Kärlkramp - Internetmedicin

More documents

Recommendations

Info

22 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP mottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar i team. Vid återbesöken kontrollerar de patientens hälsa bland annat för att se om behandlingen behöver förändras på något sätt. Målet är att patienten ska kunna återanpassas till ett normalt aktivt liv igen. Men det finns risk för att patientens vardag innehåller moment som kan leda till ett återinsjuknande. Därför är ett annat syfte med återbesöken att försöka påverka patientens livsstil. I de allra flesta fall finns det något att göra för att uppnå ett sundare liv. Det viktigaste en person med kranskärlssjukdom kan göra för att förbättra sin hälsa är att sluta röka. Andra goda råd är att äta sundare, motionera mer och förändra vardagen så att den blir mindre stressig. Ett sätt att ändra rutinerna både på jobbet och hemma är att våga sätta gränser när något engagemang upplevs som alltför krävande. För att vara säker på att komma igång med lämplig fysisk aktivitet kan det vara bra att be om en remiss till sådan träning i sjukhusets regi alternativt be om ”motion på recept”. Att våga säga nej och att våga röra sig Det är viktigt att tillåta att rehabiliteringen tar tid utan att känna skuldkänslor. Inte bara familjen utan också kollegerna på jobbet kanske ställer olika krav på aktiviteter. Kanske har de också attityden att vardagen tillsammans nu ska bli som vanligt igen. Ett råd från läkare är att våga sätta gränser när det gäller engagemang som känns som överkrav. Den egna hälsan måste komma först i det här läget. Det kan faktiskt vara tillåtet att vara trött. Att det är nyttigt med fysisk aktivitet även för de som lider av hjärtsjukdomar var känt redan i slutet av 1700-talet. Men den kunskapen föll sedan i glömska för att i Sverige återupplivas på 1960-talet då fysisk träning började användas som terapi vid hjärtsjukdom. Forskare har visat att de som deltar i organiserad fysisk träning minskar risken för återinsjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med cirka 20 procent de närmaste åren efter sin akuta händelse. Många blir överdrivet försiktiga i samband med hjärtsjukdom – en försiktighet som ofta uppmuntras av rädda anhöriga. Att röra på sig blir då som att få ett kvitto på vad kroppen klarar av. Det gäller bara att komma över den första rädslan.
Det finns studier som visar att kvinnor som kommer till rehabilitering har lägre funktionsstatus än män och också är mer psykosocialt påverkade av sin sjukdom. En orsak till detta anses vara att kvinnor ofta upplever mer stress och begränsningar i det dagliga livet än män. Sjukskrivning och arbete Efter den första akuta sjukdomsepisoden brukar det följa en tid av sjukskrivning i hemmet. Hur lång den perioden blir varierar givetvis utifrån hur personen ifråga mår och vilken typ av arbete han eller hon har. Det beror också på om den instabila kärlkrampen stabiliserar sig eller inte. Varje patient och situation är unik och det finns inga absoluta regler för hur lång sjukskrivningen ska vara. Om man har ett fysiskt mindre krävande arbete och en lindrig kärlkramp, behöver man kanske inte sjukskrivas alls, medan en person med tungt arbete och mera uttalad kärlkramp behöver längre sjukskrivning och eventuellt också åtgärder för att anpassa arbete och fritid till den fysiska kapaciteten. Det kan vara bra att på ett tidigt stadium fundera över och planera för hur arbetet ska fungera i framtiden. Ofta är en gradvis återgång till arbetet att föredra. I sådana fall är det möjligt att vara sjukskriven på halvtid eller till 25 procent. Det finns också de som gör en så kallad arbetsprövning på sitt gamla arbete under fortsatt hel sjukskrivning. Det innebär att man arbetar på prov utan att sjukskrivningen bryts. Både ansvarig läkare och arbetsgivaren bör kunna involveras i diskussionerna om hur den framtida arbetssituationen ska lösas på bästa sätt. Första steget i en bra rehabilitering tas ofta redan på sjukhuset. Eftersom en stor del av arbetsbördan för kvinnor finns i hemmet kan hemkomsten från sjukhuset bli som att återgå till jobbet direkt. Ett sätt att åtgärda detta kan vara att förlägga en del av arbetsrehabiliteringen till hemmet. Resor och bilkörning För den som känner sig tillräckligt frisk finns inga hinder att under sjukskrivningen vistas på annan ort än hemorten. Den som byter adress för längre tid än tre dagar under sjukskrivningen måste dock meddela försäkringskassan. De flesta klarar i regel köra bil direkt efter utskrivningen Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 23
Page 1 and 2: Kärlkramp En temaskrift från Hjä
Page 3 and 4: Rökning och höga blodfetter är d
Page 5 and 6: De blodkärl som för blodet från
Page 7 and 8: hjärtinfarkt står i relation till
Page 9 and 10: Instabil kärlkramp Instabil kärlk
Page 11 and 12: ett viktigt telefonsamtal att förb
Page 14 and 15: 14 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP Ult
Page 16 and 17: 16 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP Ibl
Page 18 and 19: 18 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP år
Page 20 and 21: VAD HÄNDER SEDAN? 20 Hjärt-Lungfo
Page 26 and 27: 26 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP fr
Page 28 and 29: RISKFAKTORER 28 Hjärt-Lungfonden K
Page 30: De nio faktorer som är viktigast a
Page 33 and 34: farligt för hjärtat än att forts
Page 35 and 36: Vetenskapligt ansvarig: Olov Wiklun

Kärlkramp - Internetmedicin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?