Bekämpning av kvalster med ny teknologi - Fjäderfäcentrum

Rapport
2009 11 03
Gårdsförsök – test av ny teknologi för
bekämpning av hönskvalster
Astrid Lovén Persson, Fjäderfäcentrum
POULTRY SENSOR SYSTEM

Gårdsförsök – test av ny teknologi för bekämpning av
hönskvalster
Försöket har stöttats ekonomiskt av Svenska Lantägg AB och har genomförts på tre gårdar i
Västra Götaland under 2009.
Bakgrund
Det röda hönskvalstret
Det röda hönskvalstret, Dermanyssus gallinae, är ett stort och utbrett problem i
äggproduktionen och det finns idag inga riktigt bra bekämpningsmetoder som är godkända att
använda. På natten suger kvalstren blod på hönsen, på dagen gömmer de sig i skrymslen och
vrår där de lägger sina ägg. Värphönsen stressas svårt av kvalstren och äggproduktionen
minskar. Hönsen kan till och med dö av blodbrist vid stora angrepp. Det finns också
misstankar att kvalstren kan överföra smittsamma sjukdomar, men det är ännu inte helt
klarlagt. Parasiten kan leva utan värddjur i över åtta månader, vilket innebär att de överlever
länge i ett tomt hönshus. Kvalstren sprids bl.a. med nyinköpta unghöns, men även med
begagnade äggbrickor och pallar.
Bild 1. Det röda hönskvalstret, Dermanyssus gallinae
Flera äggproducenter med burhållna höns upplever att problemen med kvalster har
uppkommit i samband med att de bytt till de nya burarna. Dessa burar har fler ställen där
kvalstren kan gömma sig och föröka sig, framförallt i redena, under redesmattorna och i
sandbaden. Många av de nya flervåningssystemen för frigående höns har också stora problem
med kvalster p.g.a. att inredningen har många utrymmen där kvalstren kan gömma sig.
Det är svårt att lyckas riktigt bra med bekämpning av kvalster. Man bör inrikta sig på att
sanera stallet och inredningen när stallet står tomt, mellan omgångarna. Hög temperatur,
högre än 45º, och låg, lägre än -20º, dödar kvalstren. Under omgångarna kan man använda
kiselpulver, som ”puffas” in i burar, reden och andra ställen med hjälp av ryggspruta. Detta
medel är även godkänt i ekologiska besättningar. Denna behandling brukar man behöva
upprepa med jämna mellanrum, för att hålla nere kvalstren på en rimlig nivå. Speciella
kvalsterfällor används också, men då mer för att kontrollera förekomsten.
Kvalstren är ett problem som försämrar arbetsmiljön för äggproducenterna eftersom de även
kan angripa människor vilket ger röda kliande bett. Men det största arbetsmiljöproblemet är

de ständigt återkommande bekämpningarna som är ett dammigt, besvärligt och tidskrävande
arbetsmoment. Det behövs omfattande skyddsutrustning för personal som utför arbetet.
Sedan sommaren 2009 finns ett nytt preparat godkänt i Sverige och inom EU. Det är ett
phoxim-preparat som kan användas även under produktionen. Karenstiden är 12 timmar i
konventionell produktion och det dubbla i ekologisk produktion. Behandlingen består av två
sprayningar med en veckas mellanrum på alla ytor där kvalster kan förekomma. För att uppnå
önskad effekt måste stallet vara väl rengjort innan behandling. Täta skyddskläder och
andningsmask rekommenderas vid användningen.
Det finns också kemiska preparat i andra länder, som enstaka svenska äggproducenter
importerar på egen hand och testar i sin besättning. Risken är här stor att skadedjuren
utvecklar resistens mot preparaten, om bekämpningen sker på fel sätt.
Eftersom det är ett livsmedel som produceras är det viktigt att bekämpningen av det röda
hönskvalstret görs på ett livsmedelssäkert sätt, utan risk för att eventuella restprodukter
överförs till äggen.
Ny teknologi
Alla levande organismer innehåller energi
och energifält. Vad som kanske inte är lika
känt är att de har sin egen unika frekvens,
sin specifika energetiska signatur. BioSynx
forsknings- och utvecklingsteam kan nu,
efter närmare 20 års arbete, med exakthet
återskapa, lagra, modifiera och koda dessa
frekvenser och denna information.
BioSynx Poultry Sensor System är en
teknisk utrustning, ett antal sändarenheter,
som monteras i hönsstallarna och som
skapar ett kontrollerat energifält
(Controlled Intelligent Energy Field) för
kontroll och begränsning av det röda
hönskvalstret. Motsvarande teknik
utvecklas och testas också i fiskodling för
bekämpning av laxlus, samt inom biodling
för bekämpning av Varroa-kvalster.
Bild 2. Sändare monterad i ett burstall
Genom löpande uppdateringar av sändarna erhålls kontinuerlig optimering av energifälten i
hönsstallarna. Ett antal andra frekvenser kan också samtidigt programmeras in i de
kontrollerade energifälten för att förebygga, vårda och skydda. Dessa ytterligare möjliga
fördelar, t.ex. att stärka hönsens immunförsvar samt bekämpning av andra parasiter och
bakterier, kvarstår dock att påvisa i längre tester och studier.
(Information från Christer Evensen, projektledare BioSynx)

Mål och syfte
Syftet med försöket har varit att påvisa att BioSynx Poultry Sensor System kan motverka
förökning av hönskvalster och även bekämpa dem i praktiska besättningar.
Metod
Tekniken har testats i tre värphönsstallar, två burstall och ett stall för frigående höns, under
drygt sex månader. För att kunna mäta effekten har kvalsterfällor utplacerats på lämpliga
ställen. Jan Chirico på SVA har utarbetat metodiken med fällorna och han nämner att det är
viktigt att fällorna placeras på samma ställe varje gång. I burstallarna placerades fällorna i
mittenvåningen under redesmattorna, jämnt fördelade över stallet. I stallet med de frigående
hönsen placerades fällorna under äggbandslock och i inredningen. I genomsnitt utplacerades
en fälla per 400 – 420 st höns.
Fällorna utplacerades i stallarna ca fyra veckor innan planerad insättning av sändare för att
mäta kvalsternivån innan försöket startades. Fällorna märktes med en siffra, vilken angav
positionen i stallet. Var fjortonde dag samlades fällorna in och ersattes med nya. De använda
fällorna lades i tättslutande plastpåsar och placerades i frysbox. De skickades med
äggpackeriets bil till Eric Magnusson, fjäderfärådgivare, som avläste alla fällorna. En fälla
består av ca 30 celler och vid avläsningen beräknades hur många av dessa som var fulla med
kvalster.
Bild 3. Exempel på kvalsterfälla med fyllda celler
Utöver sammanställning av resultaten från försöket, intervjuades också de tre
äggproducenterna för att få del av deras synpunkter av försöket.
Medverkande gårdar
De företag som medverkat i försöket är
- Sjömarkens hönsgård AB, 16 800 burhållna Lohmann-höns (gård 1)
- Mikael och Anette Bylander, 20 000 frigående Bovans-höns (gård 2)
- Sten-Sture Stensson, 12 500 burhållna Bovans-höns (gård 3)
Hönsen på de tre gårdarna var olika gamla och kalendervecka 8 var hönsen på
- gård 1: 45 veckor gamla
- gård 2: 37 veckor gamla
- gård 3: 32 veckor gamla

Resultat
Kvalstermätning
Resultatet av mätningarna visas i diagram 1. Gård 1 och 3 är burstallar, gård 2 är ett stall för
frigående höns. Observera att mängden kvalster är den totala mängden kvalster i fällorna vid
ett visst mättillfälle och att antalet fällor varierar mellan gårdarna. Detta beror på att antalet
höns per fälla skulle vara ungefär det samma i de tre stallen.
Mängd kvalster, antal fyllda celler
350
300
250
200
150
100
50
0
Sändare
monteras
Försök, kvalsterbekämpning
4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44
Diagram 1. Resultat av kvalstermätning
Veckonr
Uppdatering
av sändare
Gård 1 (40 fällor)
Gård 2 (50 fällor)
Gård 3 (30 fällor)
Sändare monterades på gård 1 vecka 15 och på gård 2 och 3 vecka 19. Vecka 27 skedde
uppdatering av utrustningen i alla tre stallen. Inför uppdateringen inhämtades kvalster och
DNA-prov (fjäder) från respektive stall. Kvalstrens energetiska signaturer och frekvenser
analyserades. Informationen kodades om, modifierades och användes sedan vid uppdateringen
av sändarutrustningen, som då blev optimerad för varje specifikt stall.
Samtidigt som sändarna uppdaterades byttes batterier på gård 1och 2. På gård 3 byttes
batterier vecka 38. Försöket avslutades vecka 38 på gård 1 och 2. På gård 3 pågick försöket
fram till vecka 44.
Mätningarna visar en nedgång av mängden kvalster efter uppdatering på gård 1 och 2. På gård
3 ses inte samma tendens men kvalstermängden har där varit på en låg nivå hela
försöksperioden.

Intervjuundersökning
De tre medverkande äggproducenterna intervjuades per telefon. Alla tre var ense om att
metoden har positiv effekt på kvalsterförekomsten. I två av stallen har man vid tidigare
omgångar använt kiselpulver för att hålla nere kvalstermängden, men det har inte behövts i
denna försöksomgång. Efter att sändarna uppdaterats kunde man märka att kvalstermängden
minskade.
En av producenterna, med mångårig erfarenhet av äggproduktion, sade att vid tidigare
omgångar hade motsvarande mängd kvalster gett ökad dödlighet och sämre produktion. Vid
denna omgång kunde inga försämrade produktionsresultat noteras. Hans erfarenhet är också
att normalt minskar inte kvalstermängden i ett stall om man inte sätter in behandling av något
slag. Han kunde också konstatera att de kvalsterbon som fanns i stallet innan sändarna
monterades torkade ut och blev ”som damm”.
En producent nämnde att han saknade ett sätt att mäta att sändarna fungerade. I batteridrivna
sändare bör batterierna bytas rutinmässigt, med jämna mellanrum t.ex. var tredje månad, för
att inte det ska glömmas bort.
Diskussion och slutsats
Producent 1 upplevde att de hade väldigt mycket kvalster innan försöket startades, vilket
också kan ses i diagrammet. Hade inte försöket pågått skulle man varit tvungen att sätta in en
kemisk behandling eftersom man var orolig för att hönsen skulle påverkas negativt av den
stora kvalstermängden. Men efter att sändarna monterats kunde man konstatera att mängden
kvalster minskade, vilket tyder på att tekniken har effekt.
Producent 2 märkte att kvalstertrycket aldrig tilltog, utan hölls på en låg nivå. Efter
uppdateringen mitt i sommaren minskade mängden kvalster ytterligare.
Producent 3 anger att man brukar behöva gå in med någon typ av kemisk behandling för att
hålla kvalsternivån på en rimlig acceptabel nivå. Det krävdes inte denna omgång. På gård 3
byttes inte batterierna förrän vecka 38, vilket förmodligen var några veckor för sent. Det kan
vara förklaringen till att kvalstermängden stiger igen under vecka 36. Efter batteribytet har
mängden kvalster åter minskat.
Försöket har endast utförts på tre gårdar och utan någon kontrollgrupp. Tillförlitligheten och
den vetenskapliga utformningen kan därför ifrågasättas. Jan Chirico på SVA har studerat
siffrorna och anser att resultaten tyder på att BioSynx Poultry Sensor System kan användas
för att kontrollera mängden av kvalstren och hålla den på rimlig nivå. Om försöket hade
genomförts under hela produktionsperioden, redan från insättningen, hade kanske
kvalsternivån hamnat på ännu lägre nivå?
De medverkande producenterna är eniga i sin uppfattning att den undersökta metoden har
effekt på kvalstrens tillväxt. Om denna metod, efter flera försök, visar sig vara effektiv är det
en fantastisk möjlighet för svensk äggproduktion att kunna slippa onödiga kemikalier och
extra arbete i produktionen.
Det är inte helt lätt att beräkna kostnaden av denna teknik i förhållande till t.ex. behandling
med kiseldioxid och det är möjligt att det inte blir billigare. Men om man ser till både
arbetsmiljö och djurskydd innebär denna teknik ändå en stor förbättring.