Kärlkramp - Internetmedicin

Kärlkramp 

En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

2 Hjärt-Lungfonden KOL 

Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar 

i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris, 

det vill säga kärlkramp. En annan målgrupp är anhöriga till personer som drabbats 

av hjärt-kärlsjukdom. 

Vår ambition är att öka kunskapen om vilka behandlingar som finns och hur 

man förebygger ett nytt insjuknande i den här typen av sjukdomar. 

Vi hoppas också kunna ge stöd inför rehabiliteringen och livet efteråt. 

Hjärt-Lungfonden är en ideell, opolitisk insamlingsorganisation som finansierar 

huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i 

Sverige. Fonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av enskilda bidrag. 

ISBN 91-975693-0-5 

Riddargatan 18, 114 51 Stockholm 

Tel 0200-88 24 00. Fax 08-566 24 229 

www.hjart-lungfonden.se 

postgiro 90 91 92-7 

Bankgiro 909-1927

Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna 

till kärlkramp och hjärtinfarkt. Enligt den internationella 

studien Interheart som presenterades hösten 2004, 

och som omfattar 30 000 personer från 52 länder, står rökning 

och höga blodfetter för två tredjedelar av alla hjärtinfarkter. 

Andra riskfaktorer är till stor del livsstilsrelaterade, som till 

exempel högt blodtryck, diabetes, bukfetma och stress. 

Kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas båda av åderförfettning 

i hjärtats kranskärl, varför riskfaktorerna för kärlkramp 

är desamma som för hjärtinfarkt. 

Det finns studier som pekar på att inflammatoriska processer 

i blodet spelar en roll i den åderförfettning som kan 

föregå kranskärlssjukdom. Eventuellt kan dessa upptäckter 

leda till nya förenklade möjligheter att ställa rätt diagnos. 

Forskarna tror att det i framtiden med enkla blodprov kan 

bli möjligt att ytterligare förbättra möjligheten att ta reda på 

vilka som är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom. 

En forskargrupp i Lund arbetar med ett vaccin mot åderförfettning, 

som inom några år förhoppningsvis kan provas 

på människa. Forskningen bygger på att man hittat naturligt 

förekommande immunreaktioner som motverkar åderförfettning. 

Vaccinet är tänkt att förstärka dessa och minska 

utvecklingen av åderförfettning. 

På senare år har läkarna delvis omvärderat var gränserna 

går för det ”onda kolesterolet” LDL. Målvärdena för behandlingen 

har blivit allt lägre. Blodfettsänkande medicin 

(statiner) tycks vara viktigt att ge i högre doser än de som i 

dag används som standard. 

Flera nya behandlingar kan i dag erbjudas patienter med 

hjärtsjukdom. Medicinsk behandling kan minska risken för 

att utveckla sjukdom eller minska symtom. Allt färre patienter 

behöver en mer omfattande hjärtoperation. Så har till exempel 

antalet bypass-operationer minskat. Allt fler behandlas i 

stället med ballongvidgning, ofta i kombination med läkemedelsutsöndrande 

stent (nät) som förhindrar att förträngningen 

kommer tillbaka. 

Innehåll 

4 Hjärtat 

6 Hjärt-kärlsjukdom 

10 Symptom och diagnos 

12 På sjukhuset 

20 Vad händer sedan? 

28 Riskfaktorer 

32 Egenvård 

Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 3

HJÄRTAT 

4 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 

Så fungerar hjärtat 

Hjärtat är en muskel vars uppgift är att pumpa syresatt 

blod till kroppens alla organ och vävnader. I vila pumpar 

hjärtat cirka fem liter blod i minuten. När du är 80 år har 

ditt hjärta pumpat minst 210 miljoner liter blod utan avbrott 

– om du har rört dig mycket blir siffran högre. Trots denna 

prestation är ditt hjärta inte större än din knutna hand. 

Den kraftiga hjärtmuskeln är uppdelad i två delar, en till 

vänster och en till höger. När hjärtat slår drar hjärtmuskeln 

ihop sig för att pumpa ut blod från den vänstra delen av hjärtat 

till stora kroppspulsådern och vidare ut i pulsådrorna i 

hela kroppen. Det krävs styrka i hjärtats sammandragningar 

så att blodet verkligen når fram till alla delar av kroppen. 

Det blod som den vänstra delen av hjärtat pumpat ut i 

kroppen rinner sedan tillbaka genom venerna till den högra 

delen av hjärtat. Detta kallas det stora kretsloppet. 

När blodet är tillbaka i högra delen av hjärtat går det 

vidare i det så kallade lilla kretsloppet till lungorna. Där tar 

det upp syre som vi andats in och rinner slutligen tillbaka till 

hjärtats vänstra del. Sedan är det dags för blodet att pumpas 

ut på en ny rundtur i kroppen. 

Tack vare ett klaffsystem (backventiler) i ådrorna rinner 

blodet hela tiden åt rätt håll under hela cirkulationen. 

Takten och pumpförmågan regleras automatiskt så att alla 

vävnader i varje ögonblick får precis så mycket syresatt 

blod som behövs. 

Ett babyhjärta slår ungefär 130 gånger i minuten och en 

tioårings hjärta runt 90 gånger per minut. En kvinnas hjärta 

slår i genomsnitt 78 slag i minuten medan motsvarande siffra 

för en man är cirka 70.

De blodkärl som för blodet från hjärtat kallas artärer. 

De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat kallas vener. 


HJÄRT-KÄRLSJUKDOM 


Detta händer i kärlen 

Hjärt-kärlsjukdomar är den största enskilda sjukdomsgruppen 

för död och sjukdom i Sverige och övriga västvärlden. 

Detta gäller för män, men också för kvinnor och så 

många som var tredje kvinna dör i hjärtsjukdom. I övriga 

världen sker en snabb utveckling mot samma sjukdomsmönster 

med ökande frekvens av hjärtsjukdomar i Asien 

och i utvecklingsländerna. Den viktigaste orsaken till hjärtkärlsjukdom 

är åderförfettning, ateroskelos. 

Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln 

med syrerikt blod. De utgår från stora kroppspulsådern 

precis där den kommer ut från hjärtat. Kranskärlen 

går sedan vidare över hjärtats yta och förgrenar sig efterhand 

i hjärtmuskeln. Kvinnor har mindre hjärtan än män 

och även tunnare kranskärl, vilket kan förklara en del av de 

skillnader som finns mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdomar. 

Bland annat drabbas kvinnor något senare i livet än 

vad män gör. 

Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och tillåter blodet 

att fritt strömma igenom för att förse organ och vävnader 

med syre och näring. Men vid åderförfettning lagras fett, 

celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade. 

Tillståndet kallades tidigare åderförkalkning, men 

benämns i dag åderförfettning på grund av blodfetternas 

centrala roll i sammanhanget. 

Flera studier visar ett starkt samband mellan förhöjda 

blodfetter (lipidnivåer) och hjärt-kärlsjukdom. En typ av 

fett i blodet är kolesterol. Kolesterol behövs som byggsten 

för kroppens celler, men för höga nivåer i blodet ökar risken 

för åderförfettning. I blodet finns två former av kolesterol. 

Det ena är ”det onda kolesterolet”, eller LDL, som ökar 

risken för sjukdom. Detta medan ”det goda kolesterolet”, 

eller HDL, minskar risken för åderförfettningssjukdom. 

Den världsomfattande Interheart-studien, som grundar 

sig på över 30 000 människor i 52 länder, visar att risken för

hjärtinfarkt står i relation till kvoten mellan individens 

HDL och LDL. Om siffran blir högre än ett indikerar detta 

att personen ifråga är i riskzonen. Denna så kallade apoB/ 

apoA-kvot kommer förmodligen att få större betydelse i 

framtiden när fler laboratorier kan analysera den. 

Ju mer kärlen förändras, desto större är risken för att 

sjukdomen kompliceras genom att kärlen täppts till av blodproppar. 

Om detta sker kan hjärtats pumpfunktion bli nedsatt. 

Då orkar hjärtat inte längre förse kroppens organ och 

vävnader med tillräckligt mycket syresatt blod. 

Åderförfettning i hjärtats kranskärl kan leda till kärlkramp 

(angina pectoris) eller till hjärtinfarkt. 

Kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas båda av åderför 

kalkning (åderförfettning) i hjärtats kranskärl. 

Vid kärlkramp gör denna åderförfettning att kärlet 

blir trängre. Även om blodet fortfarande kan 

passera förbi så är det inte i tillräcklig mängd och 

syrebrist uppstår då i hjärtmuskeln. 

Vid hjärtinfarkt har förloppet gått längre och kärlet 

har täppts till helt och hållet av en blodpropp vilket 

hindrar allt blod att passera. 


Patientnära 

Hjärt-Lungfonden satsar på 

svensk klinisk forskning som 

bland annat berör diagnostisering 

och behandlingsmetoder 

inom hjärtområdet. 

Fonden är en viktig finansiär 

av forskning som ska komma 

många människor snabbt till 

godo. 


Hjärtinfarkt 

Hjärtinfarkt orsakas nästan alltid av förfettning i hjärtats 

kranskärl. Inlagringar av blodfetter, särskilt kolesterol, leder 

till inflammation, ärrbildning och ibland förfettning i kärlväggen. 

När åderförfettningshärden växer förträngs kärlet 

och detta minskar utrymmet för blodet att strömma fram i 

kransartären. Om det uppstår sår i förfettningen kan en 

blodpropp bildas ovanpå såret. En sådan blodpropp kan 

växa till sig snabbt och helt täppa igen kransartären. 

Om blodproppen blir tillräckligt stor uppstår en smärtsam 

och allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som 

försörjs av kranskärlet. Vid långvarig sådan syrebrist dör 

hjärtmuskelcellerna. Den skada som då uppstår i hjärtmuskeln 

kallas hjärtinfarkt. 

Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället 

ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med bindväv. 

Läkningen av en infarkt tar cirka sex veckor och det 

som efter läkningen återstår av infarkten är ett bindvävsärr. 

Kärlkramp (angina pectoris) 

Kärlkramp är beteckningen på en mer tillfällig nedsättning 

av blodflödet till hjärtat. Detta resulterar i övergående bröstsmärta 

och ingen bestående hjärtmuskelskada. 

Kärlkramp indelas i två kategorier; stabil och instabil 

kärlkramp. 

Stabil kärlkramp 

Stabil kärlkramp är när en bestående förfettning i ett blodkärl 

gör det trångt och svårt för blodet att rinna fritt. När 

den drabbade anstränger sig, till exempel genom att gå uppför 

en trappa, eller är stressad, ökar hjärtats behov av syre. 

Vid stabil kärlkramp kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt 

med blod i sådana ansträngande situationer. 

Besvären utlöses särskilt lätt utomhus i kallt och/eller 

blåsigt väder eller då det är väldigt varmt. Fysisk ansträngning 

efter en måltid kan också utlösa symtom. I samtliga 

dessa exempel rör det sig om så kallad ansträngningsutlöst 

kärlkramp (ansträngnings-angina). 

Även om problemet brukar gå över efter en stunds vila 

kan stabil kärlkramp på detta sätt innebära ett betydande 

funktionshinder.

Instabil kärlkramp 

Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symptomen 

plötsligt förändras. Det kan vara att smärtan blir svårare 

eller att den börjar utlösas vid mindre ansträngning än 

tidigare eller till och med i vila. 

Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken 

och kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt. 

Vid instabil kärlkramp har kärlen inte täppts till lika länge 

och mycket som vid en hjärtinfarkt. När blodproppen byggs 

på uppstår övergående svår syrebrist som kan ge plötsliga 

och kortvariga bröstsmärtor. Även om denna syrebrist är 

allvarlig uppstår inte samma definitiva skador som vid en 

hjärtinfarkt. Men grundorsaken till kärlkramp och hjärtinfarkt 

är densamma, det vill säga en blodpropp. Skillnaden 

är att vid kärlkramp orsakar inte blodproppen så uttalad 

nedsättning av blodflödet och orsakar inte någon bestående 

vävnadsskada. 

Man kan beskriva instabil kärlkramp som ett förstadium 

till hjärtinfarkt. Mellan 20 och 40 procent av alla patienter 

med instabil kärlkramp utvecklar senare hjärtinfarkt. 

Läkarna brukar därför alltid beteckna en nydebuterad 

kärlkramp som instabil. Men när denna har hållit sig på 

ungefär samma nivå under lång tid brukar den betraktas 

som stabil. 

Ett tecken på att en stabil kärlkramp blivit instabil är 

när symtomen plötsligt förvärrats och smärtorna blivit 

mer lättutlösta än tidigare. 


SYMPTOM OCH DIAGNOS 


Smärta i bröstet 

En kärlkrampsattack upplevs som en diffus, krampartad eller 

tryckande smärta bakom bröstbenet alternativt som ett band 

tvärs över bröstet. Smärtan strålar ofta ut mot vänster axel 

och ut i vänster arm samt ibland även mot hals och käke. Den 

kramande bröstsmärtan upplevs som en slags trånghetskänsla 

och som att det är svårt att få luft. Inte sällan får personen 

ifråga också en känsla av ångest. Trötthet är också vanligt. I 

allmänhet reducerar vila snabbt symtomen. 

Många gånger liknar bröstsmärta vid kärlkramp och vid 

hjärtinfarkt varandra men den senare är mer intensiv och 

långvarig. En typisk kärlkrampsattack är relativt kort och 

varar i regel högst tio minuter. Symtomen vid hjärtinfarkt 

ofta mer långvariga, över 20 minuter. 

Det är känt att äldre personer tycks känna mindre bröstsmärta 

vid kranskärlssjukdom än vad yngre gör. Likaså har 

personer med diabetes inte alltid lika tydliga symtom på 

bröstsmärta som icke-diabetiker. Samtidigt är kranskärlssjukdomar 

vanligare hos personer med diabetes än hos 

andra. I dessa grupper kan plötslig andnöd och ett diffust 

men plågsamt tryck över bröstet vara debutsymtom. 

Hos kvinnor ger kärlkrampen inte heller lika karaktäristiska 

symtom som hos män. Särskilt gäller det kvinnor som 

inte passerat klimakteriet. Smärtan är också ofta mer diffus 

hos kvinnor och det är vanligare att de har ont både vid ansträngning 

och i vila. Detta bidrar till att det ofta är svårare 

att konstatera kranskärlssjukdom hos kvinnor än hos män. 

Utlösande faktorer 

En snabb promenad uppför en backe i kyla och blåst, kanske 

i ett pressat läge med en tid att passa. Eller några tunga kassar 

att bära hem en tryckande varm sommardag. Hemma väntar 

kanske barn eller barnbarn på mat och själv har du dessutom

ett viktigt telefonsamtal att förbereda. Detta är typiska 

exempel på när den som har kranskärlssjukdom kan drabbas 

av ansträngningsutlöst kärlkramp. En annan typisk situation 

är fysisk ansträngning direkt efter en måltid. 

Den som har förträngda kranskärl kan alltså drabbas av 

kärlkramp, inte bara vid fysisk och psykisk ansträngning 

utan också vid stress. Särskilt lättutlösta är symtomen vid 

extrema vädersituationer. Orsaken är ett begränsat blodflöde 

i ett eller flera av hjärtats kärl. Det är då smärtan eller trycket 

uppstår, men går över efter en stunds vila eller med hjälp av 

snabbverkande läkemedel, nitroglycerin. 

Ansträngningsutlöst kärlkramp är vanligast, men en del 

patienterkan även få kärlkramp i vila, till och med nattetid. 

Även då lindras anfallet snabbt med nitroglycerin. 

Smärtan eller trycket över bröstet vid stabil kärlkramp 

innebär ofta ett funktionshinder. Om symptomen är stabila 

lär man sig dock att anpassa sin livsstil och symptomen 

behöver inte vara så störande för den dagliga aktiviteten. 

Vid stabil angina pectoris krävs sällan sjukhusvård. Om 

symptomen är betydande kan det dock bli aktuellt med vidare 

utredning och eventuell ballongvidgning eller operation. 

Så ställs diagnosen 

Allt som gör ont i bröstet är inte kärlkramp eller hjärtinfarkt. 

Men om läkaren på sjukhusets akutintag uppfattar smärtan 

som hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp läggs patienten in 

för utredning och behandling. 

Det brukar vara svårare att ställa diagnos på instabil kärlkramp 

än på hjärtinfarkt. Ofta, men inte alltid, går det att se 

förändringar på EKG. Ibland kan även blodprover ge en 

fingervisning. Många gånger är dock blodproverna helt normala 

och det är inte alltid som EKG visar några förändringar. 

Däremot kan eventuell syrebrist i hjärtmuskeln, liksom 

onormal hjärtrytm, märkas vid ett arbetsprov på cykel där 

EKG registreras. 

En mer exakt diagnos kan man få genom en kranskärlsröntgen 

för att spåra om det finns förträngningar i kranskärlen. 

Även om en läkare har säkerställt diagnosen kan i 

vissa fall en kranskärlsröntgen visa normala kranskärl. Det 

kan då ha rört sig om en blodpropp som sedan har upplösts 

eller en ovanligt lång spasm i ett kranskärl. 


PÅ SJUKHUSET 


Utredning 

och behandling 

Vid plötsliga bröstsmärtor, andnöd eller tryckkänsla över 

bröstet är det viktigt att snabbt komma till sjukhus, vare sig 

det rör sig om ett första insjuknande med kärlkramp eller 

om det är symptom av instabil kärlkramp. Det är viktigt att 

utesluta hjärtinfarkt, eller att utreda om det finns indikation 

för medicinering eller andra åtgärder som ballongvidgning 

eller operation. 

En snabb behandling kan vara viktig och på flera orter 

går det i dag därför att göra ett EKG och ge första medicinsk 

behandling redan i ambulansen. 

Om läkaren på akutintaget konstaterar kärlkramp görs en 

omfattande undersökning där man kartlägger patientens sjukdomshistoria 

tar blodprov och eventuellt kranskärlsröntgen, 

ultraljud, magnetröntgen och arbetsprov på motionscykel 

eller löpband tillsammans med EKG. 

Kärlkramp kan behandlas både med hjälp av mediciner 

och genom olika operationer. 

Kranskärlsröntgen 

När läkaren har konstaterat instabil kärlkramp görs ofta 

omgående en kranskärlsröntgen. Sådan röntgen görs ofta 

även på de personer som får smärtor i bröstet eller EKGförändringar 

under arbetsprovet på testcykeln. 

Vid en kranskärlsröntgen sprutas kontrastmedel in direkt 

i kranskärlen genom en lång kateter vilken förs in via en 

pulsåder i patientens ljumske eller i armvecket. Samtidigt 

med injektionen röntgas hjärtat. Undersökningen, som sker 

under lokalbedövning, ger bra information om hur kranskärlen 

ser ut och underlättar därför läkarens beslut om 

fortsatt behandling.


Ultraljudsundersökning 

Vid en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) kartläggs 

hjärtats struktur och funktion med hjälp av ett slags ekolod. 

Undersökningen är inte besvärlig för patienten och ger en 

bra bild av hur hjärtat fungerar. Vid undersökningen stryks 

en salva på bröstet varefter en scanner förs över området 

och en bild av hjärtats rörelser förmedlas till en bildskärm. 

Om patienten har haft en hjärtinfarkt kan det avspeglas i 

en förändrad sammandragning av hjärtmuskeln. Däremot 

kan man inte se själva kranskärlen.

Arbetsprov på testcykel 

Vid misstanke om instabil kärlkramp eller efter en hjärtinfarkt 

brukar patienten få göra ett arbetsprov på en testcykel. 

Detta innebär att man får cykla på en testcykel samtidigt 

som EKG registreras. 

Under arbetsprovet registreras hjärtats aktivitet med 

hjälp av elektroder som är fästa på bröstet och överarmarna. 

Resultatet av undersökningen visar om syrebrist uppstår vid 

ansträngning och om det finns något onormalt i hjärtrytmen. 

På så vis får läkaren en indikation om hur mycket patienten 

orkar anstränga sig innan det gör ont i bröstet, och man 

kan också få en uppfattning om hur utbredd och allvarlig 

kranskärlssjukdomen är. 

Magnetröntgen och datortomografi 

De senaste åren har det introducerats nya modernare 

undersökningsmetoder som ger bra bilder av hjärtat utan 

att patienten behöver besväras av katetrar eller insprutning 

av kontrastvätska. 

Med hjälp av magnetröntgen (magnetresonanstomografi, 

MRI) går det i dag att avbilda hjärtmuskeln och delar av 

kranskärlen på ett slående hjärta. Vid undersökningen ligger 

patienten på en brits och hjärtat utsätts där för ett kraftigt 

magnetfält, med vars hjälp hjärtat kan avbildas. Undersökningen 

är helt smärtfri och patienten märker den knappt. 

Datortomografi, även kallad skiktröntgen eller hjärt-CT, 

kan visa bilder av hjärtat i flera skikt. Denna metod verkar 

ge mycket bra bilder av hjärtat och även möjligheten att se 

hjärtats kranskärl har förbättrats påtagligt. Inte heller denna 

metod kräver speciella katetrar som förs in i kroppen. 

Läkemedel 

Acetylsalicylsyra, ASA 

Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt beror oftast på att blodproppar 

bildats i kranskärlen. Det finns flera läkemedel som 

minskar risken för blodproppsbildning genom att påverka 

blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig. Det vanligaste 

medlet är acetylsalicylsyra (ASA) som används för att förhindra 

att blodproppen bygger på sig eller att nya proppar 

bildas. Trots att det är ett mycket gammalt läkemedel anses 

det fortfarande vara ett av de mest effektiva. 

Läs mer om forskningen 

Hjärt-Lungfonden stöder 

flera forskningsprojekt som 

studerar sambandet mellan 

hjärt-kärlsjukdom och sjukdomar 

som övervikt, högt 

kolesterol, högt blodtryck 

och diabetes. Läs mer om 

enskilda forskningsprojekt 

på www.hjart-lungfonden.se 



Ibland kan acetylsalicylsyra dock ge magbesvär. Även 

allergiska reaktioner kan förekomma, men dessa är sällsynta. 

För den som inte tål ASA finns andra medel med liknande 

effekt, till exempel clopidogrel. 

Även efter det akuta skedet rekommenderas en daglig låg 

dos av ASA för att minska risken för nya blodproppar. 

Betablockerare 

Behandling med betablockerare minskar hjärtmuskelns syrebehov 

genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen. 

Genom att minska hjärtats behov av syre och näring minskar 

även antalet kärlkrampsattacker. Betablockerare kan ges 

både i injektionsform och som tabletter och är förstahandsval 

vid ansträngningsutlöst kärlkramp. 

Biverkningar som kan förekomma hos de som får betablockerare 

är ofta dosberoende med låg puls och lågt blodtryck. 

En del patienter kan känna sig tröttare eller få besvär 

av kalla händer och fötter. Även sömnbesvär kan förekomma. 

Ett komplement till betablockad kan vara de så kallade 

ACE-hämmarna. Dessa används särskilt vid en mera utbredd 

hjärtmuskelskada eller vid hjärtsvikt. De kraftigt 

kärlvidgande läkemedel åstadkommer en vidgning av blodkärlen 

i kroppen vilket minskar blodtrycket och belastningen 

på hjärtat. 

Nitroglycerin 

Ett sätt att minska smärtan vid kärlkramp är att underlätta 

hjärtats arbete genom att ge patienten det kärlvidgande 

medlet nitroglycerin. 

Nitroglycerin har både den effekten att det bryter pågående 

kärlkrampsattack och förebygger nya. Vid en kärlkrampsattack 

låter man en snabbverkande nitroglycerintablett 

smälta under tungan eller inhalerar spray med nitroglycerin. 

Detta får blodkärlen, i synnerhet venerna, att vidgas. Därigenom 

minskar snabbt hjärtats arbete och syrebehov. På 

sjukhus kan nitroglycerin även ges som dropp. 

Inför en fysisk eller psykisk ansträngning kan man också 

förebygga en kärlkrampsattack genom att ta ett långtidsverkande 

nitroglycerinpreparat. 

Blodfettssänkande medicin 

Det skrivs och talas ofta om det goda och det onda kolesterolet. 

Det kolesterol som vanligtvis mäts, totalkolesterol, består

till största delen av det onda LDL-kolesterolet. Det goda kolesterolet, 

HDL, hjälper till att frakta bort skadligt kolesterol 

från kärlväggen och kan därmed bidra till att läka åderförfettning. 

Ett tredje blodfett kallas för triglycerider och är 

också skadligt för den som har för höga halter i blodet. 

På senare år har läkarna i hög grad börjat tillämpa en helhetssyn 

för den totala riskbilden när det gäller vilka patienter 

som ska behandlas med blodfettssänkande medicin. Vilka 

läkemedel som kan bli aktuella och hur behandlingen ska se 

ut utformas därför alltmer av läkare och patient tillsammans. 

Om det till exempel handlar om en patient med diabetes, 

hög ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom och en riskabel livsstil 

kan det bli aktuellt med medicinsk behandling för att få ner 

blodfetterna även om dessa inte är på alarmerande nivå. 

Omvänt gäller att patienter som inte uppvisar andra riskfaktorer 

och som har en hälsosam livsstil kanske ska avvakta 

med blodfettssänkande medicin och i stället försöka påverka 

kost- och livsstil. 

En riktlinje är att för den som drabbas av hjärtinfarkt eller 

kärlkramp bör kolesterolet aldrig vara högre än 4,5 mmol/ 

liter. Samtidigt anser man att LDL-kolesterolet bör vara 

lägre än 2,5 mmol/l. 

Även med bra kost har många patienter högre värden än 

detta. Därför behövs ofta en typ av läkemedel som kallas 

statiner och som har mycket god effekt på kolesterolnivån. 

Ibland kan även andra läkemedel bli aktuella. Man bör räkna 

med långvarig, kanske livslång behandling. 

Östrogen 

Unga och medelålders kvinnor har ofta friskare kranskärl 

än jämnåriga män. Detta anses bero på att de kvinnliga 

könshormonerna, och då framför allt östrogen, har en hjärtskyddande 

effekt. 

Efter klimakteriet, det vill säga efter cirka 55 års ålder, 

ökar risken för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. 

Ballongvidgning 

Om man vid kranskärlsröntgen konstaterar att en person 

bara har enstaka förträngningar i kranskärlen görs oftast en 

så kallad ballongvidgning (PCI). Ett sådant ingrepp sker 

utan narkos och utan att man behöver öppna bröstkorgen. 

Utvecklingen av PCI har gått snabbt och inom de närmaste 

Ballongvidgning (PCI) innebär att en ballongkateter 

förs in i ett blodkärl i ljumsken och 

upp genom kärlträdet till förträngningen. Ballongen 

blåses upp och kärlet vidgas. 



åren kommer förmodligen en allt större andel av patienterna 

att behandlas med denna metod. 

En ballongvidgning går tekniskt till på ett liknande sätt 

som en kranskärlsröntgen genom att läkaren går in med en 

kateter via ljumsken. Därifrån förs den hela vägen genom 

kärlträdet upp till förträngningen i kranskärlet. I kateterns 

främre ände finns en liten ballong som kan lirkas in där förträngningen 

finns. Läkaren kan se kateterns väg med hjälp 

av röntgengenomlysning. 

När ballongen är på plats blåser man upp den och därigenom 

vidgas det ställe i kranskärlet som är förträngt. Ofta 

för man även in ett rör av metallnät, en så kallad stent, för 

att hålla kärlet öppet. Denna stent kan också vara täckt med 

läkemedel som ska minska risken för ny proppbildning. 

I 10-20 procent av fallen återkommer förträngningen efter 

en första behandling. Detta sker vanligen inom 6 månader. 

By-passoperation 

En kranskärlsoperation (by-passoperation) är ett större 

ingrepp än en ballongvidgning. På senare år görs bypassoperationer 

betydligt mer sällan till förmån för ballongvidgningar. 

Av 100 patienter som opererades i slutet av 

1990-talet gick cirka 85 procent till bypass-operation och 

resten till ballongvidgning. 2005 var siffrorna de omvända. 

Läkarna brukar välja att göra en by-passoperation när 

det finns flera förträngningar i kranskärlen. Man gör då en 

passage förbi (by-pass) de förträngda kranskärlen. Förbipassagen 

görs med hjälp av bitar av blodkärl från andra 

delar av kroppen, i regel ytliga vener som tas från benen. 

Ofta används även en pulsåder från bröstkorgsväggen. 

Både ballongvidgning och kranskärlsoperation tar bort 

och lindrar kärlkrampsbesvär. Men det botar inte själva 

kranskärlssjukdomen. För att besvären inte ska komma tillbaka 

är det lika viktigt som före ingreppet med rätt kost, 

motion och att inte röka.

Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt 19

VAD HÄNDER SEDAN? 


Att leva med kärlkramp 

Stabil kärlkramp kan innebära varierande grad av funktionsinskränkning. 

Många lär sig leva med sin kärlkramp och 

tycker att den inte innebär några stora förändringar i livsmönstret 

och livskvaliteten. Man vet när smärtan brukar 

komma och kan anpassa sin aktivitet. Ett alternativ är också 

att man tar nitroglycerin i förebyggande syfte i de situationer 

då kärlkrampen brukar sätta in. 

Situationer som man kan undvika är till exempel ansträngning 

vid kall väderlek eller direkt efter maten. Medicinsk behandling 

kan betydligt lindra besvären och göra att anfallen 

kommer mera sällan. Åtgärder mot riskfaktorer minskar 

också risken för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. För 

många innebär dock även en stabil kärlkramp oacceptabla 

försämringar av livskvaliteten och det blir då aktuellt med 

vidare utredning och ställningstagande till operation eller 

ballongvidgning. Vid en måttlig stabil kärlkramp är målet 

framför allt att nå symtomlindring och inte så mycket att 

förebygga hjärtinfarkt. 

Vare sig ett ingrepp orsakats av en invalidiserande stabil 

kärlkramp eller en episod med instabil kärlkramp så innebär 

ingreppet en period av rehabilitering. Hur fort rehabiliteringen 

går är beroende på allmäntillstånd och aktivitetsgrad. 

Efter en ballongvidgning stannar patienten vanligen kvar 

på sjukhuset över natten innan han eller hon åker hem igen. 

En bypass-operation kräver dock flera dagar på sjukhus. 

Efter det tycker de flesta säkert att det ska bli skönt att 

komma hem och låta vardagen ta vid igen efter all uppståndelse. 

Efter en ballongvidgning kan man oftast snart återgå 

till samma aktivitet som tidigare och om ingreppet är lyckat 

kommer man också att kunna öka sin aktivitet och leva ett 

mera besvärsfritt liv. 

En bypass-operation innebär en längre rehabilitering och 

den första dagen kan det vara en ansträngning bara att resa

sig. På sikt brukar dock de flesta klara av att återgå till den 

aktivitetsgrad de hade före insjuknandet, och förhoppningsvis 

även ett mer aktivt liv. 

Efter att ha fått diagnosen instabil kärlkramp är många 

rädda för att röra sig så att de blir andfådda. Det är viktigt att 

komma ihåg att det inte är farligt att röra sig efter sjukdomen, 

även om det gäller att öka sin aktivitetsgrad i etapper. Efter 

någon vecka brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat 

i omgivningarna runt hemmet och att klara av flertalet 

normala sysslor hemma – förutom de allra tyngsta. 

Att klara av vardagssysslorna är givetvis viktigt för att få 

tillbaka ett normalt liv. Samtidigt måste den som en gång 

fått en allvarlig sjukdom alltid vara uppmärksam på kroppens 

signaler. Bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet är tecken 

på att det är bäst att ta det lugnare. 

Efter utskrivningen krävs fortsatta hälsokontroller. Det 

första återbesöket brukar vara på sjukhusets mottagning efter 

två till fyra veckor. En del sjukhus har speciella kranskärls- 



mottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster 

och dietister arbetar i team. Vid återbesöken kontrollerar 

de patientens hälsa bland annat för att se om behandlingen 

behöver förändras på något sätt. Målet är att patienten ska 

kunna återanpassas till ett normalt aktivt liv igen. 

Men det finns risk för att patientens vardag innehåller 

moment som kan leda till ett återinsjuknande. Därför är ett 

annat syfte med återbesöken att försöka påverka patientens 

livsstil. 

I de allra flesta fall finns det något att göra för att uppnå 

ett sundare liv. Det viktigaste en person med kranskärlssjukdom 

kan göra för att förbättra sin hälsa är att sluta röka. 

Andra goda råd är att äta sundare, motionera mer och förändra 

vardagen så att den blir mindre stressig. Ett sätt att 

ändra rutinerna både på jobbet och hemma är att våga sätta 

gränser när något engagemang upplevs som alltför krävande. 

För att vara säker på att komma igång med lämplig fysisk 

aktivitet kan det vara bra att be om en remiss till sådan träning 

i sjukhusets regi alternativt be om ”motion på recept”. 

Att våga säga nej och att våga röra sig 

Det är viktigt att tillåta att rehabiliteringen tar tid utan att 

känna skuldkänslor. Inte bara familjen utan också kollegerna 

på jobbet kanske ställer olika krav på aktiviteter. Kanske 

har de också attityden att vardagen tillsammans nu ska bli 

som vanligt igen. Ett råd från läkare är att våga sätta gränser 

när det gäller engagemang som känns som överkrav. 

Den egna hälsan måste komma först i det här läget. 

Det kan faktiskt vara tillåtet att vara trött. 

Att det är nyttigt med fysisk aktivitet även för de som lider 

av hjärtsjukdomar var känt redan i slutet av 1700-talet. Men 

den kunskapen föll sedan i glömska för att i Sverige återupplivas 

på 1960-talet då fysisk träning började användas som 

terapi vid hjärtsjukdom. Forskare har visat att de som deltar 

i organiserad fysisk träning minskar risken för återinsjuknande 

och död i hjärtkärlsjukdom med cirka 20 procent de 

närmaste åren efter sin akuta händelse. 

Många blir överdrivet försiktiga i samband med hjärtsjukdom 

– en försiktighet som ofta uppmuntras av rädda 

anhöriga. Att röra på sig blir då som att få ett kvitto på vad 

kroppen klarar av. Det gäller bara att komma över den första 

rädslan.

Det finns studier som visar att kvinnor som kommer till 

rehabilitering har lägre funktionsstatus än män och också är 

mer psykosocialt påverkade av sin sjukdom. En orsak till 

detta anses vara att kvinnor ofta upplever mer stress och 

begränsningar i det dagliga livet än män. 

Sjukskrivning och arbete 

Efter den första akuta sjukdomsepisoden brukar det följa 

en tid av sjukskrivning i hemmet. Hur lång den perioden blir 

varierar givetvis utifrån hur personen ifråga mår och vilken 

typ av arbete han eller hon har. Det beror också på om den 

instabila kärlkrampen stabiliserar sig eller inte. Varje patient 

och situation är unik och det finns inga absoluta regler för 

hur lång sjukskrivningen ska vara. Om man har ett fysiskt 

mindre krävande arbete och en lindrig kärlkramp, behöver 

man kanske inte sjukskrivas alls, medan en person med 

tungt arbete och mera uttalad kärlkramp behöver längre 

sjukskrivning och eventuellt också åtgärder för att anpassa 

arbete och fritid till den fysiska kapaciteten. 

Det kan vara bra att på ett tidigt stadium fundera över och 

planera för hur arbetet ska fungera i framtiden. Ofta är en 

gradvis återgång till arbetet att föredra. I sådana fall är det 

möjligt att vara sjukskriven på halvtid eller till 25 procent. 

Det finns också de som gör en så kallad arbetsprövning på 

sitt gamla arbete under fortsatt hel sjukskrivning. Det innebär 

att man arbetar på prov utan att sjukskrivningen bryts. 

Både ansvarig läkare och arbetsgivaren bör kunna involveras 

i diskussionerna om hur den framtida arbetssituationen 

ska lösas på bästa sätt. Första steget i en bra rehabilitering 

tas ofta redan på sjukhuset. Eftersom en stor del av arbetsbördan 

för kvinnor finns i hemmet kan hemkomsten från 

sjukhuset bli som att återgå till jobbet direkt. Ett sätt att 

åtgärda detta kan vara att förlägga en del av arbetsrehabiliteringen 

till hemmet. 

Resor och bilkörning 

För den som känner sig tillräckligt frisk finns inga hinder att 

under sjukskrivningen vistas på annan ort än hemorten. 

Den som byter adress för längre tid än tre dagar under sjukskrivningen 

måste dock meddela försäkringskassan. 

De flesta klarar i regel köra bil direkt efter utskrivningen 



från sjukhuset. I samband med utskrivningen brukar läkaren 

ge instruktioner om vad som gäller. 

Tänk på att även om själva bilkörningen kanske inte är 

fysiskt påfrestande kan det uppstå situationer som utlöser 

kraftig stress. Det i sin tur kan få puls och blodtryck att stiga 

vilket kan utlösa kärlkramp. 

Bad och bastu 

Den som har kranskärlssjukdom bör undvika alltför kraftiga 

temperatursvängningar. Snabb avkylning i samband med 

kallbad medför att cirkulationen påverkas och kan leda till 

en kärlkrampsattack. Därför är ett bra råd att pröva sig fram 

med utomhusbad under en period och att undvika alltför 

snabb avkylning genom att doppa sig gradvis. 

Att bada bastu bör också ske med viss försiktighet. Värmen 

i bastun gör att blodkärlen vidgas och att blodtrycket sjunker. 

Det kan leda till att man svimmar, den risken är speciellt stor 

för de som äter blodtryckssänkande medicin. Snabb eller 

kraftig avkylning efter bastubadet gör att blodtrycket stiger, 

vilket innebär en stor påfrestning för hjärtat. 

Sex 

Att tappa sexlusten efter en svår sjukdom är vanligt bland 

både män och kvinnor. Men det finns egentligen inga medicinska 

skäl för att avstå från det sexuella samlivet när man 

kommit hem från sjukhuset. Påfrestningarna på hjärtat är 

i regel inte större vid ett samlag än vid det arbetsprov som 

patienten gör vid utskrivningen från sjukhuset. 

Den som är rädd att få kärlkramp kan förebygga detta 

genom att ta en nitroglycerintablett några minuter före ett 

samlag. Läkare varnar dock för att använda medicinen 

Viagra i samband med nitroglycerin. Kombinationen kan 

leda till mycket allvarliga blodtrycksfall. 

Nedstämdhet och oro 

Hjärt-kärlsjukdom drabbar inte enbart kroppen. De flesta 

människor som är med om livsavgörande händelser brukar 

också omvärdera delar av sitt liv eller sin livsstil. Egen eller 

anhörigs sjukdom är ett typiskt tillfälle som brukar ge anledning 

till sådana funderingar. Därför är det vanligt och

naturligt att reagera med oro och nedstämdhet de första 

veckorna efter sjukdomsdebuten. Detta brukar dock försvinna 

utan speciella åtgärder eller medicinering. 

En del personer försöker efter utskrivningen från sjukhuset 

”glömma bort” sin kärlkramp. Att förneka en svår 

händelse på det viset kan vara ett försök att skydda sig mot 

oro och ångest. Samtidigt kan denna reaktion göra det 

svårare att återanpassa sig till ett normalt liv igen. 

Ett annat sätt att försvara sig mot oron kan vara att bagatellisera 

händelsen eller att försöka framstå som starkare och 

mer oberoende än man känner sig. En tredje personlighetsgrupp 

kan reagera genom att börja oroa sig över helt andra 

saker än själva sjukdomen. Kanske blir de lättirriterade eller 

till och med aggressiva. 

Det är viktigt att de anhöriga känner till att sådana här 

psykiska reaktioner är naturliga. Ofta märks det inte under 

sjukhusperioden då man befinner i en främmande miljö och 

skyddad från fysiska och psykiska påfrestningar. Men väl 

hemma igen blir många mer känsliga än normalt. Då kan det 

vara svårt att tåla även små motgångar och påfrestningar. 

Som alltid är ett gott råd att tala om hur man känner och 

tänker. Då är det lättare att få rätt stöd och hjälp. Samtidigt 

kan ett sådant samtal göra det lättare att bearbeta händelserna 

och komma i balans igen. 

Depression och ångest 

Det är vanligare med depression och ångest hos personer som 

har drabbats av fysiska sjukdomar än hos normalbefolkningen. 

Ett sådant samband finns också vad gäller hjärt-kärlsjukdomar 

och förekomsten av depression och ångest. Hos 

kvinnor är kopplingen vanligare än hos män. 

Att upptäcka att någon är deprimerad är inte alltid så lätt. 

Men det är viktigt att dessa personer snabbt får diagnos och 

behandling. Ett tecken på att någon kan vara deprimerad är 

att personen ifråga verkar ointresserad av det mesta och har 

svårt att känna glädje. Problem med minne och koncentration 

är några andra symtom liksom dålig aptit och att man 

vaknar alldeles för tidigt. 

De så kallade SSRI-preparaten som under 1990-talet fick 

genomslag i behandlingen av depressioner har mindre biverkningar 

i hjärta och kärl än vad de äldre antidepressiva 

medicinerna har. 


RISKFAKTORER 


Så undviker du 

hjärt-kärlsjukdom 

Orsakerna till att folk får hjärtinfarkt är desamma världen 

över. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda 

riskfaktorerna. Det visar den stora internationella studien 

Interheart som presenterades vid en europeisk hjärtkonferens 

hösten 2004. Eftersom kärlkramp och hjärtinfarkt 

båda orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl är riskfaktorerna 

för att få kärlkramp desamma som vad gäller 

hjärtinfarkt. Därför gäller resultaten av Interheart-studien 

båda patientgrupperna. 

Enligt studien, där 52 länder deltog, kan nio riskfaktorer 

förklara men än 90 procent av risken för att få hjärtinfarkt. 

Av dessa utgör rökning och höga blodfetter de allvarligaste 

riskerna och svarar för närmare 70 procent av alla hjärtinfarkter. 

Forskarna bakom studien uppgav att de själva 

var förvånade över den stora roll som blodfetter spelar i 

sammanhanget. 

Övervikt och diabetes 

En av de nio dominerande riskfaktorerna för hjärtinfarkt 

som nämns i Interheart-studien är det globalt växande problemet 

med övervikt. 

Under många år har läkare världen över larmat om fetmaepidemin 

bland vuxna och de många sjukdomar som kraftig 

övervikt bäddar för. Trots varningarna fortsätter trenden att 

övervikt och fetma blir allt vanligare. 

Fetma är inte bara ett av de största hoten mot hälsan hos 

västvärldens vuxna befolkning utan övervikten kryper också 

ner i åldrarna. Enligt WHO är vart tionde barn i världen 

överviktigt. I fetmans fotspår kommer också andra sjukdomar 

och typ 2-diabetes, det som tidigare kallades ålders-

diabetes, drabbar numera även barn och unga. Ett samlingsbegrepp 

för denna välfärdssjukdom är det metabola 

syndromet. Inom medicinen används beteckningen syndrom 

när flera olika aspekter av en underliggande sjukdom förekommer 

hos en och samma person. Det metabola syndromet 

handlar om kopplingen mellan övervikt, högt blodtryck, 

blodfettsrubbningar samt nedsatt känslighet för insulin, så 

kallad insulinresistens. Det metabola syndromet innebär 

stor risk för utvecklingen av diabetes och hjärt-kärlsjukdom 

och orsaken är framför allt ohälsosam kaloririk kost med 

mycket fett och socker. 

Högt blodtryck 

Hypertoni eller högt blodtryck är en viktig riskfaktor för 

hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor. Orsakerna 

bakom högt blodtryck kan vara många och påverkas av 


De nio faktorer som är 

viktigast att förändra för att 

minska riskerna för hjärtinfarkt 

enligt den internationella 

studien Interheart: 

Tobaksanvändning 

Blodfetter 

Blodtryck 

Diabetes 

Bukfetma 

Stress 

Fysisk aktivitet 

Grönsaker och frukt i kosten 

Alkoholintag (ett måttligt 

alkoholintag var förenat med 

minskad risk för hjärtsjukdom) 

Källa: Interheart 


såväl arv som miljö. Övervikt betraktas som en särskilt viktig 

riskfaktor för högt blodtryck så även ur den aspekten lönar 

det sig ofta med sunda vanor. Hos yngre kvinnor kan p-piller 

vara en orsak till högt blodtryck. 

Blodfettsrubbningar 

Det finns de som har höga kolesterolvärden på grund av 

ärftliga faktorer. Men de flesta kan påverka sina värden 

genom att lägga om sina kostvanor. 

I länder där befolkningen äter annan typ av kost och har 

lägre kolesterolvärden än i Sverige är det ovanligare med 

hjärt-kärlsjukdom. Några exempel på sådana länder är Japan, 

Kina och Medelhavsländerna. Den avgörande skillnaden i 

kosthållningen mellan dessa länder och Sverige tycks vara 

mängden mättat fett i maten. 

För höga andelar mättat fett i maten leder till högre kolesterolvärden. 

Mättat fett finns i smör, ost, grädde och andra 

feta mejeriprodukter. Det fett som finns i kött från nöt, gris 

och får innehåller också höga andelar mättat fett. Nyttiga 

fleromättade fetter finns i vissa fisksorter, till exempel lax, 

sill, strömming och makrill, avokado, nötter samt oliv- och 

rapsolja. 

Alla som har eller har haft kranskärlssjukdom bör sträva 

efter att sänka sina kolesterolvärden. Ett sätt att minska andelen 

mättat fett i kosten är att välja magrare mejeriprodukter 

samtidigt som man äter mer fibrer och grönsaker. 

Vid de flesta sjukhus finns det möjlighet att få kostrådgivning 

av en dietist. Det finns även gott om broschyrer och 

kokböcker som ger tips om hur man kan ändra sina matvanor 

och äta nyttigare. 

För den kranskärlssjuke behövs oftast dessutom kolesterolsänkande 

läkemedel. Den vanligaste gruppen av läkemedel 

kallas för statiner, och ett flertal olika fabrikat finns att välja 

mellan. För de flesta patienter med kranskärlssjukdom eftersträvar 

man ett totalt kolesterolvärde under 4,5 eller ett 

LDL-värde under 2,5. Man bör räkna med långvarig, kanske 

livslång behandling – liksom med ett livslångt sunt levnadssätt. 

Men därmed inte sagt att man ska tacka nej till kalas 

och fester. Festmat behöver inte vara onyttig och enstaka 

avsteg från en sundare kost är ingen katastrof.

EGENVÅRD 

Midja-stusskvoten räknar du 

ut genom att dividera midjeomfånget 

i centimeter med 

stussomfånget. Exempel: En 

kvinna som har midjemåttet 

84 och stussmåtet 104 centimeter 

får kvoten 0,81. Hon 

är normalviktig. 


Ny livsstil 

För den som har blivit frisk från hjärtinfarkt eller lider av 

kärlkramp finns många sätt att motverka återfall. Det lönar 

sig till exempel alltid att sluta röka. Att motionera mera och 

att se över sin kosthållning är ytterligare två viktiga steg på 

väg till ett friskare liv. För den som är överviktig är det viktigt 

att gå ner i vikt för att reducera risken för att bli sjuk igen. 

Framför allt gäller det att inte gå upp ytterligare i vikt. 

Ett mått på kroppsvikten justerad för kroppslängd är 

body mass index, BMI. Den som har en BMI mellan 20 och 

25 anses vara normalviktig. Bukomfånget används också 

alltmer som mått på övervikt och den särskilt farliga bukfetman. 

Optimalt bör bukomfånget i navelhöjd för män vara 

under 94 centimeter och för kvinnor under 80. Ett tredje sätt 

att kontrollera övervikt är att räkna fram den så kallade 

midja-stusskvoten. Kvoten för kvinnor bör ligga under 0,85 

och för män under 0,90. 

Är det mycket som behöver ändras i livsstilen kan det 

vara en bra idé att lägga till en ny vana i taget om det ska bli 

en bestående förändring. Läkarvetenskapen är överens om 

att den bästa enskilda åtgärden i det här läget är att sluta 

röka. Steg nummer två kan vara att lägga till den där promenaden 

på 30 minuter om dagen… 

Rökning 

Rökning är en av de två tyngsta riskfaktorerna när det gäller 

hjärt-kärlsjukdom. Redan före Interheart-studien visste 

man att risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är mycket 

högre hos rökare än icke-rökare. Det är också välkänt att 

kvinnor lättare skadas av tobak än män. 

Ett totalstopp är bättre än att bara dra ner på antalet 

cigar retter. Eftersom nikotin är så vanebildande kan det 

vara svårt att sluta på egen hand. Men nikotinplåster och 

nikotintuggummin kan vara till stor hjälp att ta bort den 

värsta nikotinabstinensen efter rökstoppet. Många är rädda 

för en viktökning i samband med rökstoppet. Men de flesta 

går inte upp mer än mellan ett och tre kilon vilket är mindre

farligt för hjärtat än att fortsätta röka. Man bör heller aldrig 

glömma att rökning är den dominerande riskfaktorn också 

för lungcancer och andra lungsjukdomar. 

Motion 

Inte bara den fysiska hälsan utan även den psykiska brukar 

bli bättre med motion. Efter till exempel en bypass-operation 

är det viktigt att komma igång lugnt och med en långsam 

upptrappning. Valet av träningsmetod måste naturligtvis 

göras med omsorg och med hänsyn till konditionsnivå, förutsättningar 

och intresse. 

Den fysiska träning som olika sjukhus ger sina hjärtpatienter 

indelas ofta i två steg. Det första steget har som 

mål att patienten ska återgå till samma grad av fysiska aktiviteter 

som före insjuknandet. Steg nummer två är att ytterligare 

förbättra konditionen genom regelbunden träning. På 

många sjukhus i landet finns möjlighet att delta i speciella 

hjärtgrupper under ledning av en sjukgymnast. 

Efter rehabiliteringen är det viktigt att fortsätta motionera 

på egen hand. I början är det vanligt att vara rädd för kraftiga 

rörelser. Men att komma igång fysiskt efter sjukdomen gör 

att många känner sig säkrare och tryggare i sin kropp igen. 

Vad som är lagom ansträngning får man prova sig fram till. 

Trötthet, andfåddhet eller smärta i bröstet är signaler på att 

stanna upp och vila. 

Promenader brukar de flesta klara av och även njuta av. 

Rehabiliteringsläkare brukar rekommendera att man rör på 

sig minst 30 minuter dagligen. 

Tips på aktiviteter utöver promenader är att cykla, simma, 

dansa eller gympa under 30 till 45 minuter ett par gånger i 

veckan. Det går också bra att dela upp den fysiska aktiviteten i 

olika omgångar. Det viktiga är att vara igång. 

Vissa personer har rörelsehinder som gör det svårt att 

cykla, promenera eller simma. Men de allra flesta kan under 

ledning av en sjukgymnast göra någon slags styrketräning 

med vikter eller i träningsmaskiner på ett gym. Hjärtpatienter 

avråddes tidigare från sådan styrketräning. Men senare 

forskarrön har visat att detta är ett säkert sätt att träna förutsatt 

att belastningen inte är för hög. 

Diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, 

särskilt hos kvinnor. Men en studie har visat 

att otränade 60-åriga kvinnor med typ 2-diabetes kunde 

BMI räknar du ut genom att 

dividera vikten i kilo med 

kvadraten på längden i meter. 

Exempel: En person som 

väger 65 kg och är 1,67 m 

lång räknar enligt formeln 

65/(1,67 x 1,67) = 23,3. Personen 

i fråga är normalviktig. 


Minst 400 gram frukt och 

grönsaker per dag har en 

positiv effekt på hälsan och 

kan tillsammans med minst 

30 minuters motion per dag 

förebygga framtida viktproblem, 

diabetes och på lång 

sikt hjärt-kärlsjukdomar. 


sänka blodsocker, blodtryck och blodfetter enbart av att 

ägna sig åt måttlig styrketräning. De kunde med andra ord 

nå mycket bättre hälsa utan större ansträngning. 

Kost 

Både kolesterolvärde och blodtryck är viktiga faktorer vid 

uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom och för att hålla sig frisk 

gäller det att välja rätt mat. 

Valet av fetter har stor betydelse för kolesterolvärdena. 

Regeln är att välja flytande matfetter i stället för hårda, till 

exempel oljor och flytande margariner. På smörgåsen är det 

bra att välja ett lättmargarin. Exempel på livsmedel med 

hårda (mättade) fetter är smör, feta mejeriprodukter, charkuteriprodukter 

och bakverk. Livsmedel som påverkar 

blodfetterna positivt är fisk, nötter och frukt och grönsaker. 

Andra tips som leder till god blodfettsbalans är att skära 

bort synligt fett från kött, välja nyckelhålsmärkta varor samt 

äta fullkornsbröd, gärna bakat på surdeg, och knäckebröd. 

Att hålla ett lågt blodtrycket är mycket viktigt för hjärthälsan. 

Ett mycket effekivt sätt är att minska på saltintaget i 

maten. Det kan vara svårt att vänja sig av vid den invanda 

salta smaken men efter några veckor brukar man ha lyckats. 

När man lagar mat själv kan det vara en god idé att byta ut 

vanligt salt mot mineralsalt som bara innehåller hälften så 

mycket av det blodtryckshöjande natriumet jämfört med 

vanligt salt. Mineralsalt innehåller dessutom kalium och 

magnesium som har en blodtryckssänkande effekt. 

Det största problemet när man vill minska på sitt saltintag 

är att den största mängden vi får i oss kommer från 

färdigproducerad mat som vi inte har kontroll över. Därför 

är det bra att i så stor utsträckning som möjligt laga maten 

själv och att undvika de allra värsta saltkällorna som charkuteriprodukter, 

chips och andra snacks, samt ost. 

Alkohol 

Forskarna diskuterar om små mängder alkohol eventuellt är 

till nytta för hjärta och kärl. Säkert är dock att alkohol i 

större mängd bör undvikas eftersom det påverkar hjärtats 

pumpförmåga och kan utlösa hjärtrytmrubbningar som 

kan bli allvarliga.

Vetenskapligt ansvarig: 

Olov Wiklund, professor vid Hjärt-Kärlinstitu tionen 

och Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska Akademin, 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg 

Experter: 

Anders Waldenström, professor i kardiologi vid 

Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

Christer Höglund, medicine doktor och läkare vid 

Cityheart i Stockholm samt redaktör för tidskriften 

Svensk Cardiologi. 

Projektledning och grafisk form: 

Appelberg 

Text: 

Annika B Hjerpe, medicinjournalist 

Litteraturförteckning: 

Temaskriften Hjärtinfarkt 

Utgiven av Hjärt-Lungfonden 2004 

Temaskriften Kvinnor och hjärtsjukdom 

Utgiven av Hjärt-Lungfonden 2001 

Kvinnohjärtan – hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor 

Redaktör: Karin Schenck-Gustafsson 

Utgiven av Studentlitteratur 2003 

Sjukdomslära av Leif Svanström 

Utgiven av Studentlitteratur 2003 

Läkemedelsguiden 

Utgiven 2003 av Läkemedelsverket 

i samarbete med Svenska Läkaresällskapet 

Lilla Lipidhandboken 

av Christer Höglund och Anders Waldenström 

Utgiven av Lifespan AB och AstraZeneca 2005 

PM Praktisk Medicin 

Utgiven av Three doctors förlag 2000 

Svensk Cardiologi, nr 1/2005 

Läkartidningen, nr 9/2005 

ISBN 91-975693-0-5 

Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt 35

När våren kom med sunnanvind 

och solen sken i sky, 

då slog mitt hjärta underbart och 

rymden var som ny. 

Ur fordoms gångna, mörka natt 

en morgonglädje kom, 

när kärrets högflod sköljde upp 

de frusna fjolårsblom. 

Dan Andersson

Kärlkramp - Internetmedicin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?