Bekämpning av kvalster med ny teknologi - Fjäderfäcentrum

Intervjuundersökning
De tre medverkande äggproducenterna intervjuades per telefon. Alla tre var ense om att
metoden har positiv effekt på kvalsterförekomsten. I två av stallen har man vid tidigare
omgångar använt kiselpulver för att hålla nere kvalstermängden, men det har inte behövts i
denna försöksomgång. Efter att sändarna uppdaterats kunde man märka att kvalstermängden
minskade.
En av producenterna, med mångårig erfarenhet av äggproduktion, sade att vid tidigare
omgångar hade motsvarande mängd kvalster gett ökad dödlighet och sämre produktion. Vid
denna omgång kunde inga försämrade produktionsresultat noteras. Hans erfarenhet är också
att normalt minskar inte kvalstermängden i ett stall om man inte sätter in behandling av något
slag. Han kunde också konstatera att de kvalsterbon som fanns i stallet innan sändarna
monterades torkade ut och blev ”som damm”.
En producent nämnde att han saknade ett sätt att mäta att sändarna fungerade. I batteridrivna
sändare bör batterierna bytas rutinmässigt, med jämna mellanrum t.ex. var tredje månad, för
att inte det ska glömmas bort.
Diskussion och slutsats
Producent 1 upplevde att de hade väldigt mycket kvalster innan försöket startades, vilket
också kan ses i diagrammet. Hade inte försöket pågått skulle man varit tvungen att sätta in en
kemisk behandling eftersom man var orolig för att hönsen skulle påverkas negativt av den
stora kvalstermängden. Men efter att sändarna monterats kunde man konstatera att mängden
kvalster minskade, vilket tyder på att tekniken har effekt.
Producent 2 märkte att kvalstertrycket aldrig tilltog, utan hölls på en låg nivå. Efter
uppdateringen mitt i sommaren minskade mängden kvalster ytterligare.
Producent 3 anger att man brukar behöva gå in med någon typ av kemisk behandling för att
hålla kvalsternivån på en rimlig acceptabel nivå. Det krävdes inte denna omgång. På gård 3
byttes inte batterierna förrän vecka 38, vilket förmodligen var några veckor för sent. Det kan
vara förklaringen till att kvalstermängden stiger igen under vecka 36. Efter batteribytet har
mängden kvalster åter minskat.
Försöket har endast utförts på tre gårdar och utan någon kontrollgrupp. Tillförlitligheten och
den vetenskapliga utformningen kan därför ifrågasättas. Jan Chirico på SVA har studerat
siffrorna och anser att resultaten tyder på att BioSynx Poultry Sensor System kan användas
för att kontrollera mängden av kvalstren och hålla den på rimlig nivå. Om försöket hade
genomförts under hela produktionsperioden, redan från insättningen, hade kanske
kvalsternivån hamnat på ännu lägre nivå?
De medverkande producenterna är eniga i sin uppfattning att den undersökta metoden har
effekt på kvalstrens tillväxt. Om denna metod, efter flera försök, visar sig vara effektiv är det
en fantastisk möjlighet för svensk äggproduktion att kunna slippa onödiga kemikalier och
extra arbete i produktionen.
Det är inte helt lätt att beräkna kostnaden av denna teknik i förhållande till t.ex. behandling
med kiseldioxid och det är möjligt att det inte blir billigare. Men om man ser till både
arbetsmiljö och djurskydd innebär denna teknik ändå en stor förbättring.