvT under Karby, även kallat Lillkarby. Beläget c:a 500 m 

SÖ om Karby gård. Torpet har sitt ursprung i de två små frälsegårdarna 

i Karby, vars landbor avhystes, då hela byn kom under en ägare 1702. 

Förste kände torpare är Mats Eriksson 1704. Mellan 1724 och 1740-talet 

tycks ha funnits två torp. Under senare delen av 1700-talet boställe för 

bl.a. rättare och skomakare. Öde efter 1782. 

Källmaterial: THF nr 13 sid 7, nr 16 sid 82, nr 25 sid 135. 

39

Karta 5 

Karby torp o DvT under Karby. Ett ”Karby torp” finns redan i boskapslängden 

1628, då det bebos av Erik, som har 1 häst, 1 ko och 1 får. Torpet 

noteras i mantalslängderna fram till 1682 och uppges 1694 vara öde. 

Ödetorpet är möjligen identiskt med ”gammalt torpställe” på kartan över 

Karby 1702, beläget c:a 200 m NNÖ om det senare båtsmanstorpet. 

Här finns en liten husgrund med källare. I mantalslängderna 1654-1682 

upptas två ”Karby torp”. Möjligen har det ena avsett Västra Göttinge, 

vars tidiga historia är okänd. (Se Efraimsberg). 

Det bör påpekas att namnet ”Karby torp” i skilda sammanhang har kunnat 

användas om varje torp under Karby. 

Karta 8 

Kassbäcken O DvT under Näsby. Var beläget på den plats där Ångaren nu 

ligger. Finns utsatt på kartan över Näsby 1668, då torpet hade åker till 3 

2/5 tunnland och äng till 8 lass hö. 

Förste kände torparen 1669 hette Mats. Torpet blev sannolikt nedlagt 

omkring 1730, varefter namnet av misstag i mantalslängderna torde ha 

överförts till torpet Bunken (se d:o). Namnet kan härröra från fiskekassar 

i bäcken, som rann från ängen vid Långlöten. 

Kjula BT se Släthäll och Vihem. 

Karta 6 

KJULAUDD 

40 

År: 1924

Kjulaudd O DvT under Kjula (Viggbyholm) var beläget vid Kjulauddsvägen 

nr 9. Omnämnt i mantalslängd 1682 med torparen Jöran. 

Källor: Hfl och THF skrift nr 16 sid 66, nr 22 sid 22, 31, 58, nr 23 sid 92, 

AL. Församlingsbok. 1910: torparen Carl Teodor Grandin f. 1861 med 

hustru. 

Kjulavik - se Lillängen. 

Knallborg - se Fällbro BT. 

Karta 3 

Komötet o DvT under Skogberga. Andra namn Skogshagen, Skogsvreten 

och Skogstorp. Låg c: a 250 meter SÖ om Sandborg (Karta 2). 

Omnämnt 1745 (kyrkbok) med torparen Mats Andersson. 

Källa THF nr sid 54. 

Korsbäcken - se Bunken. 

Karta 3 

Koxmot o DvT under Skogberga. Andra namn Skogsmot och Nybygget, 

beläget 400 m NÖ om Skogberga gård. Torpet finns markerat på kartan 

över Skogberga 1706, Namnet ”koxmot” förekommer i kyrkbok 1736 

med torparen Mats Ersson, som senare gifte sig med Anna Ersdotter. Blev 

kameralt öde efter 1780 men gjorde länge tjänst som backstuga; åtminstone 

till 1820-talet. På samma tomt uppfördes omkring 1850 en statstuga som 

kallades ”Nybygget”. 

Källmaterial: Hfl 1748-60. 

Karta 4 

Kristineberg O DvT och krog under Valla. Ombyggt till villa. Belägen 

ungefär där Kristinebergsvägen viker av från Täbyvägen. Kristineberg 

ersatte torpet Kråkvilan, som låg på andra sidan Kristinebergsvägen c:a 

200 m längre norrut. Finns på karta, stavat Kråkhvilan, men ej i husförhörslängd. 


Kroken - se Enstalund. 

Kråkvilan - se Kristineberg. 

41

Karta 8 

KRÅKUDDEN 

Reproduktion av bild från 1894. Fotograf Bengt Nettelbladt 

Kråkudden n DvT under Viggbyholm vid Stora Värtan. Ombyggt till villa. 

Finns utan namn på en karta från omkring 1670. Omnämns i mantalslängd 

1682 med torparen Erik Andersson. I domboken 1685 behandlas ansökan 

om bördsbrev för en yngling, som uppges vara född på Kråkudden. Enligt 

karta över Viggbyholm 1699 brukade torparen knappt ett tunnland åker 

av sämsta jordmån och hade äng till drygt 5 lass hö. 

Källor; Hfl, THF nr 22 sid 22, 31, 43 och 73, nr 25 sid 68 och AL 

Bou 2:37 1790 (äldsta) Anders Ekroth. 

Församlingsbok 1910: Torparen Carl Johan Sköldeman f. 1865 med 

hustru och ett barn. 

42

Karta 7 

KVARNTORP 


Kvarntorp n DvT och vattenkvarn under Näsby. Används numera av 

Folkdanslaget. Tillhör Täby kommun. Kartan över Näsby 1637 upptar 

några vretar vid torpets senare plats. Möjligen fanns det redan då. År 1650 

nämner mantalslängden ”hustru Brita i Näsby kvarn” och 1654 upptas 

”Kvarnstugan” med hustru Sanna. Enligt kartan över Näsby 1668 fanns 

1 1/4 tunnland åker samt äng till fem lass hö. 

Uppdämningen av den s.k. Norsängen (mellan Kvarntorp och nuv. 

Centralvägen) för att få mer vatten till kvarnen, framkallade långvariga 

strider med ägaren till Ytterby gård vid 1690-talets slut. Problemet löstes 

1716 i och med att Ytterby gård genom köp införlivades med Näsby. 

Källor: THF nr 8, nr 9 sid 64, nr 11 sid 37,38,42, nr 16 sid 103, nr 18 

sid 5,7-11 och 17, nr 23 sid 94, nr 25 sid 61-62, nr 26 sid 55, 63, 73 och 

91-93, 142. Arkb nr 16,AL. 

Församlingsbok 1900: torparen Oskar Pettersson f. 1832 med hustru och 

ett barn. 

Kvarntorps senare historia är i hög grad förknippad med Sophie-Louise 

Alexanderson, som föddes 1870 på Venngarns kungsgård i Uppland och 

var lärarinna vid bl. a. Anna Sandströms skola i Stockholm. 

Hon var idérik och energisk och hade lätt för att knyta kontakter. 1925 

köpte hon Kvarntorp och lät rusta upp de gamla byggnaderna. Torpstugan 

43

lev hennes bostad, ladugården gjordes om till en samlingssal och en 

gammal visthusbod blev ett mindre kapell. Hon ordnade också bad med 

bastu för barnen i Roslags Näsby skola. Hon hade goda kontakter med 

skolan och ledde sånglekarna vid julavslutningarna. 

Sophie Louise Alexanderson var en av initiativtagarna till Täby Hembygdsförening 

och blev dess första hedersmedlem. Kvarntorp blev Hembygdsföreningens 

hemvist från dess bildande 1941 till 1957, då man 

flyttade till Ytterbystugan. 1944 sålde fröken Alexanderson Kvarntorp till 

Näsby Kapellstiftelse, men bodde kvar på Kvarntorp till sin död 1959. 

1963 köptes Kvarntorp av Täby kommun. 

Karta 6 

Kåte O Dvt under Rönninge. Har legat c:a 500 m NÖ om Rönninges 

bytomt. Tidigast omnämnt 1740 (kyrkbok) med torparen Anders Olofsson. 

Var öde 1773. På kartan över Rönninge finns inte torpet, men åkern där 

kallas ”Kåtevreten”. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 17 sid 50 och 71, AL, Vingedal Strövtåg i 

Norrort. Kåte var enligt gammalt språkbruk ”liten, oansenlig koja”. 

Karta 7 

Källtorp o Dvt under Näsby. Låg vid nuv. Centralvägen mellan Nytorpsvägen 

och Maskinvägen. Har i samband med Näsbygodsets skattläggning 

1689 ritats in på en äldre karta (utan namn men tillsammans 

med källan!) Mantalsnämnden 1694 nämner ”Källtorp” med torparen 

Carl Hansson. 

Det kan ha legat en källa vid Örnstigen/Näsby Allé med fint vatten, men 

Källtorp med tillhörande källa var beläget enligt ovan, 350 m åt NÖ. 

Samma läge har torpet dessutom på Funcks tryckta karta från 1846! 

Slogs samman med Nytorp i mitten av 1800-talet. Torpare - se Nytorp. 

Källmaterial: Hfl 1748-1875, THF nr 5 sid 57,58, nr 25 sid 66, nr 26 

sid 55, Arkb nr 16, AL. 

Karta 5 

Kärrtorp o DvT under Löttinge. Låg 1 km SV om Löttinge gård. Nämns 

i boskapslängden 1637 som ”Löttinge torp” bebott av hustru Brita, som 

hade en fåle och 2 kor. Kallas i mantalslängder alltid ”Löttinge torp” men 

börjar i andra källor under 1700-talet att benämnas ”Kärrtorpet”. Man 

hade behov av ett särskiljande namn sedan ytterligare torp tagits upp på 

Löttinge. Det öppna fält S om torpet omtalas vid 1600-talets slut som 

kärr och skogsäng, beväxt med ”små starr”. Kärrtorp låg öde 1774. Sista 

bosättare var skomakaren Peter Åman med hustrun Katarina Andersdotter. 

Åtta år senare fanns samma par som de sista på torpet Lillkarby. 

44

Karta 7 

Lahäll O - Gammalt torp under Svalnäs i Danderyd. Svalnäs blev egen gård 

om 1/4 mantal. Torpet låg nära Lyckostigen/Lahällsvägen. Usprungligt 

namn har troligen varit ”Ladhäll”, vilket betecknat en berghäll, som 

använts som lastageplats vid Näsbyviken, som tidigare nådde längre 

västerut. Lahällsområdet införlivades med Täby 1947. 

Genom byte kom torpet år 1723 i Generalguvernören Johan August 

Meijerfeldts ägo och införlivades med Näsby-godset. 

Källa THF nr 16 sid 102, nr 25 sid 56, nr 26 sid 91. 

Karta 5 

LANSEN 


Lansen O DT under Libby, senare Gribbylund. Läge: Gtibbylundsvägen nr 

27. Rivet omkring 1990. Även kallat Libby Ryttarstuga. 

Nämns 1780 (Hfl) som ”Libby Ryttarstuga”. Ryttaren hette då Johan 

Lidbom, född i Tyskland 1756 med hustru Anna Maja Edman född i 

Björkvik 1754. De var 1779 inhysta på Tegelbacken i Näsby (dombok). 

Lägenhet efter 1841. 

Förste Ryttare i rusthållet: Anders Engman. Avskedad 1694. 

Siste ryttare, dragonen Claes Mauritz Lans (Plomgren) född 1809 i Täby. 

Avsked 1841. Död 23/8 1851 i Östra Ryd. 

Källor: Hfl, THF nr 12 sid 14, nr 20 sid 51 och 63, nr 23 sid 96, nr 25 sid 

101, Robsahms dagböcker. 

Hfl 1876-80: torparen Oskar Pettersson f. 1832 med hustru och ett barn. 

45

Libby Ryttarstuga - se Lansen. 

Lillkarby - se Karby Lilla. 

Karta 4 

LILLSKOG 

46 

År: 1982 

Lillskog o BT under Ella, rote 78, även kallat Sparrensberg och Ella Båtsmansstuga. 

Läge Täbyvägen 115. Omfattade 5,1 ha jord enligt Svensk 

Jordförmedling 1925. Eldhärjat nyårsafton 1992. Rivet 1996. 

Båtsmansroten omfattade Ella och Torslunda. Torpet bör ha byggts omkring 

1780 samtidigt med de närliggande torpen Mejersberg och Lovisedal, 

men finns i längderna först 1805. Förste kände båtsman i roten var 

Simon Jacobsson Lööf, ordinarie år 1694. Sedan mitten av 1700-talet har 

båtsmännen tilldelas namnet Torslund. 

Siste båtsman Frans Oskar Andersson Thorslund, född 1864, antagen 

1883, avsked 1897. 

Källmaterial: Hfl, Sv. Jordförmedl. 1925, THF nr 15 sid 45, 59, nr 16 sid 

88, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51-52, nr 25 sid 109 och 113, AL. 

Namnet Sparrensberg kommer från grevinnan Lovisa Sparre på Näsby, 

som också gett namn åt närliggande Lovisedal. Båtsman Anders Gustav 

Torslund (avsked 1883) flyttade till nytt torp nere vid sjön Fjäturen och 

gav detta namnet Sparringsberg. Se Sparringsberg!

Karta 6 

LILLÄNGEN 


Lillängen O Dvt under Kjula (Viggbyholms gård). Strax NÖ om Viggbyholms 

station. 

Annat namn Kjulavik. Nämns i mantalslängd 1716 med torparen Hans 

Eriksson. 

Källor: Hfl, THF nr 16 sid 66, nr 22 sid 31 och 73, nr 23 sid 96. 

Rivet omkring 1960. 

Församlingsbok 1910: torparen Johan August Karlsson f. 1869 med hustru 

och ett fosterbarn. 

Littsen - se Litz(en). 

Karta 1 

Litsby krog O. Även kallad Orrkojan. Möjligen en senare ersättare för 

vinterkrogen Rävdansen. Bör ha legat på ungefär samma plats som 

Rävdansen. Husförhörslängd omtalar att ”Afskedade Corporalen Johan 

Saxström född i Nora Bergslag, Grythyttan 1684, död 1772, informerade 

barn i Litzby 1765-67, flyttat till Grind 1768. Gift med Catharina Liung.” 

Se även Såstalund. 

Hfl 1765-1772. 

47

Karta 5 

LITZ(EN) 


Litz(en) n BT i Gribbylunds rote nr 80. Tidigare namn Littsen och Gribby 

Båtsmansstuga. Läge Gribbylundsvägen 54. Båtsmännen på roten har från 

1750-talet burit namnet Litz.”Gribby båtsmansstuga” nämns i längderna 

tidigast 1769. I handlingar framkommer att en långvarig tvist om flyttning 

av stugan förekommit, och att den stått i Gribbylund sedan slutet av 1740talet, 

men sedan 1774 varit förfallen. Roten beordrades vid vite att ha en 

ny stuga uppbyggd senast i augusti 1822 och i den flyttade båtsmannen 

Gustaf Litz in. Litz var 20 år när han antogs som båtsman 1816. Han 

avskedades 1827 utan betyg för liderlighet och oförbätterligt uppförande. 

Förste kände båtsman Eric Johansson Rosendal, som finns 1694. 

Siste Båtsman: August Larsson Litz, född 1839. Antagen 1866. 

Avsked 1896. 

Källor: Hfl, THF nr 12 sid 14, nr 15 sid 45, 59, nr 20 sid 51, nr 25 sid 102, 

nr 27 sid 45 och Robsahms dagbok. 

Ljungdal - se Norrtorp. 

48

Karta 4 

LOVISEDAL 

Fotograf: S.A Bayard 

Lovisedal n DvT och f.d. DT under Valla, rusthåll nr 25. Andra namn 

Meijersholm och Valla Dragontorp, Beläget vid Täbyvägen nr 119. 

Areal 2,5 ha enligt Svenska gods och gårdar 1938. Omtalas som Ella 

trädgårdsmästarboställe i hfl 1780-90. 

Byggt omkring 1780. Hundra år senare byggdes ett nytt dragontorp 

närmare Valla gård. Se vidare Valla dragontorp. Husesynsprotokoll från 

1838. Förste kände ryttare på rusthåll nr 25 var Stephan Krakau, som 

1691 hade 36 tjänsteår och var gammal och sjuk. 

Källor: THF nr 15 sid 45, nr 16 sid 8, 88, nr 20 sid 51, nr 25 sid 129, AL 

och Hfl 1895: Stenarbetaren Anders Svensson född 1849 med familj. 

Karta 1 

Lugnet O DvT under Hagby vid Frestavägen intill Litsby. Anlagt 1765 

av Balthasar Knigge, ägare till Hagby gård. Lugnet var en tid hem för 

”gamla änkor”, d.v.s. ett slags ålderdomshem. Blev 1814 krogstuga till 

Litsbykrogen Orrkojan. THF nr 25 sid 128. 

49

Karta 6 

Lugnet o DvT under Öster Arninge, beläget väster om E 18, sydöst om 

B&W. Omnämnt i dombok 1728. Fanns kvar, men obebott 1932, sedan 

rivet. Det har funnits två torp med namnet Lugnet. Det äldsta låg norr om 

gamla Vaxholmsvägen. 

När det nyare torpet byggdes så övertog det namnet. 

Källmaterial: Hfl, AL. 

Hfl 1856-60: båtskepparen, arbetaren, Johan Mattsson f. 1816 med hustru. 

Karta 4 

Lustiglund O DvT och DT under Ella. Rusthåll nr 23. Var beläget c:a 

500 meter norr om Ellagårdsskolan. Gammalt torp som har funnits före 

1696, då det lades under allmänning och blev öde. Nytt torp med samma 

namn och möjligen på annan plats uppfört c:a 1720 men borta c:a 1790. 

Omtalas som ryttartorp 1761. Siste ryttare bosatt i Lustiglund var Johan 

Fredrich Hansson Ellander. Se också Meijersberg! 

Källmaterial: Hfl, THF nr 16 sid 95, nr 25 sid 109. Karta över Ella gård 

från 1715. 

Lycka Tä - se Enstalund 

Karta 5 

Lyktan O DvT under Tibble, beläget där nuvarande servicehuset Lyktan 

ligger. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 25 sid 35 och 47. 

Karta 5 

Långbacken o DvT under Karby. Andra namn Kvarnstugan, och Rosenlund. 

Låg vid Efraimbergsvägen c:a 700 m S om Karby gård. Omnämnt 

1724 med torparen Johan Olofsson och hustrun Lena Eriksdotter. Kallades 

de första åren ”Rosenlund”, därefter ”Långbacken” Väderkvarnen var 

i drift ännu på 1920-talet, men förföll och revs på 1940-talet. Stugan 

försvann på 1980-talet. 

Källor: THF nr 13 sid 23, 25,25, 31, 39, nr 16 sid 83, nr 24 sid 53, nr 

25 sid 135. 

Hfl 1881-85: torparen Johan Erik Karlsson f. i Täby 1795 med hustru och 

ett barn. 

Karta 8 

Långlöt O DvT under Näsby. Låg vid ängen Långlöten S om Täby galopp 

vid E 18. Utsatt på kartan över Näsby 1668 med 2 1/5 tunnland åker 

50

samt äng till 5 lass hö. Nämns i mantalslängd 1669 med torparen Olof 

Matsson. Uppgick på 1800-talet i torpet Nor. 

Källa: THF nr 26 sid 56 och 74, Arkb nr 16. 

Karta 6 

LÖT 

Reproduktion av kort från 1930-talet 

Löt o DvT under Rönninge, beläget i triangelkorsningen E18 och Arningevägen. 

Torpet nämns i tiondelängd 1601, bebott av en Erik. Det ingick 1612 

i hertig Johans arvslott efter fru Karin Axelsdotter (Bielke) som ägde 

Rönninge by och skänktes 1617 till Gabriel Gustavsson Oxenstierna. 

Källor: HFl samt THF nr 17 sid 41, 50 och 85, 

nr 21 sid 16 och 23. 

Församlingsbok 1910: torparen Erik Gustav Andersson f. 1852 med 

hustru och fyra barn. 

Karta 6 

Löttingedal o DvT beläget vid Vetevägen 12. Rivet 1956. 

Källor: THF nr 27 sid 83,84. 

Karta 6 

Löttingelund O DvT och krog under Löttinge beläget nära Vetevägen. 

Andra namn, Löttinge krog, Gropen och ”Löttinge tä”, som nämns 

tidigast 1699. 

51

Krogen låg förmodligen vid gamla Roslagsvägen, som gick längre norrut, 

närmare Löttinge gård fram mot Varggropen. Krogen fanns under hela 

1700-talet, strategiskt placerad där landsväg och vinterväg korsade 

varandra. Har även varit boställe för ryttare. Ryttaren Peter Flobergs 

hustru anklagades 1705 för att sälja öl, gästgivargården Ensta till förfång, 

vilken låg endast en fjärdingsväg därifrån, och förbjöds att sälja öl till 

resande personer med undantag av dem som färdades ”korsvägen”. 

Krogen flyttades 1820 närmare Rönningesjön av krögaren Magnus 

Bergström. Krogen drogs in 1843 enligt sockenstämmobeslut, men levde 

troligen kvar ännu några år. Namnet ”Gropen” förekommer förutom i 

Hfl också på sockenkartan 1851. Vid den bro, som tidigare fanns där 

Roslagsvägen korsade bäcken ned till Rönningesjön, stod två numera 

försvunna runstenar. Den ena beskrivs av Cl. Justelius 1813 ”som nästan 

den vackraste uti Församlingen”. R. Dybeck skriver 1862 att den är 

nedsjunken i den sanka marken och skriften i det närmaste utplånad. 

Den andra stenen finns avbildad i ett träsnitt från 1750. Fragment av runstenarna 

kan möjligen finnas i vägbanken. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 10 sid 62 och 67, nr 16 sid 48, nr 23 sid 39 och 

98, nr 25 sid 96, Arkb nr 23. 

Karta 6 

Löttinge Tä O - skomakarebostad. Låg i hörnet av Skavlötsvägen- 

Roslagsvägen. Är inte identiskt med det Löttinge Tä, som omtalas 1699. 

Skomakaren som bodde här i slutet av 1800-talet beskrivs som otroligt 

snål. De skor han gjorde blev ofta för trånga, därför att han snålade med 

lädret Föräldrar, som beställde skor till sina barn, såg till att barnet hade 

minst två par tjocka sockor på sig vid provningen. Skomakaren gjorde 

Stockholmsbesök endast vintertid då han kunde gå över isen, vilket slet 

mycket mindre på skorna än att gå landsvägen sommartid. 

Karta 5 

Lövbrunna n, gammalt torp under Broby, omnämnt 1453 i jordebrev. Blev 

egen gård om 1/4 mantal. 

Karta 6 

Lövhagen o DvT under Väster Arninge, beläget c:a 500 m. öster om 

Skavlötens motionsgård. Torpet finns på kartan 1691 och med 1/2 

tunnland åker. År 1711 nämns i kyrkbok torparen Elias Svensson med tre 

söner som offer för pesten. 

Källmaterial: Hfl, AL 

Hfl: 1876-80: torparen Johan Elof Pettersson f. 1853 med hustru och två barn. 

Lövhagen under Skogberga - se Skogberga BT. 

52

Karta 4 

Lövlund o DvT under Hagby, beläget vid Roslagsleden c:a 1 km SV om 

Hagby gård. 

Tidigare namn Hagby torp, Barkartorpet. Upptaget senast 1732, då Mats 

Mickelsson var torpare. I likhet med de övriga fem ”Hagby torpen” vid 

denna tid fick det namnet Lövlund först 1765. (Se Hagby torp!) Åren 1735- 

1760 har det i kyrkböckerna vid enstaka tillfällen kallats ”Barkartorpet”. 

”Barkare” är ett äldre ord för garvare. Vid garvning använde man bark av 

lövträd och namnet ”Lövlund” vittnar om nära tillgång till råvaran. 

Källmaterial: Hfl 

Hfl 1871-75: torparen, stataren Anders Fredrik Ljungström f. 1823 med 

hustru och ett barn. 

Lövstugan - se Hagbylund. 

Karta 4 

MEIJERSBERG 

Meijersberg O DT under Ella, Ella rusthåll nr 23, beläget vid Tenorvägen 

nära Turebergsvägen, annat namn Ella Dragontorp. Se också Lustiglund! 

Torpet byggt omkring1780. Rivet omkring 1960. 

53

Källmaterial: Hfl, THF nr19 sid 16, nr 20 sid 51, nr 25 sid 109 och 112, 

Sv. Jordförmedl. 1925, AL, TSpl sid 61. 

Den första dragonen, som bodde i torpet, när det var nybyggt var Johan 

Fredrich Hansson Ellander född 1749 och antagen 1770 och död 1790. 

Siste dragon Oskar Teodor Feldt född 1875. Antagen 1896. 

Församlingsbok 1920: torparen Friden Wilhelm Karlsson Bimback f. 1872 

med familj. 

En av fruarna på torpet vävde trasmattor som han sålde. Hon lär inte ha 

varit särskilt noga. Det påstods att man kunde hitta både knappar, hyskor 

och hakar i de färdiga mattorna. 

Meijersholm- se Lovisedal. 

Karta 3 

MOSSEN 


Mossen n DvT under Löttinge , beläget c:a 700 m. NÖ om Löttinge gård. 

Tidigare namn Nyborg. Hfl tar upp ”Nyborg” 1826 med trädgårdsmästaren 

Abraham Berg och hustrun Carolina Birath. Torpets namn förändras till 

”Mossen” på 1860-talet. Det ligger vid sydändan av Löttinge mosse. I Hfl 

54

nämns en enstaka gång redan 1748 en backstuga ”Måsen” (dialektal form 

av ”Mossen”) på Löttinges ägor. Torpet kan ha anlagts på samma plats 

och sedermera återupptagit namnet. Källmaterial: Hfl, THF nr 16 sid 51. 

Karta 7 

MOSSTORP 

Mosstorp O DvT beläget vid Riddarstigen 24, nära Danderydsgränsen. 

Tillhört Ytterby (Näsby). Kallas ”Ytterby torp” på karta 1715, ”Mossen” 

i kyrkobok 1741 och ”Mosstorpet” på karta över Ytterby och Åva 1742. 

Källmaterial: Arkb nr 16, Hfl, THF nr 11 sid 31, nr 18 sid 8, 17, 20, nr 23 

sid 101. Hfl. 1890: torpare Johan Erik Larsson f. 1851 med två barn. 

Karta 4 

Myran o DvT under Hagby, beläget öster om Lövlund. Tidigare namn 

Hagby torp. Upptaget före 1749, då torparen hette Olof Jansson med 

hustrun Karin Matsdotter. I likhet med övriga ”Hagby torp” fick det eget 

namn 1765. Någon gång har det även kallats ”Hagbymyran”, väl för att 

skilja det från ”Gribbymyran” (=Myrängen) under Gribbylund. 

Hfl 1886-90: torparen Sven Olsson f. 1834 med hustru, ett barn och ett 

barnbarn. 

55

Karta 5 

Myrängen O DvT under Gribbylund, beläget 100 m NO om korsningen 

Myrängsvägen/Torpängsvägen. Annat namn Gribbymyran. Upptaget 

senast 1796, då Anders Eriksson med hustrun Brita Cajsa Andersdotter 

bebodde torpet. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 12 sid 14 och 25, nr 13 sid 7, nr 23 sid 101, 

nr 25 sid 102. 

Karta 8 

Mårtenstorp O DvT under Näsby. Torpet torde ha legat c:a 300 m Ö 

om Näsby slott vid nuv. Allévägens slut, men blev förmodligen avhyst, då 

trädgården anlades. På kartan över Näsby 1668 finns kvar endast torpets 

åker om 3 1/2 tunnland och äng till 6 lass hö. 

Karta 8 

NOR 

Nor o DvT under Näsby, beläget vid E 18 strax utanför Täby galopp. 

13,8 ha enligt Svensk Jordförmedl. 1925. Det första säkra belägget på 

torpnamnet är ”Nårhagan” i mantalslängd 1650, då det beboddes av 

hustru Anna. Enligt kartan över Näsby 1668 fanns 2 1/4 tunnland åker 

samt äng till 6 lass hö. Skrivningen ”Noor” eller ”Nohr” uppträder på 

1660-talet, och även ”Norr” och ”Norrtorp” förekommer. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 11 sid 35, nr 16 sid 111, nr 26 sid 56, 63, 73, 

75, Arkb nr 2. 

Församlingsbok 1900: torparen Carl Fredrik Söderberg f. 1838 med hustru 

och tre barn. 

56

Karta 3 

Norrtorp o DvT under Väster Arninge, beläget c:a 600 meter NNO 

om Hägerneholms gård. Tidigare namn Ljungdal. Läget framgår av 

sockenkartan 1851. Upptaget före 1746, då det beboddes av Anders 

Andersson och hustrun Beata. Rivet på 1870-talet. 

Ett tidigare ”Norrtorp” har funnits på Väster Arninge enligt 1630-talets 

boskapslängder, där hustru Malin i Norrtorpet i Arninge nämns 1631. 

År 1639 hade en Hans i ”Norratorp” 1 häst, 1 kviga, 1 ko, 3 gamla får 

och ett ungt svin. Torpet har troligen legat nära Ullnasjön c:a 800 m N 

om Hägerneholm. Här har stått ett torp, enligt anteckning på kartan över 

Väster Arninge 1691. 

Namnet Ljungdal kan möjligen ha ett samband med ägaren till Väster 

Arninge, livdrabanten, löjtnanten och rusthållaren Jonas Liungberg, född 

1690, död 18/5 1765 på Väster Arninge. Begravd i Täby kyrka. 

Hfl 1856-60: statdrängen Carl Johan Eklund f. 1824 med hustru och två barn. 

Nyborg - se Mossen 

Karta 5 

Nybygget O DvT under Gribbylund, beläget vid Gribbylundsvägen 53. 

Rivet på 1980-talet. 

Har möjligen ersatt det tidigare torpet Gatan. År 1859 omnämns 

gårdssmeden Lars Magnus Wiksell och hustru. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 12 sid 14. 

Hfl 1895: torparen Frans Oskar Eriksson f. 1860 med hustru och sju barn. 

Karta 3 

Nybygget o DvT under Skogberga, c:a 400 m NO om Skogberga gård. 

Tidigare namn Koxmot. 

Källor: THF nr 24 sid 68, Bo.u FII:34.112, FII:33-67. 

Hfl 1893: torparen Frans Oskar Karlsson f. 1864 med hustru och tre barn. 

Nybygget (Under Skålhamra) - se Bygget. 

Karta 4 

Nygärdet o DvT under Hagby . Se också Hagen! Var beläget 1100 m. 

väster om gården. 

Tidigare namn Hagby torp. Upptaget senast 1745. då torparen hette Jan 

Ersson med hustrun Marita. Fick eget namn 1765 liksom de övriga fem 

”Hagbytorpen”. 

Källor; Hfl och AL, Karta 1865. 

Hfl 1895: f.d. båtsman Carl Johan Hagman Fredriksson med familj. Han 

var född 1843. 

57

Nykrog - se Rävdansen. 

Karta 7 

NYTORP 

58 

År: Omkring 1920 

Nytorp O DvT under Näsby och beläget inom Nytorps industriområde. 

Torpet har upptagits på 1690-talet och beboddes 1699 av torparen Erik 

Persson. 

Källor Hfl, THF nr 16 sid 112-113, nr 23 sid 102, nr 26 sid 55, 56, 63, 

73, 74, 124. Arkb nr 16. 

Hfl 1876-80: torparen Johan Lundin f. 1834 med tre barn.

Karta 8 

NÄSBY UDD 

Fotografi ur familjen Lamms album 

Näsby Udd n DvT (fiskartorp) under Näsby. Tidigare namn också Udden 

och Fiskarstugan. 

Ligger på Torpvägen 7. Drängstugan lär härstamma från 1650-talet. 

Börjar nämnas i mantalslängderna 1731, i domböckerna 1732 och i 

kyrkböckerna 1736. 

Källmaterial Hfl 1860-70, THF nr 11 sid 33 och 50, nr 16 sid 106. nr 23 

sid 121, nr 25 sid 68, nr 26 sid 49,55, 63, 73,74 och 153, AL. 

Församlingsbok 1920: torparen Gustav Björklund f. 1850 med hustru och 

ett barn. Planer fanns på 1930-talet att flytta torpstugan till Skansen, men 

det blev ingenting av detta. 

Karta 8 

Näset O DvT under Näsby, beläget vid Centralvägen 3 (nära Näsa äng). 

Finns på kartan över Näsby 1668 med 2 1/2 tunnland åker samt äng till 6 

lass hö. Uppges i mantalslängd 1669 vara brukat av Anders skogvaktare. 

Beboddes av Carl Andersson och hustrun Brita 1762, därefter öde. 

Torpnamnet härrör från läget intill norra sidan av det s.k. Tibblenäset, en 

större ängsmark till Tibble, vilken Per Larsson Sparre på Näsby börjat byta 

till sig 1667. Torpet kallas ”Tiblanäs” på en karta från omkring 1670. 

Källor: Hfl, THF nr 16 sid 108. 

Oxhagen - se Hagen. 

Prästtorp - se Tärnan. 

59

Karta 1 

Risbyle n DvT under Skålhamra. Gamla Risbyletorpet var beläget vid 

Vallentunasjön invid Vallentunagränsen. Nya Risbyle är beläget c:a 200 

m SV därom invid Skålhamravägen. Torpet nybyggt på nuvarande plats 

omkring 1880. Gammalt torp omnämnt 1497, som blev gård om 1/4 

mantal. Ett torp under Skålhamra omtalas redan i Uppsala domkyrkas 

jordebok 1376, År 1479 kallas det ”Torpit”. Enligt boskapslängd m.m. 

från 1627 skattade Simon Mattsson i ”Rijssebijla” l daler och 29 öre. Han 

hade l häst, 2 kor, 1 ungt sto, 6 gamla får, 6 unga får och 2 svin. 

Källor: Hfl, THF nr 4 sid 9, nr 7 sid 22, nr 14 sid 6, 18, 40, 42, 47, 57, 

nr 16 sid 14, nr 25 sid 124 och 125, Täby socken sid 27. 

Hfl 1895: Torparen Gustaf Ludvig Andersson född 1843 med hustru och 

fem barn. 

Karta 4 

Rosenlund o DvT under Hagby. Torpet togs upp 1846 enligt anteckning i 

Hfl. Kallades till en början ”Grönlund”. Torpet låg ca 100 m NV om torpet 

Hagen, nära den nuv. Frestavägen. Torpet finns på karta från 1845. 

HFl 1886-91: torparen Gustaf Fredrik Lagerqvist f. 1829. 

Karta 7 

ROSTOCK 


60

Rostock O DvT under Ella, beläget vid Rostocksvägen/Täbyvägen 37. 

Även stavat Råståck. 

Gammalt torp omnämnt 1678, då Eric Pehrsson i Råstock sålde sina 

andelar i Eneby omfattande 2 öresland och 6 penningland. (dombok) Siste 

torpare 1870-71 var Johannes Theofson Johansson. 

Det har hävdats att namnet Rostock skulle komma ifrån den tyska staden 

med detta namn. Det är inte så säkert. Torpet fanns långt före det att general 

Meijerfeldt förvärvade Näsby-godset och namngav torp efter de viktigaste 

städerna i svenska Pommern. Staden Rostock ligger i Mecklenburg och 

ingick inte i de svenska provinserna, men stadens universitet besöktes av 

svenskar. Källor: Hfl samt Sv. Jordförmedl. 1925 THF nr 16 sid 90, nr 19 

sid 16, nr 22 sid 28, nr 23 sid 108, nr 25 sid 108, 109, 113, VtT sid 14, 

TSpl sid 6. Svea Hovrätts dombok Uppsala län vol. s8 5/6 1680. 

Karta 2 

RUNBORG 


Runborg n BT under Täby by rote nr 81, ligger vid Jarlabankes bro. Nu 

Museum. Båtsmännen har tillhört Södra Roslags l:a båtsmanskompani 

nr 81. Torpet uppfört senast 1802, då båtsman Anders Wahlberg, född 

1779, med hustrun Greta Larsdotter bodde där. Enligt kartan över Täby 

61

y 1798 fanns ingen stuga på den nuvarande platsen. Däremot fanns den 

gamla båtsmansstugan på kyrkbacken strax Ö om klockstapeln, sannolikt 

samma backstuga, som kallades ”Täbybacken”. Där hade båtsmännen 

även hållit krog (”Nykrogen” 1769) och t.o.m. sålt öl under gudstjänsten. 

(1778) 

Siste båtsman var Carl Johan Lundberg Wahlberg född 1861. Antagen 

1882. Avsked 1889. 

Namnet Runborg har med trädet rönn att göra och således inte med de 

närbelägna runstenarna. 

Källor: Hfl, THF nr 15 sid 46, 57, nr 16 sid 37, nr 17 sid 77, nr 20 sid 

51, 65-69, nr 23 sid 108, nr 24 sid 52, 53, 67, 83, nr 25 sid 147, TSpl 

sid 61-62. 

Ryssens - se Vilan. 

Ryttarstugan - (under Näsby), se Dängan och Tullhus. 

Karta 6 

RÅSTUGAN 


Råstugan n DT under rusthåll nr 28 Väster Arninge vid Ryttarvägen nr 1. 

Förste kände ryttare på rusthållet var Daniel Berg död 1694. 

Stugan nämns i Hfl 1772. 

De sista ryttarna på rusthållet var Peter Arnstedt, Herman Arnberg, Erik 

62

Jansson Seger, vilken 1832 fick förflyttning från Segersta i Knivsta socken 

samt Carl August Seger, som efterträdde sin far 1854 och Johan Donatus 

Arnell, som antogs 1891 

Enligt församl.bok 1920 bodde torparen Karl Oskar Pettersson f. 1881 

med hustru och två barn på Råstugan. 

Källor: Hfl, THF nr 15 sid 45, nr 16 sid 49, nr 20 sid 51 och 63. Hembygd 

i Täby nr 2, 1995. 

Karta 1 

Rävdansen O ,vinterkrog under Såsta, belägen c:a 200 m norr om Litsby 

gård vid Vallentunasjön. Finns på karta 1724. Tidigare namn Nykrog. 

Nämns i mantalslängd 1699 med hustru Margareta. Krogen var uppbyggd 

av länsmannen Jonas Blidberg i Såsta. 1701 klagar arrendatorn av 

Vallabrinks krog över konkurrenten. Uppges vara öde 1755 

Omnämnt 1740 i dombok. 

Karta 8 

Röhäll O DvT under Kjula. Läge Röhällsvägen 1. Namnet förekommer 

i domboken 1718, då Gribbys ägare, Adam Leijel, har behov av någon 

lastageplats, och man hänvisar till att Röhäll från gamla tider använts av 

sockenborna i Vallentuna, Markim, Orkesta och Täby som lastplats vid 

sjötransporter till Stockholm. En berghäll där har givit torpet dess namn. 

År 1724 hette torparen Erik Mårtensson. 

Källor THF nr 22 sid 31, 43, 49, nr 23 sid 112, nr 25 sid 70, AL, BoU 

19:77 1839 Lars Ersson. Hfl. 1891-95: torparen Carl Anton Pettersson 

född 1864 med hustru och fem barn samt dräng. 

63

Karta 2 

Sandborg n DvT under Skogberga, beläget mellan Tärnan och Fågelsången. 

Finns ej i husförhörslängd men på karta. 

Karta 1 

Sandtorp n DvT under Fällbro - beläget vid Skålhamravägen strax söder 

om Torslundavägen. Källa: THF nr 25 sid 121. 

Hfl 1895: Torparen Carl Fredrik Jonsson född 1829 med hustru och ett 

barn. 

Var tidigare Mellangården i Fällbro, men blev torp. 

Karta 1 

Sextingstorp n Torp under Fällbro, beläget c:a 200 meter norr om 

Fällbro. Ursprungligen Nedergården i Fällbro gamla by. Ägotvister mellan 

Fällbro och Skålhamra behandlades vid sex olika ting och gjorde att torpet 

i folkmun fick namnet Sextingstorp. I privat ägo, ombyggt. 

THF nr 25 sid 121. 

Karta 6 

Sjöstugan o DvT under Väster Arninge, beläget vid Ullnasjön c:a 500 

m NÖ om Hägerneholms gård. Rivet omkring 1910 enligt J. A. Evén. 

Ursprungligen fiskartorp vid den fiskrika Ullnasjön (Ormgårdssjön). 

Nämns i mantalslängd 1721 och då bebodd av flyktingen Anders Eriksson 

från Åland, som sedan återvände hem. Källor: Hfl 1748-60 m. fl., AL. 

Karta 2 

Sjöberg n DvT under Uthamra i Vallentuna, beläget i Täby vid 

Vallentunasjöns östra strand intill kommungränsen. Sjöberg förvärvades 

på 1860-talet av stenarbetaren m.m. Johannes Classon, som köpte 5 

tunnland från Fittja och Uthamra. Han var född 1836 och levde till 1912. 

Han uppförde nya byggnader och gjorde en strandskoning mot sjön. Denna 

mur ligger nu helt uppe på land eftersom sjön sänkts med 1,5 meter. 

65

Karta 3 

SKANSEN 


Skansen O DvT under Löttinge. Rivet omkring 1990. Tidigare namn 

Skansberga och Skansberg. Förekommer i längderna 1738, då torpet 

beboddes av Anders Hultman, en gammal soldat. 

Källor Hfl 1748. THF nr 16 sid 51. 

Församlingsbok 1900: Torparen f.d. dragonen Karl August Falk f. 1835 

med hustru och ett barn. 

66

Karta 7 

SKARPÄNG 


Skarpäng n DvT under Ella, beläget vid Täbyvägen 29. Torpet Vismar 

sammanslogs med Skarpäng 1841. Torpet nämns i längderna 1727 med 

torparen Anders Olofsson och hustrun Kerstin Persdotter. Namnet kommer 

ifrån den intilliggande ängen Skarpängen, som finns på kartan över Ella 

1715 och beskrivs med orden ”skarp och torr hårdwalls äng”. Skarp 

betyder att jordmånen var mager och torr. Från 1891 6-dagars torp. 

Källor: Hfl 1748-60 THF nr 16 sid 92-93, nr 19 sid 16, nr 23 sid 48 och 

113. nr 25 sid 107, 109 och 112, Sv. Jordförm. 1925, 

Hfl1894-95 torparen Carl August Carlsson. 

67

Karta 6 

SKAVLÖTEN 


Skavlöten n DvT under Väster Arninge, beläget vid Rönningesjön. Det 

lilla vitrappade huset nära sjön, V. om nuv. friluftsgården. Förleden ”Skav” 

betyder ”avskalad bark, foder åt smärre boskap”. Torpet är upptaget före 

1800-talets mitt. Den intilliggande ängen heter ”Skavlöten” på kartan 

över Rönninge 1786. 


nr 25 sid 87, VtT sid 15, Arkb nr 26, AL 

Hfl. 1890-95: torparen Johan Vilhelm Johansson f. 1856 med hustru och 

fem barn. 

Karta 3 

Skogberga Båtsmanstorp o BT under Skogberga. Båtsmansrote nr 77. 

Beläget c:a 800 m NNÖ om Skogberga gård. Senare namn Lövhagen. Se 

även Fittja BT och Stat ute. Roten hette tidigare Fittja rote. 

Källor: THF nr 20 sid 51 och 68, nr 24 sid 68,. 

Förste båtsman på Skogberga rote var Jacob Skogsberg född 1721, 

avskedad omkring 1765 och finns sedan på Svintravet. Siste båtsman 

Johan Wilhelm Skogberg född 1862. Antagen 1880. Avsked 1888. 

68

Karta 3 

SKOGBERGA GRINDSTUGA 


Skogberga Grindstuga n DvT under Skogberga, även kallat Smedstugan, 

beläget vid Prästgårdsvägen 300 m Ö om Skogberga. Ombyggt och numera 

hundpensionat. 

Upptaget före 1860. Stugan uppförd samtidigt. Ett par backstugor har 

också funnits under Skogberga och haft de märkliga namnen ”Tre spisar” 

(se detta ord) och ”Busenhus”. 

Källa: TFAB 

Skogshagen -se Komötet. 

Skogsmot - se Koxmot. 

Skogstorp - se Arken. Se även Komötet. 

Skogsvreten - se Komötet. 

69

Karta 1 

SKÅLHAMRA 


Skålhamra n DT under Skålhamra, beläget vid Skålhamravägen strax 

norr om infarten till Skålhamra gård. Stugan är byggd 1796 och ägs nu av 

Täby Golfklubb. Detta är ett unikt torp med bevarat uthus från 1700-talet 

som nu håller på att förfalla. Får inte försvinna! 

Källor, Hfl, THF nr 14 sid 24, 28-30, 32-33, 40, 44, 47. 58, nr 16 sid 15- 

16, nr 20 sid 44-47, 51, 63, nr 24 sid 52, nr 25 sid 124. 

Förste ryttaren var inhyses 1696 och hette Lars Forsman. Siste dragonen 

var korpralen Sven Olof Frisk, antagen 1897 och avsked 1904. 

Skålhamratorpet - se Bygget! 

Karta 2 

Slottet o backstuga och rättarbostad under Karby gård, beläget c:a 200 

m norr om gården. Nedbrunnet 1933. Stugan påstås ha fått namnet av en 

torparhustru som flyttade in i det nybyggda torpet och tyckte att det var 

så fint. 

Källor: THF nr 13 sid 7 och 39 samt småskriftsserien nr 2 sid 30. 

Hfl 1860-65: Rättaren Carl Fredrik Lundberg f. 1830 med hustru och tre 

barn. 

70

Karta 6 

Släthäll O BT under Kjula, båtsmansrote nr 83. Beläget vid Flyghamnsvägen 

nr 8. Namnet kommer ifrån den släta hällen sydost om torpet. Andra namn 

Kjula Båtsmansstuga. 

Nämnt 1747 med båtsman Mats Tjulman. Roten blev 1865 Viggbyholms 

rote och båtsmannen flyttade till Vihem. 

Källor: THF nr 15 sid 59, nr 17 sid 77, nr 22 sid 24 och 31, nr 23 sid 

115, nr 22 AL. 

Förste båtsman Johan Mattsson Wässman, antagen 1718, död i 

fångenskap. 

Hfl 1890-95: torparen Sven Johan Johansson f. 1834 med hustru och två 

barn. 

Snickartorpet - se Dängan. 

Karta 4 

Sparringsberg o DvT under Hagby. Låg strax SÖ om sjön Fjäturen. 

Upptaget på 1880-talet. Rivet på 1920-talet. Grunder av stuga och uthus 

bevarade. Se även Lillskog!. Källor: Täby Socken sid 27. 

Hfl 1891-95: torparen f.d. båtsman Anders Gustaf Thorslund f. 1834 med 

hustru och två barn. Ursprungligen var det båtsmanstorpet Lillskog, som 

kallades för ”Sparringsberg” efter grevinnan Sparre. 

När båtsman Torslund flyttade till det nya torpet vid Fjäturen så tog han 

namnet med sig, men ursprunget till namnet hade förlorats. 

Karta 2 

Stat ute O DvT och BT under Fittja och Ängby - också kallat Fittja Båtsmanstorp. 

Kallas Stat ute fr.o.m. 1773. Låg vid Kyrkvägen/Nygårdsv. 2. 

Även smedsboställe. 

Rotens namn var först Fittja, men ändrades 1790 till Skogberga. 

Förste kände båtsman var Hans Jansson Brendberg som fanns på roten 

1694. 

Siste båtsman var Johan Wilhelm Jacobsson Skogsberg, född 1862 i 

Sollentuna och antagen 1880. Han var straffad för fylleri, undanhållande 

från tjänst, oanständigt uppförande, vanvörd av aktning m.m. Han deltog i 

fregatten Vanadis världsomsegling 1884. Bröt armen i Yokohama. Avsked 

1888 med rotens samtycke. 

Källmaterial: Hfl, THF nr 12 sid 14, nr 23 sid 116, 24 sid 52 och 76, nr 

20 sid 51, nr 25 sid 138, AL. 

71

Karta 5 

STENHAGEN 

Reproduktion (E. Jarneberg) År: omkring 1920 

Stenhagen o DvT under Gribbylund, låg c:a 450 m norr om Gribbylunds 

gård, väster om Gribbyvägen. Stugan finns markerad i hagen ”Stenhagen” 

på kartan över Gribbylund 1849. 

Källor: THF nr 12 sid 14, nr 23 sid 116. 

Förs.bok 1910; torparen Johan Vilhelm Hagberg f. 1866 med hustru och 

fyra barn. 

Karta 5 

Stolpen o BT under Tibble, Näsby båtsmansrote nr 76, beläget i 

Stolpaskogen c:a 75 m söder om Bergtorpsvägen. Andra namn Tövalite 

och Tibble båtsmansstuga. Nämns som ”Tibble båtsmansstuga ”1753 

(Hfl) bebodd av hustru Karin. Den tidigare båtsmannen Simon Stolpe 

hade varit mantalsskriven i Rönninge till sin död vid mitten av 1740-talet 

och stugan kan ha varit nyligen uppförd 1753. ”Töva” betyder vänta och 

Tövalite således - vänta lite. 

Källor: Hfl, THF nr 7 sid 24, nr 15 sid 43, 59, nr 16 sid 81, nr 20 sid 51 

och 61, nr 25 sid 106. 

Förste kände båtsman i roten var Carl Johansson Möller, som finns 1694. 

Siste båtsman Johan Leonard Stolpe född 1867. Antagen 1886. Avsked 

1888. 

72

Stora Göttinge - se Göttinge Östra. 

Karta 4 

STRALSUND 


Stralsund n Dvt under Ella , renoverat och används som kvartersgård. 

6,5 ha 1925. Torpet troligen upptaget på 1730-talet och namngivet efter 

staden Stralsund i Svenska Pommern. Byggnaden uppförd omkring 1800. 

Tidvis i sambruk med Ella krog. Omnämnt i dombok 1734. 


nr 25 sid 109, 111-12, Sv. Jordförmedl. 1925, TSpl sid 61. 

Förs.bok 1920: Karl Helmer Karlsson född 18/1 1878. 

Karta 8 

Strand O DvT. Gammalt torp under Kjula, omnämnt 1538. Blev senare 

egen gård om 1/4 mantal och frälsegård med säterivärdighet. Ägdes av 

rådsherren Nils Ryning, död 1578. Införlivades 1670 med Viggbyholms 

gård och återuppstod som torp under Kjula gård. Här fanns från 1720talet 

ett torp kallat ”Strandstugan”, senare åter ”Strand”. Det var beläget 

c:a 600 m NÖ om Viggbyholms gård vid nuvarande Alvägens korsning 

med Vretvägen. Torparen Jöran Arvidsson bodde här med hustrun Brita 

Persdotter i över ett kvartssekel fram till 1750-talet. Rivet 1876. 

Källor: THF nr 7 sid 18 och 53. nr 13 sid 15, nr 22 sid 1. 

73

Karta 1 

Strömmen n DvT under Hagby. Ligger vid Skålhamravägen c:a 700 m. norr 

om Hagby gård. I likhet med de fem övriga ”Hagbytorpen” fick det eget 

namn först 1765. Dock har det vid enstaka tillfällen kallats ”Strömstorp” 

och ”Ström” 


Hfl 1890-95: torparen Alfred Johansson f. 1832 med hustru och fyra 

barn. 

Karta 1 

STRÖMSBORG 

Fotograf: Okänd År: 1976 

Strömsborg n BT under Hagby. Båtsmansrote nr 82. Ligger mittemot 

Strömmen. Se även Vallabrink. 

Källa: THFnr 15 sid 46, 59, nr 20 sid 51 och 57, nr 24 sid 52, nr 25 sid 

116. 

Förste båtsman Johan Pährsson Lind, född i Vallentuna 1674. Antagen 

1717, då sjövan. Avsked 1724. Siste båtsman Axel Fredrik Thorslund 

Wallman född 1841. Antagen 1862. Avsked 1890. Död 1917. Såldes 

på exekutiv auktion 1924 med ett åsatt saluvärde på 4000 kr. Arealen 

uppgavs till 2805 kvm. 

74

Karta 2 

Svintravet o DvT under Skogberga. Låg 700 meter SV Skogberga invid 

Skjutbanevägen. 

Bo.u FII:21.232. Markerat på kartan över Skogberga 1706, då som 

backstuga, (åkervreten brukades till Skogberga) Förste kände torpare är 

Mats Andersson med hustrun Brita Olofsdotter år 1743. Den förkortade 

formen ”Travet” är känd från 1825. 

Båtsmännen på Skogberga BT arrenderade Svintravet för att få mer jord. 

Källor: Hfl 1748-60, THF nr 24 sid 68. 

Karta 7 

SÅGTORP 

Sågtorp O DvT under Ytterby (Näsby) beläget ungefär vid Sågtorpsvägen 

58:A. O,22 ha 1925. 

Källor: Hfl och THF skrift nr 18 sid 20, nr 23 sid 118, Sv. Jordförmedl. 

1925. 

Hfl 1886-90: torparen Johan Erik Wahlqvist f. 1824 med hustru och barn. 

Sannolikt har här funnits en vattendriven såg vid samma å som fortsatte 

mot Kvarntorp och ev. drev kvarnen där. 

75

Karta 1 

Såstalund o DvT under Såsta gård, beläget c:a 500 m. väster om Såsta gård 

nära Vallentunasjön. Torpet torde vara nyss upptaget 1795, då Anders 

Nyström med hustru Anna Lisa Sundqvist flyttade hit från den närbelägna 

Orrkojan. Som krog har torpet nog ersatt den då rivna Rävdansen. Rivet 

omkring 1902. 

Karta 5 

TIBBLEHAGEN 

Fotograf: Okänd År: 1916 

Tibblehagen O DvT under Tibble. Var beläget i vägkorsningen Junkervägen/ 

Stockholmsvägen. Areal 2,8 ha 1925. Nämns i mantalslängd 1723 med 

torparen Nils Hansson, som var ”utfattig”. Även kortformen ”Hagen” 

har använts. 

Källor: THF nr 25 sid 104, Arkb nr 32, Sv. Jordförmedl 1925, AL 

Förs.bok 1910: torparen Johan August Nilsson f. 1851 med hustru och 

två barn. 

Tibble BT - se Stolpen. 

Tibblelund (= Tibblehagen) Se också Fåfängan. 

Tjula - se Kjula. 

76

Karta 3 

TORKAN 


Torkan n DvT under Vågsjö (kallas ibland Lilla Torkan till skillnad från 

Stora Torkan, som låg på andra sidan av vägen i Vallentuna socken) 

beläget utmed Roslagsvägen c:a 800 m nordost om Vågsjö gård inte så 

långt ifrån Ullnasjön. Har tidigare tillhört Östra Ryd och kom till Täby 

1956 i samband med kommungränsändringar. Tidigare namn Vågsjötorp. 

Nämns i dombok 1672 och i mantalslängd 1674 med torparen Erik 

Mårtensson. Namnet ”Torkan” förekommer 1718. Var Rikstelefonstation 

i början av 1900-talet. 

Siste torpare: (1910) Klas Johan Bergman f. 1864 och hustrun Johanna 

Elida Söderström född 1885,två söner och en dotter. 

Källor: Hfl, Arkb nr 2 och 32., THF skrift nr 16 sid 51. 

Karta 2 

Travtorpet o DvT under Prästgården. Beläget strax intill Prästgården. 

Rivet. 

Karta 3 

Tre Spisar o (se också Skogberga Grindstuga) backstuga under Skogberga. 

Se även THF nr 8 sid 57-65. Enligt domkapitels protokoll av den 3/6 

1761 hände följande: ”Förekallandes Olof Olofsson i Trespisar anklagad 

77

och instämd af Comministern Herr Elias Tärnström, för att han d. 30 

sistl. Junii då han gick och slog på Skogberga Siöäng utbrutit emot Hr 

Comministern wid dess förbigående uti åtskilliga owettiga och smädefulla 

ord och utlåtelser. Giörande Herr Comministern härmed annat än att, 

såvida detta skiedt uti fleres åhöro, han ock nu inför församlingen måtte 

tillstå och återkalla samma utlåtelser, det han ock nu gjorde”. 

Karta 8 

TULLHUS 


Tullhus O DvT och tidigare ryttarstuga, även benämnt Näsby Ryttarstuga. 

och Sjötullsstugan. Nedbränt 1963. Namnet Sjötullstugan tyder på att det 

funnits en tullstation för resenärer via Stora Värtan. 

Källor: Hfl och THF skrift nr 16 sid 108, nr 20 sid 42, nr 23 sid 21, nr 26 

sid 56, 57, 63,73,74 och 134. 

Hfl 1890-95: torparen Abraham Englund f. 1812 med hustru, ett barn, ett 

barnbarn och två fosterbarn. 

78

Karta 2 

TÄRNAN 


Tärnan n DvT under Prästgården. Tidigare namn Prästtorp. Troligen 

samma torp som kallas ”Prästtorpet” i boskapslängder 1627 och 

1628, då det bebos av Per och en ”Husqvinna”, hustru Elin. Prästtorp 

redovisas i mantalslängd 1700 med Erik Jansson, ”skriven dräng hos herr 

kyrkoherden, går och tigger”. 

Läge C:a 900 m N0 Prästgården. Omdöpt till Tärnan av kyrkoherde Gustaf 

Johnsson, som var född den 21/10 1807 i Tärna socken i Västmanland 

och kyrkoherde i Täby 1859-1882. Han nyodlade stora delar av torpet, 

som bestod av en karg vitmosse. Efter hans död flyttade hans fem ogifta, 

sjukliga och oförsörjda döttrar till Tärnan och tog sig an sinnessvaga 

kvinnor i ett bredvidliggande hus. 

Källor: THF nr 16 sid 44, nr 25 sid 150, Bo.u FII:30.114, FII:26.84, FII 

37.119. Hembygd i Täby nr 2 1997. Hfl 1856-60: torparen Jon Erik 

Hansson f. 1814 med hustru och tre barn. 

Tövalite - se Stolpen. 

Karta 4 

Vallabrink O DvT, före 1790 även Hagby BT, var beläget på västra sidan 

av Täbyvägen, nära Brinkvägen. Torpet tillhörde Valla. Finns omnämnt 

79

edan 1669 då torparen Erik Eriksson fick böta för hygge på Ellas skog. 

Samme Erik omtalas ha blivit rånad på julafton 1676. Vallabrink var krog 

långt in på 1700-talet. Särskilt omtalad i domböckerna är krögaren Hans 

Grelsson, som hade åtskilliga duster med gästerna vid 1680-talets slut. 

Krogen hade ett utmärkt läge. där vintervägen vek av från landsvägen. 

Källor THF nr 15 sid 59, nr 16 sid 88, nr 19 sid 16, nr 25 sid 129. 

Karta 4 

VALLA DRAGONTORP 

Reproduktiona: Olle Strandberg, År: 1933 

Valla Dragontorp o DT , beläget vid Vallatorpsskolan, ombyggt till villa. 

Nedbrunnet 1997. Se även Lovisedal! Tillhört Valla. Uppfört omkring 

1880. Ombyggt på 1940-talet. 

Källor: Hfl, THF nr 16 sid 86-88, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51, 63 och 71, 

nr 23 sid 123, nr 25 sid 129. Siste Dragon Carl Axel Häll född 1877 

Antagen 1896. 

Viggbyholms grindstuga -se Bergtorp. 

Karta 6 

Viggby torp O DvT under Viggbyholm. Låg c:a 200 m Ö om Bergtorp 

mellan Flyghamnsvägen och E 18. Torpet bestod i ett f.d. hemman i Viggby 

80

y sedan byns landbor avhysts vid 1600-talets slut och större delen av 

åkern lagts under säteriet. Mantalslängden 1694 upptar torparen Anders 

Bertilsson, som enligt kartan över Viggbyholm 1699 hade c:a 4 tunnland 

åker, varav mer än hälften låg öde. Torpet torde ha lagts ned på 1790-talet. 

Namnet ”Viggby torp” har ibland använts om det närliggande Bergtorp. 

Karta 6 

VIHEM 

År 1923 

Vihem n BT under rote nr 83 Viggbyholm (före 1865 Kjula rote, som 

också omfattat Rönninge och Lövbrunna). - se även Släthäll. Ligger vid 

Soldatvägen 9. Uppfört 1874. 

Siste båtsman Carl Gustaf Viholm, född 1866. Tid som båtsman 1883-98. 

Källor THF nr 15 sid 45, nr 17 sid 77, nr 19 sid 71, nr 20 sid 59 och 62, 

nr 22 sid 41-43, nr 23 sid 125. 

81

Karta 5 

VILAN 


Vilan (Hvilan) o DvT under Löttinge. Tidigare namn Ryssen. Låg vid Rågvägen 

2/Roslagsv. Upptaget före 1748. Stugan nedbrunnen i mars 1999. 

Namnet Ryssen lär ha uppstått genom att den förste åbon anges som född 

i Ryssland 1690. 

Hfl 1856-60: Arb. Anders Jansson Stenberg f. 1791 jämte hustru och två 

barn. 


Karta 7 

Vismar o DvT under Ella. Var beläget intill Danderydsgränsen nära 

nuvarande Vismarsvägen. 

Möjligen uppkallat efter staden Wismar i Nordtyskland. Nämns i 

mantalslängd 1682 med torparen Erik Jakobsson. Enligt 1715 års karta 

över Ella fanns det 3 1/2 tunnland åker, som brukades i ”tvåsäde”. Vismar 

kom under Näsby 1722, då Ella köptes av Greve Meijerfelt, men eftersom 

namnet Vismar finns redan 1682, så kan han inte har varit namngivare. 

Källor: Hfl, THF nr 16 sid 90, nr 19 sid 16, nr 23 sid 125, nr 25 sid 109 

och 113, VtT sid 14, TSpl sid 61. 

Lägenhet från 1840 tillsammans med Skarpäng. 

Hfl 1835-40: torparen Anders Gustaf Lundström f. 1814 med hustru och 

ett barn. 

82

Visshagen - se Efraimsberg. 

Karta 5 

Visinge - även stavat Vissinge. Gammalt torp under Karby, omnämnt 1534 

(landskapshandlingar). Blev egen gård om 1/4 mantal. Beläget c:a 1 km S 

om Karby gård. Var i början av 1700-talet fjärdingsmansboställe. Namnet 

är möjligen en ombildning av ”Vissänge”. Förleden ”viss” har tolkats som 

”sank” eller ”dyig” och ängen nedanför gården beskrivs på karta från 

1724 som ”sank giöttiewall” Se också Efraimsberg! 

Karta 6 

LILLA VITTENSBERG 


Lilla Vittensberg O DvT under Gribbylund, vid Kaveldunsvägen. 

Källor: THF nr 12 sid 13-14, nr 16 sid 42, nr 17 sid 70, nr 25 sid 97. 

Hfl 1891-95: torparen Karl Johan Johansson f. 1853 med hustru och tre barn. 

83

Karta 5 

Stora Vittensberg o DvT under Gribbylund. Även benämnt Vittensdal, 

beläget i korsningen Roslagsvägen/Löttingelundsvägen. Omnämnt som 

backstuga omkring 1790, bebodd av Per Svensson, f.d. bonde i Gribby, som 

dog här 1802. Namnet ”Vittensberg ” förekommer från 1796. Termerna 

”vittensten” och ”vette” har använts för råmärken, och torpet var byggt 

alldeles söder om ett s k femstensrör i gränslinjen mellan Gribbylund och 

Löttinge. Möjligen kan namnets förled härledas från detta. Intressant 

nog kan torpet ha haft en tidig föregångare. Vid en tvist 1667 om den 

ovannämnda gränsen nämns just detta gränsmärke som ett ”femstenarå 

nordan för det nybyggda torpet på Gribbys ägor”. 

Källor: THF nr 12 sid 14, nr 25 sid 97. 

Hfl 1871-75: torparen Carl August Lindahl f. 1823 med hustru och fyra barn. 

Västra Göttinge - se Efraimsberg. 

Karta 3 

VÅGSJÖ BÅTSMANSTORP 


Vågsjö Båtsmanstorp n under Vågsjö, båtsmansrote nr 89. Beläget c:a 

100 m NV Vågsjö gård. strax bakom Vågsjölunds statarstuga. Torpet 

belagt 1737. 

Källa: THF nr 15 sid 45 och 59, nr 20 sid 51 och 62, nr 25 sid 94. 

Förste båtsman Jacob Andersson Hallin eller Hallen - finns i roten 1683. 

Siste båtsman Karl August Andersson Vågman född 1861. Antagen 1880. 

Avsked 1900. 

84

Vågsjö torp - se Torkan. 

Karta 7 

Ytterby Dragontorp O DT, rusthåll nr 26, var beläget ca 100 m SÖ om 

Ytterbyskolan. Tillhört Ytterby gård (Näsby) 

Källor: Hfl, THF nr 18 sid 13, nr 20 sid 51 och 63. 

Måns Tätting antogs 1692 som ryttare för Ytterby. Rusthållare var då 

guldsmeden Hieronimus Wessel. Tätting förflyttades redan 1694 och 

ersattes med Erich Krumm. 

Siste dragon var Carl Fredrik Burman född 1860. Antagen 1880. Död 1934. 

Karta 7 

YTTERBYSTUGAN 


Ytterbystugan n DvT, och senare mjölnarbostad. Tidigare namn Näsby 

Grindstuga. Disponeras numera av Täby Hembygdsförening. Stugan 

uppfördes på 1790-talet på en plats som kallades för Snåltäppan. På 1880talet 

blev den första lärarinnan i Åva skola inhyst i stugan, och när Näsby 

ångkvarn, som uppfördes där Täby kommunalhus nu finns, var klar 

1904, blev stugan bostad för mjölnaren och andra anställda vid kvarnen. 

Kvarnen och ångsågen, som också fanns där, revs på 1940-talet. 

Källor: Hfl och THF nr 16 sid 99, nr 18 sid 13-14. Arkivarien berättar nr 16. 

85

Åva Grindstuga - se Enstalund. 

Karta 5 

Åvalund O DvT under Åva, även kallat Postvreten. Var beläget vid 

Stockholmsvägen 136. 

Hörde till Tibble efter 1875. 

Källor: Hfl. THF nr 16 sid 95, nr 23 sid 127, nr 25 sid 110. 

Hfl 1871-75: torparen Erik Pettersson f. 1829 med hustru och tre barn. 

Namnet postvreten är knutet till Åva gård, som var poststation. 

Karta 5 

Åvatorp O DvT var beläget vid nuv. Spadvägen. Nämns i boskapslängd 

1639, bebott av Margareta. Torpet torde ha lagts ned, eftersom det år 

1749 kallas ”backstuga”. 

Källa: THF nr 16 sid 95, nr 25 sid 110. 

Hfl 1856-60. Stattorparen Carl Anders Hagberg f. 1798 med hustru. 

Karta 1 

Ön (Öen) o DvT Låg c:a 600 m NÖ om Skålhamra gård. Tidigare namn 

Fiskartorpet. Fiskartorp, beläget vid stranden av Vallentunasjön omnämnt 

redan på 1600-talet. Det finns på karta över Skålhamra 1688 och noteras i 

mantalslängd 1694 med Jacob Jacobsson. Det blev öde 1722 och åkervreten 

brukades till Skålhamra. Senast 1740 har ett nytt torp ”Ön” byggts på 

andra sidan vreten, och torparen heter Per Olofsson med hustrun Barbro 

Johansdotter. Finns på1764 års karta med såväl stuga som fähus inritade. 

Halvön nordöst om Skålhamra gård har i äldre tider varit en riktig ö. 

Därav namnet. Kallas1714 för ”Skålhamra ö ”. 

Källor: Hfl 1790-1802: Sven Skålbom med hustru Anna Stina, ryttare i Ön 

- öde. Skålbom antogs som kyrassiär 1793 och fick avsked 1804 på grund 

av sjukdom. 

THF nr 14 sid 40 och 58, nr 25 sid 124. 

Hfl 1895: Fiskaren Nils Nilsson född 1833 med hustru 

I ett domstolsprotokoll från Danderyds häradsrätt den 15 juni 1772 

omtalas att en sjuårig flicka, som var inhyst hos torparen Jan Persson 

och hans hustru Stina Jansdotter i Ön, hade avlidit. Enligt det läkarintyg, 

som uppvisades för häradsrätten hade flickan nästan överallt strimmor 

efter ris samt på flera ställen sår av en ettörings storlek. Kroppen var 

mycket avmagrad och tarmarna inflamerade. Läkaren gör bedömningen 

att inflammationen varit dödsorsaken men att hård aga och svält bidragit 

86

till dödsfallet. Jan Persson och hustrun försäkrade att barnet inte blivit 

hårt agat och icke svultit, men att det varit sjukligt. De skulle till nästa ting 

bevisa att de märken, som fanns på flickans kropp ”icke äro genom deras 

förvållande tillkomne”. Hur det hela sedan avlöpte är okänt. 

Österbyle - se Byle. 

87

TORPENS GÅRDS- 

TILLHÖRIGHET 

V. OCH Ö. ARNINGE 

Arninge BT 

Arninge Grindstuga 

Arnsberg 

Arninge torp 

Lugnet 

Lövhagen 

Norrtorp 

Råstugan DT 

Sjöstugan 

Skavlöten 

BROBY 

Broby DT 

Brobylund 

ELLA 

Bursch 

Lillskog BT 

Meijersberg DT 

Gripsvall 

Lustiglund 

Rostock 

Skarpäng 

Stralsund 

Vismar 

ENSTA 

Dängan 

Enstalund 

Fåfängan (se Näsby) 

FITTJA 

Stat ute 

Fittjatorp 

FÄLLBRO 

Knallborg BT 

Sandtorp 

Sextingstorp 

GRIBBYLUND 

Gatan 

Gribbylunds BT 

Lansen 

Litzen 

Myrängen 

Nybygget 

Stenhagen 

L. Vittensberg 

St. Vittensberg 

89

HAGBY 

Arken 

Galivänt 

Gatan (Glädjen) 

Hagby Grindstuga 

Hagbylund 

Hagby torp 

Hagen 

Lugnet 

Lövlund 

Myran 

Nygärdet 

Rosenlund 

Sparringsberg 

Strömmen 

Strömsborg 

KARBY 

Djupdal 

Efraimsberg 

Grindtorp 

V. Göttinge 

Ö. Göttinge 

Karby BT 

Karby Lilla 

Karby torp 

Långbacken 

Slottet 

Vissinge 

LÖTTINGE 

Brinkhäll DT 

Kärrtorp 

Löttingedal 

Löttingelund 

Löttinge Tä 

Mossen 

Skansen 

Vilan 

90 

NÄSBY/TIBBLE 

Bunken 

Fåfängan 

Grindtorp 

Hammarstugan 

Kassbäcken 

Kvarntorp 

Källtorp 

Lyktan 

Långlöt 

Mårtenstorp 

Nor 

Nytorp 

Näset 

Näsby Udd 

Stolpen BT 

Tibblehagen 

Tullhus 

Åvalund 

Åvatorp 

PRÄSTGÅRDEN 

Travtorpet 

Tärnan 

RÖNNINGE 

Kåte 

Löt 

SKOGBERGA 

Fågelsången 

Komötet 

Koxmot 

Nybygget 

Sandborg 

Skogberga BT 

Skogb. Grindstuga 

Svintravet 

Tre Spisar

SKÅLHAMRA 

Bygget 

Risbyle 

St Gröndal 

L Gröndal 

Skålhamra DT 

Ön 

SVALNÄS (i Danderyd) 

Lahäll 

SÅSTA 

Rävdansen 

Såstalund 

TÄBY BY 

Byle 

Runborg BT 

VALLA 

Erikslund 

Kristineberg 

Lovisedal DT 

Valla DT 

Vallabrink BT 

VIGGBYHOLM 

Bergtorp 

Kjula Udd 

Kråkudden 

Lillängen 

Röhäll 

Släthäll 

Strand 

Viggby torp 

VÅGSJÖ 

L. Torkan 

Vågsjö BT 

YTTERBY 

Drottningberget 

Mosstorp 

Sågtorp 

Ytterby DT 

Ytterbystugan 

UTHAMRA (i Vallentuna) 

Sjöberg 

FRIA TORP (gårdar) 

Hästängen 

Lövbrunna 

91

BEBODDA TORP I TÄBY 1930 ENLIGT 

FÖRSAMLINGSBOK. 

Broby Dragontorp. 

Karl Gustaf Bro f.d. dragon född 1869 i Ed , Stockholms län 

hustru Hilda Amanda f. Säll född 1869 i Älmeboda, Kronobergs län 

s. Ture Rudolf rörarbetare född 1907 i Täby 

Brobylund. 

Gustaf Värnkvist arrendator född 1847 i Skederid, Stockholms län 

hustru Ulrika Sofi a f. Andersson född 1849 i Riala, Stockholms län 

s. Georg Folke född 1878 i Vallentuna 

Ella Båtsmanstorp Lillskog. 

Fredrik Teodor Hammer trädgårdsmästare född 1871 i Lunda, Stockholms 

län 

hustru Ida Augusta f. Karlsson född 1863 i Tveta, Kalmar län 

Anna Margareta Skog hembiträde född 1909 i Stockholm 

Ernst Vilhelm Löthgren född 1912 i Stockholm 

Karl Fredrik Emanuel Östman trädgårdsarbetare född 1875 på Utö, 

Stockholms län 

Ella Dragontorp Meijersberg. 

Friden William Bimback grovarb. född 1872 i Skälvik, Östergötlands län 

hustru Matilda Maria f. Mattson född 1874 i Skå, Stockholms län 

d. Ester Maria Josefi na född 1918 i Täby 

fosterdotter Irma Adele From städerska född 1902 i Stockholm 

Ella Gripsvall. 

Carl Ammon Arvid Wahlgren byggnadssnickare född 1874 i Eskelhem, 

Gotland 

hustru Mathilda Emilia f. Karlsson född 1872 i Åseda, Kronobergs län 

d. Olga Maria Mathilda född 1911 i Lerbo, Södermanlands län 

d. Lilly Arvida Margareta servitris född 1898 i Stockholm 

hennes dotter Berta Margareta född 1929 i Täby 

Ella Krog. 

Axel Gustaf Söderman hemmansägare född 1890 i Stockholm 

hustru Gunhild Emerentia f. Lagerqvist född 1897 i Stockholm 

d. Eva Gunborg född 1915 i Täby 

s. Karl Yngve född 1917 i Täby 

93

s. Gustaf Evert född 1919 i Täby 

s. Bengt Olof född 1921 i Täby 

d. Ingrid Viola född 1926 i Täby 

hustruns mor Ida Charlotta Lagerqvist f. Pettersson 1857 i Fagerhult, 

Kalmar län 

Kuno Fredrik Hissing född 1910 i Stockholm 

Ella Rostock. 

Johan Emil Valdemar Ekman trädgårdsmästare född 1871 i Näsum 

Kristianstads län 

Ella Skarpäng. 

Carl Valter Pettersson byggnadssnickare född 1886 i Häradshammar, 

Östergötlands län 

hustru Sigrid Elisabeth f. Engqvist född 1888 i Floda, Södermanlands län 

s. Karl Erik Alexander grovarb. född 1909 i Stora Malm, Södermanlands län 

s. Karl Johan Elmer grovarb. född 1911 i Västra Vingåker, Södermanlands län 

d. Valborg Marta Alice hembiträde född 1914 i Kila, Västmanlands län 

s. Folke Lennart handelsbiträde född 1916 i Kvarsebo, Östergötlands län 

d. Hanny Sigrid Viktoria född 1919 i Kvarsebo 

s. Helge Elias född 1921 i Kvarsbo 

d. Ingalill född 1924 i Sättersta, Södermanlands län 

d. Ulla Anna Elisabet född 1926 i Täby 

Ella Stralsund. 

Karl Helmer Karlsson lantbrukare född 1878 i Vallentuna 

Anna Englund hushållerska född 1894 i Gagnef, Kopparbergs län 

Axel Tore Efraim Karlsson jordbr.arb. född 1908 i Stockholm 

Axel Fridolf Fredriksson stenarb. född 1898 i Bjuråker, Gävleborgs län 

hustru Elin Kristina f. Bergsman född 1904 i Bjuråker, Gävleborgs län 

d. Emmy Maria född 1928 i Hudiksvall, Gävleborgs län 

Ensta Fåfängan. 

Viktor Alexius Emanuel Jansson grovarb. född 1887 i Håtuna, Uppsala län 

hustru Julia Maria f. Karlsson född 1886 i Ryssby, Kalmar län 

d. Anna Elisabet född 1914 i Täby 

s. Karl Gustaf Bertil född 1920 i Täby 

s. Bror Gunnar Emanuel född 1922 i Täby 

s. Knut Oskar född 1924 i Täby 

d. Inga Viola född 1928 i Täby 

d. Birgitta Elisabet född 1930 i Täby 

94

Gribbylund Lansen. 

Charlotta Carolina Lindgren född 1871 i Stenkula, Gotland 

Gustaf Fredrik Boman född 1896 i Täby 

Anna Margareta Lindgren född 1911 i Täby 

Christina Pehrsson född 1855 i Skärstad, Jönköpings län 

Hagby, Hagbylund. 

Petter Lindecrantz f.d. båtsman född 1859 i Tving, Blekinge län 

s. Karl Bertil född 1917 i Täby 

Edla Lovisa Pettersson hushållerska född 1871 i Gottröra, Stockholm län 

Hagby, Knallborg. 

Karl Leo Söderström torpare född 1876 i Knivsta, Stockholms län 

hustru Ida Elisabeth f. Eriksson född 1880 i Vidbo, Stockholms län 

d. Astrid Elisabeth född 1917 i Täby 

d. Anna Elisabeth född 1919 i Stockholms Näs, Uppsala län 

d. Tyra Viola född 1921 i Yttergran, Stockholms län 

s. Josef Eugen född 1923 i Yttergran, Stockholms län 

Hagby, Sextingstorp. 

Anders Hansson trädgårdsmästare född 1877 i Skurup, Malmöhus län 

hustru Jeanna f. Jönsson född 1877 i Hammenhög, Kristianstads län 

d. Stylla Emilia född 1912 i Lovö, Stockholms län 

Karin Maria Emma Wallin hembiträde född 1904 i Järfälla, Stockholm län 

Johan August Blomkvist trädgårdsförman född 1859 i Danmark, Uppsala län 

Knut Johan Johansson gårdsdräng född 1874 i Stockholm 

Olle Samuelsson kördräng född 1911 i Stockholm 

Erik Elmer Eliasson snickare född 1889 i Ljusnarsberg, Örebro län 

Hagby, Strömmen. 

Karl Eriksson vägarbetare född 1884 i Österåker, Stockholms län 

s. Karl Göte Emanuel grovarbetare född 1908 i Skå, Stockholms län 

d. Elsa Karolina Elisabeth husföreståndarinna född 1910 i Sorunda, 

Södermanlands län 

s. Alfred Åke busskonduktör född 1912 i Täby 

d. Helga Linnéa född 1916 i Täby 

s. Göte Teodor född 1919 i Solna 

s. Karl Evert född 1922 i Täby 

d. Ester Teresia född 1924 i Täby 

d. Elvi Torborg född 1927 i Täby 

95

Karby, Efraimsberg. 

Emma Kristina Sand f. Jansson född 1860 i Närtuna, Stockholms län 

Fritz Emanuel Sand grovarbetare född 1901 i Täby 

hustru Eva Maria f. Lundahl född 1895 i Åtvid, Östergötlands län 

d. Selma Elisabeth född 1919 i Östra Ryd, Stockholms län 

Löttinge Dragontorp, Brinkhäll. 

Mårten Henrik Wilhelm f.d. hemmansägare född 1857 i Västerhejde, 

Gotlands län 

hustru Ida Charlotta f. Pettersson född 1857 i Dädesjö, Kronobergs län 

s. Erik Elmer byggnadsarbetare född 1912 i Stockholm 

Löttinge, Vilan. 

Fritz Hjalmar Erlandsson telefonarbetare född 1903 i Ö. Färnebo, 

Västmanlands län 

hustru Gerda Kristina f. Englund född 1905 i Skog, Gotlands län 

d. Ingegärd Margareta född 1927 i Täby 

Klas Viktor Eugen Karlsson snickare född 1871 i Rö, Stockholms län 

hustru Elin Viktoria f. Andersson född 1875 i Hammarby, Stockholms län 

Johanna Vilhelmina Andersson arbetaränka född 1849 i Vallentuna 

Näsby, Bunken. 

Oskar Isedor Pettersson Storm djurskötare född 1892 i Stockholm 

hustru Barbro Maria f. Löfgren född 1892 i Västland, Uppsla län 

d. Iris Ingeborg Mathilda född 1919 i Toresund, Stockholms län 

Näsby (Ytterby) Dragontorp. 

Karl Fredrik Burman f.d. dragon född 1860 i Täby 

Amalia Teresia Karlsson f. d lantbrukaränka född 1881 i Täby 

d. Gunborg Maria född 1915 i Flistad, Skaraborgs län 

s. Karl Alfred född 1920 i Flistad, Skaraborgs län 

fosterdotter Dagmar Elisabet Karlsson född 1923 i Stockholm 

Näsby Drottningberget. 

Anders Ferdinand Hällstrand trädg.arb. född 1869 i Hedesunda, Gävleb. 

Län 

hustru Erika f. Forsberg född 1878 i Vendel, Uppl. Län 

s. Erik Albert född 1900 i Täby 

d. Märta Erika född 1909 i Täby 

d. Elin Viktoria född 1915 i Täby 

96

Näsby, Kvarntorp. 

Agnes Sofi a Lovisa Alexandersson f.d. lärarinna född 1870 i S:t Olof, 

Stockholms län 

Näsby, Mosstorp. 

Erik Bernhard Eriksson grovarbetare född 1878 i Närtuna, Stockholms län 

hustru Hedvig Axelina f. Johansson född 1883 i Fresta, Stockholms län 

s. Anders Bernhard styckmästare född 1903 i Närtuna. Stockholms län 

s. Erik Gunnar styckmästare född 1905 i Närtuna, Stockholms län 

d. Svea Axelina Elisabet handelsbiträde född 1908 i Vallentuna, Stockholms 

län 

d. Rut Linnéa Margareta född 1910 i Täby 

s. Rolf Gustaf handelsbiträde född 1913 i Täby 

d. Ulla Hedvig Desideria född 1915 i Täby 

d. Brita Sonja Viola född 1919 i Täby 

d. Greta Gunborg Sofi a född 1922 i Täby 

Näsby, Nor. 

Hilmer Eugen Gulliksen djurskötare född 1894 i Oslo 

hustru Ragna sömmerska född 1885 i V. Borum, Norge 

Näsby, Sågtorp. 

Gustaf Fredrik Johansson f.d. ladugårdskarl född 1858 i Fresta, Stockholms 

län 

hustru Sofi a Margareta f. Gustafsson född 1853 i Täby 

Karl Harry Johansson styckmästare född 1907 i Stockholm 

Näsby Udd. 

Gustaf Oskar Björklund torpare född 1850 i Täby 

hustru Johanna Augusta f. Andersson född 1854 i Solna 

d. Märta Mathilda född 1895 i Täby 

Prästgården, Tärnan. 

Gustaf Adolf Ålander govarbetare född 1886 i Stockholm 

Hustru Johanna Augusta f. Dahl född 1868 i Närtuna, Stockholms län 

s. Karl Allan född 1915 i Fasterna, Stockholms län 

Risbyle. 

Frans Gustaf Jansson f.d. järnarb. född 1873 i Stockholms Näs, Uppsala län 

hustru Anna f Hansson född 1877 i Rättvik, Kopparbergs län 

97

Sjöberg. 

Carl August Andersson träarbetare född 1873 i Täby 

hustru Hilda Kristina f. Johansson född 1880 i Köping, Västmanlands 

län 

Skogberga, Fågelsången. 

Gustava Vilhelmina Pettersson f. Jansson trädgårdsmästaränka född 1852 

i Västra Vingåker, Södermanlands län 

s. Evert Oskar grovarbetare född 1891 i Valbo, Gävleborgs län 

Skålhamra, Bygget. 

Olof Ragnar Nordlöf torghandlare född 1890 i Norrköping, Östergötlands 

län 

hustru Signe Gunhild Desideria f. Andersson född 1890 i Fresta, Stockholms 

län 

Tibble, Tibblehagen. 

Erik Verner Nilsson jordbruksarb. född 1877 i Täby 

hustru Hulda Maria Nilsson född 1889 i Täby 

Tibble, Enstalund. 

Sven Ferdinand Hammargren banvakt född 1882 i Skedevi, Södermanlands 

län 

Valla, Erikslund. 

Henrik Leonard Lindberg stenarb. född 1881 i Östra Ryd, Stockholms 

län 

hustru Lydia Elisabeth f. Karlsson född 1886 i Skepptuna, Stockholms 

län 

s. Anders Lennart grovarb. född 1915 i Täby 

s. Karl Henry född 1920 i Täby 

d. Iris Gertrud född 1922 i Täby 

d. Rosa Maria född 1923 i Täby 

d. Edit Charlotta född 1925 i Täby 

s. Arthur Napoleon född 1926 i Täby 

Valla, Kristineberg. 

Karl Bernhard Winberg född 1897 i Söderhamn 

hustru Aina Gunhild Teresia f. Danielsson född 1901 i Köpings förs., 

Kalmar län 

s. Per Svante Bernhard född 1929 i Brännkyrka förs. 

98

Valla, Lovisedal. 

Carl Martin Svensson trädgårdsarb. född 1898 i Adolf Fredriks förs. 

Stockholm 

hustru Agnes Maria Ottilia f. Torell född 1901 i Östra Ryd, Stockholms län 

s. Karl Gerry född 1924 i Täby 

Västra Arninge, Skavlöten. 

Adele Mathilda Stark f. Sjöblom född 1869 i Madesjö, Kalmar län 

s. Birger Albin jordbruksarb. född 1901 

s. Erik Ragnar vägarb. född 1909 i Täby 

Västra Arninge Dragontorp, Råstugan. 

Karl Oskar Nilsson jordbruksarb. född 1879 i Nävekvarn, Södermanlands 

län 

hustru Elin Lovisa Charlotta f. Lindholm född 1979 i Grödinge, Södermanlands 

län 

d. Ingrid Viola Cecilia född 1913 i Botkyrka, Stockholms län 

Östra Arninge Båtsmanstorp. 

Salomon Rickard Lindholm f.d. smed född 1857 i Tuna, Stockholms län 

hustru Vilhelmina Kristina Emilia f. Holmberg född 1860 i Stockholm 

s. Fritz Emanuel Lindholm född 1889 i Östra Ryd, Stockholms län 

hustru Elna Josefi na f. Jansson född 1893 i Edebo, Stockholms län 

99

FÖRKLARINGAR 

Följande symboler och förkortningar har använts: 

n Torpet fi nns kvar 

o Synliga rester bevarade 

O Ingenting återstår 

Hfl = Husförhörslängd TFAB = Täby Fastighets AB 

BT = Båtsmanstorp AL = Anita Lundins avhandling 

DT = Dragontorp Arkb = Arkivarien berättar 

DvT = Dagsverkstorp VtT = Välkommen till Täby 

Bou = Bouppteckning TSpl = Täby-Stan på landet 

THF = Täby Hembf. Skrifter 

GMR = Generalmönstr.rulla/straffrulla 

LITTERATURANVISNINGAR 

Ferenius, Nordström, Nohrenius, Berglund, Täby-Stan på landet 

(Liber 1985). 

Generalmönstringsrulla/ straffrulla, Krigsarkivet. 

Anita Lundin, Trebetygsuppsats om ägonamnen i Täby sn. framlagd vid 

Stockholms Universitet ht. 1966. 

Ivan Svanström, Torparna, LTs förlag, Stockholm 1975. 

Täby – Stan på landet, Täby kommun 1985. 

S.E. Vingedahl, Arkivarien berättar, Täby Hembygdsförenings arkiv. 

Välkommen till Täby, Täby kommun 1988. 

Kartbilder: 

Täby kommuns informationskarta, 1995. 

101

TÄBY HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFTSERIE 

1. Runristningar i Täby (1955)* 

2. Roslagens tröskel (1956)* 

3. Beskrifning öfwer Täby 1813, C.Justelius (1957)* 

4. Täby genom tiderna I (1959)* 

5. Täby i konsten (1960)* 

6. Täby genom tiderna II (1963)* 

7. Täby på 1700-talet. C M Brandelius (1965)* 

8. Täby Hembygdsförening 1942-1967 (1967)* 

9. Beskrifning öfwer Täby 1813. Faksimilupplaga (1970) 

10. Runristningar i Täby (1971)* 

11. Näsby slott på Lamms tid (1973)* 

12. Gribbylund (1975)* 

13. Karby gård (1976)* 

14. Skålhamra gård (1980) 

15. Täby förr och nu (1981)* 

16. Sevärt i Täby med en kort historik (1982)* 

17. Rönninge en gammal by i Täby (1983) 

18. Ytterby-Roslags Näsby – skola och samhälle i Täby (1984)* 

19. Roslagsbanan och bygden 1885-1985 (1986)* 

20. Från ledung till landstorm i Täby (1986) 

21. F2-Hägernäs (1987)* 

22. Viggbyholm (1988) 

23. Vägnamnen i Täby (1989) 

24. Täby Kyrkby (1991) 

25. Täby – historik, trakter, platser (1993) 

26. Näsbypark (1995) 

27. Gribbylund och Löttinge (1997) 

28. Täby förr och nu i bild (1999) 

29. Fornminnen i Täby (2002) 

30. Runristningarna i Täby (2004) 

31. Torp i Täby (2006) 

(* anger att boken endast fi nns på bibliotek eller i arkiv). 

102

Karta 1 

103

Karta 2 

105

Karta 3 

107

Karta 4 

109

Karta 5 

111

Karta 6 

113

Karta 7 

115

Karta 8 

117

TORP I TÄBY

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?