Förstudie-torrötningsutveckling - Fjäderfäcentrum

FÖRSTUDIE 

Torrötningsutveckling 

2009-06-30

Rapporten är utgiven av Innovatum Teknikpark juni 2009. Rapporten är framtagen i ett utvecklingsprojekt mellan 

Fjäderfäcentrum, Skaraborgsgas, Göteborg Energi och Innovatum Teknikpark. Projektet har finansierats med 

medel från Innovatum Teknikpark och Göteborg Energi AB samt från Europeiska jordbruksfonden för 

landsbygdutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden. 

Textförfattare: Daniel Tamm, Biomil AB och Tisse Jarlsvik, Göteborg Energi AB 

Foton och illustrationer: Daniel Tamm, Biomil AB och Tisse Jarlsvik, Göteborg Energi AB

































































































• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

• 

 

• 

 

• 

 

• 

 

 

•

Bilaga A 

Budgetförfrågan

Ramböll Sverige AB 

Förfrågan om budgetoffert--- 

Göteborg Energi AB 

Torrötning i Västra Götaland 

Slutversion svenska 

Vänersborg 2008-06-16



Förfrågan om budgetoffert 

Datum 2008-06-16 

Uppdragsnummer 61160827583 

Utgåva/Status Slutversion svenska 

Handläggare Tisse Jarlsvik, Göteborg Energi AB 

Daniel Tamm, Ramböll Sverige AB 


Östra vägen 1 

462 32 Vänersborg 

Telefon 0521-27 27 35 

Fax 0521-27 27 37 

www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

c:\daniels dokument\projekt\0827583\12 slutrapport\svenska\förfrågan.doc 



61160827583 

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning 1 

1. Bakgrund 1 

1.1 Förstudie inför investeringsbeslut 1 

1.2 Biogasmarknad i Sverige 1 

1.3 Utvecklingsstöd till biogas från lantbruk 2 

1.4 Utbyggnad av infrastruktur för biogas 3 

1.5 Torrötning i Sverige 4 

1.6 Tillgängliga substrat för torrötning 4 

1.7 Beskrivning av parterna 5 

1.7.1 Göteborg Energi AB 5 

1.7.2 Innovatum Teknikpark 5 

1.7.3 Fjäderfäcentrum 6 

1.7.4 Hushållningssällskapet / REAS 6 

1.7.5 LRF 7 

2. Administrativt 8 

2.1 Kontaktuppgifter 8 

2.1.1 Beställare 8 

2.1.2 Tekniska frågor 8 

2.1.3 Administrativa och ekonomiska frågor 8 

2.2 Svarstid 8 

2.3 Budgetoffertens form och innehåll 8 

2.4 Adressering 8 

3. Teknisk beskrivning 10 

3.1 Förutsättningar 10 

3.1.1 Definitioner 10 

3.1.2 Tillstånd 10 

3.1.3 Lagar, föreskrifter och normer 10 

3.2 Leveransomfattning 10 

3.2.1 Tänkta optioner i framtida upphandling 11 

3.2.2 Leveransgränser 11 

3.2.3 Övrigt 12 

3.3 Teknisk beskrivning 12 

3.3.1 Allmänt 12 

3.3.2 Substratmängder och sammansättning 13 

3.3.3 Ekonomiska förutsättningar 13 

3.3.4 Gasanalys 13 

3.3.5 Flödesmätning av gas 13 

3.3.6 Övrig instrumentering 14 

3.4 Allmänna anläggningskrav 14 

3.4.1 Teknik 14 

3.4.2 Utformning av anläggning 14 

3.4.3 Tillgänglighet 14 

i


3.4.4 Fullserviceavtal 15 

3.4.5 Påverkan på yttre miljö 15 

3.4.6 Provning och kontroll 15 

3.4.7 Övrigt 15 

3.5 Mekanisk utrustning 15 

3.5.1 Ledningar 15 

3.5.2 Svetsning 16 

3.5.3 Maskiner 16 

3.5.4 Ytbehandling 16 

3.6 El 16 


3.6.2 Nödbelysning 16 

3.6.3 Motorer 16 

3.7 Mät-, styr- och reglersystem (MSR) 16 

3.8 Märkning och tillstånd 17 

3.9 Hus och mark 17 


3.9.2 Värmesystem och ventilation 17 

3.9.3 Handlingar 17 

3.10 Kontroll, provdrift och prestandaprov 18 

3.10.1 Provdrift 18 

3.11 Utbildning 18 

3.12 Dokumentation 18 

Bilagor 

1. Projektinformation Biogas Brålanda 

2. Anbudsformulär 



61160827583 

ii


1. Bakgrund 

1.1 Förstudie inför investeringsbeslut 

Föreliggande förfrågan om en budgetoffert är ett led i de biogassatsningar som nu 

planeras i Sverige. Som en grund för framtida investeringsbeslut avser parterna 

att genomföra en inventering av tillgängliga tekniker för torrötning. Avsikten är att 

därefter gå vidare med upphandlingar av specifika anläggningar. Nedan beskrivs 

den marknadspotential som förväntas avseende biogasproduktion och torrötning i 

Sverige. 

Göteborg Energi AB, Innovatum Teknikpark samt flera lantbruksorganisationer har 

inlett ett samarbete kring torrötning av olika gödseltyper. 

Lantbruksorganisationerna representerar tillsammans över 10 000 

lantbruksföretag i Skaraborg och ca 28 000 i Västsverige. Samarbetsparterna har 

förutom egna insatser även fått offentliga utvecklingsmedel i syfte att utveckla 

biogasbranschen. Se närmare beskrivning av parterna i punkt 1.7 nedan. 

1.2 Biogasmarknad i Sverige 

Marknaden för biogas i Sverige ökar snabbt. Framförallt är det användning till 

fordonsgas som är aktuellt i Sverige. Antalet tankstationer byggs ut och den totala 

förbrukningen av biogas ökar med ca 20 % per år. Fordonsgas förväntas visa en 

positiv prisutveckling till följd av kopplingen till petroleummarknaden, vilket 

kommer att avspegla sig även på intäkterna för produktion av rågas. 



1


Figur 1: Ökningen av antalet gastankställen i Sverige 1995-2007. Röda punkter 

markerar befintliga tankställen, gula punkter planerade tankställen. 

1.3 Utvecklingsstöd till biogas från lantbruk 

I Sverige ökar därför intresset för biogasproduktion från lantbrukets 

restprodukter. Planer finns på nya nationella stödsystem och det finns ett stort 

intresse även från regionala politiker, myndigheter och näringsliv. Redan idag 

finns möjlighet att söka investeringsstöd för byggnation av biogasanläggningar på 

gårdsnivå samt ett klimatinvesteringsprogram (KLIMP) där investeringsstöd till 

övervägande del ges till biogasprojekt. 

I länet Västra Götaland har samarbeten startats med syfte att bygga upp en 

infrastruktur för biogas. För närvarande pågår i Biogas Brålanda ett omfattande 

arbete för att anlägga ett gasnät (se bilaga 1 om Biogas Brålanda). Biogas 

Brålanda har I dagarna fått 30 % statligt klimatinvesteringsbidrag. Även i 

Skaraborg (del av Västra Götaland) pågår ett planeringsarbete för uppbyggande 

av en gasinfrastruktur. 



2


Figur 2: Västra Götalands län (rött) ligger på västkusten i Sverige. Största stad är 

Göteborg, vilken är Sveriges andra största stad. 

1.4 Utbyggnad av infrastruktur för biogas 

Tanken i de lantbruksanknutna projekten är att ett flertal rötningsanläggningar 

byggs upp lokalt på lantbruk och ansluts via ett gasnät till gemensamma centrala 

uppgraderingsanläggningar för fordonsgas. Storleken på rötningsanläggningarna i 

den tänkta infrastrukturen kan variera, allt från mindre gårdsanläggningar till 

anläggningar som samlar substrat från ett större upptagningsområde. 

Långsiktiga avtal för köp av rågas kommer att skrivas mellan rågasproducenter 

och uppgraderingsanläggning. I affärskonceptet för Biogas Brålanda kommer 

rågasleverantörerna (de som förfogar över substraten) att kunna vara delägare i 

den fortsatta förädlingskedjan om de så önskar. 

Anläggningar planeras för olika typer av rötningstekniker. Ett av fokusen är på 

tekniker för torrötning, som förväntas kunna spela en viktig roll för substrat som 

inte passar i vanliga totalomblandade våtrötningsanläggningar. 



3


Figur 3: Principskiss för produktion och distribution av biogas i ett lokalt nät enligt 

koncept Biogas Brålanda, Innovatum Teknikpark 2008. 

1.5 Torrötning i Sverige 

I Sverige finns idag drygt 240 rötningsanläggningar, de flesta på 

avloppsreningsverk. Det finns idag ingen torrötningsanläggning i drift i Sverige. 

Intresset har dock ökat på flera olika håll. Upphandling av en 

torrötningsanläggning för matavfall i södra Sverige har inletts. Dessutom finns på 

minst två avfallsanläggningar planer på torrötning av restavfall. 

Ett av de största fjäderfäföretagen i Sverige har nyligen erhållit 30 % i statligt 

klimatinvesteringsbidrag för en torrötningsanläggning. Det finns således en stor 

potential för att introducera tekniken med torrötning i Sverige, som om det faller 

väl ut kan erbjuda leverantörer av torrötningsanläggningar en ny marknad. 

1.6 Tillgängliga substrat för torrötning 

Parterna bedömer att det finns en stor potential av substrat med hög TS-halt för 

biogasproduktion i den aktuella regionen. I Västra Götaland bedöms finnas 

500 000 ton substrat per år i form av fastgödsel och djupströbäddar från nöt och 

svin, fjäderfägödsel samt hästgödsel. Dessa substrat bedöms lämpliga att 

behandla med torrötningsteknik. Det kan även tillkomma viss andel grödor, 

antingen för att maximera produktionen i en anläggning eller för att komplettera 

en kväverik gödsel. Det kan vara vall eller spannmålsgröda. 

De aktuella substraten är främst restprodukter som inte förväntas generera någon 

kostnad för rötningsanläggningen i de fall produktionen sker på den egna gården. 

När det handlar om större anläggningar kan en transport- och hanteringskostnad 

för substraten tillkomma. Då grödor används som komplement till gödseln innebär 

det en inköpskostnad för substrat. För biogödseln förväntas varken intäkt eller 

kostnad, eftersom gödseln normalt sett redan har en avsättning. En utveckling 

med stigande priser på konstgödsel kan dock i framtiden ge intäktsmöjligheter för 

biogödseln. 



4


Sammantaget kan konstateras att det torde finnas en stor potential för leverans 

av rötningsanläggningar till Västra Götaland. 

1.7 Beskrivning av parterna 

1.7.1 Göteborg Energi AB 

Göteborg Energi AB är Västsveriges ledande energiföretag med ca 300 000 

kunder. Bolaget ägs av Göteborgs Stad och erbjuder till sina kunder elnät, 

fjärrvärme, energigas, kyla, energitjänster och bredband. Vinsten 2007 var 56 M€ 

och antalet anställda drygt 1 000. Bolaget gör stora investeringar i infrastruktur 

och i anläggningar, de årliga investeringarna uppgår till 100-150 M€ . Göteborg 

Energi är bl a hälftenägare i Fordonsgas, vilka i dagsläget äger 22 tankstationer 

för fordonsgas. 

Företagets långsiktiga vision för energigas är att ersätta bolagets naturgas med 

biogas, varför flera investeringar har gjorts i linje med detta. En anläggning för 

uppgradering av biogas till fordonsgas från kommunens avloppsreningsverk har 

byggts i Göteborg, motsvarande 60 GWh. Även i Falköping har en uppgradering till 

fordonsgas byggts. Dessutom projekteras just nu två rötningsanläggningar i 

Göteborg respektive Lidköping som tillsammans förväntas producera 50 GWh. 

Förutom rötningsprojekten pågår projektering av en större anläggning för 

produktion av biogas från syntesgas. Produktion av syntesgas skall ske genom 

förgasning av biobränsle i Göteborg. 

Internet: www.goteborgenergi.se 

Kontakt: Per-Ove Jonsson, per-ove.jonsson@goteborgenergi.se 

1.7.2 Innovatum Teknikpark 

Innovatum Teknikpark är ett utvecklingscentrum för såväl forsknings- och 

utvecklingsprojekt som många andra teknik- och affärsrelaterade aktiviteter. 

Stiftelsen Innovatum är huvudman för Innovatum-koncernens verksamhet. 

Stiftarna är Trollhättans Stad, Västra Götalandsregionen, Saab Automobile AB, 

Volvo Aero Corporation, Vattenfall AB, Skanska AB och Industrifacket Metall Norra 

Älvsborg. Innovatum-koncernen har bildats för att utveckla näringsliv och 

företagande samt tillvarata regionens kulturella och industriella värden, skapa nya 

upplevelser och kunskaper. 

Innovatum AB är helägt bolag till Stiftelsen Innovatum. Den långsiktiga visionen 

är att vara ett internationellt erkänt utvecklingscentrum inom fokusområdena som 

är Produktionsteknik, Audiovisuell teknik och Energi- och miljöteknik. 

Projektverksamheten omsluter årligen ca 200 MSEK och omfattar såväl stora 

företag som små och medelstora, forskningsverksamheter och offentliga aktörer. 

Biogas är ett prioriterat utvecklingsområde inom Energi- och miljöteknik och 

konceptet Biogas Brålanda har väckt stor uppmärksamhet såväl nationellt som 

internationellt. Vi räknar med att konceptet under de kommande åren kommer att 

kopieras och genomföras såväl i Västra Götaland som på andra platser i Sverige. 



5


Bland samarbetspartnerna finns såväl tillverkningsindustri, fordonsindustri, de 

areella näringarna och forskningsutförare vilket gör att Innovatums initiativ får en 

stor spridningseffekt. Regionen Fyrbodal är en av pionjärerna på biogasutveckling 

för fordonsändamål. Här finns sedan 12 år tillbaka en produktion av biogas från 

avfall och slam för bussar, lastbilar och personbilar. Utvecklingen på 

biogasområdet är mycket dynamisk i regionen och Innovatum fungerar som 

koordinator för sådant utvecklingsarbete. 

Internet: www.innovatum.se 

Kontakt: Karin Stenlund, karin.stenlund@innovatum.se 

1.7.3 Fjäderfäcentrum 

Fjäderfäcentrum är en ideell förening som bildades 2003. Ett viktigt mål för 

Fjäderfäcentrum är att stärka kontakterna mellan medlemmarna. På utbildningar, 

medlemsträffar och i erfa-grupper utbyts erfarenheter och knyts nya kontakter, 

både inom och mellan produktionsinriktningarna. 

Fjäderfäcentrums medlemmar består av 

• ägg-, kyckling- och kalkonproducenter från i huvudsak Västra Götaland 

• rikstäckande företag såsom Svenska Lantmännen, Svenska Foder, Gimranäs, 

Kronfågel och Svenska Lantägg 

• regionala företag inom fjäderfäbranschen 

Fjäderfäcentrum har sammanställt två informationsuppdrag på uppdrag av 

Jordbruksverket, varav ett om fjäderfägödsel. Föreningen har också drivit ett antal 

energiprojekt, det första inriktades på energieffektivisering i fjäderfästallar. Det 

andra projektet fokuserade på möjligheten att utvinna biogas ut fjäderfägödsel 

med hjälp av torrötning. 

Västra Götalandsregionen, Tillväxt Skaraborg och Skaraborgs Kommunalförbund 

har bistått med medel för verksamheten och dess utveckling. 

Internet: www.fjaderfacentrum.se 

Kontakt: Astrid Lovén Persson, Astrid.Loven.Persson@fjaderfacentrum.se 

1.7.4 Hushållningssällskapet / REAS 

Rural Economy and Agricultural Society of Skaraborg (REAS) - The Agricultural 

Society of Skaraborg is a non-profit membership organisation that encompasses 

6 000 individual members on the countryside (one third are women). REAS runs 

consultative activities towards the rural community and rural businesses. 

For nearly 200 years (it was established in 1807) it has been a driving force in 

both the economic and social development of the countryside and the rural 

populations in Sweden. Within this context, REAS has established corporations 

with many local groups and many local networks have also been developed. 

The clients are farmers, private enterprises, other people living in rural areas and 

public organisations. The main activities are advisory services, research and 

development projects and continuous education within all areas concerning 



6


agriculture and rural development. The Society conducts development projects on 

contract basis from research funds, the Swedish University of Agriculture and 

other Swedish Universities. REAS is participating in several EU financed projects. 

With four experimental farms, two fish breeding plants and Hökensås Sport 

Fishing Company as a base, and with hundreds of field trials located on farms, the 

REAS is well-established in the rural settlements of Skaraborg. 

Internet: www.hush.se 

Kontakt: Per-Ove Persson, per-ove.persson@hs-r.hush.se 

1.7.5 LRF 

The Federation of Swedish Farmers – LRF – is Sweden’ s only interest and business 

organisation representing those who own or work farm and forest land, and their 

jointly owned companies in the Swedish agricultural co-operative movement. 

LRF seeks to create the appropriate conditions for sustainable and competitive 

companies and to develop a favourable base for social life and enterprise in rural 

areas. 

LRF is not affiliated to any political party and is an independent organisation which 

finances its activities by membership fees, combined with returns on asset 

investments and business operations. 

Internet: www.lrf.se 

Kontakt: Elof Jonsson, elof.jonsson@lrf.se 



7


2. Administrativt 

2.1 Kontaktuppgifter 

Frågor ställs skriftligen till följande personer. 

2.1.1 Beställare 


Box 53 

401 20 Göteborg 

2.1.2 Tekniska frågor 

Daniel Tamm 


(modersmål tyska) 

daniel.tamm@ramboll.se 

Telefon +46 31 335 34 74 

Mobil +46 761 05 69 75 

OBS: Semester v28. 

2.1.3 Administrativa och ekonomiska frågor 

Per-Ove Jonsson 

Göteborg Energi AB, Inköpschef 

Tel: +46 31 62 63 19 

Mobil: +46 707 62 63 19 

per-ove.jonsson@goteborgenergi.se 

2.2 Svarstid 

Beställaren önskar få in svar senast 2008-07-08. 



Tisse Jarlsvik 


(svenska och engelska) 

tisse.jarlsvik@goteborgenergi.se 

Telefon +46 761 05 53 15 

OBS: Semester v27. 

2.3 Budgetoffertens form och innehåll 

Budgetoffert lämnas på Svenska, Engelska eller Tyska. 

Priser i budgetofferten skall vara i Euro eller Svenska kronor. 

Budgetofferten skall minst innehålla följande information: 

• Totalkostnad exkl moms 

• Kontaktuppgifter 

• Teknisk dokumentation på offererad anläggning och utrustning 

• Ifyllt anbudsformulär (se bilaga 2) 

Budgetofferten lämnas per brev eller e-post. 

2.4 Adressering 

Svar märkt ”Torrötning i Västra Götaland” sänds till: 

8



Inköp 

Box 53 

401 20 Göteborg 

eller 

per-ove.jonsson@goteborgenergi.se 



9


3. Teknisk beskrivning 

3.1 Förutsättningar 

Denna tekniska beskrivning avser en typanläggning som så nära som möjligt 

motsvarar förutsättningarna som beräknas finnas vid en anläggning enligt 

beskrivningen i kapitel 1. 

3.1.1 Definitioner 

Torrötning Rötning där stapelbara substrat med minst ca 30 % TS 

används utan utspädning med externt vatten. 

Biogas Avser den orenade rågasen från rötningen. 

Blandgas Avser blandningar av biogas och luft med andel av 

O2+N2>5% som eventuellt förekommer i samband med inoch 

utlastning av substrat. 

Nm³ Normalkubikmeter, gasmängd som upptar 1 m³ volym vid 

normaltillstånd (1 bar, 0 °C ) 

bar Avser bar(ö) om inte annat anges. 

Avloppsvatten Vatten från handfat, toaletter, ev kylvatten mm, dock ej 

organiskt belastat vatten såsom perkolat. 

3.1.2 Tillstånd 

För uppförande och drift av anläggningen erforderliga tillstånd (miljötillstånd, 

bygglov mm) ingår inte i den här entreprenaden. 

3.1.3 Lagar, föreskrifter och normer 

Leverantören ansvarar för att gällande europeiska och svenska lagar, föreskrifter 

och normer följs. Svenska bestämmelser tillhandahålls på begäran av beställaren. 

3.2 Leveransomfattning 

Entreprenaden omfattar leverans av en komplett igångkörd anläggning för 

torrötning av substraten och substratmängder specificerade i 3.3.2. 

Utrustning för nyttjande av biogasen ingår dock inte i denna entreprenad. 

Den framtida upphandlingen är tänkt att omfatta en komplett leverans att utföras 

som totalentreprenad. Leveransen omfattas av funktionsgaranti enligt 

specificerade prestanda- och garantikrav. 

Entreprenörens åtagande omfattar i huvudsak: 

• projektering 

• konstruktion 

• tillverkning 

• bygg- och markarbeten 

• leverans 

• provning 



10


• idrifttagning 

• intrimning till fullt driftfärdig anläggning 

• komplett utbildning av berörd personal på svenska 

• provdrift 

• komplett dokumentation 

• garanti 5 år 

Entreprenörens åtagande omfattar allt som framgår av handlingar eller som, utan 

att där uttryckligen har angivits, är erforderligt för entreprenadens färdigställande 

och anläggningens funktion i enlighet med upprättat kontrakt. 

3.2.1 Tänkta optioner i framtida upphandling 

Följande utrustning skall ingå i budgetofferten som optioner: 

1. Möjlighet till hygienisering av substrat (70 °C i 1 timme eller likvärdigt) 

2. Förslag på processlösning som klarar behandling av kväverik 

fjäderfägödsel (5 % N-tot) som huvudsubstrat istället för 

substratblandningen enligt kap. 3.3.2 (t ex inblandning av annat substrat, 

extern kväveavskiljning eller annan fritt väljbar lösning). 

3. Fullserviceavtal under 5 år med omfattning enligt kapitel 3.4.4. 

3.2.2 Leveransgränser 

3.2.2.1 Substrat 

Substratlager förutsätts finnas på plats. Frigjorda ytor i substratlagret förutsätts 

kunna användas för lagring av stapelbar rötrest. 

All nödvändig utrustning för substratbehandling inkl blandningsytor skall ingå i 

leveransen. 

Hjullastare förväntas dock finnas tillgänglig på gården. 

3.2.2.2 El 

I leveransen ingår komplett elinstallation från befintligt lågspänningsställverk. 

Leverantören skall i budgetofferten ange effektbehovet för hela anläggningen. 

3.2.2.3 Kraftuttag och belysning 

Komplett kraft- och belysningsinstallation ingår inkl. nödbelysning. 

3.2.2.4 Lokalvärme 

Uppvärmning av i entreprenaden ingående byggnader skall ingå i entreprenaden. 

3.2.2.5 Processvärme 

Om processen behöver värmetillskott skall effektbehovet anges i budgetofferten. 

Anslutningspunkt till det lokala värmesystemet (80/60 ° C) ligger i byggnad 20 m 

från anläggningsplatsen. Anslutning sker med markförlagda ledningar. 



11


3.2.2.6 Kallvatten 

Anslutningspunkt till kallvatten ligger i byggnad 20 m från anläggningsplatsen. 

Anslutning sker med markförlagda ledningar. 

3.2.2.7 Avloppsvatten 

Eventuellt uppstående avlopps- och processvatten lämnas till befintligt 

avloppssystem. Anslutningspunkt antages finnas i mark 20 m från 

anläggningsplatsen. 

3.2.2.8 Instrumentluft 

Idag finns ingen instrumentluft på anläggningsplatsen. 

3.2.2.9 Ventilation 

Komplett allmän- och ev. processventilation i byggnaden skall ingå. Frånluft som 

inte kan återvinnas (luktbelastad, från ex-utrymmen) måste hanteras på korrekt 

sätt, t ex måste illaluktade ventilationsluft behandlas, och frånluft från Exutrymmen 

släpps på säkert ställe. 

3.2.2.10 MSR 

Komplett styrsystem enligt 3.7 skall ingå i entreprenaden. 

3.2.2.11 Flytande rötrest, perkolat 

För anläggning där flytande rötrest beräknas produceras skall ett lager för 

6 månader lagerkapacitet ingå i entreprenaden. 

3.2.2.12 Biogas 

Anslutningspunkt för producerad biogas är utanför anläggningsvägg 1 m ovan 

mark, efter avstängningsventil. Torkning och uppgradering av gasen ingår i annan 

entreprenad. 

Tryck på utgående gas anges i budgetofferten. 

Summa O2 + N2 ska inte överstiga 5 % i leveranspunkten. 

3.2.2.13 Bygg och mark 

I entreprenaden ingår mark- och byggnadsarbeten för den utrustning som 

entreprenaden innefattar. 

3.2.3 Övrigt 

Slitdelar och strategiska reservdelar för garantitiden skall ingå i entreprenaden. 

3.3 Teknisk beskrivning 

3.3.1 Allmänt 

Projektet omfattar en rötningsanläggning av stapelbara substrat. 

Förutom att leveransen skall uppnå i offerten beskrivna prestanda är det viktigt 

att den tekniska lösningen har en hög tillgänglighet och låga drift- och 

underhållskostnader. 



12


3.3.2 Substratmängder och sammansättning 

Då den aktuella förfrågan gäller en antagen genomsnittsanläggning för torrötning i 

Västra Götaland, föreligger inte någon konkret specifikation på ett befintligt 

substrat. Leverantören skall därför i sina beräkningar utgå ifrån en 

substratblandning med följande egenskaper: 

Fastgödsel med inblandning av strömaterial såsom halm, vall etc motsvarande 

upp till 50 % av TS. 

Densitet: 500 kg/m³ 

TS-halt: 30 % 

VS-halt: 85 % av TS 

N-tot: 3 % av TS 

Offert önskas på två anläggningsstorlekar som beror på vald teknisk lösning: 

Processtyp Behandlingskapacitet [ton substrat per år] 

Satsvis 6000 12000 

Kontinuerlig 12000 20000 

3.3.3 Ekonomiska förutsättningar 

Investeringsstöd på 30 % av totala investeringskostnaden kan förväntas. 

(För lantbruksföretag kommer att utgå ett stöd om 30 % med ett takbelopp på 

200 000 euro per företag. Detta stödprogram kommer att pågå 2009-2013 och 

omfattar totalt 600 MSEK. Dessutom kommer ett klimatinvesteringsprogam att 

beslutas av riksdagen under hösten 2008. Där förväntas ingå investeringsstöd för 

olika typer av biogasprojekt motsvarande 30 % av totala investeringen.) 

Ekonomiska förutsättningar för lönsamhetsberäkningar: 

Elpris: 1 kr/kWh 

Värmepris: 0,5 kr/kWh 

Substratpris: 1 SEK/kgTS 

Försäljningsvärde fast rötrest: 0 kr/t 

Försäljningsvärde flytande rötrest: 0 kr/m³ 

Biogaspris: 0,35 kr/kWh 

Drift hjullastare: 600 SEK/h 

(1 SEK = 0,1077 EUR, 2008-05-29) 

3.3.4 Gasanalys 

Gassammansättning (minst CH4, CO2, O2 och H2S) i utgående gasledning skall 

mätas automatiskt minst 1 gång/dygn. 

Analysutrustningen skall vara kalibrerad från fabrik vid utleverans. 

Kalibreringsmöjlighet i fält skall finnas. 

3.3.5 Flödesmätning av gas 

Gasflödesmätning skall finnas för varje rötkammare samt för eventuellt 

förekommande blandgas. Flödesmätarnas noggrannhet skall vara tillräcklig för att 



13


uppfylla sitt ändamål. Signaler för flöde (Nm³/h) och gasmängd (summa Nm³) 

skall överföras till styrsystemet. Avläsning av summaflödet skall även kunna ske 

lokalt. 

3.3.6 Övrig instrumentering 

Mängd/vikt-, flödes-, tryck- och temperaturtransmittrar skall installeras i sådan 

omfattning att anläggningen kan fjärrövervakas på säkert sätt samt att prestanda 

på anläggningen kan följas upp kontinuerligt. 

Alla transmittrar skall vara försedda med lokal visning. 

3.4 Allmänna anläggningskrav 

3.4.1 Teknik 

Maskinhall skall vara utrustad med gaslarm som automatiskt stoppar 

anläggningen vid eventuellt gasläckage. Övriga rum inkl. maskinhall skall vara 

utrustade med automatiskt brandlarm. 

Systemet skall ha erforderliga anslutningar för kvävgas på gasledningar för 

inertgasspolning inför första start, samt vid service eller då utrustningen av andra 

skäl har öppnats mot atmosfär. 

Kondensfällor och avledare skall ha automatisk dränering, samt synglas eller 

nivåindikering. 

Gängförband skall undvikas så långt det är möjligt. I första hand skall armaturer 

och övriga komponenter väljas med flänsanslutningar och i andra hand med 

svetsanslutningar. Flänsanslutningar skall användas för sådana objekt som kan 

kräva service eller utbyte tillsammans med avstängningsventiler på båda sidor om 

objektet. 

Runt komponenter som pumpar, filter etc. skall avstängningsventiler finnas före 

och efter komponenterna. 

Material skall generellt väljas så att korrosion inte uppstår. 

3.4.2 Utformning av anläggning 

Anläggningen skall utföras så att utrustning som skall manövreras, besiktigas eller 

underhållas med kortare intervall är lätt åtkomlig från permanenta plattformar, 

trappor och eventuellt fasta stegar. 

Hela anläggningen (exkl. elrum) skall vara utförd för rengöring genom 

högtrycksspolning med vatten. Det förutsätts dock att spolning inte utförs direkt 

mot elektrisk utrustning. 

3.4.3 Tillgänglighet 

Det skall vara möjligt att utnyttja anläggningen fullt ut året runt. Anläggningen 

skall vara dimensionerad och utformad för de befintliga klimatvillkoren på 

anläggningsplatsen. 



14


Komponenter skall när så är möjligt väljas med hänsyn till tillgänglighet av 

reservdelar och utbildad personal i Sverige. 

Erforderliga specialverktyg för anläggningens drift och underhåll skall ingå i 

leveransen. 

3.4.4 Fullserviceavtal 

Beställaren avser att teckna ett långsiktigt serviceavtal med utsedd entreprenör 

för alla erforderliga service- och underhållsarbeten inklusive alla slit- och 

reservdelar. Beställaren avser att utföra daglig tillsyn och enklare arbeten på 

anläggningen. Omfattning och pris på serviceavtalet skall önskas i samband med 

budgetofferten. 

Fullserviceavtalet önskas för 5 års drift. 

3.4.5 Påverkan på yttre miljö 

Utsläpp av lukt ska i möjligaste mån minimeras. Driften av rötningsanläggningen 

bör inte föranleda ökade luktutsläpp jämfört med tidigare verksamhet (t ex 

gödsellagring) annat än i undantagsfall vid eventuella driftstörningar. 

Procesströmmar som kan innebära luktstörningar skall behandlas med 

luktreducerande utrustning. 

Åtgärderna för luktkontroll beskrivs i budgetofferten. 

Metanutsläpp från anläggningen till atmosfären skall så långt som möjligt 

begränsas. Förväntat metanutsläpp vid normal drift anges i budgetofferten. 

3.4.6 Provning och kontroll 

Entreprenören bekostar all provtryckning, myndighetsprovning, 

myndighetsbesiktningar, etc. för att anläggningen skall kunna driftsättas. 

Myndighetsbesiktningar efter det att anläggningen övertagits bekostas av 

beställaren. 

3.4.7 Övrigt 

Budgetofferten skall innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, 

katalognummer och typbeteckningar för offererat material i den utsträckning som 

erfordras för en fackmässig bedömning. 

Avvikelser från förfrågningsunderlaget skall klart framgå i budgetofferten. 

3.5 Mekanisk utrustning 

3.5.1 Ledningar 

Gasledningar skall vara av rostfritt stål 1.4401 eller bättre, övriga ledningar utförs 

i 1.4301 eller bättre. 

Ledningar och annan utrustning som är placerade så att frysrisk föreligger skall 

förses med erforderlig isolering och värme. 

På samtliga rörledningar skall det finnas anordning för spolmöjlighet. 



15


3.5.2 Svetsning 

All svetsning av gasledningar skall utföras av godkänd svetsare vid licensierat 

företag enligt gällande normer. 

Entreprenören bekostar all röntgenprovtagning. 

Undersökningen utförs som stickprovskontroll fortlöpande under svetsarbetena. 

3.5.3 Maskiner 

Maskiner skall klara gällande bullerkrav, 80 dB(A) 1 m från maskinen. 

3.5.4 Ytbehandling 

Alla i leveransen ingående utrustningsdelar skall vara av sådant material, 

alternativt ha sådan målning eller annan ytbehandling, att tillfredsställande skydd 

mot korrosion och slitage erhålles. 

3.6 El 


Kablar förläggs på stegar. 

Kort- eller långvarigt bortfall av någon del (således även enpoligt) av 

kraftmatningen får ej ge oavsedd eller för anläggningen och personal farlig 

funktion. 

3.6.2 Nödbelysning 

För att undvika olyckor vid nätbortfall installeras nödbelysning för minst 30 

minuter, exempelvis vid utrustning som kan vara farlig, passager, rum, etc. 

3.6.3 Motorer 

Motorer med varvtalsreglering skall vara försedda med övervakning av 

lindningstemperatur med termistor eller Pt 100-givare. 

Motorernas märkeffekt skall överstiga effekten i arbetspunkten med minst 20 %. 

3.7 Mät-, styr- och reglersystem (MSR) 

Anläggningens styrsystem ska utgöra en självständig enhet. All hård- och 

mjukvara som krävs för ett styr- och övervakningssystem och för att säkerställa 

en tillförlitlig betjäning, styrning och övervakning av anläggningen skall ingå. 

Under normal drift sker all betjäning och övervakning från den lokala 

operatörspanelen. 

Möjlighet till fjärrstyrning och -övervakning skall ingå. 

Vid onormala driftsituationer skall systemet minimera risken för skador på 

människor, påverkan på miljön och på utrustningar med automatiska 

säkerhetsfunktioner. Styrsystemet skall vara stabilt och kunna fungera även vid 

stora driftmässiga störningar i processen. 

Instrument och reglerkretsar skall konstrueras med "Fail-safe"-funktion, dvs. vid 

signalbrott, spänningsbortfall eller annan felorsak skall styrda objekt inta ett 

säkert läge. 



16


Samtliga givare och indikeringar skall matas via UPS-säkrat nät för att säkerställa 

att operatören får korrekt information även under strömavbrott. Dimensionerande 

tid för UPS: 60 minuter. 

3.8 Märkning och tillstånd 

Samtliga rörledningar och komponenter skall vara tydligt och frekvent märkta. 

Anläggningen skall uppfylla CE-kraven. Utrustning/komponenter som ingår i 

entreprenaden skall vara CE-märkta och dess installationsanvisningar skall ha 

efterföljts. 

Beställaren är ansvarig för att ansöka och erhålla alla för driften erforderliga 

tillstånd och godkännande enligt svenska bestämmelser. 

Entreprenören är skyldig att tillhandahålla till beställaren samtliga rapporter, 

beräkningar, diagram och annan tjänst som är nödvändig för att erhålla tillstånd 

från berörd myndighet. 

Samtliga utrustningar, tryckkärl och rör skall klara ATEX-kraven. Entreprenören 

skall upprätta en klassningsplan/klassningshandling över levererad anläggning. 

3.9 Hus och mark 


Den fiktiva anläggningsplatsen antas vara en plan yta med god bärighet. Skulle 

pålning erfordras ingår detta i beställarens åtaganden resp i annan entreprenad. 

Eventuella sprängningsarbeten ingår inte heller i den här entreprenaden. 

Allt övrigt markarbete och byggnader som behövs för att få en fullt funktionell 

anläggning skall ingå i entreprenaden. 

3.9.2 Värmesystem och ventilation 

Den nya byggnaden förses med ett vattenburet värmesystem som kopplas in i det 

befintliga värmesystemet. 

Allmänna dimensionerande förutsättningar: 

Uteluft vintertid: –15 °C, 90 % RH 

Uteluft sommartid: +25 °C , 50 % RH 

Rumstemperatur min/max +18/+30 °C 

Byggnaden förses med en enkel och lättskött luftbehandlingsanläggning bestående 

av separata till- och frånluftsaggregat. 

3.9.3 Handlingar 

Entreprenören skall upprätta kompletta handlingar för bygg, mark och 

anläggningsarbeten med ritningar i skala 1:50. 



17


3.10 Kontroll, provdrift och prestandaprov 

3.10.1 Provdrift 

Provdriften av anläggningen skall verkställas under 28 dygn. Vid satsvis process 

skall provdriften dock minst inrymma en komplett sekvens/sats. Anläggningen 

skall gå i normal drift utan kontinuerliga manuella eller onormalt ofta 

återkommande åtgärder i anläggningen. 

3.11 Utbildning 

Entreprenören skall utbilda beställarens personal i anläggningens rätta 

handhavande och skötsel. Utbildningen skall ske på svenska och ge beställarens 

personal en grundläggande förståelse för hela processen och så grundliga 

instruktioner att personalen kan hantera och sköta anläggningen på ett riktigt 

sätt. 

Utbildningen indelas i: 

• teoretisk utbildning i föreläsningsform 

• praktisk drift vid idrifttagning och provdrift 

3.12 Dokumentation 

Komplett anläggningsdokumentation skall ingå i entreprenaden. 



18

Bilaga B 

Anbudsformulär

c:\docume~1\stamm\locals~1\temp\bilaga 2 anbudsformulär.doc 




Tfn 0521-27 27 35 

Fax 0521-27 27 37 

Anbudsformulär 

Teknikområde Handläggare 

Dokument nummer Sida/Sidor 

Daniel Tamm 

Uppdrag Datum 

Torrötning i Västra Götaland 2008-06-05 

Uppdragsnummer 

61160827583 

Status Ändrings datum Bet. 

Vänligen fyll i mallen nedan så långt som möjligt, dock gärna kortfattat. Om frågor inte passar erbjuden 

teknisk lösning har du i slutet av varje rubrik möjlighet att lämna individuella kommentarer. 

1. Leverantörsuppgifter 

1.1 Företagsnamn 

1.2 Startår företag 

1.3 Startår biogasproduktion 

1.4 Startår torrötningsanläggningar (ej pilot) 

1.5 Antal referensanläggningar totalt 

1.6 Antal referensanläggningar torrötning 

(ej pilot) 

1.7 Kontaktuppgifter till en referensanläggning 

(om möjligt, ej pilot) 

1.8 Årlig omsättning € 

1.9 Antal anställda 

1.10 Vilken typ av kompetens tillhandahåller ni? Projektering 

Konstruktion 

Produktion 

Bygg och Mark 

Idriftsättning 

Utbildning av driftpersonal 

Drift av anläggningar 

Annat: 

1.11 Finns tidigare erfarenhet av 

exportmarknad? I vilka länder är ni 

etablerade? 

1.12 Kommentar 

2. Ekonomi 

2.1 Investeringskostnad € 

2.2 Elförbrukning Elförbrukning kWh/a 

2.3 Värmeförbrukning kWh/a 

2.4 Drifttid hjullastare h/a 

2.5 Mantid drift och underhåll (utöver 

serviceavtal) 

h/a 

2.6 Materialkostnad planerat underhåll (utöver 

serviceavtal) 

€/år 

2.7 Anläggningens tillgänglighet % 

1/4





Tfn 0521-27 27 35 

Fax 0521-27 27 37 

2.8 Kommentar 

3. Anläggningens kapacitet 




Daniel Tamm 

Uppdrag Datum 



61160827583 


3.1 Anläggningens kapacitet t/a Substrat 

3.2 Ange antal rötkammare 

3.3 Satsvis rötning: Ange måtten på boxen LxBxH 

3.4 Kommentar 

4. Substrat 

4.1 Vilken typ av substrat har tekniken tidigare 

tillämpats på? 

4.2 Vilken bedömning görs avseende 

möjligheterna att röta fjäderfägödsel, 

hästgödsel respektive fast-/djupströgödsel 

från nöt och svin? 

4.3 Förväntad biogasproduktion för 

substratblandningen enligt förfrågan: 

4.4 Finns behov av att förbehandla materialet? 

Om ja, specificera. 

Nm³CH 4/kg VS 

Ja Nej 

4.5 Vilken ympmängd rekommenderas? ton ymp per ton nytt substrat 

4.6 Kommentar 

5. Process 

5.1 Processtyp satsvis 

kontinuerlig: pluggflöde 

pluggflöde 

5.2 Uppehållstiden i respektive steg 

5.3 Maximal organisk belastning kg VS/m³d 

5.4 Utrötningsgrad % 

2/4





Tfn 0521-27 27 35 

Fax 0521-27 27 37 




Daniel Tamm 

Uppdrag Datum 


5.5 Parametrar för uppföljning och styrning: 

Vilka parametrar mäts on-line? 


61160827583 


5.6 Åtgärder mot igensättning och kanalbildning 

(golv, perkolationssystem mm) 

5.7 Uppvärmningsmetod (t ex via värmeslingor, 

cirkulationspumpning, aerob förbehandling 

mm) 

Substrattillförsel 

Temperatur 

pH 

Gasproduktion per rötkammare 

Gasproduktion totalt 

Tryck i rötkammare 

CH 4 

CO 2 

H 2S 

O 2 

NH 3 

Gasanalys per rötkammare 

Annat: 

5.8 Sker värmeåtervinning? Ja Nej 

5.9 Installerad effekt el kW (förbrukning) 

5.10 Kommentar 

6. Gassystem 

6.1 Gastryck i leveranspunkten mbar 

6.2 Avskiljning av vätska kondensfällor 

slamfälla 

6.3 Volym i gasklocka Nm³ 

6.4 Gassammansättning vid normal drift % O 2 

% N 2 

6.5 Förväntad andel blandgas 

(summa O2+N2 > 5 %) 

6.6 Sammansättning av blandgasen 

6.7 Kommentar 

% av total gasproduktion 

3/4





Tfn 0521-27 27 35 

Fax 0521-27 27 37 

7. Rötrest 

7.1 Ingår rötrestlager? 

Om ja, ange volym för rötrestlager 




Daniel Tamm 

Uppdrag Datum 



61160827583 


Ja Nej 

m³ 

7.2 Omhändertas gas från rötrestlager? Ja Nej 

7.3 Är rötresten stapelbar? Ja Nej Oklart 

% 

7.4 Uppkommer överskottsvätska? 

Om ja, hur mycket? 

7.5 Kommentar 

8. Miljö och säkerhet 

Ja Nej 

m³/a 

8.1 Finns luktbehandling av frånluften? 

Om ja, specificera. 

Ja Nej 

8.2 Omhändertagande av blandgasen? 

Om ja, hur? (ex kat. oxidation) 

Ja Nej 

8.3 Andel metan till atmosfären via blandgas % av metanproduktionen 

8.4 Satsvis process: Gastäta portar? Ja Nej 

8.5 Hur mycket metan förväntas frigöras från 

rötresten? 

8.6 Beskriv hur gassäkerheten säkerställs 

(öppning av portar, hantering av 

rötrest/ymp mm). 

8.7 Kommentare 

% av metanproduktionen 

4/4

Bilaga C 

Litteraturstudie

BIOGASPRODUKTION FRÅN 

GÖDSELSLAG MED HÖG TORRHALT 

LITTERATURSTUDIE 

LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

BIOGASPRODUKTION FRÅN GÖDSESLAG MED HÖG TORRHALT 

LITTERATURSTUDIE 

Rapport Nr 3, september 2008 

Lovisa Björnsson och Mikael Lantz 

Envirum AB 

Beställare: Innovatum Teknikpark AB

INTRODUKTION 

Den svenska biogaspotentialen uppgår enligt färska 

beräkningar till drygt 10 TWh biogas per år från olika 

typer av avfall och biprodukter (Linné m fl., 2008). 

Nuvarande produktion uppgår till cirka 1,3 TWh/år 

inklusive deponigas (Energimyndigheten, 2008). Med 

mycket få undantag baseras produktionen på 

pumpbara substrat och anläggningarna är utformade 

som kontinuerligt omrörda tankreaktorer. 

Av den totala potentialen svarar lantbrukssubstrat som 

gödsel och odlingsrester för drygt 70 % och näst efter 

Skåne är Västra Götaland det län som har störst 

biogaspotential. Med hänsyn till betesperioder för 

olika djurslag bedöms att den totala biogaspotentialen 

från gödsel uppgår till cirka 2,8 TWh per år varav 

närmare 20 % återfinns i Västra Götaland (Linné m fl, 

2008). Det är dock viktigt att notera att drygt 50 % av 

den totala gödselpotentialen i länet består av torra 

gödselslag, som fastgödsel och djupströ, som på grund 

av höga torrhalter kan vara svåra att hantera i 

konventionella omrörda tankreaktorer. Det finns 

därför ett behov av att utreda hur dessa substrat kan 

eller bör användas för biogasproduktion med 

beaktande av teknik, ekonomi och miljö. I Tabell 1 

sammanfattas den bedömda biogaspotentialen för 

dessa torra gödselslag i Västra Götalands län. 

BIOGASPRODUKTION FRÅN 

GÖDSELSLAG MED HÖG TORRHALT 

En litteraturstudie av Lovisa Björnsson och Mikael Lantz, Envirum AB 

på uppdrag av Innovatum Teknikpark AB 

1 

Tabell 1: Biogaspotential från torra gödselslag i Västra 

Götalands Län uppdelat efter djurslag 

Biogaspotential 

(GWh/år) 

Andel av total 

potential (%) 

Nöt 152 57 

Häst 65 24 

Svin 21 8 

Fjäderfä 22 8 

Får 7 3 

Totalt 267 100 

Erfarenheterna från biogasproduktion från material 

med hög torrhalt är mycket begränsade. I följande 

litteraturstudie sammanställs de fakta som finns om 

biogasproduktion med så kallad torrötningsteknik. I 

uppdraget definieras torrötning som rötning utan 

tillsats av spädvatten, detta begrepp kommer att 

omdefinieras något. I uppdraget ingår en fokusering 

på fakta runt metanutbyten för torra gödselslag, 

speciellt från fjäderfä och häst.

OMFATTNING OCH BEGRÄNSNINGAR 

Denna litteraturöversikt omfattar främst vetenskapliga 

artiklar och avhandlingar, det vill säga material som 

genomgått en granskningsprocess innan publicering. 

Material som presenterats på 3 internationella 

vetenskapliga biogaskonferenser omfattas också, samt 

ett urval av svenska rapporter och undersökningar 

som är aktuella för frågeställningen men som inte varit 

föremål för extern granskning. Studien har fokus på 

material som finns tillgängligt på svenska eller engelska 

samt i begränsad omfattning material på tyska. 

Litteraturstudien omfattar inte material från företag 

som arbetar med torrötningskoncept såvida det inte 

presenterats i vetenskapliga sammanhang. 

BIOGASUTBYTEN FRÅN GÖDSELSLAG MED HÖG TORRHALT 

I Tabell 2 summeras de data på metanutbyten som 

hittas i litteraturen för gödsel med hög torrhalt. 

Fjäderfägödsel och hästgödsel presenteras separat, och 

slutligen summeras utbyten från djupströbäddar/ 

fastgödsel från nöt och svin. Under rubriken för 

respektive gödseltyp diskuteras sedan de data som 

presenteras i tabellen. Torrhalt anges som torrsubstans, 

förkortas TS, och anges som procent av 

våtvikten. Halten organiskt material anges som 

”volatile solids”, förkortas VS och anges som procent 

av torrhalten. Metanutbytet anges som volym bildad 

metan per ton VS som tillsatts i processen. 

Gasvolymen anges om möjligt som normaliserad, dvs 

vid standardiserad temperatur och tryck (1 atmosfär 

och 0ºC). Ibland är detta inte möjligt då källan saknar 

uppgift om under vilka förhållanden gasvolymen 

uppmätts. Viktigt är då att tänka på att om gasen t ex 

är uppmätt vid 20ºC ger det en överskattning av 

Fjäderfägödsel 

Andelen TS i fastgödsel från värphöns och unghöns 

varierar mellan 30 – 70 % beroende på hanteringssystem 

samtidigt som mängden TS är minst 70 % i 

gödsel från slaktkycklingar (Jordbruksverket, 2005). 

Till skillnad från fastgödsel från nöt och svin används 

huvudsakligen spån som strömedel för fjäderfän, vilket 

bryts ned långsamt i en konventionell biogasprocess. 

Gödsel från fjäderfän innehåller dock en mycket liten 

del strö och ska inte jämföras med fastgödsel från 

nötkreatur (Lovén Persson, 2008). För värphöns 

kommer också huvuddelen av gödseln att vara helt fri 

från strö även om det rör sig om frigående system 

2 

volymen på 7 % jämfört med normaliserad gasvolym. I 

värderingen av rapporterade metanutbyten är det 

också viktigt att komma ihåg att de flesta data som 

hittas i litteraturen har erhållits i laboratorieförsök. 

Det betyder att materialet ofta är mer finfördelat än 

vad som är rimligt i fullskaleprocesser, samt att 

förhållanden som temperatur, översilning, 

packningsgrad etc kan hållas under optimala 

förhållanden. Dessutom kommer majoriteten av data 

från försök i vätskefas, dvs det torra materialet har 

finfördelats och blandats upp med en stor andel 

flytande ymp. I de fall rötningstiden anges, och det är 

känt om data kommer från våta eller torra 

rötningsförsök samt om försöket utförts i 

laboratorieskala (lab) eller pilotskala (pilot) anges 

detta i Tabell 2. Alla data i Tabell 2 kommer från 

försök som genomförts vid mesofil temperatur (37ºC). 

eftersom det inte finns något strö under pinnar med 

mera (Jordbruksverket, 2005). I en rapport av Lovén 

Persson och Litorell (2007) sammanställs fakta runt 

biogasproduktion från fjäderfägödsel, och här ingår 

även en redovisning av försök i laboratorieskala från 

Bioteknik, LTH, och JTI, Uppsala. Bioteknik, LTH, 

genomförde provrötningar med våt teknik. 

Kycklinggödsel gav i denna studie något långsammare 

metanproduktion än gödsel från värphöns, vilket 

antogs bero på att den innehöll mer spån, vilket har 

lång nedbrytningstid. Metanutbytena var 230 

respektive 240 Nm 3 metan per ton VS och

nebrytningsgraden baserat på VS var 42 % respektive 

50 % för gödsel från slaktkyckling och värphöns efter 

50 dagar. Efter 30 dagars rötning hade 85 respektive 92 

% av gasutbytet vid 50 dagar uppnåtts (Tabell 2). I den 

jämförelse av våt- och torrötning som genomfördes på 

JTI, Uppsala användes en blandning av slaktkycklinggödsel 

med 64 % TS och helsädesensilage med 34 % 

TS där helsädesensilage utgjorde 46 – 47 % baserat på 

materialens torrhalt. Våtrötningen gav 280 Nm 3 metan 

per ton VS. Detta metanutbyte var uppnått efter 30 

dagar och steg inte ytterligare efter 50 dagars rötning. 

Torrötningen gav 175 Nm 3 metan per ton VS efter 50 

Hästgödsel 

Hästgödsel av varierande ålder innehållande en stor 

andel långhalm gav 120 Nm 3 

metan per ton VS på 40 

dagar i våtrötning i laboratorieskala (Kreuger och 

Björnsson, 2006). Samma gödsel gav i satsvis 

torrötning i lakbädd i pilotskala efter 37 dagar endast 

30-40 % av utbytet i laboratorieskala. Ett problem i 

pilotskala angavs vara att råvaran inte vättes ordentligt, 

stora delar av det material som lagts på hög och 

översilats med vätska under drygt en månad var 

fortfarande torrt vid avslutad rötning (Figur 1). 

Hästgödseln innehöll långhalm, och halm har en 

välkänd vattenavstötande effekt. Edström m fl (2005) 

rapporterar att hästgödsel som lagrats ihop med 

betblast var lättare att väta, dränkning/förvätning kan 

alltså vara en lösning. Satsvisa försök i lakbädd i 

laboratorieskala (50 L) utan finfördelning, och med 

översilning av lakvätska två gånger dagligen under 15 

minuter har givit 170 Nm 3 metan per ton VS vid 42 

dagars rötning (Kusch m fl, 2008a). Detta överensstämmer 

med de ungefär 160 Nm 3 

CH /ton VS vid 40 

4 

dagar som rapporterats av Nilsson (2000). Samma 

siffra återges även av Nordberg och Nordberg (2007). 

Kusch m fl (2008a) har undersökt dränkning av 

lakbädden som ett alternativ till intermittent 

överstrilning med vätska och fann ett 10 % högre 

metanutbyte efter 42 dagars rötning. En annan metod 

att få bättre vätskefördelning i bädden och snabbare 

nedbrytning är finfördelning. Kusch m fl (2008a) 

anger att finfördelning gav en snabbare nedbrytning, 

metanproduktionen låg 20 % högre efter 15-21 dagar, 

och 12 % högre efter 42 dagar. Det totala utbytet vid 

längre rötningstid (100 dagar), som låg på 277 Nm 3 per 

3 

dagars rötning, och 97 % av denna gas hade bildats 

efter 30 dagars rötning (Tabell 2). Det sämre 

gasutbytet i torrötningsprocessen antogs bero på den 

valda tekniken där ingen återföring av/översilning med 

lakvätska användes. Det slutgiltiga urvalet av 

metanutbyten för fjäderfägödsel som anges som 

rimligt av Lovén Persson och Litorell (2007) är 190 

Nm 3 

metan per ton VS för gödsel från slaktkyckling 

och 170 Nm 3 metan per ton VS för gödsel från 

värphöns. Linné m fl (2008) väljer att ange ett utbyte i 

intervallet 180-210 Nm 3 

metan per ton VS. 

ton VS påverkades dock inte. Som jämförelse anger 

Nordberg och Edström (1997) att mald halm ger 

dubbelt så högt biogasutbyte vid 30 dagars rötning 

som hackad halm. Finfördelning ger troligen både 

bättre vätning av materialet, jämnare fördelning av 

vätskan vid översilning, och snabbare mikrobiell 

nedbrytning, men finfördelat material kan även ge 

problem med igensättning, se vidare under 

”Inblandning av strukturgivare”. Den enda siffra på 

nedbrytningsgrad som kan hittas är i försöken som 

genomförts av Kusch m fl (2008a), där 38-48 % av VS 

har brutits ned efter 46 dagars rötning i satsvis rötning 

i lakbädd. 

Figur 1. Hästgödsel efter rötning i satsvis lakbädd, där vissa 

partier (ljusare på bilden) är torra och dåligt nedbrutna. Foto: 

Lovisa Björnsson

Tabell 2. Sammanställning av litterturdata på metanutbyten från gödselslag med hög torrhalt 

GÖDSELSLAG TS 

(%) 

VS 

(% av TS) 

Metanutbyte 

(Nm 3 

CH 4/tVS) 

Rötningstid 

(dagar) 

Rötningsteknik Referens 

FJÄDERFÄ 45 80 175* iu iu 1 

slaktkyckling 64 82 230 50 våt-lab 2 

196 30 

värphöns 38 72 240 50 våt-lab 2 

221 30 

slaktkyckling + 43 88 280 50 våt-lab 2 

helsädesensilage 280 30 

slaktkyckling + 43 88 175 50 torr-lab 2 

helsädesensilage 170 30 

generellt iu iu 180-210 iu iu 6 

HÄST 30 75 160* iu iu 1 

NÖT och SVIN 

42 86 120 40 våt-lab 3 

50 37 torr-pilot 

iu iu 160* 40 iu 4 

180* 55 iu 

38 89 170 42 torr-lab 5 

277 100 

djupströbädd iu iu 170 iu iu 6 

fastgödsel iu iu 190 iu iu 

nöt, fastgödsel 26 80 95 38 torr-pilot 7 

188 iu torr-lab 

nöt 32 81 210* iu iu 1 

svin 23 81 250* iu iu 

1. Nordberg och Nordberg 2007 iu= ingen uppgift *gasvolymen är inte normaliserad. 

2. Lovén Persson och Litorell, 2007 

3. Kreuger och Björnsson 2006 

4. Nilsson, 2000 

5. Kusch m fl, 2008a 

6. Linné m fl, 2008 

7. Blanco m fl, 2008 

4

Nöt och svin 

Fastgödsel och djupströ refererar inte till en homogen 

grupp av material, och biogasutbytet beror på både 

djurslag och djurhållning. För nöt och svin definieras 

fastgödsel som gödsel som kan staplas över en meter 

och har en torrhalt på över 20 % medan djupströ 

definieras som gödsel som kan staplas över två meter 

och har en torrhalt på över 25 % (Jordbruksverket, 

2007). Skillnaden mellan fastgödsel och djupströ är 

normalt också att ett fastgödselsystem innefattar 

separat uppsamling av urin. I en djupströbädd hamnar 

både träck och urin. Djupströbäddar kan också ligga 

längre i stallet innan de är tillgängliga för biogasproduktion 

jämfört med fastgödsel. 

När det gäller fastgödsel och djupströ från nöt och svin 

är det förhållandevis ont om data i litteraturen vilket 

kan förklaras av de tekniska svårigheter som är 

förknippade med att röta fastgödsel jämfört med 

flytgödsel. Då djupströbäddar från nöt och svin i stor 

utsträckning består av halm har uppehållstiden och 

graden av finfördelning sannolikt stor betydelse för 

biogasutbytet, och liksom för halm kan man genom att 

finfördela eller röta med långa uppehållstider få ut 

relativt stora mängder biogas. För mald halm anger 

Nordberg och Edström (1997) till exempel ett 

biogasutbyte på närmare 240 m 3 metan per ton VS 

efter endast 30 dygn. Om halmen hackades i stället 

halverades biogasutbytet med samma uppehållstid. 

Genom att öka uppehållstiden till 70 dygn uppnåddes 

dock samma höga biogasutbyte även för hackad halm. 

Dessa data stämmer väl överens med de uppgifter som 

VIKTIGA PARAMETRAR I VAL AV TORRÖTNINGSTEKNIK 

Definitioner och bakgrund 

Torrötning definieras i detta uppdrag som rötning 

utan tillsats av vätska. Definitionen bör modifieras 

något eftersom ofta en viss mängd vätska tillsätts. 

Torrötning definieras därför här enbart som rötning 

av material med en torrhalt som ligger över c:a 20 %, 

och inga ytterligare avgränsningar görs. Följande text 

5 

rapporteras av Møller (2007) som för olika sorters 

halm anger ett biogasutbyte mellan 250 och 300 m 3 

metan per ton VS vid en uppehållstid på drygt 100 

dygn. En annan studie av finfördelning av halm visade 

att storleksreduktion till 1 mm gav 161 m 3 metan per 

ton VS, medan partiklar på 30 mm gav 145 m 3 vid en 

uppehållstid på 60 dygn. Vid 110 dagars uppehållstid 

gav dock båda materialen 195 m 3 

metan per ton VS 

(Møller m fl, 2004). Baserat på detta resonemang är 

det inte orimligt att anta att torra gödselslag från nöt 

och svin med rimlig rötningstid i praktisk drift kan ge 

170-190 Nm 3 metan per ton VS, vilket är de siffror som 

anges av Linné m fl (2008). Det lägre utbytet avser här 

djupströbäddar, det högre fastgödsel. Viktigt är att 

notera att dessa siffror inte baseras på faktiska försök. 

Nordberg och Nordberg (2007) anger högre utbyten, 

210-250 Nm 3 metan per ton VS, där den lägre siffran 

avser fastgödsel från nöt, den högre fastgödsel från 

svin. Den enda studie som hittats där fastgödsel från 

nöt rötats i satsvis lakbädd i större skala är inte helt 

representativ eftersom en cykel med omväxlande 

aeroba och anaeroba förhållanden tillämpats. 

Metanutbytet efter 38 dagars rötning anges där till 95 

Nm 3 

metan per ton VS (Blanco m fl, 2008). Man ska 

då komma ihåg att en del av metanpotentialen i 

materialet går förlorad vid den inledande luftningen. 

En studie i laboratorieskala med samma gödsel och 

metodik gav 188 Nm 3 metan per ton VS, vilket åter 

visar på de stora avvikelserna mellan resultat i 

laboratorium och i större skala (Blanco m fl, 2008). 

har delats upp i avsnitt baserade på uppdragsgivarens 

tekniska frågeställningar. Majoriteten av erfarenheter 

av torrötning kommer från Tyskland, där c:a 300 

torrötningsanläggningar finns i drift, och tillkomsten 

av torrötningsanläggningar för energigrödor har 

gynnats av en speciell teknikbonus som infördes 2004.

Anläggningarna är antingen satsvisa (”garagerötning”) 

eller kontinuerliga (pluggflödesprocesser), där 

garagetypen är den dominerande. Dessutom finns ett 

femtiotal torrötningsanläggningar designade för 

biogasproduktion från hushållsavfall, sorterat eller 

osorterat, i Europa (Vandervivere m fl, 2002). Om 

Satsvisa respektive kontinuerliga processer 

Satsvisa processer 

Den torrötningsmetod som är vanligast i Tyskland är 

satsvis rötning i lakbädd, dvs materialet läggs på hög i 

en containerliknande reaktor som försluts och 

materialet kan därefter översilas med vätska, 

kontinuerligt eller intermittent. Processen kallas även 

garagerötning, och storleken ligger vanligen på 100- 

150 m 3 per reaktor. Denna teknik används även för 

hushållsavfall, och då i större moduler på upp till 500 

m 3 (Vadervivere m fl, 2002). Satsvis rötning kan ske 

enligt två huvudprinciper; 

1. Neutralt pH bibehålls i reaktorn vilket 

möjliggör metanbildning. Detta sker antingen 

genom att materialet som ska rötas är 

långsamt nedbrytbart, eller genom att 

färdigrötat material tillsätts tillsammans med 

det orötade avfallet. Se vidare under avsnittet 

om ympmaterial. 

2. Ansamling av fermentationsprodukter tillåts i 

lakvätskan, och denna vätska med lågt pH och 

hög halt av lättnedbrytbart organiskt material 

överförs till ett processteg rikt på 

metanogener. Detta kan vara antingen en 

färdigrötad container som övergått i 

metanogen fas eller en separat metanreaktor. 

Se vidare under avsnittet om en- och 

tvåstegsprocesser. 

Fördelar med satsvis rötning är att den tekniskt sett är 

mycket enkel, och nyttjar maskiner för in och 

utlastning som enkelt kan hanteras av tex lantbrukare. 

Genom att processen byggs upp i moduler 

(containrar) är den flexibel både vad det gäller råvarukvalitet 

och mängder (Schüssler, 2008). Nackdelar är 

att gasproduktionen varierar kraftigt under 

rötningstiden, och ett jämnt gasflöde kan endast 

erhållas om ett antal moduler hålls i drift samtidigt och 

6 

fakta kan hittas som rör just torra gödselfraktioner 

integreras detta i texten. Om enbart fakta hittas för 

andra material som hushållsavfall och växtmaterial 

beskrivs tekniken runt detta för att ge en generell bild 

av tidigare erfarenheter. 

överlappande. Massöverföringsproblem är också 

vanliga, där kontakten mellan mikroorganismer och 

råvara kan vara begränsande, och nedbrytningen blir 

ofta långsam. Nyttjandegraden av reaktorkapaciteten 

kan också vara låg, eftersom i vissa lägen stora 

mängder färdigrötat material måste blandas in med 

nytillfört material för att få en välfungerade process 

(Schäfer m fl, 2006). Torra zoner kan också uppstå i 

bädden om vätskan inte når alla delar av materialet 

(Schüssler, 2008). Särskild hänsyn måste också tas för 

att minimera risken för metanläckage och explosion då 

färdigrötade moduler ska öppnas och tömmas. 

För fjäderfägödsel, hästgödsel och fastgödsel från nöt 

har metanutbyten hittats som erhållits med satsvis 

torrötning i lakbädd, se Tabell 2 och diskussionen runt 

de metanutbyten som där anges. 

Kontinuerliga processer 

I en kontinuerlig rötning av fasta material matas 

materialet fram enligt pluggflödesprincip, och en 

inblandning av utrötat material kan ske vid inloppet 

för att bibehålla neutralt pH och metanogena 

förhållanden. Konceptet är beprövat då det gäller 

organiskt hushållsavfall. Biogasutbyten på 90 Nm 3 

per 

ton (trädgårdsavfall) och 150 Nm 3 per ton (källsorterat 

hushållsavfall) har erhållits, metanhalt och torrhalt för 

materialet anges dock inte vilket gör jämförelser svåra 

(Vandevivere m fl, 2002). Processen har betydligt 

snabbare förlopp än en satsvis rötning, och risken för 

dålig massöverföring är mindre. Nackdelar är att 

kraven på råvaran är högre, materialet måste vara 

välsorterat och fritt från större partiklar, och 

finfördelning till mindre än 40x40 mm är ett krav. 

En upprättstående kontinuerlig reaktor av pluggflödestyp 

som ursprungligen designats för hushållsavfall 

har i modifierad form rapporteras fungera väl 

även för en blandning av grödor och torra

gödselfraktioner (De Baere, 2007). Resultaten som 

rapporteras är för en blandning med 50 % 

majsensilage, 10 % fastgödsel samt solros, råg och gräs. 

Processen ger ett metanutbyte på 91 Nm 3 per ton 

material, vilket kan räknas om med angivna värden på 

TS/VS till 367 Nm 3 metan per ton VS tillsatt. Siffror på 

biogasutbytet enbart för fastgödsel anges till 240-400 

Nm3/ton VS. Observera att det är som biogas, och 

metanhalten anges ej (De Baere, 2007). Materialet 

anges vara finfördelat till mindre än 10x10 mm före 

inmatning och processen drivs vid termofila 

förhållanden. Uppehållstid för materialet i processen 

anges inte. 

Inblandning av ympmaterial 

Vid val av en enstegsprocess är det viktigt att 

hastigheten på hydrolys/fermentation inte överstiger 

kapaciteten hos de metanbildande mikroorganismerna 

att bryta ned fermentationsprodukterna, eftersom det 

pH-fall som då följer gör processen långsammare eller 

till och med får metanbildningen att avstanna helt. Ett 

sätt att öka den metanogena aktiviteten är att ympa in 

processen med färdigrötat material (hädanefter kallat 

ymp) som har en hög halt av aktiva metanogener. 

För rötning av hästgödselrötning i satsvis lakbädd 

finns en omfattande studie som genomförts i 50litersprocesser 

i laboratorieskala inom ramarna för ett 

tyskt doktorandprojekt. Här anges att mängden ymp 

som krävs för hästgödsel är 10-20% (baserat på 

materialets våtvikt). I en process med översilning av 

vätska kan rötningstiden hållas vid 6 veckor med 

rimliga metanutbyten (Tabell 2). I samma studie anges 

att för nötgödsel med hög torrhalt krävs ingen 

ympinblanding. I jämförelse anges att material som är 

lättfermenterade kräver hög ympinblanding för att 

fungera med samma teknik, tex för majsensilage krävs 

så hög inblandning av ymp som 70 % för att processen 

ska bli balanserad, dvs för att metanbildningen ska ske 

i samma takt som frisättningen av fermentationsprodukter, 

och pH-fall ska undvikas (Kusch m fl, 

2008a; 2008b). 

Kreuger och Björnsson (2006) har genomfört ett 

försök med rötning av hästgödsel i något större skala 

7 

Jämförelse satsvis respektive kontinuerlig process 

Vandervivere m fl (2002) presenterar en 

teknikjämförelse för källsorterat hushållsavfall. Biogasutbytet 

anges vara 40 % lägre för en satsvis lakbädd än 

för en kontinuerlig anläggning som behandlar samma 

typ av avfall. Det lägre utbytet vid behandling i 

lakbädd anges bero på kanalbilning och dålig 

massöverföring vid översilning av vätska i den 

stationära lakbädden. Kostnaden är generellt betydligt 

högre för en kontinuerlig process, investeringskostnaden 

anges vara 60-70% högre än för en satsvis 

process, men detta kan delvis kompenseras av att den 

installerade reaktorvolym som krävs är betydligt lägre 

på grund av de kortare rötningstiderna (Vandevivere 

m fl, 2002). 

(pilotskala, 10m 3 container) i satsvis lakbädd utan 

ympinblanding. Profilen på pH i utgående lakvätska i 

denna process visas i Figur 2. Processens pH sjönk 

något initialt, men pH-sänkningen var aldrig så kraftig 

att metanbildningen avstannade. Som jämförelse visas 

i Figur 2 även pH-profilen från ett försök då 

sockerbetor rötades i samma pilotskaleprocess 

(Lehtomäki och Björnsson, 2006). Det låga pH värdet 

på den utgående vätskan från lakbädden initialt 

antyder att en mycket stor ympinblandning hade 

krävts för stabil metanproduktion i en enstegsprocess. 

pH 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

0 10 20 30 40 

Tid (dagar) 

Hästgödsel 

Sockerbetor 

Figur 2. pH-profil i lakvätskan vid satsvis lakbäddsrötning av 

hästgödsel samt sockerbetor utan inblandning av ymp

Istället valdes för denna råvara en process av 

tvåstegstyp, och den utgående vätskan från lakbädden 

överfördes till ett separat metansteg, en metanogen 

biofilm. Vätskan från metanstegets utlopp återfördes 

till toppen av lakbädden. Detta förfarande gjorde att 

lakbädden så småningom övergick till metanogen fas, i 

detta exempel efter 3 veckor, men att huvuddelen av 

metanproduktionen skedde i det separata metansteget. 

Inblandning av strukturgivare 

Vid satsvis rötning i lakbädd kan det vara nödvändigt 

med tillsats av ett strukturgivande material för att få 

tillräcklig genomsilning i bädden. Erfarenheter från 

satsvis lakbäddsrötning i pilotskala (10 m 3 container) 

har visat att vid en staplad höjd av 1,5 m fungerar 

genomsilningen bra för material som sockerbetor (rot 

och blast) och gräs/klövervall (Lehtomäki och 

Björnsson, 2006). Vid rötning av potatis och betblast i 

samma anläggning blandades dock hackad halm in 

som strukturgivare för att få bädden genomsläpplig. 

Den inblandade halmen representerade 2 respektive 20 

% av våtvikten (Parawira m fl, 2008). Rötning av 

hästgödsel i samma anläggning gav dålig genomsilning 

av bädden, dock av andra skäl; långhalm la sig som ett 

täcke i bädden och förhindrade genomsilning. 

Finfördelning av råvaran rekommenderades (Kreuger 

och Björnsson, 2006). Finfördelning av materialet kan 

vara positiv i vissa lägen, och ge kortare rötningstider, 

En- eller tvåstegsprocesser 

Definitioner 

I litteraturen finns en viss begreppsförvirring vad det 

gäller användandet av begreppen tvåstegsproceser 

respektive tvåfasprocesser. Två steg betyder att 

processen sker i två på varandra följande reaktortankar. 

Två faser kan betyda att råvaran befinner sig i 

fast fas i det första steget och i flytande fas i det andra 

steget. Tvåfas kan dock även syfta på att de två stegen 

befinner sig i olika mikrobiella faser, att det första 

processteget utnyttjas för hydrolys/ fermentation och 

det andra för metanbildning. I det följande används 

genomgående begreppet tvåsteg i meningen att 

processen även är uppdelad i två olika mikrobiella 

faser, hydrolys/fermentation och metanbildning. 

8 

Detta exempel visar två extremer vad gäller hur 

nedbrytningshastighet påverkar teknikval, men 

däremellan är det svårt att ange generella 

rekommendationer i val av processtyp. För en enstegs 

process med tillsats av ymp är det också svårt att ange 

mängden ympinblandning i generella termer. För varje 

given råvara bör praktiska försök genomföras. 

men samtidigt leder det till ökad risk för igensättning i 

en lakbäddsprocess. Erfarenheter från rötning av 

hushållssopor är motsägelsefulla, och det anges vara 

svårt att ge några generella rekommendationer 

(Komilis m fl, 1999). Danska erfarenheter från 

lakbäddsrötning av hushållssopor är dock entydiga, i 

en fullskaleprocess där materialet staplas upp till 2 m 

bäddhöjd krävs inblandning av upp till 1/3 

strukturgivande material (trädgårdsavfall/trä) för att 

göra bädden genomsläpplig för översilningsvätskan 

(Mortensen, 2008). I en annan studie där både 

fastgödsel från nöt (26 % TS) och fjäderfä (66 % TS) 

har rötats i pilotskala (20 m 3 container) anges att 

nötgödseln blandades med halm och träflis och att 

fjäderfägödseln blandades med träflis för att få 

genomsläpplighet i bädden. Några mängder anges inte 

(Blanco m fl, 2008). 

När behövs en tvåstegsprocess? 

Generellt kan sägas att en tvåstegsprocess är lämplig 

om råvaran är lätt att hydrolysera/fermentera. Det 

betyder att den mikrobiella nedbrytningen snabbt 

leder till att vätskan som frigörs får en hög halt av 

fettsyror, eftersom fettsyrorna bildas i en högre takt än 

vad metanogenerna hinner bryta ned, vilket kan ge ett 

mycket lågt pH i processen (se Figur 2, exemplet med 

sockerbetor). De förhållanden som erhålls i första 

steget kan påskynda hydrolys av materialet och 

frisättning av vätska, medan metanogenerna i det 

andra steget är skyddade från överbelastning. En 

bestående fasuppdelning kan dock vara svår att skapa, 

och metanbildning kan komma att ske även i det första 

steget. Erfarenheter från jämförelser av en- och

tvåstegsprocesser för organiskt hushållsavfall visar att 

för ett lättnedbrytbart material är en tvåstesprocess 

mer lämpligt (Mata-Alvarez m fl, 2000; Vandervivere 

m fl, 2002) medan enstegsprocesser rekommenderas 

för material som bryts ned långsamt (Chanakya m fl, 

1992; Lehtomäki och Björnsson, 2006). Detta visas 

även i exemplet med hästgödsel och sockerbetor (Figur 

2), där sockerbetor kräver ett tvåstegsförfarande, 

medan hästgödsel kan rötas i en enstegsprocess 

(Kreuger och Björnsson, 2006; Lehtomäki och 

Björnsson, 2006). Många exempel finns på processer 

där det första steget nyttjas både för hydrolys/ 

fermentation och utlakning, och där enbart en 

vätskefas överförs till det andra steget för metanproduktion. 

Erfarenheter från laboratoriestudier där 

denna teknik använts för majs har omsatts till en 

storskalig anläggning i Schöllnitz, vilken togs i drift 

Material med höga kvävehalter 

Lovén Persson och Littorell (2007) rapporterar resultat 

från rötning av fjädefägödsel av olika slag, där 

kvävehalten är hög och utgör c:a 5 % av torrhalten. 

Kväve i sig hämmar inte metanbildningen, men 

närvaron eller bildandet av ammonium/ammoniak 

kan påverka processen negativt. Hypotesen är att det 

är ammoniakformen som verkar hämmande på 

mikroorganismerna, och förutom kvävenivån påverkar 

därför även processens pH graden av hämning. Vid 

vilken ammoniakkoncentration hämning uppträder är 

debatterat, men Angelidaki och Ahring (1994) 

rapporterar hämning vid över 0,7 g ammoniak-kväve 

per liter vid vätskafasrötning av svingödsel. I de 

vätskefasrötningar som genomfördes vid Bioteknik, 

LTH (Lovén Persson och Litorell, 2007) var 

ammoniak-kvävehalten efter avslutad rötning 1,3 g/l, 

och även om de metanutbyten som erhölls var relativt 

goda kan det inte uteslutas att processerna var något 

hämmade. Om gränsen för önskad ammoniakkvävehalt 

i processen sätts till 0,7 g per liter bör inte 

kvävehalten i råvaran vid torrötning vara högre än 5 kg 

per ton material (våtvikt) medan de här undersökta 

materialen låg på 33 (slaktkyckling) och 19 (värphöns) 

kg kväve per ton material. Ett förslag i denna studie var 

att blanda kycklinggödseln med helsädesensilage för 

att ”späda ut” kvävet. Blandingen som undersöktes var 

50/50 baserat på torrhalt. Eftersom kvävehalten för 

9 

under 2008 (Sieber, 2008). Data från anläggningen 

finns dock ännu inte rapporterade. 

När är enstegsprocessen lämplig? 

Den stora fördelen med ett tvåstegssystem är den 

mikrobiella stabiliteten vid rötning av lättnedbrytbart 

material. För de fasta gödselfraktionen som diskuteras 

i denna studie är det dock sannolikt att nedbrytningshastigheten 

är så långsam att separata metansteg är 

överflödiga. Detta illustreras av exemplet från Kreuger 

och Björnsson (2006) där pH-värdet vid rötning av 

hästgödsel i en fast lakbädd i ett steg inte föll nära 

gränsen för att metanbildningen skulle hämmas (Figur 

2). Erfarenheterna som presenteras av Kusch m fl 

(2008a) är att hästgödselrötning i fastfas lakbädd i ett 

steg är möjlig, men en inympning med 10-20% 

färdigrötat material rekommenderas för ökad 

processtabilitet. 

helsädesensilaget låg på 6 kg per ton räckte dock inte 

detta för att nå tillräckligt låga halter. Ett alternativ 

som föreslogs var att dessutom tillsätta spädvatten så 

att den 50/50-blandning av slaktkycklinggödsel och 

helsädesensilage som naturligt hamnade på 36 % TS 

späddes ut till 24 % TS. Detta skulle ge 5 kg kväve per 

ton vått i färdigrötat material (och därmed under 0,7 

g/l kväve som återfinns i form av ammoniak). Denna 

princip är dock något som bör konfirmeras i 

storskaliga undersökningar. 

Både Nordberg och Nordberg (2007) och Lovén 

Persson och Litorell (2007) föreslår att vid höga 

kvävehalter ska ammoniak avskiljas från 

processvätskan genom stripping. Denna metod bygger 

på att pH höjs i den kväveinnehållande vätskan och en 

stor del av kvävet övergår därmed till lättflyktig 

ammoniakform. 

Mortensen (2008) beskriver hur en analys av 

materialet, som i detta fall är hushållsavfall, avgör 

vilken teknik som ska väljas, och vid för hög kvävehalt 

väljs kompostering istället för torrötning. Det anges 

dock inte var man sätter denna gräns för vad som 

anses vara hög kvävehalt för att rötning ska fungera 

tillfredsställande.

VETENSKAPLIG UTVÄRDERING AV TORRÖTNING I FULLSKALA 

Inom ramarna för ett EU-Interreg-projekt som pågick 

fram till 2006 gjordes en omfattande sökning av 

vetenskaplig dokumentation för torrötningsanläggningar 

i gårdsskala. Inga tidigare sammanställningar 

kunde hittas, och de fakta som sammanställdes 

finns rapporterade av Schäfer m fl (2006). Man 

fördjupade sig i denna och en efterföljande studie 

specifikt i att vetenskapligt dokumentera drift och 

prestanda för torrötningsanläggningen i Yttereneby, 

Järna (Schäfer m fl, 2008). Denna anläggning har en 

skrapa som för in det torra materialet i en lutande 

cylinder som fungerar som hydrolysreaktor. Efter 22- 

25 dagar i hydrolyssteget trycks materialet ut och 

avvattnas. Den fasta resten komposteras, och vätskan 

SAMMANFATTNING 

De erfarenheter som finns runt storskalig torrötning av 

just torra gödselfraktioner är få och många frågetecken 

kvarstår. Problematiken med höga kvävehalter är inte 

tillfredställande utredd. Det finns också många 

frågetecken runt hur resultat som erhållits i 

laboratorieskala ska tolkas, och vilka metanutbyten 

som kan förväntas i storskaliga anläggningar. Med 

hjälp av de resultat som trots allt finns kan man dock 

göra sig en tämligen god bild av hur en process bör 

designas vad gäller huvuddragen, som val av satsvis 

eller kontinuerlig process, en- eller tvåstegsprocess, 

och huruvida ymp och/eller strukturmaterial ska 

blandas in. Rötning av torra gödselfraktioner är 

tekniskt möjligt, även om detaljer i genomförandet bör 

utredas i praktiska försök. Kostnaderna för rötning av 

dessa material är dock en springande punkt. De 

kontinuerliga processer som utvecklats har haft 

hushållsavfall i fokus, där mottagningsavgifter för 

10 

överförs till en metanreaktor som är utformad som en 

biofilmsprocess. Vätskan har här en uppehållstid på 

16-17 dygn. Huvuddelen av materialet som 

behandlades i anläggningen 2004 var fastgödsel från 

nöt (88 % av våtvikten) i kombination med hackad 

halm och agnar. Som bäst producerade anläggningen 

under studien 170 m 3 metan per ton VS, men 

medelutbytet låg på drygt hälften av detta och 

förväntad produktion uppnåddes sällan. Detta angavs 

främst bero på svårigheter med att upprätthålla 

temperaturen i anläggningen. Den kontinuerliga in- 

och utmatningstekniken uppges dock ha fungerat väl 

för denna typ av torrt material, medan ohackad halm 

angavs skapa problem i anläggningen. 

avfallet ger en annan ekonomi i processen. 

Utvecklingen i Tyskland på senare år har varit styrd 

mot energigrödor, och även där har tekniken haft 

draghjälp av subventioner. Nordberg och Nordberg 

(2007) presenterar dock en kalkyl baserad på svenska 

förhållanden. Beräkningarna visar att torrötning ger 

högre kostnader jämfört med våtrötning av fastgödsel, 

dvs då man blandar upp torra gödselslag med vatten 

till slurry och behandlar i en omrörd process. 

Gasproduktionskostnaden för en torrötningsanläggning 

som hanterar 11 000 ton fastgödsel per år 

anges ligga i området 40-48 öre per kWh producerad 

biogas. Ett investeringsstöd på 30 % i linje med vad 

som har rekommenderats för att stimulera 

utbyggnaden av biogasproduktion från främst gödsel 

(Jordbruksdepartementet, 2007) gör att kostnaden 

sjunker till 34-42 öre per kWh producerad biogas.

REFERENSER 

Angelidaki, I. och Ahring, B. K. (1994) Anaerobic 

thermophilic digestion of manure at different 

ammonia loads Water Research 28:3, 727-731. 

Berglund, M. och Börjesson, P. (2003) Energianalys av 

biogassystem, rapport nr 44, Miljö- och 

energisystem, Lunds Tekniska Högskola, Lund 

Blanco, D., M.J. Cuetos, L.F. Calvo och A. Morán 

(2008) Batch dry treatment of solid biowaste: trials 

in a full-scale prototype. Proceeding of the 5th 

IWA International Symposium on Anaerobic 

Digestion of Solid Wastes and Energy Crops, 25-28 

May, Hammamet, Tunisia. 

Chanakya, H.N., Borgaonkar, S., Rajan, M.G.C., Wahi, 

M., (1992) Two-phase anaerobic digestion of 

water hyacinth or urban garbage. Bioresource 

Technology 42, 123–131. 

De Baere, L. (2007) Dry continuous anaerobic 

digestion of energy crops. Proceedings of the 11th 

IWA World congress on Anaerobic Digestion, 23- 

27 September 2007, Brisbane, Australia 

Edström M., Nordberg Å. and Ringmar A. (2005) 

Utvärdering av gårdsbaserad biogasanläggning på 

Hagavik. JTI-rapport Kretslopp & Avfall 31. 

11 

Institutet för jordbruks- and miljöteknik, Uppsala, 

Sweden. 

Energimyndigheten (2008) Produktion och 

användning av biogas år 2006. Rapport ER 2008:2. 

Statens energimyndighet, Eskilstuna. 

Jordbruksdepartementet (2007). Bioenergi från 

jordbruket – en växande resurs. SOU 2007:36. 

Jordbruksverket (2005) Fjäderfägödsel – en värdefull 

resurs, Jordbruksinformation 13. 

Jordbruksverket (2007) Riktlinjer för gödsling och 

kalkning 2008, rapport 2007:22, Jordbruksverket 

Komilis, D.P., Ham, R.K., Stegmann, R., 1999. The 

effect of municipal solid waste pretreatment on 

landfill behaviour: a literature review. Waste 

Management Research. 17, 10–19 

Kreuger and Björnsson (2006) Anaerobic digestion of 

horse manure. Del av rapporten 500.000 ton 

hästgödsel - från problem till resurs. Region 

Skånes Miljövårdsfond. Slutrapport projekt 474. 

Kusch, S., Oechsner, H. och Jungbluth, T. (2008a) 

Biogas production with horse dung in solid-phase 

digestion systems, Bioresource Technology 99(5), 

1280 – 1292.

Kusch, S. and Oechsner, H. (2008b) Application of dry 

fermentation depending on the input substrates. 

Proceedings of the International Symposium on 

Anaerobic Dry Fermentation. 20-22 February, 

Berlin, Germany. p 145-152. 

Lehtomäki, A. och Björnsson, L. (2006) Two-stage 

anaerobic digestion of energy crops; methane 

production, nitrogen mineralisation and heavy 

metal mobilisation. Environmental Technology 27 

(2), 209 – 218. 

Linné, M., Ekstrandh, A., Englesson, R., Persson, E., 

Björnsson, L. and Lantz, M. (2008) Den svenska 

biogaspotentialen från inhemska restprodukter. 

Rapport 2008: 02. Avfall Sverige utveckling, 

Malmö. 

Lovén Persson, A. (2008) Verksamhetsledare 

Fjäderfäcentrum, personlig kommunikation våren 

2008 

Lovén Persson, A. och Litorell, O. (2007) Produktion 

av biogas från fjäderfägödsel. Slutrapport, 

Fjärderfäcentrum, Skara. 

Mata-Alvarez, J., Mace´, S., Llabre´s, P., 2000. 

Anaerobic digestion of organic solid wastes. An 

overview of research achievements and 

perspectives. Bioresource Technology 74, 3–16. 

Mortensen, H. (2008) Modular dry fermentation 

systems – with or without integrated aerobic 

composting. Proceedings of the International 

Symposium on Anaerobic Dry Fermentation. 20- 

22 February, Berlin, Germany. p 85-93. 

Møller, H.B., Sommer, S.G. och Ahring, B.K. (2004) 

Methane productivity of manure, straw and solid 

fractions of manure. Biomass and Bioenergy 26, 

485 – 495. 

Møller, H.B. (2007) Anvendelse af halm i biogasanlæg 

og muligheder for at øge energiudnyttelsen, DJF 

Markbrug nr 8, Det Jordbrugsvidenskabelige 

Fakultet, Aarhus Universitet, Horsens 

Nilsson S. (2000) Gårdsbaserad biogas på Plönninge 

naturbruksgymnasium. JTI-rapport Kretslopp & 

12 

Avfall 21. Institutet för jordbruks- and 

miljöteknik, Uppsala, Sweden 

Nordberg Å. and Edström M. (1997) Optimering av 

biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor. 

JTI-rapport Kretslopp & Avfall 11. Institutet för 

jordbruks- and miljöteknik, Uppsala, Sweden. 

Nordberg, U. och Nordberg, Å. (2007) Torrötning – 

kunskapssammanställning och bedömning av 

utvecklingsbehov. JTI-rapport Lantbruk & 

Industri 357. Institutet för jordbruks- and 

miljöteknik, Uppsala, Sweden. 

Parawira, W., Read, J.S., Mattiasson, B. and Björnsson 

L. (2008) Energy production from agricultural 

residues: high methane yields in pilot scale twostage 

anaerobic digestion. Biomass & Bioenergy. 

32: 44-50. 

Schüssler, P. (2008) Förderaktivitäten der FNR im 

bereich trockenfermentation. Proceedings of the 

International Symposium on Anaerobic Dry 

Fermentation. 20-22 February, Berlin, Germany. p 

77-84. 

Schäfer, W., Lehto, M. och Teye, F. (2006) Dry 

anaerobic digestion of organic residues on-farm – 

a feasibility stydy. Agrifood Research reports 77, 

MTT Agrifood Research, Vihti, Finland. 

Schäfer, W., Evers, L., Lehto, M. och Granstedt, A. 

(2008) A prototype biogas plant for continuous 

digestion of solid manure, Järna, Sweden. 

Proceedings of the International Symposium on 

Anaerobic Dry Fermentation. 20-22 February, 

Berlin, Germany. p 131-136. 

Sieber, M. (2008) Zweistufige trocke-nass-vergärung – 

überführung vom labor in die praxis als GICONverfahren. 

Proceedings of the International 

Symposium on Anaerobic Dry Fermentation. 20- 

22 February, Berlin, Germany. p 122-130. 

Vandervivere, P., De Baere, L., och Verstraete, W. 

(2002) Types of anaerobic digesters for solid 

wastes. Biomethanization of the organic fraction 

of municipal solid wastes. Ed: J. Mata-Alvarez. P. 

111-140

Förstudie-torrötningsutveckling - Fjäderfäcentrum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?