Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
#1<br />
2011<br />
Dramatenpionjär<br />
transdiagnosens<br />
för och emot<br />
Zanele muholi<br />
limericktävling<br />
00-talets queera<br />
litteraturboom<br />
brasselebbar<br />
på stjärnhimlen<br />
DaviD Kato i våra ❤<br />
lindy hop-lycka<br />
störda<br />
psyKfallen<br />
slår tillbaKa
FRIHET<br />
Grais, Då är du bäre på a använda kondom<br />
än alla andra. Dessutom vet du mer om hiv. Du har<br />
gjort det till vana a skydda dig eller dem du<br />
ligger med.<br />
Är du en kille <strong>som</strong><br />
har sex med killar?<br />
Fast <strong>som</strong> med andra vanor nns det en risk<br />
a man slarvar.<br />
Gör inte det.<br />
Med kondom får du frihet a våga göra mer.<br />
Och slippa oro.<br />
Gör <strong>som</strong> andra – använd kondom.
Tema: STÖRDa<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> tar dig med på en resa bland<br />
psykradikala hjältar, snäva diagnoser<br />
och störda kategorier.<br />
26<br />
»Vi behöver fler balanserade<br />
berättelser där psykisk ohälsa<br />
varken är vansinnesdåd eller<br />
övergående kriser.« bild<br />
Rätten att vara psykfall 10<br />
Det stora slaget om diagnosen 18<br />
KRÖniKa: Medicinens makt 17<br />
Ledare och medverkande 4<br />
KOMPOTT 6<br />
Nybakad pionjär<br />
Subfrau på Nordenturné<br />
J. Edgar Hoover<br />
kommer ut på vita duken<br />
Mot strömmen i Belgrad<br />
Limericktävling<br />
Gay News under klubban<br />
Till Minne av DaviD KaTO:<br />
Värmen från dina fingrar 20<br />
KORReSPOnDenS 22<br />
lanDeT: Brasilien<br />
Inga kan sjunga <strong>som</strong> vi<br />
BilDRePORTaGe 26<br />
Zanele Muholi -<br />
En visuell historia<br />
av svart lesbiskhet<br />
SeX MeD KOM UT 35<br />
Sexkontrakt<br />
Fråga Suzann<br />
KUlTUR 36<br />
Segertåg i kortformat<br />
00-talets queera litteraturboom<br />
KRÖniKa: Stölden av tid<br />
ReBS DaGBOK 40<br />
6 20<br />
9<br />
41<br />
KneP & KnaS 41<br />
Mest för barn<br />
RFSl-Delen 43<br />
leDaRe: Hägglund förhalar<br />
Valberedningen<br />
Året var 1994<br />
inTeRnDeBaTT:<br />
Fel att flagga?<br />
KOM UT #1 2011 3<br />
hanna källebo neikter
ledare<br />
sTörda i beTraKTarens öga<br />
Vad <strong>som</strong> ses <strong>som</strong> stört och friskt förändras<br />
ständigt. Fram till 2008 fanns fetischistisk<br />
transvestism och transvestism med i Socialstyrelsens<br />
klassifikation över sjukdomar, och<br />
1979 är ett känt märkesår för homorörelsen,<br />
då homosexualitet togs bort ur samma katalog.<br />
De närmaste åren avgörs om transsexualism<br />
ska fortsätta att vara klassat <strong>som</strong> en<br />
psykiatrisk störning. Jonah Nylund reder ut<br />
argumenten för och emot. Vi får även träffa<br />
Sofie och Susanna, båda självdeklarerade<br />
psykfall, <strong>som</strong> genom sin psykaktivism gör<br />
uppror mot det stigma <strong>som</strong> förknippas med<br />
psykisk ohälsa.<br />
Psykradikalismen behöVs i arbetet för att uppmärksamma,<br />
och ifrågasätta synen på, psykisk<br />
ohälsa. Vi behöver också synliggöra<br />
skillnader i ohälsa <strong>som</strong> faktiskt<br />
finns mellan queers och resten av<br />
befolkningen. Här är internationella<br />
och svenska studier samstämmiga:<br />
hbtq-perso<strong>ner</strong> mår sämre än<br />
majoritetsbefolkningen.<br />
Unga människor är<br />
särskilt drabbade,<br />
och bland dem har<br />
transperso<strong>ner</strong> en<br />
extra utsatt position.<br />
Våld och hot,<br />
medarbetare<br />
4 KOM UT #1 2011<br />
LARS-H BiLd<br />
26-årig litteraturvetare<br />
och kulturskribent<br />
<strong>som</strong> anser att det<br />
moderna dataspelet<br />
är den absolut högsta<br />
formen av avantgarde-kultur.<br />
Är uppkopplad<br />
97,8% av sin<br />
vakna tid och älskar<br />
Youtube, Wikipedia<br />
och Facebook.<br />
KAROLinA<br />
STEnSTRöM<br />
Frilansjournalist <strong>som</strong><br />
gör musik under namnet<br />
Steso Songs och i<br />
bandet PSYKAKUTEn.<br />
Hon vill genom musiken<br />
och skrivandet få<br />
människor att känna sig<br />
mindre konstiga och<br />
mindre ensamma. Även<br />
krönikör i dagens ETC.<br />
självmordstankar och försök till självmord är<br />
dubbelt så vanligt hos unga hbtq-ungdomar<br />
än hos andra. Även om majoriteten av hbtqungdomarna<br />
mår bra, behöver de bli fler.<br />
I höstas uppmärksammades i USA ett<br />
flertal självmord bland unga hbtq-perso<strong>ner</strong><br />
på kort tid. Som en löpeld spreds sedan<br />
kampanjen It Gets Better där vuxna queers<br />
och kändisar vittnade om att det faktiskt blir<br />
bättre, med åren. Det mest kända exemplet<br />
är kanske Joel Burns, vars anförande i stadsfullmäktige<br />
i Fort Worth, Texas, nu setts av<br />
mer än 2,5 miljo<strong>ner</strong> på Youtube.<br />
Förutom denna typ av stöd till unga människor<br />
behövs fortsatta utmaningar av vår syn<br />
på friskt och sjukt. Vårdens uppdrag är inte<br />
att skapa välanpassade medborgare, eller att<br />
pressa in människor i lättfattliga kategorier,<br />
vare sig de kallas homo, bi eller hetero.<br />
Att transsexualism är klassat<br />
<strong>som</strong> en psykisk sjukdom säger<br />
kanske mer om vår syn på kön<br />
än något annat. Att bryta upp,<br />
omformulera och revolutio<strong>ner</strong>a<br />
mot snäva kategorier<br />
är inte bara en fråga för<br />
modiga aktivister och<br />
psykpatienter.<br />
Karin Lenke<br />
& Malin nord<br />
BiLd JOHAn dAHLROTH<br />
ZAnELE<br />
MUHOni<br />
Bor i Kapstaden<br />
och missar inte ett<br />
tillfälle att förundras<br />
över vackra kvinnor på<br />
gymmet där hon tränar.<br />
Ramlar ibland nästan<br />
av löpbandet. njuter i<br />
övrigt av vän<strong>ner</strong> och<br />
traditionell sydafrikansk<br />
»meat and pap«.<br />
dAniEL<br />
FAGGE<br />
FAGERSTRöM<br />
Formgivare på designkollektivet<br />
Zoopeople.<br />
när han inte reser<br />
världen runt med det<br />
hypnotiska rockbandet<br />
The Skull defekts<br />
lagar han cajun rätter<br />
och driver microskivbolaget<br />
Moptaco dics.<br />
<strong>Kom</strong> UT<br />
Adress: Box 350, 101 26 Stockholm<br />
E-post: komut@rfsl.se<br />
Tel : 08–501 629 00<br />
Webb: <strong>tidningen</strong>komut.se<br />
Följ oss på: twitter.com/komutred<br />
Gilla oss på: facebook.com/<strong>tidningen</strong>komut<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> är redaktionellt oberoende<br />
och ges ut av RFSL.<br />
Ansvarig utgivare: Karin Lenke, karin.lenke@rfsl.se<br />
Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl<br />
(föräldra ledig)<br />
Redaktör: Malin Nord (vik.), malin.nord@rfsl.se<br />
Bildredaktör: Zaira Perdigon,<br />
zaira.perdigon@rfsl.se<br />
Omslag: Zaira Perdigon<br />
Repro: Jeanette Andersson<br />
Form: Zoopeople<br />
Layout: Daniel Fagge Fagerström<br />
Korrektur: Anna Knöfel Magnusson<br />
Medverkande <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> #1 2011:<br />
Adam Boman<br />
Anna Wahlgren<br />
Bitte Andersson<br />
Christina Ouzounidis<br />
Clara Lee Lundberg<br />
Erik Heggestad<br />
Erik Lundback<br />
Hanna Nordenhök<br />
Hanna Källebo Neikter<br />
Ivana Vukadinovic<br />
Joel Nilsson<br />
Jonah Nylund<br />
Juliana Antela<br />
Karin Johannisson<br />
Karolina Stenström<br />
Katrin Bienzle Arruda<br />
Kicki Renberg<br />
Klara Lundholm<br />
Lars-H Bild<br />
Mathilda Piehl<br />
Moa Skimutis<br />
Oskar Laurin<br />
Petra Mölstad<br />
Reb Kerstinsdotter<br />
Suzann Larsdotter<br />
Stig-Åke Petersson<br />
Zanele Muholi<br />
Annonser: annons@rfsl.se<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> finns även <strong>som</strong> taltidning.<br />
Kontakta komut@rfsl.se för information<br />
och ett gratis smakprov.<br />
Prenumeration:<br />
Privatperson 200 kr, övriga 240 kr<br />
Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro<br />
377-2969. Ange namn och adress.<br />
RFSL-medlemmar får <strong>tidningen</strong> hem i brevlådan.<br />
Upplaga: 13 000 ex. ISSN 0280-8528<br />
Tryckeri: Norra Skåne Offset<br />
Papper: G-print 100 g
OM LIVET INTE<br />
ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE<br />
Är du utsatt för våld av din part<strong>ner</strong>, hedersrelaterat våld eller hatbrott?<br />
RFSLs Brottsofferjour finns för dig <strong>som</strong> är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt<br />
samtal och stöd. Vi finns också för dig <strong>som</strong> tror att någon hbt-person i din närhet är<br />
utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till boj@rfsl.se.<br />
rfsl.se/boj<br />
020-34 13 16
<strong>Kom</strong>PoTT<br />
Aleksa Lundberg är Sveriges första transsexuella<br />
skådespelare <strong>som</strong> tar plats på Sveriges<br />
nationalscen. Det gör hon i en ovanlig tolkning.<br />
Aleksa spelar en demon <strong>som</strong> också är en<br />
kurator. I originalmanus från 1964 görs rollen<br />
av en man.<br />
Vargtimmen är den tidpunkt då natt möter<br />
gryning. Timmen då flest människor dör men<br />
även då flest barn föds. En hybridföreställning<br />
står det på Dramatens hemsida. Synonym för<br />
hybrid är ordet korsning eller blandning.<br />
– För mig är det inte viktigt att vara man<br />
eller kvinna. För mig är det viktigt att vara jag.<br />
Det är vad jag eftersträvar. Sedan om folk uppfattar<br />
mig <strong>som</strong> man eller kvinna eller androgyn,<br />
det intresserar mig inte så mycket, säger<br />
Aleksa Lundberg.<br />
Detta är det största sammanhanget hon har<br />
jobbat i efter hon gick ut scenskolan för ett och<br />
halvt år sedan.<br />
– Jag är verkligen nybakad <strong>som</strong> man kallar<br />
det och har nu ett pjäskontrakt.<br />
Så detta är breaket?<br />
– Det här är breaket!<br />
Vargtimmen hade filmpremiär 1967 och nu<br />
tar Dramaten upp klassikern i ny tappning med<br />
musik av Fever Ray.<br />
Men helt grön är Aleksa faktiskt inte då hon<br />
spelade föreställningen om hennes liv – Infestus<br />
– efter Prideparaden 2010. Nu har nationalscenen<br />
blivit hennes vardagliga arbetsplats.<br />
Jag är med i ett väldigt icke konservativt<br />
projekt. Jag hade jättemycket fördomar om<br />
Dramaten innan jag kom hit. Som att det skulle<br />
finnas ordenligt med härskartekniker där män<br />
ska var män och kvinnor ska kvinnor. Men jag<br />
möttes av nyfikenhet, en ömhet och öppenhet<br />
och kände inte av att någon ville förminska mig.<br />
Moa Skimutis<br />
Bild Joel Nilsson<br />
Vargtimmen har premiär den 12 mars<br />
i Målarsalen på Dramaten.<br />
NybAkAD<br />
PIoNJäR<br />
& demon<br />
6 KOM UT #1 2011<br />
Aleksa Lundberg<br />
spelar<br />
på Dramaten<br />
i Stockholm<br />
i Ingmar<br />
Bergmans<br />
Vargtimmen.
SubFRAu INTAR NoRDEN<br />
Queerekvilibristerna i teatergruppen Subfrau<br />
ger sig i vår ut på nordisk turné med nya föreställningen<br />
Subtales – arior från medelklassen.<br />
I tio år har de svenskfinska scenkonstnärerna<br />
utforskat kön och makt genom en humoristisk<br />
men kompromisslös dekonstruktion av<br />
tvingande kategorier, ofta genom dragattribut.<br />
Deras konst har också bjudit på bejakande, köttiga<br />
iscensättningar av begär mellan kvinnor.<br />
Hittills färdiga speldatum i Sverige: Stockholms<br />
stadsteater: 1/4 och 2/4. Pustervik,<br />
Göteborg: 2-17/4. För datum på Åland, Island,<br />
Grönland, Färöarna och Finland, gå in på:<br />
subfrau.net.<br />
KoM <strong>Ut</strong> fIrar: VuLGo<br />
Vulgo, det nya queerfeministiska bokkafét i<br />
Göteborg. Kafét, <strong>som</strong> ligger på Nordhemsgatan<br />
49, slog upp portarna den 11 februari och<br />
beskriver sig <strong>som</strong> en sambandscentral för queerfeministisk,<br />
antirasistisk, frihetlig socialistisk<br />
aktivism, teoribildning och kultur i Göteborg.<br />
SIlVaNa Solo<br />
»...jag ligger under, jag ser hon är över mig.<br />
Jag försöker komma undan men kommer<br />
aldrig komma över dig. Och jag älskar hur hon<br />
kommer när hon kommer över mig...«<br />
(från Interlude av Silvana Solo)<br />
lägg på minnet: Silvana Solo. Bakom namnet<br />
döljer sig Silvana Imam, rapparen <strong>som</strong> just nu<br />
är högaktuell med släpp av singlar, videor och<br />
mixtejper, klubbarrangerande och uppträdanden.<br />
Dessutom pluggar hon psykologi och ska<br />
hinna med att vara i New York i tre månader<br />
under våren.<br />
Hur hin<strong>ner</strong> du med allting?<br />
– Jag är en earlybird. Går upp sex varje<br />
morgon och springer, vilket gör mig 100<br />
procent fokuserad. Det är aldrig en fråga om<br />
tid, snarare vilja. Ett Silvana Solo State of Mind<br />
<strong>som</strong> vi säger.<br />
»Herreminje!<br />
Den där<br />
gamla<br />
kuk sugaren!«<br />
uSA:s president Richard Nixons<br />
reaktion efter att ha nåtts av<br />
nyheten om FbI-chefen J. Edgar<br />
Hoovers död, 1972.<br />
Subfrau försöker hålla händerna på täcket.<br />
Missa inte Bitte Anderssons specialritade serie om<br />
psykradikalism på <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>-sajten <strong>tidningen</strong>komut.se!<br />
Hittills har du låtit din musik vara gratis för<br />
nedladdning, hur ska du då kunna tjäna några<br />
pengar?<br />
– folk köper ju knappt musik längre. Det<br />
är inte heller mitt mål, jag tänker inte »shit, nu<br />
måste jag tjäna pengar på det här«, huvudsaken<br />
är att få ut det. Nu när jag börjat samarbeta<br />
med nya producenter kommer vi att jobba<br />
på ett annat sätt. Men folk ska alltid få tillgång<br />
till min musik!<br />
J. Edgar Hoover var inte bara<br />
FBI-chef i 48 år. Nästan lika<br />
länge var han tillsammans med<br />
sin älskare och närmaste man<br />
Clyde Tolson. Deras liv under 40<br />
år ihop är en av de saker <strong>som</strong> bildar<br />
fond till filmen J. Edgar, <strong>som</strong><br />
just nu spelas in med Leonardo<br />
di Caprio i titelrollen, och regisseras<br />
av Clint Eastwood.<br />
Silvana Solo<br />
Manuset är skrivet av Dustin<br />
Lance Black, <strong>som</strong> också ligger<br />
bakom det Oscarsbelönade<br />
manuset till filmen Milk (2008),<br />
om Harvey Milk, världens första<br />
folkvalda öppet homosexuella<br />
politiker.<br />
Hoovers relation med Tolson<br />
var en väl förborgad hemlighet<br />
inom den amerikanska adminis-<br />
Du skriver mycket om tjejer och om sex,<br />
varför då?<br />
– Jag älskar tjejer. Varje bit av henne. Jag<br />
skriver ju om mitt liv. och jag gör inga politiska<br />
anspråk, det blir automatiskt politik då jag<br />
är ett »flygplansbarn«, det vill säga 50 procent<br />
arab, 50 procent litauer och bosatt i Sverige.<br />
Kvinna och rappare <strong>som</strong> bland annat skriver<br />
explicita texter om ladiez.<br />
www.myspace.com/silvanasolo<br />
trationen. Båda männen förblev<br />
officiellt ungkarlar <strong>hela</strong> sina liv.<br />
Det har länge gått rykten om att<br />
Hoover var transvestit, många<br />
historier har florerat om FBIchefen<br />
i kvinnokläder i olika<br />
situatio<strong>ner</strong>. Hur filmen ställer<br />
sig till dessa historier återstår<br />
att se. Filmen väntas ha premiär<br />
2012.<br />
KOM UT #1 2011 7
<strong>Kom</strong>PoTT<br />
Boban Stojanovic,<br />
32, är queeraktivist i<br />
Serbiens huvudstad<br />
Belgrad och en av<br />
hbt-rörelsens nyckelperso<strong>ner</strong>.<br />
Han studerar<br />
maskulinitet<br />
och drömmer om<br />
att bo i Sydafrika.<br />
8 KOM UT #1 2011<br />
»Jag är en av Serbiens tio öppet homosexuella.<br />
Jag har aldrig sett någon vits med att<br />
vara tyst och skämmas för den jag är. Sedan<br />
början av 2000-talet har jag kämpat för<br />
homosexuellas rättigheter. I höstas genomfördes<br />
Serbiens första Prideparad. Att stå där<br />
omringad av tusentals motdemonstranter och<br />
poliser kändes helt overkligt. 72 procent av<br />
alla i belgrad ville inte ha någon Prideparad<br />
så genomförandet är ett steg i rätt riktning.<br />
Folk i Serbien är mer homofobiska nu än vad<br />
de var på 1980- och 90-talet. Det beror främst<br />
på alla krig. Innan krigen fanns det till och<br />
med mötesplatser för transvestiter <strong>som</strong><br />
träffades relativt öppet.<br />
Det är svårt att gå emot strömmen<br />
i belgrad i dag, en stad<br />
där alla ser ut att tillhöra<br />
samma armé. Det annorlunda<br />
lever inte kvar länge. Jag<br />
bor här tillsammans med<br />
min pojkvän Adam <strong>som</strong> jag<br />
varit ihop med i sex år. Jag<br />
skulle aldrig kunna gå hand<br />
i hand med honom öppet, vi<br />
skulle få stryk eller utsättas<br />
för hot. När jag och Adam<br />
deltog i hbt-arrangemanget<br />
OutGames i köpenhamn visste<br />
vi inte riktigt hur vi skulle<br />
bete oss. Folk var helt galna<br />
där, levde verkligen ut och<br />
var öppna med sin sexuella<br />
läggning. Efter<strong>som</strong> vi inte<br />
är vana vid det betedde vi oss<br />
ganska fumligt och det kändes<br />
konstigt att kunna hålla honom i<br />
handen. Det kommer dröja många<br />
år innan Serbien är så öppet.«<br />
Berättat för Ivana Vukadinovic<br />
Bild anna Wahlgren<br />
MoT ARbETAD<br />
sTolTheT
KVINNlIGt I SIlVEr<br />
Historier på film berättade av kvinnor är inget vi<br />
är bortskämda med. filmkanalen Silver lyfter under<br />
året fram filmer regisserade av kvinnor i ett<br />
nytt tema, Female Voices. först ut, på internationella<br />
kvinnodagen 8 mars, är laurie Collyers<br />
med regidebuten Sherrybaby, <strong>som</strong> har Maggie<br />
Gyllenhaal i huvudrollen. Vi tar tacksamt emot<br />
denna motvikt till den annars kompakta dominansen<br />
av mansheterofilm i tablån och väntar<br />
även på att en svensk kanal köper in Storbritanniens<br />
svar på The L Word, tvserien Lip Service,<br />
om ett gäng lesbiska kvinnor i Glasgow.<br />
LIMERIckTäVLING<br />
Hbtq:s har kommit till populärkulturen för att<br />
stanna. Äppelkindade homos spelar ledande<br />
karaktärer i populära och uppbyggliga storfilmer,<br />
tvserier och dokusåpor. andra branscher<br />
kan ha haft svårt att hänga med i den snabba<br />
utvecklingen. Vem har till exempel läst en<br />
riktigt queer limerick på sistone?<br />
Kanske förväntas queersen fortfarande anpassa<br />
sig till samhällets normer, eller dö i slutet.<br />
Så otidsenligt!<br />
En vissen tribad från Skanör,<br />
Ville komma i god vigör<br />
Hon började träna<br />
Och rakade bäna<br />
Så blev hon en riktig charmör<br />
En fröjdig lebba från Bara,<br />
Ville slippa i telefonen svara<br />
Hon drog ur jacket<br />
Och slapp då snacket<br />
Men råkade fastna och dog i en snara<br />
En intergender från Karlskrona<br />
Blev ombedd på släktträffen skona<br />
Sin heterosläkt<br />
Från allting otäckt<br />
Sin queera gestalt fick hen sona<br />
En lurig flata från Sveg<br />
fick allt så hon teg<br />
MIFFoTExTER<br />
EFTERLySES!<br />
Vi ser redan nu fram emot<br />
Lambda Nordicas temanummer<br />
om cripteori, <strong>som</strong> kommer ut<br />
2012. Fram till 1 maj i år har alla<br />
miffointresserade skribenter<br />
på sig att lämna in abstracts till<br />
numret. Förslag på teman för<br />
uppsatser är: funktionshinders-<br />
BILD ADAM BoMAn<br />
hon träffade Hägglund<br />
och fick ej en blund<br />
ty aldrig hon glömde hans skrev<br />
Hjälp oss att modernisera limericken! Gå in på<br />
www.<strong>tidningen</strong>komut.se/limericktavling och<br />
lämna ditt bidrag.<br />
limericktävlingen är ett gästspel från den<br />
(tillfälligt?) av<strong>som</strong>nade, malmöbaserade kulturtidskriften<br />
Lesbianen i Lianen. tack till Petra<br />
Mölstad och Kicki renberg.<br />
GaY NEWS<br />
UNDEr KlUBBaN<br />
Den 23 mars ropas den brittiska <strong>tidningen</strong> Gay<br />
News ut på auktion i london. Samlingen består<br />
av de första 150 numren, och ägare är <strong>tidningen</strong>s<br />
politik och aktivism, och funktionshinder<br />
knutet till exempelvis<br />
religion, klass, välgörenhet<br />
eller medborgarskap.<br />
Cripteori kallas också lytteori<br />
eller miffoteori och beskrivs av<br />
Lambda Nordica <strong>som</strong> »ett sätt att<br />
studera funktionshinder genom<br />
att använda samma typ av insikter<br />
och perspektiv <strong>som</strong> inom<br />
queerteori«. Lambda Nordica är<br />
en nordisk vetenskaplig tidskrift<br />
med hbt/queerinriktning, <strong>som</strong><br />
tillämpar så kallad referentgranskning.<br />
Det innebär att inlämnade<br />
artiklar granskas av en anonym<br />
expert inom akademin <strong>som</strong><br />
bedömer om den håller den<br />
vetenskapliga standard <strong>som</strong><br />
Maggie Gyllenhaal i Sherrybaby.<br />
Gay News gavs ut 1972-1986.<br />
förläggare, den förre gayaktivisten Denis lemon<br />
<strong>som</strong> var en av dem <strong>som</strong> grundade <strong>tidningen</strong><br />
1972. Gay News blev snabbt ett viktigt forum för<br />
homosexuella där olika rättighetsfrågor kunde<br />
debatteras. Sex mellan män hade avkriminaliserats<br />
1967 i Storbritannien, men <strong>tidningen</strong><br />
mötte stort motstånd. Både för att man öppet<br />
drev kampanj i olika frågor, och på grund av att<br />
<strong>tidningen</strong> erbjöd homosexuella möjlighet att<br />
kontaktannonsera, vilket fortfarande var olagligt.<br />
<strong>tidningen</strong> åtalades flera gånger, bland annat för<br />
»obscenitet«. 1976 dömdes Denis lemon till böter<br />
och villkorlig dom för »hädelse«, vilket ledde<br />
till slutet på hans publicistiska karriär.<br />
Vill du äga den kompletta samlingen? Då<br />
lägger du ditt bud innan den 23 mars, då den<br />
går under klubban på auktionshuset Bonham,<br />
www.bonhams.com.<br />
ställs på texterna i en akademisk<br />
tidskrift.<br />
Artiklarna ska vara på ca<br />
7000 ord och kan skrivas på<br />
danska, norska, svenska eller<br />
engelska. Redaktör för criptemanumret<br />
är Jens Rydström.<br />
För mer information, kontakta<br />
jens.rydstrom@genus.lu.se eller<br />
besök lambdanordica.se.<br />
KOM UT #1 2011 9
10 KOM UT #1 2011
TEMA STÖRDA<br />
rätten<br />
att vara<br />
psykfall<br />
Psykradikalismen<br />
nyanserar svartvita<br />
bilder av psykisk sjukdom.<br />
Kampen mot stigma och<br />
exotisering bedrivs både i<br />
och utanför systemet.<br />
Text Karolina Stenström<br />
Bild Hanna Källebo Neikter<br />
Indra Windh, queerfeministisk psykolog:<br />
–Vilket är professionsutövarnas uppdrag? Är<br />
det någon form av social samhällsanpassning?<br />
Eller är uppdraget att försöka ta reda på vad<br />
den här personen vill med sitt liv?<br />
KOM UT #1 2011 11
TEMA STÖRDA<br />
Inne hos susanna I FIttja står kaffekanna<br />
och kakor med röd sylt framme. Det är<br />
duk, fint porslin och inramade släktfoton<br />
från förr. I fönstret hänger en<br />
brudklänning <strong>som</strong> dämpar solen, <strong>som</strong><br />
hittat en glipa mellan höghusen att lysa genom.<br />
Här känns det ljust trots att solen inte<br />
når in. Sofie Scapa Wahlström och Susanna<br />
Petersdotter skäms inte när de berättar om<br />
sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa.<br />
– Psykradikalismen är mest en beteckning<br />
»<strong>som</strong> får folk att haja till«, säger Susanna om<br />
rörelsen hon och Sofie namngett och föreläst<br />
om på bland annat Pride House.<br />
Psykradikalerna vill få plats. De försöker<br />
skapa sprickor i en lyckoberoende, individualistisk<br />
tid där de tunnhudade är förpassade<br />
till ett liv i marginalen.<br />
– En läkare <strong>som</strong> skulle skriva ett läkarintyg<br />
till mig frågade om jag var homo- eller heterosexuell.<br />
»Ja, du... jag är väl inget«, svarade<br />
jag, varpå han direkt sa »AHA, du är bisexuell!«.<br />
Men jag kände bara att »jag orkar faktiskt<br />
inte beskriva queerbegreppet för den här<br />
människan«. Jag kände mig så jäkla utsatt.<br />
Att de ska fråga »är du homosexuell?« för att<br />
räkna ut hur stor min funktionsnedsättning<br />
är lik<strong>som</strong>. Skulle jag få extra poäng om jag var<br />
homosexuell eller? undrar Susanna.<br />
Psykradikalism<br />
Psykradikalismen är en rörelse <strong>som</strong> dels<br />
vill förändra samhällets normer och fördomar<br />
om psykisk sjukdom, väcka opinion<br />
och påverka vården och dels verka för att<br />
människor med psykisk ohälsa ska stötta<br />
varandra och utbyta erfarenheter.<br />
Liknande rörelser har funnits länge.<br />
Redan i 1600-talets England gick en grupp<br />
tidigare inlagda patienter samman och<br />
skrev en kritisk inlaga till Överhuset om<br />
de brutala metoderna på mentalsjukhuset<br />
Bethlem Hospital.<br />
På 1960-talet startades Psychiatric<br />
Survivors Movement i USA och RSMH i<br />
Sverige och det finns motsvarande organisatio<strong>ner</strong><br />
över <strong>hela</strong> världen.<br />
Våren 2009 väckte konstnären Anna<br />
Odell starka reaktio<strong>ner</strong> för sitt examensarbete<br />
på Konstfack, i vilket hon<br />
rekonstruerade sin psykos på Liljeholmsbron.<br />
12 KOM UT #1 2011<br />
– Vår dröm är inte att vara normala, välfungerande<br />
samhällsmedborgare, utan att vi<br />
ska få vara <strong>som</strong> vi är, säger Sofie.<br />
Susanna och Sofie pratar om två delar<br />
av psykradikalismen. Den ena, solidariska,<br />
delen handlar om att stötta varandra <strong>som</strong><br />
psykfall och utbyta erfarenheter och tips på<br />
bra psykmottagningar till exempel. Den andra<br />
riktas mot samhället och kan innebära att<br />
föreläsa på läkarlinjen, skriva debattartiklar<br />
eller på annat sätt väcka uppmärksamhet för<br />
de normer <strong>som</strong> finns kring psykfall och hur<br />
de påverkar ens vardag.<br />
– För mig är den solidariska delen den<br />
viktigaste, säger Sofie.<br />
jag har Inte hört talas om psykradikalismen<br />
förut, men inser snart att det är vad jag ägnat<br />
mig åt de senaste tio åren. Det började i mitt<br />
nedsläckta flickrum där jag satt framför<br />
en gammal PC och chattade och mejlade<br />
med internetkompisar. Vi hittade varandra<br />
via våra dagböcker på nätet och stöttade<br />
varandra i vår ångest och ensamhet och jag<br />
försökte förstå vad vården var för något.<br />
Sedan dess har jag skaffat praktisk kunskap.<br />
Om köer, att bli nekad hjälp, om medici<strong>ner</strong><br />
och hur det är att ha självmordspla<strong>ner</strong> och<br />
få höra att det bara är att ta sig i kragen och<br />
tänka positivt. Men också om att hamna rätt,<br />
om läkare <strong>som</strong> lyssnar intensivt och visar att<br />
de vill hjälpa och inte släpper taget förrän<br />
man kommit på fötter.<br />
När jag frågar vad <strong>som</strong> är radikalt med<br />
psykradikalismen kommer svaret »aktivismen<br />
och humorn«. Psykbryt – en psykradikal<br />
numera nedlagd blogg skriven av Jonas<br />
Alvunger – gjorde modereportage om landstingssärkar<br />
och pimpade dosetter.<br />
– Det är ett sätt att göra sig till subjekt<br />
istället för psykobjekt. Förut var bög ett<br />
skällsord och sen började folk kalla sig själva<br />
det. Jag kallar mig stolt psykfall, säger Sofie.<br />
Tommy Engman har skrivit boken Ett<br />
sätt att leva om Riksförbundet för Social och<br />
Mental Hälsa, RSMH:s historia. Föreningen<br />
drog igång 1966 och utgjorde en samlad kraft<br />
för perso<strong>ner</strong> med erfarenheter från psykiatrin.<br />
Under 1970-talet fanns det inom RSMH<br />
en radikal rörelse <strong>som</strong> menade att psykisk<br />
ohälsa var resultatet av ett samhällsförtryck.<br />
Man ville inte ha med psykiatrin att göra.<br />
I slutet av 70-talet började dock RSMH att<br />
samarbeta med myndigheterna. Man satt<br />
med i psykiatriutredningen, <strong>som</strong> ledde till<br />
den stora reformen 1995 där man ville göra<br />
psykiatrin mer samhällsbaserad genom att<br />
minska slutenvårdsplatserna och utveckla<br />
öppenvården. Hur arbetar RSMH politiskt<br />
idag?<br />
– Om man ser på alla remissvar <strong>som</strong><br />
RSMH skrivit de senaste åren är det en oerhörd<br />
kritik <strong>som</strong> framförs mot många saker<br />
inom psykiatriområdet. Allt från öppenvårdstvånget<br />
till att apoteken privatiseras.<br />
<strong>Ut</strong>gångspunkten för RSMH:s kritik är alltid<br />
vad förändringarna innebär för den lilla<br />
människan, berättar Tommy.<br />
En psykradikalism <strong>som</strong> letat sig in i maktens<br />
korridorer, alltså.<br />
– En förändring från 70-talet är att man<br />
nu delvis sitter i knät på makten. Man är med<br />
i många utredningar och blir ju på ett sätt,<br />
även om man är kritisk till dem, en del av etablissemanget.<br />
Man ställer sig inte vid sidan<br />
om <strong>som</strong> man gjorde på 70-talet och säger att<br />
man inte vill ha med psykiatrin att göra.<br />
en eFtermIddag I malmö lyssnar jag på Immanuel<br />
Brändemo när han föreläser om<br />
Asperger, ADHD och transsexualism och sitt<br />
liv med de diagnoserna. Vi är åtta åhörare.<br />
En transsexuell dam torkar tårar. Det lyser<br />
i en ung kvinnas ögon och hon nickar ivrigt<br />
när Immanuel pratar om hur lysrörsljus gör<br />
honom okoncentrerad. Igenkännandets magi.<br />
Immanuel skriver syrliga och finurliga<br />
psykradikala inlägg på sin blogg Trollhare.<br />
Hans psykradikalism bygger på idén att<br />
Asperger är ett funktionssätt, snarare än en<br />
funktionsnedsättning.<br />
– Mina problem uppstår i första hand när<br />
jag träffar människor <strong>som</strong> inte fattar att det<br />
finns fler än ett sätt att fungera på, säger han.<br />
Sofie berättar att hon undviker att nämna<br />
»icke-heterogrejer« för läkare och terapeuter<br />
av rädsla för att det ska ta bort fokus från vad<br />
hon själv tycker är problemet.<br />
– När man är normbrytare på fler än ett<br />
sätt, blir man för obegriplig. Man är psykfall,<br />
men också icke-hetero eller kanske trans eller<br />
relationsanarkist.
sofie, psykradikal aktivist:<br />
– Jag var rädd att vara en belastning<br />
för min familj och ville<br />
skydda den från att veta att<br />
jag är psykfall. Men nu kan jag<br />
sitta och dricka kaffe och prata<br />
medici<strong>ner</strong> med min mormor i<br />
Västerbotten och det är sjukt<br />
avslappnat. Det trodde jag inte<br />
att det kunde bli.<br />
KOM UT #1 2011 13
TEMA STÖRDA<br />
Varken Immanuel, Sofie eller Susanna<br />
har någon anti-psykiatrisk hållning utan<br />
uppmanar människor att inte vara rädda för<br />
att kontakta vården. De poängterar vikten av<br />
att ha stöd från en vän eller ett nätverk när<br />
man söker vård.<br />
– Att prata med andra är identitetsstärkande.<br />
Jag skulle inte palla att vara ensam<br />
med det här, säger Sofie.<br />
Immanuel lyckades chocka en vårdgivare,<br />
<strong>som</strong> försökt hjälpa honom med hans könskorrigering,<br />
när han i förbifarten nämnde att<br />
han kommit ut <strong>som</strong> transsexuell.<br />
– »Transsexuell« för henne lät <strong>som</strong> en<br />
fetisch... Det där att <strong>hela</strong> tiden förklara och<br />
vara den <strong>som</strong> kan mest är väldigt jobbigt. När<br />
vårdpersonal i alla fall erkän<strong>ner</strong> att de inte<br />
har full koll är det bra.<br />
I köket I FIttja pratar vi om alla vårdanställda<br />
<strong>som</strong> ett avlägset »dom«. Vi säger att saker<br />
14 KOM UT #1 2011<br />
de gjort är »helt sjuka« och att vi inte fattar<br />
hur det kan se ut <strong>som</strong> det gör. Det är lätt att<br />
vara arg på vården, raljera över den eller<br />
bli bitter och på så vis själv vara med om att<br />
skapa ett »vi- och dom-tänk«, men det finns<br />
faktiskt möjligheter till förändring. Även på<br />
insidan av systemet finns det människor <strong>som</strong><br />
kämpar.<br />
Ändå är jag lite rädd för att träffa Indra<br />
Windh. Hon är queerfeministisk psykolog<br />
och jag är orolig att hon ska bekräfta att allt<br />
är så hopplöst illa <strong>som</strong> jag tror, där på andra<br />
sidan. Därför slår min skalle knut på sig själv<br />
under vårt första samtal. Hon börjar prata<br />
om människor och skilda livsvillkor att ta<br />
hänsyn till. Jag antecknar »problemformuleringsprivilegiet<br />
är patientens«. Det känns<br />
<strong>som</strong> om jag fått en present. Så här har jag<br />
aldrig tidigare tänkt. Möjlighetslinserna är<br />
på.<br />
– Man kan ställa sig frågan: Vilket är<br />
Susanna om en av<br />
fördelarna med att<br />
komma ut om psykfall:<br />
– Jag vill att de på min<br />
arbetsplats ska förstå<br />
vad <strong>som</strong> händer med<br />
mig och att om jag till<br />
exempel behöver vara<br />
borta från jobbet betyder<br />
det inte att jag är<br />
lat och inte bryr mig.<br />
Susanna och Sofies tips om<br />
du vill komma ut <strong>som</strong> psykfall:<br />
Sätt hopp till att folk är vettiga. Ta inte<br />
för givet att alla kommer reagera negativt.<br />
Om du får negativa kommentarer så<br />
kom ihåg att din psykiska ohälsa inte är<br />
någon »åsiktsfråga«. Jämför med att<br />
komma ut <strong>som</strong> hbqt-person. Det är bara<br />
att acceptera fakta.<br />
Försök att få till ett möte mellan din<br />
vårdgivare och dina anhöriga, så att de<br />
kan få diagnosen förklarad för sig och<br />
ställa frågor <strong>som</strong> du kanske inte själv<br />
orkar svara på.<br />
Försök hitta perso<strong>ner</strong> eller forum där<br />
du kan vara öppen, utbyta erfarenheter<br />
och finna stöd <strong>som</strong> kan vara livsviktigt<br />
om du stöter på fördomar eller svårigheter<br />
på jobbet till exempel.
professionsutövarnas uppdrag? Är det någon<br />
form av social samhällsanspassning? I så<br />
fall förutsätter det att man stryker normen<br />
medhårs och tänker sig att det samhälle vi<br />
har är jättebra och fint. Eller är uppdraget att<br />
försöka ta reda på vad den här personen vill<br />
med sitt liv?<br />
Indra pratar tills hon blir andfådd. Vi har<br />
kort om tid, hon ska strax iväg och träffa<br />
andra hbtq-intresserade psykologer. Jag<br />
citerar Sofie:<br />
– När jag gått i gruppterapi har vi lärt oss<br />
att tecknet på att man börjar bli frisk är att<br />
man ska kunna ha ett jobb, en kille och gärna<br />
barn också.<br />
Indra vet att det finns stora brister på<br />
grundutbildningsnivå inom vårdprofessio<strong>ner</strong>na.<br />
– Det är centrala utgångspunkter att alla<br />
inte lever hetero-, köns- eller genusnormativt<br />
i Sverige idag. Det borde inte vara något<br />
slags valbar kurs, utan det ingår i vårt yrke att<br />
hålla oss uppdaterade.<br />
Det pratas mer och mer om psykisk<br />
ohälsa. I UR:s tv-serie Inferno, i böcker av<br />
Ann Heberlein, Arvid Lagercrantz och andra<br />
<strong>som</strong> har egna erfarenheter att dela, i det<br />
statligt finansierade projektet (H)järnkoll<br />
<strong>som</strong> syftar till att förbättra allmänhetens<br />
attityder till psykisk ohälsa. Men vad händer<br />
när man stängt av teven? När man lyssnat<br />
på (H)järnkolls attitydambassadör och går<br />
hem till sitt trygga bo? Och böcker är så lätta<br />
att gömma undan. Människor kan vi inte<br />
placera i bokhyllor med ryggarna vända mot<br />
oss. Vi kan stänga ute dem från arbetsmarknaden,<br />
utförsäkra dem, göra dem så osynliga<br />
<strong>som</strong> möjligt. Så att de inte kommer och stör<br />
hjulen <strong>som</strong> spin<strong>ner</strong> av individualism och<br />
livsdugliga, effektiva, flexibla människor<br />
med glatt humör och många bollar i luften.<br />
Och inte en enda sjukdag på sitt samvete. Det<br />
där <strong>som</strong> stämmer på ingen men är mallen för<br />
alla.<br />
– Samhället är inte till för näst intill någon,<br />
men det är absolut inte till för den <strong>som</strong><br />
inte passar in i de här normerna, uttrycker<br />
Susanna det.<br />
– Och inget gör en så sjuk <strong>som</strong> att behöva<br />
upprätthålla en normalitet, säger Sofie.<br />
– Jag kan tänka mig att det funkar att<br />
informera <strong>som</strong> (H)järnkoll gör, men det får<br />
ju inte bli typ »I veckan ska vi få hit en med<br />
borderline. Det blir kaffe och kaka och hen<br />
Immanuel, bloggare och föreläsare: – Målet med psykradikalismen är att det inte ska<br />
vara något särskilt. Det ska inte vara konstigare att prata om psykisk ohälsa än att prata<br />
om någon annan del av livet.<br />
kommer att sitta bakom stängsel så ni behöver<br />
inte vara rädda«, säger Susanna.<br />
VI pratar om exotIserIngen av psykiskt sjuka<br />
och hur svårt det är att komma bort från<br />
vi- och dom-tänket. Man tycker det är spännande<br />
att läsa Heberleins bok om att vara<br />
bipolär, och Rainman är rolig och gullig, fast<br />
man vill inte ha dem i sitt liv och absolut inte<br />
kännas vid deras tankar i sitt eget huvud.<br />
– Det har alltid funnits berättelser där<br />
någon kändis delar med sig av sina problem<br />
i en intervju, för det är vad journalisterna<br />
vill ha. De VILL skriva om Peter Jöbacks<br />
ångest, om Ola Salos bakterieskräck, och det<br />
är för det första nästan alltid män, och för det<br />
andra alltid i imperfekt. Det är något man<br />
övervunnit, och sedan kan man berätta om<br />
hur jobbigt det var, säger Immanuel.<br />
Sofie relaterar det till RFSL:s skolinformation.<br />
– Förr åkte en bög och en flata ut till<br />
skolor och så fick eleverna fråga vad de ville.<br />
Toleranspedagogik. Dagens skolinformation<br />
har fokus på normer och hur vi alla omfattas<br />
av dem. Istället för att säga att »ni ska<br />
tolerera oss« så är det fokus på att det här har<br />
med oss alla att göra.<br />
Vi behöver fler balanserade berättelser<br />
där psykisk ohälsa inte främst innebär varken<br />
vansinnesdåd på stan eller övergående<br />
kriser. Vi behöver förstå att psykisk ohälsa<br />
inte är linjär, att den kan komma och gå, att<br />
den drabbar dig eller din pappa eller din<br />
chef eller ditt barn eller människor <strong>som</strong> ser<br />
lyckade ut på TV eller såna <strong>som</strong> knappt syns<br />
i sina enkla, vanliga liv. Psykradikalerna tror<br />
att vardagsaktivism är nyckeln.<br />
– Målet med psykradikalismen är att det<br />
inte ska vara något särskilt. Det ska inte vara<br />
konstigare att prata om psykisk ohälsa än<br />
att prata om någon annan del av livet, säger<br />
Immanuel.<br />
– Om jag kan få en person att bli inspirerad<br />
av psykradikalismen, så att den kan våga<br />
vara öppen på till exempel sin arbetsplats, är<br />
det värt allting. Jag vill ju förändra samhället,<br />
säger Sofie.<br />
en natt I en bIl hör jag på radion att antalet<br />
förtidspensio<strong>ner</strong>ade perso<strong>ner</strong> under 30 år<br />
ökade med 50 procent under förra mandat-<br />
»Vi behöver<br />
förstå<br />
att psykisk<br />
ohälsa inte<br />
är linjär.«<br />
KOM UT #1 2011 15
TEMA STÖRDA<br />
sofie (till vänster) – Vår dröm är inte att vara normala, välfungerande samhällsmedborgare.<br />
»Det är väldigt intressant<br />
att det ens existerar<br />
en diagnos <strong>som</strong> livsstilsproblem«<br />
perioden. Sju av tio unga förtidspensio<strong>ner</strong>as<br />
på grund av psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan.<br />
– Det är ju skandal och jag förstår inte att<br />
det inte varit krigsrubriker i tidningarna.<br />
Det måste finnas bättre förutsättningar för<br />
att leva med psykisk ohälsa i samhället och<br />
då behöver saker och ting ändras radikalt.<br />
Det måste skapas arbete och sysselsättning,<br />
attityderna måste bli bättre och den systematiska<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ingen måste upphöra, säger<br />
Tommy Engman på RSMH.<br />
Sofie är helt öppen på sitt arbete med hur<br />
Fakta psykisk ohälsa<br />
Psykisk ohälsa är dubbelt så vanligt bland<br />
hbt-perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> i övriga befolkningen<br />
och det är också dubbelt så vanligt att<br />
de försökt ta sitt liv. Dessutom uppger<br />
många unga hbt-perso<strong>ner</strong> att de har lågt<br />
förtroende för sjukvården, arbetsförmedlingen<br />
och andra myndigheter på grund<br />
av att de kän<strong>ner</strong> sig diskrimi<strong>ner</strong>ade i<br />
mötet med personalen.<br />
Källor: Folkhälsoinstitutet: Homosexuellas,<br />
bisexuellas och transperso<strong>ner</strong>s hälsosituation.<br />
(2005). Ungdomsstyrelsen:<br />
Hon, Hen, Han. (2010).<br />
16 KOM UT #1 2011<br />
hon mår. Efter<strong>som</strong> hon har svåra sömnstörningar<br />
är hennes arbetstid förlagd till<br />
eftermiddagar och det funkar bra. Men det<br />
var inte lätt för henne att börja prata om sitt<br />
mående och sina behov.<br />
– Jag var rädd för att vara en belastning för<br />
arbetsplatsen, men tack vare att jag var öppen<br />
har <strong>hela</strong> miljön blivit mer tillåtande. Det hade<br />
jag inte ens tänkt på. Att mina defekter kan ha<br />
en positiv inverkan. Att en arbetsplats kan tolka<br />
det <strong>som</strong> en tillgång och inte <strong>som</strong> ett problem.<br />
Vi pratar om sjukt och friskt medan solen<br />
försvin<strong>ner</strong> bakom husen i Fittja. Sofie har en<br />
osannolik historia att dela.<br />
– Jag var hos en läkare i Norrland <strong>som</strong> gav<br />
mig diagnosen »livsstilsproblem«. Då hade<br />
jag precis kommit ut <strong>som</strong> flersam, icke-hetero<br />
och asexuell för min släkt där uppe, <strong>som</strong><br />
är väldigt konservativ. Läkaren menade att<br />
min livsstil gav mig problem för att min släkt<br />
inte gillade den.<br />
När jag återberättar det för Indra blir hon<br />
direkt engagerad.<br />
– Det är väldigt intressant att det ens existerar<br />
en diagnos <strong>som</strong> livsstilsproblem. Man<br />
undrar hur kriterierna utformats för den och<br />
hur de förändras över tid. Och om den tar<br />
hänsyn till de normsystem <strong>som</strong> är rådande<br />
inom skilda subkulturer. Låt oss inte glömma<br />
bort att det här med diagnoser ju också är<br />
konstruktio<strong>ner</strong>.<br />
Hon menar att perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> är någon<br />
form av normbrytare ofta betalar ett högt<br />
pris, men att det aldrig är ett argument för att<br />
råda någon att byta ut sina mål i livet.<br />
– Patienten kan ju med full medvetenhet<br />
och insikt känna att det är precis det<br />
här den vill välja och är beredd att ta den<br />
striden. Min roll är att hjälpa folk att fatta de<br />
besluten själva och stötta dem i sina val, och<br />
försöka skapa eller hitta sammanhang <strong>som</strong> är<br />
bekräftande.<br />
I den bästa aV Världar skulle det inom vården<br />
finnas kunskap om var man kan hitta solidariska<br />
arenor att vända sig till. »Det är ju<br />
inte självklart att alla patienter är initierade<br />
aktivister«, <strong>som</strong> Indra uttrycker det.<br />
Näe. Det är lätt att sitta i ett ljust kök med<br />
två kloka psykradikaler och känna gemenskap<br />
och hopp om livet. Men psykisk ohälsa<br />
innebär ofta en stor ensamhet. Både upplevd<br />
och verklig. Ingen annan än man själv kan<br />
genomlida känslor, tankar, sociala svårigheter,<br />
livstvivel, dödslängtan. Det river inuti.<br />
Det går inte att ge bort känslor. Inte ens<br />
pengar kan köpa en fri från sitt känsloliv.<br />
– Normbryteri behöver inte vara lika med<br />
offerskap utan det finns också stor gemensamhetsskapande<br />
potential. Många av oss<br />
samlas kring olika utanförskap och i motstånd<br />
mot en majoritetskultur, säger Indra.<br />
Psykisk ohälsa blir lättare att leva med om<br />
man hittar forum där man kan berätta vad<br />
<strong>som</strong> sker inuti en. Men det krävs också att<br />
man kan få lämna tryggheten i lägenheten<br />
utan att hamna på en scen där normalast vin<strong>ner</strong>,<br />
och där de <strong>som</strong> inte kan dölja ångest och<br />
annat opassande stöts ut.
Medicinens MaKT<br />
en redan snöhalkIg dag i november 2010 står<br />
jag framför de stora fotobilderna i Elisabeth<br />
Ohlson Wallins utställning Jerusalem på<br />
Världskulturmuseet i Göteborg. Säkerhetspådraget<br />
är stort; jag har först blivit visiterad och<br />
fått passera den stora metalldetektorbågen.<br />
Jag befinns ren. Väl inne griper de suggestiva<br />
konfrontatio<strong>ner</strong>na mellan bild och religiös<br />
text tag i mig: texternas aggressivitet mot det<br />
kvinnliga, det uppstudsiga, det homosexuella.<br />
Men vilken kraft har dessa fragment ur<br />
Torah, Bibeln och Koranen i realiteten haft<br />
<strong>som</strong> maktinstrument mot så kallad avvikande<br />
sexualitet?<br />
Länge fanns ingen homosexualitet, bara<br />
homosexuella handlingar. I exempelvis den<br />
ryktbara My Secret Life, en erotisk självbiografi<br />
från 1800-talets andra hälft tillskriven<br />
den brittiska gentlemannen Henry Spencer<br />
Ashbee, är homosexuella aktiviteter flitigt<br />
förekommande. Men principen för huvudpersonens<br />
sexuella experiment är variation,<br />
inte »läggning«. Ingenting är för ovanligt eller<br />
osmakat för att inte testas, och inte minst<br />
de homosexuella erfarenheterna skildras<br />
<strong>som</strong> hänförda upptäcktsresor.<br />
Samkönad sexualitet har alltså ännu inte<br />
fått sin demoniska status. Kyrkans fördömelse<br />
är ett faktum, men räcker inte i en allt<br />
mer sekulariserad tid. Lagens försök att kriminalisera<br />
homosexuella handlingar under<br />
beteckningen »crime against nature« – <strong>som</strong> i<br />
rättegången mot Oscar Wilde – skapar mest<br />
förvirring. Det är den medicinska vetenskapen<br />
<strong>som</strong> kommer att koppla det avgörande<br />
greppet. Homosexuella handlingar kan bara<br />
förstås i relation till en karaktärsstörning, en<br />
personlighet. Denna personlighet är sjuk, en<br />
abnormitet, en perversion.<br />
De maktinstitutio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> stridit om den<br />
sexualitet <strong>som</strong> avvikit från heteronormen<br />
har alltså varit kyrkan, lagen och medicinen.<br />
Och det är tveklöst medicinen <strong>som</strong> varit<br />
mest framgångsrik. Vid 1800-talets slut<br />
skapade den <strong>hela</strong> kataloger över så kallade<br />
sexuella perversio<strong>ner</strong>, till en början indelade<br />
i fyra huvudkategorier: 1) sexuell dragning<br />
till en person av samma kön 2) till djur 3) till<br />
ett ting 4) till lik. Uppdelningar av denna typ<br />
blev avgörande för placeringen av sexuell<br />
avvikelse i särskilt hotfulla sjukdomskategorier.<br />
Den sjuka personligheten kunde<br />
spärras in på mentalsjukhus och bara läkaren<br />
bestämma om rätten att få återinträda i de<br />
normalas rike.<br />
Homo-, bisexualitet och transsexualism<br />
gled alltså in bland de psykiska sjukdomarna.<br />
Även om sjukdomsstämpeln är hävd i de<br />
flesta västländer, illustrerar de olika upplagorna<br />
av den internationella psykiatrins<br />
bibel Diagnostic and Statistical Manual of<br />
mental Disorders (en ny upplaga<br />
beräknas till maj 2013, läs mer<br />
på s.18 reds anm) hur begreppet<br />
sexuell avvikelse ständigt<br />
glider och omkonstrueras.<br />
»Vi är alla potentiellt<br />
perversa«, <strong>som</strong> filosofen<br />
och Foucault-kännaren<br />
Arnold Davidson har uttryckt<br />
det.<br />
Medicinen har fortfarandetolkningsföreträdet<br />
över<br />
vår sexualitet.<br />
Just därför är<br />
det så viktigt<br />
hur den be-<br />
TEMA KRÖNIKA<br />
Karin Johannisson om läkarvetenskapens<br />
ständiga strävan att förklara det <strong>som</strong> avviker.<br />
möter perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> definierar sin sexuella<br />
identitet utanför heteronormen. Empatiskt,<br />
sakligt och kompetent, ja visst. Men finns<br />
behovet att peka ut den avvikande ännu<br />
kvar? Varför, kan man fråga sig, lanseras alla<br />
dessa genetiska, neuroanatomiska och neuropsykiatriska<br />
modeller för att »förklara«<br />
det <strong>som</strong> kanske bara är en variation? Som<br />
vore det bättre att få sin sexualitet förklarad<br />
med avancerad biologi än <strong>som</strong> en del av sin<br />
identitet.<br />
Här lurar en paradox. Så länge våra jag<br />
medikaliseras är samhället inte lika fördomsfritt<br />
<strong>som</strong> det tror.<br />
karin johannisson<br />
Karin Johannisson är professor i idé- och<br />
lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon<br />
har särskilt intresserat sig för medicinhistoria<br />
och har skrivit ett flertal böcker. Den senaste<br />
heter Melankoliska rum.<br />
»Varför<br />
finns<br />
behovet<br />
att peka<br />
ut den<br />
avvikande<br />
ännu<br />
kvar?«<br />
KOM UT #1 2011 17
TEMA STÖRDA<br />
Sjuk eller friSk? Psykfall eller inte? Åsikterna<br />
går isär när det gäller synen på transperso<strong>ner</strong><br />
och diskussionen har intensifierats under de<br />
senaste åren. I Sverige krävs idag en psykiatrisk<br />
diagnos för att få vård <strong>som</strong> transperson.<br />
Det är i linje med de internationella diagnosmanualer<br />
<strong>som</strong> används inom svensk medicin.<br />
Men på senare år har synen på att transidentiteter<br />
är psykiska störningar ifrågasatts<br />
från flera håll. Istället för att sortera<br />
in transperso<strong>ner</strong> i sjukdomsfacket har flera<br />
18 KOM UT #1 2011<br />
det stora<br />
slaget om<br />
diagnosen<br />
Snart uppdateras de internationella<br />
diagnos manualerna <strong>som</strong> avgör om<br />
transsexualism ska ses <strong>som</strong> sjukt eller friskt.<br />
Här är en guide om vad <strong>som</strong> står på spel.<br />
Text Jonah Nylund<br />
Bild Zaira Perdigon<br />
starka aktörer alltmer börjat understryka<br />
transidentiteter <strong>som</strong> en mänsklig rättighet.<br />
Ett flertal hbt-organisatio<strong>ner</strong> och nätverk har<br />
tagit ställning för en avpatologisering, det vill<br />
säga att sjukdomsförklaringen ska upphävas.<br />
Bland dem finns Transgender Europe, ILGA<br />
Europe, Asian Pacific Transgender Network<br />
och RFSL.<br />
En annan inflytelserik aktör är The World<br />
Professional Association for Transgender<br />
Health (WPATH) – en internationell fören-<br />
ing <strong>som</strong> i första hand riktar sig till professionella<br />
<strong>som</strong> arbetar med transperso<strong>ner</strong>. De<br />
uppmanade 2010 till global avpatologisering<br />
av könsöverskridande uttryck eller identitet.<br />
WPATH menar att en fortsatt klassificering<br />
av transidentiteter <strong>som</strong> psykiska störningar<br />
förstärker stigma, ökar sannolikheten att<br />
utsättas för diskrimi<strong>ner</strong>ing och gör transperso<strong>ner</strong><br />
till en utsatt grupp, både socialt<br />
och juridiskt. Organisationen har också tagit<br />
ställning för att ingen ska behöva genomgå
kirurgi eller sterilisering <strong>som</strong> ett villkor för<br />
att få sin könsidentitet godkänd.<br />
En av anlEdningarna till att inte vilja skriva<br />
under på kravet om avpatologisering är<br />
en oro: Hur kan man garantera att transperso<strong>ner</strong><br />
får vård om det inte finns någon<br />
diagnos? En befogad fråga <strong>som</strong> har ställts<br />
av många oroliga aktivister. En del vill inte<br />
heller ta bort sjukdomsförklaringen, utan ser<br />
transsexualism just <strong>som</strong> en sjukdom <strong>som</strong> kan<br />
botas genom könskorrigerande behandling.<br />
Internationellt sett finns två olika diagnosmanualer<br />
<strong>som</strong> används av läkare för att<br />
ställa diagnoser på patienter: ICD-10 och<br />
DSM-1V. Båda manualer sorterar in det de<br />
kallar »könsidentitetsstörningar« under<br />
psykiska störningar. Under 2013 och 2014<br />
kommer efterföljarna DSM-V och ICD-11 att<br />
lanseras. Transgender Europe lobbar på att<br />
det ska införas en alternativ icke-sjukdomsförklarande<br />
kategori i en av manualerna,<br />
ICD-11.<br />
I Sverige går åsikterna isär. Både bland<br />
aktivister och på samhällspolitisk nivå,<br />
PatologisEring av transsEXualisM – För oCH EMot<br />
Ta borT<br />
sjukdomsförklaringen!<br />
Att ha ett könsöverskridande<br />
uttryck eller identitet är inte<br />
en psykisk störning, det är en<br />
mänsklig rättighet.<br />
Att sluta betrakta transidentiteter<br />
<strong>som</strong> psykiska störningar<br />
skulle minska stigmatisering och<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing av transperso<strong>ner</strong>.<br />
Genom att betrakta transidentiteter<br />
<strong>som</strong> psykiska störningar<br />
finns risken att specifika<br />
modeller av till exempel<br />
transsexualism skapas, vilket<br />
riskerar att utesluta en del<br />
transsexuella. (Det kan exempelvis<br />
gälla krav på att man<br />
ska vara en viss sorts man eller<br />
kvinna, både vad gäller könsuttryck<br />
till sexuell läggning.)<br />
behåll<br />
sjukdomsförklaringen!<br />
Transsexualism betraktas <strong>som</strong><br />
en psykisk eller neurologisk<br />
störning <strong>som</strong> kan botas. När<br />
man gått igenom könskorrigerande<br />
behandling betraktas<br />
man <strong>som</strong> botad.<br />
En sjukdomsklassificering<br />
kan minska transperso<strong>ner</strong>s<br />
stigma genom ökad förståelse<br />
från omvärlden om att detta<br />
rör sig om en sjukdom.<br />
Om det inte finns någon<br />
diagnos, hur ska man garantera<br />
att transperso<strong>ner</strong> får vård?<br />
men också inom läkarkåren. 2009 infördes<br />
»könsöverskridande identitet eller uttryck«<br />
<strong>som</strong> ny diskrimi<strong>ner</strong>ingsgrund. Samtidigt har<br />
vi en lagstiftning <strong>som</strong> kräver ett tvångsingrepp<br />
– sterilisering – för att kunna ändra<br />
juridisk könstillhörighet. Dessutom har vi en<br />
läkarkår <strong>som</strong> inte följer WPATHS:s rekommendatio<strong>ner</strong>.<br />
Förra året släppte Socialstyrelsen utredningen<br />
Transsexuella och övriga perso<strong>ner</strong><br />
med könsidentitetsstörningar där man utrett<br />
vården för transperso<strong>ner</strong> och gjort ett förslag<br />
till ändring av de villkor <strong>som</strong> gäller för fastställelse<br />
av kön. I utredningen föreslås bland<br />
annat att kravet på sterilisering tas bort och<br />
att den medicinska processen separeras från<br />
den juridiska, det vill säga att det ska gå att få<br />
ett nytt kön i passet utan att ha gått igenom en<br />
full medicinsk könskorrigering. Man öppnar<br />
också upp för möjligheten att andra transperso<strong>ner</strong><br />
än transsexuella ska kunna få vård.<br />
drygt sjuttio aktörEr har lämnat in remisssvar<br />
på utredningen. De flesta ställer sig<br />
bakom Socialstyrelsens förslag om att ta bort<br />
steriliseringskravet och se över frågan om<br />
sjukdomsförklaring, dit hör Svenska Läkaresällskapet.<br />
Svensk Förening för Transsexuell Hälsa,<br />
en förening <strong>som</strong> samlar vårdpersonal <strong>som</strong><br />
arbetar med transperso<strong>ner</strong>, säger sig ha<br />
grundat sitt remissvar på en enkätundersökning<br />
de gjort bland sina medlemmar. De har<br />
inga synpunkter på huruvida människor har<br />
rätt att byta juridiskt kön utan sjukvårdens<br />
inblandning och de anser att steriliseringskravet<br />
ska slopas. Samtidigt ställer de sig<br />
skeptiska till förslaget om att det ska gå att få<br />
nytt juridiskt kön utan en fullt genomgången<br />
medicinsk könskorrigering, framförallt för<br />
MTF (man-till-kvinna transsexuell). Dessutom<br />
ställer sig denna förening, <strong>som</strong> alltså är<br />
en sammanslutning av de professionella <strong>som</strong><br />
jobbar närmast målgruppen, tveksamma till<br />
om juridiska män själva ska kunna bli gravida<br />
och bära ett barn. En reservation har lämnats<br />
in av en medlem <strong>som</strong> påpekar att det inte<br />
står i diagnoskriterierna för transsexualism<br />
<strong>som</strong> används i Sverige att patienten ska vilja<br />
korrigera sitt könsorgan.<br />
KOM UT #1 2011 19
Så kom det då till Slut, samtalet från Uganda<br />
mitt i natten. Jag visste att det skulle hända<br />
förr eller senare, men jag trodde inte att det<br />
skulle gälla dig David. Jag trodde att det<br />
skulle vara du <strong>som</strong> ringde om någon annan.<br />
För några år sedan berättade du en historia<br />
om våra vän<strong>ner</strong>, Victor och Kasha, och<br />
om hur polisen slagit Victor och att Kasha<br />
då kastat sig in i slagsmålet för att med sin<br />
kropp skydda honom. Kasha avbröt historien<br />
du berättade med att kalla dig fegis. »David,<br />
vad gjorde han? Jo, sprang och ringde<br />
Amnesty«. Du protesterade inte. Du var den<br />
<strong>som</strong> ringde efter hjälp. Du var alltid så orolig<br />
för dem.<br />
Ofta var du rädd, greppade aldrig riktigt<br />
det här med att människor kunde vara homofobiska,<br />
det skrämde dig. Liten och spenslig,<br />
känslig och nästan barnsligt kärleksfull.<br />
Medan Kasha och Victor intog fronten höll<br />
du dig i bakgrunden, såg till att serva dem<br />
<strong>som</strong> utsatte sig riskerna.<br />
Som din vän blev man ordentligt curlad.<br />
Du har hållit mig i handen så många gånger<br />
att jag fortfarande kän<strong>ner</strong> värmen från dina<br />
fingrar. Du har tagit hand om mig när jag<br />
varit i Uganda, funnits vid min sida dygnet<br />
runt. När min bror reste till Kampala var du<br />
såklart den <strong>som</strong> hämtade honom vid flygplatsen.<br />
Nu har jag så många samtal att ringa,<br />
inte bara till vän<strong>ner</strong> i rörelsen, utan också<br />
till grannarna vid min stuga i Roslagen, stora<br />
delar av min familj, barndomskompisar, alla<br />
<strong>som</strong> träffat dig sedan vi blev del av varandras<br />
liv. Att vara vän med dig var på riktigt.<br />
du drömde om barn, hus på landet, om att lära<br />
dig att rida (minst en gång i veckan hörde du<br />
av dig för att kontrollera att min häst mådde<br />
20 KOM UT #1 2011<br />
Värmen<br />
från<br />
dina<br />
fingrar<br />
Mathilda Piehl sörjer sin vän, den<br />
mördade aktivisten David Kato.<br />
Text & Bild Mathilda Piehl<br />
bra). Ändå befann du dig ofta nära skottlinjen.<br />
En ugandisk bög, utan möjlighet att leva<br />
i garderoben, därför tvingad till att ta ställning.<br />
Och ställning tog du. Fast du erkände<br />
att du var feg sålde du aldrig dina åsikter.<br />
Många andra har gjort det runt omkring dig:<br />
för pengar lämnat namnet på sina vän<strong>ner</strong> till<br />
media eller polis eller gjort en helomvändning<br />
och anslutit sig till radikala kristna<br />
grupper, blivit ex-gays. Men du stod alltid för<br />
den du var, och det där huset på landet du till<br />
slut byggde blev en tillflykt för kuchus <strong>som</strong><br />
jagats ut ur sina byar.<br />
Vid ett samtal <strong>som</strong> jag modererade med<br />
dig och Kasha i Stockholm 2009 fick ni<br />
frågan från publiken vad ni skulle göra om<br />
lagförslaget om dödsstraff gick igenom i<br />
Uganda. Kasha svarade att hon skulle offra<br />
sitt liv för kampen. Du sa »en bra aktivist<br />
är en levande aktivist, jag skulle lämna<br />
Uganda«.<br />
Så blev det hon <strong>som</strong> ringde och berättade<br />
att du blivit brutalt mördad.<br />
Du måste ha varit så fruktansvärt rädd.<br />
Jag går igenom det om och om igen i huvudet,<br />
hur vedervärdigt skräckslagen du måste<br />
ha varit. Jag är säker på att du inte slog tillbaka,<br />
jag tror att du fick den värsta död av alla.<br />
På grund av vad? Att du var bög, att du blev<br />
outad i tidningarna, att du levde i Uganda, att<br />
du inte kunde dölja vem du var?<br />
david, du har lärt mig om verklig solidaritet,<br />
om hur det är att leva i ett land <strong>som</strong> Uganda<br />
och tyvärr också om hur det är att leva i ständig<br />
rädsla. Du lärde mig också något värdefullt<br />
om mig själv och mitt eget land. I samtal med<br />
min farmor ställde du frågor <strong>som</strong> jag själv<br />
aldrig vågat eller kommit mig för att ställa.<br />
Tack vare dig vet jag nu något om hur det har<br />
varit att vara kvinna i Sverige under de senaste<br />
90 åren, om feministiska gamla tanter och om<br />
hur hbt-frågan hanterats i min egen familj.<br />
David, kan du förstå hur modig du var?<br />
Att kalla dig fegis var fel, ven om du var rädd.<br />
I slutänden var du en av de modigaste jag<br />
någonsin träffat, inte högljutt och provocerande,<br />
men lågmält och envist.<br />
Det var viktigt för dig att din familj skulle<br />
förstå att du inte var ensam, att det fanns<br />
människor <strong>som</strong> stöttade dig. Vi har tryckt<br />
ihop oss på moped för att komma hem till din<br />
mamma långt ut på landet bara för att visa<br />
henne att du inte var ensam. Suttit tysta och<br />
blivit utfrågade av bypastorn på din mammas<br />
golv. Vi har besökt din tvillingbror och vi har<br />
besökt din mormor och moster. Ofta pratade<br />
du om prominenta människor <strong>som</strong> korsat din<br />
väg, alltid har du höjt upp dina vän<strong>ner</strong> och<br />
satt dem på piedestaler. Aldrig skrutit eller<br />
framhävt dig själv. Villigt erkänt att du inte<br />
är en frontfigur, villigt bett andra om råd och<br />
överlåtit äran för framgångar i kampen du<br />
lika gärna själv kunnat slå dig på bröstet för.<br />
men david, president Obama har uttalat sig<br />
om din död, han har fördömt dem <strong>som</strong><br />
orsakat den och kallat dig hjälte. David, <strong>hela</strong><br />
världen sörjer dig. När bilderna från dina<br />
sista timmar hemsöker mig tänker jag på<br />
president Obamas uttalande från Vita Huset.<br />
Om du hade vetat om det hade du antagligen<br />
tuppat av. Det ger faktiskt tröst, att så många<br />
människor sörjer dig och ger dig erkännande<br />
för den du var. En hjälte David. Du visade dig<br />
vara en högst ovanligt fantastisk person <strong>som</strong><br />
vågade ge alla andra bögar i Uganda och <strong>hela</strong><br />
världen ett ansikte.
David Kato mördades i sitt hem i<br />
Kampala, Uganda den 26 januari<br />
2011. Mordet sände chockvågor<br />
genom den globala hbt-rörelsen,<br />
där David var en välkänd aktivist<br />
och för många även en personlig<br />
vän. Ledare i flera länder fördömde<br />
mordet, däribland Barack<br />
Obama, EU-parlamentet och den<br />
anglikanska kyrkans ärkebiskop<br />
samt ett stort antal människorättsorganisatio<strong>ner</strong>.<br />
David var en av tre aktivister <strong>som</strong><br />
gick till domstol efter att i höstas<br />
ha blivit uthängda med namn och<br />
bild i den ugandiska <strong>tidningen</strong><br />
Rolling Stone, med rubriken<br />
»Hang them!«. Den 1 januari kom<br />
domslutet <strong>som</strong> gav aktivisterna<br />
rätt. Situationen för hbt-perso<strong>ner</strong><br />
i Uganda är svår, inte minst sedan<br />
det lagförslag <strong>som</strong> lades 2008<br />
med målet att införa dödsstraff<br />
för vissa homosexuella handlingar.<br />
Lagen har ännu inte gått igenom i<br />
parlamentet.<br />
KOM UT #1 2011 21
KORRESPONDENS<br />
LAndet:<br />
BRasilien Brasilien<br />
Miljontals människor tågar varje<br />
år i Sao Paolos Prideparad, <strong>som</strong><br />
är världens största. Samtidigt<br />
ökar våldet mot hbt-perso<strong>ner</strong><br />
och hatbrottslagar saknas.<br />
Just nu<br />
Prideparaden i Brasiliens största<br />
stad Sao Paolo är världens största<br />
med sina drygt 3,5 miljo<strong>ner</strong><br />
deltagare. Även Rio de Janeiro<br />
lockar varje år över två miljo<strong>ner</strong><br />
Pride-sugna med karneval,<br />
färg och samba. Folkfesterna<br />
till trots, så finns en baksida i<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>s vardag. Hatbrotten<br />
i Brasilien är många och<br />
toppar statistiken i världen,<br />
vilket många organisatio<strong>ner</strong> idag<br />
22 KOM UT #1 2011<br />
ser <strong>som</strong> prioriterat att bekämpa.<br />
En av de äldsta hbt-organisatio<strong>ner</strong>na,<br />
Grupo de Bahía, visade<br />
i slutet av året i en rapport att<br />
homo- och transfobiskt våld och<br />
mord har ökat dramatiskt de<br />
senaste åren. Deras analys är att<br />
medan politikerna röstar igenom<br />
sociala rättigheter så vågar de<br />
inte utmana konservativa institutio<strong>ner</strong><br />
med makt <strong>som</strong> katolska<br />
och evangeliska kyrkan för att<br />
genomdriva adekvat hatbrottslagstiftning.<br />
Frågan är nu om den<br />
nya presidenten, Dilma Rousseff,<br />
kommer att våga stå upp för hbtperso<strong>ner</strong>s<br />
rättigheter?<br />
HBtrörelsen<br />
Brasilien är ett av världens<br />
största och folkrikaste länder<br />
och har således också en stor och<br />
varierad hbt-rörelse, med över<br />
300 hbt-organisatio<strong>ner</strong>. Brasilien<br />
är också det land i världen <strong>som</strong><br />
har störst klyftor mellan fattiga<br />
och rika människor, vilket skapar<br />
mycket stora skillnader i förutsättningar<br />
för hbt-perso<strong>ner</strong> ur<br />
olika sociala skikt. Dessutom är<br />
transperso<strong>ner</strong>s marginalisering<br />
stor och överväldigande, många<br />
hänvisas till arbete i sexindustrin.<br />
De senaste åren har transrörelsen<br />
fått en mängd positiva<br />
förebilder, bland annat har flera<br />
öppna transperso<strong>ner</strong> valts in i<br />
politiska församlingar.<br />
lagstiFtning<br />
Brasilien var en militärdiktatur<br />
fram till 1985 då demokratiska<br />
val hölls. Det är idag en federal,<br />
sekulär republik med 26 delstater.<br />
Grundlagen garanterar likabehandling<br />
av medborgarna och<br />
sedan demokratiseringen införts<br />
har lagstiftningen på hbt-området<br />
långsamt förbättrats, men varierar<br />
mellan delstaterna <strong>som</strong> har<br />
stort självbestämmande. 2009<br />
godkändes ett nationellt program<br />
för mänskliga rättigheter <strong>som</strong><br />
till exempel garanterar rätten till<br />
Huvudstad: Brasilia<br />
Folkmängd: 192 miljo<strong>ner</strong> (2010)<br />
Statskick: Federal republik<br />
Yta: 8 511 965 km, 49 procent av sydamerikas<br />
yta (19 gånger större än sverige)<br />
Religion: Kristna 90 procent (katoliker 75<br />
procent , protestanter/pingst 15 procent)<br />
Kardeister 1 procent, övriga 2 procent<br />
(buddister, jehovas, judar, muslimer, ortodoxa<br />
kristna, afrobrasilianska religio<strong>ner</strong>,<br />
ursprungsbefolkningsreligio<strong>ner</strong>)<br />
Kriminalisering: 1830 avskaffades kolonialmaktens<br />
sodomilagar <strong>som</strong> förbjöd samkönade<br />
sexuella handlingar. lagstiftning om<br />
könsneutrala äktenskap och hatbrott saknas,<br />
men i övrigt relativt liberal lagstiftning.<br />
adoption och civila part<strong>ner</strong>skap<br />
för samkönade par. Samboende<br />
par har stark rättslig ställning och<br />
enligt sambolagen ska samkönade<br />
par ha rätt till samma välfärdsförmå<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> olikkönade par.<br />
Domstolar har spelat en viktig<br />
roll på vägen till likabehandling,<br />
efter<strong>som</strong> det är genom domslut<br />
<strong>som</strong> viktiga segrar har tagits. Då<br />
konstitutionen inte medger särbehandling<br />
av medborgare har man<br />
via tillämpningen av lagen kunnat<br />
förändra praxis i tillämpning av<br />
sambolagstiftningen snarare än<br />
att förändra äktenskapslagstiftningen.<br />
Brasilien har fri hälso-<br />
och sjukvård och könskorrigering<br />
är gratis för den <strong>som</strong> är diagnostiserad<br />
<strong>som</strong> transexuell sedan<br />
två år. Anti-diskrimi<strong>ner</strong>ingslagstiftning<br />
införs sakteliga, men<br />
fungerande hatbrottslagar saknas<br />
i dagsläget vilket är ett stort problem<br />
inte minst för transperso<strong>ner</strong>.<br />
Klara lundholm<br />
Bild Juliana antela
Prideparaden i Rio de Janeiro, 2010, samlade över 2 miljo<strong>ner</strong> deltagare.<br />
KOM UT #1 2011 23
inga kan<br />
sjunga <strong>som</strong> vi<br />
Precis <strong>som</strong> många av sina grannar på den<br />
latinamerikanska kontinenten är Brasilien<br />
ett katolskt land <strong>som</strong> präglats av heterosexuella<br />
machoideal där de flesta musiker är män.<br />
Därför är det både oväntat och uppfriskande<br />
att de största, kvinnliga, brasilianska artisterna<br />
alla är lesbiska eller bisexuella. Kan det<br />
verkligen bara vara en slump, eller har de här<br />
talangfulla kvinnorna lyckats så bra just för<br />
att de inte har varit beroende av män?<br />
Jag frågar Marcelle Esteves och Julio Moreira<br />
på hbt-organisationen Arco Iris i Rio de<br />
Janeiro vad de tror:<br />
– Det är klart att det finns en koppling mellan<br />
självständiga kvinnor och framgång. Vi har<br />
även haft populära heterosexuella sångerskor<br />
<strong>som</strong> till exempel Maiza och Elis Regina. De<br />
var framgångrika, men deras karriärer och liv<br />
präglades av lidande orsakat av män och Elis<br />
Regina begick till slut självmord, säger Marcelle<br />
Esteves, <strong>som</strong> menar att det börjar redan<br />
när kvinnor bestämmer sig för att bli musiker:<br />
– De utmanar de patriarkala mönster <strong>som</strong><br />
24 KOM UT #1 2011<br />
De är folkkära och superkända.<br />
Miljontals människor lyssnar på<br />
deras musik. De är Brasiliens<br />
största sångerskor – alla lesbiska.<br />
Text Clara Lee Lundberg<br />
domi<strong>ner</strong>ar musikvärlden och det är ett första<br />
steg mot att bryta med andra normer också.<br />
Men det är inte alla <strong>som</strong> är öppna med sin<br />
sexualitet, jag tror att det riktiga genombrottet<br />
kom med Cassia Eller.<br />
cassia eller var något av en brasiliansk Janis<br />
Joplin <strong>som</strong> slog igenom <strong>som</strong> rockartist på<br />
1980-talet och snabbt blev en referens i den<br />
nya alternativa musikscenen med sin fantastiska<br />
mörka röst, sitt kortklippta hår och sin<br />
rock n roll-attityd. Hon var en stor begåvning<br />
<strong>som</strong> tyvärr avled 39 år gammal i sviterna av<br />
en överdos, 2001.<br />
– Cassia Eller struntade fullkomligt i<br />
alla normer och ideal – både musikaliska<br />
och estetiska, och var också en av de första<br />
artisterna <strong>som</strong> var öppet homosexuell, säger<br />
Marcelle Esteves.<br />
Maria Bethânia är allt annat än punk och<br />
behöver nästan ingen presentation. Hon är en<br />
av de absolut största sångerskorna – alla kategorier,<br />
och den kvinnliga artist <strong>som</strong> sålt mest<br />
skivor i <strong>hela</strong> Brasilien. Hennes djupa altstämma<br />
och värdiga utstrålning har gjort henne<br />
till en drottningfigur. Julio Moreira säger att<br />
Maria Bethânia aldrig har kommit ut på riktigt,<br />
och förmodligen aldrig kommer att göra det:
– Maria Bethânia är idoliserad och har en<br />
näst intill gudomlig status. Hon pratar aldrig<br />
om sin sexualitet eller privatliv, hennes musik<br />
går alltid i första hand.<br />
AnA CArolinA är en sångerskA <strong>som</strong> brukar<br />
placeras i MPB-facket (Musica Popular Brasilera)<br />
och <strong>som</strong> kom ut <strong>som</strong> bisexuell i en av<br />
Brasiliens största tidningar och <strong>som</strong> har gjort<br />
succé både med sina soloalbum och med<br />
duetten É Isso Aí (brasiliansk version av Damien<br />
Rice´s The Blower’s Daughter) tillsammans<br />
med artisten Seu Jorge. Ana Carolina<br />
har för övrigt också sjungit duett med det<br />
nya stjärnskottet Maria Gadú, en 24-åring<br />
från São Paulo <strong>som</strong> är öppet lesbisk och <strong>som</strong><br />
har tagit Brasilien med storm. Hon hyllas av<br />
kritiker och publik, har skrivit soundtracket<br />
till en känd tv-serie och spelat förband till<br />
Eagle-Eye Cherry och Joss Stone.<br />
– Att Maria Gadú, <strong>som</strong> är ung och ny, så<br />
självklart kan vara öppen med sin sexualitet<br />
har att göra med de referenser hon har haft i<br />
den brasilianska musikvärlden. Cassia Eller<br />
banade vägen, sen kom Ana Carolina, Maria<br />
Lima och Maria Gadú i hennes fotspår. De<br />
har genom att vara öppna med vilka de är<br />
synliggjort lesbiska kvinnors existens och<br />
blivit viktiga förebilder för många unga hbttjejer,<br />
säger Marcelle Esteves.<br />
Men allt är inte bara frid och fröjd med<br />
Brasiliens hbt-sångerskor. Mellan superstjärnan<br />
Gal Costa och rockikonen Marina Lima<br />
har det nämligen pågått en konflikt med<br />
amorösa förtecken. Gal Costa är precis <strong>som</strong><br />
Maria Bethânia en legend i musiksammanhang,<br />
hon började sjunga bossa och samba<br />
på 1960-talet och räknas idag till en av de<br />
viktigaste kvinnliga artisterna i sin ge<strong>ner</strong>ation.<br />
Marina Lima är yngre, född i mitten på<br />
1950-talet, och var en av de första kvinnliga<br />
rockartisterna. Gal Costa spelade 1977 in en<br />
version av Marinas Meu doce Amor, och man<br />
kan ana att det var då det hände, det konflikten<br />
handlar om.<br />
Marina Lima har nämligen gått ut offentligt<br />
och sagt att Gal Costa tog hennes oskuld<br />
när hon var 17 år. Det var i en exklusiv intervju<br />
2008 <strong>som</strong> Marina berättade att hon alltid<br />
haft Gal <strong>som</strong> sin stora idol, och att efter hon<br />
kom tillbaka från USA, där hon hade börjat<br />
ifrågasätta sin sexualitet, sökte upp Gal och<br />
deras möte slutade med att de hade sex.<br />
Marinas uttalande väckte stor uppmärksamhet<br />
i brasilianska medier, det fanns till<br />
och med dem <strong>som</strong> kallade Gal Costa för<br />
pedofil efter<strong>som</strong> Marina var minderårig vid<br />
tidpunkten för det påstådda sexmötet. Gal<br />
Costa själv var rasande och påstod att allt var<br />
lögn. Marina var ångerfull och åkte hem till<br />
Gal för att förklara sig, men Costa vägrade att<br />
öppna dörren. Hon förklarade sitt agerande:<br />
– Jag har precis adopterat en efterlängtad<br />
son, han är bara två år gammal och jag vill<br />
för ingenting i världen att Marinas uttalande<br />
och de pedofilanklagelser <strong>som</strong> jag utsatts för<br />
efter det ska påverka min adoption.<br />
nu verkAr konflikten ha lugnat <strong>ner</strong> sig och<br />
Gal och Marina fortsätter släppa skivor och<br />
tur<strong>ner</strong>a.<br />
Hur kommer det sig då att så många av<br />
Brasiliens största artister struntar i heteronormen?<br />
Betyder det att Brasilien, till<br />
skillnad från grannländer <strong>som</strong> Argentina och<br />
Uruguay där kända hbt-artister kan räknas<br />
KORRESPONDENS<br />
på handens fem fingrar, är ett öppnare land?<br />
Marcelle Esteves skakar på huvudet:<br />
– Vi brukar skämta om att kändisarna varken<br />
är lesbiska eller gay, de är excentriska!<br />
De utgör en egen grupp i samhället <strong>som</strong> kan<br />
göra vad de vill, de är lik<strong>som</strong> oåtkomliga,<br />
allt de gör accepteras! Tyvärr gäller inte den<br />
toleransen för alla, det finns folk <strong>som</strong> älskar<br />
Marina Lima men <strong>som</strong> aldrig skulle acceptera<br />
att grannflickan är lesbisk.<br />
Julio Moreira håller med och påpekar att<br />
det också handlar om klass och hudfärg:<br />
– Det är iögonfallande att det nästan inte<br />
finns några, svarta, öppet lesbiska sångerskor.<br />
Vi kan ta sambasångerskan Leci<br />
Brandão <strong>som</strong> exempel. Hon sjunger samba<br />
<strong>som</strong> är populärmusik, hon har massor av<br />
talang och utstrålning men har blivit utsatt<br />
för bojkott sedan hon kom ut <strong>som</strong> lesbisk<br />
på 1970-talet. Ingen svart, lesbisk sångerska<br />
har heller uppnått diva-status varken i eller<br />
utanför gay-världen. Det är ingen slump att<br />
superdivan och alla drag-queens favorit Carmen<br />
Miranda var vit, hetero och kom från en<br />
familj med pengar.<br />
Marcelle<br />
esteves<br />
KOM UT #1 2011 25<br />
Bild Katrin Bienzle arruda
Sverigeaktuella Zanele<br />
Muholi beskriver sin<br />
konst <strong>som</strong> en ständigt<br />
pågående kartläggning<br />
och arkivering – en<br />
visuell historia av svart<br />
lesbiskhet i Sydafrika,<br />
post apartheid.<br />
Text Karin Lenke<br />
Zanele<br />
Muholi<br />
26 KOM UT #1 2011
Katlego Mashiloane och<br />
Nosipho Lavuta, Lakeside,<br />
Johannesburg.<br />
Ur Being.<br />
KOM UT #1 2011 27
Busi mdaki och malesedi<br />
nthute, Katlehong,<br />
Johannesburg.<br />
Ur Being.<br />
Constitution Hill, mars 2010. En gång platsen<br />
för ett fängelse för apartheidsregimens fiender,<br />
idag minnesplats och utställningslokal.<br />
Lulu Xingwana, Sydafrikas dåvarande kulturminister,<br />
ska hålla ett tal vid öppningen av<br />
samlingsutställningen The Innovative Women<br />
Exhibition med konst av 10 konstnärer,<br />
alla kvinnor från olika delar av Sydafrika. När<br />
ministern får se bilderna på nakna, lesbiska<br />
kvinnor av Zanele Muholi ångrar hon sig. De<br />
blir inget tal, istället vänder hon på klacken<br />
och går. Förklaringen: Bilderna är »omoraliska«,<br />
»pornografiska« och kanske värst av<br />
allt i den unga demokratin Sydafrika: De går<br />
»emot nationsbygget«. Denna ständigt närvarande<br />
fråga: Ska det gemensamma ansvaret<br />
för att bygga den sydafrikanska nationen gå<br />
före rätten att göra konst just bara för konstens<br />
skull? Nu har en minister tydligt satt<br />
<strong>ner</strong> foten. Nationen går först.<br />
Debattens vågor går höga i konst- och hbtvärlden<br />
i Sydafrika, och Zanele Muholi själv<br />
kommenterar ministerns agerande:<br />
– Bilderna är grundade i erfarenheter.<br />
Var annars kan vi uttrycka oss själva om inte<br />
inom ramen för vårt demokratiska samhälle?<br />
Zanele Muholi är en flerfaldigt prisbelönad<br />
fotograf, konstnär och aktivist född<br />
i Durban, Sydafrika, 1972. Hennes bilder<br />
utmanar den historiska objektifieringen av<br />
28 KOM UT #1 2011<br />
svarta kvinnors kroppar, och användandet av<br />
desamma i just nationsbyggen och berättelser<br />
om afrikanska gemenskaper, inte minst<br />
genom att visa upp svarta kvinnors lesbiska<br />
kärlek och sexualitet.<br />
– Att vara lesbisk ses för det mesta <strong>som</strong> negativt,<br />
<strong>som</strong> något <strong>som</strong> förstör den heterosexuella<br />
kärnfamiljen. För många svarta lesbiska<br />
kommer stigmat, <strong>som</strong> en queer identitet för<br />
med sig, från det faktum att homosexualitet<br />
ses <strong>som</strong> »oafrikanskt«. Afrikanska kvinnor<br />
förväntas skaffa barn tillsammans med en<br />
manlig part<strong>ner</strong>, tillika familjens överhuvud.<br />
Det är en del av »den afrikanska traditionen«,<br />
menar Zanele Muholi.<br />
I detta bildreportage visar vi andra<br />
bilder än dem <strong>som</strong> upprörde ministern,<br />
ett axplock ur Muholis digra produktion.<br />
Ändå handlar de om samma saker: Ett<br />
utforskande av svarta, lesbiska identiteter<br />
och motstånd mot domi<strong>ner</strong>ande förtryckssystem.<br />
Zanele Muholi är aktuell med sin film Difficult<br />
Love, <strong>som</strong> visas på filmfestivalen Cinem<br />
Africa, 2328 mars i Stockholm. Den 24 mars<br />
samtalar Muholi med Elisabeth Ohlsson Wallin<br />
på Högkvarteret, Närkesg. 8, i Stockholm.<br />
Mer info om evenemangen: cinemafrica.se och<br />
hogkvarteret.se.
Katlego Mashiloane och Nosipho Lavuta,<br />
Lakeside, Johannesburg.<br />
– Serien Being vill undanröja stigmatiseringen<br />
av våra sexualiteter <strong>som</strong> »oafrikanska«. Sedan<br />
kolonialismen och slaveriet har bilder av oss<br />
afrikanska kvinnor använts för att reproducera<br />
heterosexualitet och det vita patriarkatet. Dessa<br />
system har styrt våra liv och vår vardag till den<br />
grad att det är svårt för oss att se oss själva <strong>som</strong><br />
vi faktiskt är, i våra egna miljöer och i vår egen<br />
gemenskap, säger Zanele Muholi.<br />
KOM UT #1 2011 29
30 KOM UT #1 2011<br />
teleka<br />
Bowden,<br />
toronto.<br />
Ur Faces<br />
and Phases.
Tumi Mkhuma,<br />
Yeoville,<br />
Johannesburg,<br />
ur serien<br />
Faces and Phases.<br />
– I varje kåkstad<br />
finns det lesbiska<br />
<strong>som</strong> lever öppet<br />
oavsett stigmat och<br />
den homofobi <strong>som</strong><br />
kopplas till deras<br />
lesbiska identitet,<br />
både butch <strong>som</strong><br />
femme.<br />
För mig betyder<br />
begreppet »Faces«<br />
att jag själv, fotograf<br />
och aktivist,<br />
står ansikte mot<br />
ansikte med de<br />
många lesbiska<br />
kvinnor jag mött<br />
i olika townships<br />
<strong>som</strong> Alexandra,<br />
Soweto, Vosloorus,<br />
Katlehong och<br />
Kagiso.<br />
KOM UT #1 2011 31
32 KOM UT #1 2011<br />
Lesego Magwai,<br />
Pretoria.<br />
Ur Faces and<br />
Phases.<br />
ZaNeLe MuHoLi<br />
Har arbetat <strong>som</strong><br />
fotograf för<br />
hbtq-webb<strong>tidningen</strong><br />
Behind the Mask<br />
i Sydafrika. Hon<br />
har även varit med<br />
och grundat den<br />
lesbiska, feministiska<br />
organisationen<br />
FEW (Forum for<br />
the Empowerment<br />
of Women), och<br />
varit en viktig aktör<br />
i synliggörandet av<br />
så kallade »omvändelsevåldtäkter«<br />
i<br />
Sydafrika (våldtäkter<br />
av lesbiska i syfte att<br />
»bota« dem från sin<br />
lesbiskhet).<br />
Muholi har en<br />
masterexamen<br />
i Fine Arts från<br />
Ryerson University i<br />
Toronto och har haft<br />
separatutställningar<br />
i Johannesburg,<br />
Wien, Amsterdam,<br />
Kapstaden och<br />
Lagos.<br />
utmärkelser innefattar<br />
bland andra:<br />
Tollman Award<br />
for the Visual Arts,<br />
2005.<br />
Thami Mnyele<br />
Residency - Amsterdam,Nederländerna,<br />
2009.<br />
Ida Ely Rubin<br />
Artist-in-Residence<br />
på MIT, USA, 2009.<br />
Casa Africa-priset<br />
för bästa kvinnliga<br />
fotograf 2009.
I serien »Massa«<br />
and Mina(h)<br />
använder Muholi<br />
sin egen kropp <strong>som</strong><br />
konstnärligt subjekt.<br />
Projektet baserar<br />
sig på Muholis egen<br />
mammas liv. Bilderna<br />
behandlar den<br />
rasifierade frågan<br />
om kvinnors hushållsarbete<br />
- svarta<br />
kvinnor <strong>som</strong> arbetar<br />
i vita familjers hem.<br />
Muholi använder<br />
egna minnen och<br />
hedrar samtidigt sin<br />
mammas historia<br />
och arbete i samma<br />
familj i 42 år.<br />
KOM UT #1 2011 33
34 KOM UT #1 2011<br />
Sacha ›Kalmplex‹<br />
Morrison, Toronto.<br />
– Bilderna i Faces<br />
and Phases är från<br />
Toronto, London,<br />
Johannesburg och<br />
Kapstaden och<br />
utgår från begreppet<br />
»Siyafana« <strong>som</strong><br />
betyder »vi är samma«.<br />
Här utforskar<br />
jag förhandlingar<br />
om likheter och<br />
skillnader mellan<br />
svarta människor i<br />
olika länder.<br />
En utgångspunkt<br />
för Muholi var den<br />
våg av attacker –<br />
både homofoba<br />
och främlingsfientliga<br />
– <strong>som</strong><br />
svepte över Sydafrika<br />
de sista åren<br />
på 00-talet.<br />
– Jag mottogs så<br />
väl av främlingar<br />
när jag då bodde<br />
i Toronto, och<br />
tänkte på min malawiska<br />
pappa och<br />
vad <strong>som</strong> mötte honom<br />
<strong>som</strong> invandrare<br />
till apartheidtidens<br />
Sydafrika på<br />
1950-talet. Verkligheten<br />
var en annan<br />
än den han och<br />
hans invandrade<br />
kamrater – dessa<br />
»andra« – hade<br />
drömt om.
ild erik heggestad<br />
RegleR föR TålIgaRe RelaTIon<br />
När maN är Nyförälskad och knullar <strong>som</strong><br />
kani<strong>ner</strong> är det lätt att tänka att man bara<br />
kommer ha sex med varandra. Sen går tiden<br />
och det risken är att saker blir slentrian. Då<br />
är det inte ovanligt att någon har sex även<br />
utanför relationen.<br />
Det finns forskning om hur vi faktiskt<br />
pratar om sådana här saker. Även för de <strong>som</strong><br />
lever i en öppen relation och har en överenskommelse<br />
om att de får ha sex utanför<br />
relationen, rapporterar en stor andel att<br />
det känns obehagligt att diskutera frågan. I<br />
många fall råder<br />
också oklarhet<br />
avseende vad överenskommelsen<br />
omfattar.<br />
Dålig kommunikation<br />
om dessa<br />
saker kan medföra<br />
relationsproblem<br />
men även hälsorisker.<br />
Ett inte helt<br />
ovanligt scenario<br />
är att någon fått<br />
Fråga suzann<br />
Hitta rätt i porrdjungeln<br />
Vi är två lesbiska tjejer <strong>som</strong> undrar om det<br />
finns någon bra lesbisk porr <strong>som</strong> inte bara är<br />
för heteromän.<br />
/Köttkukar, nej tack!<br />
Många flator har gjort samma upptäckt <strong>som</strong><br />
ni, kategorin »lesbisk porr« är oftast avsedd<br />
för heterosnubbar! Men det finns sätt att<br />
hitta mer »äkta vara«. Vid sökningar på nätet<br />
skriv: »dyke porn«, »real lesbian porn« eller<br />
»lesbian porn made by lesbians«.<br />
En film man inte får missa är den svenskproducerade<br />
Dirty Diaries <strong>som</strong> innehåller<br />
allt från vaniljsex till mer hardcore. Vissa av<br />
filmerna är mer politiska än upphetsande<br />
men det finns några riktigt bra onanifilmer.<br />
Fantastiska Annie Sprinkle, porrskådespelerska,<br />
strippa, konstnär och författare, har<br />
gjort både böcker och filmer. Titta på hennes<br />
hemsida på nätet anniesprinkle.org. Du kan<br />
även gå in på hotmoviesforher.com och söka<br />
under kategorin lesbian så hittar du recensio<strong>ner</strong><br />
och beskrivningar av olika porrfilmer.<br />
en könssjukdom när man har haft sex med<br />
någon utanför relationen, utan att berätta att<br />
detta skett och sedan överfört infektionen till<br />
sin part<strong>ner</strong>.<br />
Vi Vet också geNom forskNiNg att otrohet är<br />
mycket vanligt och det kan faktiskt vara bra<br />
att diskutera hur man ska förhålla sig i relationen<br />
om detta inträffar trots goda intentio<strong>ner</strong><br />
att låta bli. Att prata om när något har<br />
gått fel är ett bra sätt att visa omtanke och att<br />
vara rädda om varandra och relationen.<br />
Vad är då otrohet? En bra definition är:<br />
»Att bryta en överenskommelse <strong>som</strong> man har<br />
med sin part<strong>ner</strong>«. Är sex på nätet otrohet?<br />
Att hångla med någon på krogen? Dessa<br />
frågor har inga självklara svar utan är något<br />
<strong>som</strong> var och en själv måste definiera och<br />
komma överens med den/dem <strong>som</strong> man<br />
lever i en relation tillsammans med. Nyligen<br />
lanserade nätkampanjen Sexperterna något<br />
de kallar Sexkontraktet, <strong>som</strong> helt enkelt går<br />
ut på att du skriver ett »kontrakt« i vilket du<br />
listar din relations grundregler. Det kan gälla<br />
den relation du har med någon annan, eller<br />
Många gillar också Abby Winters filmer och<br />
vissa finns att köpa i Sverige. Under rubriken<br />
»Av kvinnor för kvinnor« marknadsför<br />
cyber-dyke.net sina filmer på nätet, dessa<br />
går också att handla därifrån. Gillar du mer<br />
queer porr så är nofauxxx.com en sida för er!<br />
Lycka till och ha kul!<br />
glöm tandborsten!<br />
jag har sugit av en kille och fick sperma i<br />
munnen. Kan jag ha smittats av någon könssjukdom?<br />
/orolig<br />
Att suga kuk innebär en viss risk för överföring<br />
av hiv. Om man undviker att ta sperma<br />
i munnen så minskar risken för hiv kraftigt.<br />
Det är bättre att spotta ut än att svälja sperman.<br />
Vill du minska risken ytterligare kan du<br />
använda kondom. Tänk på att sår i munnen<br />
eller på läpparna gör att hiv lättare överförs.<br />
Det kan också vara bra att inte borsta tänderna<br />
eller använda tandtråd precis innan.<br />
Könssjukdomar <strong>som</strong> klamydia, gonorré,<br />
sEX MED KOM uT<br />
den till dig själv. Kontraktet kan du utforma<br />
ensam, tillsammans med din(a) part<strong>ner</strong>. Det<br />
är viktigt att inte göra det för krångligt utan<br />
ta med mer övergripande överenskommelser.<br />
Sexperterna har många färdiga exempel du<br />
kan använda dig av. Läs mer på<br />
www.sexperterna.com/sexkontraktet.<br />
Funkar det kanske med m&m's?<br />
TIPS: mInTSlIck<br />
Göm en minttablett i munnen och ge din<br />
part<strong>ner</strong> en behaglig upplevelse genom att<br />
lekande slicka runt klitoris och blygdläppar<br />
eller på kukens ollon. Effekten blir en<br />
omväxlande varm och kylande känsla.<br />
suzaNN larsdotter<br />
sexolog, jobbar <strong>som</strong> utbildare och med<br />
hiv och hälsa på rfsl:s förbundskansli.<br />
Bästa resmålet: Zanzibar<br />
Sexigaste maträtten:<br />
ostron och champagne<br />
Första gången ska vara: okej<br />
Person jag skulle vilja känna: betty<br />
dodson, amerikansk sexualupplysare,<br />
konstnär och författare.<br />
kondylom och syfilis kan också överföras när<br />
man suger. Om killen du suger skulle ha sår<br />
på kuken kan detta tyda på en könsjukdom<br />
men ofta har man inte några symptom. Det<br />
är därför bra att ta <strong>som</strong> vana att testa sig<br />
regelbundet. Så kän<strong>ner</strong> du den minsta oro,<br />
gå och testa dig! Då slipper du oroa dig något<br />
mer. Njut av sex och var rädd om dig själv<br />
och dina part<strong>ner</strong>!<br />
KOM UT #1 2011 35
KULTUR<br />
segerTåg<br />
i kortformat<br />
I takt med att filmskapare och användare<br />
omfamnar ny teknik växer utbudet av<br />
queera hybrida kortfilmer.<br />
När deN Tel Aviv-bAserAde videoregissören och<br />
queer-klubbentreprenören Roy Raz i juli förra<br />
året postade sitt videokonstprojekt PAG – The<br />
Lady Is Dead på Youtube, visste han inte att<br />
det i slutet av 2010 skulle hyllas <strong>som</strong> en av<br />
årets absolut bästa musikvideos enligt den alternativa<br />
musik- och kultur<strong>tidningen</strong> Huston<br />
Press. Men trots att låten In This Shirt av The<br />
Irrepressibles hörs i videon, är det inte en musikvideo.<br />
Det är heller inget beställningsverk<br />
från musikerna eller en reklamfilm för hans<br />
egen nattklubb PAG, det är konst.<br />
Videon <strong>som</strong> Roy Raz skapade och regisserade<br />
är bara ett i raden av den nya typ av hybrid-videokonstprojekt<br />
<strong>som</strong> börjat dyka upp<br />
på internet, ofta publicerade på sajter <strong>som</strong><br />
Youtube där maximal spridning kan ske. Det<br />
<strong>som</strong> är speciellt med denna nya sorts hybridvideokonst<br />
är att den är producerad främst<br />
för nätet och att den saknar ett ensidigt syfte,<br />
mer än att skänka betraktaren en stunds<br />
visuell njutning. Och om det är något <strong>som</strong><br />
Roy Raz video gör så är det just att fängsla<br />
genom att enbart vara en oerhört vacker<br />
visuell upplevelse. Videoklippet består av en<br />
serie »känslotablåer« <strong>som</strong> illustrerar delar<br />
av hbt-världens många våndor, till exempel<br />
en sekvens där en gammal kvinna iklädd<br />
36 KOM UT #1 2011<br />
en Lady Gaga-inspirerad haute coutureklänning<br />
sitter och mal sönder ett hjärta i<br />
en köttkvarn, samtidigt <strong>som</strong> hon oengagerat<br />
betraktar en aningen makaber tennismatch.<br />
Och allt detta i takterna till tidigare nämnda<br />
The Irrepressibles dramatiska och hjärtskärande<br />
låt In This Shirt.<br />
Inför återlanseringen av sin väska Lady,<br />
bad Modehuset Dior ett antal kända filmregissörer,<br />
däribland öppet homosexuelle<br />
John Cameron Mitchell, mest känd för sin<br />
provokativa film Shortbus, att tolka företaget<br />
Dior och väskan Lady i ett antal kortfilmer.<br />
Mitchells film, kallad Lady Dior – Lady Gray<br />
London, blev ett sju minuter långt stumfilmsvideoklipp<br />
där skådespelerskan Marion<br />
Cotillard, senast sedd i filmen Inception,<br />
porträtterar en nattklubbsprimadonna<br />
<strong>som</strong> förändrar två mäns liv för alltid genom<br />
objekt hon förvarar i sin Lady-väska. Dels en<br />
»magisk« dryck i en fickplunta <strong>som</strong> får en<br />
lam man, spelad av ingen mindre än Sir Ian<br />
McEllen, att åter börja gå, dels en förtrollad<br />
penna <strong>som</strong> då den ges till en ung illustratör<br />
förvandlar honom till en fulländad konstnär.<br />
YTTerligAre eTT exempel på denna nya form av<br />
hybrid-kortfilmer är glasögonmärket Oliver<br />
Peoples kortfilm kallad The Children are Bored<br />
on Sundays, <strong>som</strong> användes för att lansera<br />
2010 års kollektion. I filmen ser vi flatfavoriten<br />
Shirley Manson från bandet Garbage och<br />
Elijah Wood, känd från Sagan om Ringenfilmerna,<br />
porträttera ett dekadent par <strong>som</strong><br />
försöker driva livstristessen på flykt i, och<br />
runt, ett luxuöst palats, <strong>som</strong> liknar något ur<br />
The Great Gatsby.<br />
Det <strong>som</strong> är gemensamt för hybrid-videokonst-kort<br />
filmer är att man – än så länge<br />
– måste ge dem ett väldigt långt namn för att<br />
alls kunna definiera exakt vad de är för något.<br />
De är en del musikvideo, då musiken är avgörande<br />
för känslan, en del fristående videokonst<br />
<strong>som</strong> enbart försöker tjusa ögat, och en<br />
del reklamfilm då filmerna ofta är initierade<br />
på uppdrag av ett modehus eller ett företag.<br />
Men klart är att kortfilmen och videokonsten<br />
står inför ett genombrott när möjligheten att<br />
nå sin publik genom massbesökta internetsajter<br />
<strong>som</strong> Youtube blivit tillgänglig. Och<br />
om kommersiella krafter dessutom kan gå<br />
in och sponsra hybrid-konstfilmer, i utbyte<br />
mot produktplacering, så står plötsligt både<br />
videokonsten och kortfilmen inför inget<br />
mindre än en revolution.<br />
lars-H bild<br />
Bilder ur PAG – The Lady Is Dead.
Jag sitter på ett seminarium där man diskuterar<br />
dramatiker <strong>som</strong> knappt spelas längre.<br />
Anne Charlotte Leffler är en av dem. I slutet<br />
på 1800-talet spelades hon mer än Strindberg<br />
på svenska sce<strong>ner</strong>. Syftet med seminariet är<br />
att återinföra dem och spela dem igen, en<br />
sorts korrigering av en förvrängd kanon. Man<br />
talar om kvinnliga dramatiker. Definitionen<br />
förekommer gång på gång under seminariet.<br />
Jag tänker att det är ett gigantiskt misstag,<br />
detta idoga upprepande av ordet kvinnlig, ett<br />
successivt urholkande <strong>som</strong> för varje gång det<br />
uttalas reproducerar idén att vi här har att<br />
göra med ett undantag.<br />
När Virginia Woolf år 1928 blir inbjuden<br />
till en studentskeförening för att föreläsa i<br />
ämnet Kvinnorna och romanen slår hon fast<br />
en avgörande skillnad mellan manliga och<br />
kvinnliga författare, nämligen att det genom<br />
historien finns fler manliga än kvinnliga.<br />
Istället för ett föredrag om några väl valda<br />
författare blir det en analys av orsakerna<br />
till det faktum att kvinnorna är så få. Hon<br />
konstaterar att man behöver ett eget rum för<br />
att kunna skriva roma<strong>ner</strong>. Vad hon påstår<br />
är att det krävdes något för alla manliga<br />
författare, något <strong>som</strong> kvinnorna saknat. Det<br />
krävdes stöd och investeringar, stipendier<br />
och donatio<strong>ner</strong>. Någon gav dem ekonomiskt<br />
oberoende och frihet att utforska världen<br />
och sina egna tankar. Friheten att tänka och<br />
formulera sin kunskap kräver makten över<br />
den egna tiden. Tiden och det ekonomiska<br />
oberoendet krävs för att vi ska ha möjligheten<br />
att skapa oss själva och världen och inte<br />
bara leva i den verklighet <strong>som</strong> redan finns<br />
där men <strong>som</strong> kanske inte är den verklighet vi<br />
helst vill ha.<br />
Litteraturen är ingen motsats till verkligheten,<br />
ingen flykt eller dekoration av<br />
verkligheten – den är en version av den, en<br />
omsättning av betraktelser och erfarenheter,<br />
ett kunskapsinhämtande och ett förmedlande<br />
av kunskap. I sin bästa form. Det finns<br />
ingen bättre översättning av den kunskapen,<br />
ingen överföring från fiktion till realitet.<br />
Abstraktionen tar alltid plats i världen, i<br />
någons kropp, i kött, minne och erfarenhet.<br />
Poesin är en plats i världen, att vistas där<br />
kräver tid och resurser. De nya uttrycken,<br />
det gränsupplösande, disparata eller till<br />
synes obegripliga är tecken på välfärd, är per<br />
definition välfärd.<br />
Virginia Woolf konstaterar i föreläsningen,<br />
<strong>som</strong> hon senare ger ut med titeln Ett eget<br />
rum, att om våra mödrar och mormödrar i<br />
likhet med våra fäder hade haft möjligheten<br />
att testamentera pengar »till grundandet av<br />
lektorat och docenturer och belöningar och<br />
stipendier ägnade att njutas av deras eget<br />
kön« skulle de för det första inte<br />
ha behövt äta en sådan torftig<br />
middag på studentskornas<br />
internat. Och inte minst skulle<br />
de »ha kunnat forska eller<br />
skriva, vandra omkring på<br />
jordens ärevördiga platser,<br />
sitta och grubbla på trapporna<br />
vid Parthenon«.<br />
De skulle, lik<strong>som</strong> de<br />
manliga studenterna, ha<br />
haft tiden och de ekonomiska<br />
förutsättningarna<br />
att diskutera arkeologi,<br />
botanik, astronomi, relativitet<br />
och geografi.<br />
att motviLLigt tala om<br />
emancipation. Att<br />
motvilligt tala om<br />
jämställdhet. Att ägna<br />
KULTUR<br />
Kampen om det egna rummet<br />
Christina Ouzounidis om att bli bestulen på dyrbar tid.<br />
bild zaira perdigon<br />
tid åt att tala om självklarheter. Att svara<br />
och reagera, motbevisa och ta tillbaka, men<br />
utan att erkänna det språk och de kriterier<br />
man vill lämna. Att tvingas förhålla sig till<br />
ett patriarkalt poserande och hävdelsebegär,<br />
ett heterosexuellt, ett reaktionärt – all denna<br />
stöld av vår tid. Stölden av tid och geografi.<br />
Att kasta ur sig befängda idéer är nämligen<br />
ett effektivt sätt att hindra någon från att<br />
tänka på något viktigare.<br />
Christina ouzounidis<br />
Christina Ouzounidis är dramatiker och regissör.<br />
Hon är en av grundarna till konstnärskollektivet<br />
Teatr Weimar i Malmö. Under våren<br />
spelas monologen Vit, rik, fri på Stockholms<br />
stadsteater <strong>som</strong> hon specialskrivit för skådespelaren<br />
Ann Petrén.<br />
»När Virginia<br />
Woolf år 1928<br />
föreläser i ämnet<br />
Kvinnorna<br />
och romanen<br />
slår hon fast<br />
en avgörande<br />
skillnad mellan<br />
manliga och<br />
kvinnliga författare.«<br />
<strong>Kom</strong> ut #1 2011 37
Hanna Nordenhök spanar på den<br />
svenska, queera samtidslitteraturen.<br />
Text Hanna Nordenhök<br />
Bild Erik Lundback<br />
det nya millenniets<br />
»mAN åTerväNder Aldrig från natten. Man<br />
återvänder aldrig från händerna <strong>som</strong> öppnar.<br />
Jag är formad.« Så säger kvinnorösten <strong>som</strong><br />
för ordet i fransk-algeriska Nina Bouraouis<br />
täta och febriga lilla roman Dockan Bella<br />
från 2004. Hon talar ur 1980-talets parisiska<br />
gayvärld där natten har förvandlats<br />
till romanens själva topografi, till dagens<br />
och normalitetens på en gång utsatta och<br />
skyddande skuggsida. Men bilden skulle<br />
lika gärna kunna gälla <strong>som</strong> beskrivning på<br />
den skönlitterära texten i sig. Eller, snarare,<br />
på den skönlitterära text <strong>som</strong> har kraften<br />
att bli visionär, verklighetsförändrande, att<br />
förskjuta vårt sätt att se.<br />
Hos Bouraoui är alla romangestalter<br />
gränsvarelser. Hennes pojkflickor, blandraser<br />
och bastarder lever på randen, inuti en<br />
obestämdhet, ambivalens, gränszon. Men<br />
deras tillvaro och identitet har en danande<br />
karaktär. Medan de duckar under samhällets<br />
instrumentella och djupt politiska sätt att kategorisera<br />
individer utifrån domesticerbara<br />
mönster, förvandlas deras existenser oupphörligt<br />
till revolter, motstrategier. De formas,<br />
formar, ja, tycks lik<strong>som</strong> stöpa sig själva och<br />
sina egna rasande öden. Och allt sker inuti<br />
begärens förrädiska discipli<strong>ner</strong>ingsfält. Det<br />
vill säga inuti språkets hjärta.<br />
om JAg skA TäNkA mig en normkritisk litteratur<br />
är det på detta vis den måste formuleras.<br />
Genom förmågan att skapa nya ordningar, i<br />
språket, verkligheten, existensen. På en gång<br />
föra krig mot formen och använda sig av den.<br />
Skriva denna balansakt i motståndets tecken:<br />
En samtidigt skapande och destruerande<br />
vägransfigur. En livsförvandling.<br />
Skildringar av icke-heterosexuella begär i<br />
den svenska litteraturen har de senaste åren<br />
blivit fler. Och några av dem är böcker <strong>som</strong><br />
onekligen har förändrat det svenskspråkiga<br />
litterära landskapet. I poesin är Eva-Stina<br />
Byggmästar ett sådant exempel, Hanna Hallgren<br />
ett annat.<br />
I sin Kärlekstrilogi (2006-2010) skriver<br />
38 KOM UT #1 2011<br />
Byggmästar till exempel alltmer fram ett sapfiskt,<br />
postromantiskt diktrum <strong>som</strong> lånar drag<br />
av såväl hövisk poesi <strong>som</strong> traditionell naturlyrik.<br />
Diktens på en gång kvillrande, blomsaftigt<br />
lystna och ironiskt preciösa stil iscensätter<br />
ett kvinnligt längtansspel bräddfullt av agens,<br />
och bortom en heterosexuell begärsformation.<br />
Den både parasiterar på, och omstrukturerar,<br />
en patriarkal poesitradition.<br />
Hos Hallgren tar gestaltningen andra<br />
vägar. Hennes poetologiska diktboksmonster<br />
Jaget är människans mest framträdande<br />
sinnessjukdom är djupt förankrad i feministisk<br />
teori. Den arbetar på många sätt med att<br />
bryta <strong>ner</strong> föreställda språkliga motsatspar<br />
han/hon, jag/du, etc. Men också med ett<br />
slags läsarternas politik; bland annat genom<br />
att undersöka gränserna mellan vetenskapens,<br />
poesin och litteraturkritikens språk.<br />
Genom detta komplexa och poetiskt dekonstruerande<br />
bygge drar lyriska bilder av stark<br />
åtrå mellan kvinnor – älskare eller döttrar<br />
och mödrar – fram.<br />
När det kommer till prosan är det naturligtvis<br />
svårt att överskatta betydelsen av en<br />
författare <strong>som</strong> Sara Stridsberg; man frestas<br />
att kalla henne Bouraouis svenska motsvarighet.<br />
Debuten Happy Sally (2004) och<br />
genombrottet Drömfakulteten (2006) skildrar<br />
båda kraftfulla, såriga öden där begäret<br />
mellan kvinnor gestaltas via en sammansatt<br />
och glödande samhällskritik. I sin senaste<br />
bok Darling River (2010) sysselsätter sig<br />
Stridsberg, genom vidarediktningen på Vladimir<br />
Nabokovs nymfettroman Lolita, med<br />
heterosexualiteten – <strong>som</strong> skada, samhälleligt<br />
sjukdomstillstånd. I likhet med Byggmästar<br />
spränger Stridsberg den normativa litterära<br />
formen (här den manliga, kanoniserade<br />
romankonsten) inifrån, genom att på en gång<br />
omkasta och reflektera den.<br />
ATT deN sveNskA prosAN idag upplever en<br />
markant ökning i utgivningen av gaylitteratur,<br />
vittnar inte minst de senaste årens<br />
debutanter om. Eli Levén skriver i sin rosade<br />
det senaste decenniets<br />
queera litteraturboom<br />
har bidragit till både<br />
formmässiga och<br />
innehållsmässiga normförskjutningar.<br />
Men det<br />
är inte en naturlag att<br />
litteratur <strong>som</strong> skildrar<br />
icke-heterosexuella<br />
begär destabiliserar<br />
våra invanda föreställningar,<br />
skriver Hanna<br />
nordenhök.
KULTUR<br />
LITTERATURBooM<br />
debut om tonårspassion, androgynitet och<br />
kärleksmasochism i Du är rötterna <strong>som</strong> sover<br />
vid mina fötter och håller jorden på plats<br />
(2010). Kristofer Folkhammar om parrelationens<br />
förvirrande spel i Isak & Billy (2010).<br />
Kristina Hultman gör upp med Stockholms<br />
flatvärld i Undersökningen eller When I woke<br />
up I felt so gay (2009). I en familj finns inga<br />
fiender (2009) av Viktoria Myrén vill författaren<br />
krossa kärnfamiljen genom att låta en<br />
mor lämna hus och hem för en annan kvinna.<br />
I Elise Karlssons Fly (2007) pågår ett lesbiskt<br />
kvadratdrama i hälsingländsk <strong>som</strong>maridyll.<br />
Och i Andrés Stoopendaals Maskerad (2010)<br />
försöker den fjortonårige Maxence hitta ett<br />
livsrum åt sitt begär efter män samtidigt <strong>som</strong><br />
han omges av homofoba normer för manlighet.<br />
Nästan samtidigt <strong>som</strong> Anna Lytsy (<strong>som</strong><br />
visserligen debuterade redan 1997, men ändå<br />
förtjänar att ingå i uppräkningen) ger sig på<br />
den heteronormativa psykoanalysens hjärta<br />
och låter sin romanfigur komma ut på analyssoffan<br />
i Fru Freud och jag (2009).<br />
Men det är inte givet att en litteratur <strong>som</strong><br />
skildrar icke-heterosexuella begär omedelbart<br />
måste bli revolutionär, omformande<br />
eller queer i sin konstnärliga vision. Det vill<br />
säga få våra invanda (och politiskt meningsbärande)<br />
sätt att språkligt producera<br />
verklighet att destabiliseras, glida. Å andra<br />
sidan kan förskjutningar av normer ske på så<br />
oändligt många sätt. Frågan om synliggörandets<br />
betydelse är inte ovidkommande. Så kan<br />
böcker <strong>som</strong> inte är lika språkligt komplexa<br />
ändå bli helt livsviktiga. Gaylitteraturen<br />
måste alltid och per automatik på ena eller<br />
andra sättet förhålla sig till heteronormen,<br />
och blir därför i någon mening alltid subversiv.<br />
Så låt det bara flöda på i den svenska<br />
litteraturen av begär av alla de slag, är min<br />
enkla mening.<br />
Hanna Nordenhök är författare och litteraturkritiker.<br />
Hon har gett ut två diktsamlingar och<br />
romandebuterade tidigare i år med Promenaderna<br />
i Dalby Hage.<br />
Lästips! Ett axplock ur 00-talets<br />
svenska queerlitteratur.<br />
2000:<br />
I väntan på liv<br />
(Marika Kolterjahn)<br />
2001: Dit man<br />
längtar (Ylva Karlsson),<br />
En av oss<br />
(Eva Lejon<strong>som</strong>mar)<br />
2002: Bara sedan<br />
solen sjunkit<br />
(Johanna sinisalo)<br />
2003:<br />
Smulklubbens<br />
skamlösa systrar<br />
(Mian Lodalen)<br />
2004: Du och jag<br />
Marie Curie<br />
(Annika Ruth<br />
persson), Happy<br />
Sally (sara stridsberg),<br />
Alla vilda<br />
(Birgitta stenberg)<br />
2005: Trekant<br />
(Mian Lodalen)<br />
2006: Jaktsäsong<br />
(Mats strandberg)<br />
2007: Fly<br />
(Elise Karlsson),<br />
<strong>Ut</strong> ur skuggan<br />
(Jessica Kolterjahn),<br />
Vi skulle älska<br />
om vi bara kunde<br />
(Hanna Wallsten)<br />
2008:<br />
Lonely Planet (Elise<br />
Karlsson), Sen tar<br />
vi Berlin (Moa-Lina<br />
Croall)<br />
2009: Fru Freud<br />
och jag – en historia<br />
om begär (Anna<br />
Lytsy), Undersökningen,<br />
eller when<br />
I woke up this morning<br />
I felt so gay<br />
(Kristina Hultman),<br />
I en familj finns<br />
inga fiender<br />
(Viktoria Myrén),<br />
Nattfjäril (Jessica<br />
Kolterjahn)<br />
2010: Du är rötterna<br />
<strong>som</strong> sover<br />
vid mina fötter och<br />
håller jorden på<br />
plats (Eli Levén),<br />
Lift (Hanna Wikman),<br />
Ung, bög och<br />
jävligt kär (Johannes<br />
sandreyo)<br />
En dåre fri<br />
(Beate Grimsrud)<br />
2011: Isak & Billy<br />
(Kristoffer Folkhammar),<br />
Maskerad<br />
(Andrés stoopendaal),<br />
Regn<br />
och åska (Håkan<br />
Lindquist)<br />
KOM UT #1 2011 39
Namn: Reb Kerstinsdotter. Senast lästa bok: Den rafflande Mervärdesskatt av Peter Meltz. Superkraft jag önskar jag hade: Att förstå<br />
alla språk. Svalkar strupen med: Isglass med hallonsmak. Sajter jag bokmärkt: Skräckfilmer till årets skräckfilmsprojekt, länkar till<br />
saker jag vill köpa. Drömmer om: Spöken, trapphus och köksrenovering.<br />
LInDy-LycKA PoSt oP<br />
rebS DaGbOK. Under 2011 får vi följa Reb Kerstins dotters liv <strong>som</strong><br />
juriststudent, nämndeman och lindy hop-dansande queeraktivist.<br />
Januari<br />
Födelsedagar och nyårsaftnar<br />
gör samma sak för mig: Ger hopp<br />
och förväntning om att det nya<br />
året bär med sig ett nytt och<br />
fantastiskt liv med oändliga möjligheter.<br />
För att förändra 2011 till<br />
det bättre beslutar jag mig i början<br />
av januari för att avsluta mitt<br />
ideella engagemang <strong>som</strong> vice<br />
ordförande i RFSL Stockholm.<br />
Efter årsmötet i mars ska jag fokusera<br />
på bättre betyg, närmare<br />
vänskaper, en ny utmaning <strong>som</strong><br />
nämndeman i förvaltningsrätten.<br />
Och jag ska dansa Lindy Hop.<br />
Redan för fyra år sedan<br />
dansade jag Lindy Hop. Det<br />
var under tiden pre op: Innan<br />
bröstborttagningen i oktober<br />
2007. Det gick inte så bra att<br />
40 KOM UT #1 2011<br />
föra då, jag kunde inte relatera<br />
till min kropp och därför inte<br />
använda den särskilt bra. Jag<br />
var dessutom besvärad av att<br />
trycka mina bröst mot följarna,<br />
det kändes <strong>som</strong> om jag gav dem<br />
anledning att tänka på mig <strong>som</strong><br />
kvinna och flata istället för ett<br />
neutrum. Jag blev självmedveten<br />
och stressad över kroppsligheten.<br />
Då och innan dess ställde jag<br />
mig dessutom oftast frågan om<br />
jag egentligen behövde beblanda<br />
mig med normisarna, och valde<br />
att så gott <strong>som</strong> aldrig göra det –<br />
för att slippa förklara mig och<br />
mitt liv, för att undvika andras<br />
transförvirring, -inkompetens<br />
och -hat. Jag valde att istället<br />
bli alltmer ideellt engagerad.<br />
Dels för den viktiga politiska<br />
kampens skull, dels för behovet<br />
av ett tryggt sammanhang, en<br />
safe zone. Sedan började jag juristprogrammet<br />
och behovet av<br />
safe zones blev allt större givet<br />
den kompakta medelklassiga<br />
normisheten på utbildningen.<br />
I samma veva slutade jag också<br />
att dansa.<br />
Februari<br />
När jag och A kommer från<br />
söndagsdansen pratar vi om hur<br />
det har gått under kvällen. Jag<br />
har missat en söndag efter<strong>som</strong><br />
jag blev matförgiftad i slutet av<br />
januari och är nedslagen över att<br />
ha varit så dålig och ur fas (ingen<br />
har sagt att jag är bra, jag har<br />
bett om ursäkt mycket och ofta).<br />
Ändå, säger jag till A, är det en<br />
så stor skillnad i jämförelse med<br />
förra omgången jag dansade. Jag<br />
är tryggare i min kropp nu, jag<br />
kan relatera till den och använda<br />
den för att föra. Jag har inget<br />
problem med att komma nära<br />
följarna längre.<br />
Dagen därpå går jag på introduktion<br />
till nämndemannauppdraget<br />
och inser att det kommer<br />
att vara en extrem skillnad i livet<br />
från att ha träffat mängder av bra<br />
och engagerade människor på<br />
Huset på Sveavägen till att träffa<br />
så många normperso<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
jag inte ens drömt om under de<br />
senaste åren. Den här gången är<br />
jag dock trygg med mig själv och<br />
tar med mig insikten att det finns<br />
en bubbla att återkomma till och<br />
perso<strong>ner</strong> i den att bevara.<br />
bild zaira perdigon
KOM UT #1 2011 41<br />
Vill du se rätt svar? Håll <strong>tidningen</strong> framför en spegel och läs:<br />
Vilken sak ska bort: Kameran, Korsordets nyckelord är: Flöjt, Rätt väg genom labyrinten är: A.
Övriga Föreställningar:<br />
Salong Normal<br />
Urpremiär 11 februari<br />
Bilder av pi<br />
Av Emma Broström<br />
Urpremiär 25 februari<br />
Liten igen<br />
Urpremiär 18 mars<br />
sugarstar<br />
sockerstjärna<br />
Av Åsa Lindholm<br />
Urpremiär 18 mars<br />
Spelas tom. 9 juni<br />
Se mer på vår hemsida:<br />
www.stadsteatern.<br />
stockholm.se/skarholmen<br />
Biljetter:<br />
08-506 20 200<br />
Konferens 25 - 27 mars 2011<br />
kompetensutveckling<br />
nätverkande<br />
dialog<br />
www.hbtqstudenterna.se/religion-hbt<br />
Vi utbildar framtidens polis<br />
för ett tryggare samhälle.<br />
www.polishogskolan.se<br />
Förstå mer av dig själv och dina relatio<strong>ner</strong>? Identitetsproblematik?<br />
Könsidentitetsrelaterade frågor? Behov av remiss? Trauma? Stress?
RFSL<br />
delen<br />
Ledare: FRÅn hägglUndS<br />
SocialdepaRtement intet nytt<br />
N<br />
är jag skriver detta är det den första<br />
februari. Drygt fyra månader efter valet,<br />
ett halvår efter Stockholm Pride och nästan<br />
sju månader efter politikerveckan i Almedalen.<br />
Det var i Almedalen <strong>som</strong> vi lanserade vår<br />
valkampanj Verklighetens folk, <strong>som</strong> vi sedan<br />
fortsatte med under Stockholm Pride och<br />
valrörelsen. Vi ville att frågor <strong>som</strong> asylsökande<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>s, hivpositivas och transperso<strong>ner</strong>s<br />
rättigheter, familjepolitiska frågor och en<br />
bättre vård och omsorg för hbt-perso<strong>ner</strong> skulle<br />
vara närvarande under valrörelsen och vi ville<br />
tvinga fram ställningstaganden från partierna.<br />
Vi lyckades ganska bra. Bland annat ändrade<br />
Reinfeldt under pågående partiledardebatt på<br />
Stockholm Pride sitt partis ställningstagande i<br />
frågan om tvångssterilisering. Nu var Moderaterna<br />
för att avskaffa det kravet på transperso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> vill ändra sin juridiska könstillhörighet,<br />
meddelade han. Vi fick också ett oerhört<br />
stort medialt genomslag när det kom fram att<br />
Kristdemokraterna hade varumärkesregistrerat<br />
begreppet Verklighetens folk. Som straff för<br />
den strategiska missen fick de se oss oemotsagda<br />
lägga ut texten om vår politik på bästa<br />
sändningstid i tv ett ganska stort antal gånger.<br />
Under de fyra månader <strong>som</strong> gått sedan<br />
valnatten har vi fortsatt driva dessa frågor. Vi<br />
har uppvaktat ministrar, kontaktat riksdagsledamöter,<br />
skrivit debattartiklar. Men, än så<br />
länge kan vi inte bocka av en enda konkret<br />
framgång i form av en proposition om lagändring.<br />
Det finns rätt många förklaringar till det.<br />
En av dessa är att ett mycket stort antal av våra<br />
frågor ligger på Socialdepartementet. Där är<br />
Hägglund minister – och han är partiledare för<br />
det enda partiet <strong>som</strong> inte tydligt tagit ställning<br />
för till exempel avskaffandet av tvångssterilisering.<br />
Sannolikheten för att han tar initiativ till<br />
att lägga fram en proposition i den frågan får<br />
därför betraktas <strong>som</strong> rätt låg. Då ligger bollen<br />
hos de övriga regeringspartierna. <strong>Kom</strong>mer de<br />
att köra över sin regeringspart<strong>ner</strong>? Vi kommer<br />
att ägna mycket tid framöver åt att påminna<br />
dem om det ansvar de har för löften <strong>som</strong> gavs<br />
under valrörelsen.<br />
När jag skriver detta är det <strong>som</strong> sagt den<br />
första februari. Sex dagar sedan den ugandiska<br />
hbt-aktivisten David Kato mördades. På<br />
förbundskansliet är vi många <strong>som</strong> med tårar<br />
i ögonen har sett hur insamlingen till Davids<br />
minne <strong>som</strong> länkats runt på Facebook växt<br />
med ibland flera tusen kronor i timmen. Vilket<br />
kvitto på svenska hbt-aktivisters engagemang!<br />
Vi kommer ta oss förbi det här också. Nu kör vi<br />
vidare, i Sverige och resten av<br />
världen.<br />
Ulrika Westerlund<br />
Förbundsordförande<br />
göran hägglund och<br />
Ulrika Westerlund<br />
på politikerveckan i<br />
almedalen 2010.<br />
Bild KaRin lenKe<br />
RFSL<br />
Riksförbundet för homosexuellas,<br />
bisexuellas och transperso<strong>ner</strong>s<br />
rättigheter.<br />
RFSl<br />
Box 350<br />
101 26 Stockholm<br />
Telefon: 08-501 629 00<br />
Hemsida: www.rfsl.se<br />
Besök: Sveavägen 59, Stockholm<br />
E-postadresser<br />
Förbundets officiella:<br />
forbund@rfsl.se<br />
Förbundsordförande Ulrika Westerlund:<br />
ulrika.westerlund@rfsl.se,<br />
vice förbundsordförande Christian<br />
Antoni Möllerop: christian.antoni.<br />
mollerop@rfsl.se, verksamhetschef<br />
Maria Sjödin: maria.sjodin@rfsl.se<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>:s kongressvalda<br />
redaktionsråd:<br />
Lena Edenbrink, RFSL Nord<br />
Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro<br />
Johnny Rydh, RFSL Regnbågen<br />
Anders Spegel, RFSL Stockholm<br />
Janne Bromseth, RFSL Stockholm<br />
Redaktionsrådet nås på<br />
redaktionsradet@rfsl.se<br />
RFSl har 27 lokala avdelningar.<br />
För kontakt med din närmaste avdelning,<br />
gå in på www.rfsl.se eller<br />
ring förbundet: 08-501 629 00<br />
KalendaRiUm<br />
axplocK<br />
8 maRS<br />
internationella kvinnodagen<br />
Fira med kvinnor av alla kön vår<br />
gemensamma kamp för rättvisa<br />
och frigörelse.<br />
10 maRS<br />
Startgrupp 25+<br />
Fem torsdagar i rad, med start den<br />
10 mars träffas hb-perso<strong>ner</strong> över<br />
25 år i RFSL Stockholms regi. I en<br />
startgrupp träffas man och delar erfarenheter<br />
kring att vara homo- eller<br />
bisexuell. Till gruppen hör två ledare<br />
<strong>som</strong> håller i samtalen. Tid: 18.30-<br />
20.30, plats: Sveaveägen 59, 1 tr.<br />
Anmälan till startgrupp@stockholm.<br />
rfsl.se. Kostnadsfritt.<br />
24 maRS<br />
Årsmöte RFSl Uppsala<br />
Var med och påverka föreningens<br />
framtid, engagera dig <strong>som</strong><br />
KOM UT #1 2011 43
Bild zaiRa peRdigon<br />
»Sexigt att vilja ta anSvar«<br />
Trots att nästa kongress är mer än ett år fram i tiden pågår<br />
förberedelserna redan. Vi tog oss en pratstund med<br />
Anna Söderström, ordförande för valberedningen.<br />
hej anna Söderström! Vad gör en valberedning<br />
egentligen?<br />
– Kärnan i det vi gör är att hitta och föreslå<br />
det team <strong>som</strong> ska leda RFSL under två år.<br />
Mycket handlar om att träffa människor, så<br />
klart avdelningar och RFSL:s medlemmar<br />
– men också andra<br />
perso<strong>ner</strong> utanför organisationen,<br />
<strong>som</strong> kan<br />
bidra med kompetens<br />
och styrkor <strong>som</strong> behövs<br />
inom organisationen.<br />
har ni börjat ladda<br />
redan för kongressen<br />
2012?<br />
– Jajamen, vi är<br />
mitt i förspelet. I höstas<br />
träffade jag nuvarande förbundsstyrelse<br />
för att få inspel till arbetet och nu under våren<br />
jobbar vi med att komma fram till hur vi<br />
ska jobba. Avdelningar <strong>som</strong> vill att vi kommer<br />
på besök får gärna höra av sig direkt till mig<br />
så försöker vi pla<strong>ner</strong>a in en träff under året.<br />
Vilka poster är det <strong>som</strong> ska fyllas 2012?<br />
– Alla ledamöter – från ordförande till<br />
suppleanter – väljs om varje kongress. Vi<br />
kommer hålla workshops med sittande<br />
förbundsstyrelse för att få fram deras tankar<br />
44 KOM UT #1 2011<br />
Det där att spela<br />
svår är väl ingen<br />
kultur <strong>som</strong> vi ska<br />
odla, tycker jag.<br />
kring vilken kompetens och vilka typer av<br />
perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> behövs i förbundsstyrelsen.<br />
Där får medlemmar gärna höra av sig om de<br />
har tankar eller bra exempel på hur de organiserat<br />
styrelser på lokalnivå eller i andra<br />
organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> de har erfarenhet från.<br />
i politiken verkar det ofta vara så att<br />
påtänkta kandidater först måste tacka nej till<br />
att ställa upp ett antal gånger innan de till sist<br />
tackar ja. har ni liknande erfarenheter inom<br />
RFSl?<br />
– Jag hoppas att kandidater <strong>som</strong> är<br />
intresserade av att sitta i förbundsstyrelsen<br />
är öppna med det och vad de vill göra. Det<br />
är förtroendeingivande och sexigt med de<br />
perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> säger: »Jag vill vara en del av<br />
RFSL:s ledning«. Perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> är engagerade.<br />
Det där att spela svår är väl ingen kultur<br />
<strong>som</strong> vi ska odla, tycker jag. RFSL:s förbundsstyrelse<br />
ska vara engagerad, aktiv och fylld till<br />
bredden av olika erfarenheter och perso<strong>ner</strong>.<br />
Kan man säga att det egentligen är ni i<br />
valberedningen <strong>som</strong> har mest makt i RFSl?<br />
– Det skulle man kanske kunna tro, men<br />
det är till slut kongressens ombud <strong>som</strong> har<br />
det. Däremot har vi på<br />
ett annat sätt mest ansvar<br />
– vi är ansvariga<br />
för att vår process blir<br />
tydlig för alla medlemmar,<br />
att ombuden<br />
får möjlighet att göra<br />
val till förbundsstyrelsen<br />
på ett sätt så<br />
att de kän<strong>ner</strong> att de<br />
är informerade. Som<br />
ordförande i valberedningen<br />
kommer jag att arbeta för att vi tar<br />
det ansvaret.<br />
Karin lenke<br />
om ValBeRedningen<br />
Du kan träffa valberedningen på till exempel<br />
RFSL Ungdoms kongress, Förtroenderådet,<br />
RFSU:s kongress, HBT-GBG, Stockholm Pride<br />
och Regnbågsfestivalen i Malmö. De gör gärna<br />
besök hos avdelningar och andra närliggande<br />
organisatio<strong>ner</strong>. Kontakt: valberedning@rfsl.se<br />
förtroendevald, eller kom förbi<br />
redan kl 18 bara för att snacka och<br />
fika. Mötet börjar kl 19. Plats: RFSL<br />
Uppsalas lokal på St. Göransgatan<br />
22, en trappa <strong>ner</strong>, ingång på hörnet.<br />
26 maRS<br />
Årsmöte RFSl Östersund J/h<br />
Alla medlemmar är välkomna att<br />
delta, lämna motio<strong>ner</strong> och nomi<strong>ner</strong>a<br />
till styrelsen. Föreningen bjuder<br />
på fika. Ta chansen att engagera<br />
dig och påverka! Tid: 9-13, plats:<br />
Café Alexis, Storgatan 39, Östersund.<br />
Mer info: sites.google.com/<br />
site/rfslostersund/<br />
2 apRil<br />
Synthfest!!<br />
RFSL Linköping arrangerar synthfest<br />
på Club Joy. Tid: 22-03, plats:<br />
Club Joy, Nygatan 58.<br />
22 apRil<br />
easter in heaven<br />
I Kristianstad missas ingen anledning<br />
att bjuda till fest. Den här gången är<br />
det när påsken står för dörren. Tid:<br />
21-02, plats: Norra Kanalgatan 2.<br />
14 maJ<br />
eurovision i Kristianstad<br />
Vem tar hem vinsten i Euro vision<br />
2011? På storbildsskärm i RFSL<br />
Kristianstads lokaler kan du följa<br />
<strong>hela</strong> dramat. Tid: 21-02, plats: Norra<br />
Kanalgatan 2.<br />
17 maJ<br />
idahot<br />
Internationella dagen mot homofobi<br />
och transfobi uppmärksammas över<br />
<strong>hela</strong> planeten. Missa inte chansen att<br />
demonstrera mot heteronormens alla<br />
våldsamma konsekvenser. Kolla in din<br />
avdelnings sajt via www.rfsl.se för att<br />
se hur det uppmärksammas lokalt.<br />
26-29 maJ<br />
Spring pride eskiltuna<br />
En av Sveriges största Pridefestivaler<br />
arrangeras i Eskiltuna. I år invigningstalar<br />
Birgitta Ohlsson, EU-minister,<br />
i samband med paraden <strong>som</strong> tågar<br />
genom staden den 28 maj.
ikSdagSdebatten om part<strong>ner</strong>skapet började<br />
klockan 10 den 7 juni 1994. Redan från början<br />
var åhörarläktaren välfylld och antalet<br />
åhörare ökade <strong>hela</strong> tiden. Jag kom till riksdagshuset<br />
strax efter lunch och då var det<br />
fullständigt kaos i allmänhetens entré. Det<br />
var långa köer till hissarna då alla sittplatser<br />
var upptagna. Så det blev till att vänta tills en<br />
ledig plats fanns.<br />
Efter en dryg timmes väntan var det min<br />
tur att ta hissen upp. I hissen trängdes jag<br />
bland annat med en äldre herre i hatt <strong>som</strong><br />
berättade för alla att han hade bett <strong>hela</strong><br />
veckan för att stoppa förslaget om part<strong>ner</strong>skap.<br />
Skulle det trots allt gå igenom lovade<br />
han att äta upp sin hatt.<br />
allting började 1953. Då krävde RFSL i en<br />
skrivelse till regeringen att samkönade<br />
par skulle kunna gifta sig. Men förbundet<br />
fick kalla fötter och ville helst återkalla<br />
skrivelsen och förpassa den till historiens<br />
glömska. Skrivelsen stannade ändå kvar hos<br />
regeringen, <strong>som</strong> dock inte tyckte frågan var<br />
värd något initiativ. Och därmed glömdes<br />
äktenskapsfrågan bort.<br />
Sen kom det att dröja till början av<br />
1970-talet innan äktenskapsfrågan diskuterades<br />
igen. Ett sexualpolitiskt aktivare<br />
RFSL uppmärksammade då det arbete <strong>som</strong><br />
bedrevs av den statliga utredningen Familjelagssakkunniga<br />
(gemenligen kallad FLAS-<br />
KA). <strong>Ut</strong>redningen hade till uppgift att se över<br />
en neutral äktenskapslagstiftning och RFSL<br />
tyckte att tiden var mogen för homosexuella<br />
att få ingå äktenskap. Det tyckte dock inte<br />
FLASKA och kom därför inte med några<br />
sådana förslag.<br />
dåvarande förbundsordförande<br />
tobias Wikström firar<br />
part<strong>ner</strong>skap<strong>som</strong>röstningen<br />
i RFSl:s<br />
lokaler på Sveavägen<br />
i Stockholm.<br />
Part<strong>ner</strong>SkaPet<br />
ÅRET VAR 1994. Riksdagen beslutade att införa registrerat<br />
part<strong>ner</strong>skap för samkönade par och en äldre herre fick äta<br />
upp sin hatt.<br />
I samband med detta uppvaktades lagutskottet.<br />
<strong>Ut</strong>skottsordföranden var uppenbarligen<br />
obekväm med att tala om homosexuella<br />
och lyckades undvika det ordet under<br />
<strong>hela</strong> uppvaktningen. I stället använde han<br />
omskrivningar i stil med »de av er påtalade<br />
frågorna«.<br />
Men uppvaktningen innebar ändå ett stort<br />
steg framåt efter<strong>som</strong> riksdagen efter detta<br />
beslutade att föra ett uttalande <strong>som</strong> sa att<br />
samlevnad mellan två perso<strong>ner</strong> av samma<br />
kön var »fullt acceptabelt ur samhällets<br />
synpunkt«.<br />
Det skulle dock krävas fler turer. Den så<br />
kallade homosexutredningen och därefter<br />
part<strong>ner</strong>skapsutredningen kom med sina<br />
förslag. Regeringen var splittrad i frågan och<br />
lämnade inte någon proposition. Det fanns<br />
dock en majoritet i riksdagen för förslaget och<br />
därför blev det lagutskottet <strong>som</strong> la det formella<br />
förslaget <strong>som</strong> riksdagen röstade om 1994.<br />
när det 102:a anförandet hade avslutats var<br />
det äntligen dags för själva omröstningen. På<br />
talmannens uppmaning trycktes det på knapparna<br />
och under andäktig tystnad inväntades<br />
resultatet. Så kom röstresultatet upp på<br />
voteringstavlorna, en halv sekund därefter<br />
bröt jublet ut – vi hade vunnit omröstningen<br />
med siffrorna 171-141. Talmannen försökte<br />
pliktskyldigast att påpeka att opinionsyttringar<br />
från läktaren inte var tillåtna, men<br />
det var ingen <strong>som</strong> då brydde sig (om man nu<br />
hörde vad han sa).<br />
Och när jag sedan lämnade åhörarläktaren<br />
såg jag <strong>som</strong> hastigast en bedrövad äldre herre<br />
iförd hatt. Undrar hur den smakade?<br />
Stig-Åke petersson<br />
Bild eVa laRSSon<br />
4 nyanser av våld<br />
Som en del i ett eU-finansierat<br />
projekt producerar RFSl:s Brottsofferjour<br />
en film <strong>som</strong> gestaltar våld<br />
i hbtq-relatio<strong>ner</strong> och kommer att<br />
bli en del i RFSl:s Brottsofferjours<br />
utbildningsmaterial. RFSl Brottsofferjour<br />
deltar i eU-projektet laRS<br />
tillsammans med fyra andra länder:<br />
england, tyskland, nederländerna<br />
och Österrike. projektets syfte är<br />
att bryta tabut om våld i kvinnors<br />
relatio<strong>ner</strong> med kvinnor.<br />
Filmen visas på RFSl:s Förtroenderåd<br />
under norrköping pride<br />
och den publika premiären sker på<br />
htBQ-festivalen i göteborg.<br />
Ungdomsstyrelsen utbildar<br />
fritidspersonal<br />
Under 2011 ska Ungdomsstyrelsen<br />
genomföra en rad utbildningar för<br />
personal inom fritidsverksamheter<br />
för unga, målet är att förebygga<br />
ohälsa hos unga hbt-perso<strong>ner</strong>.<br />
<strong>Ut</strong>bildningarna syftar till att skapa<br />
öppna och tillåtande miljöer för<br />
unga hbt-perso<strong>ner</strong>. tanken är att<br />
öka de anställdas medvetenhet<br />
och kunskap i dessa frågor.<br />
1000 bilder 1000 ord<br />
Tusen bilder, tusen ord är konstprojektet<br />
för unga hbtq:s upp till<br />
26 år, och drivs av RFSl Ungdom.<br />
projektet bygger på tanken att en<br />
mår bättre av att få uttrycka sig<br />
och hålla på med konst på olika<br />
sätt till exempel foto, målning, collage,<br />
teckning, att skriva, screentryck,<br />
film, ljud och serieteckning.<br />
allt <strong>som</strong> görs i Tusen bilder, tusen<br />
ord präglas av ett do-it-yourselfperspektiv,<br />
där alla kan, ingen är<br />
dålig och alla får vara med.<br />
i år kommer Tusen bilder, tusen<br />
ord att starta i Kalmar, Örebro,<br />
Kalmar och Umeå.<br />
KOM UT #1 2011 45
Debatt<br />
fel att flagga?<br />
Stockholm Prides ledning försvarar sin omdebatterade<br />
medverkan i nationaldagsfirandet 2010.<br />
Stockholm Pride bjöds i <strong>som</strong>ras in av det <strong>som</strong><br />
då var festivalens nya granne och part<strong>ner</strong>,<br />
Sjöhistoriska museet, att vara hedersflagghissare<br />
6 juni med riksdagens talman. För<br />
museet var inbjudan en markering gentemot<br />
högerextrema krafter och ett sätt att välkomna<br />
festivalen.<br />
Vi valde att stötta initiativet och att använda<br />
tillfället till att hålla ett tal om rasismen i<br />
Sverige, villkoren för<br />
gömda hbtq-flykting-<br />
ar och vikten av solidaritet<br />
mellan olika<br />
förtryckta grupper.<br />
För att understryka<br />
budskapet var dagens<br />
outfit en t-shirt med<br />
trycket »Marching for<br />
those who can’t« (<strong>som</strong><br />
talmannen sneglade<br />
<strong>ner</strong>vöst på). I den stora<br />
masten <strong>som</strong> flaggan<br />
hissades i vajade även en regnbågsflagga.<br />
Inför, under och efter Stockholm Pride<br />
2010 har det förts debatt om det var rätt att<br />
hissa flaggan. I Över regnbågen, antologin<br />
<strong>som</strong> var en del av RFSL:s 60-årsfirande,<br />
beskrivs en bild av händelsen <strong>som</strong> vi inte<br />
kän<strong>ner</strong> igen oss i. Vårt val att tacka ja till<br />
inbjudan beskrivs <strong>som</strong> »ett val att fira<br />
nationen« och <strong>som</strong> att vi vill »sälla hbtqrörelsen<br />
till en nationalistisk tradition <strong>som</strong><br />
bygger på att känna tillhörighet och stolthet<br />
med nationen«. Vi förstår att händelsen kan<br />
tolkas och beskrivas så, särskilt vid en första<br />
anblick, och tycker att kritiken startade en<br />
viktig diskussion.<br />
en Strategi för Stockholm Pride är att ta plats<br />
i det offentliga rummet. Paraden samlar<br />
exempelvis tiotusentals deltagare och<br />
hundratusentals åskådare idag. För oss är det<br />
viktigt att inte alltid stå utanför maktens korridorer<br />
och skrika oss hesa för förändring,<br />
utan också aktivt använda de möjligheter<br />
vi har <strong>som</strong> en relativt etablerad aktör i ett<br />
heteronormativt och rasistiskt samhälle. Det<br />
kan handla om att tala om förtrycket mot<br />
46 KOM UT #1 2011<br />
I antologin<br />
beskrivs en<br />
händelse <strong>som</strong><br />
vi inte kän<strong>ner</strong><br />
igen oss i.<br />
hbtq-perso<strong>ner</strong> världen över så att riksdagens<br />
talman lyssnar. Andra väljer andra strategier.<br />
Bristen på nyans och välvilliga tolkningar gör<br />
tyvärr att det blir svårt att sakligt diskutera<br />
olika strategier <strong>som</strong> kan användas av olika<br />
aktörer, för att nå samma eller liknande mål.<br />
Flagghissningen kan tolkas <strong>som</strong> en nationalistisk<br />
handling, om än ganska illvilligt och<br />
onyanserat för den <strong>som</strong> vet bakgrunden. Ett<br />
antal uttalat nationalistiska<br />
grupper gör<br />
definitivt inte samma<br />
tolkning och vi beklagar<br />
att tolkningen nu<br />
är förevigad i RFSL:s<br />
jubileumsbok utan en<br />
motbild.<br />
Stockholm Pride<br />
är en plattform för ett<br />
mångfacetterat hbtqcommunity.<br />
Vi vet<br />
att festivalen betyder<br />
mycket för många. Vår inställning till denna,<br />
lik<strong>som</strong> till all kritik, har varit att välkomna<br />
konstruktiva tankar kring hur allas vår<br />
festival kan bli bättre. Sedan försöker vi hitta<br />
bra sätt att navigera mellan alla åsikter så att<br />
så många <strong>som</strong> möjligt kan känna sig hemma<br />
i festivalen.<br />
temat för feStivalen 2011 är Öppenhet. Vi<br />
bygger vidare på tanken om att ta plats och<br />
firar nu Stockholm Pride från Kulturhuset/<br />
Stadsteatern, längs med <strong>hela</strong> Hamngatan och<br />
kommer inte att ta inträde för festivalområdet<br />
i Kungsträdgården, <strong>som</strong> ett steg i att<br />
bli ännu mer tillgängliga. Men Öppenhet<br />
innebär också fokus på hur öppet samhället<br />
är idag och hur öppet vi skulle vilja ha det.<br />
Viktiga frågor blir bland annat svensk asylpolitik,<br />
vad <strong>som</strong> menas med att vara svensk och<br />
hur hbtq-perso<strong>ner</strong> behandlas världen över.<br />
lovise Brade haj,<br />
vice ordförande och<br />
pär Wiktorsson,<br />
ordförande<br />
Stockholm pride.<br />
REPLIK:<br />
Bra att våra skilda<br />
åsikter synliggörs<br />
när jag riktade kritik mot<br />
Stockholm prides deltagande<br />
i nationaldagsfirandet var det<br />
efter en stunds övervägningar.<br />
Jag försökte tolka inbjudan till firandet<br />
välvilligt, inte minst för att<br />
jag själv befann mig i organisationen.<br />
men ingenting i inbjudan<br />
tydde på det <strong>som</strong> skribenterna<br />
nu beskriver <strong>som</strong> att »använda<br />
tillfället till att hålla ett tal om<br />
rasismen i Sverige«.<br />
det stod att man skulle fira<br />
nationaldagen: tid, plats, att<br />
det skulle vara frukostbuffé och<br />
picknick. medföljde gjorde en<br />
bild med svenska flaggor på. Så<br />
ja, vid en första och en andra anblick<br />
kunde jag inte tolka det välvilligare<br />
än att jag ville kritisera<br />
att Stockholm pride går ut <strong>som</strong><br />
organisation och firar nationen.<br />
ordförande svarade då med<br />
ett blogginlägg <strong>som</strong> jag tyckte<br />
var bra, efter<strong>som</strong> det var ett reso<strong>ner</strong>ande<br />
svar på själva kritiken<br />
och synen på nationsfirande. Vi<br />
må ha skilda ståndpunkter där<br />
men jag tycker det är bra att de<br />
tydliggörs. det jag tycker är synd<br />
med inlägget här intill, är att min<br />
senare kritik i RFSl:s jubileumsbok,<br />
<strong>som</strong> inte längre var lika<br />
riktad mot pride <strong>som</strong> mot ett<br />
konsensustänk i delar av hbtqcommunityt,<br />
<strong>som</strong> inte reagerade<br />
lika resonabelt, beskylls för att<br />
vara onyanserad och illvillig.<br />
Rentav sägs det vara beklagligt<br />
att min kritik fick utrymme i en<br />
bok. en position <strong>som</strong> pride inte<br />
intog när den första kritiken<br />
begav sig, har nu intagits. det var<br />
fel att kritisera.<br />
Sissela Nordling Blanco, en av<br />
författarna till texterna i antologin<br />
Över regnbågen <strong>som</strong> gavs ut med<br />
anledning av RFSL:s 60-årsjubileum.<br />
deBatteRa<br />
i <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>!<br />
Vässa pennan och<br />
skicka in ditt bidrag<br />
till komut@rfsl.se,<br />
före 15 april 2011.
VÅRFeST<br />
Nanne Grönvall<br />
Gästframträdande (20 min) • DJ <strong>hela</strong> kvällen!<br />
med<br />
med<br />
Entré<br />
rFSL-mEdLEm 100:rFSL-mEdLEm<br />
100:-<br />
(medtag medlemskort)<br />
(medtag medlemskort)<br />
Förköp 150:-<br />
Förköp 150:-<br />
Förköpsbiljetter finns på:<br />
Förköpsbiljetter • Bokia i Falköping finns på:<br />
• (fd Bokia Norders i Falköping<br />
Bokhandel)<br />
(fd Norders Bokhandel)<br />
• skAPA<br />
KULtur i Falköping<br />
• (Panduro skAPA<br />
KULtur Hobby ÅF) i Falköping<br />
(Panduro Hobby ÅF)<br />
• Turistbyrån i Skara, Tidaholm,<br />
• Mariestad, Turistbyrån Skövde i Skara, och Tidaholm, Lidköping<br />
• Mariestad, Godislagret Skövde i Falköping och Lidköping<br />
• Godislagret i Falköping<br />
övriga 200:övriga<br />
200:-<br />
(endast kontanter)<br />
(endast kontanter)<br />
“RoTundan” Medborgarhuset<br />
Arr. RFSL Skaraborg<br />
Arr. RFSL Skaraborg<br />
Gästframträdande (20 min) • DJ <strong>hela</strong> kvällen!<br />
Baren tar endast kontanter<br />
Baren tar endast kontanter<br />
Falköping 26 mars 2011 22.00-02.00<br />
Falköping 26 mars 2011 22.00-02.00<br />
18+
Avsändare:<br />
RFSL<br />
Box 350<br />
101 26 Stockholm<br />
Osäker<br />
efter helgens<br />
sexäventyr?<br />
Sitt säkert i sadeln med vår interaktiva<br />
hiv-skola på nätet.<br />
SENTRY.nu roar, informerar, förklarar och svarar på dina frågor.<br />
POSTTIDNING B
Change language