FISKERISTUDIER - Runkebjerg.dk

More documents

Recommendations

Info

Foto G. Gottberg. Bild 17. A ne b o d a (Sverige, Småland). I förgrunden försöksdammar, längre bort lekdammar. Foto G. Gottberg. Bild 18. A ne b o d a (Sverige, Småland). Utfiskning af nedre Sågdammen. Fångstlådan, icke synlig å bilden, är placerad bakom fördämningen under bron.
19 4, 9 s ha. Invid dammarna ligger den nya, rymliga institutionsbyggnaden, som· blef färdig år 1909. I bottenvåningen finnas tvenne run1 för laborationsarbeten och ett för fiskkläckningsanstalten; den öfre är upplåten åt anstaltens fiskmästare. De fiskslag, som vid Aneboda äro föremål för odling, äro sutare, karp, regnbågsforell, bäckforell, gös, sik, braxen m. fl. Största delen af det vatten, smn användes vid fiskodlingsanstalten, är regn och snösmältningsvatten, som från de högre upp belägna trakterna rinner ned i dammarna. Den obetydliga mängd friskt, rinnande vatten, anstalten disponerar öfver, görd en mindre lämp lig för odling af foreller. Man har också därför vid Aneboda knutit hufvudintresset vid odling af sutare och karp. Efter fleråriga misslyckade försök med inplantering af sistnämnda viktiga dammfisk har man slutligen lyckats göra den hemmastadd i anstaltens dammar. Af de tre hufvudformerna fjällkarp, spegelkarp och läderkarp odlas de två förstnämnda vid Aneboda. Svårast är att bestämma den mängd fisk, smn bör insättas i hvarje sär skild damm. Planterar man ut i dessa ett för stort antal exemplar växa de tili följd af den uppkomna närjngskonkurrensen dåligt, blifva magra och svaga. Insätter man åter för litet fisk, utnyttjar man ej tillfullo vattnets naturliga alstringskraft. Vid besättandet af dammarna vid Aneboda har man så vidt möjligt genom att i samma damm insätta olika fiskar och olika åldrar af dem sökt utnyttja vattnets alla naturliga resurser. Man insätter i detta syfte i hvarje dan1m såväl karp som sutare. Medan den förstnämnda nän1ligen hufvudsakli gast lefver af den större bottenfaunan, förtär sutaren med förkärlek de 1nindre växterna och djuren. Emedan de stora fiskarna mest hålla sig på djupare vatten insätter man tillsammans med dem ett större antal yngel, hvilka tillgodogöra sig näring från de grundare strandregionerna. Vid besättandet af en damm måste man naturligtvis se tili, att kombinationen sker så, att det späda ynglet icke löper risk att uppätas af den större fisken. I allmänhet beräknar man en årlig genomsnittstillväxt hos den insatta fisken af 100 kg per ha. Om så t. ex. en damm är 1 ha stor ·och uteslutande besättes med karp, bör man, ifall 100 fiskar a Y2 kg per styck utsättes i densamma på våren, vid höstutfiskningen kunna beräkna, att de uppnått en styckevikt af 1 'l2 kg. Ett exempel på huru man vid Aneboda besätter sina dammar, må här förtjäna omnämnas. För dem, som mera intressera sig för frågan, finnas nog granna redogörelser häröfver i Harald N ordqvists Berättelse öfver fiskodlingen i dammar på fiskeriförsöksstationen i Aneboda.. Skrifter utgifna af Södra Sveriges :Fiskeriförening.
Page 1 and 2: MEDDELANDEN FRÅN INSPEKTÖREN FÖR
Page 4 and 5: 2 Den 17 sept. anlände jag·till S
Page 6: Kap. 1. forellodlingsanstalter. Ös
Page 10: . . . . Foto G. Gottnerg Bild 3. Hu
Page 19 and 20: Bild 9. Lund g a a r d (Danmark, Sy
Page 33 and 34: Foto G. Gottberg. Bild 19. Gustaf s
Page 36: Tyskland. 24 å orten den 28 oktobe
Page 39: 27 3. Hand i hand 1ned utfodringen
Page 42 and 43: 30 hand söka sin föda; de öfriga
Page 44: Foto G. Gottberg. Bild 26. S p j u
Page 51: 37 Lygnen är en liten göl med en
Page 58 and 59: 43 Nän1nda mängd braxnar öfverfl
Page 61: 46 samma sjö utplantera s1ttare oc

FISKERISTUDIER - Runkebjerg.dk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?