Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret

SHS ver1, nämligen SHS-Agreement, SHS-Document List, SHS-Label,
SHS-Management och SHS-Product.
2.2 Web services
Nya XML-tillämpningar kommer i rasande takt, och speciellt XMLwebbtillämpningar
baserade på standarder/rekommendationer fastställda av
W3C. Detta område har kommit att kallas web services, som således är
något mycket mer specifikt än det svenska begreppet webbtjänster.
Utvecklingen går som sagt mycket fort och många av de standarder som
utvecklats är inte tillräckligt stabila för att användas i stora, eller kritiska
systembyggen. Bokstavsfloran är ögonbedövande:
HTTP Hypertext Transfer Protocol
XML eXtensible Markup Language
UDDI Universal Description, Discovery and Integration
SOAP Simple Object Access Protocol
ebXML Electronic Business XML
tpaML Trading Partner Agreement Markup Language
UML Unified Modelling Language
WSFL Web Services Flow Language
WSDL Web Services Description Language
WSIL Web Services Inspection Language
WSXL Web Services Experience Language
WSCL Web Services Conversation Language
WSUI Web Services User Interface
WSML: Web Services Meta Language
WSIA: Web Services for Interactive Applications
WSEL: Web Services Endpoint Language
WSRP: Web Services for Remote Portals
En något mindre teknikinriktad web services beskrivning skulle kunna vara:
Webbsidor lagras på webservrar och är primärt utformade för
att läsas av människor. Information som däremot är lagrad på
webservrar för att kunna avläsas av program/datorer, är en del
av komplexet web services. Web services är en på XML
grundad informations- och teknikkonstellation som gör det
möjligt för en verksamhetsapplikation att tillgodogöra sig
tjänster från en annan applikation via webben. Applikationerna
blir interoperabla trots att de kan ha programmerats i olika
språk, ingå i produkter från olika leverantörer och vara
verksamhetssammanbyggda på olika sorters plattformar.
STATSKONTORET
Olov Östberg / Int jämf 2003-02-28 12