Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret

Moderniseringsenheten 

Olov Östberg 

STATSKONTORET 

Olov Östberg / Int jämf 2003-02-28 

PM 1 (48) 

2003-02-28 Dnr 2001/277-5 

Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden 

att etablera nätverkssamverkande 

24-timmarsmyndigheter. 

Internationell jämförelse av 

strukturer/ramverk för elektroniskt 

informationsutbyte mellan myndigheter.

Programförklarande förord 

Sverige och de svenska myndigheterna har fått internationell uppmärksamhet 

för den höga servicenivå och tillhörande serviceutnyttjande, som inryms 

i vårt koncept 24-timmarsmyndigheten, som i sin tur är ett uppdrag till 

Statskontoret inom ramen för regeringens handlingsplan En förvaltning i 

medborgarnas tjänst. 

Vår nationella handlingsplan har ur ett internationellt perspektiv varit 

anmärkningsvärd, eftersom den utmärker sig genom att inte innehålla några 

målformuleringar av typ ‘senast år 200X skall alla Y-tjänster vara 

elektroniska’. 

Regeringen har istället i allmänna ordalag angett vad som är önskvärt, samt 

har framhållit att det ankommer på varje enskild myndighet att avgöra med 

vilken hastighet och medelst vilka vägval det önskvärda skall uppnås. 

Inriktningen har varit att stödja enskilda myndigheters arbete att förverkliga 

sin del av visionen av en sammanhållen e-förvaltning, men successivt har 

perspektivet förskjutits mot just sammanhållandefrågorna. 

Under 2002 har Statskontoret aktualiserat styrningsfrågornas betydelse för 

en sammanhålen elektronisk förvaltning genom att i Framställning med 

förslag till åtgärder för en sammanhållen elektronisk förvaltning 

(Statskontoret, 2002-04-03) bl.a. föreslå att regeringen skulle inrätta ett 

‘beslutsorgan’ för att i samverkande syfte lägga fast normer, samt att en 

‘Infratjänst’ med bas- och stödtjänster skulle etableras för att underlätta och 

sänka kostnaderna för myndigheternas utveckling av e-tjänster. Regeringen 

gav i budgetpropositionen för 2003 sitt samtycke till fortsatt arbete efter 

dessa linjer, samt tillkännagav inrättandet av de två nya instanserna 

‘samordningsorgan’ respektive ‘delegation’. 

Inför Statskontorets 24-lägesrapport, som överlämnades till regeringen 

december 2002, genomfördes en studie för att närmare analysera behov och 

möjligheter för en mer handfast styrning från regeringen. Föreliggande 

rapport sammanfattar några huvudlinjer i detta analysarbete. 

STATSKONTORET 

Olov Östberg / Int jämf 2003-02-28 2

Innehållsförteckning 

1 Rapporten i kortversion .....................................................................4 

1.1 Behovet av jämförande studier...................................................4 

1.2 Danmark.....................................................................................5 

1.3 Norge..........................................................................................6 

1.4 Storbritannien.............................................................................8 

1.5 USA............................................................................................9 

2 XML med omnejd .............................................................................10 

2.1 XML.........................................................................................10 

2.2 Web services ............................................................................12 

2.3 Metadata...................................................................................13 

3 Strukturer/ramverk för elektroniskt informationsutbyte mellan 

myndigheter..............................................................................................14 

3.1 Den uttalade svenska ansatsen .................................................14 

3.2 Exempel på källor för den extraherade svenska ansatsen ........17 

3.2.1 Toppledarforum................................................................18 

3.2.2 Lagrummet .......................................................................19 

3.2.3 SHS ..................................................................................20 

3.2.4 SHS-angränsande avtal för autenticerings- och 

katalogtjänster ..................................................................................20 

3.2.5 SAMSET..........................................................................21 

3.2.6 Samhällets grundläggande information ...........................22 

3.2.7 Statskontorets upphandlingsverksamhet ..........................23 

3.3 Den deducerade svenska ansatsen............................................27 

4 Analys av ansatserna i DK, NO, UK och US ...................................29 

4.1 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i Danmark..........29 

4.2 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i Norge...............33 

4.3 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i Storbritannien..37 

4.4 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i USA.................41 

STATSKONTORET 


1 Rapporten i kortversion 

1.1 Behovet av jämförande studier 

Begreppet 24-timmarsmyndighet inbegriper en vision om att den offentliga 

förvaltning skall kunna uppfattas som en utåt sammanhållen enhet, en 

nätverksförvaltning, som samverkar för att fullgöra sina uppdrag med 

brukarna – dvs. medborgare och företag – i centrum. För att brukarna ska 

kunna uppfatta förvaltningen som en sammanhållen enhet krävs aktiva 

verkanselement för att åstadkomma en inre sammanhållning. 

Detta är den högsta och i särklass mest svåruppnåeliga nivån för en 24timmarsmyndighet. 

Denna nivå representerar ett skifte av paradigm för hela 

förvaltningen. Enskilda myndigheter kan inte göras ansvariga för helheten. 

Den svenska ansatsen har hittills varit inriktad på de två lägsta nivåerna i 

utvecklingstrappan. 1 

Det har successivt blivit uppenbart att den e-förvaltning som nu mycket 

snabbt håller på att växa fram måste styras med en fastare hand. De åtgärder 

som regeringen enligt budgetpropositionen för 2003 nu bedömer 

nödvändiga är (citat): 

- en tydlig styrning av statliga myndigheter mot målen, 

- att utreda behovet av särskilt stöd till utvecklingen av sådana tjänster 

som är till stor nytta för företag och medborgare, men som inte ger 

tillräckliga rationaliseringsvinster för att kunna bära 

utvecklingskostnaderna, 

- att utforma de förvaltningsgemensamma standarder som behövs för 

den elektroniska kommunikationen inom förvaltningen och mellan 

myndigheterna och deras brukare, 

- att tillhandahålla ett verksamhetsoberoende utbud av basfunktioner, 

som underlättar utvecklingen av e-tjänster med hög nytta för 

medborgare och företag, 

- att utforma enhetliga kvalitetskrav på den elektroniska 

samhällsinformationens område, 

- att skapa fastare samverkansformer med kommuner och landsting om 

utveckling av tjänster, samt 

- att tillhandhålla en samlad ingång till de tjänster som myndigheter, 

kommuner och andra offentliga organ gör tillgängligt elektroniskt. 

För att få impulser till fortsatta svenska samverkansansatser har en 

inventering gjorts av motsvarande arbete i Danmark, Norge, Storbritannien 

och USA. För enkelhets skull får e-Gov, dvs. e-Government, stå för 

e-förvaltning och en något bredare än ansats än 24-timmarsmyndigheten. 

1 24-timmarsmyndighet. Statskontorets rapport, 2000:21 

STATSKONTORET 


En rikhaltig dokumentation finns att tillgå från de fyra jämförelseländerna. 

Samtliga jämförelseländer har synen att nätverkssamverkan ytterst måste 

baseras på en klar uppfattning om hur nätsamverkan dels kan ge snabbare, 

enklare och bättre service till medborgare och företag, och dels kan ge för 

skattebetalarna kostnadseffektiva och verksamma myndighetssystem. 

I samtliga jämförelseländer drivs dessa frågor med betydligt stramare tyglar 

än i Sverige. Bristerna i den svenska ansatsen till trots kan konstateras att 

Sverige som nation brukar inta topplaceringar i internationella eGovbenchmarking 

rapporter; se exempelvis artiklarna 128, 130 och 143 på 

http://www.statens-e-forum.nu/. 

Vi bör fråga oss om den utvecklingsmodell som varit framgångsrik när det 

gäller utveckling av e-service på de lägre nivåerna i utvecklingstrappan 

kommer att räcka till för att Sverige ska hålla jämna steg med de främsta 

länderna även när vi tar kliven upp på de högre nivåerna. Jämförelser med 

vad som görs i andra framstående länder kan hjälpa oss att avgöra på vilka 

områden vi måste förbättra oss, och att bedöma hur vi ska kunna bli bättre. 

1.2 Danmark 

Den vid årsskiftet 2001/2002 nytillträdda regeringen fortsatta den tidigare 

regeringens satsning på e-Gov, men med följande viktiga markeringar: 

− Fokus skall i högre grad läggas på att digitala tjänster och service 

utvecklas ur brukarnas perspektiv. 

− Fokus skall i högre grad läggas på att digitala tjänster och service skall 

ge konkret nytta och innebära besparingar för såväl enskilda brukare 

som för skattebetalare. 

− Ovanstående skall genomföras inom ramen för att den offentliga 

sektorn under kommande år utsättas för radikala budgetnedskärningar. 

(25 procent över fyra år?) 

Arbetet leds av projektet Digital Förvaltning, som i sin tur leds av fem 

departementschefer, två kommunstyrelseordföranden och chefen för 

Kommunernas Landsförening. Till förfogande för genomförandet står ITfagligt 

center i Ministeriet for Videnskab Teknologi og Udvikling (inklusive 

underlydande IT- og Telestyrelsen), samt Den Digitale Taskforce knutet till 

Finansministeriet. Uppskattningsvis är det ca 40 personer som arbetar 

underställt projektet Digital Förvaltning. 

Enskilda myndigheter har inte möjlighet att med rådande sparbeting på egen 

hand kunna öka brukar- och effektivitetsfokuseringen. Det råder därför 

konsensus om att den enda möjligheten i rådande situation är att snabbt 

investera i samverkan. 

Styrelsen för Digital Förvaltning ser det därför som sin uppgift att formulera 

en överordnad vision och strategi om hur 

STATSKONTORET 


− nätverkssamhället aktivt ska kunna utvecklas, 

− den offentliga sektorn ska arbeta och kommunicera elektroniskt, 

− e-tjänsterna ska utformas och levereras på användarnas villkor, samt 

hur 

− den offentliga sektorns uppgifter ska utföras på effektivas möjliga sätt, 

utan hänsyn till dagens organisatoriska gränser. 

På dagordningen står att 

− identifiera och medverka till att klara ut centrala tekniska, juridiska 

och organisatoriska problemställningar beträffande digital förvaltning, 

− fastslå nödvändiga strategiska val om gemensamma lösningar, 

− säkerställa framsteg i digitaliseringen av den offentliga sektorn, 

genom att säkerställa att det utarbetas information och guidelines, 

samt 

− övervaka utvecklingen av omställningen till digital förvaltning. 

Det danska arbetet tar sig an gängse frågeställningar, inklusive de juridiska 

(”formkrav”) och säkerhetsmässiga (”PKI”) förutsättningarna för e-Gov, i 

kombination med nationella investeringskalkyler (”business cases”). Det är 

således staten och inte enskilda myndigheter/förvaltningar som avgör vad 

som krävs för att få igång en nätverksinriktad e-Gov (inklusive 

kommunerna). 

Det nationella projektet Digital Förvaltning är inriktad på att från grunden 

och uppåt bygga ett sammanhållet fungerande nätverk. Med Storbritannien 

och USA som förebilder betonas vikten av arkitekturer för områdena teknik, 

information och service. 

Arkitekturerna är inriktade på den form av webbaserad interoperabilitet och 

leverantörsoberoende som brukar kallas web services. Danmark har härvid 

identifierat att det med en investering på DKK 40 miljoner för en infostrukturdatabas 

går att spara in ett par miljarder de närmaste åren. Inbesparingen 

består i att infostrukturbasen innehåller beskrivningar av alla den offentliga 

sektorns nätverksviktiga informationsresurser, samt att man XMLstandardiserar 

beskrivningen av och kommunikationerna om dessa. 

Infostrukturdatabasen planeras vara i drift första kvartalet 2003. Det innebär 

drift också för det Centrala VerksamhetsRegistret, CFR, med juridisk och 

verksamhetsmässig beskrivning av alla ca 500 000 operativa enheter inom 

hela det danskas samhället. 

1.3 Norge 

Som en spegling av eEurope 2005 har regeringen Bondevik introducerat det 

nationella programmet eNorge 2005. Till skillnad från merparten av EU:s 

medlemsländer arbetar Norge seriöst med sina speglingar av EU-program. 

STATSKONTORET 


eNorge är en regelrätt nationell samhällelig handlingsplan som också utgör 

kappa för området e-Gov. 

Närings- och handelsministern Ansgar Gabrielsson definierade eNorge 2005 

vid en IT-politisk redogörelse för stortinget 2002-05-14. De överordnade 

målen för IT-politiken är sedan dess: 

- Värdeskapande i näringslivet; 

- Effektivitet och kvalitet i offentlig sektor; 

- Delaktighet och bevarande av Norges identitet; 

- Myndigheterna skall vara pådrivare. 

Norge ser framför sig en IT-revolutionen som kommer att innebära att det 

sker djupgående samhällsmässiga och ekonomiska förändringar, att sociala 

och kulturella mönster förändras, att nya regelverk utfärdas, samt att nya 

produkter och tjänster tas i bruk. 

Handlingsplanen eNorge utgör en kappa för det mer specifika programmet 

för moderniseringen av förvaltningen (januari 2002). Moderniseringsprogrammet 

innehåller ett stort antal komponenter, inklusive att Arbeids- og 

administrasjonsdepartementet skall omvandlas till ett Service- og 

moderniseringsdepartement (januari 2003). 

Av stort intresse är vidare att fem centrala departement fått i uppdrag att 

senast under december 2002 framlägga ett förslag till strategi, arkitektur, 

ramvillkor och nationell infrastruktur för den offentliga sektorns tillämpningar 

av informations- och kommunikationsteknologin, IKT. Arbetet leds 

av Arbeids- og administrasjonsdepartementet och målet är att förbättra 

myndigheternas möjligheter att utveckla medborgarcentrerade tjänster, att 

förbättra möjligheten för medborgare och företag att få tillgång till 

information, samt att möjliggöra för myndigheterna att hämta hem de 

rationaliseringsvinster som IKT ger löften om. 

Handlingsprogrammet eNorge har lagt fast att myndigheterna senast vid 

utgången av 2004 ska kunna ta emot elektroniska handlingar från 

omgivningen, och inte minst från näringslivet. Sammantaget har Finansdepartementet 

och Näringsdepartementet för detta ändamål tilldelats NOK 

40 miljoner för budgetåret 2003. 

Arbetet ska drivas i enlighet med den nationella arkitektur och infrastruktur 

som samtidigt etableras genom det nya Service- och moderniseringsdepartementet. 

Man är helt på det klara med att det inte handlar om "att göra 

blanketterna strömförande". Det handlar snarare om automatisk workflow 

och datafångst från de verksamhetsdrivande back-office systemen. Därtill 

måste processerna standardiseras så att transpararens blir en realitet över 

hela gränslinjen mellan företag och myndigheter, samt mellan 

myndigheterna. 

STATSKONTORET 


Allt ska kunna lämnas in elektroniskt och slagordet för ansatsen och tillika 

namnet på det centrala kommunikationsnavet är just Alt Inn. Samtidigt finns 

bikravet att ingen information skall behöva lämnas in om denna tidigare 

lämnats in till någon instans inom offentlig sektor. De norska registren/ 

‘grunddatabaserna’ är centrala för det mycket ambitiösa Alt Inn systemet. 

För att säkra samordningen mellan de olika myndigheternas datainhämtningssystem 

måste systemen för dataöverföring mellan myndigheter och 

näringsliv vara baserade på gemensamma web services standarder som 

metadata, XML och SOAP. Detta arbete bedrivs av Enhetsregistret, som 

tillsammans med 15 andra ‘grunddatabaser’ ingår i myndigheten 

Brønnøysundsregistrene. 

1.4 Storbritannien 

Storbritanniens övergripande arbete inom området e-Gov beskrivs bäst av 

målsättningen att samtliga förvaltningstjänster (inkl. i kommunerna) senast 

2005 skall kunna levereras i elektronisk form, samt att de viktigare 

tjänsteutbudet då också faktiskt skall användas av medborgare och företag. 

Detta innebär att regeringen beslutsamt skall: 

− omdefiniera förvaltningens syn på utbudet av service och tjänster, ett 

arbete som självklart måste fortsätta efter 2005, 

− utöva ledarskap för att eliminera hinder inom områden som juridik, 

teknik, informationsförsörjning och IT-tillgänglighet, samt 

− driva fram tjänsteutvecklingen genom att fastställa 

samverkansstandarder och tillhandahålla infrastruktur i form av en 

basal e-plattform för service och tjänster, samt inbjuda näringslivet att 

medverka. 

Motorn i detta arbete är premiärministern själv, som med alla till buds 

stående medel verkar för att Storbritannien senast 2005 skall erbjuda dels 

världens bäste miljö för e-Commerce och dels vara det G7-land som har 

bäst bredbandstäckning till sina medborgare. I båda delmålen ingår målet 

om service till medborgare och företag som bekräftelser på måluppfyllelse. 

Det saknas inte resurser; under de kommande åren beräknas 1,1 procent av 

BNP spenderas på Storbritanniens e-Gov program. Office of the e-Envoy 

har en stab på drygt 70 kvalificerade experter. 

Nätsamverkansfrågorna hanteras genom konceptet att en Government 

Gateway tillhandahåller ett interoperabilitetsskikt mellan enskilda 

myndigheter och dess avnämare, inkl. andra myndigheter, av service och 

tjänster. Det är en mycket handfast central styrning och den kräver 

efterlevnad av fastställda interoperabilitetsstandarder. Dessa standarder 

bygger på gängse standarder från IETF (internet), XML-konsortier och 

W3C. Standarderna och deras tillämpningar är inte statiska, den senaste 

utgåvan av styrdokumentet är e-GIF, e-Government Interoperability 

Framework, har versionsnummer 5. 

STATSKONTORET 


När en myndighet/förvaltning obligatoriskt följt e-GIF och frivilligt 

installerat en ‘DIS Box’ (Departmental Integration Service), är alla yttre 

förutsättningar uppfyllda för att ingå i ett myndighetssamhängande nätverk. 

Premiärministern har emellertid tvingats konstatera att de enskilda 

myndigheterna/förvaltningarna inte satsat helhjärtat på att ta det sista, 

nödvändiga steget med att också e-anpassa sin inre verksamhet. 

Detta har lett till en pragmatisk målförskjutning mot "channel management" 

och fastställandet att webben inte är allena saliggörande utan att det gäller 

att använda alla servicekanaler. Detta avspeglas i e-GIF version 5, som 

lyfter fram standarder för olika former av myndighetstjänster gentemot 

konsumentprodukter som mobiltelefoner, handdatorer och spelstationer. 

Samtidigt har emellertid Office of the e-Envoy tillsatt ett mycket kraftfullt 

Service Delivery Team. Målet om ett heltäckande och sammanhållet 

elektronisk serviceutbud skall vara uppfyllt senast 2005. 

1.5 USA 

President George W. Bush driver e-Gov arbetet mot nätsamverkande 

myndigheter med stor kraft, men hans mandat omfattar enbart federala 

departement/myndigheter. Verktyget heter budget. I likhet med Danmark 

kräver statschefen bättre, billigare och snabbare service till medborgare och 

företag, men utan något budgettillstånd. 

Alla myndigheter e-Gov verksamheter mäts och publiceras regelbundet. 

Men inga myndigheter tillåts utveckla egna e-Gov system om motsvarande 

system finns att tillgå via andra myndigheter eller på öppna marknaden. 

Utvecklandet av myndighetsgemensamma funktioner och bassystem har 

skett i form av en Quicksilverprocess, som startade med att myndigheterna 

måste deklarera vilka e-Gov processer man ansåg vara nödvändiga. I potten 

fanns då ca 500 potentiella utvecklingsprojekt. De projekt som innehöll 

allmännyttiga funktionaliteter kokades snabbt ned till 25 slutliga "Quicksilver 

initiatives". För vart och ett av initiativen utsågs en eller ett par 

ansvariga myndigheter och tilldelades utvecklingsmedel. I takt med att 

initiativprojekten slutförs är samtliga federala myndigheter hänvisade till att 

användas resultaten. 

Quicksilverprocessen har tvingat fram ett antal e-Gov komponenter som i 

kombination med kravet på nätsamverkan ger enskilda federala myndigheter 

möjlighet och skyldighet att delta i ett stort federalt maskineri. En grundförutsättning 

för att detta maskineri skall kunna åstadkommas är att de 

enskilda byggentreprenörerna har tillgång till en uppsättning arkitektritningar. 

Faktiskt är initiativ nr 25 just utarbetandet av sådana ritningar, 

strategier och vägvisare. Det är rtt för alla myndigheter gemensamt CIOsamarbetsprojekt 

vars tekniska aspekter genomsyras av behovet att klargöra 

hur de två lösningarna "Gateway" och "XML Web Services" skall 

samordnas. 

STATSKONTORET 


Det är varje myndighets CIO, Chief Information Officer, som tillsammans 

med myndighetschefen ansvarar för att myndigheten uppfyller de hårda 

e-Gov kraven ställda genom Quicksilverprocessen, som leds av ett e-Gov 

Team inom Office of Management and Budget (OMB) och som därigenom 

rapporterar till the President's Management Agenda. 

Arkitekturarbetet kommer att genomgå en markant skärpning och 

intensifiering till följd av den E-Government Act of 2002, som 2002-12-14 

blev signeringsklar för president Bush. Till nyheterna hör: 

- OMB:s e-Gov Team skall förstärkas och ombildas till ett Office of 

Electronic Government. 

- Sammanslutningen CIO Council, som nu administreras av GSA, 

General Services Administration, skall permanentas och inlemmas i 

det nya Office of Electronic Government. 

- Office of Electronic Government skall ansvara för vidareutveckling 

och kraftfull generell tillämpning av Federal Enterprise Architecture 

(Quicksilver Initiative #25). 

- OMB skall inrätta en Interagency Committee on Government 

Information med uppgift att ansvara för den federala 

informationsarkitekturen. Budgetmedel anvisas för inrättandet av en 

infostrukturdatabas med tillhörande portal. Databasen skall bygga på 

en ämnesinriktad metadatastandard. 

- Varje federal myndighet skall ha en CIO som tillsammans med 

myndighetens chef ansvarar inför Office of Electronic Government för 

uppfyllandet av åläggandena i E-Government Act 2002, inklusive att 

varje år redogöra för hur eGov insatserna stärkt myndighetens 

prestation gentemot aktuella avnämare. 

2 XML med omnejd 

Föreliggande rapport innehåller referenser till XML med omnejd. I 

Vägledning: XML-teknik och metadata (Statskontoret 2003:4) ges 

tekniskt inriktade beskrivningar. Här några icke-tekniska beskrivningar: 

2.1 XML 

Data måste klassificeras och märkas för att bli information. Om detta görs 

på ett standardiserat sätt kan information tolkas av alla som känner till 

märkningsförfarandet. Även vanliga skrivprogram innehåller (osynliga) 

märkord som definierar exempelvis , och för det 

program som ska visa texten på skärm eller vid utskrift. 

Det mest kända exemplet på en ”standardiserad” märkordsuppsättning är 

HTML (Hypertext Markup Language), som används för att göra webbdokument 

läsbara av alla som har en webbläsare (browser). Till skillnad 

STATSKONTORET 


från HTML, som innehåller en fast uppsättning märkord, är det mer 

generella och utvidgningsbara XML (eXtensible Markup Language) ett 

språk för att skapa uppsättningar av märkord. Med hjälp av XML kan 

uppsättningar av märkord skapas – s.k. metadata, se 2.3 – som förutom att 

beskriva hur ett dokument skall se ut även exempelvis kan beskriva vad 

informationen handlar om. 

Parentetiskt kan nämnas att HTML visserligen kan beskrivas som en ”fast 

uppsättning märkord” men det betyder inte att dessa märkord tillämpas/ 

tolkas på samma sätt i de produkter som använder orden. Det är därför som 

det ser olika ut i olika webbläsare, i olika HTML-editorer och på olika 

plattformar. 

XML är en delmängd av ISO-standarden SGML och är i sig en standard. 

Dess specifikation är publikt tillgänglig på internet. XML är dessutom 

applikations- och plattformsoberoende. Detta betyder att samma XMLdokument 

går att skapa, spara och läsa på olika operativsystem med olika 

programvaror från olika tillverkare. Ett exempel på hur XML kan användas 

i blandade miljöer är Tullverkets webbtjänst för export- och importdeklarationer 

(se http://www.statens-e-forum.nu/artiklar/124.shtml). 

Ordet XML har idag en klart positiv laddning. Det finns många uttalanden 

inom det mest skiftande områden och sammanhang som handlar om att man 

stödjer eller utnyttjar XML. Det är W3C (World Wide Web Consortium, 

grundat 1994) som har tagit fram och ansvarar för XML-rekommendationen. 

W3C är en sammanslutning med drygt 400 medlemmar från 

universitet och näringsliv (Microsoft, IBM, Netscape, Oracle, Novell etc.). 

Relaterat till XML-rekommendationen finns ett stort antal andra W3Crekommendationer. 

XML-rekommendationen togs fram med målet att göra ostrukturerad text 

mer strukturerad på ett enkelt och flexibelt sätt. Detta så att fördelarna med 

att använda XML-baserad information klart skulle överväga omaket att 

acceptera ett nytt sätt att strukturera ostrukturerad information. 

Det bör betonas att XML-användandet ger möjligheter av två slag: dels i 

transaktionshänseende (som en del i en integrationsutveckling, mellan 

applikationer) och dels ur ett gränssnittshänseende (många applikationer 

”pratar” XML idag, mellan gränssnitt och databas, utan att den applikationen 

för den skull är speciellt ”integrerbar” på transaktionsnivå). 

Det av Statskontoret upphandlade Spridnings- och Hämtningssystemet 

(SHS) använder XML-märkta "kuvert" vid transporten av SHS-dokument. 

Dokumentet får på detta sätt en etikett som innehåller den styrinformation 

som SHS behöver för att kunna hantera informationsöverföringen. För varje 

verksamhetsapplikation där SHS skall användas krävs en skräddarsydd 

etikett som följer de generella syntaxregler som fastställts i en etikett-DTD 

(Document Type Definition). Etiketten är i sig ett SHS-dokument. På 

http://www.statskontoret.se/shs/dtd.htm beskrivs de fem DTD:er som ingår i 

STATSKONTORET 


SHS ver1, nämligen SHS-Agreement, SHS-Document List, SHS-Label, 

SHS-Management och SHS-Product. 

2.2 Web services 

Nya XML-tillämpningar kommer i rasande takt, och speciellt XMLwebbtillämpningar 

baserade på standarder/rekommendationer fastställda av 

W3C. Detta område har kommit att kallas web services, som således är 

något mycket mer specifikt än det svenska begreppet webbtjänster. 

Utvecklingen går som sagt mycket fort och många av de standarder som 

utvecklats är inte tillräckligt stabila för att användas i stora, eller kritiska 

systembyggen. Bokstavsfloran är ögonbedövande: 

HTTP Hypertext Transfer Protocol 

XML eXtensible Markup Language 

UDDI Universal Description, Discovery and Integration 

SOAP Simple Object Access Protocol 

ebXML Electronic Business XML 

tpaML Trading Partner Agreement Markup Language 

UML Unified Modelling Language 

WSFL Web Services Flow Language 

WSDL Web Services Description Language 

WSIL Web Services Inspection Language 

WSXL Web Services Experience Language 

WSCL Web Services Conversation Language 

WSUI Web Services User Interface 

WSML: Web Services Meta Language 

WSIA: Web Services for Interactive Applications 

WSEL: Web Services Endpoint Language 

WSRP: Web Services for Remote Portals 

En något mindre teknikinriktad web services beskrivning skulle kunna vara: 

Webbsidor lagras på webservrar och är primärt utformade för 

att läsas av människor. Information som däremot är lagrad på 

webservrar för att kunna avläsas av program/datorer, är en del 

av komplexet web services. Web services är en på XML 

grundad informations- och teknikkonstellation som gör det 

möjligt för en verksamhetsapplikation att tillgodogöra sig 

tjänster från en annan applikation via webben. Applikationerna 

blir interoperabla trots att de kan ha programmerats i olika 

språk, ingå i produkter från olika leverantörer och vara 

verksamhetssammanbyggda på olika sorters plattformar. 

STATSKONTORET 


I en web services konstellation kan en tillämpning utnyttja 

tjänster från en annan utan kännedom om dess innandöme. 

(Efter Tamino Newsletter No.1, 2002). 

2.3 Metadata 

Metadata betyder enligt dess grekiska och latinska språkliga ursprung "data 

om data". Det har i många sammanhang kommit att betyda "data för att 

beskriva elektronisk data, speciellt data tillgänglig i webbformat". 

På ett universitet i Dublin (i Ohio, USA) skapades 1995 en standard för 

bibliografisk metadata som används i stor utsträckning på webbsidor och i 

dokument med akademiskt eller litterärt innehåll. Elementen som beskrivs i 

STATSKONTORET 


Dublin Core används för att ange författare, källa och andra nycklar till 

dokumentet. 

Dublin Core beskriver element för information om källa och innehåll. Det 

anger i dag 15 olika fält som får etiketter av HTML-struktur, och det finns 

ett antal lätt tillgängliga formulär på internet som hjälper författaren att 

formulera fältinnehållet och mata in metadatauppsättningen till lämplig 

katalog/databas. 

Webbplatsen http://www.svenskamiljonatet.se/, som är samlingspunkt och 

portal för alla instanser som arbetar med miljö och natur i vid mening, är ett 

bra svenskt exempel på Dublin Core metadata. I nätverket ingår 23 centrala 

myndigheter, 3 landsting/regioner, 31 forskningsinstitutioner, 13 länsstyrelser, 

17 kommuner, 36 intresseorganisationer och 14 företag. De har 

förbundit sig att använda ett Dublin Core schema vid upprättande av poster 

som samlas in till databasen hos Naturvårdsverket. I praktiken innebär detta 

att den som vill tillföra information till den gemensamma databasen helt 

enkelt fyller i det uppstyrande formuläret http://www.svenskamiljonatet.se 

miljonat/dc-gen/dcgen.htm. Märkningen – taggningen – görs automatisk 

bakom kulisserna. 

Det finns även varianter av Dublin Core för exempelvis XML-scheman 

(http://www.dublincore.org/schemas/xmls/simpledc20020312.xsd) 

och ‘administration’ (http://www.dublincore.org/groups/admin/ 

proposal-20010910.shtml). 

Ett exempel på en kombination av standardiserad metadata och egen 

terminologi är publicering av kursinformation ifrån landets universitet och 

högskolor på www.studera.nu. För att göra viss kursinformation tillgänglig 

på ett standardiserat sätt på webben finns beslut om att använda en 

metadatakombination av "standard Dublin Core" och ett antal 

områdesspecifika metadata för kursbeskrivningar. Med hjälp av en 

specialanpassad sökmotor är det möjligt att enkelt hitta information om 

kurser över hela landet givet en viss kombination av metadata (plats, 

omfattning, studietakt, poäng mm). 

3 Strukturer/ramverk för elektroniskt 

informationsutbyte mellan myndigheter 

3.1 Den uttalade svenska ansatsen 

Regeringen har i skrivelser, propositioner och handlingsprogram fastställt 

övergripande målbilder som skall gälla för förvaltningens användning av 

informationsteknologin gentemot medborgare och företag, och såväl inom 

som mellan myndigheterna. 

Målbilderna är globala inriktningsmål av typ: 

STATSKONTORET 


- ett informationssamhälle för alla, 

− allt som utan kostnadsökning kan göras elektroniskt skall göras 

elektroniskt, 

− den offentliga förvaltningen skall uppträda som en enda 24-timmarsmyndighet 

utan besvärande myndighetsgränser, och 

− ärenden bör bara behöva kräva en enda myndighetskontakt. 

I enstaka fall specificerar regeringen genom regleringsbrev hur en 

myndighet skall arbete mot en specifik måluppfyllelse. Det förekommer 

också att myndigheter får i uppdrag att utreda eller utveckla funktionaliteter 

som kan komma många myndigheter tillgodo. 

Regeringen har konstaterat att det finns stora behov av strukturer/ramverk 

för det elektroniska informationsutbytet mellan myndigheter. Önskemålet är 

att myndighetskollektivet med stöd av Statskontoret gemensamt ska komma 

fram till en infrastruktur innehållande den nödvändiga harmoniseringen. 

Uppbyggnaden av Lagrummet har framhållits som ett bra exempel. 

I övrigt har regeringen genomgående angett inriktningsmål och överlåtit 

tolkningen och verkställigheten åt de självständiga myndigheterna. 

Statskontoret har i olika omgångar fått i uppdrag av regeringen att på olika 

sätt understödja myndigheterna att utveckla e-tjänster. 

Senast den 30 juni 2003 ska Statskontoret avlämna slutrapport rörande 

uppdraget 2001-06-07 att stimulera och stödja utvecklingen av 24timmarsmyndigheter 

genom att tillsammans med myndigheterna utveckla 

och tillhandahålla metoder, vägledningar och avtal samt att initiera och 

genomföra samverkansprojekt. I de halvårsvisa lägesrapporterna till 

regeringen har Statskontoret redovisat ställningstaganden och förslag till 

framtida åtgärder. 

Lägesrapporten december 2001 lyfter fram behovet av etablering av en 

myndighetsgemensam infrastrukturtjänst med grundfunktioner för att t.ex.: 

- kontrollera identitet, kontrollera behörighet, kontrollera signatur 

- ta emot ärenden/dokument, tidsstämpla, skicka kvittens 

- postrum, dvs. lagra, diarieföra, arkivera ärenden/dokument 

- hämta, fördela, skicka ärenden/dokument 

- söka information, söka e-tjänst 

- hantera blanketter 

- hantera e-betalning 

Dessa styckevisa grundfunktioner bör i ett längre perspektiv sammansättas 

till mer avancerade funktioner, t.ex.: 

- myndighetsövergripande ärendehantering 

- gemensamma processer för t.ex. hantering av olika typer av tillstånd 

STATSKONTORET 


- förmedling/tillhandahållande av gemensamma vokabulärer för att 

möjliggöra en gemensam begreppsapparat och standardiserade 

meddelanden, vilket är en förutsättning för automatiserat 

informationsutbyte över myndighetsgränserna. 

Att utreda och lämna förslag rörande det längre perspektivets 

informationsförsörjning och nämnda behov av gemensamma vokabulärer, 

gemensam begreppsapparat och standardiserade meddelanden ingår i 

uppdraget om 24-timmarsmyndigheter. Där angav regeringen att det i 

uppdraget ingår att ”ange vilka baskrav som bör gälla för den långsiktiga 

utvecklingen av en för statsförvaltningen gemensam infrastruktur för säker 

och effektiv informationsförsörjning och elektronisk kommunikation mellan 

myndigheter och i förhållande till medborgare och företag”. 

Statskontorets återkommer till detta i Framställning med förslag till 

åtgärder för en sammanhållen elektronisk förvaltning (2002-04-03). 

Statskontoret redovisar i framställningen förslag som syftar till att skapa en 

sammanhållande struktur för den svenska e-förvaltningen. Syftet med 

förslagen är att skapa goda förutsättningar för att förenkla för medborgare 

och företag i kontakterna med den offentliga förvaltningen, och för att 

effektivisera och förbättra de offentliga e-tjänsterna genom att 

åstadkomma de förvaltningsgemensamma regler för det elektroniska 

informationsutbytet inom förvaltningen och mellan myndigheterna 

och deras brukare som behövs för den nödvändiga harmoniseringen; 

tillhandahålla ett understödjande men verksamhetsoberoende utbud av 

basfunktioner, som underlättar för framförallt myndigheter utan egna 

stora IT-organisationer att utveckla nya e-tjänster med hög nytta för 

medborgare och företag. 

Statskontorets yttrande över betänkandet Guide på Internet (2002-07-19) 

utgör en stark markering av behovet av god infrastruktur för informationsförsörjningen 

– infostrukturen. Där accepterar Statskontoret utredarens 

förslag att fr.o.m. januari 2003 ha ansvaret för utveckling och drift av 

portalen SverigeDirekt. Den härvid deklarerade inriktningen är att fokus ska 

ligga på utveckling av nätstrukturen, samt på samverkan och på fördelning 

av ansvar för olika resurser och tjänster mellan olika delar av den offentliga 

förvaltningen. 

Den främsta uppgiften i detta (SverigeDirekt-)arbete blir att initiera och 

påverka andra aktörers informationsproduktion. Olika sektorsmyndigheter 

behöver ges ett särskilt informations- och terminologiansvar inom det egna 

området som bl.a. innefattar att definiera aktuella begrepp, metadata, 

terminologier och koder inom sitt verksamhetsområde, och aktivt bedriva 

framåtsyftande begrepps- och terminologiarbete etc. I uppgiften bör vidare 

ingå att göra systematiska översyner av befintliga register inom ett 

verksamhetsområde och att utarbeta långsiktiga digitaliseringsplaner för de 

informationsresurser som är nödvändiga för framtida elektroniska tjänster. 

STATSKONTORET 


Genom yttrandet träder Statskontoret fram som ansvarig för arkitekturen för 

den myndighetsövergripande infostrukturen. 

3.2 Exempel på källor för den extraherade svenska 

ansatsen 

Toppledarforums rapporter om 

- Spelregler för samverkan (Statskontoret, 1995) 

- Gemensam IT-plattform (Statskontoret, 1996) 

E-infogruppens PM Samhällets grundläggande information (Ds 

2000:34) 

IT-kommissionens delbetänkande om Breddtjänster (SOU 2002:51) 

SverigeDirekt-portalen 

Lagrummet 

Statskontorets upphandlingar av funktioner för bl.a. 

- PKI/eID (utgående från RSV:s arbete med SAMSET) 

- SHS 

- Postrum 

- Informationsförsörjning 

- XML-tjänster 

- ("Gula Sidor"-)Katalog 

Exempel på IT/infrastrukturprojekt med samordningseffekter inom olika 

myndighets/samhällssektorer: 

- NUTEK:s Företagarguiden 

- PRV/RSV/NUTEK:s Kontakt-N för att starta företag 

- AMS Platsbanken 

- Högskoleverkets www.studera.nu 

- Tullverkets InternetDeklaration TID 

- Länsstyrelsernas yrkestrafiktillstånd 

Exempel på pågående delprojekt avseende samordning av ITinfrastrukturen 

inom Statskontoret: 

- Pågående ramavtalsupphandling avseende produkter och tjänster för 

myndigheternas informationsförsörjning (januari 2003). 

- Vägledning XML och metadata (version 1 april 2002, version 2 

januari 2003). 

- Förstudie om öppen katalogtjänst för infostrukturer mm., rapport 

december 2002). 

- Förberedelser för upphandling av gemensamma basfunktioner. 

Exempel på nätverk och samrådsgrupper för IT-infrastruktur: 

- e-Forum 

- IT-Forum 

- SHS-rådet 

- XML-akademin 

- NSUF; Nätverket för bättre systemutveckling/förvaltning 

STATSKONTORET 


Det finns således ett stort antal rapporter, konkreta projekt och formella eller 

informella nätverk som i huvudsak har som gemensam målbild att samordna 

samhällets informationsstruktur. De har däremot olika utgångspunkter, 

förutsättningar och mandat och drar därför delvis åt olika håll. En 

övergripande funktion för samordning finns inte i den svenska ansatsen. 

3.2.1 Toppledarforum 

Regeringen tillsatte 1994 ett "Toppledarforum" (TLF) i form av en 

arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med stöd av 

informationsteknik. Regeringen tillhandahöll ordförande på minister-/ 

statssekreterarnivå. TLF bestod i övrigt av ett tiotal verkschefer samt de 

verkställande direktörerna i kommunförbundet och landstingsförbundet. 

Målet var att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning 

med tyngdpunkt på offentlig förvaltning. Verksamheten bedrevs 

i projektform. I Toppledarforum ingående organisationer ansvarade för 

projekten och Statskontoret biträdde i det löpande arbetet. Under drygt fyra 

år var TLF mycket aktivt, men när ministernärvaron successivt blev allt mer 

sällsynt avstannade verksamheten. Under den aktiva perioden levererades 

flera utredningar som satte spår i förvaltningen. Exempel: 

World Wide Web för offentlig information (1996; ledd av SCB) resulterade i 

den sektorsgemensamma portalen SverigeDirekt. 

Lexit (1996, ledd av Datainspektionen) resulterade bl.a. i ett starkt ökade 

ansträngningar för att undanröja rättsliga hinder för tillämpningen av IT i 

förvaltningen. 

IT 2005, Lexit förstudie, Bilaga 2 (1995, ledd av Datainspektionen) var ett 

scenario som bl.a. förutspådde att ett brett och beslutande samverkansråd 

skulle komma att tillsättas för att hantera myndighetsövergripande frågor. 

Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat (1997; ledd av Svenska 

kommunförbundet) resulterade i etablering av ett alltjämt giltigt 

standardiserat gränssnitt, SFTI (Single Face To Industri) och ramavtal för 

e-Handel. 

Elektroniska servicekort i offentlig sektor (1999; ledd av Landstingsförbundet) 

ledde till upphandling av upphandling av smarta tjänstekort. 

Spelregler för samverkan (1995; ledd av Arbetsmarknadsstyrelsen) ledde 

bl.a. till separata utredningar om prispolitik och grunddatabaser. 

Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte (1996; Riksförsäkringsverket) 

ledde till etablerandet av etableringen av det nu livaktiga 

SHS-arbetet. 

Informationskvalitet i offentlig verksamhet (1997; Riksskatteverket) 

lämnade en rad fortfarande högaktuella förslag till främjandet av 

myndighetsövergripande informationsprocesser. 

STATSKONTORET 


De tre sistnämnda projekten var de klaraste uttrycken för målet att skapa en 

öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning. 

Spelregler för samverkan kom att bana väg för utredningar om grunddatabaserna 

och för IT-kommissionens satsning på informationsinfrastruktur. 

Trots att området ofta sägs vara basalt viktigt (exempelvis i BP för 2003) 

har dock arbetet med informationsinfrastruktur haft svårt att på allvar få 

fäste i dagens arbete med 24-timmarsmyndigheter. 

Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte definierade de fyra steg 

som idag ingår i utvecklingsstegen för 24-timmarsmyndigheten. Men 

framför allt definierades ett Spridnings- och Hämtningssystem för i första 

hand spridning/hämtning av information till/från medborgare och företag. 

Konceptet vann anklang men har kommit att i första hand bli en säker 

informationstransportväg myndigheter emellan. 

Informationskvalitet i offentlig verksamhet betonade vikten av att 

myndigheternas information lagras i ett plattformsoberoende format och 

tillhandahålls enligt publicerade informationsdeklarationer. För utbyte av 

information mellan myndigheter i nätverk måste informationsleveransavtal 

etableras mellan berörda parter. 

3.2.2 Lagrummet 

Att webbtillgängliggöra rättsliga dokument från myndigheter, regering och 

riksdag var ett tidigt önskemål för den svenska rättsinformationens 

intressenter, och då inte minst av Riksdagen/Rixlex och Justitiedepartementet. 

Ett av många intressanta problem inom rättsinformationsområdet är att det 

många gånger inte är den ”beslutade” lagtexten (dvs. den författningstext 

som kungörs, som antingen utgörs av en grundförfattning – dvs. en helt ny 

lag – eller en ändringsförfattning av den tidigare utgivna grundförfattningen), 

utan den konsoliderade (den uppdaterade, dvs. den senaste lydelsen 

med alla tidigare ändringar inlagda), som efterfrågas. Särskilt intressant blir 

det att kunna plocka fram en korrekt konsoliderad version som gällde vid en 

viss tidpunkt tillbaka i tiden räknat. 

Regeringskansliet beslöt 1999-11-10 att genomföra rättsinformationssystemet. 

I en första etapp ställdes krav på att all obligatorisk information 

enligt rättsinformationsförordningen skulle göras tillgänglig på internet i 

valfritt format. Ett uppföljningsbeslut 2000-04-05 innebar att XML skulle 

användas som märkningsspråk. Efter tolv personårsarbete blev det 

emellertid klart att XML-spåret då inte bar hela vägen ut. Myndigheterna 

stegrade sig inför kravet att använda ett verktyg som uppfattades möjligtvis 

kunna ge bra informationsprodukter, men som inte tog hänsyn till de 

producerande myndigheternas förutsättningar och behov. 

STATSKONTORET 


Regeringskansliet beslöt 2001-11-27 att lägga XML-spåret på is och 

avvakta den tekniska utvecklingen inom området. Det resulterande 

http://www.lagrummet.gov.se/ är den nu gemensamma ingångssidan för det 

offentliga rättsinformationssystemet. Det som såg ut att bli förvaltningens 

flaggskepp för det länge kända behovet av samordnad informationsstruktur 

innehåller idag "endast länkar till rättskällorna. På sikt kommer rättskällorna 

att knytas samman för att göra det möjligt att göra strukturerade sökningar 

över hela systemet samtidigt". 

3.2.3 SHS 

Den ursprungliga tanken med SHS var att åstadkomma en för 

myndigheterna gemensam specifikation för ett system som skulle kunna 

inhämta respektive sprida information till omvärlden; ett elektroniskt IN- 

och UT-datasystem; ett spridnings- och hämtningssystem. Utgående från de 

akuta behoven hos främst RSV och RFV utarbetades en kravspecifikation 

som ledde till att Statskontoret för tiden 1999-03-15 till 2003-03-15 

tecknade ramavtal med två leverantörer avseende: 

- Överföring av information från verksamhetssystem i en organisation 

till verksamhetssystem i egen organisation eller annan organisation. 

- Fråga med svar i realtid från verksamhetssystem i en organisation till 

verksamhetssystem i egen organisation eller annan organisation. 

- Inlämningsuppgifter till myndighet/organisation. 

- Frågor mot myndighet/organisation. 

- Tjänster för implementation av SHS, utbildning och support. 

Ramavtalet togs fram för att ge myndigheter möjlighet att köpa 

funktionalitet för informationsutbyte, främst mellan myndigheter och internt 

mellan en myndighets olika verksamhetssystem. 

3.2.4 SHS-angränsande avtal för autenticerings- och 

katalogtjänster 

All kommunikation via SHS förutsätter att de kommunicerande parterna 

antingen har träffat en överenskommelse om utbyte av information eller 

använder en “offentligt” överenskommelse. Den information som utbyts 

benämns “produkt”. Det juridiska avtalet mellan dessa parter har om det 

gäller ett enskilt avtal en maskinellt läsbar överenskommelse, som skall vara 

tillgänglig för båda parters verksamhetssystem och SHS-noder. De båda 

parterna i en överenskommelse är inom SHS “aktörer”. Överenskommelsen 

innehåller information som är viktiga komponenter för adressering av SHSdokument. 

I den SHS-tillämpning som är under utveckling för länsstyrelsernas 

handläggning av ansökningar om yrkestrafiktillstånd har sådana 

informationsleveransavtal tecknats mellan länsstyrelsen i Stockholms län 

(mottagande part) och var och en av myndigheterna 

STATSKONTORET 


− Vägverket 

− Kronofogdemyndigheten 

− Patent- och registreringsverket 

− Riksskatteverket 

Överenskommelserna är myndighetsspecifika och innehåller inga krav på att 

informationen skall vara strukturerad eller märkt på ett sådant sätt att SHS 

medverkar till en automatisk applikation-till-applikation lösning. 

Förutom informationsleveransavtal krävs också att all kommunikation via 

SHS kan knytas dels till funktioner för ömsesidig identifiering och 

identitetskontroll hos de kommunicerande aktörerna, och dels till en 

katalogfunktion med vars hjälp adressering kan ske till aktörerna och deras 

respektive SHS-tillämpningar. 

För dessa funktioner har Statskontoret tecknat separata ramavtal. På webbplatsen 

http://www.statskontoret.se/shs/spec.htm kan man få intrycket att 

avtalen om identifiering heter "SHS CA" och att avtalen om katalogfunktioner 

heter "SHS directory". Det är visserligen avtal som kan utnyttjas i 

SHS-sammanhang, men de lever ett eget liv oberoende av SHS-specifikationen. 

En annan viktig funktion, som tidigt identifierades i SHS-arbetet, är 

att de kommunicerande myndigheterna använder standardiserad (och 

krypterad!) tidsangivning. I detta fall har inte gjorts någon upphandling, 

utan SHS-aktörerna uppmanas använda de tidsangivningsfunktioner 

som tillhandahålls av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (se 

http://www.sp.se/metrology/timefreq/sv/tochf.htm). 

3.2.5 SAMSET 

SAMSET är en del i "den svenska ansatsen" genom att regeringen den 21 

december 2000 (Ju2000/4939) uppdrog åt Riksskatteverket (RSV) att under 

ett inledningsskede ha ett sammanhållande ansvar för administrationen av 

certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer inom 

statsförvaltningen. I uppdraget ingick att utarbeta allmänna riktlinjer och 

gemensamma rutiner för certifikathanteringen inom statsförvaltningen. 

Till området hör elektronisk identifiering, signering och stämpling av 

elektroniska handlingar samt kryptering för skydd mot obehörig insyn 

(insynsskydd) i system för publika och privata nycklar på myndighetsområdet 

(PKI-system). 

RSV har i samarbete med Riksförsäkringsverket, Patent- och Registreringsverket 

och Statskontoret utarbetat förslag till tekniska lösningar och allmänna 

riktlinjer. Statskontoret har upphandlat de specificerade lösningarna 

och för perioden 2001-12-04 till 2003-04-30 tecknat ramavtal med totalt 

sex leverantörer. 

Den del av "den svenska ansatsen" som därmed sats på pränt är att följande 

typer av certifikat gjorts tillgängliga: 

STATSKONTORET 


− Medborgarcertifikat 

− Tjänstecertifikat 

− Servercertifikat 

− Certifikat för myndighetens elektroniska stämpel 

Certifikatutfärdaren bör förse den som tilldelas certifikat med maskin- eller 

programvara för att använda privata nycklar (anordning för signaturframställning 

m.m.). Denna anordning bör skydda privata nycklar, hantera 

aktiveringsdata på ett säkert sätt och i övrigt möjliggöra tillförlitliga 

metoder för signering, identifiering och insynsskydd. Lösningen bör ha 

utformats så att det krävs en aktiv handling vid signering, identifiering och 

kryptering för insynsskydd. Rutinerna bör ta sikte på att likna de 

omständigheter som certifikatinnehavaren ställs inför när han eller hon 

1. fattar en penna och skriver under, 

2. överlämnar eller visar upp en legitimationshandling för 

identitetskontroll, respektive 

3. försluter eller öppnar ett kuvert eller ett annat slutet förvar. 

Beroende på graden av erforderlig säkerhet kan myndigheterna avropa 

antingen mjuka certifikat (lagring i användarens dator) eller hårda certifikat 

(lagring i chip-försett ID-kort). En viktig del i ansatsen är att lösningarna 

anknyter till de lösningar som är/blir förhärskande i det svenska 

bankväsendet. 

3.2.6 Samhällets grundläggande information 

Samhällets grunddatabaser har genom åren visat sig vara av utomordentligt 

stor betydelse för förvaltningens arbete till fromma för medborgare och 

företag. Till stor del förklarar det framsynta arbetet med grunddatabaserna 

att Sverige intar en framskjuten plats i länderjämförelser rörande webbbaserad 

service och tjänster. Genom åren har också gjorts ett flertal försök 

att vidareutveckla grunddatabaskonceptet i riktning mot bättre samordning 

mellan databaserna, eller snarare mellan de myndigheter som är databasansvariga. 

Ett exempel är uppdragsredovisningen Förslag till ett samordnat uppgiftskravregister, 

som Patent- och registreringsverket (PRV) överlämnade till 

regeringen den 31 januari 2001. I arbetet ingick att i samråd med Statskontoret 

utreda huruvida den tekniska överföringen av uppgifter mellan 

myndigheter skall bygga på SHS-lösningar. Av kartläggningen över 

myndigheternas inhämtande av uppgifter från näringslivet framgick att det 

inte förelåg någon samordning och att över tusen olika blanketter används, 

varav endast en liten del fanns i elektronisk version. Uppgiftsinsamlingen 

var reglerad genom 260 olika lagar och förordningar, och för 88 procent av 

blankettyperna gällde vidare uppgiftsplikt för företagen för samtliga 

uppgifter som finns på blanketten. 

STATSKONTORET 


För att de i uppdragsdirektiven angivna målen skulle kunna uppnås föreslog 

PRV att ett uppgiftskravsregister skapades efter norsk modell. Genom denna 

informationsbank och dess organisation ges förutsättningar för att på ett 

strukturerat och aktivt sätt arbeta med att minska uppgiftsbördan för 

näringslivet. Uppgiftskravsregistret föreslogs omfatta följande fem 

huvudfunktioner: 

1. Samordning – registreringsmyndigheten skall tillse att allt fler 

uppgiftskrav kan fullgöras genom samordning mellan myndigheterna. 

2. Samråd – registreringsmyndigheten skall vara samrådspart i samband 

med regeländringar som innebär nya uppgiftskrav eller ändring av 

befintliga uppgiftskrav. 

3. Definition – registreringsmyndigheten skall genom ensning av termer 

och begrepp successivt skapa en termkatalog. Enhetliga definitioner på 

begrepp som används inom statsförvaltningen gynnar såväl företag som 

myndigheter. 

4. Information - registreringsmyndigheten skall tillhandahålla information 

om befintliga uppgiftskrav och därmed förknippad information. 

5. Statistik – registreringsmyndigheten skall tillhandahålla 

statistikuppgifter avseende förändringar i den belastning på näringslivet 

som uppgiftskraven innebär. 

Slutligen bör nämnas att IT-kommissionen under en rad år har intresserats 

sig för den mjuka infrastrukturen. I den senaste rapporten, Breddtjänster 

– ett nytt skede i IT-politiken (SOU 2002:51), föreslår IT-kommissionen 

bl.a. "att regeringen utformar besluts- och samrådsprocesser för 

myndigheternas gemensamma arbete med att utveckla och förvalta 

informations- och tjänsteresurser, bland annat grundtjänster, liksom för att 

främja en samverkan med näringslivet. Detta gäller bland annat sådana 

infrastrukturer som termkataloger, metadatasystem, förmedlings- och 

katalogtjänster. Statskontoret bör få i uppdrag att stödja och främja arbetet 

hos myndigheterna att skapa bra metadata för de informationsresurser de 

förvaltar, samt att utveckla lämpliga principer och tekniska system för 

metadataanvändningen". 

3.2.7 Statskontorets upphandlingsverksamhet 

I Framställning med förslag till åtgärder för en sammanhållen elektronisk 

förvaltning (2002-04-03) redovisar Statskontoret förslag efter de två 

huvudlinjerna: 

att åstadkomma de förvaltningsgemensamma regler för det elektroniska 

informationsutbytet inom förvaltningen och mellan myndigheterna och 

deras brukare som behövs för den nödvändiga harmoniseringen; 

att tillhandahålla ett understödjande men verksamhetsoberoende utbud 

av basfunktioner, som underlättar för framförallt myndigheter utan egna 

stora IT-organisationer att utveckla nya e-tjänster med hög nytta för 


STATSKONTORET 


Den första handlingslinjen berör direkt det ramverk som behövs för 

konstruktionen av en sammanhållen förvaltning. Den andra handlingslinjen 

innehåller det mer konkreta arbete som ramverket skall ge stadga åt. Som 

framgått av exempelvis SHS-avsnitten 3.2.3 och 3.2.4 finns dock styrande 

"ramverkssignaler" inbakade i Statskontorets utbud av upphandlade 

ramavtal. Det är därför av intresse att beröra några av de upphandlingar som 

är nära förestående. 

Infratjänster 

Begreppet infratjänster definierades första gången vid de Gd-frukostmöten 

som Knut Rexed höll 15-20 mars 2002 och vid vilken följande 

framtidsvision diskuterade. 

Framtidsvision 

Sammansatt 

tjänst 

normer & 

standarder 

X-verket 

Y-styrelsen 

Basfunktioner 

De funktionskomponenter som antyds i framtidsvisionen har som syfte att 

utgöra en gemensam resurs för utveckling av samhällets e-tjänster. 

Resurserna ifråga avses bli upphandlade och tillgängliga genom ramavtal 

mot slutet av år 2003. De tjänster som planera bli specificerade genom ett 

förfrågningsunderlag berör följande områden: 

STATSKONTORET 


Bastjänster 

eID-kontroll / eSignatur-stöd 

Säker informationsöverföring 

(Katalogtjänst) 

Tilläggstjänster (exempel) 

Säker anslutning till infratjänst 

Drift av webbapplikation 

Utskick 

Betalning 

eID-kontroll / eSignatur (anställda) 

Integration med applikation 

Säker e-post 

Stödtjänster 

Användarstöd 

Utbildning 

Installation 

Konfiguration 

mm 

Bastjänsten "säker informationsöverföring" innebär att Statskontoret 

planerar upphandla SHS-funktionalitet som en fristående tjänst. 

Informationsförsörjning 

Statskontoret har genom förstudierapporten IT-plattformar för 

informationsförsörjning (2002-04-15) konkluderat att man, för att klara 

24-timmarsmyndighetens övergripande mål, måste göra en kraftfull 

vidareutveckling under de närmaste åren av myndigheternas IT-stöd för 

informationsförsörjning. Statskontoret genomför ramavtalsupphandling av 

produkter, produktrelaterade tjänster och kvalificerade konsulttjänster för 

förstudier, osv., inom informationsförsörjningsområdena: 

- e-blanketter/scanning/tolkning 

- e-registratur/diarieföring/ärendehantering 

- workflow/process management 

- dokumenthantering/e-arkivering/content-management 

- presentation/utdatahantering 

- sökverktyg/organisationsportaler 

- metoder och verktyg för informationsstrukturering/XML/metadata 

STATSKONTORET 


Statskontoret upphandlar komponenter för främst ärendehanterande 

myndigheternas informationsprocessmaskineri. 

Det är en upphandling av pusselbitar. Någon vägledning finns ännu inte om 

hur myndigheterna ska använda sådana enskilda pusselbitar för att 

myndigheterna på egen hand och/eller i samverkan med andra myndigheter 

ska klara av de outtalade informationsförsörjningsmålen. 

Upphandlingen utgår från ett specifikt processorienterat verksamhetsperspektiv 

hos en ärendehanterande myndighet. Förstudiens process-vy (se 

ovan figur) har identifierat men inte närmare angivit de regler och den karta 

som skulle kunna beskriva informationsutbytet. Statskontoret avser dock att 

följa upp med en övergripande vägledning våren 2003. 

I upphandlingen ingår metoder och verktyg för myndigheternas informationsstrukturering. 

Dessa metoder och verktyg tänks komma tillpass 

också vid myndigheternas konkreta informationsutbyte med varandra och 

gentemot medborgare och företag. 

"Tänket" om detta presenterades vid Statskontorets seminarium 

Infrastruktur för 24-timmarsförvaltning (2002-05-31). Där fastslogs 

inledningsvis att Statskontorets syn på samhällets elektroniska information 

är att det handlar om ett nätverk av elektroniska informationsresurser, med 

ansvaret fördelat mellan olika myndigheter. Med hänvisning till 

upphandlingen rörande informationsförsörjning presenterades en bild där 

det klart framgår att "tänket" har en klar XML-betoning (se figur nedan.) 

Enligt upphandlingsplanen skall ramavtal för informationsförsörjningsområdet 

finnas tillgängliga f.o.m. 2003-01-01. 

STATSKONTORET 


Med stöd av pusselbitarna från informationsförsörjningsupphandlingen 

bedöms myndigheternas informationsutbyte med portaler och med andra 

myndigheter komma att på sikt bli XML-baserat. 

3.3 Den deducerade svenska ansatsen 

Regeringen har i skrivelser, propositioner och handlingsprogram fastställt 

övergripande målbilder som skall gälla för förvaltningens användning av 

informationsteknologin gentemot medborgare och företag, och såväl inom 

som mellan myndigheterna. 

Målbilderna är globala inriktningsmål av typ: 

− ett informationssamhälle för alla, 

− allt som utan kostnadsökning kan göras elektroniskt skall göras 

elektroniskt, 

− den offentliga förvaltningen skall uppträda som en enda 24-timmarsmyndighet 

utan besvärande myndighetsgränser, och 

− ärenden bör bara behöva kräva en enda myndighetskontakt. 

I enstaka fall specificerar regeringen genom regleringsbrev hur en 

myndighet skall arbete mot en specifik måluppfyllelse. Det förekommer 

också att myndigheter får i uppdrag att utreda eller utveckla funktionaliteter 

som kan komma många myndigheter tillgodo. 

Regeringen har dock som regel i allmänna ordalag angett vad som är 

önskvärt, samt har framhållit att det ankommer på varje enskild myndighet 

att avgöra med vilken hastighet och medelst vilka vägval det önskvärda 

skall uppnås. Inriktningen har varit att stödja enskilda myndigheters arbete 

att förverkliga sin del av visionen av en sammanhållen e-förvaltning, men 

successivt har perspektivet förskjutits mot just sammanhållandefrågorna. 

STATSKONTORET 


Under 2002 har Statskontoret aktualiserat styrningsfrågornas betydelse för 

en sammanhålen elektronisk förvaltning genom att i Framställning med 

förslag till åtgärder för en sammanhållen elektronisk förvaltning 

(Statskontoret, 2002-04-03) bl.a. föreslå att regeringen skulle inrätta ett 

‘beslutsorgan’ för att i samverkande syfte lägga fast normer, samt att en 

‘Infratjänst’ med bas- och stödtjänster skulle etableras för att underlätta och 

sänka kostnaderna för myndigheternas utveckling av e-tjänster. Regeringen 

gav i budgetpropositionen för 2003 sitt samtycke till fortsatt arbete efter 

dessa linjer, samt tillkännagav inrättandet av de två nya instanserna 

‘samordningsorgan’ respektive ‘delegation’. 

Den bild som framträder är att någon form av arkitektur för myndighetssamverkan 

håller på att mogna. 

En av våra första och största förvaltningsarkitekter var Axel Oxenstierna. 

Han presenterade år 1634 en regeringsform som gav tydliga regler för hur 

ämbetsverken skulle ledas och fungera. Hans inriktning var att effektivisera 

statsapparaten i Sverige (inklusive att skydda den från fåvitska kungar). 

Hans tidshorisont är det svårt att veta något om, men det är väl ganska 

säkert att han inte avsåg att skapa ett system som det än i denna dag finns 

rester kvar av. Främst kan vi återfinna det i den förvaltningsform som 

används i Sverige, där ämbetsverken lyder direkt under regeringen men 

sorterar under departementen. 

På Oxenstiernas tid, men framför allt genom 1809 års regeringsform, var det 

naturligt att myndigheterna "skola räcka varandra handen till fullgörande av 

Konungens bud och befallningar". Denna självklarhet återfinns i dag i: 

6 § förvaltningslagen: Varje myndighet skall lämna andra 

myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. 

7 § förvaltningslagen: Varje ärende där någon enskild är part skall 

handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att 

säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta 

möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra 

myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att 

uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten 

underlätta för den enskilde att ha med den att göra. 

Myndigheterna ska vara självständiga men skall samarbete. I en förvaltning 

med elektroniskt nätsamverkande myndigheter ställer detta krav på vissa 

gemensamma standarer och viss gemensam finansiering. Det är dessa frågor 

som ska hanteras av de i budgetpropositionen för 2003 aviserade nya 

instanserna ‘samordningsorgan’ respektive ‘delegation’. 

Den styrning som skisseras måste finna rätt balans mellan helheten och de 

självständiga myndigheterna och måste beröra områdena information, 

tjänster och teknik. 

STATSKONTORET 


Governance Models 

Difficulty 

Department Autonomy 

Central Co-ordination 

Formal Co-operation 

Informal Co-operation 

Leverage 

Central Direction 

Central Control 

Ovanstående figur härstammar från en presentation från Meta Group vid 

Danmarks Hearing om arkitektur för den elektroniska förvaltningen. 

4 Analys av ansatserna i DK, NO, UK och US 

4.1 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i 

Danmark 

Vid utgången av 2001 tillträdde Anders Fogh Rasmussen som statsminister 

för en ny, borgerlig regering. Signaler skickades omedelbart ut till 

administrationen: Danmark ska fortsätta satsning på digital förvaltning. 

Medborgare och företag ska sättas i centrum och måste bli betjänade bättre, 

snabbare och enklare. 

En bra start var det då just avslutade projektet att få alla statliga 

myndigheter att utgående från status leverera IT-handlingsplaner för 

service- och tjänsteutvecklingen rörande blanketter, informationsför- 

STATSKONTORET 


medling, dataresursåtkomst och övriga tjänster. Det var inte obligatoriskt att 

leverera sådana handlingsplaner, men de generaldirektörer som kunde 

leverera kunde också påräkna en lönebonus på upp till 15 procent. 

Som framgår av ovanstående sammanställning, från april 2002, lever den 

danska regeringen som den lär. Sammanställningen visar regeringens egen 

IT-handlingsplan. Det inringade området är det som närmast berör 

myndighetssamverkan och interoperabilitet. 

Men… 

Hela handlingsplanen ska klaras av samtidigt som budgeten 

under de fyra kommande åren successivt kommer att skäras ned 

alltmer; 3 % >> 5 % >>7 % >> 12 %, totalt ca 28 % på fyra år. 

I offentliga verksamhet kan man inte räkna hem ökad effektivitet med ökad 

kundtillströmning. Ökad effektivitet måste uttryckas i minskad resursförbrukning, 

främst genom reducerad personalbudget. Om resultatet ändå 

ska bli bättre för de medborgare och företag som myndigheterna betjänar, så 

STATSKONTORET 


återstår för en redan slimmad förvaltning bara lösningar baserade på ökat 

samarbete mellan myndigheterna. "Og det handler om mere sammenhængende 

workflow og hurtigere gennemløb af administrative processer." 

En eventuell möjlighet till besparing är att satsa på Open Source och därmed 

kunna spara in utgifterna för dyra licenser och uppgraderingar, en handlingslinje 

som Danmark arbetar seriöst med. Å andra sidan innehåller 

Danmarks satsningen på digital förvaltning också en satsning på digitala 

signaturer och IT-säkerhet, vilket i det kortare perspektivet är en kostnadshöjande 

handlingslinje. 

Danmarks satsning på myndighetssamverkan drivs genom ett flertal 

samverkanskonstellationer med namn som Taskforce, Udvalg, Forum 

Kommissorium, Råd, Komité och Grupp. Daglig ledning utgår från det 

IT-politiska kontoret inom Vetenskapsministeriet, under vilket i sin tur 

IT- og telestyrelsen lyder. 

Låt oss titta närmare på de för myndighetssamverkan kritiska arbetet 

rörande interoperabilitet. Man har i detta arbete tagit stort intryck av 

Storbritanniens program e-Government Interoperability Framework (e-GIF) 

och Gartner Groups betoning på flerskiktsarkitekturer (figur). 

Översikt från en mycket 

detaljerad illustration i E- 

Government Cooperative 

Service Architecture. 

(Gartner Research, SPA-13- 

7293, 2001-09-01) 

Danmark har tagit fasta på att integration och myndighetssamverkan kräver 

ett fundament i form av en solid infrastruktur på vilken service och tjänster 

byggs upp via informationsstandarder och i enlighet med en sammanhållande 

arkitektur (med delarkitekturer). 

Den springande punkten i Danmarks strävanden mot e-interoperabilitet var 

att överge den kortsiktiga stjärn-arkitekturen 2 till förmån för en navarkitektur. 

2 Sveriges utveckling av ett webbaserat ansökningsförfarande för yrkestrafiktillstånd är ett 

exempel på en lösning enligt stjärnmodell. Pilotsystemet vid Länsstyrelsen i Stockholms 

län har tecknat enskilda informationsleveransavtal med samtliga inblandade myndigheter. 

STATSKONTORET 


I en traditionell stjärn-arkitekturen måste varje nätverksenhet ha 

informationsutbytesavtal med var och en av de övriga enheterna. I en navarkitektur 

krävs ‘bara’ att varje nätverksenhet följer uppställda informationsstandarder 

och registrerar sina informationsresurser i en gemensam 

infostrukturdatabas. När emellertid begreppet web services har fått fäste i 

förvaltningen kommer navet att användas för service discovery och stjärnan 

för service delivery. 

XML skall användas som kommunikationsstandard och metadata ska 

användas som informationsstandard. Arbetet med att mata navet/infostrukturdatabasen 

görs i en rad olika arbetsgrupper. Målet är att säkra en 

standardiserad beskrivning av all data i den offentliga sektorn, att etablera 

en rad normer för beskrivning av gränssnitt i XML, XML scheman, 

termbeskrivningar, samt standarder för datautväxling. Målet är att skapa 

samarbete omkring processen med XML-standardiseringen på tvärs i den 

offentliga sektorn (inkl. kommunerna) och mellan den offentliga och privata 

sektorn. Processen kräver löpande utveckling, dialog, kunskapsgenerering 

och förmedling av kunskap och erfarenheter. 

Lönekostnaderna för det halvdussin personer som centralt arbetar med 

infostrukturdatabasen kan uppskattas till DKK 20 miljoner. Ett lika stort 

belopp gick åt till upphandlingen av databasarbete från Microsoft och 

Accenture. Enligt en kalkyl från Vetenskapsministeriet kommer denna 

centrala investering att bli lönsam med råge: 

”Initiativet skønnes sammenlagt at koste ca. 40 millioner kroner over de 

næste 4 år. Størsteparten af disse udgifter vil være forbundet med 

etableringen af en metadata-database. Implementeringen af denne 

plan vil finde sted som et bredt samarbejde i den 

offentlige sektor og med inddragelse af private 

leverandører. Det vurderes, at alternativudgifterne i 

væsentlig grad vil formindske det samlede besparelses- 

potentiale ved Digital forvaltning. Implementering af XML 

strategien forventes således at kunne betyde en besparelse på den offentlige 

IT-integration på flere miliarder kr.” [Legobyggklossen ingår inte i citatet.] 

STATSKONTORET 


Den omnämnda infostrukturdatabasen invigdes den 4 mars 2003. För en 

modern och effektiv offentlig digital förvaltning krävs bl.a. att offentliga 

myndigheter har snabb, enkel och flexibel tillgång till data och kan utbyta 

data på tvärs över myndighetsgränserna. 

På verksamhetsområdet är det avgörande, att det finns en databas för såväl 

verksamheternas juridiska enhet som de tillhörande produktionsenheterna. 

Betydelsen av det centrala verksamhetsregistret kommer därmed i paritet 

med det centrala person- och adressregistret och det centrala bolagsregistret. 

Ett exempel på Danmark strävanden är det Centrala VerksamhetsRegistret 

(http://www.cvr.dk/). CVR är i drift om än icke färdigbyggt. Förmedlat via 

XML och SOAP levererades där 2002-12-08 information on-line om 

samtliga 543 804 då aktiva produktionsenheter i Danmark (stat, kommun, 

näringsliv). 

CVR är en viktig komponent i den kommande samverkansarkitekturen. Ett 

utkast i form av en ‘grönbok’ presenterades på en hearing 2002-10-30 

(http://www.oio.dk/arkitektur/groenbog )och därefter var processen öppen 

fram till 2002-11-22. Den konsoliderade arkitekturen skall enligt planerna 

publiceras som en ‘vitbok’ våren 2003. En av de viktigaste frågorna att ta 

ställning till är maktfördelningen mellan regeringen och de enskilda 

myndigheterna. 

4.2 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i Norge 

Norge har den sparsamma och klyftiga vanan att göra ‘hängavtal’ till 

centrala program och projekt inom EU. Så har också skett för Action Plan 

eEurope 2005, som i norsk tappning heter eNorge 2005. 

Närings- och handelsministern Ansgar Gabrielsson definierade eNorge 2005 

vid en IT-politisk redogörelse för stortinget 2002-05-14. De överordnade 

målen för IT-politiken är sedan dess: 

Verdiskaping i næringslivet: 

Utvikling og bruk av informasjonsteknologi skal bidra til verdiskaping gjennom økt 

innovasjon og konkurransekraft i norsk næringsliv. Bruk av IT kan redusere 

avstandsulemper og gir næringslivet muligheter til å konkurrere uavhengig av avstand 

til markeder. Det kan også bidra til mer effektive produksjonsprosesser og endringer i 

etablerte verdikjeder. Men skal gevinstene og mulighetene realiseres, kreves det 

betydelige investeringer i kunnskap i bedriftene og organisasjonsutvikling. 

Effektivitet og kvalitet i offentlig sektor: 

Informasjonsteknologi skal brukes til å effektivisere offentlig sektor og tilby nye og 

bedre tjenester til brukerne. Vår enestående posisjon når det gjelder bruk av PC og 

Internett tilsier at samfunnet, bedrifter og enkeltpersoner har forutsetninger for og vil 

forvente gode og tilpassede elektroniske tjenester fra offentlig sektor. Men det er ingen 

selvfølge at investeringer i IT uten videre bidrar positivt. Det forutsetter blant annet 

organisasjonsendringer, motivasjon og kunnskap blant ledere og ansatte. Det kreves 

en bevisst og målrettet satsing på flere områder. 

STATSKONTORET 


Deltakelse og identitet: 

Alle skal kunne utnytte informasjonsteknologiens muligheter, og IT skal bidra til å 

bevare og videreutvikle vår kulturarv, identitet og våre språk. IT har gitt oss et 

mangfoldig og lett tilgjengelig tilbud av underholdning, nyhetskilder, faglitteratur, 

utdanning og mye mer. Tilgangen til offentlig informasjon har vel aldri vært bedre. På 

ulike måter har Internett blitt et integrert verktøy i de fleste menneskers liv. Samtidig 

kan dette bety at konsekvensene ved å ikke ha tilgang blir store og det blir viktig å 

sørge for at alle får anledning til å utnytte elektroniske tjenester til et bedre og enklere 

liv. 

Myndighetene som tilrettelegger og pådriver 

Myndighetene skal ikke detaljstyre utviklingen, men legge forholdene til rette og være 

etterspørrer og pådriver for bruk av informasjonsteknologi i alle deler av samfunnet. 

Samtidig skal dette ikke gå på bekostning av grunnleggende prinsipper som 

ytringsfrihet, forbrukervern, personvern, og barn og unges rettigheter. Regjeringen vil i 

sin IT-politikk spesielt vektlegge betydningen av å utnytte samspillet mellom innhold, 

infrastruktur og kompetanse. 

Som den anslutande illustrationen vill förmedla är det norska konceptet att 

myndigheterna ska samverka (de fem pilspetsarna) för att gemensamt 

kunna medverka till värdeskapande i näringslivet, effektivitet och kvalitet i 

offentlig sektor, samt deltagande och identitet. 

Handlingsplanen eNorge utgör en kappa för det mer specifika programmet 

för moderniseringen av förvaltningen (januari 2002). Moderniseringsprogrammet 

innehåller ett stort antal komponenter, inklusive att Arbeids- og 

administrasjonsdepartementet skall omvandlas till ett Service- og 

moderniseringsdepartement (januari 2003). 

STATSKONTORET 


Moderniseringsprogrammets parallella tvärprojekt (figur ovan) beskrivs på: 

http://www.dep.no/aad/modernisering/p30000815/p30000821/index-b-n-a.html 

Av stort intresse är vidare att fem centrala departement fått i uppdrag att 

senast under december 2002 framlägga ett förslag till strategi, arkitektur, 

ramvillkor och nationell infrastruktur för den offentliga sektorns tillämpningar 

av informations- och kommunikationsteknologin, IKT. Arbetet leds 

av Arbeids- og administrasjonsdepartementet och målet är att förbättra 

myndigheternas möjligheter att utveckla medborgarcentrerade tjänster, att 

förbättra möjligheten för medborgare och företag att få tillgång till 

information, samt att möjliggöra för myndigheterna att hämta hem de 

rationaliseringsvinster som IKT ger löften om. 

Alt Inn 

Handlingsprogrammet eNorge har lagt fast att myndigheterna senast 

vid utgången av 2004 ska kunna ta emot elektroniska handlingar från 

omgivningen, och inte minst från näringslivet. Sammantaget har 

Finansdepartementet och Näringsdepartementet för detta ändamål tilldelats 

NOK 40 miljoner för budgetåret 2003. 

Arbetet ska drivas i enlighet med den nationella arkitektur och infrastruktur 

som samtidigt etableras genom det nya Service- och moderniserings- 

STATSKONTORET 


departementet. Man är helt på det klara med att det inte handlar om "att göra 

blanketterna strömförande". Det handlar snarare om automatisk workflow 

och datafångst från de verksamhetsdrivande back-office systemen. Därtill 

måste processerna standardiseras så att transpararens erhålls över hela 

gränslinjen mellan företag och myndigheter, samt mellan myndigheterna. 

Allt ska kunna lämnas in elektroniskt och slagordet för ansatsen och tillika 

namnet på det centrala kommunikationsnavet är just Alt Inn. Samtidigt finns 

bikravet att ingen information skall behöva lämnas in om denna tidigare 

lämnats in till någon instans inom offentlig sektor. 

De norska registren/grunddatabaserna är kritiska för det mycket ambitiösa 

Alt Inn systemet. För att säkra samordningen mellan de olika myndigheternas 

datainhämtningssystem måste systemen för dataöverföring mellan 

myndigheter och näringsliv vara baserade på gemensamma datadefinitioner 

och standarder som XML och SOAP. 

Genom ett framsynt samordningsbeslut etablerades Enhetsregistret 1995. 

Nästa register blev Registret över uppgiftsinhämtning från näringslivet, 

Oppgaveregistret, som tillkom 1997. Successivt har allt fler register samlats 

under en hatt; totalt finns där nu 16 olika register. Hatten finns i Brønnøysund 

och följaktligen heter ansvarig myndighet Brønnøysundregistrene 

(http://www.brreg.no/). 

Oppgaveregistret har ansvaret för att slutresultatet blir säker standardiserad 

datatransport av XML standardiserade dataelement. Arbetet fortskrider och 

tills vidare får den intresserade nöja sig med att från hämta hem 

Kravspesifikasjon for metadataprosjektet från http://www.brreg.no/ 

prosjekter/metadatabase/kravspesifikasjon.pdf. 

Av stort intresse är att det norska näringslivet har varit pådrivande. Med 

stöd av näringsdepartementet gjordes nämligen det viktigaste förarbetet i 

STATSKONTORET 


näringslivets projekt ELMER, Enklere og Mer Effektiv Rapportering, vars 

avrapportering juli 2001 innehöll följande slutord: 

"Kort sagt forventer vi at Oppgaveregistret (OR) blir en ”portal” for alle 

datadefinisjoner og spesifikasjoner som skal benyttes i kommunikasjonen 

mellom næringsliv og offentlig forvaltning. Hvis dette realiseres i henhold 

til de forslag som både OR og vi har lagt frem, vil dette plassere Norge på 

verdenstoppen i infrastruktur for offentlig innrapportering." 

4.3 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i 

Storbritannien 

Som översiktsbilden nedan klart visar är Storbritanniens övergripande 

ansats att via en Government Gateway tillhandahålla ett interoperabilitetsskikt 

mellan enskilda myndigheter och dess service- och tjänsteavnämare 

(inklusive andra myndigheter). Det är en mycket handfast central 

styrning och den kräver efterlevnad av fastställda interoperabilitetsstandarder. 

Dessa standarder bygger på gängse standarder från IETF 

(internet), XML och W3C. 

Den senast fastställda upplagan av e-Government Interoperability 

Framework (ver. 4) finns på webbplatsen för Office of the e-Envoy 3 . 

Standarderna utvecklas ständigt, bl.a. för att nya funktionaliteter 

kontinuerligt läggs till. Genom tillkomsten av en autenticeringstjänst har det 

blivit möjligt att frångå den tidigare storsatsningen på ett Government 

Secure Intranet (GSI). 

Det räcker inte följa standarder och policies för att en myndighet skall bli 

medlem i interoperabilitsfamiljen. Det krävs också att man installerar en 

‘DIS Box’ (Departmental Integration Service). Ytterst krävs naturligtvis en 

villighet att utveckla service och tjänster med e-förtecken. 

Med en sådan anpassning på plats går XML ‘dokument’ från Gateway 

genom DIS och HTTP publiceras på en specificerad plats (URL) i 

myndighetens verksamhetssystem, där det sedan tas omhand på föreskrivet 

sätt. Omvänt kan skickas från en given plats inom verksamhetssystemen 

genom DIS och in i Gateway, och därefter vidarebefordras till en 

specificerad mottagaradress. 

3 http://www.e-envoy.gov.uk/oee/oee.nsf/sections/framework-egif4/$file/egif4.htm 

STATSKONTORET 


Business overview 

Customer applications 

Internet 

Gateway 

GSI or Internet 

Cerification Certification 

agencies 

Back end systems 

Government 

sites 

Bild Business Overview 

Government Gateway 

Registration 

and enrolment 

Authentication 

Known facts 

Software 

products 

Internet 

Internet 

Transaction 

engine 

Secure mail 

Payments 

Web portals 

DIS DIS DIS 

Local authority 

eg Sedgemoor 

Inland Revenue Customs 

and Excise 

Merchant 

acquirer 

Det är obligatoriskt att anamma e-GIF standarder och policies. Därmed har i 

Storbritannien fastlagts ett basalt ramverk och en infrastruktur. Därmed har 

också den offentliga sektorns organisationer befriats från bekymmer och 

STATSKONTORET 


arbete med den nödvändiga interoperabiliteten och kan koncentrera sig på 

värdeskapande insatser gentemot medborgare och företag. 

Men det ankommer på varje enskild organisation att i motsvarande grad 

förändra sina verksamhetssystem så att interoperabiliteten kan tillgodogöras. 

Detta är Storbritanniens stora problem. Det storstilade konceptet har 

kraftfullt manglats ut, men det har nätt och jämt kommit över myndigheternas 

trösklar. Storbritannien må vara världsledande vad gäller centralt 

utvecklade policies, standarder och servicekoncept, men är icke desto 

mindre en ‘medelmåtta’ mätt som förmågan att skapa e-mervärde för 


GovTalk 

De två komponenterna Government Gateway och DIS (se figuren ovan) kan 

betraktas som transportkomponenter. Den offentliga sektorns enheter kan 

visserligen med hjälp av dessa komponenter transportera ‘dokument’ sig 

emellan, men det kan inte bli någon meningsfull kommunikation om man 

inte också har kommit överens om hur man ska ‘prata’ med varandra; man 

måste vara överens om vokabulär och grammatik och hur dessa skall märkas 

generellt och för specifika tillämpningar. 

Detta stora arbete görs i GovTalk (http://www.govtalk.gov.uk/). Där 

definieras e-Government Metadata Framework (e-GMF) och e-Government 

Interoperability Framework (e-GMF). 

Metadatastandarden e-GMF fastställer termer, dataelement, och 

kodningsscheman. Interoperabilitetsstandarden e-GIF fastställer de tekniska 

uttrycken för e-GMF. Siktet är tveklöst inställt på web services. 

Detta är påbjudet: 

− Access till information och tjänster skall kunna ske med webbläsare 

− XML är det primära medlet för dataintegration 

− Internet och WWW standarder skall genomsyra arbetet 

− Metadata skall användas för Content Management 

Arbetet drivs målmedvetet, långsiktigt och utan att rygga tillbaka för det 

personalintensiva och därmed kostnadskrävande interoperabilitetsarbetets 

olika och delvis parallella faser. 

Serviceleverans genom DotP programmet 

DotP är en seriös ordlek. Främst skall DotP utläsas Delivering on the 

Promise 4 (ungefär Leverans enligt utfästelsen). Dessutom anspelar DotP på 

4 http://www.e-envoy.gov.uk/oee/oee.nsf/sections/about-edelivery/$file/dotp.htm 

STATSKONTORET 


DotNet (.Net), som är den tekniska plattform på vilken Microsoft byggt 

produkten BizTalk och som är kärnan i Storbritanniens GovTalk inom 

Government Gateway. 

The e-Delivery Team är namnet på den specialstyrka som formerats inom 

Office of the e-Envoy för att verkställa löftet att service och tjänster utan 

undantag skall finnas i e-version senast 2005. Leveransplattformen DotP 

(".P") planeras bli operationell första kvartalet 2003. 

Vad är det som ska levereras och vari består utfästelsen? Det som ska 

levereras är snabb, enkel är uppskattad e-service till medborgare och 

företag. Leverans skall ske med Government Gateway och leveransdatum 

för e-versionen av alla offentliga sektorns service och tjänster är senast 

2005. 

Det bör observeras att back-office webb leveranser i form av syndikerad 

filöverföring (s.k. web services) sker via DotP plattformen även för de 

STATSKONTORET 


service- och tjänsteleveranser som når medborgare och företag via andra 

kanaler än myndigheternas webbplatser. Först etableras en kritisk massa 

genom deltagande av stora departement/myndigheter. I steg två inkopplas 

kommunerna. 

4.4 Myndighetssamverkan och interoperabilitet i USA 

Som framgår av nedanstående scorecard/betygsutdrag från november 2002 

håller President George W. Bush hårt i sina federala departement/ 

myndigheter. 

Unsatisfactory [Red] E-Gov performance if any one of the following 

conditions: 

– Less than 50% of major IT investments have a business case per OMB 

Circular A-11 (Exhibit 53, Form 300). 

– On average, all major IT projects operating at less than 70% of Form 

300 cost, schedule and performance targets. 

Fulfills not more than one of the following: 

– Citizen one-stop service delivery integrated through Firstgov.gov, 

crossagency call centers, and offices or service centers. 

– Minimize burden on business by reusing data previously collected or 

using ebXML or other open standards to receive transmissions. 

– Intergovernmental: Deploying Egrants or Geospatial Information 

onestop. 

– Obtaining productivity improvements by implementing customer 

relationship management, supply chain management, enterprise resource 

management, or knowledge management best practices. 

För initiativområded E-Gov, Expanded Electronic Government, ansvarar 

Office of Management and Budget (OMB), där Mark Foreman är chef för 

ett E-Gov Team. 

STATSKONTORET 


Quicksilverprocessen 

Drivkraften för E-Gov är en kniptång vars ena skänkel heter budget och den 

andra politiskt tillsatt ledargarnityr i toppen av alla federala organisationer. 

I budgetverktyget ingår konceptet Competitive Sourcing. Det har kommit att 

betyda att myndigheterna skall ge näringslivet möjlighet att lägga bud på 

upp till 15 procent av det IT-arbete som tidigare genomfördes internt. Men 

inte bara näringslivet ska bjudas in, konkurrens ska också gälla mellan 

myndigheter. 

Processen för Competitive Sourcing myndigheterna emellan kom att kallas 

Quicksilverprocessen. Myndigheterna fråntogs sin IT-budgetsjälvständighet 

för alla de verksamheter som hade beröring med andra myndigheter: "Silos 

will have to be busted, and agencies will have to work together." Myndigheterna 

avkrävdes att lägga alla sådana projekt i en gemensam pott. Där 

hamnade 495 olika utvecklingsprogram specificerade enligt de stränga 

kraven i OMB Circular A-11 (Exhibit 53, Form 300). Likt kvicksilver skulle 

sedan projekten av sin egen tyngd rinna vidare och formas mot en kritisk 

minsta storlek. När dessa formerats inbjöds (i vissa fall beordrades) 

myndigheterna att ensamma eller i koalitioner genomföra projekten med 

hjälp av den gemensamma penningpotten. 

Uppgiften för de slutligt fastställda projekten är att utveckla funktionaliteter 

som ska vara tillgängliga för, och i några fall gemensamma för, ett stort 

antal federala myndigheter. För vart och ett av projekten finns en ansvarig 

myndighet; i några fall delas ansvaret mellan två myndigheter. Hela listan 

finns på webbplatsen http://www.egov.gov/egovreport-3.cfm. De fem 

projekten inom området G2C, Government to Citizens, är: 

- USA Service (Citizen Relationship Mgmt) 

- EZ Tax Filing 

- Online Access for Loans 

STATSKONTORET 


- Recreation One Stop 

- Eligibility Assistance Online 

Eftersom slutresultaten av Quicksilverprojekten kommer att bli 

komponenter i varje federal myndighets utåtriktade (G2B, G2C, G2G) och 

inåtriktade (Efficiency and Effectiveness) verksamhet, så är det en mycket 

stor och viktig uppgift för myndigheternas högsta IT-i-verksamheten 

ansvariga att använda de tillhandahållna komponenterna, ty några 

budgetmedel tillhandahålls inte för sådana funktionaliteter som kan 

tillgodoses genom något av Quicksilverprojekten. 

Den myndighetsansvarige personen ifråga har i regel titeln CIO, Chief 

Information Officer, och har en mycket högt uppsatt ställning inom 

myndigheten. I många fall kan en myndighets CIO nära nog ses som en 

representant för det mäktiga OMB, Office of Management and Budget. En 

federal CIO beskrivs på följande sätt i the President's Management Agenda 

(http://www.whitehouse.gov/omb/budget/fy2002/mgmt.pdf): 

"Typically the department's No. 2 official, its “chief operating officer,” has 

agency-wide authority and reports directly to the agency head. This 

assignment places “management” with Presidential appointed officials, 

primarily at the deputy secretary level, where policy and management 

meet." 

Myndigheternas CIO-personer har ett intimt samarbete via Federal CIO 

Council (http://www.cio.gov/). Sedan starten av Quicksilverprocess har just 

denna process och OMB:s krav på de enskilda federala myndigheterna varit 

det centrala i allt federalt CIO-arbete. Varje CIO har känt ett starkt behov av 

att ha en roadmap/vägbeskrivning för uppfyllandet av de visioner som 

formulerats av the President's Management Agenda och som förvaltas av 

OMB. 

Detta av CIO Council starkt kända behov av vägbeskrivning(ar) och 

arkitektur(er) har resulterat i ett febrilt, gemensamt strategiarbete. I själva 

verket är Quicksilverprojekt nr 25, "Federal Architecture", liktydigt med 

arbetet i CIO Council. 

Ursprungligen fanns bara 24 Quicksilverprojekt, men the President's 

Management Council insåg tidigt att en sammanhållande arkitektur var en 

absolut nödvändighet för framgångsrik utveckling och tillämpning 

Quicksilverprojekten. Genom tillkomsten av arkitekturprojektet räknar man 

nu med 25 projekt. OMB har funnit detta arbete så värdefullt att man 

beslutat att under 2003 göra det till en del av OMB:s E-Gov Team. 

Den federala eGov arkitekturen 

Den övergripande eGov agendan för Bushadministrationen ges av 

ståndpunkterna att det gäller för varje federal myndighet att vara: 

− medborgarinriktad, inte byråkratiinriktad, 

− resultatinriktad, samt 

STATSKONTORET 


− marknadsinriktad, med reell innovationsstimulans genom 

konkurrensutsättning. 

Till detta ska läggas att ingen federal myndighet får några budgetmedel för 

egenutveckling av sådana funktioner som (snart) tillhandahålls genom 

resultaten av Quicksilverprojekten. 

Arbetet med den härur deducerade federala eGov arkitekturen redovisas 

fortlöpande på http://feapmo.gov/, dvs. på webbplatsen för The Federal 

Enterprise Architecture Program Management Office. Följande två 

inledande bilder avser visa på behovet av en sammanhållande arkitektur 

(Enterprise Architecture). 

Varje myndighet är skyldig att genom ovannämnda Circular A-11 redovisa 

sina IT-investeringar och hur dessa sedan förvaltas. Följande bild exemplifierar 

hur detta kan gestaltas på sex olika myndigheter. 

Var och en av dessa sex myndigheter är dessutom skyldig att redovisa hur 

man i detta avseende samarbetar med andra myndigheter. Uppenbarligen 

finns det många barriärer myndigheterna emellan, vilket illustreras av 

figurens rutnät. För att underlätta för myndigheterna att exempelvis 

kommunicera och utöva samordnad Content Management måste det finnas 

en övergripande samordningsarkitektur, såsom illustreras i följande bild. 

STATSKONTORET 


För varje nivå i Federal Enterprise Architecture finns källdokument. 

Eftersom den svenska ansatsen till dels kan beskrivas som ‘ramavtalsupphandlade 

infrastrukturkomponenter och ett säkert meddelandeöverföringssystem, 

som underlättar för myndigheterna att autonomt och utifrån 

sina respektive prioriteringar utforma system med förgrundstjänster och 

bakgrundsprocesser, som på sikt ska resultera i status 24-timmarsmyndighet 

inklusive ingående i nätverkssamverkan’, så kan det vara av intresse att lyfta 

fram hur the US Federal Enterprise Architecture ser på dessa frågor. 

Om varje myndighet 

utifrån sina egna 

respektive förutsättningar 

etablerar 

samarbete och informationsutbytesavtal 

med 

andra myndigheter och 

centrala register, så blir 

resultatet en "spagetti 

samverkan". Möjligtvis 

kan detta fungera för 

några få myndigheter i 

samverkan, men det 

fungerar inte som en 

federal samverkansarkitektur. 

STATSKONTORET 


En arkitektur baserad på en ‘central transportmotor’ (ovan) kan fungera bra 

om transportmotorn klarar av de olika format som används av enskilda 

myndigheter. Denna modell kan emellertid inte klara av automatisk 

informationsöverföring mellan oberoende applikationer, såvida inte dessa 

enskilda applikationer ‘talar samma språk’. 

STATSKONTORET 


En arkitektur baserad på ‘XML Web Services’ (ovan) teknik är mycket 

attraktiv men dels är web services standarderna inte i alla delar utvecklade 

eller mogna, och dels krävs ett omfattande arbete för att enhetligt 

‘strukturera och tagga’ informationen. Varning för överstrukturering. 

The Federal Enterprise Architecture Program Management Office förordar 

en modell (nedan) som utgör en mix av de två föregående modellerna. Båda 

modellerna och modellmixen måste dock stödja de överliggande nivåerna i 

arkitekturen, inte minst den närmaste nivån Data Reference Model. 

Genom den E-Government Act of 2002, som 2002-12-14 låg signeringsklar 

hos president Bush, kommer det federala eGov arbetet att intensifieras och 

ges ökad central styrning under 2003. Till nyheterna hör: 

● OMB:s e-Gov Team skall förstärkas och ombildas till ett Office of 

Electronic Government. 

● Sammanslutningen CIO Council, som nu administreras av GSA, General 

Services Administration, skall permanentas och inlemmas i det nya 

Office of Electronic Government. 

● Office of Electronic Government skall ansvara för vidareutveckling och 

kraftfull generell tillämpning av Federal Enterprise Architecture 

(Quicksilver Initiative #25). 

● OMB skall inrätta en Interagency Committee on Government Information 

med uppgift att ansvara för den federala informationsarkitekturen. 

Budgetmedel anvisas för inrättandet av en infostrukturdatabas med 

tillhörande portal. Databasen skall bygga på en ämnesinriktad 

metadatastandard. 

STATSKONTORET 


● Varje federal myndighet skall ha en CIO som tillsammans med 

myndighetens chef ansvarar inför Office of Electronic Government för 

uppfyllandet av åläggandena i E-Government Act 2002, inklusive att 

varje år redogöra för hur eGov insatserna stärkt myndighetens prestation 

gentemot aktuella avnämare. 

Att arkitekturarbetet ges högsta prioritet blev kristallklart när OMB 

november 2002 bytte ut ledarna för fyra av de 25 Quicksilverprojekten. 

OMB-talesmannen Mark Foreman kommenterade beslutet med orden: "A 

lot of architecture work needs to be done, and that requires a shift in 

capabilities. […] The decision is to focus on the nuts and bolts of the 

architecture issues". 

STATSKONTORET

Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?