FISKERISTUDIER - Runkebjerg.dk

Kap. 1. forellodlingsanstalter.
Östersjöpro- I Östersjöprovinserna vinner fiskodlingen allt mera terräng, ju längre vi
vinserna. konnna mot söder, där klimatet för detta näringsfång är gynnsammare. I Estland
kan man knappast tala om fiskodling, i Lifland förekomma redan flere
fiskodlingsanstalter, hufvudsakligen för' forell, medan längre söderut, i Kurland,
karp- och sutarodling bedrifves i stor skala. Öfverhufvudtaget äro fiskodlin­
garna i Östersjöprovinserna relativt små i jämförelse med forellodlingarna i
Danmark och karp- och sutarodlingarna i Tyskland. Fiskodling bedrifves icke
heller i så stor skala i Östersjöprovinserna som i sistnämnda länder.
Forellodlingen i Östersjöprovinserna är ännu relativt ung. Den äldsta och
största forellodlingsanstalten, N eu-Anzen, belägen i hjärtat af Livland i när­
heten af denlika benämnda stationen å Walk-Pskow-banan, är c:a 18 år gam­
Inal. Anläggningen ligger i en dalsänka på lergrund och är omgifven af fruktbara
åkerfält. Vattnet till anstalten kommer från flere källor, är kristallklart
och bibehåller hela året om en temperatur af + 6° Cels. En1ellertid är dess syrehalt
alltför ringa, hvarför man blifvit tvungen att i flere ·af dammarna inrätta mindre
springbrunnar. Särskildt under stränga vintrar förorsakar syrebristen obehag
för fiskarna. Lyckligtvis minskas denna olägenhet af att fiskodlingen ligger i
en flack och öppen trakt, där väder och vind lätt kunna bringa dammarnas
vatten i rörelse och bidraga till dess syrsättning.
Antalet dammar är 22, af hvilka 16 ligga ofvanom godsets brännvins­
bränneri, 2 vid själfva slottsbyggnaden samt de 4 öfriga ett stycke längre bort
på ängarna. De sistnämnda, som äro endast par fot djupa, användas uteslu­
tande till uppfödande af yngel. Med afseende å storleken äro dammarna rätt
varierande, de största c:a 1 tunnland. De ega icke den långsmala form, som i
allmänhet utmärker forelldammar, utan äro anpassade efter terrängförhållan­
dena och mestadels mer eller Inindre runda (Bild 1 och 2). På grund af dammarnas
oregclbundna form och deras fördelning öfver ett större område påmin­
ner fiskodlingsanstalten mera mn en karp- och sutarodling. Skilda slags dam­
mar, såsom uppväxt-, vinterdammar m. fl. finnas ej, utan fisken uppfödes och