Kärlkramp - Internetmedicin

More documents

Recommendations

Info

16 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP Ibland kan acetylsalicylsyra dock ge magbesvär. Även allergiska reaktioner kan förekomma, men dessa är sällsynta. För den som inte tål ASA finns andra medel med liknande effekt, till exempel clopidogrel. Även efter det akuta skedet rekommenderas en daglig låg dos av ASA för att minska risken för nya blodproppar. Betablockerare Behandling med betablockerare minskar hjärtmuskelns syrebehov genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen. Genom att minska hjärtats behov av syre och näring minskar även antalet kärlkrampsattacker. Betablockerare kan ges både i injektionsform och som tabletter och är förstahandsval vid ansträngningsutlöst kärlkramp. Biverkningar som kan förekomma hos de som får betablockerare är ofta dosberoende med låg puls och lågt blodtryck. En del patienter kan känna sig tröttare eller få besvär av kalla händer och fötter. Även sömnbesvär kan förekomma. Ett komplement till betablockad kan vara de så kallade ACE-hämmarna. Dessa används särskilt vid en mera utbredd hjärtmuskelskada eller vid hjärtsvikt. De kraftigt kärlvidgande läkemedel åstadkommer en vidgning av blodkärlen i kroppen vilket minskar blodtrycket och belastningen på hjärtat. Nitroglycerin Ett sätt att minska smärtan vid kärlkramp är att underlätta hjärtats arbete genom att ge patienten det kärlvidgande medlet nitroglycerin. Nitroglycerin har både den effekten att det bryter pågående kärlkrampsattack och förebygger nya. Vid en kärlkrampsattack låter man en snabbverkande nitroglycerintablett smälta under tungan eller inhalerar spray med nitroglycerin. Detta får blodkärlen, i synnerhet venerna, att vidgas. Därigenom minskar snabbt hjärtats arbete och syrebehov. På sjukhus kan nitroglycerin även ges som dropp. Inför en fysisk eller psykisk ansträngning kan man också förebygga en kärlkrampsattack genom att ta ett långtidsverkande nitroglycerinpreparat. Blodfettssänkande medicin Det skrivs och talas ofta om det goda och det onda kolesterolet. Det kolesterol som vanligtvis mäts, totalkolesterol, består
till största delen av det onda LDL-kolesterolet. Det goda kolesterolet, HDL, hjälper till att frakta bort skadligt kolesterol från kärlväggen och kan därmed bidra till att läka åderförfettning. Ett tredje blodfett kallas för triglycerider och är också skadligt för den som har för höga halter i blodet. På senare år har läkarna i hög grad börjat tillämpa en helhetssyn för den totala riskbilden när det gäller vilka patienter som ska behandlas med blodfettssänkande medicin. Vilka läkemedel som kan bli aktuella och hur behandlingen ska se ut utformas därför alltmer av läkare och patient tillsammans. Om det till exempel handlar om en patient med diabetes, hög ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom och en riskabel livsstil kan det bli aktuellt med medicinsk behandling för att få ner blodfetterna även om dessa inte är på alarmerande nivå. Omvänt gäller att patienter som inte uppvisar andra riskfaktorer och som har en hälsosam livsstil kanske ska avvakta med blodfettssänkande medicin och i stället försöka påverka kost- och livsstil. En riktlinje är att för den som drabbas av hjärtinfarkt eller kärlkramp bör kolesterolet aldrig vara högre än 4,5 mmol/ liter. Samtidigt anser man att LDL-kolesterolet bör vara lägre än 2,5 mmol/l. Även med bra kost har många patienter högre värden än detta. Därför behövs ofta en typ av läkemedel som kallas statiner och som har mycket god effekt på kolesterolnivån. Ibland kan även andra läkemedel bli aktuella. Man bör räkna med långvarig, kanske livslång behandling. Östrogen Unga och medelålders kvinnor har ofta friskare kranskärl än jämnåriga män. Detta anses bero på att de kvinnliga könshormonerna, och då framför allt östrogen, har en hjärtskyddande effekt. Efter klimakteriet, det vill säga efter cirka 55 års ålder, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. Ballongvidgning Om man vid kranskärlsröntgen konstaterar att en person bara har enstaka förträngningar i kranskärlen görs oftast en så kallad ballongvidgning (PCI). Ett sådant ingrepp sker utan narkos och utan att man behöver öppna bröstkorgen. Utvecklingen av PCI har gått snabbt och inom de närmaste Ballongvidgning (PCI) innebär att en ballongkateter förs in i ett blodkärl i ljumsken och upp genom kärlträdet till förträngningen. Ballongen blåses upp och kärlet vidgas. Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 17
Page 1 and 2: Kärlkramp En temaskrift från Hjä
Page 3 and 4: Rökning och höga blodfetter är d
Page 5 and 6: De blodkärl som för blodet från
Page 7 and 8: hjärtinfarkt står i relation till
Page 9 and 10: Instabil kärlkramp Instabil kärlk
Page 11 and 12: ett viktigt telefonsamtal att förb
Page 14 and 15: 14 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP Ult
Page 18 and 19: 18 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP år
Page 20 and 21: VAD HÄNDER SEDAN? 20 Hjärt-Lungfo
Page 22 and 23: 22 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP mot
Page 26 and 27: 26 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP fr
Page 28 and 29: RISKFAKTORER 28 Hjärt-Lungfonden K
Page 30: De nio faktorer som är viktigast a
Page 33 and 34: farligt för hjärtat än att forts
Page 35 and 36: Vetenskapligt ansvarig: Olov Wiklun

Kärlkramp - Internetmedicin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?