Kärlkramp - Internetmedicin

22 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
mottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster
och dietister arbetar i team. Vid återbesöken kontrollerar
de patientens hälsa bland annat för att se om behandlingen
behöver förändras på något sätt. Målet är att patienten ska
kunna återanpassas till ett normalt aktivt liv igen.
Men det finns risk för att patientens vardag innehåller
moment som kan leda till ett återinsjuknande. Därför är ett
annat syfte med återbesöken att försöka påverka patientens
livsstil.
I de allra flesta fall finns det något att göra för att uppnå
ett sundare liv. Det viktigaste en person med kranskärlssjukdom
kan göra för att förbättra sin hälsa är att sluta röka.
Andra goda råd är att äta sundare, motionera mer och förändra
vardagen så att den blir mindre stressig. Ett sätt att
ändra rutinerna både på jobbet och hemma är att våga sätta
gränser när något engagemang upplevs som alltför krävande.
För att vara säker på att komma igång med lämplig fysisk
aktivitet kan det vara bra att be om en remiss till sådan träning
i sjukhusets regi alternativt be om ”motion på recept”.
Att våga säga nej och att våga röra sig
Det är viktigt att tillåta att rehabiliteringen tar tid utan att
känna skuldkänslor. Inte bara familjen utan också kollegerna
på jobbet kanske ställer olika krav på aktiviteter. Kanske
har de också attityden att vardagen tillsammans nu ska bli
som vanligt igen. Ett råd från läkare är att våga sätta gränser
när det gäller engagemang som känns som överkrav.
Den egna hälsan måste komma först i det här läget.
Det kan faktiskt vara tillåtet att vara trött.
Att det är nyttigt med fysisk aktivitet även för de som lider
av hjärtsjukdomar var känt redan i slutet av 1700-talet. Men
den kunskapen föll sedan i glömska för att i Sverige återupplivas
på 1960-talet då fysisk träning började användas som
terapi vid hjärtsjukdom. Forskare har visat att de som deltar
i organiserad fysisk träning minskar risken för återinsjuknande
och död i hjärtkärlsjukdom med cirka 20 procent de
närmaste åren efter sin akuta händelse.
Många blir överdrivet försiktiga i samband med hjärtsjukdom
– en försiktighet som ofta uppmuntras av rädda
anhöriga. Att röra på sig blir då som att få ett kvitto på vad
kroppen klarar av. Det gäller bara att komma över den första
rädslan.