Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
#1<br />
2012<br />
Arvet från<br />
bAstuklubbslAgen<br />
norrbottnisk nit<br />
JonAs gArdell<br />
skriver historiA<br />
tummen <strong>ner</strong><br />
för sverige<br />
bklyn boihood<br />
en handfull<br />
hjältar<br />
❤ hen<br />
Positiv<br />
viruset <strong>som</strong><br />
förändrAde<br />
världen
Höstens kurser!<br />
Genusvetenskap A<br />
Genusvetenskap B<br />
Sexualiteter:<br />
> Sexualpolitikens konflikter<br />
> Sexualitet, kropp och estetik<br />
Se höstens alla valmöjligheter på<br />
www.sh.se/genus
» På den tiden<br />
sög man till och<br />
med av varandra<br />
med kondom. «<br />
Tema: posiTiv<br />
vi blickar framåt efter<br />
30 år <strong>som</strong> förändrade världen.<br />
26<br />
43<br />
SAMTAL: I skuggan av en lag 10<br />
Rubrikernas virus 18<br />
Michel Sidibé ger tummern <strong>ner</strong> för Sverige 26<br />
Hjältarna 30<br />
8<br />
44<br />
Ledare och medverkande 4<br />
KOMPOTT 6<br />
Jen Hogg om Don´t ask don´t tell<br />
Maria Larsson jublar<br />
Välkommen hem Marta<br />
Boktävling<br />
KORRESPONDENS 38<br />
LANDET: Kambodja<br />
Revolution på gång<br />
KULTUR 44<br />
Where the bois are<br />
KRöNiKA: Såpornas segertåg<br />
18<br />
SERiE 41<br />
Lesbiska mammors<br />
möjligheter<br />
LiNAS DAGBOK 43<br />
Tog jag tabletterna?<br />
RFSL-DELEN 47<br />
LEDARE: Vi gjorde det!<br />
Aktivistporträtt<br />
ÅRET vAR: 2007<br />
Kampen om q<br />
KOM UT #1 2012 3<br />
bild zaira perdigon
ledare<br />
Ett positivt nummEr<br />
Det var mycket <strong>som</strong> var mystiskt med sjukdomen<br />
<strong>som</strong> spred sig i början av 1980-talet,<br />
framförallt bland homosexuella män i USA.<br />
För precis 30 år sedan gjordes kopplingen att<br />
sjukdomen kunde överföras via blod. Samma<br />
år fick den namnet aids och en epok tog sin<br />
början. Innan de verkningsfulla medici<strong>ner</strong>na<br />
kom i mitten av 1990-talet präglades tiden av<br />
skräck för viruset.<br />
Nu ökar hiv återigen bland män <strong>som</strong> har<br />
sex med män i Sverige. Här finns en av de<br />
mest repressiva lagarna i världen, med både<br />
informationsplikt och möjlighet till tvångsisolering<br />
av hivpositiva. I det här numret av<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> får du möta Michel Sidibé, chef för<br />
FN:s hivorgan UNAIDS, <strong>som</strong> riktar skarp<br />
kritik mot Sverige för dessa lagar.<br />
Så här trettio år efter hivepidemins utbrott,<br />
pågår historieskrivningen för fullt.<br />
Först nu har vi fått distans till de<br />
mest akuta skeendena. Läs ett exklusivt<br />
utdrag ur Jonas Gardells<br />
kommande romantrilogi, <strong>som</strong><br />
är tänkt att bli Den stora berättelsen<br />
om hiv i Sverige.<br />
Möt också Johan,<br />
Peo och Knut – tre<br />
hivpositiva killar <strong>som</strong><br />
samtalar om bögsexkulturen<br />
i Sverige, och<br />
medarbetare<br />
4 KOM UT #1 2012<br />
AnnA-MAriA<br />
Sörberg<br />
Är frilansjournalist<br />
och vill se snar förändring<br />
i hivpolitiken.<br />
Fördriver tiden med<br />
att drömma om eller<br />
testa platser där sol,<br />
stränder och storstadsmiljöerkonkurrerar<br />
om utrymmet.<br />
JiMMy<br />
erikSSOn<br />
Jobbar <strong>som</strong> frilansfotograf<br />
med fokus<br />
på människor. Mår<br />
bra av att få folk<br />
att skratta. har en<br />
förkärlek till att bada<br />
badkar, men är lite<br />
av en badkruka när<br />
det kommer till utomhusbad.<br />
hur den påverkats av den tystnad <strong>som</strong> råder<br />
kring hiv här. En tystnad <strong>som</strong> bidragit till deras<br />
beslut att uppträda anonymt i <strong>tidningen</strong>.<br />
I Sverige har ytterst få perso<strong>ner</strong> varit<br />
öppna i offentligheten med sin hivstatus. Två<br />
kända exempel är modedesig<strong>ner</strong>n Sighsten<br />
Herrgård, <strong>som</strong> avled i aids 1989 och artisten<br />
Andreas Lundstedt, <strong>som</strong> berättade öppet att<br />
han bar på hiv första gången 2007. <strong>Ut</strong>över<br />
dessa är det försvinnande få <strong>som</strong> lever ett<br />
öppet liv med hiv. Möt våra hjältar, fem perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> lever öppna och kämpar för hivpositivas<br />
rättigheter. En annan hjälte är också<br />
vår nya dagboksskribent Lina Afvander.<br />
Det här numret ägnar vi åt ett virus<br />
<strong>som</strong> satt en evig prägel på hbtq-rörelsens<br />
politik och strategier. Inte minst de radikala<br />
aidsaktivisterna i ACT UP <strong>som</strong><br />
ockuperade Wall Street i New<br />
York, och <strong>som</strong> bedrev framgångsrika<br />
kampanjer mot såväl stigma<br />
<strong>som</strong> storbolagens profit på<br />
hivepidemin. Den tidiga<br />
aidsaktivismen fortsätter<br />
att vara en inspiration<br />
för alla med en queer<br />
utgångspunkt.<br />
Mathilda Piehl<br />
& karin lenke<br />
ChArlie<br />
OlOFSSOn<br />
Småländsk journalist<br />
i göteborg <strong>som</strong><br />
akutsöker kollektiv i<br />
Stockholm. Drömmer<br />
om att skriva en dystopisk<br />
sci-fi roman om<br />
en hjälte i silveroverall<br />
<strong>som</strong> genomskådar ett<br />
samhälle i förfall.<br />
hAnne<br />
linDberg<br />
Är grafisk desig<strong>ner</strong><br />
och driver den<br />
egna studion bergen.<br />
både formgivare för<br />
och redaktionsmedlem<br />
i konsttidskriften Ful.<br />
önskar sig ett par<br />
kinesiska zonterapitofflor<br />
till <strong>som</strong>maren.<br />
<strong>Kom</strong> ut<br />
Adress: Box 350, 101 26 Stockholm<br />
e-post: komut@rfsl.se<br />
Tel : 08–501 629 00<br />
Webb: <strong>tidningen</strong>komut.se<br />
Följ oss på: twitter.com/komutred<br />
gilla oss på: facebook.com/<strong>tidningen</strong>komut<br />
kom <strong>Ut</strong> är redaktionellt oberoende<br />
och ges ut av rFSl.<br />
Ansvarig utgivare: Karin Lenke, karin.lenke@rfsl.se<br />
Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl<br />
bildredaktör: Zaira Perdigon,<br />
zaira.perdigon@rfsl.se<br />
Praktikant: Marie Nordin<br />
Omslag: Jimmy Eriksson<br />
repro: Jeanette Andersson<br />
Form: Zoopeople<br />
layout: Daniel Fagge Fagerström,<br />
Hanne Lindberg<br />
korrektur: Marie Nordin, Anna Hellgren<br />
Medverkande kom <strong>Ut</strong> #1 2012:<br />
Agneta Gustavsson<br />
Anna Hellgren<br />
Anders Jirås<br />
Anna Mattsson<br />
Anna Wahlgren<br />
Anna-Maria Sörberg<br />
Bitte Andersson<br />
Charlie Ottosson<br />
Jimmy Eriksson<br />
Jonas Gardell<br />
Klara Lundholm<br />
Lina Afvander<br />
Linus Fremin<br />
Malin Nord<br />
Maro Hagopian<br />
Moa Geistrand<br />
Suzann Larsdotter<br />
Tomas Hemstad<br />
Annonser: Matilda Tudor<br />
annons@rfsl.se 0729 20 75 48<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> finns även <strong>som</strong> taltidning.<br />
Kontakta komut@rfsl.se för information<br />
och ett gratis smakprov.<br />
Prenumeration:<br />
Privatperson 200 kr, övriga 240 kr<br />
Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro<br />
377-2969. Ange namn och adress.<br />
RFSL-medlemmar får <strong>tidningen</strong> hem i brevlådan.<br />
Upplaga: 14 000 ex. ISSN 0280-8528<br />
Tryckeri: Norra Skåne Offset<br />
Papper: G-print 100 g
KOMPOTT<br />
Pojktanter<br />
förenen eder<br />
ester Martin Bergsmarks nya film Pojktanten<br />
vann publikens pris och ett heder<strong>som</strong>nämnande<br />
av juryn på Göteborgs Filmfestival.<br />
Det hade kunnat bli ett jurypris för »bästa<br />
film« också, men i sin förklaring skriver juryn<br />
att de helt enkelt inte kunde enas om huruvida<br />
Pojktanten var bra eller ej. kom ut fick<br />
en pratstund med regissören.<br />
Vem är Pojktanten?<br />
– Det är min prins, min prinsessa, min<br />
dröm, det är det verkligaste jag vet. Det är ett<br />
ord Eli Levén kom på och skrev på qruiser, jag<br />
läste det och blev kär.<br />
HIVVACCIN OM 10 ÅR?<br />
Hej jonas Morian, varför är du<br />
försöksperson för hivvaccin?<br />
– Jag har själv haft bekanta<br />
<strong>som</strong> dött i aids. Det här har länge<br />
varit en fråga<br />
<strong>som</strong> engagerat<br />
mig. När jag<br />
läste om den<br />
här studien i<br />
tidningarna för<br />
7-8 år sedan<br />
kände jag att<br />
6 KOM UT #1 2012<br />
På engelska heter filmen She male snails,<br />
varför då?<br />
– Jag tycker det låter <strong>som</strong> ett personligt<br />
pronomen. Men jag läste en rubrik om filmen i<br />
en tidning, »Boys will be hags«, och det tycker<br />
jag är en bättre titel. Ibland har en så kort tid<br />
på sig att bestämma.<br />
– Pojktant kändes helt omöjligt att översätta<br />
till engelska. Det blev granny boy. Men vi ville<br />
att det skulle sluta på ett feminint ord. Sedan<br />
förkommer det en och annan snigel i filmen.<br />
Din förra film, Maggie vaknar på balkongen,<br />
fick väldigt fin kritik. Hur tror du det går<br />
för Pojktanten?<br />
det var något jag borde delta i.<br />
När det sedan dök upp annonser<br />
om att Hivis sökte volontärer till<br />
studien så fick jag starkt stöd från<br />
min fru att anmäla mig.<br />
Vad är Hivis för studie?<br />
– Det är en svensk-tanzanisk<br />
studie <strong>som</strong> går ut på att vi<br />
försöksperso<strong>ner</strong> injiceras med<br />
ett ofullständigt hivvirus för att<br />
kroppen ska lära sig identifiera<br />
det och skapa antikroppar. Sedan<br />
studeras våra initiala reaktio<strong>ner</strong><br />
och fortsatta hälsoutveckling.<br />
Hittills har studien varit framgångsrik,<br />
men det är fortfarande<br />
långt kvar innan det kan bli ett<br />
verksamt vaccin av det. Förhoppningsvis<br />
finns ett vaccin på<br />
marknaden om tio år.<br />
Hur känns det att injiceras<br />
med hivvirus?<br />
– Jag har själv aldrig varit<br />
rädd. Mitt förtroende för svensk<br />
sjukvård och medicinsk forskning<br />
är väldigt stort. Däremot<br />
Författaren och filmaren.<br />
Eli Levén och Ester Martin<br />
Bergsmark undersöker sig<br />
själva och världen i nya<br />
filmen Pojktanten.<br />
BILD MINka JakERSoN<br />
– Jag tror att Riktiga män och Riktiga kvinnor<br />
kommer känna sig luddiga i konturerna.<br />
Vad kommer nästa film att handla om?<br />
– En pojktant! En berättelse om Sebastian<br />
<strong>som</strong> knarkar och knullar sig igenom stockholmsnattens<br />
skogar i hopp om att hitta en<br />
glänta med ett hus med vita knutar och något<br />
slags äktenskapslycka.<br />
Pojktanten hade premiär på Göteborgs Filmfestival<br />
i februari, och visades under Tempo<br />
Dokumentärfestival i mars. I höst får den<br />
premiär på »vanlig« bio. Pojktanten har också<br />
en hemsida: www.pojktanten.se<br />
har jag under de här åren lärt<br />
mig otroligt mycket om både<br />
hiv/aids och om hur det går till<br />
att forska fram ett vaccin mot<br />
en så här allvarlig och komplicerad<br />
sjukdom. Genom mitt<br />
deltagande har jag också, tack<br />
vare min mamma <strong>som</strong> också är<br />
Hivis-volontär, fått möjlighet att<br />
resa till Tanzania och delta på<br />
en konferens om hivvaccinforskning<br />
samt tala med tanzaniska<br />
volontärer i studien. Det har varit<br />
en otrolig upplevelse.
BILD PETER kNUTSoN<br />
sara Lövestam.<br />
TiLLBaka TiLL BokhyLLan<br />
Sara Lövestams nya roman Tillbaka till henne<br />
(Piratförlaget) är en odyssé över 1900-talets<br />
kamp för kvinnors rättigheter, med fokus på<br />
lesbisk kärlek och rösträttskamp. kommer<br />
den 28 mars.<br />
BOKTÄVLING!<br />
Före detta kom <strong>Ut</strong>-redaktören Malin<br />
Nord debuterar till våren med romanen<br />
Stilla havet (albert Bonniers<br />
förlag). En berättelse om melankoli,<br />
destruktivitet och en omöjlig lesbisk<br />
kärleksrelation. Vi lottar ut ett ex till den<br />
<strong>som</strong> svarar på frågan: Hur stor del av<br />
jordens yta täcks av hav? skicka svaret<br />
till komut@rfsl.se och skriv »ocean« i<br />
ämnesraden för att vara med och tävla!<br />
»Gayvärlden firar<br />
med prinsesstårta<br />
och skumpa – ›all<br />
over the place‹!«<br />
Qx.se jublade över den kungliga tillökningen – samtidigt<br />
på Facebook och twitter tävlade republikanska bögar i<br />
att avsäga sig medborgarskapet i »gayvärlden«, och göra<br />
narr av qx.se:s folkhemsparafras »gaystugorna«. anar vi<br />
konturerna av ett kulturkrig?<br />
HIV I FIKTIONEN<br />
kärlek, skräck och politik. I 30 år har hiv och<br />
aids gjort avtryck i konsten.<br />
Böcker<br />
Sex på liv och död (1991) oscar Moore.<br />
Roman om att komma ut <strong>som</strong> bög, knulla runt<br />
och få hiv innan bromsmedici<strong>ner</strong>na.<br />
Eldens gåta (2007) Henning Mankell.<br />
Ungdomsroman om flicka i Mocambique <strong>som</strong><br />
är orolig att hennes storasyster har aids.<br />
San Fransisco-liv (1978-1982)<br />
armistead Maupain. klassisk homo-romanserie<br />
om olika människor vars liv vävs ihop. Hiv<br />
påverkar flera karaktärer på ett personligt plan.<br />
Onans bok (1999) ola klingberg.<br />
om triangelförhållande mellan män. Rädsla<br />
för hiv påverkar även de <strong>som</strong> inte smittas.<br />
Timmarna (1998) Michael Cunningham.<br />
olika tider och liv vävs ihop. En av karaktärerna<br />
är döende i aids. Filmatiserad 2002.<br />
FilM<br />
Knullar fiskar? (2002) Tyskland. om tonårskille<br />
<strong>som</strong> lever med hiv.<br />
Beat the drum (2003) Sydafrika. Pojke blir<br />
föräldralös efter att mystisk sjukdom drabbat<br />
hans by.<br />
Yesterday (2004) Sydafrika. kvinna blir<br />
lämnad av make <strong>som</strong> gett henne hiv. Hon<br />
lever vidare för sin dotter.<br />
68 pages (2007) Indien. korta historier om<br />
hiv med hbt-koppling.<br />
And the band played on (1993) USa.<br />
Drama om upptäckten av hiv, de allra första<br />
sjukdomsfallen i Los angeles, 1981, och prestigetävlan<br />
mellan forskare.<br />
Gia (1998) USa. Hivpositiva toppmodellen<br />
Gia, spelad av angelina Jolie, lever lesbiskt<br />
och har missbruksproblem. Baserad på Gia<br />
Carangis liv.<br />
hen<br />
Jeffrey (1993) USa. En man bestämmer sig<br />
på grund av hivhysterin för att leva utan sex<br />
och blir kär i en hivpositiv kille.<br />
Philadelphia (1993) USa. Första Hollywoodfilmen<br />
med hivpositiv huvudkaraktär.<br />
Tom Hanks spelar en bög <strong>som</strong> blir avskedad<br />
från advokatbyrå på grund av hiv. Homofob<br />
anlitas för att försvara honom.<br />
Angels in America (2003) USa. Makalös<br />
filmatisering av pjäsen med samma namn från<br />
1993. <strong>Ut</strong>spelar sig under den värsta hivhysterin<br />
vid mitten av 1980-talet.<br />
Med eller utan killar (1993) USa. Underbar<br />
film om tre kvinnors vänskap och kärlek. En är<br />
flata, en har hiv och en flyr från sin misshandlande<br />
exman. Whoopi Goldberg, Drew Barrymore<br />
och Mary-Louise Parker.<br />
Peters friend's (1992) Storbritannien. En<br />
man bjuder in sin gamla vänkrets för att<br />
berätta att han är hivpositiv. Med kenneth<br />
Branagh, Emma Thompson och Stephen Fry.<br />
Rent (2005) USa. Baserad på musikal<br />
från 1996. Människor <strong>som</strong> kämpar med livet,<br />
kärleken och hiv.<br />
aktuellt just nu:<br />
Det han/hon inte vet<br />
Skolföreställning om hiv/aids och unga människor<br />
i Sverige idag. www.teater<strong>som</strong>vi.se<br />
PorrkunskaP<br />
Med avhandlingen Imagining Safe<br />
Space: The Politics of Queer, Feminist<br />
and Lesbian Pornography<br />
skriver Ingrid Ryberg ytterligare in<br />
sig i den queera filmvetenskapen.<br />
Ryberg, <strong>som</strong> deltog i det feministiska<br />
porrprojektet Dirty Diaries<br />
med filmen Phone Fuck, har<br />
undersökt hur queer, lesbisk och<br />
feministisk pornografi används<br />
<strong>som</strong> både frigörelse och community-skapare,<br />
ett slags gemensam<br />
aktivistisk politisk fantasi.<br />
KOM UT #1 2012 7
KOMPOTT<br />
JEN HOGG:<br />
»Jag fick<br />
säga tja<br />
då, vi ses«<br />
Jen Hogg lämnade USA:s armé<br />
innan det blev tillåtet att vara<br />
öppet homosexuell. Hon lever<br />
fortfarande med konsekvenserna<br />
av Don’t ask, don’t tell-policyn.<br />
Som många andra firade Jen<br />
Hogg upphävandet av »Don’t<br />
ask, don’t tell«, fast på avstånd.<br />
Hon lämnade armén redan<br />
2005. Men »Fråga inte, berätta<br />
inte« lever kvar <strong>som</strong> ett inpräntat<br />
minne i kroppen. Efter den 11 september<br />
2001 blev hon inkallad.<br />
– Allas nära och kära kom och<br />
8 KOM UT #1 2012<br />
tog farväl av sina älskade. De fick<br />
träffas och gråta tillsammans<br />
efter det hemska just hade hänt.<br />
Som lesbisk kunde jag inte ha<br />
den stunden med min flickvän.<br />
Jag fick säga »Tja då, vi ses«.<br />
Jen Hogg växte upp i den<br />
amerikanska södern och var med<br />
i en baptistkyrka där homosexualitet<br />
ansågs vara en synd.<br />
– Så när jag var sex år och<br />
insåg att jag gillade tjejer trodde<br />
jag att jag skulle komma till<br />
helvetet.<br />
BIlD ANNA wAHlGrEN<br />
I södern råder en sorts »Don’t<br />
ask, don’t tell«–kultur överallt,<br />
så Jen trodde inte att det skulle<br />
bli så svårt för henne att tackla<br />
arméns policy. Policyn innebar<br />
att det inte var okej att fråga<br />
om någon var homosexuell och<br />
inte heller att berätta att man<br />
själv var det. Men, Jen upptäckte<br />
att det var skillnad på att oroa<br />
sig över att det skulle bli känt i<br />
skolan och att vara helt utlämnad<br />
till »Don’t ask don’t tell« i<br />
armén, med risk för allvarliga<br />
Don’t ASk, Don’t tell<br />
Den 20 september 2011<br />
upphävdes slutligen policyn<br />
i den amerikanska armén,<br />
<strong>som</strong> förbjöd homosexuella<br />
från att berätta om sin läggning<br />
och samtidigt förbjöd<br />
överordnade att fråga sina<br />
underlydande om deras läggning.<br />
Policyn infördes 1993<br />
under president Bill Clinton<br />
<strong>som</strong> en kompromiss och ett<br />
sätt att tillåta homosexuella<br />
att tjänstgöra, något <strong>som</strong><br />
tidigare varit förbjudet.<br />
konsekvenser för den <strong>som</strong> blev<br />
avslöjad.<br />
Policyn gällde <strong>hela</strong> tiden, även<br />
när man var ledig, berättar Jen.<br />
– Jag kunde gå på restaurang<br />
med min tjej och <strong>hela</strong> tiden oroa<br />
mig över att någon skulle kunna<br />
komma in och se oss eller höra<br />
vad vi sa.<br />
Jen tänkte på det <strong>hela</strong> tiden.<br />
– Det gör jag fortfarande, det<br />
är inpräntat i mig. Även om det<br />
var flera år sedan jag slutade i<br />
armén.<br />
En bild av armén är att de <strong>som</strong><br />
arbetar där kommer varandra<br />
väldigt nära.<br />
– Men inte med den policyn!<br />
Jag ville aldrig följa med på middagar,<br />
för då skulle jag behövt<br />
svara på frågor om mitt liv. Och<br />
jag bjöd aldrig hem någon till<br />
mig, för då skulle jag behövt<br />
förklara varför jag bodde med en<br />
annan kvinna och bara hade ett<br />
sovrum i lägenheten.<br />
Jen har funderat mycket på<br />
skillnaden mellan att vara öppen<br />
<strong>som</strong> gay och öppen <strong>som</strong> heterosexuell:<br />
– Ibland säger folk »Åh, jag<br />
hatar när homosexuella trycker<br />
upp det i ansiktet på en«. Men<br />
ärligt, straighta gör så <strong>hela</strong> tiden.<br />
Ett helt vanligt sätt att prata om<br />
livet är att säga »Min fru och jag<br />
gick på bio igår«. Människor inser<br />
inte hur mycket de pratar om<br />
sin sexualitet och det är nog en<br />
av anledningarna till att policyn<br />
kunde vara kvar så länge.<br />
Jen menar att det är oundvikligt<br />
att prata om sin sexualitet:<br />
– Bara att bära en vigselring<br />
eller ha ett fotografi på skrivbordet,<br />
alla gör det. Det är när man<br />
är tvungen att inte göra det <strong>som</strong><br />
man verkligen förstår det och<br />
börjar filtrera varenda mening<br />
man tänker säga genom huvudet.<br />
Moa Geistrand
BILD kaRIN LENkE<br />
skaMParLaMEnTET<br />
Sankt Petersburgs hbtq-aktivister firade den<br />
långa ryska nyårsledigheten med en seger<br />
över homo- och transfoba politiker, men<br />
glädjen blev kortvarig. Snart var den så kalllade<br />
»anti-gaylagen« tillbaka, och den här<br />
gången gick den <strong>hela</strong> vägen. Den 29 februari<br />
passerade lagen den tredje och sista omröstningen<br />
i parlamentet. Vid tiden för kom <strong>Ut</strong>:s<br />
pressläggning är det oklart vad resultatet blir<br />
efter de 14 dagar Sankt Petersburgs guvernör<br />
fick på sig att antingen godkänna eller skicka<br />
tillbaka lagen.<br />
Passerar lagen även guvernörens penna<br />
kommer det att bli förbjudet att offentligt<br />
nämna hbtq-relaterade saker: i böcker, i tal,<br />
under sexualupplysning och hivprevention,<br />
<strong>som</strong> organisation och privatperson. Bötesbeloppen<br />
är höga, extra höga för organisatio<strong>ner</strong>.<br />
Företrädare för Putins parti Enade Ryssland<br />
vill därefter exportera lagen till <strong>hela</strong> landet.<br />
uTVisninGarna<br />
ForTsäTTEr<br />
I mitten av februari tvångsutvisades<br />
det lesbiska paret Pari<br />
och Delsa till Irak. De flydde till<br />
Sverige för att komma undan<br />
förföljelser, dödshot och hot om<br />
våldtäkt, men Migrationsverket<br />
anser att de kan »leva dolt« i<br />
hemlandet och på så sätt undkomma<br />
faran. Migrationsverket<br />
menar också att det saknas bevis<br />
på att de lever i en homosexuell<br />
relation. Efter<strong>som</strong> Pari och Delsa<br />
»en tolkning av naturrätt<br />
<strong>som</strong> sedan lång tid gjorts<br />
i kristen tradition är att överheten<br />
– det offentliga – saknar<br />
eller har oerhört begränsad rätt<br />
att påtvinga sterilisering av en<br />
person.«<br />
Halleluja! kristdemokraterna och Maria larsson<br />
meddelade på Dn Debatt, den 18 februari, att<br />
gud inte gillar tvångssteriliseringar. Huruvida<br />
Hen aldrig gjort det eller helt enkelt ändrat sig<br />
framgår dock ej.<br />
demonstrant i<br />
sankt Petersbug<br />
EN VÄRDIG FREDSPRISTAGARE?<br />
©NoBELSTIFTELSEN<br />
BILD kEN oPPRaNN<br />
kommer från irakiska kurdistan<br />
har Migrationsverket föreslagit<br />
att de kan leva <strong>som</strong> internflyktingar<br />
i en annan del av Irak, där<br />
deras historia och bakgrund<br />
inte är känd. Homosexualitet är<br />
förbjudet i <strong>hela</strong> Irak.<br />
Sedan 2006 ska Sverige<br />
ge uppehållstillstånd till människor<br />
<strong>som</strong> förföljs eller hotas<br />
på grund av könsidentitet och/<br />
eller sexuell läggning. Trots det<br />
fortsätter alltså utvisningarna av<br />
hbtq-perso<strong>ner</strong>.<br />
I januari spreds rykten i<br />
liberisk media om att landet<br />
var på väg att stifta lagar till<br />
skydd för hbt-perso<strong>ner</strong>s rättigheter.<br />
Detta dementerades<br />
snabbt via presidentens<br />
presstjänst: Liberia ska inte<br />
lätta på lagarna. Presidenten<br />
VäLkoMMEn<br />
hEM MarTa!<br />
i <strong>som</strong>mar får sportälskare sitt<br />
lystmäte. Herrfotbolls-eM i<br />
ukraina och Polen följs av os i<br />
london. och <strong>som</strong> om sport<strong>som</strong>maren<br />
inte var het nog – Marta<br />
kommer tillbaka! Världens bästa<br />
Marta Vieira da silva återvänder<br />
till allsvenskan från usa, den<br />
här gången till hårdsatsande<br />
tyresö FF <strong>som</strong> redan kryllar av<br />
landslagsspelare. kom ut spår<br />
publikrekord.<br />
Mir aBBas BLEV<br />
ETT BrodEri<br />
Mir abbas safari, en afghansk<br />
homosexuell ung<br />
man, tog sitt liv i Gävle för<br />
tre år sedan. Han hängde<br />
sig i en häktescell av rädsla<br />
för vad <strong>som</strong> skulle hända<br />
om han skickades tillbaka<br />
till afghanistan. kom ut<br />
uppmärksammade hans<br />
öde i nummer 2-3 2010.<br />
Historien om Mir abbas<br />
har gjort avtryck på<br />
flera sätt. ett av de mest<br />
fasci<strong>ner</strong>ande är att en<br />
textilkonstnär i stockholm<br />
har broderat hans liv. i<br />
hård konkurrens med flera<br />
tusen inskickade konstverk<br />
valdes lia Pizarros broderi<br />
ut att få visas på liljevalchs Vårsalong i<br />
stockholm.<br />
nu fla<strong>ner</strong>ar vårsalongens besökare förbi<br />
Mir abbas liv och undrar kanske vad den<br />
röda fågeln i yllegarn innebär, vad bocken<br />
betyder eller livsträdet och gallret.<br />
– Broderiet är mitt sätt att visa Mir abbas<br />
den respekt han strävade efter <strong>hela</strong> sitt liv,<br />
säger lia Pizarro.<br />
Agneta Gustavsson<br />
och 2011 års nobelpristagare Ellen Johnson-<br />
Sirleaf, fick priset tillsammans med två andra<br />
feministiska förkämpar för sitt arbete för<br />
kvinnors rättigheter. Liberia fortsätter dock<br />
vara ett av de drygt 80 länder i världen <strong>som</strong><br />
kriminaliserawr samkönat sex, och Nobels<br />
fredspris kan ges även till dem <strong>som</strong> försvarar<br />
dessa lagar.<br />
KOM UT #1 2012 9<br />
BILD JENNy JaNSSoN/SLoTTSTUDIoN
TEMA POSITIV<br />
¡ skuggan<br />
av en lag<br />
Sverige saknar<br />
sexklubbskultur värd<br />
namnet och präglas av<br />
en genomträngande<br />
tystnad om hiv.<br />
Bakgrunden stavas<br />
bastuklubbslagen, en<br />
panikåtgärd mitt under<br />
brinnande epidemi.<br />
Möt tre killar <strong>som</strong><br />
lever med hiv, och med<br />
konsekvenserna av<br />
80-talets moralpanik.<br />
Text Anna-Maria Sörberg<br />
Bild Zaira Perdigon<br />
10 KOM UT #1 2012
KOM UT #1 2012 11
under hivpanikens 1980-tal infördes bastuklubbslagen,<br />
en lag <strong>som</strong> förbjöd sex på<br />
bastuklubbar, och samtidigt en symbol för<br />
majoritetens krav på anpassning för sexuella<br />
avvikare i Sverige. Efter tidningsrubriker<br />
<strong>som</strong> »Stäng aidsbordellerna« och »Här får<br />
man sprida aids« enades politikerna snabbt.<br />
I praktiken innebar lagen inte mer än att ett<br />
par ställen fick stänga medan några andra<br />
gjorde inredningsförändringar <strong>som</strong> att skapa<br />
tydligare belysning för att kringgå lagen.<br />
Men signalen <strong>som</strong> skickades från lagstiftarnas<br />
håll har haft desto större betydelse för<br />
hur bögkulturen, lik<strong>som</strong> synen på hiv har<br />
utvecklats i Sverige.<br />
När lagen upphävdes för några år<br />
sedan ledde det inte till något uppsving<br />
för klubbsex i ångande bastumiljö. Istället<br />
fortsätter undanskymda videoklubbar och<br />
någon läder/fetisch-klubb att representera<br />
sexkulturen för framförallt män <strong>som</strong> har sex<br />
med andra män.<br />
För Knut, Peo, Johan <strong>som</strong> alla länge rört<br />
sig i bögkulturer i Sverige och andra europeiska<br />
storstäder handlar hiv om något <strong>som</strong><br />
är självklart att förhålla sig till, inte nödvändigtvis<br />
för att de är hivpositiva, men för att<br />
risktagande och att hålla sig informerad är en<br />
självklarhet för dem. Ändå ser det inte ut så<br />
ge<strong>ner</strong>ellt i Sverige. Nästan 30 år efter vi blivit<br />
medvetna om hiv och trots att det inte längre<br />
är en dödlig sjukdom i väst, är det långt ifrån<br />
enkelt att leva med hiv här.<br />
Vi träffas en kväll för att snacka om<br />
hur hiv har förändrat sexkulturen, om förhållandet<br />
till sex och hur sexlivet påverkats<br />
av diagnoserna, historiskt, politiskt och<br />
praktiskt i mötet med andra män. Men framförallt<br />
blir det ett samtal om att leva med hiv<br />
i verkligheten.<br />
På vilket sätt skiljer sig synen på hiv i bögkulturen<br />
i Sverige mot andra länder i Europa?<br />
Johan: Jag reser mycket men jag har aldrig<br />
varit på en plats av Stockholms storlek där<br />
man ser på hiv <strong>som</strong> man gör här. När jag har<br />
sex i en stad utanför Sverige och berättar att<br />
jag har hiv säger man »ok då kör vi med kondom«.<br />
Här är det minsta motståndets lag <strong>som</strong><br />
gäller. Hivnegativa förutsätter att sexpart<strong>ner</strong>n<br />
inte har hiv, det innebär ju glass och ballonger<br />
<strong>hela</strong> dan – inga problem här inte, skönt och<br />
lätt att lägga över ansvaret på någon annan.<br />
Det gäller överallt förutom på ett ställe <strong>som</strong><br />
SLM i Stockholm där det finns en kunskap<br />
12 KOM UT #1 2012<br />
»Jag har aldrig varit på<br />
en plats av Stockholms<br />
storlek där man ser på<br />
hiv <strong>som</strong> man gör här.«<br />
och medvetenhet om hiv <strong>som</strong> gör att det inte<br />
blir så laddat att ta upp innan man har sex.<br />
knut: I många storstäder, förutom i<br />
Sverige, funderar man kring olika sätt att<br />
hantera risk på vid sex, men här handlar det<br />
om att minimera eller snarare utesluta risk.<br />
Ett sådant perspektiv innebär visserligen att<br />
det är bra att ha kondom när man ligger, men<br />
hårddraget måste man ta bort hivpositiva<br />
ur sitt liv om man helt ska utesluta risk. Här<br />
kommer det alltså att handla om rätten att<br />
välja bort människor. Det är enda sättet att<br />
vara helt säker på att utesluta risk. Man kan<br />
fråga sig vilka konsekvenser det får efter<strong>som</strong><br />
det inte går ihop med verkligheten.<br />
Johan: Sverige drivs fortfarande av en bild<br />
av att vi arbetar bra och samlat kring »frågan«<br />
här från politiskt håll och ur lagstiftningsperspektiv.<br />
Vi har inte bara nolltolerans<br />
mot hiv utan också mot droger och köp av<br />
sexuella tjänster. Men det är inte rimliga krav<br />
utifrån verkligheten, ändå håller vi fast vid<br />
dem.<br />
Hur ser ni på Stockholm <strong>som</strong> sex- och<br />
raggstad?<br />
peo: Ge<strong>ner</strong>ellt är Stockholm en rätt hämmad<br />
stad ur sexsynpunkt, det finns en sorts<br />
ständig nymoralism här. Det handlar mycket<br />
om att normalitet och tolerans är det <strong>som</strong><br />
premieras här. Här har aldrig funnits någon<br />
direkt kinky- eller subkultur att tala om.<br />
knut: Jag kän<strong>ner</strong> att det finns en stark assimilationslängtan<br />
omkring så mycket här, det<br />
handlar om att passa in i första hand. I den<br />
bilden ingår inte att man är promiskuös eller<br />
har mycket sex på ställen.<br />
Johan: När bastuklubbsförbudet kom<br />
hände något symboliskt <strong>som</strong> påverkade oss<br />
lång tid framöver. Genom förbudet lärde sig<br />
alla <strong>som</strong> växte upp under den tiden att sex<br />
på de sätt <strong>som</strong> bastuklubben erbjöd är något<br />
skitigt och fult. För några år sen, efter att<br />
lagen upphävts, gjordes ett försök att öppna<br />
en ny bastuklubb i Stockholm men kunderna<br />
uteblev och till slut fick de stänga igen.<br />
Något här gör att det inte funkar helt enkelt.<br />
Däremot går det utmärkt för många att för<br />
några dygn då och då dra till Barcelona och<br />
andra sexmetropoler och vara storcasanovor<br />
på bastuklubbarna.<br />
peo: Här är det anonyma videoklubbar<br />
<strong>som</strong> gäller där man snabbt går in i ett mörkt<br />
rum. Det blir mycket mer öppet och naket<br />
på en bastuklubb. Samtidigt kan man säga<br />
att videoklubbarna är de enda platserna i<br />
Sverige <strong>som</strong> är någon form av fristad. Där<br />
finns inga regler, du kan knulla med eller<br />
utan kondom, det är upp till var och en. Men<br />
det betyder inte att människor inte skulle<br />
freaka om de fick höra att någon bar på en<br />
könssjukdom, och det är på samma sätt där<br />
<strong>som</strong> överallt annars – hiv existerar inte.<br />
knut: Jag tror många av de <strong>som</strong> går på<br />
videoklubbar är rätt naiva, såna <strong>som</strong> efter<br />
att ha haft sex kan fråga »du var väl frisk?«.<br />
Videoklubbarna drar till sig garderobsmänniskor<br />
<strong>som</strong> sällan har samma informations-<br />
eller kunskapsnivå kring sex och risktagande<br />
<strong>som</strong> andra.<br />
På senare tid talas det om en ny växande<br />
bareback-kultur (att medvetet välja sex<br />
utan kondom, betraktas <strong>som</strong> en risktagande<br />
»motkultur« i bögvärlden). En trend <strong>som</strong> å<br />
ena sidan har uttalats vid olika tillfällen under<br />
00-talet. Är det en ny våg att tala om och hur<br />
ska man i så fall tolka den?<br />
Johan: Jag skulle säga att det är ett klart<br />
växande fenomen. Det har gått från att ha varit<br />
något <strong>som</strong> ansetts förbjudet och spännande,<br />
men samtidigt bortskuffat och osynligt<br />
till att numera omfatta en våg av barebackfilmer<br />
<strong>som</strong> blivit storsäljare i större kretsar.<br />
Många <strong>som</strong> ser bareback på film vill uppleva<br />
det i verkligheten. Här i Sverige är ju allt mer<br />
hemligt så här handlar det mer om privata<br />
sexfester, där barebacking förekommer. Om<br />
ett ställe <strong>som</strong> till exempel SLM skulle ha en<br />
bareback-kväll skulle det bli ramaskri med<br />
feta tidningsrubriker <strong>som</strong> följd, det skulle<br />
inte funka alls.
KOM UT #1 2012 13
14 KOM UT #1 2012<br />
Knut 27, Peo 43 och Johan<br />
43 lägger olika perspektiv på<br />
informationsplikten. »Så länge<br />
det finns oro för sanktio<strong>ner</strong><br />
kommer inte folk alltid att<br />
berätta«, säger Knut.
»Jag tycker inte att man<br />
alltid måste berätta om<br />
sin sjukdom, snarare måste<br />
alla människor fostras i ett<br />
bättre risktänkande och<br />
inse att risken är delad.«<br />
knut: Det håller jag med om. I Berlin<br />
märks ett ökande intresse med flera olika fester<br />
varje månad. Sen finns ju olika sexställen<br />
där det i princip bara knullas bareback. Det<br />
här visades nyligen i den uppmärksammade<br />
dokumentären The Bareback Issue.<br />
peo: Bareback-fascinationen hänger ihop<br />
med att hiv blivit en fetisch och är en del av<br />
en subkultur och <strong>som</strong> växt fram under längre<br />
tid. Innan medici<strong>ner</strong>na var hiv bara förenat<br />
med en dödsdom, men numera tar folk mer<br />
risker igen. Många tänker »det är några<br />
tabletter om dagen och man kan leva ett rätt<br />
bra liv«.<br />
Johan: Fast då tänker man bara rent fysiskt<br />
på hiv, inte på vad <strong>som</strong> sker med det sociala<br />
livet och hur det i sig kommer att förändra<br />
en <strong>som</strong> människa. Man stannar vid hiv <strong>som</strong><br />
ett medicinskt stadium och det gör mig både<br />
ledsen och förbannad.<br />
knut: Ja, så är det säkert, men det medicinska<br />
är något oåterkalleligt medan det sociala,<br />
det <strong>som</strong> händer omkring oss och hur vi<br />
pratar om sjukdomen, är något <strong>som</strong> vi skapar<br />
och <strong>som</strong> vi därmed också kan förändra.<br />
Hur skiljer sig ert förhållningssätt till<br />
sex och relatio<strong>ner</strong> idag mot innan ni fick era<br />
diagnoser?<br />
peo: Jag knullade runt också under de<br />
där åren 1986-88 när paniken var <strong>som</strong> värst.<br />
Då sög man till och med av varandra med<br />
kondom. Själv blev jag hivpositiv 2002 men<br />
jag hade flera hivpositiva lovers på 90-talet<br />
och jag var inte särskilt nojig. Nu är jag<br />
tillsammans med en kille <strong>som</strong> är negativ. För<br />
mig har hiv alltid funnits och där jag rör mig<br />
har det alltid funnits lådvis med kondomer,<br />
så det är det ingen större skillnad då mot nu<br />
för mig.<br />
Johan: Jag kom ut <strong>som</strong> bög 1993 i en<br />
svensk småstad och hade inte så mycket<br />
sex där. Men när jag flyttade till Stockholm<br />
innebar det en marknad med helt nya möjligheter.<br />
Samtidigt var jag livrädd, jag skulle<br />
inte haft sex med någon <strong>som</strong> berättat att han<br />
bar på hiv, så jag kan förstå rädslan idag. Jag<br />
testade mig regelbundet men trots att det var<br />
90-tal var det <strong>som</strong> om de aldrig hört talas om<br />
hiv i min hemstad. Jag fick diagnosen 1997<br />
just när de nya bromsmedici<strong>ner</strong>na kom, jag<br />
har igentligen aldrig sett hiv <strong>som</strong> ett hot mot<br />
mitt liv eller min livslängd. Jag började äta<br />
medici<strong>ner</strong> direkt och värdena har varit perfekta<br />
sedan dess. Jag är inte rädd att det leder<br />
till min död men det jobbiga är stigmatiseringen,<br />
det är där mina bekymmer ligger.<br />
knut: Jag har haft rätt mycket nojor kring<br />
sex. Det tog lång tid innan jag ville ha analsex,<br />
kanske har det att göra med de risker <strong>som</strong><br />
finns och att nojan tar sig uttryck så för mig<br />
<strong>som</strong> kommer från en yngre ge<strong>ner</strong>ation. För<br />
mig förändrades min syn av att jag flyttade till<br />
Berlin och bodde med två killar <strong>som</strong> var positiva<br />
och <strong>som</strong> jag hade sex med några gånger<br />
utan att veta att de var det. Först gjorde det<br />
mig upprörd men sen började jag tänka vidare<br />
kring risker och informerade mig själv istället.<br />
Jag har aldrig sökt mig till risktagande men<br />
alltid på något sätt haft inställningen att »det<br />
<strong>som</strong> händer, det händer«. Jag vet vem <strong>som</strong><br />
smittade mig, vi hade en sexträff hos honom<br />
vid Alexanderplatz. Jag ringde honom när jag<br />
fått reda på att jag var hivpositiv och han sa att<br />
han inte hade vetat att han var positiv när vi<br />
träffades. Det var inget mer med det.<br />
Är det skillnad i hur ni reso<strong>ner</strong>ar kring risktagande<br />
vad gäller hur och när ni har sex idag,<br />
jämfört med tidigare?<br />
knut: Jag berättar ge<strong>ner</strong>ellt för att jag vill<br />
kunna slappna av, det finns något kvar annars,<br />
en spänning <strong>som</strong> inte är bra. Mitt samvete<br />
gör att jag inte bara låter vad <strong>som</strong> helst<br />
ske, kanske också för att jag ännu har rätt<br />
höga virusnivåer, det känns inte schysst helt<br />
enkelt. Om en person säger »ska vi knulla<br />
utan kondom«, då svarar jag att han i så fall<br />
behöver veta att jag har hiv. Jag vill att personen<br />
har tagit ställning. Men viktigare för mig<br />
är aspekter <strong>som</strong> huruvida jag kan bli älskad<br />
och där oroar jag mig mer. Kanske beror det<br />
på att föreställningen om den hivpositive<br />
<strong>som</strong> den Andre är så stark. Om en relation<br />
går utöver det sexuella blir den bilden något<br />
<strong>som</strong> den <strong>som</strong> är hivnegativ måste övervinna<br />
och släppa. Det tar tid och kräver mod<br />
efter<strong>som</strong> bilden är så inrotad i vår kultur. Jag<br />
tycker inte att man alltid måste berätta om<br />
sin sjukdom, snarare måste alla människor<br />
fostras i ett bättre risktänkande och inse att<br />
risken är delad.<br />
Johan: Jag har funderat mycket på det här,<br />
det finns så många <strong>som</strong> har hiv <strong>som</strong> tycker<br />
att informationsplikten är förkastlig. Jag håller<br />
inte med. Det är en jobbig sjukdom även<br />
om det finns medici<strong>ner</strong> så jag tycker att man<br />
bör berätta. Jag vill inte behöva oroa mig<br />
över att ha orsakat andra människor skada.<br />
Men så länge jag berättar är det upp till min<br />
sexpart<strong>ner</strong> att ta ställning och ansvaret blir<br />
därigenom inte bara mitt.<br />
peo: Jag anser att man får köra barebacksex,<br />
ha sex med eller utan kondom eller<br />
hur man nu vill om man har berättat om sin<br />
status. Så ser inte verkligheten ut här förstås<br />
men så tycker jag det borde vara. Innan<br />
diagnosen hade jag sex <strong>som</strong> jag ville och<br />
kunde suga av tre på samma kväll, men det<br />
skulle jag aldrig göra numera. Om jag gör<br />
det så handlar det om att jag väljer människor<br />
i samma situation <strong>som</strong> jag. Jag har mest<br />
sex med andra hivpositiva nu för tiden och<br />
berättar alltid innan.<br />
Det låter <strong>som</strong> att ni snarare är för en öppenhetsplikt<br />
än den informationsplikt <strong>som</strong><br />
ofta problematiseras i Sverige av dem <strong>som</strong> är<br />
kritiska till nuvarande politik. Ge<strong>ner</strong>ellt går<br />
ju annars ofta ett kritiskt perspektiv ut på<br />
att arbeta för att få fler att skydda sig men<br />
slopa kravet på att alltid informera innan sex<br />
efter<strong>som</strong> ett sådant krav inte anses realistiskt.<br />
Ni låter snarare <strong>som</strong> att ni vill börja från ett<br />
annat håll och eftersträva öppenhet framförallt<br />
allt, håller ni med om det?<br />
KOM UT #1 2012 15
knut: Man måste förse alla med information<br />
så att man förstår och kan ta ansvar för<br />
en fråga. Det handlar om en attitydförändring<br />
<strong>som</strong> måste ske där vi på ett grundläggande<br />
plan måste ändra vår inställning till<br />
att hantera risk. Det går inte att tro att man<br />
kan utesluta risk <strong>som</strong> nu. Sedan måste man<br />
på allvar börja arbeta på ett klimat <strong>som</strong> uppmuntrar<br />
att man kan berätta utan att råka ut<br />
för sanktio<strong>ner</strong>. Hiv betyder ju något att bära<br />
på, absolut. Det är därför det är bra att berätta.<br />
Men så länge det finns oro för sanktio<strong>ner</strong><br />
kommer inte folk alltid att berätta.<br />
peo: Jag tror på en större strävan efter att<br />
var och en tar ansvar för sig själv, fullt ut. Jag<br />
skulle inte ha osäker sex med en full, ung<br />
18-åring, men det handlar om ett moraliskt<br />
ansvar där jag inte skulle klara att leva med<br />
mig själv annars. Däremot är det, tvärtemot<br />
vad många tror, inte informationsplikten eller<br />
politiken här <strong>som</strong> gör att jag uppmuntras<br />
att ta ett sådant ansvar. Politiken gör snarare<br />
att »vi« blir bortvalda på ett ge<strong>ner</strong>ellt plan<br />
vilket kan leda till situatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> motverkar<br />
en uppmuntran till ansvar för varandra.<br />
Johan: Jag träffade en kille en kväll <strong>som</strong><br />
följde med mig hem varpå jag berättade<br />
att jag har hiv. Han blev helt hysterisk och<br />
började gråta. Han hade haft oskyddat sex<br />
utanför sitt förhållande flera gånger och<br />
allt kom över honom nu. »Tänk om jag haft<br />
sex och fått hiv och sedan fört det vidare till<br />
min pojkvän« <strong>som</strong> han alltid hade oskyddat<br />
sex med. När han insåg att han aldrig tänkt<br />
på eller frågat den han hade sex med utan<br />
bara förutsatt att alla är negativa fick han en<br />
kris. Dessutom sa han att inte »såg på mig<br />
att jag bar på hiv« vilket visar att bilden av<br />
sjukdomen <strong>som</strong> kopplad till synliga sår och<br />
sjukhussängar fortfarande är så stark.<br />
När hiv och politiken runt frågan diskuteras<br />
hamnar diskussionen ofta symtomatiskt<br />
nog kring lagstiftningen och huruvida vi ska<br />
ha eller inte ha en informationsplikt. Hur ska<br />
man ta sig vidare för att utmana bilden av vad<br />
hiv står för här i ett land där hiv lik<strong>som</strong> alltid<br />
bara varit fult och skamligt?<br />
Johan: Vi lärde oss först att det var horor,<br />
bögar och knarkare <strong>som</strong> fick sjukdomen. Sen<br />
blev det »hivmän« och det sitter så djupt rotat<br />
nu. Det går inte bara att göra en annonskampanj<br />
och säga »Hiv inte är fult längre, nu<br />
tänker vi om«. Det har satt sig så djupt i oss<br />
alla att det kommer ta lång tid att förändra<br />
bilden. Ända sedan jag fick veta att jag har<br />
hiv har jag skämts över det. Jag kommer<br />
aldrig att känna stolthet över att ha hiv men<br />
jag längtar efter dagen när jag kan känna mig<br />
stolt över att inte skämmas.<br />
peo: Det måste hända något kring den<br />
tydliga gränsen mellan positiv och negativ,<br />
här finns ju inga mellanting. Knappt några<br />
hivpositiva kan vara med och delta i debatten<br />
här efter<strong>som</strong> ingen vågar leva öppet. Ansvaret<br />
vilar på några stycken <strong>som</strong> ska förändra<br />
vår bild och det går ju inte. Och nu sitter den<br />
här gränsen och uppdelningen så himla hårt,<br />
det är 30 år sen vi fick den här politiken och<br />
en helt ny ge<strong>ner</strong>ation har nu fostrats in i den<br />
också, <strong>som</strong> du Knut.<br />
knut: Hivfrågan behöver en vändning<br />
ungefär <strong>som</strong> hbt-frågan fick i och med att<br />
queerteorin slog igenom under 90- och 00-talet.<br />
Då vändes blicken mot den kultur och de<br />
strukturer <strong>som</strong> skapade problemen för icke<br />
heterosexuella, det vill säga heteronormativiteten.<br />
Om man måste vara ensam med hiv<br />
<strong>som</strong> man är i Sverige, då är ju svårt att skapa<br />
några andra framställningar. Vi skulle behöva<br />
analysera och gå till djupet med hur det fula<br />
ser ut. Jag tror skammen grundar sig i något<br />
konstant om att man gjort något »fel«. Man<br />
måste börja ställa andra och nya frågor i ämnet<br />
<strong>som</strong> om det verkligen är fel att ha oskyddat<br />
sex och vad det betyder att bestämma<br />
över sitt liv utan att någon dömer det.<br />
»Det går inte bara att<br />
göra en annonskampanj<br />
och säga att hiv inte är<br />
fult längre, nu tänker vi om.«<br />
16 KOM UT #1 2012<br />
Knut, Peo och Johan är fingerade namn i artikeln.<br />
Läs mer om bastuklubbslagen på s 19<br />
Anna-Maria Sörberg är frilansjournalist och<br />
författare till boken Det sjuka (Atlas, 2009)<br />
<strong>som</strong> handlar om hiv.<br />
hivorganisatio<strong>ner</strong><br />
hiv-sverige Paraplyorganisation<br />
med olika medlemsorganisatio<strong>ner</strong>.<br />
hiv-sverige.se, 08 714 54 10.<br />
posithiva gruppen För hivpositiva<br />
män <strong>som</strong> har sex med män.<br />
posithivagruppen.se, 08-720 19 60.<br />
noaks ark Finns i Gävle, Luleå,<br />
Malmö, Norrköping, Stockholm,<br />
Sundsvall och Växjö.<br />
noaksark.org, 020-78 44 40.<br />
positiva gruppen väst Självhjälpsförening<br />
för hivpositiva och deras<br />
närstående i västra Sverige.<br />
www.pgvast.se, 031-14 35 30.<br />
positiva gruppen syd Ideell patientförening<br />
för hivpositiva i södra<br />
Sverige.<br />
pgsyd.nu, 040-791 61.<br />
kamratföreningen oasen<br />
kamrat.org, 08-689 77 80.<br />
Convictus convictus.org, 08-462<br />
90 20.<br />
kvinnocirkeln sverige kcs.nu, 08-<br />
20 30 82.<br />
nationellt kunskaps- och resurscentrum<br />
för barn och unga med<br />
hivinfektion karolinska.se/barnhiv,<br />
08-585 847 56.<br />
hivportalen hivportalen.se.<br />
anhöriggruppen harambee<br />
facebook.com/foreningenharambee<br />
foreningen.harambee@gmail.com
A<br />
Har du livlig fantasi?<br />
Perfekt. Här finns nämligen gränslösa möjligheter vad gäller utbildning,<br />
studentliv och din framtid. Bara du sätter gränserna. Välkommen till oss.<br />
liu.se/vi-ses<br />
KOM UT #1 2012 17
TEMA POSITIV<br />
Text Anna-Maria Sörberg<br />
& Tomas Hemstad<br />
rubrikernas<br />
Bild Marie Nordin<br />
VIRUS<br />
En »hivman« föds<br />
Begreppet hivman existerade knappast i den<br />
svenska mediala offentligheten innan 1998.<br />
Det var höst när jakten på Mehdi Tayeb följdes<br />
av krigsrubriker och förvridna passfoton på<br />
löpsedlarna. Mehdi Tayeb var möjligtvis en<br />
sorglig figur <strong>som</strong> raggade runt på Stureplan<br />
under en period, men levde knappast upp till<br />
bilden av en demoniserad galning <strong>som</strong> drog<br />
runt på gatorna i syfte att sprida hiv. Tayeb<br />
drog från landet innan han kunde ställas inför<br />
rätta av de drygt 100 kvinnor och män <strong>som</strong><br />
fanns i polisutredningen. Av anmälarna hade<br />
endast en person smittats, en tidigare mer<br />
stadig flickvän.<br />
Konsekvenserna av hivmansbegreppet<br />
har blivit desto större. Under 2000-talet har<br />
det använts regelbundet och kopplats till allt<br />
oftare förekommande rättegångar. Sverige<br />
ligger, tillsammans med Norge och Finland,<br />
i frekvenstoppen på listan över länder <strong>som</strong><br />
dömer människor i domstol för försök till<br />
eller faktisk smittoöverföring. Parallellt med<br />
kriminaliseringstrenden visar erfarenheter<br />
från organisatio<strong>ner</strong> och frivilligarbetare att<br />
ett politiskt klimat <strong>som</strong> präglas av repression<br />
försvårar möjligheten att nå ut med relevant<br />
information och prevention till människor. as<br />
97%<br />
Så många av de 7000 perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> smittas av hiv varje<br />
dag, lever i låg- eller medelinkomstländer.<br />
18 KOM UT #1 2012<br />
smittskydds-<br />
lagEn<br />
1983 antog Sverige den första författningsåtgärden<br />
med anledning<br />
av hiv. Den innehöll föreskrifter<br />
om informationsplikt och tvångsisolering.<br />
Enligt smittskyddslagen<br />
från 1989 svarade varje landsting<br />
för att upprätthålla smittskyddsåtgärder<br />
och för att ha minst<br />
en smittskyddsläkare på plats.<br />
1996 tillsattes en parlamentarisk<br />
kommitté för att se över<br />
lagstiftningen och ta fram en ny<br />
smittskyddslag. Arbetet pågick<br />
fram till 1999 men ändå lyckades<br />
man inte komma fram till ett enat<br />
förslag. 2004 kom den nya smittskyddslagen<br />
<strong>som</strong> i stort sett är en<br />
bekräftelse av de regler från 1985<br />
<strong>som</strong> gäller än idag.<br />
I Sverige finns möjligheten att<br />
tillämpa tvångstestning, isolering,<br />
krav på informationsplikt<br />
innan sex och regelbundna läkarbesök.<br />
Det är på grund av informationsplikten<br />
och möjligheten<br />
30<br />
Antalet barn <strong>som</strong> dör varje<br />
timme, <strong>som</strong> ett resultat av aids.<br />
(Källa WHO, UNICEF, UNAIDS)<br />
BromsmEdicinEr<br />
<strong>som</strong> Broms<br />
Tidskriften Sciences utmärkelse<br />
Årets upptäckt gavs 2011 till<br />
forskare i USA <strong>som</strong> funnit att<br />
bromsmedici<strong>ner</strong> radikalt minskar<br />
risken för spridning av hiv. En<br />
upptäckt så radikal att många nu<br />
också tror att den kan innebära<br />
början till slutet på den globala<br />
aidsepidemin.<br />
till tvångsisolering med periodvis<br />
omprövning <strong>som</strong> Sveriges policy<br />
numera får allt mer kritik internationellt<br />
(se intervju med UNAIDS<br />
Michel Sidibé, s 26). Förr skedde<br />
isolering i en särskild byggnad<br />
i Stockholm <strong>som</strong> kallades Gula<br />
Villan. Idag används isolering<br />
på särskilda sjukhusavdelningar<br />
endast i undantagsfall. Förr kalllades<br />
avdelningen Gula Villan<br />
och var en särskild byggnad i<br />
Stockholm.<br />
as
»Jag kommer aldrig<br />
att kunna förlåta<br />
Ronald Reagan.«<br />
Barbra Streisand talar vid en välgörenhetsgala för aids<br />
i Los Angeles 1992 och kritiserar Reagan för hans »folkmordsliknande<br />
förnekelse av sjukdomens existens, hans vägran att<br />
ens uttala ordet aids under sju år«, och för att han blockerat<br />
finansiering till forskning och utbildning »<strong>som</strong> kunde ha räddat<br />
hundratusentals liv«.<br />
Medici<strong>ner</strong>na<br />
1987 godkändes AZT <strong>som</strong> behandling för att<br />
bromsa förloppet av hiv på den amerikanska<br />
marknaden. Från början framställdes AZT för<br />
cancerbehandling men i försök på möss visade<br />
den sig ineffektiv mot tumörer. Istället blev<br />
det den behandling <strong>som</strong> först kom att rucka<br />
på bilden av hivinfektion <strong>som</strong> en säker död.<br />
Biverkningarna var svåra och behandlingen<br />
långt ifrån effektiv för alla men medicinen<br />
ingav ändå hopp.<br />
Den stora vändningen kom när Saguinavir<br />
dök upp på marknaden 1995. Då ökade »highly<br />
active antiretroviral therapy« (HAART)<br />
hivpositivas förväntade livslängd avsevärt.<br />
Författaren Steve Sjöqvist är en av de <strong>som</strong><br />
Hiv<br />
stars<br />
Med hiv följde ett offentliggörande<br />
<strong>som</strong> gjorde (manlig) homosexualitet<br />
omöjlig att ignorera. I<br />
USA blev Rock Hudson symbolen<br />
för aids och samtidigt tvingades<br />
en diskussion om homosexualitet<br />
upp på agendan. När Hudson i ett<br />
pressmeddelande 1984 berättade<br />
beskrivit hur han låg för döden när medici<strong>ner</strong>na<br />
kom och hur de bokstavligen räddade<br />
hans liv. Idag ingår låga doser av AZT i vissa<br />
kombinatio<strong>ner</strong> men oftast inte <strong>som</strong> första<br />
alternativ efter<strong>som</strong> biverkningarna är så<br />
många och det finns bättre medel att tillgå.<br />
Ge<strong>ner</strong>ellt är tillgången till och möjligheten att<br />
få fram medici<strong>ner</strong> till fler människor numera<br />
en av de stora utmaningarna för arbetet mot<br />
sjukdomen.th<br />
att han bar på sjukdomen var han<br />
redan döende. Han berörde aldrig<br />
frågan om sexualitet och dog<br />
1985. I Sverige blev modeoraklet<br />
Sighsten Herrgård aids ansikte<br />
utåt. På presskonferensen om sin<br />
sjukdom sa han:<br />
– Jag ska dö. Jag har aids. Det<br />
rör sig kanske bara om några<br />
månader. Men jag vill dö med<br />
värdighet.<br />
Under 80- och 90-talen dog<br />
många folkkära artister, skådespelare<br />
och konstnärer av aids<br />
eller relaterade åkommor. Freddie<br />
Mercury, Derek Jarman, Brad<br />
Davis, Cookie Mueller, Anthony<br />
Perkins, Jacob Dahlin och Ebbe<br />
Carlsson med flera. Idag är inte<br />
offentliggörandet av hivstatus<br />
lika vanligt, förmodligen efter<strong>som</strong><br />
det inte längre lurar någon<br />
säker död runt hörnet för den<br />
<strong>som</strong> har tillgång till dagens<br />
medici<strong>ner</strong>. Idag finns kändisar<br />
<strong>som</strong> basketspelaren Magic<br />
Johnson, Erasures sångare Andy<br />
Bell och svenska schlagerartisten<br />
Andreas Lundstedt med på<br />
listan över offentliga perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> berättat om sin hivstatus.<br />
th<br />
BastukluBBslagEn<br />
En oktoberkväll 1986 gjorde DNjournalisten<br />
Peter Bratt ett besök på en<br />
bastuklubb i Stockholm.<br />
»Bakom honom dyker en skugga<br />
upp och efter en stund ser man hur<br />
skuggan börjar kopulera med den ona<strong>ner</strong>ande<br />
mannen. Efter en stund är det<br />
färdigt och skuggan går därifrån och<br />
ordnar byxorna och slår sig <strong>ner</strong> i en av<br />
rörstolarna framför videoapparaterna«.<br />
Artikeln, <strong>som</strong> publicerades i Dagens<br />
Nyheter den 10:e oktober, väckte<br />
enorma reaktio<strong>ner</strong> i Sverige och var<br />
en av få direkta frontalkrockar mellan<br />
majoritetssamhället och en liten,<br />
begynnande subkultur. Ett knappt år<br />
senare klubbades bastuklubbslagen<br />
igenom i riksdagen <strong>som</strong> en »viktig<br />
åtgärd i en panikartad tid«. Även om<br />
den inte fick särskilt stor praktisk effekt<br />
var lagen starkt normerande. Den<br />
slet upp dörrarna till subkulturen och<br />
förändrade attityderna i gayvärlden för<br />
alltid. Få ville förknippas med offentligt<br />
sex mitt i hiv-paniken, det var redan<br />
svårt nog att komma ut i samhället.<br />
RFSL kompenserades för lagen genom<br />
ett ökat statligt anslag <strong>som</strong> användes<br />
till att starta en lokal mötesplats för<br />
medlemmar, utan sex. Samma år <strong>som</strong><br />
lagen stiftades öppnade RFSL sin<br />
verksamhet i Huset i Stockholm – med<br />
stora fönster mot Sveavägen. Det blev<br />
också starten på en tydligare assimilationspolitik<br />
från vad <strong>som</strong> då kallades<br />
gayrörelsen. as<br />
rock hudson<br />
KOM UT #1 2012 19
TEMA POSITIV<br />
Act Up och<br />
hivaktivismen<br />
– Jag hade en god vän <strong>som</strong> skrev medicinska<br />
nyheter för en av stans gaytidningar. »Det är<br />
något <strong>som</strong> håller på att hända«, sa han och<br />
tipsade mig om att tala vidare med en läkare.<br />
Läkaren kom en kväll i augusti 1981. Jag hade<br />
samlat vän<strong>ner</strong> i min lägenhet, vi var väl 80<br />
killar ungefär. En mix av journalister, advokater<br />
och människor från underhållningsbranschen.<br />
Jag minns ansiktsuttrycken när läkaren sa att<br />
de trodde att det är ett virus <strong>som</strong> sprids via<br />
patiEnt zEro<br />
Begreppet står för den första<br />
kända spridaren av en infektion.<br />
I fallet hiv antogs denna<br />
person vara Gaëtan Dugas,<br />
en steward på Air Canada.<br />
Hypotesen var att Dugas<br />
bar med sig viruset från den<br />
afrikanska kontinenten och<br />
att det sedan spred sig bland<br />
västerländska män <strong>som</strong> har<br />
sex med män, MSM. Genetiska<br />
analyser av hiv ger visst stöd<br />
20 KOM UT #1 2012<br />
sex. Att det vi då såg var toppen av ett isberg<br />
och att vi skulle vi lugna <strong>ner</strong> oss lite efter<strong>som</strong><br />
viruset verkade agera på samma sätt <strong>som</strong><br />
hepatit.<br />
Att prata med författaren Larry Kramer,<br />
<strong>som</strong> grundade Act Up 1987 och har fostrat en<br />
hel ge<strong>ner</strong>ation hivaktivister, är att känna de<br />
historiska vingslagen inpå huden.<br />
Act Up tog efter queerrörelsens uppseendeväckande<br />
metoder och gjorde spektakulära<br />
till Patient Zero-teorin, men<br />
Dugas tros numer snarare ha<br />
varit del av en grupp MSM <strong>som</strong><br />
reste mycket och var sexuellt<br />
högaktiva. Dugas var direkt<br />
eller indirekt knuten till 40 av<br />
de 248 först rapporterade hivfallen.<br />
Han har blivit symbol för<br />
ett syndabockstänkande kring<br />
hivviruset där det görs till något<br />
»afrikanskt <strong>som</strong> spridits till<br />
väst«, snarare än ett virus <strong>som</strong><br />
under lång tid muterats till den<br />
form det har idag. th<br />
aktio<strong>ner</strong> i USA:s storstäder för att få allmänhet<br />
och politiker att vakna upp på riktigt.<br />
Människor i väst dog på gatorna och känslan<br />
av akut nöd var påtaglig. Förnekelsen av<br />
sjukdomen sträckte sig ända upp på presidentnivå.<br />
– Situationen var så konkret, säger Kramer.<br />
Människor stod inför döden. Många hade<br />
sett sina vän<strong>ner</strong> försvinna vid det laget och<br />
hade en uppdämd ilska <strong>som</strong> blev till e<strong>ner</strong>gi.<br />
Vi bildade grupper och människor arbetade<br />
med självklarhet i olika projekt, till exempel<br />
för hemlösa och missbrukare. Nya allianser<br />
uppstod. Snart hade vi inte längre plats för<br />
våra stormöten på gaycentret i the Village i<br />
New York. På något sätt lyckades vi <strong>hela</strong> tiden<br />
enas, trots alla olikheter. as<br />
Anna-Maria Sörberg mötte Larry Kramer i<br />
New York för en längre intervju <strong>som</strong> publicerades<br />
i <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> i augusti 2006<br />
22.9<br />
miljo<strong>ner</strong> människor lever med<br />
i hiv i Afrika söder om Sahara.<br />
Regionen hyser 12 procent av<br />
världens befolkning, men över<br />
två tredjedelar av världens<br />
hivpositiva. Av de nästan 23<br />
miljo<strong>ner</strong>na med hiv i regionen<br />
är 60% kvinnor. (Källa: Avert)
Från HTLV-III till hiv<br />
1983 var första gången <strong>som</strong> retroviruset HT-<br />
LV-III isolerades och beskrevs. Först flera år<br />
senare ändrade viruset namn till det nuvarande<br />
hiv – humant immunbristvirus. När viruset<br />
först upptäcktes blev det också starten på en<br />
lång och tidvis dramatisk patentstrid kring<br />
vem <strong>som</strong> hade rätten att framställa medici<strong>ner</strong>na<br />
<strong>som</strong> börjat forskas fram. Frågan fick till<br />
Suck And be SAfe<br />
Harm Reduction kallas folkhälsostrategin<br />
<strong>som</strong> går ut på<br />
att minimera riskerna vid till<br />
exempel sex eller droganvändande.<br />
Att under kontrollerade<br />
former ge heroin till heroinmissbrukare<br />
och sprututbytesprogram<br />
år sådant <strong>som</strong><br />
faller in i kategorin. Det är<br />
också delvis den strategi <strong>som</strong><br />
RFSL tillämpat sedan starten<br />
av sitt hivpreventiva arbete.<br />
sist lösas på presidentnivå mellan Frankrikes<br />
Chirac och USA:s Reagan där det bestämdes<br />
att länderna skulle dela inkomsterna för<br />
patentet. 2008 fick Francoise Barré-Sinoussi<br />
och Luc Montagnier Nobelpriset för upptäckten<br />
av hiv vilket är ett erkännande av att<br />
fransmännen var först med att isolera och<br />
beskriva viruset. AS<br />
Med kampanjer <strong>som</strong> »suck and<br />
be safe«, där oralsex förespråkades<br />
<strong>som</strong> en säkrare praktik<br />
antog RFSL att deras målgrupp<br />
hade lättare att ta in budskap<br />
<strong>som</strong> utgick från den sexuella<br />
verkligheten snarare än ett<br />
idealiskt beteende. Noaks Ark<br />
kom från början att representera<br />
den andra linjen i svensk<br />
hivprevention genom att utgå<br />
från ett striktare medicinskt<br />
perspektiv utan relativiseringar<br />
av riskbeteenden. TH<br />
nORSkA SexkRig<br />
Sex mellan kvinnor (perso<strong>ner</strong> med kvinnlig<br />
anatomi) innebär signifikant lägre risk<br />
för att hiv överförs, än vid andra sexuella<br />
kontakter. Samtidigt är kunskapen om<br />
vilka risker <strong>som</strong> finns för kvinnor <strong>som</strong> har<br />
sex med kvinnor låg, både hos gruppen<br />
själv, och hos perso<strong>ner</strong> i hälsovården. De<br />
säkrare sex-råd <strong>som</strong> florerar saknar ofta<br />
vetenskaplig grund och har inte sällan<br />
byggt på en slags missriktad jämställdhetstanke:<br />
efter<strong>som</strong> bögar får så mycket<br />
hivpreventiv uppmärksamhet, ska det<br />
finnas något åt flatorna också.<br />
I Norge lever denna praktik kvar i Helseutvalget,<br />
en organisation <strong>som</strong> arbetar<br />
med hbtq-perso<strong>ner</strong>s hälsa. De har länge<br />
delat ut slicklappar till kvinnor <strong>som</strong> har<br />
sex med kvinnor, med motiveringen att<br />
det är ett bra skydd både för den <strong>som</strong><br />
ger och får oralsex, och också kan fungera<br />
<strong>som</strong> en bra isbrytare för att prata<br />
om sexuellt överförbara sjukdomar.<br />
Detta har fått norska LLH (Landsforeningen<br />
for lesbiske, homofile, bifile og<br />
transperso<strong>ner</strong>) att gå till motattack. De<br />
konstaterar att rivsår i slidan är det <strong>som</strong><br />
kvinnor behöver vara uppmärksamma<br />
på, snarare än den överföringsmässigt<br />
tvivelaktiga – och sällan i praktiken<br />
använda – barriär mellan slemhinnor<br />
<strong>som</strong> en slicklapp erbjuder. Slicklappen<br />
förs dessutom sällan på tal <strong>som</strong> råd till<br />
olikkönade par, <strong>som</strong> väl också får antas<br />
utöva oralsex. Ett viktigare säkrare sexråd<br />
till kvinnor <strong>som</strong> har sex med kvinnor<br />
är enligt LLH korta, välklippta naglar.<br />
Istället för slicklappar delar de följaktligen<br />
ut nagelfilar.<br />
6.8%<br />
Så stor andel av transperso<strong>ner</strong> i Kalifornien var hivpositiva, i en rapport<br />
från 2008. Det var den högsta förekomsten hos någon grupp i Kalifornien.<br />
Det är ovanligt med tillförlitlig statistik <strong>som</strong> rör transperso<strong>ner</strong><br />
och hiv. Data från just Kalifornien är ett undantag efter<strong>som</strong> man där<br />
använder sig av formulär med flera olika alternativ för könstillhörighet.<br />
Afro-amerikanska transperso<strong>ner</strong> var ytterligare utsatta, där var nästan<br />
30% hivpositiva. Okunskap, tystnad och osynliggörande medför att<br />
transperso<strong>ner</strong> blir mer riskutsatta än befolkningen överlag. Detta beskrivs<br />
även i en studie från RFSL (Trygga sammanhang 2011).<br />
KOM UT #1 2012 21
TEMA POSITIV<br />
I höst kommer första delen av<br />
Jonas Gardells romantrilogi om<br />
1980-talets hivepidemi i Sverige,<br />
<strong>som</strong> också blir en dramaserie för<br />
SVT. <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> bjuder exklusivt på<br />
första kapitlet.<br />
Text Jonas Gardell<br />
Bild Marie Nordin<br />
torka aldrig tårar<br />
utan handskar<br />
1983<br />
AugustidAgen hAr pAsserAt utan ett moln på<br />
himmelen, men genom de tillslutna fönstren<br />
på isoleringen tränger inte <strong>som</strong>maren.<br />
Mannen i sängen är utmärglad och märkt<br />
av långt framskriden Karposis sarkom. Han<br />
har bara några dagar kvar att leva.<br />
I vanliga fall brukar tumörsjukdomen<br />
drabba äldre män i Medelhav<strong>som</strong>rådet och<br />
sjukdomsförloppet vara så pass långsamt<br />
att de sjuka hin<strong>ner</strong> dö av andra orsaker, men<br />
sedan en tid har det rapporterats en mängd<br />
fall främst i USA där cancern varit mycket<br />
mer aggressiv.<br />
Armar, huvud och hals på mannen i<br />
sängen är täckta med de stora bruna fläckar<br />
<strong>som</strong> cancerformen ger.<br />
Han har fruktansvärda liggsår över <strong>hela</strong><br />
stjärten och svanken. Man har lagt skumgummi<br />
runt själva såren för att skydda huden<br />
22 KOM UT #1 2012<br />
så att den inte ligger och skaver direkt mot<br />
madrassen men det hjälper mycket litet.<br />
Hans kropp är tunn, nästan genomskinlig.<br />
Avmagrad av de ständiga diarréerna. Han har<br />
krystat ur sig till och med sina egna tarmar.<br />
Mannen är ensam.<br />
Får aldrig några besök.<br />
Sedan en tid har han nästan slutat att tala,<br />
ligger apatisk, kämpar tyst. Ibland gråter<br />
han. Av smärta eller av sorg vet ingen.<br />
två kvinnor utför tysta sina sysslor i det kala<br />
rummet där fönstren aldrig öppnas och där<br />
den enda utgången är en dörrsluss direkt ut<br />
på gården. De kretsar kring kroppen i sängen<br />
<strong>som</strong> präster <strong>som</strong> tjänstgör kring ett altare.<br />
I sängen ligger den unge mannen och<br />
stirrar rakt upp i taket. Han svettas och han<br />
gråter, men han säger ingenting.<br />
Det är en äldre sjuksyster och ett yngre<br />
biträde <strong>som</strong> är inne hos honom. Den äldre<br />
har jobbat på Roslagstulls infektionssjukhus<br />
i många år. Den yngre har just börjat. De bär<br />
båda skyddshandskar, munskydd och gula<br />
skyddsrockar.<br />
De har tillsammans lagt om ett av mannens<br />
liggsår och det unga biträdet har tillfälligtvis<br />
tagit av sig sina smutsiga handskar,<br />
kanske för att rätta till ett lakan eller något.<br />
Plötsligt lutar hon sig fram över den unge<br />
mannen i sängen och torkar hastigt bort hans<br />
tårar med ovansidan av handen.<br />
Hon gör det utan att tänka, i en impuls av<br />
empati och medkännande.<br />
Den äldre systerns ögon vidgas en aning,<br />
ogillande.<br />
Den sjuke sluter sina ögon. Han gråter<br />
ännu.<br />
De två kvinnorna lämnar tyst rummet när<br />
de är färdiga med sina sysslor.
»JAg hoppAs Att du spritar händerna ordentligt<br />
nu!«<br />
De har precis kommit ut genom dörrslussen<br />
– varje rum är isolerat med två dörrar<br />
<strong>som</strong> aldrig får vara öppna samtidigt – och<br />
står på gårdsplanen utanför baracken med<br />
isoleringsrum.<br />
Den äldre systern kan inte hålla sig utan<br />
fräser barskt till det yngre biträdet. Den<br />
yngre ser oförstående ut. Den äldre förtydligar<br />
irriterat.<br />
»Ja, ska du hålla på att torka tårar får du<br />
verkligen använda skyddshandskar!«<br />
»Men han var ju så lessen!« utbrister den<br />
oerfarna förtvivlat.<br />
Den äldre systern fnyser.<br />
»Du vet mycket väl vad <strong>som</strong> gäller. Varje<br />
gång man skall gå in till någon av patienterna,<br />
om det så bara är för att rätta till ett<br />
draglakan eller fråga om han är törstig, skall<br />
man genomgå noggrann handtvättsprocedur,<br />
ta på sig handskar, munskydd och den gula<br />
rocken. Det finns inga undantag. Sjukhusets<br />
ruti<strong>ner</strong> måste i varje ögonblick stå över det<br />
mänskliga. Är det uppfattat?«<br />
»Men«, försöker den yngre protestera men<br />
blir avbruten.<br />
»Ja, nu vet du det i alla fall. Torka aldrig<br />
tårar utan handskar!«<br />
Den äldre skakar på huvudet.<br />
Sedan går hon därifrån.<br />
det här är en berättelse om en tid och en<br />
plats.<br />
Det <strong>som</strong> berättas i den här historien har<br />
hänt.<br />
Det hände här, i den här staden, i de här<br />
kvarteren, bland de människor <strong>som</strong> har sina<br />
liv här. I den här stadens parker, dess uteserveringar,<br />
barer, bastuklubbar, porrbiografer,<br />
sjukhus, kyrkor och begravningsplatser. Det<br />
var på gatorna och i husen i den här staden,<br />
bland de här människorna det hände.<br />
Det <strong>som</strong> berättas i den här historien hände<br />
samtidigt på många andra platser under<br />
samma tid, men det får andra berätta om.<br />
Det <strong>som</strong> berättas i den här historien händer<br />
också idag, det händer <strong>hela</strong> tiden, men<br />
inte heller det tillhör just den här berättelsen,<br />
även om den sträcker sig in i nuet.<br />
Att berätta är en sorts plikt.<br />
Ett sätt att hedra och att sörja och att<br />
minnas.<br />
Föra minnets kamp mot glömskan.<br />
Första delen i romantriologin ges ut på<br />
Norstedts förlag i höst.<br />
KOM UT #1 2012 23
ild thron ullberg<br />
TEMA POSITIV<br />
Du skriver att det är en sorts plikt att berätta.<br />
Varför är det så?<br />
– Därför att jag har vän<strong>ner</strong> <strong>som</strong> inte fick<br />
leva sina liv och <strong>som</strong> inte kan berätta. Jag var<br />
med under de här åren. Jag överlevde. Varför<br />
vet jag inte. Det här var ju mina ungdomsår.<br />
Frigörelsen var fortfarande så skör och så ny<br />
och så kom viruset och kastade våra liv över<br />
ända.<br />
Hur har det varit att skriva och göra research<br />
för det här projektet?<br />
– Jag har intervjuat mängder med människor,<br />
läst mängder med böcker och plöjt<br />
igenom i stort sett varje artikel <strong>som</strong> skrivits<br />
om aids och homosexuella. Sedan är det ett<br />
stort plus tror jag att jag själv var med. Ta<br />
exempelvis skandalartiklarna om »homosexklubbarna«.<br />
Jag var på Viking Sauna den<br />
natten man smygfotograferade kunder <strong>som</strong><br />
lämnade saunan. Jag gick faktiskt fram till<br />
bilen, skällde ut dem och tog deras registreringsnummer.<br />
I mycket av materialet dyker<br />
förresten jag själv upp också. Antingen <strong>som</strong><br />
referens eller för att jag skrivit artiklar i<br />
ämnet.<br />
Hur kommer det sig att det är just nu –<br />
och först nu – <strong>som</strong> du skriver dessa böcker?<br />
– Det är trettio år sedan aids kom till Sverige<br />
och vi kan för första gången se tillbaka<br />
på de här åren med en historisk distans,<br />
vilket gör att mönster och annat framträder<br />
tydligare. Det börjar bli dags att vi frågar oss<br />
hur vi kunde låta journalister, chefredaktö-<br />
24 KOM UT #1 2012<br />
»Min förhoppning är<br />
att detta räknas in bland<br />
det viktigaste jag gjort.«<br />
Jonas Gardell har dykt <strong>ner</strong> i arkiven<br />
och läst allt <strong>som</strong> skrivits om hiv och aids<br />
i Sverige. Han överlevde själv epidemin<br />
<strong>som</strong> kastade så många liv över ända.<br />
Det var dags att skriva Den stora<br />
berättelsen om aids i Sverige.<br />
rer, politiker, myndighetsperso<strong>ner</strong>, präster<br />
och andra göra, säga och skriva <strong>som</strong> de<br />
gjorde mot oss. Min förhoppning är också att<br />
Torka aldrig tårar utan handskar ska räknas<br />
in bland det viktigaste jag någonsin gjort.<br />
Har vi lärt oss något av historien?<br />
– För att nå ut till homosexuella under<br />
epidemins första år var ju samhället tvunget<br />
att närma sig oss. De var tvungna att hitta<br />
ett sätt att tilltala oss <strong>som</strong> något annat än<br />
»den främmande andre«. Det gick inte att<br />
blunda för oss på samma sätt. Aids synliggjorde<br />
oss.<br />
Hur ser du på att det fortfarande är så svårt<br />
att vara öppen <strong>som</strong> hivpositiv?<br />
– Det finns ju kvar ett stigma kring hiv<br />
efter<strong>som</strong> sjukdom, synd och renhet ända<br />
sedan gammaltestamentlig tid är sammanlänkade.<br />
Fast jag måste säga att jag har flera<br />
hivpositiva vän<strong>ner</strong> <strong>som</strong> lever ett mycket bra,<br />
och öppet liv.<br />
Finns det något <strong>som</strong> förenar den ge<strong>ner</strong>ation<br />
bögar <strong>som</strong> levde genom de värsta åren på<br />
1980-talet?<br />
– Det har ju präglat våra liv, på gott och<br />
ont. Givit våra liv en underton av sorg. Men<br />
alla öppna bögar – och lesbiska och transperso<strong>ner</strong><br />
– är ju hjältar. Historien påverkade oss.<br />
Men vi påverkade också historien. Vi förändrade<br />
samhället vi levde i. Med vår öppenhet,<br />
med vår politiska kamp och vårt mod. För<br />
det ska vi med rätta vara stolta.<br />
karin lenke<br />
skrev förstA pJäsen om Aids<br />
Jonas Gardell skrev den första stora<br />
svenska pjäsen om aids, Ömheten, i slutet<br />
av 80-talet. Det var fem år innan Angels<br />
in America kom. Roma<strong>ner</strong>na i serien<br />
Torka aldrig tårar utan handskar tar upp<br />
huvudperso<strong>ner</strong>na Rasmus och Benjamin<br />
från pjäsen Ömheten och beskriver dem<br />
från barndomen och framåt. Läsaren får<br />
följa ett antal unga killar nästan bokstavligen<br />
från vaggan till graven. Gardell<br />
liknar den kommande trilogin böcker vid<br />
dokumentärroma<strong>ner</strong>: »Allt <strong>som</strong> händer<br />
i roma<strong>ner</strong>na har hänt även om karaktärerna<br />
i sig är fiktiva«, säger han.
ja respekt.<br />
Vi tror på en Gud<br />
<strong>som</strong> inte gör skillnad på människor.<br />
A<br />
S:t Jacob<br />
kyrkan vid Kungsträdgården<br />
till<br />
tisdagar jämna veckor kl 18.00<br />
Queermässa<br />
En gudstjänst för hbtq-perso<strong>ner</strong>s<br />
erfarenheter och tro på kärlek<br />
Vill du veta mer? info@queerkyrkan.se<br />
www.facebook.com/queermässan<br />
www.facebook.com/nejtillrasism<br />
Efter Michal Witkowskis<br />
succéroman!<br />
Urpremiär 30/3 2012 Stora Scen<br />
Av LUcaS SvenSSon Regi Ronnie HaLLgRen<br />
Med BjöRn KjeLLman, Sven-ÅKe gUStavSSon,<br />
oSKaR HUmLeBo (moto Boy) m fl<br />
Biljetter 031-708 71 00<br />
Restaurangen 031-708 70 90<br />
www.stadsteatern.goteborg.se<br />
KOM UT #1 2012 25
TEMA POSITIV<br />
tummen <strong>ner</strong><br />
för Sverige<br />
Michel Sidibé har riktat skarp kritik mot Sverige<br />
för att vi här behandlar hiv i kriminal lagarna.<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> har träffat chefen för FN:s organ<br />
för att bekämpa hiv/aids.<br />
Text Mathilda Piehl<br />
Bild Jimmy Eriksson<br />
– Genom kriminaliserinG går det inte att kämpa<br />
mot hiv, tvärtom. När människor gömmer<br />
sig får de inte tillgång till sjukvård och de<br />
<strong>som</strong> inte vet sin status riskerar att fortsätta<br />
spridningen av hiv.<br />
Michel Sidibé är stenhård, lik<strong>som</strong><br />
UNAIDS, det FN-organ han representerar.<br />
De har kritiserat Sverige och andra länder<br />
<strong>som</strong> tillämpar straffrättsliga åtgärder mot<br />
26 KOM UT #1 2012<br />
perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> utsätter andra för potentiell<br />
risk att få hiv överfört.<br />
I många länder är problemet lagar <strong>som</strong><br />
förbjuder samkönade sexuella handlingar.<br />
Så kallade sodomilagar står i vägen för ett<br />
effektivt hivpreventivt arbete. I Sverige har<br />
vi smittskyddslagen <strong>som</strong> innefattar informationsplikten.<br />
En lag <strong>som</strong> kan ge hivpositiva<br />
fängelse om de inte informerat om sin hivsta-<br />
tus innan en sexuell kontakt, oavsett virusnivåer<br />
eller om skydd används. Det finns<br />
också möjlighet att tvångsisolera perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> bryter mot smittskyddslagen.<br />
Michel Sidibé ser en stor fara i att Sverige<br />
behåller nuvarande lagstiftning.<br />
– Sverige har varit banbrytande i att länka<br />
frågan om hiv till mänskliga rättigheter. Det<br />
gör det väldigt svårt för mig att acceptera
kriminaliseringen av hivöverföring. Att inte<br />
ha någon lag alls är mycket bättre än att ha en<br />
dålig lag.<br />
Han understryker också faran i att Sverige<br />
föregår med dåligt exempel i en fråga <strong>som</strong> är<br />
känslig i många länder.<br />
– I Sverige kan invånarna slåss för sin rätt<br />
inom ramen för ett rättssystem, en möjlighet<br />
<strong>som</strong> inte finns överallt. Många länder i Afrika<br />
ser Sverige <strong>som</strong> ett föregångsland. När Sverige<br />
kriminaliserar hivöverföring ifrågasätter<br />
andra varför de inte ska kriminalisera.<br />
Lagförslag ämnade att ytterligare<br />
kringskära hbt-perso<strong>ner</strong>s och hivpositivas<br />
rättigheter diskuteras just nu på olika håll<br />
i världen. I Uganda har den ökända antihomosexualitetslagen<br />
varit uppe på tapeten<br />
många gånger men ännu inte klubbats<br />
igenom. Michel Sidibé ser en skrämmande<br />
global trend.<br />
– Det finns en växande konservatism i<br />
världen idag. De här lagförslagen är mer än<br />
ett isolerat fenomen. Människor vänder sig<br />
alltmer till gamla ideologier.<br />
michel sidibé vill gärna berätta om den positiva<br />
utveckling <strong>som</strong> gjort att människor <strong>som</strong><br />
för tio år sedan stod utan behandling idag har<br />
tillgång till bromsmedici<strong>ner</strong>. Samtidigt står<br />
andra människor utan hjälp.<br />
– Det här är det svåraste med mitt jobb.<br />
Istället för universell tillgång för riskgrupperna<br />
byggs universella hinder. Många<br />
länder i världen nekar perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> lever<br />
med hiv, speciellt män <strong>som</strong> har sex med män,<br />
deras grundläggande rättigheter.<br />
UNAIDS har tagit fram en strategi mot<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing, med rekommendationen att<br />
avskaffa kriminaliserande lagar. En kommission<br />
arbetar också specifikt med lagstiftning<br />
och hiv. I juni i år kommer rekommendatio<strong>ner</strong><br />
för varje enskilt land att publiceras.<br />
– Vi vill uppmärksamma att man skapar<br />
möjligheter för epidemin att expandera<br />
genom att negligera riskgrupperna.<br />
UNAIDS arbetar med många olika stigmatiserade<br />
grupper och Michel Sidibé talar särskilt<br />
om vikten av att inte blunda för dessa.<br />
– I Asien sker överföring av hiv framförallt<br />
mellan sexköpare och sexarbetare.<br />
Om man vägrar att erkänna förekomsten av<br />
sexarbete blir det omöjligt att kontrollera<br />
epidemin.<br />
Samma sak gäller de <strong>som</strong> injicerar droger.<br />
– I Östeuropa och Centralasien har<br />
metadonprogram, med bevisad vetenskaplig<br />
effekt, nekats. Vi vet att, om man bortser från<br />
Afrika, så får 40 procent av de <strong>som</strong> infekteras<br />
viruset får det genom att injicera droger.<br />
Varför vill vi tvinga dem under jorden?<br />
det saknas statistik på global nivå över hur<br />
epidemin slår mot män <strong>som</strong> har sex med<br />
män. UNAIDS är medvetna om detta.<br />
– Vi försöker hitta strategier för att få<br />
bättre information, men de <strong>som</strong> samlar in<br />
data tänker ofta inte på injektionsmissbrukare,<br />
sexarbetare eller män <strong>som</strong> har sex med<br />
män.<br />
Många hivpositiva i Sverige vågar, kan eller<br />
vill inte vara öppna med sin status. Michel<br />
Sidibé är tydlig med att inte lägga ansvaret på<br />
individen.<br />
– Att vara öppen eller inte är ett personligt<br />
val. Men om människor inte är öppna måste<br />
vi ifrågasätta vår omgivning. Vi bör fråga om<br />
vårt samhälle tolererar diskrimi<strong>ner</strong>ing.<br />
Sidibé har förståelse för att det är svårt<br />
att komma ut <strong>som</strong> hivpositiv när människor<br />
är rädda att förlora jobb och vän<strong>ner</strong> eller att<br />
hamna i fängelse på grund av sina sexuella<br />
relatio<strong>ner</strong>.<br />
– En historia jag brukar berätta på konferenser<br />
handlar om en person i USA <strong>som</strong> blev<br />
dömd till 25 års fängelse. Han hade sex, med<br />
kondom, med någon <strong>som</strong> inte blev smittad.<br />
Efter<strong>som</strong> han utförde en kriminell handling<br />
fängslades han. Han är nu ute ur fängelse<br />
men i hans papper står det att han är en<br />
sexualförbrytare. För tre veckor sedan förlorade<br />
han jobbet, igen, på grund av detta.<br />
avslutninGsvis ger Michel Sidibé ett råd till<br />
de svenska politiker <strong>som</strong> sitter med makten<br />
att ändra lagstiftningen för hivpositiva.<br />
– Fortsätt kämpa för minoriteters rätt. Det<br />
är så man bygger ett demokratiskt samhälle.<br />
UNAIDS<br />
UNAIDS är ett FN-organ för hiv/aids <strong>som</strong><br />
syftar till att skapa allmän tillgång till<br />
hivprevention, behandling, vård och stöd.<br />
UNAIDS vision är att förhindra nya hiv-<br />
infektio<strong>ner</strong> och aidsrelaterade dödsfall<br />
samt att stoppa diskrimi<strong>ner</strong>ing av<br />
människor <strong>som</strong> lever med hiv.<br />
michel sidibé<br />
Verkställande direktör för UNAIDS,<br />
FN:s gemensamma organ för hiv/aids.<br />
Född 1952. Är gift och har fyra barn.<br />
Passionen för att främja global hälsa<br />
började i hemlandet Mali.<br />
<strong>Ut</strong>sedd till en av världens 50 mest<br />
intressanta perso<strong>ner</strong> av <strong>tidningen</strong> Le<br />
Monde, 2009.<br />
Hedersprofessor vid Stellenbosch University<br />
i Sydafrika.<br />
Examen i samhällspla<strong>ner</strong>ing, demografi<br />
och utveckling, politisk ekonomi samt<br />
nationalekonomi.<br />
» Om människor inte är<br />
öppna måste vi ifrågasätta<br />
vår omgivning.«<br />
KOM UT #1 2012 27
TEMA POSITIV<br />
enKÄt: Politikerna om hiv<br />
Är du för att informationsplikten<br />
i smittskyddslagen gällande<br />
hivinfektion tas bort?<br />
1. inforMationSpliKten<br />
I den svenska smittskyddslagen fastställs en informationsplikt<br />
för hivpositiva före sexuella kontakter,<br />
oavsett om man vidtagit steg för att ha säkrare sex eller<br />
inte. FN:s organ för hiv/aids-frågor - UNAIDS – har<br />
riktat skarp kritik mot Sverige och andra länder <strong>som</strong><br />
tillämpar denna typ av straffrättsliga åtgärder. Det<br />
finns ingen forskning <strong>som</strong> stöder att en bred tillämpning<br />
av strafflagstiftning förhindrar hivöverföring.<br />
UNAIDS har uppmanat länder att begränsa kriminalisering<br />
till fall av avsiktlig överföring.<br />
Menar du att möjligheten<br />
att tvångsisolera hivpostiva<br />
bör kvarstå?<br />
2. tvångSiSolering<br />
Smittskyddslagen ger samhället en möjlighet att<br />
tvångsisolera hivpositiva <strong>som</strong> inte anses hålla sig till<br />
behandlande läkares förhållningsregler. Det finns risk<br />
för att denna möjlighet används på ett rättsosäkert<br />
sätt. Sverige har även en gång (2005) fällts i Europadomstolen<br />
för ett fall gällande tvångsisolering av en<br />
hivpositiv man. Då fälldes Sverige (i mål 56529/00) för<br />
hur den svenska smittskyddslagens regler om tvångsisolering<br />
tillämpats i det enskilda fallet.<br />
tycker du det är rimligt<br />
att medlen för hivprevention<br />
riktad till män <strong>som</strong> har sex med<br />
män minskar samtidigt <strong>som</strong><br />
antalet hivfall i gruppen ökar?<br />
3. Hivprevention ocH MSM<br />
Enligt en RFSL-rapport från slutet av 2011, En effektivare<br />
hivprevention?, har det landstingsfördelade stödet<br />
till RFSL-avdelningar för hivprevention <strong>som</strong> riktas till<br />
män <strong>som</strong> har sex med män minskat med 16 procent de<br />
senaste åren. Samtidigt ökar antalet nyanmälda fall av<br />
hiv i gruppen män <strong>som</strong> har sex med män stadigt.<br />
28 KOM UT #1 2012<br />
Ja. Informationsplikten<br />
har överlevt sitt syfte. Vi<br />
behöver nu helt andra<br />
åtgärder för att klara hivpreventionen.<br />
Vi har lagt<br />
förslag bland annat om en<br />
nationell informationskampanj<br />
kring smittskydd<br />
och hiv, om utveckling<br />
av metoder för att ge<br />
lärare stöd i att undervisa<br />
om sex och samlevnad,<br />
om sprutbytesprogram,<br />
med mera. Självfallet bör<br />
avsiktlig överföring av<br />
smitta vara straffbar.<br />
Ja. Jag har inget förslag<br />
om att ändra lagstiftningen<br />
men tvångsisolering<br />
måste vara en<br />
yttersta nödfallsåtgärd<br />
och omprövas med jämna<br />
mellanrum. Det finns risk<br />
för att denna möjlighet<br />
används på ett rättsosäkert<br />
sätt.<br />
»I yttersta<br />
nödfall.«<br />
Nej, absolut inte. Vi har<br />
tagit upp detta i riksdagen,<br />
både i motio<strong>ner</strong> och<br />
i en interpellationsdebatt<br />
med Göran Hägglund<br />
under 2011.<br />
lena Hallengren (S)<br />
Ja. Den är rättsosäker och<br />
verkningslös, för att inte<br />
säga kontraproduktiv ur<br />
smittskyddssynpunkt.<br />
»Lagen<br />
är kontra-<br />
produktiv.«<br />
agneta luttropp (Mp)<br />
Nej, det är ett oproportio<strong>ner</strong>ligt<br />
ingripande med<br />
bristande rättssäkerhet.<br />
Hiv överförs trots allt inte<br />
genom sociala kontakter.<br />
Nej, vi tycker att regeringens<br />
prioritering av<br />
medlem för hivprevention<br />
borde baseras på<br />
epidemiologisk kun skap.<br />
Då är män <strong>som</strong> har sex<br />
med män ofrånkomligen<br />
en högprioriterad grupp.<br />
Ja. Det <strong>som</strong> hindrar<br />
spridningen av viruset<br />
är att alla människor tar<br />
ansvar för att praktisera<br />
säkrare sex, genom att<br />
till exempel använda<br />
kondom. Sveriges ca<br />
5000 hivpositiva kan inte<br />
ta ansvar för samtligas<br />
hälsa. Alla vet inte heller<br />
om att de är hivpositiva<br />
och människor kan med<br />
en repressiv lagstiftning<br />
tveka att testa sig. Det är<br />
alltså inget effektivt sätt<br />
att hindra smitta på.<br />
Nej, det är dags att se<br />
över smittskyddslagen<br />
även i detta avseende.<br />
»Dags<br />
att se över<br />
lagen.«<br />
eva olofSSon (v)<br />
Nej. Vi har krävt i en<br />
motion i riksdagen att det<br />
preventiva arbetet tydligt<br />
riktas mot riskgrupper,<br />
<strong>som</strong> exempelvis män <strong>som</strong><br />
har sex med män, och<br />
därmed anpassas efter<br />
den epidemiologiska<br />
utvecklingen i Sverige.<br />
Vi har sedan flera år i vår<br />
budgetmotion anslagit<br />
ytterligare 10 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor, jämfört med regeringen,<br />
för insatser mot<br />
hiv och aids.
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> frågade en ledamot ur<br />
socialutskottet från varje riksdagsparti.<br />
Nej. Hiv är en väldigt<br />
allvarlig sjukdom och en<br />
smittad persons livsvillkor<br />
påverkas påtagligt.<br />
Därför är det angeläget<br />
att på olika sätt försöka<br />
förhindra spridning av<br />
sjukdomen. Informationsplikten<br />
är till för att<br />
undvika spridning av hiv.<br />
Ett slopande av informationsplikten<br />
leder inte<br />
till minskad smittspridning.<br />
Därför vill vi<br />
behålla dagens regler.<br />
Ja, enligt samma resonemang<br />
<strong>som</strong> ovan.<br />
MatS gerdau (M)<br />
Ja. De statliga medlen<br />
för insatser mot hiv<br />
och andra smittsamma<br />
sjukdomar ligger oförändrat<br />
på 146 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor för 2012, en nivå<br />
<strong>som</strong> det finns bred uppslutning<br />
om i riksdagen.<br />
Exakt hur pengarna<br />
fördelas måste bygga<br />
på en bedömning av var<br />
de gör störst nytta för<br />
att minska smittspridningen.<br />
Nej, tills vidare. Hiv/aids<br />
drabbar enskilda och<br />
globalt. Det är mycket<br />
viktigt med prevention,<br />
vård, behandling och<br />
läkemedel. Smittskyddslagen<br />
är just en skyddslag.<br />
Jag vill se en samlad översyn<br />
av smittskyddslagen<br />
och försvarar tills vidare<br />
informationsplikten.<br />
Ja. Smittskyddslagen,<br />
<strong>som</strong> i speciella situatio<strong>ner</strong><br />
ger möjlighet till<br />
tvångsisolering, omfattar<br />
alla smittsamma<br />
sjukdomar. Tyvärr måste<br />
möjligheten finnas.<br />
»Tyvärr<br />
måste<br />
möjligheten<br />
finnas.«<br />
Nej, och jag tänker arbeta<br />
för att det blir en ökning.<br />
KennetH JoHanSSon (c)<br />
Möjligen. Med tanke<br />
på hur hiv och behandlingen<br />
av hiv utvecklats,<br />
oklarheter i rättstillämpningen<br />
samt UNAIDS<br />
kritik mot Sverige anser<br />
jag att det är dags för en<br />
utvärdering av lagen. Här<br />
bör informationsplikten<br />
inbegripas.<br />
BarBro WeSterHolM (fp)<br />
Ja. Rättstillämpningen<br />
måste följas kontinuerligt<br />
så att de mycket sällsynta<br />
fall där människor,<br />
uppsåtligt eller genom<br />
brottslig vårdslöshet,<br />
utsätter andra för smittrisk<br />
ska kunna lagföras.<br />
Samtidigt får detta inte<br />
skapa stigmatisering eller<br />
otrygghet för den stora<br />
majoriteten perso<strong>ner</strong><br />
med hiv, <strong>som</strong> gör allt<br />
de kan för att förebygga<br />
hivöverföring.<br />
Nej, men huruvida<br />
de verkligen minskat<br />
beror på hur man räknar.<br />
Aktörerna är många;<br />
hälso- och sjukvården,<br />
skolan och olika delar<br />
av utbildningssystemet,<br />
andra myndigheter och<br />
naturligtvis de ideella<br />
organisatio<strong>ner</strong>na. Jag<br />
har inte möjlighet att få<br />
fram den totala siffran på<br />
hur mycket <strong>som</strong> satsas<br />
Nej. Hivsmitta kan ge<br />
långtgående konsekvenser<br />
och lidande, minst<br />
lika stort <strong>som</strong> exempelvis<br />
tuberkulos.<br />
Alla allmänfarliga<br />
sjukdomar är förenade<br />
med anmälningsplikt<br />
och smittspårningsplikt.<br />
Det är sjukdomar <strong>som</strong><br />
kan vara livshotande<br />
eller innebära långvarig<br />
sjukdom eller lidande<br />
och där det går att förebygga<br />
smittspridning.<br />
Ja, med tvekan. Jag anser<br />
att tvångsisolering är den<br />
yttersta åtgärden <strong>som</strong><br />
inte bör användas utom<br />
i allra yttersta nödfall.<br />
Det kan vara när en<br />
person helt motsätter sig<br />
läkarens och samhällets<br />
regler och fortsätter att<br />
– med uppsåt – ha oskyddat<br />
sex.<br />
anderS anderSSon (Kd)<br />
Nej. Även om hiv är den<br />
enskilda sjukdom <strong>som</strong><br />
får störst statligt stöd<br />
betyder det inte att det<br />
inte behövs mer. Jag<br />
tror att en särskilt viktig<br />
målgrupp för information<br />
är de <strong>som</strong> reser då vi<br />
vet att hivsmittan många<br />
gånger fås vid kontakter i<br />
utlandet.<br />
Nej.<br />
Ja.<br />
Nej.<br />
per raMHorn (Sd)<br />
KOM UT #1 2012 29<br />
Bild riksdagsförvaltningen
TEMA POSITIV<br />
30 KOM UT #1 2012<br />
hjältarna<br />
I Sverige finns runt 5500 perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> lever med hiv. Blott en bråkdel<br />
är öppna med sin hivstatus.<br />
Möt en handfull av dem.<br />
Bild Jimmy Eriksson<br />
Text Marie Nordin
Walter HeiDkampf<br />
sysselsättning: Jobbar på Helseutvalget<br />
i Norge där han leder kurser och seminarier om<br />
livsstil ur homoperspektiv kopplat till psykisk<br />
hälsa, alkohol, droger och sexuell hälsa.<br />
Bor: Oslo<br />
ålder: 52 år<br />
fick sitt hivbesked:<br />
I augusti 1989, då han var 29 år<br />
»De första åren handlade för mig<br />
om att acceptera. Ja, jag är hivpositiv<br />
och jag kommer troligen att dö<br />
inom tio år. Jag lärde mig förstå att<br />
andra människors rädslor och negativa<br />
attityder ligger hos dem.<br />
Efter<strong>som</strong> jag behövde stöd började<br />
jag berätta. Erfarenheten att<br />
komma ut <strong>som</strong> bög var användbar.<br />
I båda fallen var rädslan för avståndstagande<br />
starkast. Tillägget kring hiv<br />
blev svårigheterna kring att tala öppet<br />
om sex med potentiella part<strong>ner</strong>s.<br />
I mitten av 90-talet var jag med<br />
i ett seminarium där jag träffade<br />
bögar i samma situation. Jag gick<br />
också med i Posithiva gruppen. Att<br />
träffa andra och våga prata om det<br />
<strong>som</strong> gör ont var vad <strong>som</strong> verkligen<br />
hjälpte.<br />
Något jag förstått genom erfarenhet<br />
är hur viktigt det är att även ge<br />
närstående möjlighet att bearbeta,<br />
att inte sätta munkavle på dem.<br />
Den <strong>som</strong> har svårt att släppa kontrollen<br />
kan be att få veta vilka de<br />
talar med istället.<br />
1994 hade filmen Philadelphia,<br />
om en bög med hiv, premiär i Sverige.<br />
Aftonbladet letade efter någon<br />
<strong>som</strong> kunde kommentera filmen.<br />
Jag saknade öppna hivpositiva<br />
svenssonbögar till förebilder och<br />
ställde upp. På den tiden jobbade jag<br />
<strong>som</strong> frisör. Samma år var jag också<br />
öppen i TV.<br />
Att tala inför tusentals människor<br />
kan vara lättare än det lilla, personliga<br />
mötet. Jag gör mig sårbar genom<br />
att berätta, men varje gång byggs<br />
självkänslan upp på sikt.<br />
Som resultat av öppenheten blev<br />
jag headhuntad att jobba för RFSL.<br />
Jag gjorde karriär på mitt misslyckande<br />
och vände det till något<br />
positivt. Mina erfarenheter blev<br />
till hjälp åt andra. Strax efter kom<br />
bromsmedici<strong>ner</strong>na. Omställningen<br />
var stor. Jag hade accepterat att dö<br />
ung. Nu kunde jag bli gammal.<br />
Det viktigaste jag lärt mig är att<br />
inte göra hemligheter och att våga<br />
se verkligheten sådan den är. Genom<br />
respons på mina böcker har jag<br />
förstått att även människor <strong>som</strong> har<br />
det tufft på andra sätt kan finna stöd<br />
i vad jag berättar. Det tar jag med i<br />
mitt fortsatta arbete.«<br />
KOM UT #1 2012 31
Dramatik och<br />
stora läsupplevelser<br />
Sara StridSberg är en av våra mest<br />
respekterade, framstående och prisbelönta<br />
yngre författare. Här är hennes tre pjäser<br />
Medealand, Dissekering av ett snöfall och<br />
Valerie Jean Solanas ska bli president i<br />
Amerika samlade i bokform.<br />
Malin nord har gått litterär gestaltning<br />
vid Göteborgs universitet och varit<br />
verksam <strong>som</strong> journalist. Nu debuterar<br />
Ahon med en roman om kärlek och om<br />
den våldsamhet <strong>som</strong> brukar kallas<br />
melankoli och om vad den kan få<br />
människor att göra.<br />
www.albertbonniersforlag.se
inger forsgren<br />
sysselsättning: Aktiv i RFHL,<br />
Riksförbundet för hjälp åt<br />
narkotika- och läkemedelsberoende,<br />
<strong>som</strong> ordförande för RFHL Sörmland,<br />
och ledamot i förbundsstyrelsen,<br />
vice ordförande i Hiv-Sverige<br />
och aktiv i Folkpartiet.<br />
Bor: Vingåker<br />
ålder: 56 år<br />
fick sitt hivbesked: Maj 1987<br />
»Det var mitten av 80-talet. På stora<br />
runda pelare klistrades löpsedlar<br />
upp med varningar i feta bokstäver.<br />
Sjukdomen skulle gå rakt in i<br />
svenska folkhemmet. Det talades<br />
om att utrymma Gotland och isolera<br />
alla hivpositiva där. Om att alla över<br />
15 år skulle tvångstestas.<br />
Jag var heroinist och hamnade<br />
på häktet. Avtändningen fick mig<br />
att svära på att aldrig låta droger få<br />
makt över min kropp igen. Efter att<br />
jag fått hivbeskedet satt jag själv i<br />
cellen. Det enda läkaren sa var att<br />
jag inte fick dela spruta. Nu vet jag<br />
att jag hade rätt till psykolog men<br />
missbrukares liv tas sällan på allvar.<br />
När jag muckade blev jag hemlös.<br />
Under tio år berättade jag inte för<br />
någon. Tystnaden brän<strong>ner</strong> ut en<br />
inifrån. Nu förstår jag att min familj<br />
hade velat veta men det var mitt sätt<br />
att skydda dem. Och att skydda mig<br />
själv från nedlåtande jargong. Varje<br />
månad, varje år trodde jag att jag<br />
skulle dö, men åren gick. Immunförsvaret<br />
bröts sakta <strong>ner</strong>.<br />
Efter tio år förändrades mitt liv.<br />
De nya bromsmedici<strong>ner</strong>na kom. Jag<br />
träffade min man. Tillsammans sa<br />
vi: Nu får det vara nog. Det är dags<br />
att ta vara på livet.<br />
Jag började berätta för att visa<br />
andra att det går att leva med hiv<br />
och att ett liv utan droger är möjligt.<br />
Därför är jag politiskt aktiv nu.<br />
För mig har de små mötena<br />
varit viktiga. Ett ord från någon på<br />
tunnelbanan eller inom vården <strong>som</strong><br />
visar att jag är en människa, inte<br />
en parasit.<br />
Genom att använda mina erfarenheter<br />
av det svåra kan jag påverka<br />
mänskliga rättigheter. Ibland blir<br />
vägarna lite krokiga men jag kommer<br />
ändå fram.«<br />
KOM UT #1 2012 33
TEMA POSITIV<br />
»Jag fick hiv när jag var ihop med<br />
min första kille, i gymnasiet. Några<br />
månader efter att relationen tagit<br />
slut ville jag bli blodgivare och då<br />
fick jag reda på det. Jag hade inte<br />
trott att jag var i riskgruppen efter<strong>som</strong><br />
jag inte haft så många part<strong>ner</strong>s.<br />
När jag berättade för mina vän<strong>ner</strong><br />
i skolan fick jag stöd. De hade många<br />
frågor och jag var en av få <strong>som</strong> inte<br />
skrev projektarbete om hiv. Med lärarna<br />
var det svårare. Några blev helt<br />
förskräckta och jag blev inkallad till<br />
rektorn, <strong>som</strong> tyckte jag skulle sluta<br />
utbildningen för att inte riskera att<br />
smitta. Mina föräldrar var rädda att<br />
de skulle hamna i dålig dager genom<br />
att jag var öppen med mitt liv, men de<br />
har stöttat mig annars.<br />
Motståndet har präglat mig.<br />
Tillsammans med fem andra startade<br />
jag Positiva Gruppen Väst. Sedan<br />
upptäckte jag att många med hiv<br />
inte vågat komma ut <strong>som</strong> gay och<br />
började engagera mig i RFSL. Folk<br />
i gayvärlden är inte så öppna <strong>som</strong><br />
man kan tro inför att möta människor<br />
med hiv. Det är inte lättare där<br />
än att leva med hiv <strong>som</strong> hetero.<br />
En tjej jag tyckte mycket om sa:<br />
– Det är ingen idé att lära känna<br />
dig för du ska snart dö.<br />
I förändringsarbetet är det<br />
viktigt att möta människor och låta<br />
dem vara delaktiga så att det inte<br />
blir vi och de . Genom att kämpa,<br />
både för mig själv och andra, fick jag<br />
utlopp för frustration och ilska.<br />
Vill de inte ha mig på grund av<br />
att jag har hiv är de inte värda att<br />
vara ihop med, var min attityd när<br />
jag dejtade.<br />
1994 träffade jag den man jag nu<br />
varit gift med i 12 år. I början fanns<br />
det en oro kring sex. Sedan blev det<br />
en vana. Kärleken är det viktigaste.<br />
Han är ihop med mig för att han är<br />
kär i mig <strong>som</strong> person. Det har inte<br />
med sjukdomen att göra.«<br />
34 KOM UT #1 2012<br />
Joakim Berlin<br />
Sysselsättning: Verksamhetsutvecklare<br />
på<br />
Positiva Gruppen Väst<br />
Bor: Göteborg<br />
Ålder: 38 år<br />
fick sitt hivbesked: 1991<br />
då han gick sista året i<br />
gymnasiet
toni ros<br />
sysselsättning: Jobbar i<br />
vården. Profil i Röda bandets<br />
antidiskrimi<strong>ner</strong>ingskampanj<br />
om hiv där man kan lägga<br />
till henne på facebook.<br />
Medverkade i filmen Women<br />
at the frontline om hiv.<br />
Bor: På Södermalm<br />
i Stockholm<br />
ålder: 22 år<br />
fick sitt hivbesked: Medfött,<br />
fick veta i åttaårsåldern.<br />
»när Jag var åtta år dog min<br />
mamma. Då frågade jag pappa rakt<br />
ut varför och han svarade. Jag fick<br />
veta att jag har hiv.<br />
Mina föräldrar hade inte direkt<br />
pratat om det innan men jag hade<br />
upplevt allt <strong>som</strong> normalt. Mamma<br />
tog medici<strong>ner</strong> och det gjorde jag<br />
också. Det har jag alltid gjort. Jag<br />
gick på ett specialdagis för hivpositiva<br />
barn. Det var först när jag började<br />
skolan jag förstod att medici<strong>ner</strong>ing<br />
inte är normalt för alla barn.<br />
Som liten hade jag aldrig problem<br />
med barn i min ålder, men föräldrar<br />
hade ofta fördomar. De kunde<br />
till exempel tro att hiv skulle sprida<br />
sig <strong>som</strong> en löpeld genom skolan<br />
om jag började blöda näsblod då vi<br />
lekte. De såg mig <strong>som</strong> en smittorisk<br />
och försökte skydda sina barn.<br />
I puberteten kom tankar kring<br />
sexualitet och hur jag skulle berätta<br />
om jag träffade någon. Det blev en<br />
social isbrytare när jag berättade<br />
för jämnåriga och jag fick positiv<br />
respons. De ville lära sig mer och få<br />
insiderinformation.<br />
Själv lärde jag mig genom att åka<br />
på hivskola, en mötes- och utbildningsplats<br />
för unga hivpositiva. Där<br />
kom jag i kontakt med kuratorn<br />
Christina Rahlsgård <strong>som</strong> varit en<br />
mentor under min uppväxt och<br />
bidragit till att jag är trygg i att vara<br />
öppen. Hon hjälpte mig och såg att<br />
jag hade tillräckligt stöd i min familj<br />
för att klara av öppenheten.<br />
Jag bestämde tidigt att jag ville<br />
berätta offentligt. När jag var yngre<br />
och medverkade i radio ville producenterna<br />
att jag skulle vara anonym.<br />
Det var <strong>som</strong> att de la en offerroll på<br />
mig utifrån. De sa att det var jobbigt<br />
för mig att vara öppen fast jag inte<br />
själv tänkte så.<br />
När jag berättar hur det är gör<br />
det att jag kommer närmare människor.<br />
Annars gör jag mig till offer<br />
för stigmatisering.«<br />
KOM UT #1 2012 35
TEMA POSITIV<br />
»Jag HaDe pluggat några termi<strong>ner</strong><br />
på socionomprogrammet när jag<br />
fick beskedet. Det var strax innan<br />
jul. Först tänkte jag bara: Hjälp, jag<br />
kommer att dö. Sedan googlade jag<br />
och insåg att så är det inte längre.<br />
Man vet preliminärt att för den <strong>som</strong><br />
har bra medici<strong>ner</strong> förkortas livet<br />
cirka 7 år. Ändå. Bara att en gång ha<br />
målat upp den bilden i huvudet har<br />
kommit att få en inverkan på hur jag<br />
lever mitt liv.<br />
Till en början grävde jag <strong>ner</strong> mig i<br />
plugget, kanske var det ett slags förnekelse.<br />
Jag fick bra betyg men senare<br />
hann känslorna ikapp mig. Då<br />
tog jag kontakt med en psykolog och<br />
fick hjälp att bearbeta. Det är inte så<br />
att man mår bra och sedan får man<br />
beskedet och börjar må dåligt. Man<br />
kommer med ett bagage. Att jag fick<br />
möjlighet att jobba igenom annat<br />
<strong>som</strong> kom upp gör också att jag mår<br />
bättre nu än innan jag fick beskedet.<br />
Tidigare kände jag inga <strong>som</strong> jag<br />
visste var hivpositiva. När jag var<br />
yngre och gick på RFSL:s häng för<br />
ickeheteronormativ ungdom talades<br />
det om säkrare sex. Annars är det<br />
väldigt tyst om hiv. Att komma ut för<br />
hivperso<strong>ner</strong> nu är kanske <strong>som</strong> det<br />
var att komma ut <strong>som</strong> homo eller bi<br />
i Sverige för fyrtio år sedan. Jag kan<br />
känna igen mer i transperso<strong>ner</strong> idag.<br />
Vi hivpositiva måste ta samma kamp<br />
<strong>som</strong> andra gjort före oss. Gå ut och<br />
stå på barrikaderna.<br />
För mig har det varit svårare att<br />
tala om att jag är hivpositiv än att<br />
säga att jag är intergender-queer till<br />
mina vän<strong>ner</strong>, trots att det gått bra<br />
när jag berättat om min hivstatus.<br />
Jag har fått stöd.<br />
Att vara öppen offentligt kan göra<br />
mig rädd att få problem i framtiden,<br />
vid jobbsökande till exempel. Blir<br />
jag inte accepterad <strong>som</strong> jag är på<br />
arbetsplatsen är det å andra sidan<br />
inte rätt plats för mig. Jag tänker att<br />
om jag kan hjälpa någon annan att<br />
komma ut är det värt det även om<br />
jag skulle bli illa bemött.<br />
Är det något budskap jag vill få ut<br />
är det detta. Du är inte ensam! Det<br />
finns stöd! Livet går inte under!«<br />
36 KOM UT #1 2012<br />
JoacHim<br />
ståHlgren<br />
Bouveng<br />
sysselsättning: Socionom. Jobbar med<br />
hivprevention, hbt-utbildning och rådgivning<br />
på RFSL Örebro. Är ideellt engagerad i Röda<br />
korset och i Ungdom mot rasism <strong>som</strong> hen var<br />
med och grundade. Hen har även startat ett<br />
hivhäng på RFSL i Örebro.<br />
Bor: Örebro<br />
ålder: 23 år<br />
fick sitt hivbesked: 2008
KORRESPONDENS<br />
LAndet:<br />
kambodja<br />
Det rör på sig i Kambodja. Från<br />
ofattbara kränkningar under Pol Pot,<br />
till en levande rättighetsrörelse.<br />
Just nu<br />
Kambodjas hbt-rörelses<br />
framgångar märks genom ökad<br />
synlighet och fler mötesplatser.<br />
Den första pridefestivalen hölls i<br />
huvudstaden Phnom Penh 2003<br />
och växer för varje år. Landet är<br />
fortfarande hårt drabbat av de<br />
gångna krigen. Situationen för<br />
minoriteter, inklusive hbt-perso<strong>ner</strong><br />
och oliktänkande, är bättre<br />
nu än innan Röda khmerernas<br />
fall.<br />
Lagstiftning<br />
Samkönade sexuella handlingar<br />
är inte kriminaliserade i Kambodja.<br />
Samkönade äktenskap är<br />
uttryckligen förbjudna i lagen<br />
men privata äktenskapsceremonier<br />
förekommer ändå bland<br />
samkönade par. 2004 gav den<br />
dåvarande kungen stöd åt tanken<br />
om samkönade äktenskap, men<br />
kungen har begränsad makt. Det<br />
finns varken lagar <strong>som</strong> stödjer<br />
hbt-rättigheter eller någon<br />
lagstiftning mot diskrimi<strong>ner</strong>ing<br />
38 kom UT #1 2012<br />
av hbt-perso<strong>ner</strong>. För tillfället<br />
finns heller inga initiativ hos de<br />
politiska partierna att instifta<br />
detta. Den nuvarande premiärministern<br />
tog för några år sedan<br />
offentligt avstånd från sin dotter<br />
på grund av att hon levde med<br />
en kvinna. Han verkar alltså inte<br />
vara en politisk kraft att räkna<br />
med i kampen för hbt-rättigheter.<br />
Hbt-röreLsen<br />
Hbt-rörelsen blir starkare för<br />
varje år. Främst i städerna<br />
och inte minst tack vare den<br />
organisering <strong>som</strong> sker inom<br />
nätverket RoCK och andra<br />
organisatio<strong>ner</strong> och mötesplatser<br />
för hbt-perso<strong>ner</strong>, hivaktivister<br />
och sexarbetare. Inom rörelsen<br />
ryms många kön och sexualiteter.<br />
I Kambodja är förståelsen<br />
av kön ofta mindre strikt än den<br />
västerländska indelningen i två<br />
separata kön. Det finns ett tredje<br />
kön, kteuy, <strong>som</strong> i sin tur innehåller<br />
maskulina och feminina varianter.<br />
Människor med denna typ<br />
KambodJa<br />
Huvudstad: Phnom Penh<br />
Folkmängd: 14 miljo<strong>ner</strong><br />
Statsskick: monarki<br />
Yta: 101 035 km2<br />
(en fjärdedel av sveriges yta)<br />
Religion: buddhism 93 %,<br />
islam 5%, kristendom 2%<br />
Kriminalisering: nej<br />
av könsuttryck har kunnat leva<br />
öppet länge. Traditionellt var<br />
kteuy alla <strong>som</strong> inte identifierade<br />
sig utifrån det medfödda könet,<br />
men idag används termen främst<br />
av män <strong>som</strong> har sex med män,<br />
Angkor Wat är uppfört på<br />
UnesCo:s lista över världsarv.<br />
templet ligger i ruinstaden<br />
Angkor i norra delen av landet,<br />
och byggdes på 1100-talet.<br />
biLd JohAn nordqvist<br />
pro saat/sak kley och transkvinnor,<br />
srei sros. Att kteyus lever<br />
öppet och åtnjuter en viss acceptans<br />
innebär inte att de slipper<br />
undan diskrimi<strong>ner</strong>ing. Kteuys<br />
är starkt begränsade i sina möjligheter<br />
till arbete, tillgång till<br />
hälsa och säkra platser.<br />
Lesbiska jobbar för att synliggöra<br />
den dubbla diskrimi<strong>ner</strong>ing<br />
<strong>som</strong> de och transmän drabbas av<br />
både från det heteronormativa<br />
samhället och från en hbt-rörelse<br />
<strong>som</strong> varit domi<strong>ner</strong>ad av cismän.<br />
Hur hbt-perso<strong>ner</strong> än definierar<br />
sig har de flesta det gemensamt<br />
att ursprungsfamiljen och<br />
samhället sätter ekonomisk och<br />
social press. De förväntas gifta<br />
sig och skaffa barn på heteronormativt<br />
vis.<br />
Klara Lundholm
sanh, till vänster, blev besviken när hon upptäckte att alla tjejer gifte sig med män.<br />
revoLution På gång<br />
Möt Sanh och Sitha <strong>som</strong> gläds åt utvecklingen.<br />
– Men jag är ledsen över att jag inte är tjugo<br />
år längre, att jag inte fick uppleva detta då,<br />
säger Sanh.<br />
noy sitHa är 60 år. Hon arbetar för kambodjanska<br />
riksradion och inom RoCK.<br />
Tillsammans med sin vän Peng Sanh, 59 år<br />
och statstjänsteman, har hon nyligen varit i<br />
Rattanakiri i nordöstra Kambodja. Där uppträdde<br />
de med sina sånger om lesbisk kärlek<br />
och frigörelse.<br />
– Jag är så lycklig över allt <strong>som</strong> händer<br />
inom RoCK, säger hon, och Sanh instämmer.<br />
– Men jag är ledsen över att jag inte är<br />
tjugo år längre: att jag inte fick uppleva den<br />
här revolutionen då, säger Sanh.<br />
Sitha visste redan i nioårsåldern att hon<br />
blev kär i tjejer.<br />
– Men jag kände att jag var tvungen att<br />
dölja det. Senare ville jag göra något åt det.<br />
Men alla tjejer gifte sig ju med män!<br />
Först när hon var 24 inledde hon en riktig<br />
relation med en kvinna. De splittrades under<br />
Pol Pot-regimen.<br />
– Röda khmererna försökte gifta bort mig<br />
med en man, men jag lyckades undgå det.<br />
Mina föräldrar har dock reagerat positivt på<br />
mina relatio<strong>ner</strong> med kvinnor: kanske trodde<br />
de att vi bara var vän<strong>ner</strong>. Nu lever jag med<br />
min stora kärlek sedan många år. Vi har<br />
adopterat tre föräldralösa barn. De är vuxna<br />
nu och vi har fått barnbarn!<br />
– Jag har också gått igenom en hel massa,<br />
berättar Sanh. Jag blev bortgift när jag var<br />
biLd Anders Jirås<br />
faKta roCK<br />
I Kambodja finns sedan 2009<br />
nätverket RoCK – Rainbow Community<br />
Kampuchea, <strong>som</strong> arbetar<br />
för hbt-perso<strong>ner</strong>s rättigheter.<br />
Inom RoCK arbetar medlemmarna<br />
helt ideellt. De träffas<br />
hemma hos varandra och<br />
finansierar projekt med hjälp av<br />
donatio<strong>ner</strong>, både privata och<br />
från organisatio<strong>ner</strong>.<br />
RoCK arrangerar varje år i maj<br />
en Pridefestival i huvudstaden<br />
Phnom Penh. Den sammanfaller<br />
med internationella dagen<br />
mot homofobi, IDAHO, och kung<br />
Norodom Sihamonis födelsedag.<br />
Han går inte ut offentligt med<br />
att han är bög, men det är inte<br />
heller någon hemlighet.<br />
ung och jag har en dotter från det äktenskapet.<br />
Men jag stod inte ut, så vi skilde oss.<br />
Sedan träffade jag den kvinna <strong>som</strong> jag lever<br />
med än idag. Vi bor ihop strax utanför Phnom<br />
Penh. Jag höll på med amatörteater och<br />
det var så vi träffades. Folk har velat betrakta<br />
mig <strong>som</strong> man, men jag har ingen önskan att<br />
vara man – jag är kvinna och lesbisk!<br />
anna mattsson<br />
kom UT #1 2012 39
KULTUR<br />
SåpornaS Segertåg<br />
Linus Fremin ser bögar överallt och tackar<br />
gratisarbetande undertextare för hjälpen.<br />
Några dagar iN på det Nya året dog den unge<br />
homosexuelle killen Edwin efter att ha<br />
smittats av en mystisk virusinfektion. Några<br />
sekunder innan han tog sitt sista andetag<br />
hade pappan, <strong>som</strong> är läkare, sprungit in i<br />
sjukhusrummet med botemedlet i handen.<br />
Men han kom några sekunder för sent och<br />
Edwin dog endast 19 år gammal i armarna på<br />
sin älskade pojkvän Lucas.<br />
Nu hände inte det här i verkligheten, utan<br />
i den holländska tv-såpan Goede Tijden Slechte<br />
Tijden. I den extremt populära serien var<br />
Edwin och Lucas ett så kallat »super couple«<br />
och hade gått igenom allt från otrohet och<br />
gaybashing till några av de mest romantiska<br />
stunderna sedda i bögpopulärkulturen. Trots<br />
det fick de, <strong>som</strong> så ofta i såpornas värld, inget<br />
lyckligt slut.<br />
Jag har kunnat följa denna kärlekshistoria<br />
till dess tragiska upplösning, trots att jag<br />
inte kan ett ord holländska. Detta tack vare<br />
Youtube och en eldsjäl i Holland, <strong>som</strong> varje<br />
dag textar det senaste avsnittet till engelska.<br />
På samma sätt har jag under de senaste åren<br />
kunnat följa tiotals bögkaraktärer i såpor från<br />
länder <strong>som</strong> Argentina, Ryssland, Indien och<br />
Bulgarien.<br />
I den argentinska såpan Boti<strong>ner</strong>as kunde<br />
jag till exempel följa hur de två hunkiga<br />
fotbollsspelarna Flaco och Lalo inledde en<br />
passio<strong>ner</strong>ad, kontroversiell och förvånansvärt<br />
lättklädd relation <strong>som</strong> slutade med två<br />
brutna ben och en kärleksförklaring. I den<br />
tyska såpan Verbotene Liebe kan jag än i dag<br />
följa det numera gifta paret Christian och<br />
Olli <strong>som</strong> har kämpat sig igenom hjärtsjukdomar,<br />
otrohet och dödsfall för att på nytt lova<br />
evig trohet till varandra.<br />
40 KoM <strong>Ut</strong> #1 2012<br />
Exemplen är många. De har blivit tillgängliga<br />
för mig och många andra genom<br />
den kollektiva ansträngingen från människor<br />
runt om i världen. Perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> lik<strong>som</strong> jag<br />
sett ett behov av att sprida de få hbt-historier<br />
<strong>som</strong> finns. Under min egen uppväxt, för 10-15<br />
år sedan, kände jag bara till en enda bögkaraktär<br />
på tv: Micki i Rederiet. Jag hade <strong>som</strong><br />
tonåring svårt att känna igen mig i hans liv<br />
<strong>som</strong> frisör på en Finlandsfärja, men jag ville<br />
verkligen känna att jag kunde relatera till<br />
någon <strong>som</strong> var lik mig.<br />
Jag tror att vi <strong>som</strong> befiNNer oss utanför normen<br />
verkligen behöver karaktärer att identifiera<br />
oss med, sådana <strong>som</strong> liknar oss själva.<br />
Det kan ge tröst, igenkänning och hopp.<br />
Det kan bredda våra tankar om vad <strong>som</strong> är<br />
möjligt i livet. Just därför är en mångfacetterad<br />
representation av hbt-karaktärer viktig<br />
i populärkulturen. Jag kan bara tänka på vad<br />
det hade betytt för mitt lilla böghjärta om jag<br />
i stället för endast Rederiet-Micki hade växt<br />
upp med alla de bögkaraktärer <strong>som</strong><br />
finns i dag. För det har verkligen<br />
blivit bättre de senaste tio åren.<br />
Idag finns det spännande<br />
bögkaraktärer i tv-serier <strong>som</strong><br />
Shameless och Southland<br />
och mer mainstreampopulära<br />
i serier <strong>som</strong> Glee och Modern<br />
Family.<br />
Men det är <strong>som</strong><br />
sagt i såpornas värld<br />
de mest intressanta<br />
bögkaraktärerna<br />
återfinns och det är<br />
också där jag kan<br />
slippa den amerikanska kontexten. Istället<br />
får jag en inblick i och kan följa skildringar<br />
av bögars liv från snart sagt världens alla<br />
kontinenter. Tack vare tekniska framsteg<br />
<strong>som</strong> Youtube och framför allt tack vare de<br />
människor <strong>som</strong> ger av sin tid för att sprida<br />
hbt-historier, får jag nu tillgång till en betydligt<br />
mer mångfacetterad bild av bögars liv<br />
än den Micki i Rederiet kunde ge mig i mina<br />
tonår.<br />
Jag är väldigt glad för det, även om jag just<br />
nu fortfarande sörjer Edwins död.<br />
Linus fremin<br />
Linus Fremin är frilansande journalist och<br />
skribent <strong>som</strong> gärna skriver om feminism och<br />
hbt-frågor. Är i grunden utbildad stats- och<br />
genusvetare.<br />
»Några sekunder<br />
innan han tog<br />
sitt sista andetag<br />
sprang<br />
pappan, <strong>som</strong><br />
är läkare, in i<br />
sjukhusrummet<br />
med<br />
botemedlet i<br />
handen.«<br />
bild andreas johansson
KoM <strong>Ut</strong> #1 2012 41
Länsförsäkringar ska vara <strong>som</strong> ett Sverige i miniatyr.<br />
Om vi ska finnas till för alla så måste vi också vara<br />
en spegelbild av samhället vi är en del av. Därför<br />
ser vi olikheter <strong>som</strong> en tillgång. Ju fler av oss <strong>som</strong><br />
har olika bakgrund och erfarenheter, desto starkare<br />
kommer vi att bli. Den enda givna förutsättningen<br />
för att du ska passa in hos oss är att du delar våra<br />
A<br />
Hur ska man se ut för att passa in hos oss?<br />
lansforsakringar.se/jobb<br />
värderingar. Vi ägs av kunderna och kan koncentrera<br />
oss helt på deras bästa.<br />
Gå in på lansforsakringar.se/jobb och se vilka<br />
lediga jobb vi har att erbjuda. Efter<strong>som</strong> vi är både<br />
bank, försäkring och fastighetsförmedling har du<br />
möjlighet att utvecklas i en mångfald av yrken.<br />
Kanske just du är den <strong>som</strong> passar in hos oss.
lina skriver dagbok<br />
i <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> 2012.<br />
Namn: Lina afvander. Ålder: 33 år. Kan inte leva utan: <strong>som</strong>mar. Lever helst utan: ostmackor. Förebild: staceyann Chin. Favoritdjur:<br />
sjölejon, för att de ligger i stora högar och låter roligt. Gör en ledig dag: sover tills jag vaknar och ligger kvar i sängen tills jag<br />
sträcker på mig. När jag ser en stjärna falla: funderar jag på om jag får berätta om alla mina fina önskningar för andra.<br />
tog Jag tabLetterNa?<br />
LinAS DAGBOK. Livet <strong>som</strong> hivpositiv är inte så annorlunda<br />
mot livet innan. Det handlar om vardagliga funderingar<br />
och att komma ihåg att ta sin medicin.<br />
Vinter<br />
Livet med hiv är inte dramatiskt annorlunda<br />
livet utan. Ofta tänker jag på hiv mindre än<br />
en minut om dagen. Jag ska ta mina medici<strong>ner</strong><br />
varje morgon. Det är ungefär lika svårt<br />
<strong>som</strong> att komma ihåg att borsta tänderna eller<br />
använda deo, förutom att man inte luktar om<br />
man glömmer. Jag ska besöka läkare ibland.<br />
Det är inte heller så svårt. Läkaren är dessutom<br />
både trevlig och charmig. En hivdagbok<br />
kan därför lätt bli enformig: Idag svalde jag<br />
mina medici<strong>ner</strong> med havtornsdryck. Jaha.<br />
Just idag tog jag mina medici<strong>ner</strong> med kaffe<br />
i pappmugg. Brände mig på tungan. Hör på<br />
radion att de säger att ha hiv innebär livslångt<br />
lidande. Och stigma. Jag undrar om det är mig<br />
de pratar om. Jag förstår inte hur alla kan vara<br />
så himla överens om att vi blir stigmatiserade<br />
utan att jag har märkt det. Kanske blir det<br />
annorlunda när min hivstatus nu blir offentlig.<br />
Hittills har jag berättat för vän<strong>ner</strong>, familj och<br />
vårdpersonal. Människor jag förväntar vill<br />
mig väl. Ungefär <strong>som</strong> <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>s läsare.<br />
Fast just vårdpersonalens bemötande ger<br />
mig kanske anledning till oro. Enligt lag ska<br />
jag ju berätta om min smitta vid sjukvårdsbesök.<br />
Det är snarare regel än undantag att<br />
de då säger: »Får man fråga hur du fick hiv?«<br />
Nä, det får du inte (pucko!), men det var<br />
artigt att i alla fall be om lov. En läkare tänkte<br />
ovanligt högt: »Hur fick du det? (lite för lång<br />
paus) Du är ju inte bög.« Tankarna for <strong>som</strong><br />
flipperkulor. »Eller vad det heter när det är<br />
två tjejer…? Fast det kanske inte smittar?«<br />
Jag borde ha föreläst om hur otroligt liten<br />
smittorisken är vid lesbiskt sex jämfört med<br />
spermasex och upplyst honom om att det<br />
faktiskt finns kvinnor <strong>som</strong> har sex med män.<br />
Jag tog väl medici<strong>ner</strong>na i morse? Under<br />
rinnande kranvatten innan jag sprang till<br />
bussen? Metro skriver om ännu en hivman.<br />
En tjugoåring har haft oskyddat sex utan att<br />
informera om sin hivstatus. Ingen smittades.<br />
Han fick åtta månaders fängelse.<br />
Den här dagen ägnar jag mer än en minut<br />
åt våra livsöden. Virus är jävligt orättvisa.<br />
Vissa grupper drabbas visserligen i mindre<br />
utsträckning än andra. Katolska nunnor<br />
exempelvis. Och kvinnor <strong>som</strong> enbart har sex<br />
med kvinnor. Men på individnivå handlar<br />
det om tur, eller otur. Tjugoåringen och jag,<br />
vi hade otur. Och vi försöker navigera i vår<br />
verklighet med virusnivåer, smittskyddslagar<br />
och föreställningar om andras rädslor.<br />
De närmaste veckornas hivliv blir antagligen:<br />
Har jag tagit min medicin idag? Japp,<br />
sköljde <strong>ner</strong> den med tranbärsjuice. Dygnets<br />
övriga minuter ska jag ägna åt vardagsbestyr,<br />
drömmar och illusio<strong>ner</strong>. Sånt man har<br />
oavsett hivstatus.<br />
KoM <strong>Ut</strong> #1 2012 43<br />
bild mattias gUstavsson
KULTUR<br />
viLL du skapa ökad syNLighet? Ta ett foto.<br />
Allt behöver inte vara så komplicerat, säger<br />
Genesis Tramaine och visar Bklyn boihoods<br />
väggkalender för 2012.<br />
Vardagsrummet i hennes och Ryann Holmes<br />
lägenhet fungerar <strong>som</strong> högkvarter för den<br />
Brooklyn-baserade gruppen, <strong>som</strong> startade år<br />
2009.<br />
– Vi såg inte oss själva i det queera communityt.<br />
Varken på festerna vi gick till, under<br />
diskussio<strong>ner</strong>na eller någon annanstans. Varför<br />
vänder sig ingen till de här vita rummen<br />
och frågar varför de till exempel bara har vita<br />
artister på sina fester? undrar Ryann Holmes.<br />
bkLyN boihood är ett kreativt kollektiv <strong>som</strong><br />
vill synliggöra och skapa gemenskap mellan<br />
queers of colour med maskulin representation.<br />
Ryann Holmes betonar att de inte<br />
strävar efter att bygga en egen rörelse.<br />
–Vi är redan del av en.<br />
Genom fotoprojekt, filmklipp,<br />
diskussionskvällar och fester har<br />
kollektivet bidragit till att skapa<br />
debatt om rasismen i New Yorks<br />
queercommunity. Det är en fråga<br />
<strong>som</strong> kan väcka starka känslor.<br />
– Många är inte alls villiga att<br />
prata om det här. Frågorna <strong>som</strong> vi<br />
diskuterar har så många lager<br />
och det är svårt att hitta ett<br />
sätt att prata om dem. Många<br />
ser sig själva <strong>som</strong> alternativa<br />
och vill inte erkänna att<br />
de har en roll i de rasistiska<br />
strukturerna, säger Genesis<br />
Tramaine.<br />
begreppet boi används <strong>som</strong> ett sätt<br />
att koppla bort maskulinitet från<br />
biologi.<br />
Det finns fortfarande en<br />
föreställning om att svarta<br />
inte kan vara queer, säger<br />
Genesis Tramaine i kollektivet<br />
Bklyn boihood. <strong>Kom</strong> ut<br />
besökte deras högkvarter.<br />
Text Charlie Olofsson<br />
Bild Maro Hagopian<br />
where the<br />
44 KoM <strong>Ut</strong> #1 2012
genesis tramaine<br />
och ryann holmes<br />
från bklyn boihood.<br />
– <strong>Ut</strong>trycket representerar<br />
ett spektrum av uttryck.<br />
Man kan säga att boi tar<br />
maskuliniteten ut ur sin<br />
box, säger Ryann.<br />
– Det också ett begrepp<br />
<strong>som</strong> vi själva har<br />
valt att identifiera oss med,<br />
till skillnad från bokstäverna<br />
i hbt, tillägger Genesis.<br />
Ryann Holmes går in på sitt<br />
rum och letar fram det senaste<br />
numret av flat<strong>tidningen</strong><br />
Go Magazine.<br />
Hon visar att<br />
de tipsar<br />
bois are KoM<br />
om en av Bklyn boihoods fester och det är<br />
stort. Genesis Tramaine konstaterar att<br />
vithetsnormen inom queerrörelsen inte bara<br />
påverkar vilka <strong>som</strong> kän<strong>ner</strong> sig inkluderade,<br />
utan också vilka erfarenheter <strong>som</strong> synliggörs.<br />
– Vi möter olika stereotyper. På grund av<br />
mitt uttryck måste jag till exempel hantera<br />
bilden av svarta män <strong>som</strong> hotfulla. Svarta<br />
män ses <strong>som</strong> monster. Det påverkar hur<br />
andra ser på mig både utanför och inom queerrörelsen,<br />
säger hon och fortsätter.<br />
– Det gör mig ledsen att det finns queera<br />
rum <strong>som</strong> är helt vita för det krävs en enorm<br />
styrka att kliva in där. Även om vi till viss del<br />
har olika erfarenheter har vi ju också mycket<br />
gemensamt och om vi inte pratar med varandra<br />
så ser vi aldrig det.<br />
Bklyn boihoods första väggkalender<br />
kom 2010 och mellan årsskiftena<br />
fortsätter kampanjen på bloggen<br />
med nya bois varje månad.<br />
– Det finns många queerkalendrar<br />
men vi ville göra<br />
en <strong>som</strong> representerar oss.<br />
Det var någonting <strong>som</strong> vi<br />
kunde hitta pengar till och<br />
få ihop. Det fick mig också<br />
att inse hur snygg jag är,<br />
säger Ryann.<br />
<strong>Ut</strong> #1 2012 45
Hur ser en maktstruktur ut?<br />
Följ genusvetenskapens framväxt från feminismens klassiska texter till dagens<br />
breda fält av genusstudier. Genus <strong>som</strong> begrepp och vetenskapligt perspektiv<br />
studeras med nedslag i etnicitetsstudier, maskulinitetsforskning och queerteori.<br />
Vi undersöker också vilka synsätt på kön <strong>som</strong> präglat partipolitik, lagstiftning<br />
och jämställdhetsarbete, bland annat med studiebesök på riksdagen.<br />
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap erbjuder<br />
genusvetenskap <strong>som</strong> fristående kurs eller <strong>som</strong> huvudämne i det treåriga<br />
kandidatprogrammet i kulturanalys. Du kan också läsa Normkritisk pedagogik<br />
eller kvällskursen Introduktion i genusstudier på 15 hp.<br />
www.erg.su.se<br />
Ansök senast<br />
15 april!<br />
<strong>Kom</strong><strong>Ut</strong>annons.indd 1 2012-03-05 12:10:36<br />
POSITIVA GRUPPEN VÄST<br />
För dig <strong>som</strong> är hivpositiv,<br />
närstående eller på annat sätt<br />
engagerad i kampen mot hiv.<br />
Tel: 031-14 35 30<br />
www.pgvast.se
RFSL<br />
deLen<br />
Bilder från manifestationen mot tvångssteriliserngar på mynttorget i Stockholm, den 18 januari.<br />
Ledare: Kd Svängde tacK vaRe<br />
våRa anStRängningaR<br />
På förmiddagen den 12 januari blev jag uppringd<br />
av Dagens Nyheter. »Vad har du för<br />
kommentar till att regeringen har beslutat<br />
att behålla tvångssteriliseringen av transperso<strong>ner</strong>?«<br />
hetsade en journalist i luren. Jag<br />
blev helt ställd. Det här var inte vad vi väntat<br />
oss – stödet för att ta bort tvångssteriliseringarna<br />
hade länge varit stort i både riksdag och<br />
regering.<br />
Jag ringde till Socialdepartementet för att<br />
be dem bekräfta. De ringde aldrig tillbaka.<br />
Dagen blev intensiv för oss med mediala<br />
utspel, facebook-aktio<strong>ner</strong> och pla<strong>ner</strong>ing av<br />
protestmanifestation strax före partiledardebatten<br />
den 18 januari. Vid elvatiden på kvällen<br />
kom en dementi från hbt-minister Erik<br />
Ullenhag: det fanns ingen regeringsöverenskommelse.<br />
Vad nu? Dagen därpå började det<br />
klarna. Frågan var inte förhandlad i regeringen<br />
ännu, men Göran Hägglund hade i samtal<br />
uppfattat att det fanns ett samförstånd kring<br />
KD:s linje att behålla tvångssteriliseringarna.<br />
Vi beslutade att jobba på enligt plan.<br />
manifestationen arrangerades ihop med en<br />
mängd olika organisatio<strong>ner</strong>. Cirka 400 perso<strong>ner</strong><br />
deltog. Också i Luleå, Uppsala, Malmö,<br />
Göteborg, Örebro och London (utanför<br />
svenska ambassaden) har manifestatio<strong>ner</strong><br />
ordnats. Vi gjorde en namninsamling ihop<br />
med den amerikanska organisationen<br />
AllOut.org. När vi lämnade över insamlingen<br />
till statsministerns kansli hade 77 169 perso-<br />
<strong>ner</strong> skrivit på mot de svenska tvångssteriliseringarna.<br />
All uppmärksamhet fick också upp<br />
andra viktiga aktörer på banan. Bland andra<br />
Human Rights Watch, Amnesty och International<br />
Planned Parenthood Federation<br />
har reagerat. Frågan har också varit uppe i<br />
riksdagen tre gånger: i partiledardebatten, i<br />
en interpellationsdebatt och i riksdagens frågestund<br />
med Göran Hägglund. Ett utskottsinitiativ<br />
från V och MP kring att frågan om<br />
avskaffandet av tvångssteriliseringarna ska<br />
behandlas före <strong>som</strong>maren har också röstats<br />
igenom i socialutskottet.<br />
Vad allt detta har lett till vet ni nu. Lördagen<br />
den 18 februari publicerade KD:s ledning<br />
en debattartikel i DN. Rubriken: »Dags att<br />
avskaffa kravet på sterilisering vid könsbyte«.<br />
KD:s omsvängning var total. Vår och andras<br />
argumentation om vikten av respekt för<br />
mänskliga rättigheter och kroppslig integritet<br />
hade bara fått en kristdemokratisk språkdräkt.<br />
Jag är helt övertygad om att detta inte<br />
hade hänt om inte hbt-rörelsen agerat så<br />
snabbt och så starkt. Nu ska vi bara se till så<br />
att en proposition i frågan också läggs fram<br />
för riksdagen så snabbt <strong>som</strong> möjligt. Och sen<br />
ska vi aldrig glömma vad <strong>som</strong><br />
är möjligt att åstadkomma<br />
tillsammans.<br />
Ulrika Westerlund<br />
Förbundsordförande<br />
BiLd KaRin LenKe<br />
RFSL<br />
Riksförbundet för homosexuellas,<br />
bisexuellas och transperso<strong>ner</strong>s<br />
rättigheter.<br />
RFSL<br />
Box 350<br />
101 26 Stockholm<br />
Telefon: 08-501 629 00<br />
Hemsida: www.rfsl.se<br />
Besök: Sveavägen 59, Stockholm<br />
E-postadresser:<br />
Förbundets officiella:<br />
forbund@rfsl.se<br />
Förbundsordförande Ulrika Westerlund:<br />
ulrika.westerlund@rfsl.se,<br />
vice förbundsordförande Christian<br />
Antoni Möllerop: christian.antoni.<br />
mollerop@rfsl.se, verksamhetschef<br />
Maria Sjödin: maria.sjodin@rfsl.se<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>:s kongressvalda<br />
redaktionsråd:<br />
Lena Edenbrink, RFSL Nord<br />
Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro<br />
Johnny Rydh, RFSL Regnbågen<br />
Anders Spegel, RFSL Stockholm<br />
Redaktionsrådet nås på<br />
redaktionsradet@rfsl.se<br />
RFSL har 27 lokala avdelningar.<br />
För kontakt med din närmaste avdelning,<br />
gå in på www.rfsl.se eller<br />
ring förbundet: 08-501 629 00<br />
KaLendaRiUm<br />
axpLocK<br />
24 maRS<br />
RFSL Stockholms årsmöte.<br />
Plats: Hyllan, Huset, Sveavägen 59.<br />
Tid: 15-17. Nuvarande och blivande<br />
medlemmar är välkomna!<br />
28 maRS<br />
Bögbokcirkel.<br />
Plats: Hyllan, Huset,<br />
Sveavägen 59. Tid: 18.30.<br />
Kontakt: josundstrom@gmail.com.<br />
Arrangör: RFSL Stockholm.<br />
29 maRS<br />
Hbtq-café i Lindesberg.<br />
Plats: Wie<strong>ner</strong>konditoriet, Lindesberg.<br />
Kristinavägen 33. Tid: 18-21.<br />
RFSL Örebro bjuder på fika.<br />
KOM UT #4 2011 47
BiLd matHiLda pieHL<br />
norrbottnisk nit lönade sig<br />
De startade en RFSL-avdelning och välkomnades av<br />
kommunen. I deras framtidsvision flyttar inte hbt-perso<strong>ner</strong><br />
längre ifrån Norrbotten så fort de får chansen.<br />
norrbotten fortsätter att avfolkas. Det<br />
är ett av Sophie Gunnarssons och Linda<br />
Moestams huvudargument när de förklarar<br />
för politikerna varför RFSL behöver<br />
en lokalavdelning i Luleå. För att regio<strong>ner</strong><br />
ska kunna locka unga kreativa människor<br />
att stanna eller flytta dit måste där finnas<br />
öppenhet och acceptans. Homofobi och<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing är en av tillväxtens stora<br />
motståndare, hävdar de.<br />
Det är ett språk <strong>som</strong> Luleå kommun<br />
förstår. Under en treårsperiod satsar nu<br />
<strong>Ut</strong>vecklingskontoret 700 000 kronor på den<br />
nystartade avdelningen, alltså totalt 2,1 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor. »Det är en ordentlig markering<br />
om att vi verkligen vill ha ett klimat för alla«,<br />
sade kommunalrådet<br />
Karl Petersen (S) till<br />
Norrländska socialde-<br />
mokraten när beslutet<br />
offentliggjordes. Även<br />
<strong>Kom</strong>munförbundet<br />
bidrar: 50 000 kronor<br />
om året i tre års tid.<br />
– Det finns en<br />
snäv syn i Norrbotten<br />
på vad tillväxt är. Man satsar inte gärna<br />
på de socialpolitiska frågorna. Men nu när<br />
politiker är beredda att stötta rider vi på den<br />
vågen, säger Sophie.<br />
Sophie är uppvuxen i Eskilstuna och har<br />
nu bott i Luleå i sex år. Linda flyttade hem till<br />
Luleå igen för ungefär ett år sedan. De träffades<br />
på en fest.<br />
48 KOM UT #4 2011<br />
Det finns en snäv<br />
syn i Norrbotten<br />
på vad tillväxt är.<br />
Sophie<br />
gunnarsson<br />
och Linda<br />
moestam.<br />
– Jag hade hört talas om Sophie, att det<br />
fanns en eldsjäl <strong>som</strong> alla sa att jag måste<br />
träffa. Så när jag hörde att det ringde på dörren<br />
sprang jag dit för att vara den första <strong>som</strong><br />
öppnade. Det klickade direkt, säger Linda.<br />
Med hjälp av förbundskansliet har de nu<br />
dragit igång lokalavdelningen Luleå och<br />
norra Norrbottens län. De är båda projektledare,<br />
anställda av förbundet.<br />
Mycket kommer att hända under 2012.<br />
Till exempel tar RFSL över arrangörskapet<br />
av Regnbågsdagen från kommunen i höst.<br />
Men först ska Luleå få sin allra första Pridefestival,<br />
15-17 juni.<br />
Linda säger att traditionen av aktivism ser<br />
annorlunda ut i Norrbotten än på många andra<br />
platser. Det finns<br />
en stark arbetarrörelse,<br />
men istället för att<br />
gå ut på gatorna och<br />
demonstrera knyter<br />
många näven i fickan.<br />
När hon tillsammans<br />
med några<br />
arbetskollegor på<br />
ett äldreboende, där<br />
hon jobbade <strong>som</strong> semestervikarie, slog larm<br />
då en 80-årig man förgrep sig sexuellt på<br />
en senildement kvinna fick händelsen stor<br />
uppståndelse i media.<br />
– Vi fick möjlighet att skapa debatt kring<br />
hur vi ser på gamla människor idag och det<br />
är vad aktivism handlar om, att kritisera<br />
maktordningar och förändra, säger Linda.<br />
Sophie Gunnarsson<br />
Medlem i RFSL: Av och till de senaste 12 åren.<br />
Reser helst till: Vän<strong>ner</strong>, Alperna, Sydamerika<br />
och länder med varma vatten och värmande sol.<br />
Läser: Nyhetstexter på internet, <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong><br />
(såklart!) och böcker av kvinnliga feministiska<br />
författare.<br />
Gör på ledig tid: Driver hbtq-klubben Make<br />
Out, åker skidor, badar och bastar.<br />
Bästa aktivistminnet: Make Out-festerna,<br />
<strong>som</strong> ägt rum en gång i månaden sedan 2006.<br />
Att sammanföra människor, se dem dansa,<br />
hångla, umgås och vara glada är det allra bästa<br />
och häftigaste <strong>som</strong> finns.<br />
Linda Moestam<br />
Medlem i RFSL: Sedan våren 2010.<br />
Läser: Just nu Selma Lagerlöfs Kejsarn av<br />
Portugallien och Tove Janssons Vem ska trösta<br />
knyttet? varvat med Chandra Talpade Mohantys<br />
Feminism utan gränser.<br />
Bästa aktivistminnet: Alla demonstrationståg<br />
i Malmö på 8 mars – »Ta natten tillbaka«.<br />
Med färgstarka kläder, hög peppande musik<br />
och dansanta steg har vi visat att vi inte viker<br />
oss för någon.<br />
Under de år Sophie bott i Luleå har hon<br />
bland annat etablerat sig <strong>som</strong> nöjesprofil i<br />
staden, då hon grundat och drivit hbtq-klubben<br />
Make Out.<br />
Hon säger att det är svårt för människor<br />
<strong>som</strong> vill diskutera politik att träffas utanför<br />
internet. Därför kommer RFSL att ha en<br />
viktig funktion.<br />
– Vi vill sätta Norrbotten på kartan och<br />
visa att man kan vara hbtq-person i <strong>hela</strong> Sverige.<br />
Vi hoppas att någon inom ett år tänker:<br />
»Shit, jag vill bo i Luleå, det verkar hända så<br />
många coola grejer där«, det är inte omöjligt!<br />
malin nord<br />
På nästa uppslag: Sophies och Lindas<br />
aktivisttips!
BiLd maRie noRdin<br />
2007 startade egalias fritidshäng för hbtqungdomar<br />
på RFSL Stockholm.<br />
Hittills har de aldrig haft öppet utan att få<br />
besök av minst en nykomling. Mio, en av Egalias<br />
besökare minns sin första gång.<br />
– Då var jag inte så framåt men jag fick<br />
rätt många nya vän<strong>ner</strong> direkt. Det finns alltid<br />
någon.<br />
Allt på Egalia är gratis. Ingen ska behöva<br />
ljuga hemma om vad de gör med pengarna<br />
och alla ska ha råd. Att motverka hierarkier i<br />
gruppen är viktigt.<br />
När Egalia öppnade hade RFSL länge haft<br />
ungdomsverksamhet men behovet var större<br />
än resurserna. Det har hänt mycket på fem år.<br />
Då var hbtq-ungdomar nästan helt frånvarande<br />
i forskningsrapporter och offentligt samtal.<br />
tidigare hade man sett ungdomar komma<br />
till aktiviteter och plocka upp destruktiva<br />
beteenden. Ohälsan blev något att enas kring.<br />
Efter att RFSL Stockholm beviljades finansiering<br />
till det <strong>som</strong> kom att bli Egalia fanns<br />
resurser att jobba medvetet för att stoppa<br />
självskadebeteenden och ohälsotrender.<br />
Enligt före detta verksamhetsansvarige<br />
Jojo Stenberg har utgångspunkten varit att<br />
tänka kring Egalia <strong>som</strong> plats, att fokusera på<br />
vad <strong>som</strong> går att göra här och nu. Ledarna kan<br />
inte gå in i individernas liv utanför Egalia.<br />
Däremot kan de slussa vidare där det finns<br />
behov. För att skapa trygghet har de utarbe-<br />
jojo Stenberg, fd verksamhetsansvarig<br />
för egalia tillsammans med<br />
ledarna Britta tegby Frisk, maria<br />
Yvell och jenny Söderstrand.<br />
märkesår för ungdomshäng<br />
ÅRet vaR 2007. Både i Stockholm och Karlstad startades<br />
fritidshäng för hbtq-ungdomar. Verksamheter <strong>som</strong> blev både<br />
banbrytande och bestående.<br />
tat en särskild metod, Egaliamodellen.<br />
2007 startade även B-free för hbtq-ungdomar<br />
i Karlstads kommuns regi. Deras metoder<br />
påmin<strong>ner</strong> om Egalias men har utvecklats<br />
fristående. Sedan dess har liknande verksamheter<br />
öppnat upp i Göteborg, Lidköping,<br />
Malmö och Åmål. I mars öpnade ännu en,<br />
Liquid i Linköping <strong>som</strong> riktar sig till <strong>hela</strong><br />
Östergötland och använder Egaliamodellen.<br />
Även i Göteborg och Malmö har man hämtat<br />
inspiration från Egalia. På hbt-cafét i Åmål<br />
<strong>som</strong> drivs med knappa resurser har man<br />
däremot först nyligen hört talas om Stockholmsverksamheten.<br />
– I vår lilla kommun där »alla kän<strong>ner</strong> alla«<br />
får vi gå försiktigt fram. Flera av våra besökare<br />
har inte kommit ut.<br />
Även om det kan vara lättare i en storstad<br />
än i en liten ort <strong>som</strong> Åmål, är behovet av Egalia<br />
minst lika stort nu <strong>som</strong> för fem år sedan.<br />
Ett krav på ledarna är att de kan spegla gruppen<br />
med egen hbtq-erfarenhet. Ingrid är en av<br />
de besökare <strong>som</strong> funnit en fristad på Egalia.<br />
– Det här är ett ställe där jag kan känna<br />
mig hemma, inte <strong>som</strong> en outsider. I skolan är<br />
det folk <strong>som</strong> säger att alla lesbiska borde dö<br />
men på Egalia kan jag vara mig själv.<br />
marie nordin<br />
18 april firar Egalia sitt femårsjubileum på<br />
RFSL Stockholm och B-free i Karlstad firar<br />
den 2 juni på Ungdomens hus i Karlstad.<br />
30 maRS – 1 apRiL<br />
RFSL Ungdoms kongress.<br />
Den 9:e kongressen kommer att<br />
ha ca 120 perso<strong>ner</strong> på plats, och<br />
arrangeras i Norberg.<br />
6 apRiL<br />
påskbuffé.<br />
RFSL Kristianstad ordnar påskbuffé<br />
kl 20 i föreningens lokal på Norra<br />
Kanalgatan.<br />
21-22 apRiL<br />
<strong>Ut</strong>bildarutbildning 2012.<br />
Grundutbildning för dig <strong>som</strong> vill<br />
eller har börjat utbilda yrkesverksamma<br />
och andra vuxna i RFSL:s<br />
namn. Plats: Hotell Dragonen,<br />
Umeå. Frågor: karol.vieker@rfsl.se.<br />
25 apRiL<br />
Snacka om relatio<strong>ner</strong>.<br />
RFSL Örebro och RFSU Örebro<br />
arrangerar samtalsträff. Plats:<br />
ABF Örebro, Drottninggatan 38, 4<br />
trappor, sal 41. Tid. 17-19.<br />
26 apRiL<br />
Final!<br />
Eurovision Song Contest börjar kl<br />
21. Då är vi redo att följa <strong>hela</strong> tävlingen<br />
på föreningens lokal Norra<br />
Kanalgatan, RFSL Kristianstad.<br />
26 apRiL<br />
idrott och normer.<br />
RFSL Gotland arrangerar föreläsning<br />
om hbt-ungdomars hälsa<br />
och föreningsidrott. Gratis, ingen<br />
anmälan krävs. 18-20 på Puma<br />
ungdomsgård, Gråbo, Visby.<br />
Information: isabel.enstrom@abf.se.<br />
26 apRiL<br />
Hbtq-café i Karlskoga.<br />
Plats: Café Ekliden, Centralplan 2.<br />
Tid: 18.30-21. RFSL Örebro bjuder<br />
på fika.<br />
5 maj<br />
Hbtq-festival i Kungsbacka.<br />
Kungsbacka kommun och RFSL<br />
Halland medverkar. Festivalen<br />
arrangeras kl 13–24. Information:<br />
www.kungsbacka.se. Kolla också in<br />
bloggen: queerup.tumblr.com.<br />
6 maj<br />
Söndagspromenad i Kristianstad<br />
Vi träffas på föreningen, på Norra<br />
kanalgatan, kl 14 och tar en promenad<br />
och avslutar med gemensam<br />
korvgrillning.<br />
KOM UT #4 2011 49
BiLd zaiRa peRdigon<br />
RFSL-Nytt<br />
kamPen om q<br />
RFSL har gått från h till b till t. Nu kan det<br />
vara dags att lägga till ytterligare en bokstav<br />
i organisationens principprogram.<br />
i år är rfsl gävleborg värdar för RFSL:s förbundskongress,<br />
12-13 maj. En av många saker<br />
på dagordningen är principprogrammet <strong>som</strong><br />
ska uppdateras. Senaste versionen är från<br />
2005 och sedan dess har hbt-rörelsens frågor<br />
och språk utvecklats.<br />
Kongressen 2001 fattade det avgörande<br />
beslutet om att RFSL skulle jobba med t:et<br />
i hbt, transfrågor. Nu kan det vara dags att<br />
göra ytterligare en principiell förändring.<br />
Förslaget om nytt principprogram, <strong>som</strong> gått<br />
ut på remiss till avdelningarna, innebär att<br />
utöka paraplybegreppet hbt med ett q för<br />
queer. Förändringen<br />
skulle innebära att<br />
RFSL:s syfte blir att<br />
verka för hbtq-perso<strong>ner</strong>s<br />
rättigheter.<br />
Hbtq är inte en<br />
obekant kombination<br />
inom rörelsen, utan<br />
används redan av<br />
bland annat RFSL Ungdom, SFQ – Sveriges<br />
Förenade HBTQ-studenter och HBTQ-vänstern.<br />
För SFQ <strong>som</strong> införde q:et 2007 resulterade<br />
namnbytet i en ideologisk splittring.<br />
inom rfsl ställer sig många bakom att lägga<br />
till q:et, visar <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>:s rundringning. Petra<br />
Guteskär, ordförande för RFSL Gotland,<br />
säger att de länge jobbat för en inkludering<br />
av q. Hon lyfter fram att det handlar om möjligheten<br />
att slippa definiera sig.<br />
I den preliminära versionen av nytt principprogram<br />
ingår även ett förslag att utreda<br />
hur diskrimi<strong>ner</strong>ingsskyddet för BDSMutövare,<br />
fetischister, asexuella och perso<strong>ner</strong><br />
i flersamma relatio<strong>ner</strong> kan stärkas. Ett arbete<br />
50 KOM UT #4 2011<br />
Hbtq är inte en<br />
obekant kombination<br />
inom rörelsen.<br />
<strong>som</strong> skulle kunna knytas tydligare till RFSL<br />
med en ändring till hbtq.<br />
Pell-Uno Larsson, ordförande i RFSL<br />
Örebro, håller med om att så länge sexualiteten<br />
uttrycks på ett sätt <strong>som</strong> inte innebär<br />
någon form av maktmissbruk eller övergrepp<br />
bör inte samhället ha synpunkter. Men<br />
att i principprogrammet välja ut särskilda<br />
praktiker framför andra att specificera är<br />
missvisande.<br />
– Denna typ av beskrivningar hör bättre<br />
hemma i verksamhetspla<strong>ner</strong>. Att hålla skrivningarna<br />
ge<strong>ner</strong>ella i principprogrammet är<br />
enligt vår åsikt att föredra.<br />
Enligt Fanny Ambjörnsson, fil dr i genusvetenskap<br />
på Stockholms universitet, är<br />
förhållningssättet till queer delvis en ge<strong>ner</strong>ationsfråga<br />
och delvis en politisk fråga. Att<br />
q finns med för de <strong>som</strong> inte passar in i hbtmallen<br />
tror hon är viktigt. Däremot undrar<br />
hon varför inte även ett l för lesbisk läggs till.<br />
– Många lesbiska, åtminstone ur äldre<br />
ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>, har haft<br />
svårt att känna sig<br />
inkluderade i termen<br />
homosexuell efter<strong>som</strong><br />
den oftast stått för<br />
manlig homosexualitet.<br />
Detsamma<br />
gäller många lesbiskas<br />
inställning till queer.<br />
HBT-liberaler tillhör de <strong>som</strong>, trots att de<br />
är queerpositiva, inte använder q:et.<br />
– Vi anser att queer kan rymmas bland<br />
homosexuella, bisexuella och transperso<strong>ner</strong>,<br />
men lika så hos heterosexuella och asexuella,<br />
säger Christoffer Jönsson från HBT-liberaler.<br />
Att <strong>hela</strong> tiden lägga till fler bokstäver<br />
anser vi inte rimligt.<br />
Vad RFSL i sin helhet anser rimligt återstår<br />
att se.<br />
marie nordin<br />
mentoReR SöKeS<br />
Vill du vara mentor till en hbtqungdom?<br />
Bor du i Stockholm och<br />
har erfarenhet av att vara hbtq, är<br />
över 25 år och kän<strong>ner</strong> att du vill<br />
dela med dig av dina erfarenheter<br />
och vara ett vuxet stöd åt en ung<br />
hbtq-person? RFSL Stockholm<br />
ska med sitt nya projekt Trampolin<br />
starta upp ett mentorprogram för<br />
unga hbtq-perso<strong>ner</strong> på internet<br />
och söker volontära mentorer. Hör<br />
av dig till: jojo@stockholm.rfsl.se.<br />
Sophies & Lindas<br />
aktivisttips:<br />
5 råd till dig <strong>som</strong><br />
vill starta en lokalavdelning:<br />
1. Se till att starta föreningen med<br />
en eller flera bra vän<strong>ner</strong>. tillsammans<br />
är vi starka!<br />
2. etablera goda kontakter med<br />
de <strong>som</strong> bestämmer i din kommun.<br />
3. Räkna med att lägga <strong>ner</strong><br />
mycket fritid på förberedelser<br />
<strong>som</strong> exempelvis ansökningar och<br />
jakt på den rätta lokalen. det tar<br />
tid men är värt det.<br />
4. prata hbtq så ofta <strong>som</strong> möjligt<br />
med alla ni träffar för att ragga<br />
medlemmar och sympatisörer.<br />
nätverka är härligt.<br />
5. Uppmuntra aktivisternas engagemang.<br />
Belöna ofta och mycket<br />
och glöm inte bort dig själv.<br />
deBatteRa<br />
i <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>!<br />
Vässa pennan och<br />
skicka in ditt bidrag<br />
till komut@rfsl.se.
OM LIVET INTE<br />
ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE<br />
Är du utsatt för våld av din part<strong>ner</strong>, hedersrelaterat våld eller hatbrott?<br />
RFSLs Brottsofferjour finns för dig <strong>som</strong> är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt<br />
samtal och stöd. Vi finns också för dig <strong>som</strong> tror att någon hbt-person i din närhet är<br />
utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till boj@rfsl.se.<br />
rfsl.se/boj<br />
020-34 13 16
Avsändare:<br />
RFSL<br />
Box 350<br />
101 26 Stockholm<br />
TESTAR DU DIG VAR SJÄTTE ELLER<br />
VAR TOLFTE MÅNAD? / DO YOU<br />
GET TESTED EVERY SIX OR<br />
TWELVE MONTHS?<br />
Även om du kör med kondom kan det vara bra att testa sig regelbundet för<br />
könssjukdomar och hiv. Hitta din tumregel tillsammas med sexperterna.<br />
Du hittar oss på qruiser.com och på rfsl-chatten. / Even if you use condoms,<br />
it’s a good idea to get tested for ve<strong>ner</strong>eal infections and hiv on a regular basis.<br />
Find your rule of thumb together with sexperterna. Visit our profile on<br />
qruiser.com or chat with us in the rfsl chat room.<br />
POSTTIDNING B
Change language