FISKERISTUDIER - Runkebjerg.dk

27
3. Hand i hand 1ned utfodringen bör gödsling af dammarna ega run1.
l\!led tilltagande temperatur i vattnet bör i regeln äfven fodermängden för fi­
skarna ökas. Stundom kan utfodring ske flere gauger om dagen.
4. Ju flere foderplatser man har, desto likformigare är tillväxten. För
att i de stora damm.arna åvägabringa en likformig tillväxt är det fördelaktigt
att anordna foderplatserna i koncentriska kurvor.
5. Fodret får hvarken utläggas för djupt eller för grundt. Bästa djupet
är 30-50 cm.
6. Bottnen på foderplatserna bör vara fast. På n1jukt botten n1åste man
göra foderbord eller lerbänkar.
7. Varma dagar gödslas vattnet.
8. Härvid kan af konstgödningsämnen användas för sommarn 400 kg
guanosuperfosfat eller 100 kg praecipiterad superfosfat per ha.
H. Gödseln sprides från stränderna med vinden. Bevuxna ställen
gödslas ej.
Synnerligen stor vikt lägger Blohmer vid att utfiskningeu sker onlso.rgsfullt
och så försiktigt som möjligt. Ja, han ansåg, att flere af de sjukdomar,
hvilka somn1artid pläga yppa sig i dammarna, i främsta rummet voro sviter
efter de skador, fisken ådragit sig under föregående höstutfiskning. Vid fisk­
odlingen användes för att utfiska karp- och sutarynglet ur lekdan1marna en
fyrkantig låda, hvars väggar äro förfärdigade af sidengas. För att den ej skall
sjunka alltför djupt, men samtidigt ligga stadigt i vattnet, har n1an på sidorna
för:-;ett den med vågräta bräder. Medels grunda håfvar; gjorda af sidengas,
hämtas ynglet upp ur lekdammarna, hvarpå det tömmes i utfiskningslådan.
Vid en af de större dammarna har man utanför vallen midt emot munken
inrättat en praktisk utfiskningsbassin, sådan jag icke iakttagit å andra fisk­
odlingar. Den har formen af en triangel med en af spetsarna riktad mot vallen.
Denua spets fortsätter iett rör, som ståridirekt förbindelse meddammens aflopp.
Bassinens väggar bestå af gallerverk, genom hvilket afloppsvattnet rinner ut. Bott­
nen är gjord af bräder och har i midten en tvärgående rännformig fördjupning,
hvari fiskarna vid utfiskningen samla sig. Härifrån upptagas de med runda håfvar
för att icke skadas. Dylika med skarpa hörn, som man ofta ser vid fiskodlingar,
anser godsets förvaltare alldeles förkastliga, emedan fisken lätt skadar sig på dem.
Samtidigt med eller genast efter utfiskningen vidtager sorteringen. För.
detta ändamål har man vid fiskodlingen skaffat sig en enkel, men högst praktisk
inrättning (Bild 24). Den består af en aflång bordskifva af trä, något tillspetsad
i ena ändan. Längs kanterna löper en smallist, som i den bredare ändan
afbrytes af en tillstängbar lucka, hvarigenom smuts o. d. vid behof aflägsnas
från sorteringsbordet. Den smalare ändan saknar list. I dess ställe sättes där,
då sortering eger rum, en knippa halm på tvären, detta för att hindra vattnet