Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret
Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret
Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
från HTML, som innehåller en fast uppsättning märkord, är det mer<br />
generella och utvidgningsbara XML (eXtensible Markup Language) ett<br />
språk för <strong>att</strong> skapa uppsättningar av märkord. Med hjälp av XML kan<br />
uppsättningar av märkord skapas – s.k. metadata, se 2.3 – som förutom <strong>att</strong><br />
beskriva hur ett dokument skall se ut även exempelvis kan beskriva vad<br />
informationen handlar om.<br />
Parentetiskt kan nämnas <strong>att</strong> HTML visserligen kan beskrivas som en ”fast<br />
uppsättning märkord” men det betyder inte <strong>att</strong> dessa märkord tillämpas/<br />
tolkas på samma sätt i de produkter som använder orden. Det är därför som<br />
det ser olika ut i olika webbläsare, i olika HTML-editorer och på olika<br />
pl<strong>att</strong>formar.<br />
XML är en delmängd av ISO-standarden SGML och är i sig en standard.<br />
Dess specifikation är publikt tillgänglig på internet. XML är dessutom<br />
applikations- och pl<strong>att</strong>formsoberoende. Detta betyder <strong>att</strong> samma XMLdokument<br />
går <strong>att</strong> skapa, spara och läsa på olika operativsystem med olika<br />
programvaror från olika tillverkare. Ett exempel på hur XML kan användas<br />
i blandade miljöer är Tullverkets webbtjänst för export- och importdeklarationer<br />
(se http://www.statens-e-forum.nu/artiklar/124.shtml).<br />
Ordet XML har idag en klart positiv laddning. Det finns många uttalanden<br />
inom det mest skiftande områden och sammanhang som handlar om <strong>att</strong> man<br />
stödjer eller utnyttjar XML. Det är W3C (World Wide Web Consortium,<br />
grundat 1994) som har tagit fram och ansvarar för XML-rekommendationen.<br />
W3C är en sammanslutning med drygt 400 medlemmar från<br />
universitet och näringsliv (Microsoft, IBM, Netscape, Oracle, Novell etc.).<br />
Relaterat till XML-rekommendationen finns ett stort antal andra W3Crekommendationer.<br />
XML-rekommendationen togs fram med målet <strong>att</strong> göra ostrukturerad text<br />
mer strukturerad på ett enkelt och flexibelt sätt. Detta så <strong>att</strong> fördelarna med<br />
<strong>att</strong> använda XML-baserad information klart skulle överväga omaket <strong>att</strong><br />
acceptera ett nytt sätt <strong>att</strong> strukturera ostrukturerad information.<br />
Det bör betonas <strong>att</strong> XML-användandet ger möjligheter av två slag: dels i<br />
transaktionshänseende (som en del i en integrationsutveckling, mellan<br />
applikationer) och dels ur ett gränssnittshänseende (många applikationer<br />
”pratar” XML idag, mellan gränssnitt och databas, utan <strong>att</strong> den applikationen<br />
för den skull är speciellt ”integrerbar” på transaktionsnivå).<br />
Det av <strong>Statskontoret</strong> upphandlade Spridnings- och Hämtningssystemet<br />
(SHS) använder XML-märkta "kuvert" vid transporten av SHS-dokument.<br />
Dokumentet får på detta sätt en etikett som innehåller den styrinformation<br />
som SHS behöver för <strong>att</strong> kunna hantera informationsöverföringen. För varje<br />
verksamhetsapplikation där SHS skall användas krävs en skräddarsydd<br />
etikett som följer de generella syntaxregler som fastställts i en etikett-DTD<br />
(Document Type Definition). Etiketten är i sig ett SHS-dokument. På<br />
http://www.statskontoret.se/shs/dtd.htm beskrivs de fem DTD:er som ingår i<br />
STATSKONTORET<br />
Olov Östberg / Int jämf 2003-02-28 11
Change language