RAPPORT - Härryda kommun

2 (22)
marken till betesmark, medan den längre söderut, där markförhållandena är torrare,
används till åker, bostadsområde och fotbollsplaner.
2.1 Geologi
En större nordsydlig krosszon i berggrunden utgör basen för dalgången. Sannolikt är det
flera mindre sprickzoner som tillsammans bildar krosszonen, vars bredd är ca 200 m.
Jorddjupet i dalens mitt är ca 12-15 m där det närmast berget finns ett vattenförande
sand och gruslager. Sand och gruslagret är ca 6-7 m mäktigt och överlagras av ca 6-8 m
silt och lera (Rb 0906 och B1). De lokala geologiska variationerna är stora.
Längs bergskanten på västra dalsidan finns en sandavlagring som även hänger samman
med den randbildning i norr som dämmer Gingsjön. Sandavlagringen i väster är även den
drygt 10 m mäktig, men med en omättad zon på ca 5-7 m beroende på det högre läget
eftersom berggrunden ligger högre där än i dalens mitt.
Den nuvarande vattentäkten är belägen i den sand- och grusackumulation, möjligen en
liten randbildning, som tvärar dalgången öster om skolan. Delar av grusavlagringen har
använts som grustäkt och är delvis utgrävd. Den nuvarande vattentäkten, där brunnen
djup är ca 15 m djup, ligger i södra utkanten av den före detta grustäkten.
2.2 Hydrogeologi
Hydrogeologin i berggrunden i området styrs till övervägande del av den stora
nordsydliga sprickzon som utgör grunden för dalgången, och i vilken bergbrunn B2 är
borrad.
De hydrauliska egenskaperna hos bergbrunn B2 är mycket goda och sprickzonen har
god förmåga att föra fram vatten. Huvuddelen av tillflödet till brunnen bedöms ske från
norr genom såväl sprickzonen som ett smalare stråk av friktionsmaterial i direkt
anslutning till berget. De stora uttagsmöjligheterna från bergbrunnen indikerar att kontakt
med Gingsjön troligen finns på något sätt. Vattenprov som tagits i samband med
provpumpningen 2010 av bergbrunnen visar på ett stabilt grundvatten, vilket innebär att
den förmodade kontakten med Gingsjön ligger så långt bort att ytvattnet hinner anta
grundvattenkaraktär.
De vattenförande sand- och grusavlagringar som utgör jorddelen av den intressanta
akvifären i området är belägna i dalens centrala delar och upp mot västra sidan av dalen.
I dalens centrala delar, vid jordbrunn B1 finns en övergång mellan jordakvifären och den
övre delen av sprickzonen i berget som utgör den andra delen av akvifären. Det är två
akvifärdelarna samspelar på ett sätt som gör dem svåra att skilja åt och som medför att
det är olika akvifärdelar som dominerar på olika platser. I ett större perspektiv är dessa
två akvifärdelar starkt sammanknutna och kan betraktas som en och samma akvifär.
Omgivande bergsområden ligger betydligt högre än dalbotten och bidrar tillsammans med
Gingsjöns höga läge till områdets naturligt höga grundvattennivå i såväl jordlager som
berggrund. I de centrala delarna överlagras de vattenförande lagren av finkorniga
RAPPORT
2 01 1 - 10- 19 REVI D E R A D 20 12 - 11- 07
HÄLLINGSJÖ VATTENPROSPEKTERING