Lärdomar inför Sveriges fortsatta strävanden att ... - Statskontoret

De tre sistnämnda projekten var de klaraste uttrycken för målet att skapa en
öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning.
Spelregler för samverkan kom att bana väg för utredningar om grunddatabaserna
och för IT-kommissionens satsning på informationsinfrastruktur.
Trots att området ofta sägs vara basalt viktigt (exempelvis i BP för 2003)
har dock arbetet med informationsinfrastruktur haft svårt att på allvar få
fäste i dagens arbete med 24-timmarsmyndigheter.
Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte definierade de fyra steg
som idag ingår i utvecklingsstegen för 24-timmarsmyndigheten. Men
framför allt definierades ett Spridnings- och Hämtningssystem för i första
hand spridning/hämtning av information till/från medborgare och företag.
Konceptet vann anklang men har kommit att i första hand bli en säker
informationstransportväg myndigheter emellan.
Informationskvalitet i offentlig verksamhet betonade vikten av att
myndigheternas information lagras i ett plattformsoberoende format och
tillhandahålls enligt publicerade informationsdeklarationer. För utbyte av
information mellan myndigheter i nätverk måste informationsleveransavtal
etableras mellan berörda parter.
3.2.2 Lagrummet
Att webbtillgängliggöra rättsliga dokument från myndigheter, regering och
riksdag var ett tidigt önskemål för den svenska rättsinformationens
intressenter, och då inte minst av Riksdagen/Rixlex och Justitiedepartementet.
Ett av många intressanta problem inom rättsinformationsområdet är att det
många gånger inte är den ”beslutade” lagtexten (dvs. den författningstext
som kungörs, som antingen utgörs av en grundförfattning – dvs. en helt ny
lag – eller en ändringsförfattning av den tidigare utgivna grundförfattningen),
utan den konsoliderade (den uppdaterade, dvs. den senaste lydelsen
med alla tidigare ändringar inlagda), som efterfrågas. Särskilt intressant blir
det att kunna plocka fram en korrekt konsoliderad version som gällde vid en
viss tidpunkt tillbaka i tiden räknat.
Regeringskansliet beslöt 1999-11-10 att genomföra rättsinformationssystemet.
I en första etapp ställdes krav på att all obligatorisk information
enligt rättsinformationsförordningen skulle göras tillgänglig på internet i
valfritt format. Ett uppföljningsbeslut 2000-04-05 innebar att XML skulle
användas som märkningsspråk. Efter tolv personårsarbete blev det
emellertid klart att XML-spåret då inte bar hela vägen ut. Myndigheterna
stegrade sig inför kravet att använda ett verktyg som uppfattades möjligtvis
kunna ge bra informationsprodukter, men som inte tog hänsyn till de
producerande myndigheternas förutsättningar och behov.
STATSKONTORET
Olov Östberg / Int jämf 2003-02-28 19