Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Namn: Reb Kerstinsdotter. Senast lästa bok: Den rafflande Mervärdesskatt av Peter Meltz. Superkraft jag önskar jag hade: Att förstå<br />
alla språk. Svalkar strupen med: Isglass med hallonsmak. Sajter jag bokmärkt: Skräckfilmer till årets skräckfilmsprojekt, länkar till<br />
saker jag vill köpa. Drömmer om: Spöken, trapphus och köksrenovering.<br />
LInDy-LycKA PoSt oP<br />
rebS DaGbOK. Under 2011 får vi följa Reb Kerstins dotters liv <strong>som</strong><br />
juriststudent, nämndeman och lindy hop-dansande queeraktivist.<br />
Januari<br />
Födelsedagar och nyårsaftnar<br />
gör samma sak för mig: Ger hopp<br />
och förväntning om att det nya<br />
året bär med sig ett nytt och<br />
fantastiskt liv med oändliga möjligheter.<br />
För att förändra 2011 till<br />
det bättre beslutar jag mig i början<br />
av januari för att avsluta mitt<br />
ideella engagemang <strong>som</strong> vice<br />
ordförande i RFSL Stockholm.<br />
Efter årsmötet i mars ska jag fokusera<br />
på bättre betyg, närmare<br />
vänskaper, en ny utmaning <strong>som</strong><br />
nämndeman i förvaltningsrätten.<br />
Och jag ska dansa Lindy Hop.<br />
Redan för fyra år sedan<br />
dansade jag Lindy Hop. Det<br />
var under tiden pre op: Innan<br />
bröstborttagningen i oktober<br />
2007. Det gick inte så bra att<br />
40 KOM UT #1 2011<br />
föra då, jag kunde inte relatera<br />
till min kropp och därför inte<br />
använda den särskilt bra. Jag<br />
var dessutom besvärad av att<br />
trycka mina bröst mot följarna,<br />
det kändes <strong>som</strong> om jag gav dem<br />
anledning att tänka på mig <strong>som</strong><br />
kvinna och flata istället för ett<br />
neutrum. Jag blev självmedveten<br />
och stressad över kroppsligheten.<br />
Då och innan dess ställde jag<br />
mig dessutom oftast frågan om<br />
jag egentligen behövde beblanda<br />
mig med normisarna, och valde<br />
att så gott <strong>som</strong> aldrig göra det –<br />
för att slippa förklara mig och<br />
mitt liv, för att undvika andras<br />
transförvirring, -inkompetens<br />
och -hat. Jag valde att istället<br />
bli alltmer ideellt engagerad.<br />
Dels för den viktiga politiska<br />
kampens skull, dels för behovet<br />
av ett tryggt sammanhang, en<br />
safe zone. Sedan började jag juristprogrammet<br />
och behovet av<br />
safe zones blev allt större givet<br />
den kompakta medelklassiga<br />
normisheten på utbildningen.<br />
I samma veva slutade jag också<br />
att dansa.<br />
Februari<br />
När jag och A kommer från<br />
söndagsdansen pratar vi om hur<br />
det har gått under kvällen. Jag<br />
har missat en söndag efter<strong>som</strong><br />
jag blev matförgiftad i slutet av<br />
januari och är nedslagen över att<br />
ha varit så dålig och ur fas (ingen<br />
har sagt att jag är bra, jag har<br />
bett om ursäkt mycket och ofta).<br />
Ändå, säger jag till A, är det en<br />
så stor skillnad i jämförelse med<br />
förra omgången jag dansade. Jag<br />
är tryggare i min kropp nu, jag<br />
kan relatera till den och använda<br />
den för att föra. Jag har inget<br />
problem med att komma nära<br />
följarna längre.<br />
Dagen därpå går jag på introduktion<br />
till nämndemannauppdraget<br />
och inser att det kommer<br />
att vara en extrem skillnad i livet<br />
från att ha träffat mängder av bra<br />
och engagerade människor på<br />
Huset på Sveavägen till att träffa<br />
så många normperso<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
jag inte ens drömt om under de<br />
senaste åren. Den här gången är<br />
jag dock trygg med mig själv och<br />
tar med mig insikten att det finns<br />
en bubbla att återkomma till och<br />
perso<strong>ner</strong> i den att bevara.<br />
bild zaira perdigon