mellangärdesbråck, hiatushernia - Internetmedicin

Mellangärdesbråck, hiatushernia, är en i och för sig ofarlig sjukdom som kan ställa
till med stort obehag när man äter (dysfagi) i form av stoppkänsla i bröstet,
bröstsmärtor, smärtor upp mot käkarna eller ut i ryggen, klumpkänsla i halsgropen,
felsväljningstendens, hosta, astma, sveda i bröstet, uppstötningar och kräkningar.
Det vanligaste symtomet är bröstsmärtor som kan vara förvillande lika angina
pectoris.
Vad är då mellangärdsbråck för något?
Matstrupen passerar brösthålan bakom hjärtat ner genom ett hål i mellangärdet
som kallas hiatus och mynnar i magsäcken i bukhålan strax under hiatus. Om detta
hål är vidgat på grund av övervikt eller svaga mellangärdesmuskler kan en del av
magsäcken glida upp genom hålet in i brösthålan. Nio av tio bråck är s.k. glidbråck,
det vill säga att magsäcken ligger på plats i bukhålan när den är tom och när man
står upp. Efter större måltider, när man krystar på toaletten, lyfter upp något tungt
från golvet eller sitter hopsjunken glider den översta delen av magsäcken upp
genom hålet. Ett glidbråck har uppstått.
Förutsättningen för att nedre matstrupsmunnen skall kunna hålla tätt är att den
ligger i bukhålan. Munnen öppnas då på samma sätt som en svängdörr som bara går
åt ett håll. Hamnar matstrupsmunnen, ibland också kallad övre magmunnen, i
brösthålan svänger dörren åt bägge håll. Magsyra kan läcka upp i matstrupen och
orsaka sveda och sura uppstötningar. På ett spädbarn ligger svängdörren kvar i
brösthålan upp till ett halvt års ålder. Maginnehållet rinner därför lätt upp i munnen
på ett nymatat spädbarn om man trycker barnet lätt på magen när det lagts ner. Hos
några få barn stannar matstrupsmunnen permanent kvar i brösthålan och kan ge
samma besvär som hos en vuxen människa med mellangärdesbråck.
Det är lättare att transportera föda genom ett styvt än ett slappt rör. När bråcket
glider upp genom hiatus förlorar matstrupens längsgående muskulatur sin förmåga
att dra ihop sig för att styvgöra matstrupen. Matstrupen blir slapp. Den slappa
matstrupen är den viktigaste orsaken till att mat ibland stannar upp i matstrupen,
esofageal dysfagi.
Den längsgående matstrupsmuskulaturen medverkar dessutom till att öppna övre
matstrupsmunnen. När bråcket glider upp, försvagas den längsgående muskulaturen
så att övre matstrupsmunnen inte öppnas korrekt. Mat glider lätt fel vid sväljningen
och hamnar i luftvägarna. Detta är en vanlig orsak till hosta och andra
luftvägsbesvär.
Smärtor i bröstet vid mellangärdesbråck har många olika orsaker. När patienter
opererats för mellangärdesbråck blir majoriteten av med sina smärtor. Likaså
försvinner den klumpkänsla i halsgropen som mer än hälften av patienterna med
bråck har.
Varning!
Om du som vuxen har stoppkänsla i bröstet som alltid uppträder vid en viss storlek
på tuggan och om du dessutom gått ner i vikt skall du genast uppsöka läkare.
Hur behandlas mellangärdesbråck?
Om bråcket enbart ger halsbränna, bröstsveda och sura uppstötningar brukar det
räcka med livsstilsförändringar och medicinsk behandling. För den som ofta får
stoppkänsla i bröstet vid måltider och som har bröstsmärtor, kräkningar och
kroniska luftvägsbesvär skall kirurgi alltid övervägas.
Livsstilsförändringar
Ät små måltider men oftare. Ät ej närmare än fyra timmar innan sänggåendet.
Undvik kaffe, fet och rökt mat. Ställ upp sängens huvudända med 10 cm klossar
under huvudändans ben. Använd endast en huvudkudde. Försök att komma ned till
din idealvikt. Träna upp bukmuskulaturen med 20 sit-ups morgon och kväll.
Medicinsk behandling
Protonpumpshämmare (Losec, MUPS, Nexium, Pariet, Pantoloc m.fl.). Brukar
räcka med en kapsel eller tablett dagligen.
H2-blockerare (t.ex. Zantac), i första hand till barn.
Syraneutraliserande medel, snabbverkande och kortvarig effekt (t ex Novaluzid).
Kirurgisk behandling, fundoplikation och crusplastik
Glidbråck opereras antingen med titthålskirurgi eller med öppen kirurgi.
Fundoplikation innebär att övre delen av magsäcken omvandlas till en kuffliknande
konstruktion som omsluter nedre matstrupsmunnen. Denna sys fast nedanför
mellangärdet. Det vidgade hålet i mellangärdet minskas i omfång.
Efter operationen kan de flesta inte kräkas. Om patienten råkar ut för en svårare
magåkomma med kräkningsbehov så måste en kateter föras ner i magsäcken för att
tömma den.
När är man återhållsam
med kirurgi ?
Resultaten är inte lika
framgångsrika om
operationen medför en
stramning och dragning av
matstrupen. Denna risk
kan uppkomma vid stora
mellangärdesbråck som
inte återställs i stående
ställning och då
matstrupen är förkortad.
Mycket kraftig övervikt
utgör en ökad
operationsrisk.