27.09.2013 Views

Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut

Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut

Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

#1

2011

Dramatenpionjär

transdiagnosens

för och emot

Zanele muholi

limericktävling

00-talets queera

litteraturboom

brasselebbar

på stjärnhimlen

DaviD Kato i våra ❤

lindy hop-lycka

störda

psyKfallen

slår tillbaKa


FRIHET

Grais, Då är du bäre på a använda kondom

än alla andra. Dessutom vet du mer om hiv. Du har

gjort det till vana a skydda dig eller dem du

ligger med.

Är du en kille som

har sex med killar?

Fast som med andra vanor nns det en risk

a man slarvar.

Gör inte det.

Med kondom får du frihet a våga göra mer.

Och slippa oro.

Gör som andra – använd kondom.


Tema: STÖRDa

Kom Ut tar dig med på en resa bland

psykradikala hjältar, snäva diagnoser

och störda kategorier.

26

»Vi behöver fler balanserade

berättelser där psykisk ohälsa

varken är vansinnesdåd eller

övergående kriser.« bild

Rätten att vara psykfall 10

Det stora slaget om diagnosen 18

KRÖniKa: Medicinens makt 17

Ledare och medverkande 4

KOMPOTT 6

Nybakad pionjär

Subfrau på Nordenturné

J. Edgar Hoover

kommer ut på vita duken

Mot strömmen i Belgrad

Limericktävling

Gay News under klubban

Till Minne av DaviD KaTO:

Värmen från dina fingrar 20

KORReSPOnDenS 22

lanDeT: Brasilien

Inga kan sjunga som vi

BilDRePORTaGe 26

Zanele Muholi -

En visuell historia

av svart lesbiskhet

SeX MeD KOM UT 35

Sexkontrakt

Fråga Suzann

KUlTUR 36

Segertåg i kortformat

00-talets queera litteraturboom

KRÖniKa: Stölden av tid

ReBS DaGBOK 40

6 20

9

41

KneP & KnaS 41

Mest för barn

RFSl-Delen 43

leDaRe: Hägglund förhalar

Valberedningen

Året var 1994

inTeRnDeBaTT:

Fel att flagga?

KOM UT #1 2011 3

hanna källebo neikter


ledare

sTörda i beTraKTarens öga

Vad som ses som stört och friskt förändras

ständigt. Fram till 2008 fanns fetischistisk

transvestism och transvestism med i Socialstyrelsens

klassifikation över sjukdomar, och

1979 är ett känt märkesår för homorörelsen,

då homosexualitet togs bort ur samma katalog.

De närmaste åren avgörs om transsexualism

ska fortsätta att vara klassat som en

psykiatrisk störning. Jonah Nylund reder ut

argumenten för och emot. Vi får även träffa

Sofie och Susanna, båda självdeklarerade

psykfall, som genom sin psykaktivism gör

uppror mot det stigma som förknippas med

psykisk ohälsa.

Psykradikalismen behöVs i arbetet för att uppmärksamma,

och ifrågasätta synen på, psykisk

ohälsa. Vi behöver också synliggöra

skillnader i ohälsa som faktiskt

finns mellan queers och resten av

befolkningen. Här är internationella

och svenska studier samstämmiga:

hbtq-personer mår sämre än

majoritetsbefolkningen.

Unga människor är

särskilt drabbade,

och bland dem har

transpersoner en

extra utsatt position.

Våld och hot,

medarbetare

4 KOM UT #1 2011

LARS-H BiLd

26-årig litteraturvetare

och kulturskribent

som anser att det

moderna dataspelet

är den absolut högsta

formen av avantgarde-kultur.

Är uppkopplad

97,8% av sin

vakna tid och älskar

Youtube, Wikipedia

och Facebook.

KAROLinA

STEnSTRöM

Frilansjournalist som

gör musik under namnet

Steso Songs och i

bandet PSYKAKUTEn.

Hon vill genom musiken

och skrivandet få

människor att känna sig

mindre konstiga och

mindre ensamma. Även

krönikör i dagens ETC.

självmordstankar och försök till självmord är

dubbelt så vanligt hos unga hbtq-ungdomar

än hos andra. Även om majoriteten av hbtqungdomarna

mår bra, behöver de bli fler.

I höstas uppmärksammades i USA ett

flertal självmord bland unga hbtq-personer

på kort tid. Som en löpeld spreds sedan

kampanjen It Gets Better där vuxna queers

och kändisar vittnade om att det faktiskt blir

bättre, med åren. Det mest kända exemplet

är kanske Joel Burns, vars anförande i stadsfullmäktige

i Fort Worth, Texas, nu setts av

mer än 2,5 miljoner på Youtube.

Förutom denna typ av stöd till unga människor

behövs fortsatta utmaningar av vår syn

på friskt och sjukt. Vårdens uppdrag är inte

att skapa välanpassade medborgare, eller att

pressa in människor i lättfattliga kategorier,

vare sig de kallas homo, bi eller hetero.

Att transsexualism är klassat

som en psykisk sjukdom säger

kanske mer om vår syn på kön

än något annat. Att bryta upp,

omformulera och revolutionera

mot snäva kategorier

är inte bara en fråga för

modiga aktivister och

psykpatienter.

Karin Lenke

& Malin nord

BiLd JOHAn dAHLROTH

ZAnELE

MUHOni

Bor i Kapstaden

och missar inte ett

tillfälle att förundras

över vackra kvinnor på

gymmet där hon tränar.

Ramlar ibland nästan

av löpbandet. njuter i

övrigt av vänner och

traditionell sydafrikansk

»meat and pap«.

dAniEL

FAGGE

FAGERSTRöM

Formgivare på designkollektivet

Zoopeople.

när han inte reser

världen runt med det

hypnotiska rockbandet

The Skull defekts

lagar han cajun rätter

och driver microskivbolaget

Moptaco dics.

Kom UT

Adress: Box 350, 101 26 Stockholm

E-post: komut@rfsl.se

Tel : 08–501 629 00

Webb: tidningenkomut.se

Följ oss på: twitter.com/komutred

Gilla oss på: facebook.com/tidningenkomut

Kom Ut är redaktionellt oberoende

och ges ut av RFSL.

Ansvarig utgivare: Karin Lenke, karin.lenke@rfsl.se

Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl

(föräldra ledig)

Redaktör: Malin Nord (vik.), malin.nord@rfsl.se

Bildredaktör: Zaira Perdigon,

zaira.perdigon@rfsl.se

Omslag: Zaira Perdigon

Repro: Jeanette Andersson

Form: Zoopeople

Layout: Daniel Fagge Fagerström

Korrektur: Anna Knöfel Magnusson

Medverkande Kom Ut #1 2011:

Adam Boman

Anna Wahlgren

Bitte Andersson

Christina Ouzounidis

Clara Lee Lundberg

Erik Heggestad

Erik Lundback

Hanna Nordenhök

Hanna Källebo Neikter

Ivana Vukadinovic

Joel Nilsson

Jonah Nylund

Juliana Antela

Karin Johannisson

Karolina Stenström

Katrin Bienzle Arruda

Kicki Renberg

Klara Lundholm

Lars-H Bild

Mathilda Piehl

Moa Skimutis

Oskar Laurin

Petra Mölstad

Reb Kerstinsdotter

Suzann Larsdotter

Stig-Åke Petersson

Zanele Muholi

Annonser: annons@rfsl.se

Kom Ut finns även som taltidning.

Kontakta komut@rfsl.se för information

och ett gratis smakprov.

Prenumeration:

Privatperson 200 kr, övriga 240 kr

Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro

377-2969. Ange namn och adress.

RFSL-medlemmar får tidningen hem i brevlådan.

Upplaga: 13 000 ex. ISSN 0280-8528

Tryckeri: Norra Skåne Offset

Papper: G-print 100 g


OM LIVET INTE

ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE

Är du utsatt för våld av din partner, hedersrelaterat våld eller hatbrott?

RFSLs Brottsofferjour finns för dig som är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt

samtal och stöd. Vi finns också för dig som tror att någon hbt-person i din närhet är

utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till boj@rfsl.se.

rfsl.se/boj

020-34 13 16


KomPoTT

Aleksa Lundberg är Sveriges första transsexuella

skådespelare som tar plats på Sveriges

nationalscen. Det gör hon i en ovanlig tolkning.

Aleksa spelar en demon som också är en

kurator. I originalmanus från 1964 görs rollen

av en man.

Vargtimmen är den tidpunkt då natt möter

gryning. Timmen då flest människor dör men

även då flest barn föds. En hybridföreställning

står det på Dramatens hemsida. Synonym för

hybrid är ordet korsning eller blandning.

– För mig är det inte viktigt att vara man

eller kvinna. För mig är det viktigt att vara jag.

Det är vad jag eftersträvar. Sedan om folk uppfattar

mig som man eller kvinna eller androgyn,

det intresserar mig inte så mycket, säger

Aleksa Lundberg.

Detta är det största sammanhanget hon har

jobbat i efter hon gick ut scenskolan för ett och

halvt år sedan.

– Jag är verkligen nybakad som man kallar

det och har nu ett pjäskontrakt.

Så detta är breaket?

– Det här är breaket!

Vargtimmen hade filmpremiär 1967 och nu

tar Dramaten upp klassikern i ny tappning med

musik av Fever Ray.

Men helt grön är Aleksa faktiskt inte då hon

spelade föreställningen om hennes liv – Infestus

– efter Prideparaden 2010. Nu har nationalscenen

blivit hennes vardagliga arbetsplats.

Jag är med i ett väldigt icke konservativt

projekt. Jag hade jättemycket fördomar om

Dramaten innan jag kom hit. Som att det skulle

finnas ordenligt med härskartekniker där män

ska var män och kvinnor ska kvinnor. Men jag

möttes av nyfikenhet, en ömhet och öppenhet

och kände inte av att någon ville förminska mig.

Moa Skimutis

Bild Joel Nilsson

Vargtimmen har premiär den 12 mars

i Målarsalen på Dramaten.

NybAkAD

PIoNJäR

& demon

6 KOM UT #1 2011

Aleksa Lundberg

spelar

på Dramaten

i Stockholm

i Ingmar

Bergmans

Vargtimmen.


SubFRAu INTAR NoRDEN

Queerekvilibristerna i teatergruppen Subfrau

ger sig i vår ut på nordisk turné med nya föreställningen

Subtales – arior från medelklassen.

I tio år har de svenskfinska scenkonstnärerna

utforskat kön och makt genom en humoristisk

men kompromisslös dekonstruktion av

tvingande kategorier, ofta genom dragattribut.

Deras konst har också bjudit på bejakande, köttiga

iscensättningar av begär mellan kvinnor.

Hittills färdiga speldatum i Sverige: Stockholms

stadsteater: 1/4 och 2/4. Pustervik,

Göteborg: 2-17/4. För datum på Åland, Island,

Grönland, Färöarna och Finland, gå in på:

subfrau.net.

KoM Ut fIrar: VuLGo

Vulgo, det nya queerfeministiska bokkafét i

Göteborg. Kafét, som ligger på Nordhemsgatan

49, slog upp portarna den 11 februari och

beskriver sig som en sambandscentral för queerfeministisk,

antirasistisk, frihetlig socialistisk

aktivism, teoribildning och kultur i Göteborg.

SIlVaNa Solo

»...jag ligger under, jag ser hon är över mig.

Jag försöker komma undan men kommer

aldrig komma över dig. Och jag älskar hur hon

kommer när hon kommer över mig...«

(från Interlude av Silvana Solo)

lägg på minnet: Silvana Solo. Bakom namnet

döljer sig Silvana Imam, rapparen som just nu

är högaktuell med släpp av singlar, videor och

mixtejper, klubbarrangerande och uppträdanden.

Dessutom pluggar hon psykologi och ska

hinna med att vara i New York i tre månader

under våren.

Hur hinner du med allting?

– Jag är en early­bird. Går upp sex varje

morgon och springer, vilket gör mig 100

procent fokuserad. Det är aldrig en fråga om

tid, snarare vilja. Ett Silvana Solo State of Mind

som vi säger.

»Herreminje!

Den där

gamla

kuk sugaren!«

uSA:s president Richard Nixons

reaktion efter att ha nåtts av

nyheten om FbI-chefen J. Edgar

Hoovers död, 1972.

Subfrau försöker hålla händerna på täcket.

Missa inte Bitte Anderssons specialritade serie om

psykradikalism på Kom Ut-sajten tidningenkomut.se!

Hittills har du låtit din musik vara gratis för

nedladdning, hur ska du då kunna tjäna några

pengar?

– folk köper ju knappt musik längre. Det

är inte heller mitt mål, jag tänker inte »shit, nu

måste jag tjäna pengar på det här«, huvudsaken

är att få ut det. Nu när jag börjat samarbeta

med nya producenter kommer vi att jobba

på ett annat sätt. Men folk ska alltid få tillgång

till min musik!

J. Edgar Hoover var inte bara

FBI-chef i 48 år. Nästan lika

länge var han tillsammans med

sin älskare och närmaste man

Clyde Tolson. Deras liv under 40

år ihop är en av de saker som bildar

fond till filmen J. Edgar, som

just nu spelas in med Leonardo

di Caprio i titelrollen, och regisseras

av Clint Eastwood.

Silvana Solo

Manuset är skrivet av Dustin

Lance Black, som också ligger

bakom det Oscarsbelönade

manuset till filmen Milk (2008),

om Harvey Milk, världens första

folkvalda öppet homosexuella

politiker.

Hoovers relation med Tolson

var en väl förborgad hemlighet

inom den amerikanska adminis-

Du skriver mycket om tjejer och om sex,

varför då?

– Jag älskar tjejer. Varje bit av henne. Jag

skriver ju om mitt liv. och jag gör inga politiska

anspråk, det blir automatiskt politik då jag

är ett »flygplansbarn«, det vill säga 50 procent

arab, 50 procent litauer och bosatt i Sverige.

Kvinna och rappare som bland annat skriver

explicita texter om ladiez.

www.myspace.com/silvanasolo

trationen. Båda männen förblev

officiellt ungkarlar hela sina liv.

Det har länge gått rykten om att

Hoover var transvestit, många

historier har florerat om FBIchefen

i kvinnokläder i olika

situationer. Hur filmen ställer

sig till dessa historier återstår

att se. Filmen väntas ha premiär

2012.

KOM UT #1 2011 7


KomPoTT

Boban Stojanovic,

32, är queeraktivist i

Serbiens huvudstad

Belgrad och en av

hbt-rörelsens nyckelpersoner.

Han studerar

maskulinitet

och drömmer om

att bo i Sydafrika.

8 KOM UT #1 2011

»Jag är en av Serbiens tio öppet homosexuella.

Jag har aldrig sett någon vits med att

vara tyst och skämmas för den jag är. Sedan

början av 2000-talet har jag kämpat för

homosexuellas rättigheter. I höstas genomfördes

Serbiens första Prideparad. Att stå där

omringad av tusentals motdemonstranter och

poliser kändes helt overkligt. 72 procent av

alla i belgrad ville inte ha någon Prideparad

så genomförandet är ett steg i rätt riktning.

Folk i Serbien är mer homofobiska nu än vad

de var på 1980- och 90-talet. Det beror främst

på alla krig. Innan krigen fanns det till och

med mötesplatser för transvestiter som

träffades relativt öppet.

Det är svårt att gå emot strömmen

i belgrad i dag, en stad

där alla ser ut att tillhöra

samma armé. Det annorlunda

lever inte kvar länge. Jag

bor här tillsammans med

min pojkvän Adam som jag

varit ihop med i sex år. Jag

skulle aldrig kunna gå hand

i hand med honom öppet, vi

skulle få stryk eller utsättas

för hot. När jag och Adam

deltog i hbt-arrangemanget

OutGames i köpenhamn visste

vi inte riktigt hur vi skulle

bete oss. Folk var helt galna

där, levde verkligen ut och

var öppna med sin sexuella

läggning. Eftersom vi inte

är vana vid det betedde vi oss

ganska fumligt och det kändes

konstigt att kunna hålla honom i

handen. Det kommer dröja många

år innan Serbien är så öppet.«

Berättat för Ivana Vukadinovic

Bild anna Wahlgren

MoT ARbETAD

sTolTheT


KVINNlIGt I SIlVEr

Historier på film berättade av kvinnor är inget vi

är bortskämda med. filmkanalen Silver lyfter under

året fram filmer regisserade av kvinnor i ett

nytt tema, Female Voices. först ut, på internationella

kvinnodagen 8 mars, är laurie Collyers

med regidebuten Sherrybaby, som har Maggie

Gyllenhaal i huvudrollen. Vi tar tacksamt emot

denna motvikt till den annars kompakta dominansen

av mansheterofilm i tablån och väntar

även på att en svensk kanal köper in Storbritanniens

svar på The L Word, tv­serien Lip Service,

om ett gäng lesbiska kvinnor i Glasgow.

LIMERIckTäVLING

Hbtq:s har kommit till populärkulturen för att

stanna. Äppelkindade homos spelar ledande

karaktärer i populära och uppbyggliga storfilmer,

tv­serier och dokusåpor. andra branscher

kan ha haft svårt att hänga med i den snabba

utvecklingen. Vem har till exempel läst en

riktigt queer limerick på sistone?

Kanske förväntas queersen fortfarande anpassa

sig till samhällets normer, eller dö i slutet.

Så otidsenligt!

En vissen tribad från Skanör,

Ville komma i god vigör

Hon började träna

Och rakade bäna

Så blev hon en riktig charmör

En fröjdig lebba från Bara,

Ville slippa i telefonen svara

Hon drog ur jacket

Och slapp då snacket

Men råkade fastna och dog i en snara

En intergender från Karlskrona

Blev ombedd på släktträffen skona

Sin heterosläkt

Från allting otäckt

Sin queera gestalt fick hen sona

En lurig flata från Sveg

fick allt så hon teg

MIFFoTExTER

EFTERLySES!

Vi ser redan nu fram emot

Lambda Nordicas temanummer

om cripteori, som kommer ut

2012. Fram till 1 maj i år har alla

miffointresserade skribenter

på sig att lämna in abstracts till

numret. Förslag på teman för

uppsatser är: funktionshinders-

BILD ADAM BoMAn

hon träffade Hägglund

och fick ej en blund

ty aldrig hon glömde hans skrev

Hjälp oss att modernisera limericken! Gå in på

www.tidningenkomut.se/limericktavling och

lämna ditt bidrag.

limericktävlingen är ett gästspel från den

(tillfälligt?) avsomnade, malmöbaserade kulturtidskriften

Lesbianen i Lianen. tack till Petra

Mölstad och Kicki renberg.

GaY NEWS

UNDEr KlUBBaN

Den 23 mars ropas den brittiska tidningen Gay

News ut på auktion i london. Samlingen består

av de första 150 numren, och ägare är tidningens

politik och aktivism, och funktionshinder

knutet till exempelvis

religion, klass, välgörenhet

eller medborgarskap.

Cripteori kallas också lytteori

eller miffoteori och beskrivs av

Lambda Nordica som »ett sätt att

studera funktionshinder genom

att använda samma typ av insikter

och perspektiv som inom

queerteori«. Lambda Nordica är

en nordisk vetenskaplig tidskrift

med hbt/queerinriktning, som

tillämpar så kallad referentgranskning.

Det innebär att inlämnade

artiklar granskas av en anonym

expert inom akademin som

bedömer om den håller den

vetenskapliga standard som

Maggie Gyllenhaal i Sherrybaby.

Gay News gavs ut 1972-1986.

förläggare, den förre gayaktivisten Denis lemon

som var en av dem som grundade tidningen

1972. Gay News blev snabbt ett viktigt forum för

homosexuella där olika rättighetsfrågor kunde

debatteras. Sex mellan män hade avkriminaliserats

1967 i Storbritannien, men tidningen

mötte stort motstånd. Både för att man öppet

drev kampanj i olika frågor, och på grund av att

tidningen erbjöd homosexuella möjlighet att

kontaktannonsera, vilket fortfarande var olagligt.

tidningen åtalades flera gånger, bland annat för

»obscenitet«. 1976 dömdes Denis lemon till böter

och villkorlig dom för »hädelse«, vilket ledde

till slutet på hans publicistiska karriär.

Vill du äga den kompletta samlingen? Då

lägger du ditt bud innan den 23 mars, då den

går under klubban på auktionshuset Bonham,

www.bonhams.com.

ställs på texterna i en akademisk

tidskrift.

Artiklarna ska vara på ca

7000 ord och kan skrivas på

danska, norska, svenska eller

engelska. Redaktör för criptemanumret

är Jens Rydström.

För mer information, kontakta

jens.rydstrom@genus.lu.se eller

besök lambdanordica.se.

KOM UT #1 2011 9


10 KOM UT #1 2011


TEMA STÖRDA

rätten

att vara

psykfall

Psykradikalismen

nyanserar svartvita

bilder av psykisk sjukdom.

Kampen mot stigma och

exotisering bedrivs både i

och utanför systemet.

Text Karolina Stenström

Bild Hanna Källebo Neikter

Indra Windh, queerfeministisk psykolog:

–Vilket är professionsutövarnas uppdrag? Är

det någon form av social samhällsanpassning?

Eller är uppdraget att försöka ta reda på vad

den här personen vill med sitt liv?

KOM UT #1 2011 11


TEMA STÖRDA

Inne hos susanna I FIttja står kaffekanna

och kakor med röd sylt framme. Det är

duk, fint porslin och inramade släktfoton

från förr. I fönstret hänger en

brudklänning som dämpar solen, som

hittat en glipa mellan höghusen att lysa genom.

Här känns det ljust trots att solen inte

når in. Sofie Scapa Wahlström och Susanna

Petersdotter skäms inte när de berättar om

sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa.

– Psykradikalismen är mest en beteckning

»som får folk att haja till«, säger Susanna om

rörelsen hon och Sofie namngett och föreläst

om på bland annat Pride House.

Psykradikalerna vill få plats. De försöker

skapa sprickor i en lyckoberoende, individualistisk

tid där de tunnhudade är förpassade

till ett liv i marginalen.

– En läkare som skulle skriva ett läkarintyg

till mig frågade om jag var homo- eller heterosexuell.

»Ja, du... jag är väl inget«, svarade

jag, varpå han direkt sa »AHA, du är bisexuell!«.

Men jag kände bara att »jag orkar faktiskt

inte beskriva queerbegreppet för den här

människan«. Jag kände mig så jäkla utsatt.

Att de ska fråga »är du homosexuell?« för att

räkna ut hur stor min funktionsnedsättning

är liksom. Skulle jag få extra poäng om jag var

homosexuell eller? undrar Susanna.

Psykradikalism

Psykradikalismen är en rörelse som dels

vill förändra samhällets normer och fördomar

om psykisk sjukdom, väcka opinion

och påverka vården och dels verka för att

människor med psykisk ohälsa ska stötta

varandra och utbyta erfarenheter.

Liknande rörelser har funnits länge.

Redan i 1600-talets England gick en grupp

tidigare inlagda patienter samman och

skrev en kritisk inlaga till Överhuset om

de brutala metoderna på mentalsjukhuset

Bethlem Hospital.

På 1960-talet startades Psychiatric

Survivors Movement i USA och RSMH i

Sverige och det finns motsvarande organisationer

över hela världen.

Våren 2009 väckte konstnären Anna

Odell starka reaktioner för sitt examensarbete

på Konstfack, i vilket hon

rekonstruerade sin psykos på Liljeholmsbron.

12 KOM UT #1 2011

– Vår dröm är inte att vara normala, välfungerande

samhällsmedborgare, utan att vi

ska få vara som vi är, säger Sofie.

Susanna och Sofie pratar om två delar

av psykradikalismen. Den ena, solidariska,

delen handlar om att stötta varandra som

psykfall och utbyta erfarenheter och tips på

bra psykmottagningar till exempel. Den andra

riktas mot samhället och kan innebära att

föreläsa på läkarlinjen, skriva debattartiklar

eller på annat sätt väcka uppmärksamhet för

de normer som finns kring psykfall och hur

de påverkar ens vardag.

– För mig är den solidariska delen den

viktigaste, säger Sofie.

jag har Inte hört talas om psykradikalismen

förut, men inser snart att det är vad jag ägnat

mig åt de senaste tio åren. Det började i mitt

nedsläckta flickrum där jag satt framför

en gammal PC och chattade och mejlade

med internetkompisar. Vi hittade varandra

via våra dagböcker på nätet och stöttade

varandra i vår ångest och ensamhet och jag

försökte förstå vad vården var för något.

Sedan dess har jag skaffat praktisk kunskap.

Om köer, att bli nekad hjälp, om mediciner

och hur det är att ha självmordsplaner och

få höra att det bara är att ta sig i kragen och

tänka positivt. Men också om att hamna rätt,

om läkare som lyssnar intensivt och visar att

de vill hjälpa och inte släpper taget förrän

man kommit på fötter.

När jag frågar vad som är radikalt med

psykradikalismen kommer svaret »aktivismen

och humorn«. Psykbryt – en psykradikal

numera nedlagd blogg skriven av Jonas

Alvunger – gjorde modereportage om landstingssärkar

och pimpade dosetter.

– Det är ett sätt att göra sig till subjekt

istället för psykobjekt. Förut var bög ett

skällsord och sen började folk kalla sig själva

det. Jag kallar mig stolt psykfall, säger Sofie.

Tommy Engman har skrivit boken Ett

sätt att leva om Riksförbundet för Social och

Mental Hälsa, RSMH:s historia. Föreningen

drog igång 1966 och utgjorde en samlad kraft

för personer med erfarenheter från psykiatrin.

Under 1970-talet fanns det inom RSMH

en radikal rörelse som menade att psykisk

ohälsa var resultatet av ett samhällsförtryck.

Man ville inte ha med psykiatrin att göra.

I slutet av 70-talet började dock RSMH att

samarbeta med myndigheterna. Man satt

med i psykiatriutredningen, som ledde till

den stora reformen 1995 där man ville göra

psykiatrin mer samhällsbaserad genom att

minska slutenvårdsplatserna och utveckla

öppenvården. Hur arbetar RSMH politiskt

idag?

– Om man ser på alla remissvar som

RSMH skrivit de senaste åren är det en oerhörd

kritik som framförs mot många saker

inom psykiatriområdet. Allt från öppenvårdstvånget

till att apoteken privatiseras.

Utgångspunkten för RSMH:s kritik är alltid

vad förändringarna innebär för den lilla

människan, berättar Tommy.

En psykradikalism som letat sig in i maktens

korridorer, alltså.

– En förändring från 70-talet är att man

nu delvis sitter i knät på makten. Man är med

i många utredningar och blir ju på ett sätt,

även om man är kritisk till dem, en del av etablissemanget.

Man ställer sig inte vid sidan

om som man gjorde på 70-talet och säger att

man inte vill ha med psykiatrin att göra.

en eFtermIddag I malmö lyssnar jag på Immanuel

Brändemo när han föreläser om

Asperger, ADHD och transsexualism och sitt

liv med de diagnoserna. Vi är åtta åhörare.

En transsexuell dam torkar tårar. Det lyser

i en ung kvinnas ögon och hon nickar ivrigt

när Immanuel pratar om hur lysrörsljus gör

honom okoncentrerad. Igenkännandets magi.

Immanuel skriver syrliga och finurliga

psykradikala inlägg på sin blogg Trollhare.

Hans psykradikalism bygger på idén att

Asperger är ett funktionssätt, snarare än en

funktionsnedsättning.

– Mina problem uppstår i första hand när

jag träffar människor som inte fattar att det

finns fler än ett sätt att fungera på, säger han.

Sofie berättar att hon undviker att nämna

»icke-heterogrejer« för läkare och terapeuter

av rädsla för att det ska ta bort fokus från vad

hon själv tycker är problemet.

– När man är normbrytare på fler än ett

sätt, blir man för obegriplig. Man är psykfall,

men också icke-hetero eller kanske trans eller

relationsanarkist.


sofie, psykradikal aktivist:

– Jag var rädd att vara en belastning

för min familj och ville

skydda den från att veta att

jag är psykfall. Men nu kan jag

sitta och dricka kaffe och prata

mediciner med min mormor i

Västerbotten och det är sjukt

avslappnat. Det trodde jag inte

att det kunde bli.

KOM UT #1 2011 13


TEMA STÖRDA

Varken Immanuel, Sofie eller Susanna

har någon anti-psykiatrisk hållning utan

uppmanar människor att inte vara rädda för

att kontakta vården. De poängterar vikten av

att ha stöd från en vän eller ett nätverk när

man söker vård.

– Att prata med andra är identitetsstärkande.

Jag skulle inte palla att vara ensam

med det här, säger Sofie.

Immanuel lyckades chocka en vårdgivare,

som försökt hjälpa honom med hans könskorrigering,

när han i förbifarten nämnde att

han kommit ut som transsexuell.

– »Transsexuell« för henne lät som en

fetisch... Det där att hela tiden förklara och

vara den som kan mest är väldigt jobbigt. När

vårdpersonal i alla fall erkänner att de inte

har full koll är det bra.

I köket I FIttja pratar vi om alla vårdanställda

som ett avlägset »dom«. Vi säger att saker

14 KOM UT #1 2011

de gjort är »helt sjuka« och att vi inte fattar

hur det kan se ut som det gör. Det är lätt att

vara arg på vården, raljera över den eller

bli bitter och på så vis själv vara med om att

skapa ett »vi- och dom-tänk«, men det finns

faktiskt möjligheter till förändring. Även på

insidan av systemet finns det människor som

kämpar.

Ändå är jag lite rädd för att träffa Indra

Windh. Hon är queerfeministisk psykolog

och jag är orolig att hon ska bekräfta att allt

är så hopplöst illa som jag tror, där på andra

sidan. Därför slår min skalle knut på sig själv

under vårt första samtal. Hon börjar prata

om människor och skilda livsvillkor att ta

hänsyn till. Jag antecknar »problemformuleringsprivilegiet

är patientens«. Det känns

som om jag fått en present. Så här har jag

aldrig tidigare tänkt. Möjlighetslinserna är

på.

– Man kan ställa sig frågan: Vilket är

Susanna om en av

fördelarna med att

komma ut om psykfall:

– Jag vill att de på min

arbetsplats ska förstå

vad som händer med

mig och att om jag till

exempel behöver vara

borta från jobbet betyder

det inte att jag är

lat och inte bryr mig.

Susanna och Sofies tips om

du vill komma ut som psykfall:

Sätt hopp till att folk är vettiga. Ta inte

för givet att alla kommer reagera negativt.

Om du får negativa kommentarer så

kom ihåg att din psykiska ohälsa inte är

någon »åsiktsfråga«. Jämför med att

komma ut som hbqt-person. Det är bara

att acceptera fakta.

Försök att få till ett möte mellan din

vårdgivare och dina anhöriga, så att de

kan få diagnosen förklarad för sig och

ställa frågor som du kanske inte själv

orkar svara på.

Försök hitta personer eller forum där

du kan vara öppen, utbyta erfarenheter

och finna stöd som kan vara livsviktigt

om du stöter på fördomar eller svårigheter

på jobbet till exempel.


professionsutövarnas uppdrag? Är det någon

form av social samhällsanspassning? I så

fall förutsätter det att man stryker normen

medhårs och tänker sig att det samhälle vi

har är jättebra och fint. Eller är uppdraget att

försöka ta reda på vad den här personen vill

med sitt liv?

Indra pratar tills hon blir andfådd. Vi har

kort om tid, hon ska strax iväg och träffa

andra hbtq-intresserade psykologer. Jag

citerar Sofie:

– När jag gått i gruppterapi har vi lärt oss

att tecknet på att man börjar bli frisk är att

man ska kunna ha ett jobb, en kille och gärna

barn också.

Indra vet att det finns stora brister på

grundutbildningsnivå inom vårdprofessionerna.

– Det är centrala utgångspunkter att alla

inte lever hetero-, köns- eller genusnormativt

i Sverige idag. Det borde inte vara något

slags valbar kurs, utan det ingår i vårt yrke att

hålla oss uppdaterade.

Det pratas mer och mer om psykisk

ohälsa. I UR:s tv-serie Inferno, i böcker av

Ann Heberlein, Arvid Lagercrantz och andra

som har egna erfarenheter att dela, i det

statligt finansierade projektet (H)järnkoll

som syftar till att förbättra allmänhetens

attityder till psykisk ohälsa. Men vad händer

när man stängt av teven? När man lyssnat

på (H)järnkolls attitydambassadör och går

hem till sitt trygga bo? Och böcker är så lätta

att gömma undan. Människor kan vi inte

placera i bokhyllor med ryggarna vända mot

oss. Vi kan stänga ute dem från arbetsmarknaden,

utförsäkra dem, göra dem så osynliga

som möjligt. Så att de inte kommer och stör

hjulen som spinner av individualism och

livsdugliga, effektiva, flexibla människor

med glatt humör och många bollar i luften.

Och inte en enda sjukdag på sitt samvete. Det

där som stämmer på ingen men är mallen för

alla.

– Samhället är inte till för näst intill någon,

men det är absolut inte till för den som

inte passar in i de här normerna, uttrycker

Susanna det.

– Och inget gör en så sjuk som att behöva

upprätthålla en normalitet, säger Sofie.

– Jag kan tänka mig att det funkar att

informera som (H)järnkoll gör, men det får

ju inte bli typ »I veckan ska vi få hit en med

borderline. Det blir kaffe och kaka och hen

Immanuel, bloggare och föreläsare: – Målet med psykradikalismen är att det inte ska

vara något särskilt. Det ska inte vara konstigare att prata om psykisk ohälsa än att prata

om någon annan del av livet.

kommer att sitta bakom stängsel så ni behöver

inte vara rädda«, säger Susanna.

VI pratar om exotIserIngen av psykiskt sjuka

och hur svårt det är att komma bort från

vi- och dom-tänket. Man tycker det är spännande

att läsa Heberleins bok om att vara

bipolär, och Rainman är rolig och gullig, fast

man vill inte ha dem i sitt liv och absolut inte

kännas vid deras tankar i sitt eget huvud.

– Det har alltid funnits berättelser där

någon kändis delar med sig av sina problem

i en intervju, för det är vad journalisterna

vill ha. De VILL skriva om Peter Jöbacks

ångest, om Ola Salos bakterieskräck, och det

är för det första nästan alltid män, och för det

andra alltid i imperfekt. Det är något man

övervunnit, och sedan kan man berätta om

hur jobbigt det var, säger Immanuel.

Sofie relaterar det till RFSL:s skolinformation.

– Förr åkte en bög och en flata ut till

skolor och så fick eleverna fråga vad de ville.

Toleranspedagogik. Dagens skolinformation

har fokus på normer och hur vi alla omfattas

av dem. Istället för att säga att »ni ska

tolerera oss« så är det fokus på att det här har

med oss alla att göra.

Vi behöver fler balanserade berättelser

där psykisk ohälsa inte främst innebär varken

vansinnesdåd på stan eller övergående

kriser. Vi behöver förstå att psykisk ohälsa

inte är linjär, att den kan komma och gå, att

den drabbar dig eller din pappa eller din

chef eller ditt barn eller människor som ser

lyckade ut på TV eller såna som knappt syns

i sina enkla, vanliga liv. Psykradikalerna tror

att vardagsaktivism är nyckeln.

– Målet med psykradikalismen är att det

inte ska vara något särskilt. Det ska inte vara

konstigare att prata om psykisk ohälsa än

att prata om någon annan del av livet, säger

Immanuel.

– Om jag kan få en person att bli inspirerad

av psykradikalismen, så att den kan våga

vara öppen på till exempel sin arbetsplats, är

det värt allting. Jag vill ju förändra samhället,

säger Sofie.

en natt I en bIl hör jag på radion att antalet

förtidspensionerade personer under 30 år

ökade med 50 procent under förra mandat-

»Vi behöver

förstå

att psykisk

ohälsa inte

är linjär.«

KOM UT #1 2011 15


TEMA STÖRDA

sofie (till vänster) – Vår dröm är inte att vara normala, välfungerande samhällsmedborgare.

»Det är väldigt intressant

att det ens existerar

en diagnos som livsstilsproblem«

perioden. Sju av tio unga förtidspensioneras

på grund av psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan.

– Det är ju skandal och jag förstår inte att

det inte varit krigsrubriker i tidningarna.

Det måste finnas bättre förutsättningar för

att leva med psykisk ohälsa i samhället och

då behöver saker och ting ändras radikalt.

Det måste skapas arbete och sysselsättning,

attityderna måste bli bättre och den systematiska

diskrimineringen måste upphöra, säger

Tommy Engman på RSMH.

Sofie är helt öppen på sitt arbete med hur

Fakta psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är dubbelt så vanligt bland

hbt-personer som i övriga befolkningen

och det är också dubbelt så vanligt att

de försökt ta sitt liv. Dessutom uppger

många unga hbt-personer att de har lågt

förtroende för sjukvården, arbetsförmedlingen

och andra myndigheter på grund

av att de känner sig diskriminerade i

mötet med personalen.

Källor: Folkhälsoinstitutet: Homosexuellas,

bisexuellas och transpersoners hälsosituation.

(2005). Ungdomsstyrelsen:

Hon, Hen, Han. (2010).

16 KOM UT #1 2011

hon mår. Eftersom hon har svåra sömnstörningar

är hennes arbetstid förlagd till

eftermiddagar och det funkar bra. Men det

var inte lätt för henne att börja prata om sitt

mående och sina behov.

– Jag var rädd för att vara en belastning för

arbetsplatsen, men tack vare att jag var öppen

har hela miljön blivit mer tillåtande. Det hade

jag inte ens tänkt på. Att mina defekter kan ha

en positiv inverkan. Att en arbetsplats kan tolka

det som en tillgång och inte som ett problem.

Vi pratar om sjukt och friskt medan solen

försvinner bakom husen i Fittja. Sofie har en

osannolik historia att dela.

– Jag var hos en läkare i Norrland som gav

mig diagnosen »livsstilsproblem«. Då hade

jag precis kommit ut som flersam, icke-hetero

och asexuell för min släkt där uppe, som

är väldigt konservativ. Läkaren menade att

min livsstil gav mig problem för att min släkt

inte gillade den.

När jag återberättar det för Indra blir hon

direkt engagerad.

– Det är väldigt intressant att det ens existerar

en diagnos som livsstilsproblem. Man

undrar hur kriterierna utformats för den och

hur de förändras över tid. Och om den tar

hänsyn till de normsystem som är rådande

inom skilda subkulturer. Låt oss inte glömma

bort att det här med diagnoser ju också är

konstruktioner.

Hon menar att personer som är någon

form av normbrytare ofta betalar ett högt

pris, men att det aldrig är ett argument för att

råda någon att byta ut sina mål i livet.

– Patienten kan ju med full medvetenhet

och insikt känna att det är precis det

här den vill välja och är beredd att ta den

striden. Min roll är att hjälpa folk att fatta de

besluten själva och stötta dem i sina val, och

försöka skapa eller hitta sammanhang som är

bekräftande.

I den bästa aV Världar skulle det inom vården

finnas kunskap om var man kan hitta solidariska

arenor att vända sig till. »Det är ju

inte självklart att alla patienter är initierade

aktivister«, som Indra uttrycker det.

Näe. Det är lätt att sitta i ett ljust kök med

två kloka psykradikaler och känna gemenskap

och hopp om livet. Men psykisk ohälsa

innebär ofta en stor ensamhet. Både upplevd

och verklig. Ingen annan än man själv kan

genomlida känslor, tankar, sociala svårigheter,

livstvivel, dödslängtan. Det river inuti.

Det går inte att ge bort känslor. Inte ens

pengar kan köpa en fri från sitt känsloliv.

– Normbryteri behöver inte vara lika med

offerskap utan det finns också stor gemensamhetsskapande

potential. Många av oss

samlas kring olika utanförskap och i motstånd

mot en majoritetskultur, säger Indra.

Psykisk ohälsa blir lättare att leva med om

man hittar forum där man kan berätta vad

som sker inuti en. Men det krävs också att

man kan få lämna tryggheten i lägenheten

utan att hamna på en scen där normalast vinner,

och där de som inte kan dölja ångest och

annat opassande stöts ut.


Medicinens MaKT

en redan snöhalkIg dag i november 2010 står

jag framför de stora fotobilderna i Elisabeth

Ohlson Wallins utställning Jerusalem på

Världskulturmuseet i Göteborg. Säkerhetspådraget

är stort; jag har först blivit visiterad och

fått passera den stora metalldetektorbågen.

Jag befinns ren. Väl inne griper de suggestiva

konfrontationerna mellan bild och religiös

text tag i mig: texternas aggressivitet mot det

kvinnliga, det uppstudsiga, det homosexuella.

Men vilken kraft har dessa fragment ur

Torah, Bibeln och Koranen i realiteten haft

som maktinstrument mot så kallad avvikande

sexualitet?

Länge fanns ingen homosexualitet, bara

homosexuella handlingar. I exempelvis den

ryktbara My Secret Life, en erotisk självbiografi

från 1800-talets andra hälft tillskriven

den brittiska gentlemannen Henry Spencer

Ashbee, är homosexuella aktiviteter flitigt

förekommande. Men principen för huvudpersonens

sexuella experiment är variation,

inte »läggning«. Ingenting är för ovanligt eller

osmakat för att inte testas, och inte minst

de homosexuella erfarenheterna skildras

som hänförda upptäcktsresor.

Samkönad sexualitet har alltså ännu inte

fått sin demoniska status. Kyrkans fördömelse

är ett faktum, men räcker inte i en allt

mer sekulariserad tid. Lagens försök att kriminalisera

homosexuella handlingar under

beteckningen »crime against nature« – som i

rättegången mot Oscar Wilde – skapar mest

förvirring. Det är den medicinska vetenskapen

som kommer att koppla det avgörande

greppet. Homosexuella handlingar kan bara

förstås i relation till en karaktärsstörning, en

personlighet. Denna personlighet är sjuk, en

abnormitet, en perversion.

De maktinstitutioner som stridit om den

sexualitet som avvikit från heteronormen

har alltså varit kyrkan, lagen och medicinen.

Och det är tveklöst medicinen som varit

mest framgångsrik. Vid 1800-talets slut

skapade den hela kataloger över så kallade

sexuella perversioner, till en början indelade

i fyra huvudkategorier: 1) sexuell dragning

till en person av samma kön 2) till djur 3) till

ett ting 4) till lik. Uppdelningar av denna typ

blev avgörande för placeringen av sexuell

avvikelse i särskilt hotfulla sjukdomskategorier.

Den sjuka personligheten kunde

spärras in på mentalsjukhus och bara läkaren

bestämma om rätten att få återinträda i de

normalas rike.

Homo-, bisexualitet och transsexualism

gled alltså in bland de psykiska sjukdomarna.

Även om sjukdomsstämpeln är hävd i de

flesta västländer, illustrerar de olika upplagorna

av den internationella psykiatrins

bibel Diagnostic and Statistical Manual of

mental Disorders (en ny upplaga

beräknas till maj 2013, läs mer

på s.18 reds anm) hur begreppet

sexuell avvikelse ständigt

glider och omkonstrueras.

»Vi är alla potentiellt

perversa«, som filosofen

och Foucault-kännaren

Arnold Davidson har uttryckt

det.

Medicinen har fortfarandetolkningsföreträdet

över

vår sexualitet.

Just därför är

det så viktigt

hur den be-

TEMA KRÖNIKA

Karin Johannisson om läkarvetenskapens

ständiga strävan att förklara det som avviker.

möter personer som definierar sin sexuella

identitet utanför heteronormen. Empatiskt,

sakligt och kompetent, ja visst. Men finns

behovet att peka ut den avvikande ännu

kvar? Varför, kan man fråga sig, lanseras alla

dessa genetiska, neuroanatomiska och neuropsykiatriska

modeller för att »förklara«

det som kanske bara är en variation? Som

vore det bättre att få sin sexualitet förklarad

med avancerad biologi än som en del av sin

identitet.

Här lurar en paradox. Så länge våra jag

medikaliseras är samhället inte lika fördomsfritt

som det tror.

karin johannisson

Karin Johannisson är professor i idé- och

lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon

har särskilt intresserat sig för medicinhistoria

och har skrivit ett flertal böcker. Den senaste

heter Melankoliska rum.

»Varför

finns

behovet

att peka

ut den

avvikande

ännu

kvar?«

KOM UT #1 2011 17


TEMA STÖRDA

Sjuk eller friSk? Psykfall eller inte? Åsikterna

går isär när det gäller synen på transpersoner

och diskussionen har intensifierats under de

senaste åren. I Sverige krävs idag en psykiatrisk

diagnos för att få vård som transperson.

Det är i linje med de internationella diagnosmanualer

som används inom svensk medicin.

Men på senare år har synen på att transidentiteter

är psykiska störningar ifrågasatts

från flera håll. Istället för att sortera

in transpersoner i sjukdomsfacket har flera

18 KOM UT #1 2011

det stora

slaget om

diagnosen

Snart uppdateras de internationella

diagnos manualerna som avgör om

transsexualism ska ses som sjukt eller friskt.

Här är en guide om vad som står på spel.

Text Jonah Nylund

Bild Zaira Perdigon

starka aktörer alltmer börjat understryka

transidentiteter som en mänsklig rättighet.

Ett flertal hbt-organisationer och nätverk har

tagit ställning för en avpatologisering, det vill

säga att sjukdomsförklaringen ska upphävas.

Bland dem finns Transgender Europe, ILGA

Europe, Asian Pacific Transgender Network

och RFSL.

En annan inflytelserik aktör är The World

Professional Association for Transgender

Health (WPATH) – en internationell fören-

ing som i första hand riktar sig till professionella

som arbetar med transpersoner. De

uppmanade 2010 till global avpatologisering

av könsöverskridande uttryck eller identitet.

WPATH menar att en fortsatt klassificering

av transidentiteter som psykiska störningar

förstärker stigma, ökar sannolikheten att

utsättas för diskriminering och gör transpersoner

till en utsatt grupp, både socialt

och juridiskt. Organisationen har också tagit

ställning för att ingen ska behöva genomgå


kirurgi eller sterilisering som ett villkor för

att få sin könsidentitet godkänd.

En av anlEdningarna till att inte vilja skriva

under på kravet om avpatologisering är

en oro: Hur kan man garantera att transpersoner

får vård om det inte finns någon

diagnos? En befogad fråga som har ställts

av många oroliga aktivister. En del vill inte

heller ta bort sjukdomsförklaringen, utan ser

transsexualism just som en sjukdom som kan

botas genom könskorrigerande behandling.

Internationellt sett finns två olika diagnosmanualer

som används av läkare för att

ställa diagnoser på patienter: ICD-10 och

DSM-1V. Båda manualer sorterar in det de

kallar »könsidentitetsstörningar« under

psykiska störningar. Under 2013 och 2014

kommer efterföljarna DSM-V och ICD-11 att

lanseras. Transgender Europe lobbar på att

det ska införas en alternativ icke-sjukdomsförklarande

kategori i en av manualerna,

ICD-11.

I Sverige går åsikterna isär. Både bland

aktivister och på samhällspolitisk nivå,

PatologisEring av transsEXualisM – För oCH EMot

Ta borT

sjukdomsförklaringen!

Att ha ett könsöverskridande

uttryck eller identitet är inte

en psykisk störning, det är en

mänsklig rättighet.

Att sluta betrakta transidentiteter

som psykiska störningar

skulle minska stigmatisering och

diskriminering av transpersoner.

Genom att betrakta transidentiteter

som psykiska störningar

finns risken att specifika

modeller av till exempel

transsexualism skapas, vilket

riskerar att utesluta en del

transsexuella. (Det kan exempelvis

gälla krav på att man

ska vara en viss sorts man eller

kvinna, både vad gäller könsuttryck

till sexuell läggning.)

behåll

sjukdomsförklaringen!

Transsexualism betraktas som

en psykisk eller neurologisk

störning som kan botas. När

man gått igenom könskorrigerande

behandling betraktas

man som botad.

En sjukdomsklassificering

kan minska transpersoners

stigma genom ökad förståelse

från omvärlden om att detta

rör sig om en sjukdom.

Om det inte finns någon

diagnos, hur ska man garantera

att transpersoner får vård?

men också inom läkarkåren. 2009 infördes

»könsöverskridande identitet eller uttryck«

som ny diskrimineringsgrund. Samtidigt har

vi en lagstiftning som kräver ett tvångsingrepp

– sterilisering – för att kunna ändra

juridisk könstillhörighet. Dessutom har vi en

läkarkår som inte följer WPATHS:s rekommendationer.

Förra året släppte Socialstyrelsen utredningen

Transsexuella och övriga personer

med könsidentitetsstörningar där man utrett

vården för transpersoner och gjort ett förslag

till ändring av de villkor som gäller för fastställelse

av kön. I utredningen föreslås bland

annat att kravet på sterilisering tas bort och

att den medicinska processen separeras från

den juridiska, det vill säga att det ska gå att få

ett nytt kön i passet utan att ha gått igenom en

full medicinsk könskorrigering. Man öppnar

också upp för möjligheten att andra transpersoner

än transsexuella ska kunna få vård.

drygt sjuttio aktörEr har lämnat in remisssvar

på utredningen. De flesta ställer sig

bakom Socialstyrelsens förslag om att ta bort

steriliseringskravet och se över frågan om

sjukdomsförklaring, dit hör Svenska Läkaresällskapet.

Svensk Förening för Transsexuell Hälsa,

en förening som samlar vårdpersonal som

arbetar med transpersoner, säger sig ha

grundat sitt remissvar på en enkätundersökning

de gjort bland sina medlemmar. De har

inga synpunkter på huruvida människor har

rätt att byta juridiskt kön utan sjukvårdens

inblandning och de anser att steriliseringskravet

ska slopas. Samtidigt ställer de sig

skeptiska till förslaget om att det ska gå att få

nytt juridiskt kön utan en fullt genomgången

medicinsk könskorrigering, framförallt för

MTF (man-till-kvinna transsexuell). Dessutom

ställer sig denna förening, som alltså är

en sammanslutning av de professionella som

jobbar närmast målgruppen, tveksamma till

om juridiska män själva ska kunna bli gravida

och bära ett barn. En reservation har lämnats

in av en medlem som påpekar att det inte

står i diagnoskriterierna för transsexualism

som används i Sverige att patienten ska vilja

korrigera sitt könsorgan.

KOM UT #1 2011 19


Så kom det då till Slut, samtalet från Uganda

mitt i natten. Jag visste att det skulle hända

förr eller senare, men jag trodde inte att det

skulle gälla dig David. Jag trodde att det

skulle vara du som ringde om någon annan.

För några år sedan berättade du en historia

om våra vänner, Victor och Kasha, och

om hur polisen slagit Victor och att Kasha

då kastat sig in i slagsmålet för att med sin

kropp skydda honom. Kasha avbröt historien

du berättade med att kalla dig fegis. »David,

vad gjorde han? Jo, sprang och ringde

Amnesty«. Du protesterade inte. Du var den

som ringde efter hjälp. Du var alltid så orolig

för dem.

Ofta var du rädd, greppade aldrig riktigt

det här med att människor kunde vara homofobiska,

det skrämde dig. Liten och spenslig,

känslig och nästan barnsligt kärleksfull.

Medan Kasha och Victor intog fronten höll

du dig i bakgrunden, såg till att serva dem

som utsatte sig riskerna.

Som din vän blev man ordentligt curlad.

Du har hållit mig i handen så många gånger

att jag fortfarande känner värmen från dina

fingrar. Du har tagit hand om mig när jag

varit i Uganda, funnits vid min sida dygnet

runt. När min bror reste till Kampala var du

såklart den som hämtade honom vid flygplatsen.

Nu har jag så många samtal att ringa,

inte bara till vänner i rörelsen, utan också

till grannarna vid min stuga i Roslagen, stora

delar av min familj, barndomskompisar, alla

som träffat dig sedan vi blev del av varandras

liv. Att vara vän med dig var på riktigt.

du drömde om barn, hus på landet, om att lära

dig att rida (minst en gång i veckan hörde du

av dig för att kontrollera att min häst mådde

20 KOM UT #1 2011

Värmen

från

dina

fingrar

Mathilda Piehl sörjer sin vän, den

mördade aktivisten David Kato.

Text & Bild Mathilda Piehl

bra). Ändå befann du dig ofta nära skottlinjen.

En ugandisk bög, utan möjlighet att leva

i garderoben, därför tvingad till att ta ställning.

Och ställning tog du. Fast du erkände

att du var feg sålde du aldrig dina åsikter.

Många andra har gjort det runt omkring dig:

för pengar lämnat namnet på sina vänner till

media eller polis eller gjort en helomvändning

och anslutit sig till radikala kristna

grupper, blivit ex-gays. Men du stod alltid för

den du var, och det där huset på landet du till

slut byggde blev en tillflykt för kuchus som

jagats ut ur sina byar.

Vid ett samtal som jag modererade med

dig och Kasha i Stockholm 2009 fick ni

frågan från publiken vad ni skulle göra om

lagförslaget om dödsstraff gick igenom i

Uganda. Kasha svarade att hon skulle offra

sitt liv för kampen. Du sa »en bra aktivist

är en levande aktivist, jag skulle lämna

Uganda«.

Så blev det hon som ringde och berättade

att du blivit brutalt mördad.

Du måste ha varit så fruktansvärt rädd.

Jag går igenom det om och om igen i huvudet,

hur vedervärdigt skräckslagen du måste

ha varit. Jag är säker på att du inte slog tillbaka,

jag tror att du fick den värsta död av alla.

På grund av vad? Att du var bög, att du blev

outad i tidningarna, att du levde i Uganda, att

du inte kunde dölja vem du var?

david, du har lärt mig om verklig solidaritet,

om hur det är att leva i ett land som Uganda

och tyvärr också om hur det är att leva i ständig

rädsla. Du lärde mig också något värdefullt

om mig själv och mitt eget land. I samtal med

min farmor ställde du frågor som jag själv

aldrig vågat eller kommit mig för att ställa.

Tack vare dig vet jag nu något om hur det har

varit att vara kvinna i Sverige under de senaste

90 åren, om feministiska gamla tanter och om

hur hbt-frågan hanterats i min egen familj.

David, kan du förstå hur modig du var?

Att kalla dig fegis var fel, ven om du var rädd.

I slutänden var du en av de modigaste jag

någonsin träffat, inte högljutt och provocerande,

men lågmält och envist.

Det var viktigt för dig att din familj skulle

förstå att du inte var ensam, att det fanns

människor som stöttade dig. Vi har tryckt

ihop oss på moped för att komma hem till din

mamma långt ut på landet bara för att visa

henne att du inte var ensam. Suttit tysta och

blivit utfrågade av bypastorn på din mammas

golv. Vi har besökt din tvillingbror och vi har

besökt din mormor och moster. Ofta pratade

du om prominenta människor som korsat din

väg, alltid har du höjt upp dina vänner och

satt dem på piedestaler. Aldrig skrutit eller

framhävt dig själv. Villigt erkänt att du inte

är en frontfigur, villigt bett andra om råd och

överlåtit äran för framgångar i kampen du

lika gärna själv kunnat slå dig på bröstet för.

men david, president Obama har uttalat sig

om din död, han har fördömt dem som

orsakat den och kallat dig hjälte. David, hela

världen sörjer dig. När bilderna från dina

sista timmar hemsöker mig tänker jag på

president Obamas uttalande från Vita Huset.

Om du hade vetat om det hade du antagligen

tuppat av. Det ger faktiskt tröst, att så många

människor sörjer dig och ger dig erkännande

för den du var. En hjälte David. Du visade dig

vara en högst ovanligt fantastisk person som

vågade ge alla andra bögar i Uganda och hela

världen ett ansikte.


David Kato mördades i sitt hem i

Kampala, Uganda den 26 januari

2011. Mordet sände chockvågor

genom den globala hbt-rörelsen,

där David var en välkänd aktivist

och för många även en personlig

vän. Ledare i flera länder fördömde

mordet, däribland Barack

Obama, EU-parlamentet och den

anglikanska kyrkans ärkebiskop

samt ett stort antal människorättsorganisationer.

David var en av tre aktivister som

gick till domstol efter att i höstas

ha blivit uthängda med namn och

bild i den ugandiska tidningen

Rolling Stone, med rubriken

»Hang them!«. Den 1 januari kom

domslutet som gav aktivisterna

rätt. Situationen för hbt-personer

i Uganda är svår, inte minst sedan

det lagförslag som lades 2008

med målet att införa dödsstraff

för vissa homosexuella handlingar.

Lagen har ännu inte gått igenom i

parlamentet.

KOM UT #1 2011 21


KORRESPONDENS

LAndet:

BRasilien Brasilien

Miljontals människor tågar varje

år i Sao Paolos Prideparad, som

är världens största. Samtidigt

ökar våldet mot hbt-personer

och hatbrottslagar saknas.

Just nu

Prideparaden i Brasiliens största

stad Sao Paolo är världens största

med sina drygt 3,5 miljoner

deltagare. Även Rio de Janeiro

lockar varje år över två miljoner

Pride-sugna med karneval,

färg och samba. Folkfesterna

till trots, så finns en baksida i

hbt-personers vardag. Hatbrotten

i Brasilien är många och

toppar statistiken i världen,

vilket många organisationer idag

22 KOM UT #1 2011

ser som prioriterat att bekämpa.

En av de äldsta hbt-organisationerna,

Grupo de Bahía, visade

i slutet av året i en rapport att

homo- och transfobiskt våld och

mord har ökat dramatiskt de

senaste åren. Deras analys är att

medan politikerna röstar igenom

sociala rättigheter så vågar de

inte utmana konservativa institutioner

med makt som katolska

och evangeliska kyrkan för att

genomdriva adekvat hatbrottslagstiftning.

Frågan är nu om den

nya presidenten, Dilma Rousseff,

kommer att våga stå upp för hbtpersoners

rättigheter?

HBt­rörelsen

Brasilien är ett av världens

största och folkrikaste länder

och har således också en stor och

varierad hbt-rörelse, med över

300 hbt-organisationer. Brasilien

är också det land i världen som

har störst klyftor mellan fattiga

och rika människor, vilket skapar

mycket stora skillnader i förutsättningar

för hbt-personer ur

olika sociala skikt. Dessutom är

transpersoners marginalisering

stor och överväldigande, många

hänvisas till arbete i sexindustrin.

De senaste åren har transrörelsen

fått en mängd positiva

förebilder, bland annat har flera

öppna transpersoner valts in i

politiska församlingar.

lagstiFtning

Brasilien var en militärdiktatur

fram till 1985 då demokratiska

val hölls. Det är idag en federal,

sekulär republik med 26 delstater.

Grundlagen garanterar likabehandling

av medborgarna och

sedan demokratiseringen införts

har lagstiftningen på hbt-området

långsamt förbättrats, men varierar

mellan delstaterna som har

stort självbestämmande. 2009

godkändes ett nationellt program

för mänskliga rättigheter som

till exempel garanterar rätten till

Huvudstad: Brasilia

Folkmängd: 192 miljoner (2010)

Statskick: Federal republik

Yta: 8 511 965 km, 49 procent av sydamerikas

yta (19 gånger större än sverige)

Religion: Kristna 90 procent (katoliker 75

procent , protestanter/pingst 15 procent)

Kardeister 1 procent, övriga 2 procent

(buddister, jehovas, judar, muslimer, ortodoxa

kristna, afro­brasilianska religioner,

ursprungsbefolkningsreligioner)

Kriminalisering: 1830 avskaffades kolonialmaktens

sodomilagar som förbjöd samkönade

sexuella handlingar. lagstiftning om

könsneutrala äktenskap och hatbrott saknas,

men i övrigt relativt liberal lagstiftning.

adoption och civila partnerskap

för samkönade par. Samboende

par har stark rättslig ställning och

enligt sambolagen ska samkönade

par ha rätt till samma välfärdsförmåner

som olikkönade par.

Domstolar har spelat en viktig

roll på vägen till likabehandling,

eftersom det är genom domslut

som viktiga segrar har tagits. Då

konstitutionen inte medger särbehandling

av medborgare har man

via tillämpningen av lagen kunnat

förändra praxis i tillämpning av

sambolagstiftningen snarare än

att förändra äktenskapslagstiftningen.

Brasilien har fri hälso-

och sjukvård och könskorrigering

är gratis för den som är diagnostiserad

som transexuell sedan

två år. Anti-diskrimineringslagstiftning

införs sakteliga, men

fungerande hatbrottslagar saknas

i dagsläget vilket är ett stort problem

inte minst för transpersoner.

Klara lundholm

Bild Juliana antela


Prideparaden i Rio de Janeiro, 2010, samlade över 2 miljoner deltagare.

KOM UT #1 2011 23


inga kan

sjunga som vi

Precis som många av sina grannar på den

latinamerikanska kontinenten är Brasilien

ett katolskt land som präglats av heterosexuella

machoideal där de flesta musiker är män.

Därför är det både oväntat och uppfriskande

att de största, kvinnliga, brasilianska artisterna

alla är lesbiska eller bisexuella. Kan det

verkligen bara vara en slump, eller har de här

talangfulla kvinnorna lyckats så bra just för

att de inte har varit beroende av män?

Jag frågar Marcelle Esteves och Julio Moreira

på hbt-organisationen Arco Iris i Rio de

Janeiro vad de tror:

– Det är klart att det finns en koppling mellan

självständiga kvinnor och framgång. Vi har

även haft populära heterosexuella sångerskor

som till exempel Maiza och Elis Regina. De

var framgångrika, men deras karriärer och liv

präglades av lidande orsakat av män och Elis

Regina begick till slut självmord, säger Marcelle

Esteves, som menar att det börjar redan

när kvinnor bestämmer sig för att bli musiker:

– De utmanar de patriarkala mönster som

24 KOM UT #1 2011

De är folkkära och superkända.

Miljontals människor lyssnar på

deras musik. De är Brasiliens

största sångerskor – alla lesbiska.

Text Clara Lee Lundberg

dominerar musikvärlden och det är ett första

steg mot att bryta med andra normer också.

Men det är inte alla som är öppna med sin

sexualitet, jag tror att det riktiga genombrottet

kom med Cassia Eller.

cassia eller var något av en brasiliansk Janis

Joplin som slog igenom som rockartist på

1980-talet och snabbt blev en referens i den

nya alternativa musikscenen med sin fantastiska

mörka röst, sitt kortklippta hår och sin

rock n roll-attityd. Hon var en stor begåvning

som tyvärr avled 39 år gammal i sviterna av

en överdos, 2001.

– Cassia Eller struntade fullkomligt i

alla normer och ideal – både musikaliska

och estetiska, och var också en av de första

artisterna som var öppet homosexuell, säger

Marcelle Esteves.

Maria Bethânia är allt annat än punk och

behöver nästan ingen presentation. Hon är en

av de absolut största sångerskorna – alla kategorier,

och den kvinnliga artist som sålt mest

skivor i hela Brasilien. Hennes djupa altstämma

och värdiga utstrålning har gjort henne

till en drottningfigur. Julio Moreira säger att

Maria Bethânia aldrig har kommit ut på riktigt,

och förmodligen aldrig kommer att göra det:


– Maria Bethânia är idoliserad och har en

näst intill gudomlig status. Hon pratar aldrig

om sin sexualitet eller privatliv, hennes musik

går alltid i första hand.

AnA CArolinA är en sångerskA som brukar

placeras i MPB-facket (Musica Popular Brasilera)

och som kom ut som bisexuell i en av

Brasiliens största tidningar och som har gjort

succé både med sina soloalbum och med

duetten É Isso Aí (brasiliansk version av Damien

Rice´s The Blower’s Daughter) tillsammans

med artisten Seu Jorge. Ana Carolina

har för övrigt också sjungit duett med det

nya stjärnskottet Maria Gadú, en 24-åring

från São Paulo som är öppet lesbisk och som

har tagit Brasilien med storm. Hon hyllas av

kritiker och publik, har skrivit soundtracket

till en känd tv-serie och spelat förband till

Eagle-Eye Cherry och Joss Stone.

– Att Maria Gadú, som är ung och ny, så

självklart kan vara öppen med sin sexualitet

har att göra med de referenser hon har haft i

den brasilianska musikvärlden. Cassia Eller

banade vägen, sen kom Ana Carolina, Maria

Lima och Maria Gadú i hennes fotspår. De

har genom att vara öppna med vilka de är

synliggjort lesbiska kvinnors existens och

blivit viktiga förebilder för många unga hbttjejer,

säger Marcelle Esteves.

Men allt är inte bara frid och fröjd med

Brasiliens hbt-sångerskor. Mellan superstjärnan

Gal Costa och rockikonen Marina Lima

har det nämligen pågått en konflikt med

amorösa förtecken. Gal Costa är precis som

Maria Bethânia en legend i musiksammanhang,

hon började sjunga bossa och samba

på 1960-talet och räknas idag till en av de

viktigaste kvinnliga artisterna i sin generation.

Marina Lima är yngre, född i mitten på

1950-talet, och var en av de första kvinnliga

rockartisterna. Gal Costa spelade 1977 in en

version av Marinas Meu doce Amor, och man

kan ana att det var då det hände, det konflikten

handlar om.

Marina Lima har nämligen gått ut offentligt

och sagt att Gal Costa tog hennes oskuld

när hon var 17 år. Det var i en exklusiv intervju

2008 som Marina berättade att hon alltid

haft Gal som sin stora idol, och att efter hon

kom tillbaka från USA, där hon hade börjat

ifrågasätta sin sexualitet, sökte upp Gal och

deras möte slutade med att de hade sex.

Marinas uttalande väckte stor uppmärksamhet

i brasilianska medier, det fanns till

och med dem som kallade Gal Costa för

pedofil eftersom Marina var minderårig vid

tidpunkten för det påstådda sexmötet. Gal

Costa själv var rasande och påstod att allt var

lögn. Marina var ångerfull och åkte hem till

Gal för att förklara sig, men Costa vägrade att

öppna dörren. Hon förklarade sitt agerande:

– Jag har precis adopterat en efterlängtad

son, han är bara två år gammal och jag vill

för ingenting i världen att Marinas uttalande

och de pedofilanklagelser som jag utsatts för

efter det ska påverka min adoption.

nu verkAr konflikten ha lugnat ner sig och

Gal och Marina fortsätter släppa skivor och

turnera.

Hur kommer det sig då att så många av

Brasiliens största artister struntar i heteronormen?

Betyder det att Brasilien, till

skillnad från grannländer som Argentina och

Uruguay där kända hbt-artister kan räknas

KORRESPONDENS

på handens fem fingrar, är ett öppnare land?

Marcelle Esteves skakar på huvudet:

– Vi brukar skämta om att kändisarna varken

är lesbiska eller gay, de är excentriska!

De utgör en egen grupp i samhället som kan

göra vad de vill, de är liksom oåtkomliga,

allt de gör accepteras! Tyvärr gäller inte den

toleransen för alla, det finns folk som älskar

Marina Lima men som aldrig skulle acceptera

att grannflickan är lesbisk.

Julio Moreira håller med och påpekar att

det också handlar om klass och hudfärg:

– Det är iögonfallande att det nästan inte

finns några, svarta, öppet lesbiska sångerskor.

Vi kan ta sambasångerskan Leci

Brandão som exempel. Hon sjunger samba

som är populärmusik, hon har massor av

talang och utstrålning men har blivit utsatt

för bojkott sedan hon kom ut som lesbisk

på 1970-talet. Ingen svart, lesbisk sångerska

har heller uppnått diva-status varken i eller

utanför gay-världen. Det är ingen slump att

superdivan och alla drag-queens favorit Carmen

Miranda var vit, hetero och kom från en

familj med pengar.

Marcelle

esteves

KOM UT #1 2011 25

Bild Katrin Bienzle arruda


Sverigeaktuella Zanele

Muholi beskriver sin

konst som en ständigt

pågående kartläggning

och arkivering – en

visuell historia av svart

lesbiskhet i Sydafrika,

post apartheid.

Text Karin Lenke

Zanele

Muholi

26 KOM UT #1 2011


Katlego Mashiloane och

Nosipho Lavuta, Lakeside,

Johannesburg.

Ur Being.

KOM UT #1 2011 27


Busi mdaki och malesedi

nthute, Katlehong,

Johannesburg.

Ur Being.

Constitution Hill, mars 2010. En gång platsen

för ett fängelse för apartheidsregimens fiender,

idag minnesplats och utställningslokal.

Lulu Xingwana, Sydafrikas dåvarande kulturminister,

ska hålla ett tal vid öppningen av

samlingsutställningen The Innovative Women

Exhibition med konst av 10 konstnärer,

alla kvinnor från olika delar av Sydafrika. När

ministern får se bilderna på nakna, lesbiska

kvinnor av Zanele Muholi ångrar hon sig. De

blir inget tal, istället vänder hon på klacken

och går. Förklaringen: Bilderna är »omoraliska«,

»pornografiska« och kanske värst av

allt i den unga demokratin Sydafrika: De går

»emot nationsbygget«. Denna ständigt närvarande

fråga: Ska det gemensamma ansvaret

för att bygga den sydafrikanska nationen gå

före rätten att göra konst just bara för konstens

skull? Nu har en minister tydligt satt

ner foten. Nationen går först.

Debattens vågor går höga i konst- och hbtvärlden

i Sydafrika, och Zanele Muholi själv

kommenterar ministerns agerande:

– Bilderna är grundade i erfarenheter.

Var annars kan vi uttrycka oss själva om inte

inom ramen för vårt demokratiska samhälle?

Zanele Muholi är en flerfaldigt prisbelönad

fotograf, konstnär och aktivist född

i Durban, Sydafrika, 1972. Hennes bilder

utmanar den historiska objektifieringen av

28 KOM UT #1 2011

svarta kvinnors kroppar, och användandet av

desamma i just nationsbyggen och berättelser

om afrikanska gemenskaper, inte minst

genom att visa upp svarta kvinnors lesbiska

kärlek och sexualitet.

– Att vara lesbisk ses för det mesta som negativt,

som något som förstör den heterosexuella

kärnfamiljen. För många svarta lesbiska

kommer stigmat, som en queer identitet för

med sig, från det faktum att homosexualitet

ses som »oafrikanskt«. Afrikanska kvinnor

förväntas skaffa barn tillsammans med en

manlig partner, tillika familjens överhuvud.

Det är en del av »den afrikanska traditionen«,

menar Zanele Muholi.

I detta bildreportage visar vi andra

bilder än dem som upprörde ministern,

ett axplock ur Muholis digra produktion.

Ändå handlar de om samma saker: Ett

utforskande av svarta, lesbiska identiteter

och motstånd mot dominerande förtryckssystem.

Zanele Muholi är aktuell med sin film Difficult

Love, som visas på filmfestivalen Cinem­

Africa, 23­28 mars i Stockholm. Den 24 mars

samtalar Muholi med Elisabeth Ohlsson Wallin

på Högkvarteret, Närkesg. 8, i Stockholm.

Mer info om evenemangen: cinemafrica.se och

hogkvarteret.se.


Katlego Mashiloane och Nosipho Lavuta,

Lakeside, Johannesburg.

– Serien Being vill undanröja stigmatiseringen

av våra sexualiteter som »oafrikanska«. Sedan

kolonialismen och slaveriet har bilder av oss

afrikanska kvinnor använts för att reproducera

heterosexualitet och det vita patriarkatet. Dessa

system har styrt våra liv och vår vardag till den

grad att det är svårt för oss att se oss själva som

vi faktiskt är, i våra egna miljöer och i vår egen

gemenskap, säger Zanele Muholi.

KOM UT #1 2011 29


30 KOM UT #1 2011

teleka

Bowden,

toronto.

Ur Faces

and Phases.


Tumi Mkhuma,

Yeoville,

Johannesburg,

ur serien

Faces and Phases.

– I varje kåkstad

finns det lesbiska

som lever öppet

oavsett stigmat och

den homofobi som

kopplas till deras

lesbiska identitet,

både butch som

femme.

För mig betyder

begreppet »Faces«

att jag själv, fotograf

och aktivist,

står ansikte mot

ansikte med de

många lesbiska

kvinnor jag mött

i olika townships

som Alexandra,

Soweto, Vosloorus,

Katlehong och

Kagiso.

KOM UT #1 2011 31


32 KOM UT #1 2011

Lesego Magwai,

Pretoria.

Ur Faces and

Phases.

ZaNeLe MuHoLi

Har arbetat som

fotograf för

hbtq-webbtidningen

Behind the Mask

i Sydafrika. Hon

har även varit med

och grundat den

lesbiska, feministiska

organisationen

FEW (Forum for

the Empowerment

of Women), och

varit en viktig aktör

i synliggörandet av

så kallade »omvändelsevåldtäkter«

i

Sydafrika (våldtäkter

av lesbiska i syfte att

»bota« dem från sin

lesbiskhet).

Muholi har en

masterexamen

i Fine Arts från

Ryerson University i

Toronto och har haft

separatutställningar

i Johannesburg,

Wien, Amsterdam,

Kapstaden och

Lagos.

utmärkelser innefattar

bland andra:

Tollman Award

for the Visual Arts,

2005.

Thami Mnyele

Residency - Amsterdam,Nederländerna,

2009.

Ida Ely Rubin

Artist-in-Residence

på MIT, USA, 2009.

Casa Africa-priset

för bästa kvinnliga

fotograf 2009.


I serien »Massa«

and Mina(h)

använder Muholi

sin egen kropp som

konstnärligt subjekt.

Projektet baserar

sig på Muholis egen

mammas liv. Bilderna

behandlar den

rasifierade frågan

om kvinnors hushållsarbete

- svarta

kvinnor som arbetar

i vita familjers hem.

Muholi använder

egna minnen och

hedrar samtidigt sin

mammas historia

och arbete i samma

familj i 42 år.

KOM UT #1 2011 33


34 KOM UT #1 2011

Sacha ›Kalmplex‹

Morrison, Toronto.

– Bilderna i Faces

and Phases är från

Toronto, London,

Johannesburg och

Kapstaden och

utgår från begreppet

»Siyafana« som

betyder »vi är samma«.

Här utforskar

jag förhandlingar

om likheter och

skillnader mellan

svarta människor i

olika länder.

En utgångspunkt

för Muholi var den

våg av attacker –

både homofoba

och främlingsfientliga

som

svepte över Sydafrika

de sista åren

på 00-talet.

– Jag mottogs så

väl av främlingar

när jag då bodde

i Toronto, och

tänkte på min malawiska

pappa och

vad som mötte honom

som invandrare

till apartheidtidens

Sydafrika på

1950-talet. Verkligheten

var en annan

än den han och

hans invandrade

kamrater – dessa

»andra« – hade

drömt om.


ild erik heggestad

RegleR föR TålIgaRe RelaTIon

När maN är Nyförälskad och knullar som

kaniner är det lätt att tänka att man bara

kommer ha sex med varandra. Sen går tiden

och det risken är att saker blir slentrian. Då

är det inte ovanligt att någon har sex även

utanför relationen.

Det finns forskning om hur vi faktiskt

pratar om sådana här saker. Även för de som

lever i en öppen relation och har en överenskommelse

om att de får ha sex utanför

relationen, rapporterar en stor andel att

det känns obehagligt att diskutera frågan. I

många fall råder

också oklarhet

avseende vad överenskommelsen

omfattar.

Dålig kommunikation

om dessa

saker kan medföra

relationsproblem

men även hälsorisker.

Ett inte helt

ovanligt scenario

är att någon fått

Fråga suzann

Hitta rätt i porrdjungeln

Vi är två lesbiska tjejer som undrar om det

finns någon bra lesbisk porr som inte bara är

för heteromän.

/Köttkukar, nej tack!

Många flator har gjort samma upptäckt som

ni, kategorin »lesbisk porr« är oftast avsedd

för heterosnubbar! Men det finns sätt att

hitta mer »äkta vara«. Vid sökningar på nätet

skriv: »dyke porn«, »real lesbian porn« eller

»lesbian porn made by lesbians«.

En film man inte får missa är den svenskproducerade

Dirty Diaries som innehåller

allt från vaniljsex till mer hardcore. Vissa av

filmerna är mer politiska än upphetsande

men det finns några riktigt bra onanifilmer.

Fantastiska Annie Sprinkle, porrskådespelerska,

strippa, konstnär och författare, har

gjort både böcker och filmer. Titta på hennes

hemsida på nätet anniesprinkle.org. Du kan

även gå in på hotmoviesforher.com och söka

under kategorin lesbian så hittar du recensioner

och beskrivningar av olika porrfilmer.

en könssjukdom när man har haft sex med

någon utanför relationen, utan att berätta att

detta skett och sedan överfört infektionen till

sin partner.

Vi Vet också geNom forskNiNg att otrohet är

mycket vanligt och det kan faktiskt vara bra

att diskutera hur man ska förhålla sig i relationen

om detta inträffar trots goda intentioner

att låta bli. Att prata om när något har

gått fel är ett bra sätt att visa omtanke och att

vara rädda om varandra och relationen.

Vad är då otrohet? En bra definition är:

»Att bryta en överenskommelse som man har

med sin partner«. Är sex på nätet otrohet?

Att hångla med någon på krogen? Dessa

frågor har inga självklara svar utan är något

som var och en själv måste definiera och

komma överens med den/dem som man

lever i en relation tillsammans med. Nyligen

lanserade nätkampanjen Sexperterna något

de kallar Sexkontraktet, som helt enkelt går

ut på att du skriver ett »kontrakt« i vilket du

listar din relations grundregler. Det kan gälla

den relation du har med någon annan, eller

Många gillar också Abby Winters filmer och

vissa finns att köpa i Sverige. Under rubriken

»Av kvinnor för kvinnor« marknadsför

cyber-dyke.net sina filmer på nätet, dessa

går också att handla därifrån. Gillar du mer

queer porr så är nofauxxx.com en sida för er!

Lycka till och ha kul!

glöm tandborsten!

jag har sugit av en kille och fick sperma i

munnen. Kan jag ha smittats av någon könssjukdom?

/orolig

Att suga kuk innebär en viss risk för överföring

av hiv. Om man undviker att ta sperma

i munnen så minskar risken för hiv kraftigt.

Det är bättre att spotta ut än att svälja sperman.

Vill du minska risken ytterligare kan du

använda kondom. Tänk på att sår i munnen

eller på läpparna gör att hiv lättare överförs.

Det kan också vara bra att inte borsta tänderna

eller använda tandtråd precis innan.

Könssjukdomar som klamydia, gonorré,

sEX MED KOM uT

den till dig själv. Kontraktet kan du utforma

ensam, tillsammans med din(a) partner. Det

är viktigt att inte göra det för krångligt utan

ta med mer övergripande överenskommelser.

Sexperterna har många färdiga exempel du

kan använda dig av. Läs mer på

www.sexperterna.com/sexkontraktet.

Funkar det kanske med m&m's?

TIPS: mInTSlIck

Göm en minttablett i munnen och ge din

partner en behaglig upplevelse genom att

lekande slicka runt klitoris och blygdläppar

eller på kukens ollon. Effekten blir en

omväxlande varm och kylande känsla.

suzaNN larsdotter

sexolog, jobbar som utbildare och med

hiv och hälsa på rfsl:s förbundskansli.

Bästa resmålet: Zanzibar

Sexigaste maträtten:

ostron och champagne

Första gången ska vara: okej

Person jag skulle vilja känna: betty

dodson, amerikansk sexualupplysare,

konstnär och författare.

kondylom och syfilis kan också överföras när

man suger. Om killen du suger skulle ha sår

på kuken kan detta tyda på en könsjukdom

men ofta har man inte några symptom. Det

är därför bra att ta som vana att testa sig

regelbundet. Så känner du den minsta oro,

gå och testa dig! Då slipper du oroa dig något

mer. Njut av sex och var rädd om dig själv

och dina partner!

KOM UT #1 2011 35


KULTUR

segerTåg

i kortformat

I takt med att filmskapare och användare

omfamnar ny teknik växer utbudet av

queera hybrida kortfilmer.

När deN Tel Aviv-bAserAde videoregissören och

queer-klubbentreprenören Roy Raz i juli förra

året postade sitt videokonstprojekt PAG – The

Lady Is Dead på Youtube, visste han inte att

det i slutet av 2010 skulle hyllas som en av

årets absolut bästa musikvideos enligt den alternativa

musik- och kulturtidningen Huston

Press. Men trots att låten In This Shirt av The

Irrepressibles hörs i videon, är det inte en musikvideo.

Det är heller inget beställningsverk

från musikerna eller en reklamfilm för hans

egen nattklubb PAG, det är konst.

Videon som Roy Raz skapade och regisserade

är bara ett i raden av den nya typ av hybrid-videokonstprojekt

som börjat dyka upp

på internet, ofta publicerade på sajter som

Youtube där maximal spridning kan ske. Det

som är speciellt med denna nya sorts hybridvideokonst

är att den är producerad främst

för nätet och att den saknar ett ensidigt syfte,

mer än att skänka betraktaren en stunds

visuell njutning. Och om det är något som

Roy Raz video gör så är det just att fängsla

genom att enbart vara en oerhört vacker

visuell upplevelse. Videoklippet består av en

serie »känslotablåer« som illustrerar delar

av hbt-världens många våndor, till exempel

en sekvens där en gammal kvinna iklädd

36 KOM UT #1 2011

en Lady Gaga-inspirerad haute coutureklänning

sitter och mal sönder ett hjärta i

en köttkvarn, samtidigt som hon oengagerat

betraktar en aningen makaber tennismatch.

Och allt detta i takterna till tidigare nämnda

The Irrepressibles dramatiska och hjärtskärande

låt In This Shirt.

Inför återlanseringen av sin väska Lady,

bad Modehuset Dior ett antal kända filmregissörer,

däribland öppet homosexuelle

John Cameron Mitchell, mest känd för sin

provokativa film Shortbus, att tolka företaget

Dior och väskan Lady i ett antal kortfilmer.

Mitchells film, kallad Lady Dior – Lady Gray

London, blev ett sju minuter långt stumfilmsvideoklipp

där skådespelerskan Marion

Cotillard, senast sedd i filmen Inception,

porträtterar en nattklubbsprimadonna

som förändrar två mäns liv för alltid genom

objekt hon förvarar i sin Lady-väska. Dels en

»magisk« dryck i en fickplunta som får en

lam man, spelad av ingen mindre än Sir Ian

McEllen, att åter börja gå, dels en förtrollad

penna som då den ges till en ung illustratör

förvandlar honom till en fulländad konstnär.

YTTerligAre eTT exempel på denna nya form av

hybrid-kortfilmer är glasögonmärket Oliver

Peoples kortfilm kallad The Children are Bored

on Sundays, som användes för att lansera

2010 års kollektion. I filmen ser vi flatfavoriten

Shirley Manson från bandet Garbage och

Elijah Wood, känd från Sagan om Ringenfilmerna,

porträttera ett dekadent par som

försöker driva livstristessen på flykt i, och

runt, ett luxuöst palats, som liknar något ur

The Great Gatsby.

Det som är gemensamt för hybrid-videokonst-kort

filmer är att man – än så länge

– måste ge dem ett väldigt långt namn för att

alls kunna definiera exakt vad de är för något.

De är en del musikvideo, då musiken är avgörande

för känslan, en del fristående videokonst

som enbart försöker tjusa ögat, och en

del reklamfilm då filmerna ofta är initierade

på uppdrag av ett modehus eller ett företag.

Men klart är att kortfilmen och videokonsten

står inför ett genombrott när möjligheten att

nå sin publik genom massbesökta internetsajter

som Youtube blivit tillgänglig. Och

om kommersiella krafter dessutom kan gå

in och sponsra hybrid-konstfilmer, i utbyte

mot produktplacering, så står plötsligt både

videokonsten och kortfilmen inför inget

mindre än en revolution.

lars-H bild

Bilder ur PAG – The Lady Is Dead.


Jag sitter på ett seminarium där man diskuterar

dramatiker som knappt spelas längre.

Anne Charlotte Leffler är en av dem. I slutet

på 1800-talet spelades hon mer än Strindberg

på svenska scener. Syftet med seminariet är

att återinföra dem och spela dem igen, en

sorts korrigering av en förvrängd kanon. Man

talar om kvinnliga dramatiker. Definitionen

förekommer gång på gång under seminariet.

Jag tänker att det är ett gigantiskt misstag,

detta idoga upprepande av ordet kvinnlig, ett

successivt urholkande som för varje gång det

uttalas reproducerar idén att vi här har att

göra med ett undantag.

När Virginia Woolf år 1928 blir inbjuden

till en studentskeförening för att föreläsa i

ämnet Kvinnorna och romanen slår hon fast

en avgörande skillnad mellan manliga och

kvinnliga författare, nämligen att det genom

historien finns fler manliga än kvinnliga.

Istället för ett föredrag om några väl valda

författare blir det en analys av orsakerna

till det faktum att kvinnorna är så få. Hon

konstaterar att man behöver ett eget rum för

att kunna skriva romaner. Vad hon påstår

är att det krävdes något för alla manliga

författare, något som kvinnorna saknat. Det

krävdes stöd och investeringar, stipendier

och donationer. Någon gav dem ekonomiskt

oberoende och frihet att utforska världen

och sina egna tankar. Friheten att tänka och

formulera sin kunskap kräver makten över

den egna tiden. Tiden och det ekonomiska

oberoendet krävs för att vi ska ha möjligheten

att skapa oss själva och världen och inte

bara leva i den verklighet som redan finns

där men som kanske inte är den verklighet vi

helst vill ha.

Litteraturen är ingen motsats till verkligheten,

ingen flykt eller dekoration av

verkligheten – den är en version av den, en

omsättning av betraktelser och erfarenheter,

ett kunskapsinhämtande och ett förmedlande

av kunskap. I sin bästa form. Det finns

ingen bättre översättning av den kunskapen,

ingen överföring från fiktion till realitet.

Abstraktionen tar alltid plats i världen, i

någons kropp, i kött, minne och erfarenhet.

Poesin är en plats i världen, att vistas där

kräver tid och resurser. De nya uttrycken,

det gränsupplösande, disparata eller till

synes obegripliga är tecken på välfärd, är per

definition välfärd.

Virginia Woolf konstaterar i föreläsningen,

som hon senare ger ut med titeln Ett eget

rum, att om våra mödrar och mormödrar i

likhet med våra fäder hade haft möjligheten

att testamentera pengar »till grundandet av

lektorat och docenturer och belöningar och

stipendier ägnade att njutas av deras eget

kön« skulle de för det första inte

ha behövt äta en sådan torftig

middag på studentskornas

internat. Och inte minst skulle

de »ha kunnat forska eller

skriva, vandra omkring på

jordens ärevördiga platser,

sitta och grubbla på trapporna

vid Parthenon«.

De skulle, liksom de

manliga studenterna, ha

haft tiden och de ekonomiska

förutsättningarna

att diskutera arkeologi,

botanik, astronomi, relativitet

och geografi.

att motviLLigt tala om

emancipation. Att

motvilligt tala om

jämställdhet. Att ägna

KULTUR

Kampen om det egna rummet

Christina Ouzounidis om att bli bestulen på dyrbar tid.

bild zaira perdigon

tid åt att tala om självklarheter. Att svara

och reagera, motbevisa och ta tillbaka, men

utan att erkänna det språk och de kriterier

man vill lämna. Att tvingas förhålla sig till

ett patriarkalt poserande och hävdelsebegär,

ett heterosexuellt, ett reaktionärt – all denna

stöld av vår tid. Stölden av tid och geografi.

Att kasta ur sig befängda idéer är nämligen

ett effektivt sätt att hindra någon från att

tänka på något viktigare.

Christina ouzounidis

Christina Ouzounidis är dramatiker och regissör.

Hon är en av grundarna till konstnärskollektivet

Teatr Weimar i Malmö. Under våren

spelas monologen Vit, rik, fri på Stockholms

stadsteater som hon specialskrivit för skådespelaren

Ann Petrén.

»När Virginia

Woolf år 1928

föreläser i ämnet

Kvinnorna

och romanen

slår hon fast

en avgörande

skillnad mellan

manliga och

kvinnliga författare.«

Kom ut #1 2011 37


Hanna Nordenhök spanar på den

svenska, queera samtidslitteraturen.

Text Hanna Nordenhök

Bild Erik Lundback

det nya millenniets

»mAN åTerväNder Aldrig från natten. Man

återvänder aldrig från händerna som öppnar.

Jag är formad.« Så säger kvinnorösten som

för ordet i fransk-algeriska Nina Bouraouis

täta och febriga lilla roman Dockan Bella

från 2004. Hon talar ur 1980-talets parisiska

gayvärld där natten har förvandlats

till romanens själva topografi, till dagens

och normalitetens på en gång utsatta och

skyddande skuggsida. Men bilden skulle

lika gärna kunna gälla som beskrivning på

den skönlitterära texten i sig. Eller, snarare,

på den skönlitterära text som har kraften

att bli visionär, verklighetsförändrande, att

förskjuta vårt sätt att se.

Hos Bouraoui är alla romangestalter

gränsvarelser. Hennes pojkflickor, blandraser

och bastarder lever på randen, inuti en

obestämdhet, ambivalens, gränszon. Men

deras tillvaro och identitet har en danande

karaktär. Medan de duckar under samhällets

instrumentella och djupt politiska sätt att kategorisera

individer utifrån domesticerbara

mönster, förvandlas deras existenser oupphörligt

till revolter, motstrategier. De formas,

formar, ja, tycks liksom stöpa sig själva och

sina egna rasande öden. Och allt sker inuti

begärens förrädiska disciplineringsfält. Det

vill säga inuti språkets hjärta.

om JAg skA TäNkA mig en normkritisk litteratur

är det på detta vis den måste formuleras.

Genom förmågan att skapa nya ordningar, i

språket, verkligheten, existensen. På en gång

föra krig mot formen och använda sig av den.

Skriva denna balansakt i motståndets tecken:

En samtidigt skapande och destruerande

vägransfigur. En livsförvandling.

Skildringar av icke-heterosexuella begär i

den svenska litteraturen har de senaste åren

blivit fler. Och några av dem är böcker som

onekligen har förändrat det svenskspråkiga

litterära landskapet. I poesin är Eva-Stina

Byggmästar ett sådant exempel, Hanna Hallgren

ett annat.

I sin Kärlekstrilogi (2006-2010) skriver

38 KOM UT #1 2011

Byggmästar till exempel alltmer fram ett sapfiskt,

postromantiskt diktrum som lånar drag

av såväl hövisk poesi som traditionell naturlyrik.

Diktens på en gång kvillrande, blomsaftigt

lystna och ironiskt preciösa stil iscensätter

ett kvinnligt längtansspel bräddfullt av agens,

och bortom en heterosexuell begärsformation.

Den både parasiterar på, och omstrukturerar,

en patriarkal poesitradition.

Hos Hallgren tar gestaltningen andra

vägar. Hennes poetologiska diktboksmonster

Jaget är människans mest framträdande

sinnessjukdom är djupt förankrad i feministisk

teori. Den arbetar på många sätt med att

bryta ner föreställda språkliga motsatspar

han/hon, jag/du, etc. Men också med ett

slags läsarternas politik; bland annat genom

att undersöka gränserna mellan vetenskapens,

poesin och litteraturkritikens språk.

Genom detta komplexa och poetiskt dekonstruerande

bygge drar lyriska bilder av stark

åtrå mellan kvinnor – älskare eller döttrar

och mödrar – fram.

När det kommer till prosan är det naturligtvis

svårt att överskatta betydelsen av en

författare som Sara Stridsberg; man frestas

att kalla henne Bouraouis svenska motsvarighet.

Debuten Happy Sally (2004) och

genombrottet Drömfakulteten (2006) skildrar

båda kraftfulla, såriga öden där begäret

mellan kvinnor gestaltas via en sammansatt

och glödande samhällskritik. I sin senaste

bok Darling River (2010) sysselsätter sig

Stridsberg, genom vidarediktningen på Vladimir

Nabokovs nymfettroman Lolita, med

heterosexualiteten – som skada, samhälleligt

sjukdomstillstånd. I likhet med Byggmästar

spränger Stridsberg den normativa litterära

formen (här den manliga, kanoniserade

romankonsten) inifrån, genom att på en gång

omkasta och reflektera den.

ATT deN sveNskA prosAN idag upplever en

markant ökning i utgivningen av gaylitteratur,

vittnar inte minst de senaste årens

debutanter om. Eli Levén skriver i sin rosade

det senaste decenniets

queera litteraturboom

har bidragit till både

formmässiga och

innehållsmässiga normförskjutningar.

Men det

är inte en naturlag att

litteratur som skildrar

icke-heterosexuella

begär destabiliserar

våra invanda föreställningar,

skriver Hanna

nordenhök.


KULTUR

LITTERATURBooM

debut om tonårspassion, androgynitet och

kärleksmasochism i Du är rötterna som sover

vid mina fötter och håller jorden på plats

(2010). Kristofer Folkhammar om parrelationens

förvirrande spel i Isak & Billy (2010).

Kristina Hultman gör upp med Stockholms

flatvärld i Undersökningen eller When I woke

up I felt so gay (2009). I en familj finns inga

fiender (2009) av Viktoria Myrén vill författaren

krossa kärnfamiljen genom att låta en

mor lämna hus och hem för en annan kvinna.

I Elise Karlssons Fly (2007) pågår ett lesbiskt

kvadratdrama i hälsingländsk sommaridyll.

Och i Andrés Stoopendaals Maskerad (2010)

försöker den fjortonårige Maxence hitta ett

livsrum åt sitt begär efter män samtidigt som

han omges av homofoba normer för manlighet.

Nästan samtidigt som Anna Lytsy (som

visserligen debuterade redan 1997, men ändå

förtjänar att ingå i uppräkningen) ger sig på

den heteronormativa psykoanalysens hjärta

och låter sin romanfigur komma ut på analyssoffan

i Fru Freud och jag (2009).

Men det är inte givet att en litteratur som

skildrar icke-heterosexuella begär omedelbart

måste bli revolutionär, omformande

eller queer i sin konstnärliga vision. Det vill

säga få våra invanda (och politiskt meningsbärande)

sätt att språkligt producera

verklighet att destabiliseras, glida. Å andra

sidan kan förskjutningar av normer ske på så

oändligt många sätt. Frågan om synliggörandets

betydelse är inte ovidkommande. Så kan

böcker som inte är lika språkligt komplexa

ändå bli helt livsviktiga. Gaylitteraturen

måste alltid och per automatik på ena eller

andra sättet förhålla sig till heteronormen,

och blir därför i någon mening alltid subversiv.

Så låt det bara flöda på i den svenska

litteraturen av begär av alla de slag, är min

enkla mening.

Hanna Nordenhök är författare och litteraturkritiker.

Hon har gett ut två diktsamlingar och

romandebuterade tidigare i år med Promenaderna

i Dalby Hage.

Lästips! Ett axplock ur 00-talets

svenska queerlitteratur.

2000:

I väntan på liv

(Marika Kolterjahn)

2001: Dit man

längtar (Ylva Karlsson),

En av oss

(Eva Lejonsommar)

2002: Bara sedan

solen sjunkit

(Johanna sinisalo)

2003:

Smulklubbens

skamlösa systrar

(Mian Lodalen)

2004: Du och jag

Marie Curie

(Annika Ruth

persson), Happy

Sally (sara stridsberg),

Alla vilda

(Birgitta stenberg)

2005: Trekant

(Mian Lodalen)

2006: Jaktsäsong

(Mats strandberg)

2007: Fly

(Elise Karlsson),

Ut ur skuggan

(Jessica Kolterjahn),

Vi skulle älska

om vi bara kunde

(Hanna Wallsten)

2008:

Lonely Planet (Elise

Karlsson), Sen tar

vi Berlin (Moa-Lina

Croall)

2009: Fru Freud

och jag – en historia

om begär (Anna

Lytsy), Undersökningen,

eller when

I woke up this morning

I felt so gay

(Kristina Hultman),

I en familj finns

inga fiender

(Viktoria Myrén),

Nattfjäril (Jessica

Kolterjahn)

2010: Du är rötterna

som sover

vid mina fötter och

håller jorden på

plats (Eli Levén),

Lift (Hanna Wikman),

Ung, bög och

jävligt kär (Johannes

sandreyo)

En dåre fri

(Beate Grimsrud)

2011: Isak & Billy

(Kristoffer Folkhammar),

Maskerad

(Andrés stoopendaal),

Regn

och åska (Håkan

Lindquist)

KOM UT #1 2011 39


Namn: Reb Kerstinsdotter. Senast lästa bok: Den rafflande Mervärdesskatt av Peter Meltz. Superkraft jag önskar jag hade: Att förstå

alla språk. Svalkar strupen med: Isglass med hallonsmak. Sajter jag bokmärkt: Skräckfilmer till årets skräckfilmsprojekt, länkar till

saker jag vill köpa. Drömmer om: Spöken, trapphus och köksrenovering.

LInDy-LycKA PoSt oP

rebS DaGbOK. Under 2011 får vi följa Reb Kerstins dotters liv som

juriststudent, nämndeman och lindy hop-dansande queeraktivist.

Januari

Födelsedagar och nyårsaftnar

gör samma sak för mig: Ger hopp

och förväntning om att det nya

året bär med sig ett nytt och

fantastiskt liv med oändliga möjligheter.

För att förändra 2011 till

det bättre beslutar jag mig i början

av januari för att avsluta mitt

ideella engagemang som vice

ordförande i RFSL Stockholm.

Efter årsmötet i mars ska jag fokusera

på bättre betyg, närmare

vänskaper, en ny utmaning som

nämndeman i förvaltningsrätten.

Och jag ska dansa Lindy Hop.

Redan för fyra år sedan

dansade jag Lindy Hop. Det

var under tiden pre op: Innan

bröstborttagningen i oktober

2007. Det gick inte så bra att

40 KOM UT #1 2011

föra då, jag kunde inte relatera

till min kropp och därför inte

använda den särskilt bra. Jag

var dessutom besvärad av att

trycka mina bröst mot följarna,

det kändes som om jag gav dem

anledning att tänka på mig som

kvinna och flata istället för ett

neutrum. Jag blev självmedveten

och stressad över kroppsligheten.

Då och innan dess ställde jag

mig dessutom oftast frågan om

jag egentligen behövde beblanda

mig med normisarna, och valde

att så gott som aldrig göra det –

för att slippa förklara mig och

mitt liv, för att undvika andras

transförvirring, -inkompetens

och -hat. Jag valde att istället

bli alltmer ideellt engagerad.

Dels för den viktiga politiska

kampens skull, dels för behovet

av ett tryggt sammanhang, en

safe zone. Sedan började jag juristprogrammet

och behovet av

safe zones blev allt större givet

den kompakta medelklassiga

normisheten på utbildningen.

I samma veva slutade jag också

att dansa.

Februari

När jag och A kommer från

söndagsdansen pratar vi om hur

det har gått under kvällen. Jag

har missat en söndag eftersom

jag blev matförgiftad i slutet av

januari och är nedslagen över att

ha varit så dålig och ur fas (ingen

har sagt att jag är bra, jag har

bett om ursäkt mycket och ofta).

Ändå, säger jag till A, är det en

så stor skillnad i jämförelse med

förra omgången jag dansade. Jag

är tryggare i min kropp nu, jag

kan relatera till den och använda

den för att föra. Jag har inget

problem med att komma nära

följarna längre.

Dagen därpå går jag på introduktion

till nämndemannauppdraget

och inser att det kommer

att vara en extrem skillnad i livet

från att ha träffat mängder av bra

och engagerade människor på

Huset på Sveavägen till att träffa

så många normpersoner som

jag inte ens drömt om under de

senaste åren. Den här gången är

jag dock trygg med mig själv och

tar med mig insikten att det finns

en bubbla att återkomma till och

personer i den att bevara.

bild zaira perdigon


KOM UT #1 2011 41

Vill du se rätt svar? Håll tidningen framför en spegel och läs:

Vilken sak ska bort: Kameran, Korsordets nyckelord är: Flöjt, Rätt väg genom labyrinten är: A.


Övriga Föreställningar:

Salong Normal

Urpremiär 11 februari

Bilder av pi

Av Emma Broström

Urpremiär 25 februari

Liten igen

Urpremiär 18 mars

sugarstar

sockerstjärna

Av Åsa Lindholm

Urpremiär 18 mars

Spelas tom. 9 juni

Se mer på vår hemsida:

www.stadsteatern.

stockholm.se/skarholmen

Biljetter:

08-506 20 200

Konferens 25 - 27 mars 2011

kompetensutveckling

nätverkande

dialog

www.hbtqstudenterna.se/religion-hbt

Vi utbildar framtidens polis

för ett tryggare samhälle.

www.polishogskolan.se

Förstå mer av dig själv och dina relationer? Identitetsproblematik?

Könsidentitetsrelaterade frågor? Behov av remiss? Trauma? Stress?


RFSL

delen

Ledare: FRÅn hägglUndS

SocialdepaRtement intet nytt

N

är jag skriver detta är det den första

februari. Drygt fyra månader efter valet,

ett halvår efter Stockholm Pride och nästan

sju månader efter politikerveckan i Almedalen.

Det var i Almedalen som vi lanserade vår

valkampanj Verklighetens folk, som vi sedan

fortsatte med under Stockholm Pride och

valrörelsen. Vi ville att frågor som asylsökande

hbt-personers, hivpositivas och transpersoners

rättigheter, familjepolitiska frågor och en

bättre vård och omsorg för hbt-personer skulle

vara närvarande under valrörelsen och vi ville

tvinga fram ställningstaganden från partierna.

Vi lyckades ganska bra. Bland annat ändrade

Reinfeldt under pågående partiledardebatt på

Stockholm Pride sitt partis ställningstagande i

frågan om tvångssterilisering. Nu var Moderaterna

för att avskaffa det kravet på transpersoner

som vill ändra sin juridiska könstillhörighet,

meddelade han. Vi fick också ett oerhört

stort medialt genomslag när det kom fram att

Kristdemokraterna hade varumärkesregistrerat

begreppet Verklighetens folk. Som straff för

den strategiska missen fick de se oss oemotsagda

lägga ut texten om vår politik på bästa

sändningstid i tv ett ganska stort antal gånger.

Under de fyra månader som gått sedan

valnatten har vi fortsatt driva dessa frågor. Vi

har uppvaktat ministrar, kontaktat riksdagsledamöter,

skrivit debattartiklar. Men, än så

länge kan vi inte bocka av en enda konkret

framgång i form av en proposition om lagändring.

Det finns rätt många förklaringar till det.

En av dessa är att ett mycket stort antal av våra

frågor ligger på Socialdepartementet. Där är

Hägglund minister – och han är partiledare för

det enda partiet som inte tydligt tagit ställning

för till exempel avskaffandet av tvångssterilisering.

Sannolikheten för att han tar initiativ till

att lägga fram en proposition i den frågan får

därför betraktas som rätt låg. Då ligger bollen

hos de övriga regeringspartierna. Kommer de

att köra över sin regeringspartner? Vi kommer

att ägna mycket tid framöver åt att påminna

dem om det ansvar de har för löften som gavs

under valrörelsen.

När jag skriver detta är det som sagt den

första februari. Sex dagar sedan den ugandiska

hbt-aktivisten David Kato mördades. På

förbundskansliet är vi många som med tårar

i ögonen har sett hur insamlingen till Davids

minne som länkats runt på Facebook växt

med ibland flera tusen kronor i timmen. Vilket

kvitto på svenska hbt-aktivisters engagemang!

Vi kommer ta oss förbi det här också. Nu kör vi

vidare, i Sverige och resten av

världen.

Ulrika Westerlund

Förbundsordförande

göran hägglund och

Ulrika Westerlund

på politikerveckan i

almedalen 2010.

Bild KaRin lenKe

RFSL

Riksförbundet för homosexuellas,

bisexuellas och transpersoners

rättigheter.

RFSl

Box 350

101 26 Stockholm

Telefon: 08-501 629 00

Hemsida: www.rfsl.se

Besök: Sveavägen 59, Stockholm

E-postadresser

Förbundets officiella:

forbund@rfsl.se

Förbundsordförande Ulrika Westerlund:

ulrika.westerlund@rfsl.se,

vice förbundsordförande Christian

Antoni Möllerop: christian.antoni.

mollerop@rfsl.se, verksamhetschef

Maria Sjödin: maria.sjodin@rfsl.se

Kom Ut:s kongressvalda

redaktionsråd:

Lena Edenbrink, RFSL Nord

Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro

Johnny Rydh, RFSL Regnbågen

Anders Spegel, RFSL Stockholm

Janne Bromseth, RFSL Stockholm

Redaktionsrådet nås på

redaktionsradet@rfsl.se

RFSl har 27 lokala avdelningar.

För kontakt med din närmaste avdelning,

gå in på www.rfsl.se eller

ring förbundet: 08-501 629 00

KalendaRiUm

axplocK

8 maRS

internationella kvinnodagen

Fira med kvinnor av alla kön vår

gemensamma kamp för rättvisa

och frigörelse.

10 maRS

Startgrupp 25+

Fem torsdagar i rad, med start den

10 mars träffas hb-personer över

25 år i RFSL Stockholms regi. I en

startgrupp träffas man och delar erfarenheter

kring att vara homo- eller

bisexuell. Till gruppen hör två ledare

som håller i samtalen. Tid: 18.30-

20.30, plats: Sveaveägen 59, 1 tr.

Anmälan till startgrupp@stockholm.

rfsl.se. Kostnadsfritt.

24 maRS

Årsmöte RFSl Uppsala

Var med och påverka föreningens

framtid, engagera dig som

KOM UT #1 2011 43


Bild zaiRa peRdigon

»Sexigt att vilja ta anSvar«

Trots att nästa kongress är mer än ett år fram i tiden pågår

förberedelserna redan. Vi tog oss en pratstund med

Anna Söderström, ordförande för valberedningen.

hej anna Söderström! Vad gör en valberedning

egentligen?

– Kärnan i det vi gör är att hitta och föreslå

det team som ska leda RFSL under två år.

Mycket handlar om att träffa människor, så

klart avdelningar och RFSL:s medlemmar

– men också andra

personer utanför organisationen,

som kan

bidra med kompetens

och styrkor som behövs

inom organisationen.

har ni börjat ladda

redan för kongressen

2012?

– Jajamen, vi är

mitt i förspelet. I höstas

träffade jag nuvarande förbundsstyrelse

för att få inspel till arbetet och nu under våren

jobbar vi med att komma fram till hur vi

ska jobba. Avdelningar som vill att vi kommer

på besök får gärna höra av sig direkt till mig

så försöker vi planera in en träff under året.

Vilka poster är det som ska fyllas 2012?

– Alla ledamöter – från ordförande till

suppleanter – väljs om varje kongress. Vi

kommer hålla workshops med sittande

förbundsstyrelse för att få fram deras tankar

44 KOM UT #1 2011

Det där att spela

svår är väl ingen

kultur som vi ska

odla, tycker jag.

kring vilken kompetens och vilka typer av

personer som behövs i förbundsstyrelsen.

Där får medlemmar gärna höra av sig om de

har tankar eller bra exempel på hur de organiserat

styrelser på lokalnivå eller i andra

organisationer som de har erfarenhet från.

i politiken verkar det ofta vara så att

påtänkta kandidater först måste tacka nej till

att ställa upp ett antal gånger innan de till sist

tackar ja. har ni liknande erfarenheter inom

RFSl?

– Jag hoppas att kandidater som är

intresserade av att sitta i förbundsstyrelsen

är öppna med det och vad de vill göra. Det

är förtroendeingivande och sexigt med de

personer som säger: »Jag vill vara en del av

RFSL:s ledning«. Personer som är engagerade.

Det där att spela svår är väl ingen kultur

som vi ska odla, tycker jag. RFSL:s förbundsstyrelse

ska vara engagerad, aktiv och fylld till

bredden av olika erfarenheter och personer.

Kan man säga att det egentligen är ni i

valberedningen som har mest makt i RFSl?

– Det skulle man kanske kunna tro, men

det är till slut kongressens ombud som har

det. Däremot har vi på

ett annat sätt mest ansvar

– vi är ansvariga

för att vår process blir

tydlig för alla medlemmar,

att ombuden

får möjlighet att göra

val till förbundsstyrelsen

på ett sätt så

att de känner att de

är informerade. Som

ordförande i valberedningen

kommer jag att arbeta för att vi tar

det ansvaret.

Karin lenke

om ValBeRedningen

Du kan träffa valberedningen på till exempel

RFSL Ungdoms kongress, Förtroenderådet,

RFSU:s kongress, HBT-GBG, Stockholm Pride

och Regnbågsfestivalen i Malmö. De gör gärna

besök hos avdelningar och andra närliggande

organisationer. Kontakt: valberedning@rfsl.se

förtroendevald, eller kom förbi

redan kl 18 bara för att snacka och

fika. Mötet börjar kl 19. Plats: RFSL

Uppsalas lokal på St. Göransgatan

22, en trappa ner, ingång på hörnet.

26 maRS

Årsmöte RFSl Östersund J/h

Alla medlemmar är välkomna att

delta, lämna motioner och nominera

till styrelsen. Föreningen bjuder

på fika. Ta chansen att engagera

dig och påverka! Tid: 9-13, plats:

Café Alexis, Storgatan 39, Östersund.

Mer info: sites.google.com/

site/rfslostersund/

2 apRil

Synthfest!!

RFSL Linköping arrangerar synthfest

på Club Joy. Tid: 22-03, plats:

Club Joy, Nygatan 58.

22 apRil

easter in heaven

I Kristianstad missas ingen anledning

att bjuda till fest. Den här gången är

det när påsken står för dörren. Tid:

21-02, plats: Norra Kanalgatan 2.

14 maJ

eurovision i Kristianstad

Vem tar hem vinsten i Euro vision

2011? På storbildsskärm i RFSL

Kristianstads lokaler kan du följa

hela dramat. Tid: 21-02, plats: Norra

Kanalgatan 2.

17 maJ

idahot

Internationella dagen mot homofobi

och transfobi uppmärksammas över

hela planeten. Missa inte chansen att

demonstrera mot heteronormens alla

våldsamma konsekvenser. Kolla in din

avdelnings sajt via www.rfsl.se för att

se hur det uppmärksammas lokalt.

26-29 maJ

Spring pride eskiltuna

En av Sveriges största Pridefestivaler

arrangeras i Eskiltuna. I år invigningstalar

Birgitta Ohlsson, EU-minister,

i samband med paraden som tågar

genom staden den 28 maj.


ikSdagSdebatten om partnerskapet började

klockan 10 den 7 juni 1994. Redan från början

var åhörarläktaren välfylld och antalet

åhörare ökade hela tiden. Jag kom till riksdagshuset

strax efter lunch och då var det

fullständigt kaos i allmänhetens entré. Det

var långa köer till hissarna då alla sittplatser

var upptagna. Så det blev till att vänta tills en

ledig plats fanns.

Efter en dryg timmes väntan var det min

tur att ta hissen upp. I hissen trängdes jag

bland annat med en äldre herre i hatt som

berättade för alla att han hade bett hela

veckan för att stoppa förslaget om partnerskap.

Skulle det trots allt gå igenom lovade

han att äta upp sin hatt.

allting började 1953. Då krävde RFSL i en

skrivelse till regeringen att samkönade

par skulle kunna gifta sig. Men förbundet

fick kalla fötter och ville helst återkalla

skrivelsen och förpassa den till historiens

glömska. Skrivelsen stannade ändå kvar hos

regeringen, som dock inte tyckte frågan var

värd något initiativ. Och därmed glömdes

äktenskapsfrågan bort.

Sen kom det att dröja till början av

1970-talet innan äktenskapsfrågan diskuterades

igen. Ett sexualpolitiskt aktivare

RFSL uppmärksammade då det arbete som

bedrevs av den statliga utredningen Familjelagssakkunniga

(gemenligen kallad FLAS-

KA). Utredningen hade till uppgift att se över

en neutral äktenskapslagstiftning och RFSL

tyckte att tiden var mogen för homosexuella

att få ingå äktenskap. Det tyckte dock inte

FLASKA och kom därför inte med några

sådana förslag.

dåvarande förbundsordförande

tobias Wikström firar

partnerskapsomröstningen

i RFSl:s

lokaler på Sveavägen

i Stockholm.

PartnerSkaPet

ÅRET VAR 1994. Riksdagen beslutade att införa registrerat

partnerskap för samkönade par och en äldre herre fick äta

upp sin hatt.

I samband med detta uppvaktades lagutskottet.

Utskottsordföranden var uppenbarligen

obekväm med att tala om homosexuella

och lyckades undvika det ordet under

hela uppvaktningen. I stället använde han

omskrivningar i stil med »de av er påtalade

frågorna«.

Men uppvaktningen innebar ändå ett stort

steg framåt eftersom riksdagen efter detta

beslutade att föra ett uttalande som sa att

samlevnad mellan två personer av samma

kön var »fullt acceptabelt ur samhällets

synpunkt«.

Det skulle dock krävas fler turer. Den så

kallade homosexutredningen och därefter

partnerskapsutredningen kom med sina

förslag. Regeringen var splittrad i frågan och

lämnade inte någon proposition. Det fanns

dock en majoritet i riksdagen för förslaget och

därför blev det lagutskottet som la det formella

förslaget som riksdagen röstade om 1994.

när det 102:a anförandet hade avslutats var

det äntligen dags för själva omröstningen. På

talmannens uppmaning trycktes det på knapparna

och under andäktig tystnad inväntades

resultatet. Så kom röstresultatet upp på

voteringstavlorna, en halv sekund därefter

bröt jublet ut – vi hade vunnit omröstningen

med siffrorna 171-141. Talmannen försökte

pliktskyldigast att påpeka att opinionsyttringar

från läktaren inte var tillåtna, men

det var ingen som då brydde sig (om man nu

hörde vad han sa).

Och när jag sedan lämnade åhörarläktaren

såg jag som hastigast en bedrövad äldre herre

iförd hatt. Undrar hur den smakade?

Stig-Åke petersson

Bild eVa laRSSon

4 nyanser av våld

Som en del i ett eU-finansierat

projekt producerar RFSl:s Brottsofferjour

en film som gestaltar våld

i hbtq-relationer och kommer att

bli en del i RFSl:s Brottsofferjours

utbildningsmaterial. RFSl Brottsofferjour

deltar i eU-projektet laRS

tillsammans med fyra andra länder:

england, tyskland, nederländerna

och Österrike. projektets syfte är

att bryta tabut om våld i kvinnors

relationer med kvinnor.

Filmen visas på RFSl:s Förtroenderåd

under norrköping pride

och den publika premiären sker på

htBQ-festivalen i göteborg.

Ungdomsstyrelsen utbildar

fritidspersonal

Under 2011 ska Ungdomsstyrelsen

genomföra en rad utbildningar för

personal inom fritidsverksamheter

för unga, målet är att förebygga

ohälsa hos unga hbt-personer.

Utbildningarna syftar till att skapa

öppna och tillåtande miljöer för

unga hbt-personer. tanken är att

öka de anställdas medvetenhet

och kunskap i dessa frågor.

1000 bilder 1000 ord

Tusen bilder, tusen ord är konstprojektet

för unga hbtq:s upp till

26 år, och drivs av RFSl Ungdom.

projektet bygger på tanken att en

mår bättre av att få uttrycka sig

och hålla på med konst på olika

sätt till exempel foto, målning, collage,

teckning, att skriva, screentryck,

film, ljud och serieteckning.

allt som görs i Tusen bilder, tusen

ord präglas av ett do-it-yourselfperspektiv,

där alla kan, ingen är

dålig och alla får vara med.

i år kommer Tusen bilder, tusen

ord att starta i Kalmar, Örebro,

Kalmar och Umeå.

KOM UT #1 2011 45


Debatt

fel att flagga?

Stockholm Prides ledning försvarar sin omdebatterade

medverkan i nationaldagsfirandet 2010.

Stockholm Pride bjöds i somras in av det som

då var festivalens nya granne och partner,

Sjöhistoriska museet, att vara hedersflagghissare

6 juni med riksdagens talman. För

museet var inbjudan en markering gentemot

högerextrema krafter och ett sätt att välkomna

festivalen.

Vi valde att stötta initiativet och att använda

tillfället till att hålla ett tal om rasismen i

Sverige, villkoren för

gömda hbtq-flykting-

ar och vikten av solidaritet

mellan olika

förtryckta grupper.

För att understryka

budskapet var dagens

outfit en t-shirt med

trycket »Marching for

those who can’t« (som

talmannen sneglade

nervöst på). I den stora

masten som flaggan

hissades i vajade även en regnbågsflagga.

Inför, under och efter Stockholm Pride

2010 har det förts debatt om det var rätt att

hissa flaggan. I Över regnbågen, antologin

som var en del av RFSL:s 60-årsfirande,

beskrivs en bild av händelsen som vi inte

känner igen oss i. Vårt val att tacka ja till

inbjudan beskrivs som »ett val att fira

nationen« och som att vi vill »sälla hbtqrörelsen

till en nationalistisk tradition som

bygger på att känna tillhörighet och stolthet

med nationen«. Vi förstår att händelsen kan

tolkas och beskrivas så, särskilt vid en första

anblick, och tycker att kritiken startade en

viktig diskussion.

en Strategi för Stockholm Pride är att ta plats

i det offentliga rummet. Paraden samlar

exempelvis tiotusentals deltagare och

hundratusentals åskådare idag. För oss är det

viktigt att inte alltid stå utanför maktens korridorer

och skrika oss hesa för förändring,

utan också aktivt använda de möjligheter

vi har som en relativt etablerad aktör i ett

heteronormativt och rasistiskt samhälle. Det

kan handla om att tala om förtrycket mot

46 KOM UT #1 2011

I antologin

beskrivs en

händelse som

vi inte känner

igen oss i.

hbtq-personer världen över så att riksdagens

talman lyssnar. Andra väljer andra strategier.

Bristen på nyans och välvilliga tolkningar gör

tyvärr att det blir svårt att sakligt diskutera

olika strategier som kan användas av olika

aktörer, för att nå samma eller liknande mål.

Flagghissningen kan tolkas som en nationalistisk

handling, om än ganska illvilligt och

onyanserat för den som vet bakgrunden. Ett

antal uttalat nationalistiska

grupper gör

definitivt inte samma

tolkning och vi beklagar

att tolkningen nu

är förevigad i RFSL:s

jubileumsbok utan en

motbild.

Stockholm Pride

är en plattform för ett

mångfacetterat hbtqcommunity.

Vi vet

att festivalen betyder

mycket för många. Vår inställning till denna,

liksom till all kritik, har varit att välkomna

konstruktiva tankar kring hur allas vår

festival kan bli bättre. Sedan försöker vi hitta

bra sätt att navigera mellan alla åsikter så att

så många som möjligt kan känna sig hemma

i festivalen.

temat för feStivalen 2011 är Öppenhet. Vi

bygger vidare på tanken om att ta plats och

firar nu Stockholm Pride från Kulturhuset/

Stadsteatern, längs med hela Hamngatan och

kommer inte att ta inträde för festivalområdet

i Kungsträdgården, som ett steg i att

bli ännu mer tillgängliga. Men Öppenhet

innebär också fokus på hur öppet samhället

är idag och hur öppet vi skulle vilja ha det.

Viktiga frågor blir bland annat svensk asylpolitik,

vad som menas med att vara svensk och

hur hbtq-personer behandlas världen över.

lovise Brade haj,

vice ordförande och

pär Wiktorsson,

ordförande

Stockholm pride.

REPLIK:

Bra att våra skilda

åsikter synliggörs

när jag riktade kritik mot

Stockholm prides deltagande

i nationaldagsfirandet var det

efter en stunds övervägningar.

Jag försökte tolka inbjudan till firandet

välvilligt, inte minst för att

jag själv befann mig i organisationen.

men ingenting i inbjudan

tydde på det som skribenterna

nu beskriver som att »använda

tillfället till att hålla ett tal om

rasismen i Sverige«.

det stod att man skulle fira

nationaldagen: tid, plats, att

det skulle vara frukostbuffé och

picknick. medföljde gjorde en

bild med svenska flaggor på. Så

ja, vid en första och en andra anblick

kunde jag inte tolka det välvilligare

än att jag ville kritisera

att Stockholm pride går ut som

organisation och firar nationen.

ordförande svarade då med

ett blogginlägg som jag tyckte

var bra, eftersom det var ett resonerande

svar på själva kritiken

och synen på nationsfirande. Vi

må ha skilda ståndpunkter där

men jag tycker det är bra att de

tydliggörs. det jag tycker är synd

med inlägget här intill, är att min

senare kritik i RFSl:s jubileumsbok,

som inte längre var lika

riktad mot pride som mot ett

konsensustänk i delar av hbtqcommunityt,

som inte reagerade

lika resonabelt, beskylls för att

vara onyanserad och illvillig.

Rentav sägs det vara beklagligt

att min kritik fick utrymme i en

bok. en position som pride inte

intog när den första kritiken

begav sig, har nu intagits. det var

fel att kritisera.

Sissela Nordling Blanco, en av

författarna till texterna i antologin

Över regnbågen som gavs ut med

anledning av RFSL:s 60-årsjubileum.

deBatteRa

i Kom Ut!

Vässa pennan och

skicka in ditt bidrag

till komut@rfsl.se,

före 15 april 2011.


VÅRFeST

Nanne Grönvall

Gästframträdande (20 min) • DJ hela kvällen!

med

med

Entré

rFSL-mEdLEm 100:rFSL-mEdLEm

100:-

(medtag medlemskort)

(medtag medlemskort)

Förköp 150:-

Förköp 150:-

Förköpsbiljetter finns på:

Förköpsbiljetter • Bokia i Falköping finns på:

• (fd Bokia Norders i Falköping

Bokhandel)

(fd Norders Bokhandel)

• skAPA

KULtur i Falköping

• (Panduro skAPA

KULtur Hobby ÅF) i Falköping

(Panduro Hobby ÅF)

• Turistbyrån i Skara, Tidaholm,

• Mariestad, Turistbyrån Skövde i Skara, och Tidaholm, Lidköping

• Mariestad, Godislagret Skövde i Falköping och Lidköping

• Godislagret i Falköping

övriga 200:övriga

200:-

(endast kontanter)

(endast kontanter)

“RoTundan” Medborgarhuset

Arr. RFSL Skaraborg

Arr. RFSL Skaraborg

Gästframträdande (20 min) • DJ hela kvällen!

Baren tar endast kontanter

Baren tar endast kontanter

Falköping 26 mars 2011 22.00-02.00

Falköping 26 mars 2011 22.00-02.00

18+


Avsändare:

RFSL

Box 350

101 26 Stockholm

Osäker

efter helgens

sexäventyr?

Sitt säkert i sadeln med vår interaktiva

hiv-skola på nätet.

SENTRY.nu roar, informerar, förklarar och svarar på dina frågor.

POSTTIDNING B

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!