02.09.2013 Views

Ost och Vin - Gamla Amsterdam

Ost och Vin - Gamla Amsterdam

Ost och Vin - Gamla Amsterdam

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Välkommen på en ost <strong>och</strong> ölprovning på<br />

Max Rovers - Isabelle Möller


1. Vad är ost ?<br />

2. Holländsk ost<br />

3. Smakprov : vilken ost, vilken öl<br />

4. <strong>Gamla</strong> <strong>Amsterdam</strong> på riktigt...<br />

5. <strong>Ost</strong>förvaring


Vad är ost ?<br />

Statens Livsmedelsverks så kallade ostkungörelse (SLV FS 1978:9)<br />

definieras ost på följande vis:<br />

”Med ost förstås en färsk eller mognad produkt som erhållits genom att<br />

vassle avskiljts efter koagulering eller annan motsvarande behandling<br />

av mjölk eller av mjölkprodukt, såsom grädde, skummjölk eller<br />

kärnmjölk, eller av en blandning därav.”<br />

Populärt kan man säga:<br />

<strong>Ost</strong> är en mejeriprodukt som tillverkas genom att<br />

• mjölkproteinet (kaseinet) stelnar (koagulerar)<br />

som reaktion till löpe<br />

• en del av den vassle som bildas tas bort<br />

• den erhållna ostmassan pressas samman till önskvärt format <strong>och</strong> form<br />

• osten lagras tills rätt konsistens <strong>och</strong> smak erhålles


Vad är ost ?<br />

Så långt man kan spåra bakåt i tiden har tillverkning av hårdost följt<br />

samma principer, grundade på mjölkens inneboende egenskaper.<br />

Huvudmomenten i ostens utveckling:<br />

• Mottagning av mjölken vid mejeriet<br />

• Separering <strong>och</strong> temperaturbehandling<br />

av mjölken före ystning (pastörisering)<br />

• Tillsättning av syrningskultur — mogning<br />

• Tillsättning av löpe <strong>och</strong> koagulering av mjölken<br />

• ”Brytning” av koaglet — Förrörning<br />

• Värmning — Efterrörning<br />

• Upptagning, formning,pressning av ostmassan<br />

• Saltning • Lagring <strong>och</strong> mogning


Vad är ost ?<br />

Louis Pasteur, född 27 december 1822 död 28 september 1895, fransk kemist <strong>och</strong> biolog.<br />

Pastörisering, efter Louis Pasteur, är uppvärmning av mjölkprodukter till en<br />

viss temperatur för att ta död på skadliga bakterier <strong>och</strong> mikroorganismer.<br />

Pastörisering av mjölk sker på ett mejeri.<br />

Vid pastörisering sker en kortvarig upphettning<br />

till 72-74 grader följt av snabb nerkylning.


Vad är ost ?


Vad är <strong>Ost</strong> ?<br />

Löpe erhålls ur löpmagen hos kalvar, som ännu inte fått något<br />

annat foder än mjölk <strong>och</strong> vars ålder alltså är 2-3 veckor.<br />

Det aktiva ämnet är ett enzym, chymosin,<br />

som får kaseinet i mjölken att gå ihop till ett koagel.<br />

Numera finns det också vegetabilisk löpe.<br />

Vegetabiliska alternativ är växtersättningar,<br />

citronjuice <strong>och</strong> vegetabiliska bakteriekulturer.<br />

Det finns en skillnad mellan löpeost <strong>och</strong> syraost.<br />

OST är löpeost. Färskost, som Keso, tillhör typen syraost.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Vad är <strong>Ost</strong> ?<br />

Smakutveckling : Mikroorganismer vid tillverkningen.<br />

Mjölksyrabakterier, kittbakterier, grönmögel eller vitmögel<br />

ger osten dess arom <strong>och</strong> andra egenskaper.<br />

Till exempel, en blåmögelost:ostarna perforeras med spett<br />

så att luft ska komma in i osten <strong>och</strong> möjliggöra<br />

mögelutvecklingen. Sen uppträder gröna eller blå ådror<br />

(eller fläckar) inifrån <strong>och</strong> ut.<br />

<strong>Ost</strong> är ett livsmedel med högt näringsinnehåll som innehåller mycket<br />

protein av hög biologisk kvalitet. <strong>Ost</strong> är tillsammans med mjölk vårt<br />

kalciumrikaste livsmedel, mest kalcium finns det i hårdost.<br />

FRÅGA : I vilket land äter man mest ost ?


<strong>Ost</strong>konsumtionen i EU i kg per capita.<br />

2005 2006 2007 2008 2009<br />

Grekland 28,7 28,7 28,9 30,1 29,2<br />

Frankrike 23,4 23,2 23,2 23,5 24,3<br />

Danmark 23,8 23,7<br />

Tyskland 21,7 21,9 21,5 22,0 22,2<br />

Nederländerna 19,8 20,0 20,4 21,1 21,5<br />

Italien 22,3 22,8 21,4 21,1 20,7<br />

Finland 16,6 18,3 18,7 19,1 19,1<br />

Belgien 17,0 20,2 19,0<br />

Österrike 19,4 19,2 18,6 18,6 18,8<br />

Estland 13,6 14,4 15,6 17,1 18,7<br />

Sverige 17,9 18,2 18,2 18,5 18,4<br />

Tjeckien 14,8 15,7 16,1 16,8 17,0<br />

Storbritannien 10,8 11,3 11,7 12,1 12,2<br />

Litauen 10,8 12,6 11,9 12,6<br />

Polen 10,3 10,4 10,4 10,6 10,7<br />

Ungern 8,8 9,0 10,0 10,6<br />

Portugal 10,2 10,3 10,4 10,5 10,2<br />

Slovenien 11,7 13,1 10,5 10,9 10,1<br />

Slovakien 9,3 8,2 9,2 9,5 9,8<br />

Spanien 9,5 9,7 7,3 7,2 7,3<br />

Irland 6,1 6,0 6,1 5,9 6,1


<strong>Ost</strong>konsumtionen i övriga världen.<br />

2005 2006 2007 2008 2009<br />

USA 14,6 15,0 15,2 14,9 15,1<br />

Kanada 14,1 14,3 14,4 11,2 11,3<br />

Australien 12,4 11,7 11,9 11,3 10,3<br />

Argentina 8,3 8,9 8,7 10,3 10,0<br />

Egypten 8,1 8,2<br />

Ryssland 5,6 5,7 6,2 5,9 6,4<br />

NyaZeeland 7,1 7,1 7,1 6,8 6,7<br />

Chile 4,2 3,7<br />

Ukraina 2,5 3,5 4,4 4,0 3,6<br />

Brasilien 2,6 2,7<br />

Uruguay 2,9 2,4<br />

Mexico 1,9 2,1 2,1 2,2 2,3<br />

Japan 1,9 2,0 2,0 1,9 2,0<br />

Colombia 1,2<br />

Algeriet 0,9 0,9<br />

Sydafrika 0,8 0,6 0,7 0,9 0,9<br />

Paraguay 0,1


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Vad är <strong>Ost</strong> ?<br />

Vi tittar nu på Hårdost.<br />

Typisk : lagringstiden från någon månad till över fem år.<br />

Användbar både som hyvelost, på ostbrickan eller i<br />

matlagningen – i bitar, riven eller smält . Svenska hårdostar:<br />

Svecia, präst, herrgård, grevé, hushålls , Svensk cheddar, Västerbotten<br />

<strong>och</strong> kryddost. Holland : Gouda, Edam, Maasdam. Schweiz:<br />

Appenzeller, Emmentaler <strong>och</strong> Gruyère. Danmark : Samsö.<br />

Spanien : Manchego <strong>och</strong> Roncal. Italien : Parmesan, Pecorino <strong>och</strong> Grana.<br />

TIPS : Ofta äts hårdost vid för låg temperatur. Förvara den i ett<br />

svalt rum eller i grönsakslådan längst ner i kylen <strong>och</strong><br />

ta gärna ut den en stund före serveringen.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Holländsk ost.<br />

Lite historia : Holland är ett riktigt ostland.<br />

Det har funnits tillverkning av ost så långt som under förhistorisk tid. Julius<br />

Ceasar skrev om Holländsk ost i sin bok *Commentarii de Bello Gallico*<br />

(latin för Kommentarer om de Galliska Krigen) 58 f.Kr. till 52 f.Kr....


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Polder i Nederländerna. I bakgrunden en kvarn som använts för att pumpa marken torr.<br />

En polder är ett stycke mark, som har erövrats från havet <strong>och</strong> hålls åtskilt<br />

från detta medelst vallar.<br />

.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Holländsk ost.<br />

Gouda : en medelstor stad i Holland.<br />

Gouda har en ostmarknad från medeltiden.<br />

Gouda ostar är formade som ett hjul <strong>och</strong> en fetthalt på minst 28%.<br />

De har en landbunden smak som följd av klimat, gräsets kvalitét,<br />

typen av jord, läge under havsnivå, sorters örter <strong>och</strong> blommor korna äter.<br />

Våra basostar heter Purmer, efter en känd ’’polder’’ i närheten<br />

av <strong>Amsterdam</strong> <strong>och</strong> erbjuds i diverse olika åldrar, där<br />

varje ålder ger sin specifika smak till osten.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

<strong>Ost</strong>ar på <strong>Gamla</strong> <strong>Amsterdam</strong> :<br />

Mest lagrade, extra lagrade eller starka ostar.<br />

Parmesan, Gruyere, Appenzeller, Brie, Taleggio, Cheddar, Stilton, Manchego, Pecorino<br />

"Purmer“ <strong>och</strong> ‘’Tilbury’’ som basostar. Old <strong>Amsterdam</strong>. Old Rotterdam.<br />

Boerenkaas (opastöriserad bondeost). Primadonna fino, Maturo <strong>och</strong> Forte.<br />

Reypenaer12m, Reypenaer VSOP 24m, Wijngaard Affiné.<br />

Maasdamer. Edamer. Magra 17% ostar : Purmer, Milner Vieux.<br />

Får-<strong>och</strong> getostar. Halv mjuka <strong>och</strong> mjuka ostar, Kittostar: ko, get <strong>och</strong> får.<br />

8 olika milda , ibland opastöriserade<br />

kryddostar.


SMAKPROGRAM<br />

<strong>Ost</strong> 1 Ko: Kittost: Chimay à la Bière<br />

Öl 1 Chimay vit (1657) Belgien<br />

<strong>Ost</strong> 2 Get: Chevre Affine, 16v<br />

<strong>Ost</strong> 3 Ko: Stark Bondost 60 v, Boerenkaas<br />

Öl 2 Weihenstephaner Hefe Weissbier (1526) Tyskland<br />

<strong>Ost</strong> 4 Ko: Kummin Stark <strong>Ost</strong> 60v<br />

Öl 3 Old Tom, The Original (1624).UK<br />

<strong>Ost</strong> 5 Ko: Reypenaer VSOP, 2 år.<br />

Öl 4 Slottkällans Svart (11348). Sverige


<strong>Ost</strong> 1 Ko: Kittost: Chimay à la Bière<br />

<strong>Ost</strong>en har precis som ölen producerats av munkarna själva utav komjölk från kossorna<br />

som betar på den mycket bördiga Chimayslätten. I Chimay finns mycket gräs,<br />

skogar <strong>och</strong> åar vilket ger en smakrik komjölk. Sedan 1876 har munkarna gjort ost <strong>och</strong><br />

lagrat dem i den kalla klosterkällaren.<br />

.<br />

Chimay a la Bierre är en halvhård pressad ost som lagras<br />

i sex veckor <strong>och</strong> får då en smak som känns väldigt len <strong>och</strong> mjölkigt frisk med en<br />

antydan om fylligt vitt vin. Den har dock tvättats i Chimay trappistöl <strong>och</strong> har därför tydliga<br />

toner av humle, svamp, citron <strong>och</strong> vassle.


Öl 1 Chimay vit (nr 1657) Belgien. Alkoholhalt 8,0 %<br />

6 öl i Belgien får kallas "Trappist” : Chimay, Orval, R<strong>och</strong>efort, Westmalle, Westvleteren <strong>och</strong> Achel.<br />

Bières de Chimay är ett belgiskt trappistbryggeri som ligger i klostret ’’Notre Dame<br />

de Scourmont’’ i Chimay. Klostret grundades 1850 <strong>och</strong> den kommersiella bryggningen startade 1862.<br />

De tre ölen som bryggs skiljs åt av färgen på etiketterna. Alla är de tämligen alkoholstarka<br />

i jämförelse med vanligt ljust lageröl.<br />

1. Chimay Rouge (Röd) 7%, rödaktigt brun, fruktig <strong>och</strong> kryddig.<br />

2. Chimay Blanche (Vit) trippeljäst, mörkt gyllene till färgen <strong>och</strong><br />

mer humlad än de andra Chimay-ölen. Alkoholhalt 8,0 % . Serveras vid cirka 8°C som sällskapsdryck,<br />

eller till smakrika rätter av ljust kött, lagrade hårdostar eller öltvättade kittostar.<br />

Smakrik, nyanserad, fruktig öl, inslag av humle, bittra örter <strong>och</strong> pomerans. Jästfällning. Aningen oklar,<br />

mörk, gyllengul färg. Råvaror : Kornmalt, vete, socker, humle, jäst <strong>och</strong> vatten. Nyanserad, något kryddig<br />

doft, inslag av malt, rökelse, jasminris <strong>och</strong> enrisrök<br />

Chimay Vit började bryggas 1968, <strong>och</strong> då bara på 33 cl flaska med vit kronkapsyl.<br />

Flaskorna innehåller levande jäst <strong>och</strong> mognar därför på flaska. Efter ett halvår är den som bäst, <strong>och</strong> blir därefter ännu torrare.<br />

Chimay Vit ska serveras vid en temperatur på 6-8°C enligt bryggeriet.<br />

Man ska fylla glaset långsamt i ett enda svep, <strong>och</strong> lämna den sista centimetern med jästfällningen kvar i flaskan<br />

3. Chimay Bleu (Blå) kallas också för Grande Réserve,<br />

vilket antyder att den är lämplig att lagras.<br />

ALT :1684 Westmalle Tripel(B) eller 1607 La Trappe Tripel (NL)<br />

.


<strong>Ost</strong> 2 Get : Wijngaard Chèvre Affiné 16v<br />

Typisk för getost : en syrlig smak, mindre fet känsla än komjölksostar med<br />

likvärdiga fetthalter. Karakteristisk smak pga kaprylsyra (efter det latinska<br />

ordet Capra, det vill säga get. Kaprylsyra främjar utvecklingen av de goda<br />

tarmbakterierna <strong>och</strong> säljs även som enhälsokostprodukt.<br />

Många laktosintoleranta brukar oftast tåla getost <strong>och</strong> fårost .<br />

SLOWFOOD : Småskaliga ostproducenter placerar ostmassan i ett<br />

dräneringskar så att vasslan långsamt får rinna bort.<br />

Öl 2 Weihenstephaner Hefe Weissbier (1526)<br />

Ursprung Tyskland . Alkoholhalt 5,4 % Serveras vid 6-8°C som sällskapsdryck<br />

eller till rätter av fisk <strong>och</strong> ljust kött, gärna med heta <strong>och</strong> asiatiska<br />

inslag. Jästfällning. Oklar, gul färg. Doften: Stor, fruktig, med inslag av<br />

aprikos, jasminris, apelsin <strong>och</strong> vete. Smaken: Fruktig, med inslag av aprikos,<br />

jasminris, apelsin <strong>och</strong> humle. Ren <strong>och</strong> frisk, lättdrucken. Fyllig, mjuk- utan att<br />

vara spetsig . ’’Förmodligen det närmaste man kan komma att beställa in<br />

en weissbier från fat i Bayern’’<br />

Aftonbladet , Allt om Mat: ’’Weihenstephaners veteöl kammar hem full pott <strong>och</strong><br />

får i båda tidskrifterna, som ensam veteöl, högsta betyget 5 av 5 möjliga.’’<br />

Frisk, syrlig smak av vetebulle samt pomeranssyrliga eftersmak med svag<br />

nötkaraktär <strong>och</strong> lätt rökighet.<br />

ALT : Paulaner 1526 <strong>och</strong> 1507 Schneider Weisse Mein Grünes Tap 4.


<strong>Ost</strong> 3 Ko: Stark Bondost 60 v, Boerenkaas<br />

Den s.k. "Boerenkaas", fritt översatt till ”Bondost", är märkt med kvalitetsstämpeln KB,<br />

vilket kännetecknar ostar med hög kvalitet. Råvaran är färsk, opastöriserad mjölk,<br />

<strong>och</strong> för hela framställningsprocessen ansvarar äkta bonder med livslång<br />

erfarenhet inom hantverket. Syrlig, krämig smak.<br />

SLOWFOOD : Småskaliga ostproducenter placerar ostmassan i ett dräneringskar så att<br />

vasslan långsamt får rinna bort.


<strong>Ost</strong> 4 Kummin Stark <strong>Ost</strong> 60v. ’’ OUDE LEIDSE KAAS’’<br />

Man kan inte tala nog gott om kombinationen kummin <strong>och</strong> ost. I rätt mängd sätter kummin<br />

sannerligen fart på humöret. De torkade fröna används som krydda till exempelvis<br />

bröd, ost <strong>och</strong> soppor.<br />

De används också för smaksättning av kryddat brännvin (akvavit).<br />

Brännvin smaksatt med kummin innehåller ofta också socker,<br />

eftersom även snapsmakarna har upptäckt att kryddan kräver lite sötma för att blomma ut.<br />

Kummin i snapsen gör den osedvanligt matvänlig, inte minst passar<br />

den till kräftor <strong>och</strong> sillar eftersom den är så ”dillig” i sin karaktär …


Öl 3 Old Tom Strong Ale<br />

England Alkoholhalt: 8,5% Typ av produkt: ’’Barley Wine’’.Denna klassiska Engelska Barley Wine<br />

har vunnit otaliga utmärkelser under årens lopp.<br />

’’It is called a barley wine because it can be as strong as wine; but since it is made from<br />

grain rather than fruit, it is, in fact, a beer.’’<br />

Old Tom är djupt rödbrun i färgen <strong>och</strong> har en vinös doft tillsammans med malt <strong>och</strong> mörka<br />

frukter. I munnen är den full av karaktär, maltig <strong>och</strong> har nästan en portvinskänsla.<br />

Old Tom har en lång värmande eftersmak. En öl som skall njutas av <strong>och</strong> tillsammans med<br />

ost eller choklad. Det är inte konstigt att Old Tom anses vara en av Englands bästa “Old Ale’s”.<br />

Historia: Frederic Robinson Ltd – Började brygga 1838 i Stockport.<br />

Är idag ett av Englands största familjebryggerier, 100 % familjeägt.<br />

Idag drivs bryggeriet av den sjatte <strong>och</strong> sjunde generationen av Robinsons.<br />

’’Mahognyfärgad med lågt skum som bildar gardiner på glaset.<br />

Alkoholångande söt doft med mycket malt <strong>och</strong> torkad frukt. Fyllig munkänsla, en riktig malt<strong>och</strong><br />

melassbomb som nog behöver några år i källaren. Den blommiga humlen lyckas ändå<br />

göra sig påmind, plommonkärnor, kvitten <strong>och</strong> någon besk marmelad finns där <strong>och</strong> den<br />

peppriga efterbeskan sitter kvar en stund. Eftersmaken är ganska torr.<br />

Lite obalanserad kanske men ändå riktigt trevlig redan.’’<br />

ALT : Old Tom är en s.k. Old Ale, <strong>och</strong> den enda på bolaget för närvarande. Barley Wine ligger ganska nära:<br />

11548 Nynäshamns Bötet, 11170 North Coast Old Stock Ale.<br />

Också gott med en 11037 Samuel Adams Utopias, 27%, 1300:-/710 ml...<br />

<strong>och</strong> nu…………<strong>Amsterdam</strong> !


<strong>Ost</strong> 5 Ko : Reypenaer, 1 år.<br />

Reypenaer väljer bättre mjölk som produceras under sommarmånaderna,<br />

då korna har fått beta färskt gräs. Och osten som innehåller denna mjölk mognar bättre.<br />

Småskaliga ostproducenter läggar ostmassan i ett dräneringskar så att vasslan långsamt<br />

rinnar bort. De naturliga mikro-organismerna <strong>och</strong> enzymerna stannar kvar i ostmassan,<br />

så att de bidrar till smakutvecklingen under ostarnas mogning.<br />

‘’Crispeta de Reypenaer a la nou moscada’’, can be read on the menu<br />

of the best chef in the world, Ferran Adria, from restaurante<br />

El Bulli in Rosas, Spain: ’’Crisps of Reypenaer with nut-meg.’’<br />

Priser <strong>och</strong> utmärkelser för Reypenaer<br />

Internationell Cheese Show i Nantwich i England år 2005, 2007 <strong>och</strong> 2009 :<br />

- Bästa <strong>Ost</strong> i kategorin hårdostar , ”Supreme Overall Winner”<br />

Vid samma evenemang 2007 <strong>och</strong> 2009 :<br />

- Guld för Bästa Holländska <strong>Ost</strong><br />

- Trofé för ”Supreme Champion Continental Cheese”


Öl 4 Svart (11348)<br />

Porter, Stout Tillverkad i Sverige, ekologiskt odlade jordbruksråvaror<br />

Alkoholhalt 5,5 % . Serveras vid cirka 10-12°C som sällskapsdryck, eller<br />

till rätter av vilt eller nötkött, eller till smakrika rätter med svamp.<br />

Smakrik, maltig öl med påtaglig beska <strong>och</strong> rostad karaktär, inslag av kaffe,<br />

soja, pumpernickel, lakrits <strong>och</strong> mörk choklad. Mörk, brunsvart färg.<br />

Mörk <strong>och</strong> ljus karamellmalt, pilsnermalt, samt humlesorterna first<br />

gold <strong>och</strong> sovereign. Stor, maltig doft med rostad fatkaraktär, inslag av kaffe,<br />

soja, pumpernickel, lakrits <strong>och</strong> mörk choklad. Porter tillverkas genom<br />

överjäsning, till skillnad från underjäsning eller den mycket ovanliga<br />

spontanjäsningen. Överjäsning sker normalt vid rumstemperatur.<br />

Processen har fått sitt namn av att jästen flyter upp till ytan vid<br />

jäsningen. Vid underjäsning sjunker jästen istället till botten.<br />

<strong>Gamla</strong> Slottskällans Bryggeri ligger i Uppsala.<br />

Bryggeriet startades i slutet av 1990-talet av Hans Finell<br />

<strong>och</strong> Jonas H Andersson.<br />

ALT : Till Svart finns många alternativ just nu. Svenska i ungefär samma styrka:<br />

1443 Oppigårds Starkporter, 11806 Sigtuna Höstporter, 1497 Carnegie Porter<br />

<strong>och</strong> 88052 S:t Eriks Porter (bara i Märsta, Sigtuna <strong>och</strong> Upplands Väsby).


<strong>Gamla</strong>, Old, Oud <strong>Amsterdam</strong><br />

Hollands huvudstad.<br />

Folkmängd storstadsområde 2 158 372<br />

Folktäthet: 1189 inv/km².<br />

(Stockholms storstadsområde 2 046 103<br />

Folktäthet : 314 inv/km²)<br />

Om Holland skulle ha samma folktäthet som Sverige skulle det finnas 700 000 holländare<br />

Om Sverige skulle ha samma folktäthet som Holland skulle det finnas 200 miljoner svenskar<br />

Topografi: 0-10 meter under havsnivå.<br />

Styrande parti: PvdA (Socialdemokraterna).<br />

.


<strong>Amsterdam</strong> är Nederländernas största stad, den officiella huvudstaden<br />

(den nederländska regeringen befinner sig dock i Haag).<br />

Ungefär 50 procent av befolkningen har utländsk bakgrund,<br />

främst från Surinam , Marocko <strong>och</strong> Turkiet,<br />

men även många invandrare med västerländsk bakgrund.<br />

Det finns minst 177 nationaliteter i staden, vilket gör <strong>Amsterdam</strong><br />

till den stad i världen som har flest nationaliteter. (Antwerp-164, New York-150)<br />

I <strong>Amsterdam</strong> består 50% av trafiken av cyklister, 700 000 st.


.<br />

Staden har över 50 museer <strong>och</strong> de mest kända är Rijksmuseum, van Gogh-museet, Rembrandtmuseet,<br />

Anne Franks hus. <strong>Amsterdam</strong> har den största gamla stan av alla Europas huvudstäder, där det finns<br />

många kanaler <strong>och</strong> små gator.<br />

<strong>Amsterdam</strong> grundades på 1200-talet som en fiskarby där floden Amstel, som gett staden dess namn,<br />

flyter ut i den långräckta sjön IJ, som tidigare var en havsarm. Eftersom staden låg i ett ganska<br />

kärrigt <strong>och</strong> blött område grävdes flera kanaler för att leda bort vattnet, <strong>och</strong> husen byggdes på<br />

träpålar. Under 1600-talet var <strong>Amsterdam</strong> den rikaste staden i Europa <strong>och</strong> handelsmän från<br />

<strong>Amsterdam</strong> seglade till Nordamerika, Afrika <strong>och</strong> det som idag är Brasilien <strong>och</strong> Indonesien.<br />

<strong>Amsterdam</strong>s handelsmän ägde största delarna av Holländska Västindiska Kompaniet <strong>och</strong> Holländska<br />

<strong>Ost</strong>indiska Kompaniet. <strong>Amsterdam</strong> blev ett av de viktigaste financiella centrumen i världen. Detta<br />

gjorde det nödvändigt att utvidga staden på ett planmässigt sätt, vilket resulterade i ett antal "ringkanaler"<br />

(nederländska: "grachtengordel") runt den gamla staden, längs vilka praktfulla<br />

köpmannahus står.


<strong>Ost</strong>förvaring…<br />

<strong>Ost</strong>förvaring…<br />

Milda ostar 1-30v Starka ostar 31- ?v<br />

Många färska unga ostar äter Starka ostar kan man förvara i princip hur<br />

man helst inom 1 till 3 veckor länge man vill. De blir bara torrare, hårdare.<br />

(t.ex. alla franska ostar utom hårdostar). Oftast hårdostar.<br />

En del milda ostar kan man förvara <strong>Ost</strong>förvaring på längre tid kallas affinering,<br />

längre, tills de blir starka ostar. Ett yrke eller en hobby :<br />

Oftast gäller det hårdostar. man ska veta hur man gör.<br />

Hjälpmedel <strong>och</strong> förvaringsplatser :______________<br />

Kylskåpet, helst i grönsakslådan. Kylskåpet eller skafferi, (jord)källare.<br />

Frysa aldrig ! Max 15 gr. Frysa aldrig !<br />

BÄST : <strong>Ost</strong>papper: (kolla varannan vecka)<br />

BRA : <strong>Ost</strong>kupa, helst glas<br />

BÄTTRE : Folie, plast eller aluminium (kolla var tredje dag)<br />

ALDRIG : PLASTPÅSE

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!