ÅRSREDOVISNING 2011 - Boxholms kommun

ÅRSREDOVISNING 

2011 

BOXHOLM LIGGER BRA TILL

INNEHÅLL 

Inledning 

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ................................. 3 

Organisationsöversikt................................................................. 4 

Vart gick skattepengarna?.......................................................... 5 

Fem år i sammandrag.................................................................. 6 

Förvaltningsberättelse 

Omvärldsanalys ........................................................................... 7 

Personal och kvalité .................................................................... 8 

Ekonomisköversikt och analys ................................................ 11 

Räkenskaperna 

Resultaträkning.......................................................................... 16 

Balansräkning............................................................................ 17 

Kassaflödesanalys .................................................................... 18 

Notförteckning ........................................................................... 19 

Redovisningsprinciper.............................................................. 27 

Verksamhetsberättelser 

Kommunfullmäktige .................................................................. 28 

Kommunövergipande................................................................ 30 

Barn- och utbildning.................................................................. 33 

Byggnadskontor ........................................................................ 35 

Kultur- och turism...................................................................... 36 

Miljökontor ................................................................................. 37 

Omsorgsverksamhet ................................................................. 39 

Individ- och Familjeomsorg ...................................................... 41 

Sammanställd redovisning ........................................ 43 

Ord och uttryck .......................................................................... 51 

Revisionsberättelse

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 

HAR ORDET 

ÅRETS HÄNDELSER 

Under året har det hänt en hel del som kan omnämnas. 

Bland annat har projektet Storgatan 

färdigställts och det har i huvudsak varit positiva 

tongångar från invånarna. Jag kan liksom många 

andra konstatera att nu känns Storgatan som en 

stadsgata och inte som förut, en gammal genomfartsled. 

Det estetiska är av stor vikt för trivseln 

vilket i förlängningen kan innebära att människor 

väljer att bo kvar eller kanske flytta hit. Med bibehållet 

eller ökat antal invånare får vi större 

resurser till de mjuka sektorerna. 

Det nya bostadsområdet i Timmerö är färdigt för 

bebyggelse och det är ett fantastiskt vackert 

område med sydvästläge bredvid Svartån. När vi 

bjöd in till samråd om området så kom cirka 100 

personer, vilket tyder på att intresset är stort. I 

skrivande stund så planeras för radhusbebyggelse 

i Boxholms Hus regi. 

Ekonomiskt så klarar vi balanskravet och når 

nästan 2 % överskott, vilket är tillfredsställande 

även om världsläget skapar oro för framtiden. 

Det är oerhört svårt att planera med anledning 

av den instabilitet som råder i världsekonomin. 

På regional nivå har det under året gjorts stora 

ansträngningar gällande regionbildningsfrågan. 

Jag kan undra vad regeringen egentligen vill? 

De försök som gjorts gällande att man på regional 

nivå ska lösa frågan själv ser ut att misslyckas. 

Trots ansträngningar står vi kvar på ruta ett. 

Vill regeringen ha en lösning så tror jag att den 

borde engagera sig i frågan på ett helt annat sätt 

än att vara passiv åskådare. 

Sammanfattningsvis har den kommunala verksamheten 

som helhet fungerat bra under året. 

Detta tack var stort engagemang från medarbetare 

och politiker. 

FRAMTID 

Många utmaningar står för dörren. Bland annat 

kan nämnas att hemsjukvården ska kommunaliseras 

samt att kollektivtrafiken är överförd till 

Landstinget. Det nya arbetssättet med hemsjukvården 

kommer att innebära engagemang på 

nya arenor. 

Skisser och tankegångar angående Centrumhuset 

är framtagna och jag hoppas att renoveringen 

kan påbörjas under året. Personer har hört av 

sig om önskemål gällande ett boende centralt så 

intresse verkar inte saknas. 

En trevlig sak på företagssidan är den långt 

komna planeringen av en eventuell etablering av 

ny tågverkstad. Det skulle innebära ett lyft för 

orten med ett trettiotal arbetstillfällen. Jag håller 

tummarna och är optimistisk. Vi har gjort vad vi 

kunnat för en etablering så nu är det bara att 

vänta och hoppas på rätt beslut. 

Ytterligare positivt är byggnationen av ny förskola 

i Dalenområdet. Den förväntas vara klar till 

sommaren. Barnantalet har och kommer att fortsätta 

öka vilket känns mycket bra. Den nya förskolan 

behövs eftersom befintligt antal platser 

inte räcker till. 

Visst står många svåra frågor för dörren men 

med gemensamma krafter är jag hoppfull om bra 

lösningar. Dock krävs förenade krafter för att 

kunna möta de svårigheter vi står inför. Något 

som är av avgörande betydelse för våra förutsättningar 

är hur beslutet blir angående det föreslagna 

utjämningssystemet där utredning fortfarande 

pågår. Kring det nya förslaget råder politisk 

enighet i utredningsgruppen. Trotts detta så 

tvekar regeringen. Stora kommuner verkar få 

stort gehör för sina åsikter i denna fråga, vilket 

kan leda till att små kommuner som Boxholm 

drabbas negativt. 

Tack till alla medarbetare för ert stora engagemang 

under 2011. 

Per-Arne Larsson 

Kommunstyrelsens ordförande

Valberedning 

Kommunrevision 

Överförmyndare 

ORGANISATIONSÖVERSIKT 

Nämnder 

Barn- och utbildningsnämnd 

Byggnadsnämnd 

Kultur- och turismnämnd 

Miljönämnd Mjölby-Boxholm 

Socialnämnd 

Kommunfullmäktige 

S M C Kd Mp Fp Sd 

19 6 4 2 2 1 1 

Kommunstyrelse 

AB Boxholmshus 

Helägt bolag 

AB Boxholmsteknik 

Helägt dotterbolag AB 

Boxholmshus 

Bokslut 2011 Boxholms kommun 

Inledning 

Bolag 

Kommunalförbundet 

ITsam 

Del i kommunalförbund 

20 % 

Samordningsförbund 

Mjölby-Ödeshög-Boxholm 

VÖKBY Bredband AB 

Delägt bolag 20 % 

4 (51)

VART GICK SKATTEPENGARNA? 

Så här får kommunen sina pengar 

82,9% kommer från skatter och generella statsbidrag 

16,8% kommer från avgifter och ersättningar som 

kommunen får för den service som kommunen 

erbjuder 

0,2% är finansiella intäkter 

avgifter och 

ersättningar; 

16,8% 


Inledning 

Fördelning intäkter 

finansiella 

intäkter; 

0,2% 

skatter och 

generella 

statsbidrag; 

82,9% 

… och 100 kr i skatt till kommunen användes under 

2011 så här: 

43,26 kronor till barn- och utbildningsverksamhet 

29,64 kronor till äldre- och omsorgsverksamhet 

14,66 kronor till kommunövergripande verksamhet 

5,14 kronor till individ och familjeomsorg 

1,95 kronor till kultur- och turismverksamhet 

2,03 kronor till räddningstjänst 

1,63 kronor till årets resultat 

1,39 kronor till bygg- och fritidsverksamhet 

0,30 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 

5 (51)

FEM ÅR I SAMMANDRAG 

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 

2007 2008 2009 2010 2011 

Antal invånare 5 223 5 260 5 248 5 221 5 205 

Skattesats kommunen kr 1) 21,50 21,50 21,50 22,34 21,99 

Skattesats total kommunalskatt kr 2) 31,35 31,35 31,35 32,19 31,84 

Årets resultat Tkr 112 -4 436 -1 676 8 934 3 893 

Likvida medel Tkr 30 500 8 500 23 600 27 200 13 100 

Soliditet % 34,8% 33,4% 28,6% 33,2% 35,9% 

Nämndernas budgetavvikelse Tkr -2 558 -101 627 1 664 -1 631 

Verksamhetens nettokostnad Tkr 211 775 222 646 224 141 231 625 234 722 

Nettokostnad % av skatteintäkter + statsbidrag 99,7% 101,6% 100,2% 95,9% 97,9% 

Nettokostnad per invånare kr 40 547 42 328 42 710 44 364 45 084 

Borgens- och Ansvarsförbindelser Mkr 278 277 291 285 307 

Låneskuld Tkr 39 100 44 900 53 400 50 500 54 400 

Låneskuld per invånare kr 7 486 8 536 10 175 9 672 10 451 

Skatteintäkter och statsbidrag Tkr 212 400 219 076 223 596 241 409 239 587 

Investeringar Tkr 9 600 28 800 5 700 1 900 7 536 

1) Skatteväxling fr.o.m 2012, -42 öre 

2) Enbart Kommunal och Landstingsskatt, inga avgifter 


Inledning 

6 (51)

Långsamt mot bättre tider 

Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt 

svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. 

Den svaga utvecklingen har bidragit till ett 

påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. 

Men trots den försvagning som skett uttrycker 

idag många industriföretag en större 

optimism om framtiden än tidigare. Även andra 

tecken tyder på att oron för eurons framtid och 

risken för en akut skuldkris har lättat något. 

SKL:s bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi 

tillfälligt stannat av, men att den återigen 

växer nästa kvartal. Tillväxten blir dock framöver 

väsentligt svagare än under 2010 och 2011. 

Arbetslösheten kommer därför att stiga något. 

Lägre sysselsättning håller tillbaka skatteunderlaget, 

men andra faktorer som ökade pensioner 

verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär 

det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli 

något högre jämfört med vad SKL tidigare räknade 

med. 

Internationell utveckling - 

Fortsatt svag tillväxt i Europa 

En viktig utgångspunkt i SKL:s bedömningar av 

den internationella utvecklingen har varit att 

skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade 

former, men att detta kommer att ta tid. Det innebär 

att oron för ett finansiellt sammanbrott 

kvarstår under lång tid, men att denna oro efterhand 

gradvis lättar och minskar i betydelse. Utvecklingen 

under det första halvåret i år blir, 

bland annat av detta skäl, fortsatt mycket svag i 

flera euroländer. Det bidrar till att utvecklingen i 

övriga världen också blir något svagare än normalt. 

Börskurserna har på de flesta håll i världen 

stigit påtagligt. Det gäller även en lång rad europeiska 

börser som till exempel den tyska Frankfurtbörsen. 

Räntorna på statsobligationer från 

problemländer som Spanien och Italien har samtidigt 

fallit. ECB har i sin tur tillhandahållit likviditet 

till det finansiella systemet vilket bidragit till att 

dämpa oron för en europeisk bankkollaps. Även 

om mycket idag ser mer hoppfullt ut har ingen 

grundläggande omprövning gjorts av SKL:s internationella 

bedömning. Lagt kort ligger och 

utvecklingen för i år blir till och med något svagare 

i flera europeiska ekonomier än SKL tidigare 

räknat med. I viss utsträckning beror detta på att 

utvecklingen under slutet av fjolåret blev svagare 

än väntat. Totalt sett och för svenskt vidkommande 

innebär detta att tillväxten på de för 

svensk export viktigaste marknaderna i stort sett 

halveras från 2011 till 2012. BNP-tillväxten i EU- 

OMVÄRLDSANALYS 

Hämtat från SKL:s MakroNytt, nummer 1/2012 



länderna uppgick ifjol till knappt 2 procent. I år 

väntas BNP bara växa med någon tiondels procent. 

Tillväxttakten under året antas däremot 

gradvis komma att öka. Men utsikterna för Spanien 

och Italien ser inte ljusa ut, med en förväntad 

negativ tillväxt i år på drygt en halv procent. 

Indikatorer för Tyskland däremot pekar på att 

utvecklingen kan komma att överraska positivt. 

Den mycket svaga utvecklingen 2012 är i huvudsak 

ett europeiskt fenomen. Övriga världen befinner 

sig också i lågkonjunktur, men långtifrån 

recession. Länder som Kina och Indien fortsätter 

växa med 7–8 procent. Efter en svag start 2011 

har den amerikanska ekonomin gett flera styrkebesked. 

Inte minst arbetsmarknadsläget har 

förbättrats påtagligt. På sikt behövs även i USA 

åtgärder för att komma tillrätta med de stora 

budgetunderskotten, men under den närmaste 

tiden kan man inte vänta sig någon åtstramning 

av penning eller finanspolitiken. Därför är det 

rimligt att räkna med att tillväxten i den amerikanska 

ekonomin fortsätter att stärkas. 

Svensk ekonomi åker berg och dalbana 

Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste 

två åren varit mycket stark. År 2010 växte 

BNP med 5,6 procent och för 2011 beräknas 

tillväxten till 4,4 procent. Den senare siffran dras 

dock ned något av att utvecklingen under sista 

kvartalet var negativ. Enligt SKL:s beräkningar 

föll BNP med 0,7 procent mellan tredje och fjärde 

kvartalet. Även sysselsättningen, i form av 

arbetade timmar, minskade. Fallet i produktionen 

är framförallt hänförbart till utvecklingen i omvärlden. 

Den svenska exporten beräknas under 

det fjärde kvartalet ha minskat med inte mindre 

än 5 procent jämfört med kvartalet innan. Parallellt 

har industriproduktionen fallit. Däremot har 

produktionen i tjänstesektorn och i byggnadssektorn 

fortsatt öka, om än i långsammare takt än 

tidigare. I Konjunkturinstitutets barometerundersökning 

är det fler industriföretag som i januari 

tror på en ökad orderingång än vad det var tre 

månader tidigare. Även Swedbanks inköpschefsindex 

för industrin pekar uppåt och var i januari 

det högsta sedan juni 2011. Inte minst orderingången 

har utvecklats positivt. Mot den bakgrunden 

tror SKL att fallet i exporten under fjärde 

kvartalet delvis var tillfälligt och att det inte följs 

av ytterligare nedgång. Men även om SKL framöver 

räknar med att exporten stiger så är det 

först under andra halvåret som den är uppe på 

samma nivå som före fallet. Detta förlopp innebär 

att den svenska exporten ökar med endast 

1,5 procent mellan helåren 2011 och 2012. 

7 (51)

PERSONAL 

PERSONAL OCH KVALITÉ 

PERSONALREDOVISNING 

Alla som utför arbete i Boxholms kommun är lika 

viktiga och behövs för att göra verksamheten 

framgångsrik. 

En förutsättning för en framgångsrik verksamhet 

är att personalen har en god hälsa och trivs på 

sina arbetsplatser. För att stimulera detta erbjuder 

kommunen genom SENSIA Företagshälsovård 

hälsoprofilbedömningar till valda åldersgrupper. 

Hälsoprofilbedömningarna görs inom 

ramen för avtalet om företagshälsovård och syftar 

till att kartlägga personalens hälso- och levnadsvanor 

samt att ge konkreta råd för att bibehålla 

eller ytterligare förbättra sin hälsa. Under 

2011 genomfördes 53 hälsoprofilbedömningar 

för utvalda åldersgrupper inom alla yrkeskategorier. 

Det långsiktiga hälsoarbetet kommer att 

fortsätta under 2012. 

Antal anställda per anställningsform 

2008 2009 2010 2011 

Tillsvidare 402 398 402 404 

Vikarie 15 10 15 12 

Timanställd 78 97 95 85 

Övriga 15 14 11 8 

Summa 510 519 523 509 

Antalet timanställda har minskat under året bland 

annat beroende på att två personer har blivit 

tillsvidareanställda enligt konverteringsreglerna i 

Lagen om anställningsskydd. 

MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE 

Uppnås målen Ja Nej 

• Personalen upplever att de har bra 

arbetsvillkor, god arbetsmiljö och goda 

utvecklingsmöjligheter 

• Kommunen uppfattas som en attraktiv 

arbetsgivare och kommunala verksamheter 

som attraktiva och utvecklande 

arbetsplatser 

• Kommuninvånarna känner förtroende 

för den kommunala verksamheten och 

upplever att kommunen tillhandahåller 

tjänster och service med god kvalité 

Resultatet från den årliga medarbetarenkäten 

visar att personalen upplever bra arbetsvillkor 

och en god arbetsmiljö. Kommunen uppfattas 

som en attraktiv arbetsgivare vilket visar sig i låg 

personalomsättning, 5,9 %, och genom antalet 

sökande till de flesta utannonserade tjänster. 

X 

X 

X 



HUR KLARAR VI FRAMTIDEN? 

Under 2012 kommer cirka 10-15 personer att 

avgå med ålderspension. Avgångarna är förhållandevis 

jämt fördelade inom förvaltningarna. 

Alla avgångar kommer inte att återbesättas på 

grund av besparingar. De återbesättningar som 

måste göras kommer att klaras av på ett bra sätt. 

Av tidigare erfarenhet har utannonserade tjänster 

ofta lockat ett stort antal sökande. 

Åldersfördelning tillsvidareanställda 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 -70 

Kvinnor Män 

VAD KOSTAR PERSONALEN? 

Den totala kostnaden för personalen uppgick 

2011 till 164 834 Tkr och inkluderar alla former 

av personalkostnader såsom löner, sociala avgifter, 

pensioner etcetera. Det innebär en ökning 

jämfört med 2010 med 6 355 Tkr inklusive löneökning. 

Pensionskostnaden ligger relativt oförändrat men 

har minskat med 109 Tkr jämfört med föregående 

år. Utvecklingen på pensioner och försäkringar 

har varit gynnsam under 2011, då kommunen 

fått cirka 900 Tkr återbetalat för dessa poster. 

Personalkostnadsutveckling 

(samtliga anställda) 

Mkr 

2008 2009 2010 2011 

Löner m.m. 102 105 111 116 

Arbetsgivaravgifter 37 34 36 37 

Pensioner 10 12 10 10 

Övrigt 2 1 2 2 

Summa 151 153 159 165 

SJUKFRÅNVARO 

Sjukfrånvaron minskar i alla åldersgrupper, både 

bland kvinnor och män. Det långsiktiga friskvårdsarbetet 

samt att personalen upplever en 

god och säker arbetsmiljö, enligt de årliga 

medarbetarundersökningarna, är bidragande 

orsaker. 

8 (51)

Av ordinarie arbetstid har sjukfrånvaron under 

2011 minskat från föregående år med 0,4 %. 

Detta beräknat på kommunens samtliga anställda. 

Sjukfrånvaro 

Totalt 

2010 2011 

Långt. 

sjukfr. Totalt 

Långt. 

sjukfr. 

Samtliga 

anställda 5,6% 61,6% 5,2% 58,8% 

Kvinnor 6,0% 63,4% 5,6% 61,2% 

Män 3,2% 44,1% 2,9% 33,2% 

Åldersgrupp 

- 29 år 2,6% 0,0% 2,2% 0,0% 

30 - 49 år 4,8% 54,8% 4,4% 58,8% 

50 år - 6,7% 69,3% 6,2% 61,1% 

Totalt – Total sjukfrånvaro/ordinarie arbetstid 

Långt. sjukfr. – Långtidssjukfrånvaro i relation till total sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro per yrkesgrupp 

Totalt 

2010 2011 

Långt. 

sjukfr. Totalt 

Långt. 

sjukfr. 

Admin. personal 3,8% 1,9% 1,8% 1,3% 

Kökspersonal/ 

Städ 1,7% 0,0% 2,1% 0,0% 

Lärare 2,8% 0,8% 1,7% 1,1% 

Vårdbiträde/ 

Undersköterska 5,2% 2,9% 2,5% 4,3% 

Barnskötare/ 

Dagbarnvårdare 2,4% 0,0% 2,4% 2,5% 

Förskola/fritid 5,0% 2,7% 1,7% 0,2% 

Totalt – Total sjukfrånvaro % 

Långt. sjukfr. – Långtidssjukfrånvaro >60 dagar av total sjukfrånvaro % 

REHABILITERING OCH ÅTERGÅNG I ARBE- 

TET 

Arbetsgivaren ska arbeta med rehabilitering på 

ett systematiskt sätt och har ett tydligt ansvar för 

den arbetslivsinriktade rehabilitering som behövs 

för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete. 

Under året har ett antal arbetstagare omplacerats 

till andra arbetsuppgifter och för ytterligare 

ett antal pågår rehabiliteringsinsatser i syfte att 

underlätta för återgång i arbete. 

KVALITÉ 



KVALITETSARBETET 

I Boxholms kommun pågår alltid arbetet med 

kvalitets- och verksamhetsutveckling. Syftet är 

att utveckla kvalitetsarbetet ur ett organisationsperspektiv, 

verka för faktorer som stöder en 

lärande organisation, skapa en organisationsstruktur 

samt en kultur som bygger på gemensamma 

värderingar och ständiga förbättringar. 

Medborgarna ska få en service som präglas av 

effektivitet och hög kvalitet. 

Boxholms kommun ingår sedan 2001 i det regionala 

kvalitetsnätverket Qvalitet Öst. Nätverket 

drivs av Centrum för kommunstrategiska studier 

(CKS) vid Linköpings universitet. Syftet med 

nätverket är att utveckla kvaliteten i det kommunala 

arbetet ur ett medarbetarperspektiv såväl 

som ett kundperspektiv. 

En nyhet inför kvalitetsåret 2012 är att Boxholms 

kommun tillsammans med åtta andra kommuner 

via regionförbundet Östsam beviljats stöd från 

Europeiska Socialfonden (ESF). Stödet ska användas 

till ett utbildningsprojekt för att kunna 

tillgodose framtidens kompetensförsörjning och 

generationsväxling inom respektive kommun. 

Från Boxholm deltar cirka 30 personer av totalt 

600 platser. Projektet beräknas pågå till hösten 

2013. 

BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET 

Boxholms kommun strävar efter att vara tillgänglig 

för alla medborgare. Enligt SCB:s medborgarundersökning 

2011 får Boxholms kommun 70 

(71, år 2010) i indexet bemötande och tillgänglighet 

i nöjd medborgarindex (NMI). Genomsnittligt 

NMI för kommuner i samma storleksklass 

som Boxholm (färre än 10 000 invånare) blev 51. 

Det sammanfattande betygsindexet (NMI) för hur 

medborgarna bedömer kommunernas verksamheter 

blev i kommunen 60 (61, år 2010). NMI för 

samtliga 128 kommuner som ingick i undersökningen 

blev 54 (56, år 2010). 

HÅLLBAR UTVECKLING 

För att nå ett hållbart samhälle måste ekologisk-, 

social- och ekonomisk hållbarhet värderas lika 

högt. Det är en process utan färdiga lösningar. 

Det krävs dock en förmåga till helhetssyn, en 

öppen dialog och ett kritiskt tänkande. I Boxholms 

kommun finns goda förutsättningar för 

detta. Bland annat finns ”Rådet för hållbar utveckling” 

med representanter från både politiken, 

näringslivet och olika förvaltningar. 

9 (51)

Earth Hour 2011 växte likt tidigare år och över 

5 000 städer släkte ljuset. I Sverige deltog, enligt 

SIFO, varannan svensk samt tusentals företag, 

organisationer och över 70 % av alla kommuner, 

därav Boxholm. Earth Hour är en kraftfull signal 

till världens ledare om att ta klimatfrågan på 

allvar. 

Under våren 2011 arbetades det fram en strategi 

för energieffektivisering i Boxholms kommun 

med stöd från Energimyndigheten. Strategin har 

en handlingsplan med mål om att minskad energianvändning, 

så väl i fastigheter som kopplat till 

transporter. Som ett led i måluppfyllelsen anställdes 

en energistrateg i september. 

Ett framtidsprojekt med stora möjligheter är spillvärmeprojektet. 

Syftet är att undersöka hur spillvärmen 

från Ovako kan tas till vara. Studien har 

resulterat i att nästa fas, som är provborrningar, 

kan inledas. Detta tack vare medel från Regionförbundet 

Östsam. 

Energikontoret Östra Götaland besökte i juni 

Boxholms kommun för en dialog kring hur samarbetet 

med energifrågorna kan utvecklas vidare. 

Boxholms kommun deltog i Hushållningssällskapets 

projekt ”Fokus Matglädje”. Personalen inom 

omsorgsverksamheten samt barn- och utbildningsförvaltningen 

genomförde basutbildningar 

samt två utbildningar i matlagning och livsmedelskunskap. 

Parallellt med denna utbildningsinsats 

tillsattes en tvärsektoriell arbetsgrupp för 

framtagandet av en kostpolicy för den offentliga 

måltidsverksamheten. 

Även i år deltog Boxholms kommun i den Europeiska 

trafikantveckan. Den avslutades 22 september 

med ”I stán utan min bil” där utdelning av 

reflexer, tipspromenad samt visning av elbil och 

elcykel var några av aktiviteterna. För att ytterligare 

uppmärksamma avslutningen av trafikantveckan 

stängdes även Storgatan av för biltrafik 

under förmiddagen. I anslutning till trafikantveckan 

genomfördes seminariet ”Hållbart resande – 

Går det att styra” på Folkets hus i Boxholm. Seminariet 

anordnades tillsammans med Norrköpings 

kommun, Centrum för kommunstrategiska 

studier (CKS) från Linköpings universitet och 

Forskarnätverket (FAST). 



Arbetet med en ny avfallsplan inleddes under 

året. Bland annat genomfördes studiebesök på 

närliggande avfallsstationer för att studerar olika 

typer av avfallskärlslösningar. Kommunen kommer 

i januari 2012 anordna ett samrådsmöte för 

allmänheten där de har möjlighet att lämna synpunkter 

på avfallsplanen inför slutrevideringen. 

Sedan är tanken att avfallsplanen ska vara klar 

för antagande under 2012. 

FAIRTRADE CITY 

Under det gångna året har foldern ”Boxholm är 

en Fairtrade City” tagits fram och delats ut till 

allmänheten. Den 14 maj firades World Fairtrade 

Day världen över inom rättvis handelsrörelsen. 

I Boxholm uppmärksammandes dagen 

genom skyltning av Fairtrade-märkta produkter 

och affischer i kommunens livsmedelsaffärer. 

Under hösten 2011 installerades en kaffeautomat 

som serverar Fairtrade-märkt kaffe på biblioteket. 

Vid årets Fairtrade Challange-day serverades 

397 kaffekoppar i kommunen, vilket motsvarar 

att 7,6 % av kommuninvånarna erhöll 

Fairtrade-märkt kaffe den dagen. Kaffet serverades 

bland annat på Ekebergs Värdshus, Svenska 

Kyrkan och hos Vänner Emellan samt i kommunen. 

FOLKHÄLSA 

Boxholms kommun deltog i Statens Folkhälsoinstituts 

aktivitetsvecka ”Ett friskare Sverige” i maj 

2011. Bland annat erbjöds kommuninvånarna 

flera aktiviteter på badhuset samt att högstadieeleverna 

bjöds på smoothie i skolcafeterian. 

En ny nationell ANDT-strategi (alkohol, narkotika, 

dopning och tobak) antogs av riksdagen i 

mars. Som ett led i detta anordnade länsstyrelsen 

under våren 2011 ett seminarium. Denna 

strategi kommer att implementeras i samarbete 

med Mjölby kommun. 

En folkhälsopolitisk policy antogs av Östsam 

under våren och under hösten rekryterades en 

folkhälsosamordnare. Denna person kommer 

bland annat att arbeta med att driva arbetet med 

folkhälsa framåt inom hela regionen. 

10 (51)

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 

ÅRETS RESULTAT 

Årets resultat för Boxholms kommun exklusive 

koncernbolag uppgår för år 2011 till 3 893 Tkr. 

Det kan jämföras med det budgeterade resultatet 

på 445 Tkr. Detta är dock efter justering då den 

ursprungliga budgeten var 696 Tkr. 

Utveckling resultat 

Tkr 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

-5 000 

-10 000 

2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunen 112 -4 436 -1 676 8 934 3 893 

Koncernen 1 084 -4 725 -1 143 11 507 5 999 

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Kommunkoncernen redovisar ett överskott på 

6,0 Mkr. Det helägda dotterbolaget AB Boxholmshus 

uppvisar för 2011 ett resultat på 2,1 

Mkr. VÖKBY Bredband AB, där kommunen innehar 

20 % ägarandel, redovisar ett resultat på 

524 Tkr. Boxholms kommuns andel av resultatet 

är därmed 105 Tkr. Kommunen har till AB Boxholmshus 

genomfört en försäljning av mark som 

genererat en vinst på 151 Tkr. Denna post har 

eliminerats från koncernens resultat. 

Analys av bolagens resultat finns att läsa under 

kapitlet sammanställd redovisning. 

UTVECKLING AV INTÄKTER OCH KOSTNA- 

DER 

Resultatet på 3,9 Mkr är bättre än prognostiserat 

men inte tillräckligt för att nå det långsiktiga målet 

om 2,0 % överskott i förhållande till skatter 

och bidrag. Överskottet uppgår till 1,6 %. Det 

ackumulerade resultatet för de senaste fem åren 

ligger på 6,8 Mkr. Det ger motsvarande värde för 

2007–2011 på 0,6 %. Avvikelser från budget 

finns att läsa nedan under rubriken budgetföljsamhet 

och prognossäkerhet. 

Skatteintäkter och statsbidrag slutar på 239,6 

Mkr för 2011, vilket är en försämring med 1,8 

Mkr jämfört med 2010. En viktig skillnad mellan 

åren är olika statsbidrag som erhållits. Det har 

betalats ut statliga stöd till den kommunal ekonomiska 

utjämningen och även rena konjunktur- 

År 



stöd, framförallt under 2010. Skillnaden bara i 

dessa stöd mellan åren är cirka 3,5 Mkr lägre 

2011. 

Diagram kostnader och intäkter, 2007-2011 

250 000 

240 000 

230 000 

220 000 

210 000 

200 000 

190 000 

Verksamhetens 

nettokostnad 

Skatteintäkter och 

statsbidrag 

2007 2008 2009 2010 2011 

211 775 222 646 224 141 231 625 234 722 

212 400 219 076 223 596 241 409 239 586 

Finansnetto -514 -867 -1 132 -850 -971 

Resultat 112 -4 436 -1 676 8 934 3 893 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

-2 000 

-4 000 

-6 000 

Relationen mellan verksamhetens nettokostnader 

och skatteintäkter/statsbidrag visar hur stor 

andel som måste finansieras på alternativt sätt. 

Om verksamhetens nettokostnad överstiger 

100 % av skatteintäkter och statsbidrag betyder 

det att den delen måste finansieras av egna 

medel. 

Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter 

och statsbidrag uppgick till 98 %. Det är en 

ökning med 2 procentenheter jämfört mot 2010, 

men ligger ändå på en bra nivå. Att värdet ligger 

på max 98 % är viktigt på grund av det finansiella 

målet att ha 2 % överskott i relation till skatter 

och bidrag. De både måtten är dock inte exakt 

lika, skillnaden mellan måtten är de finansiella 

kostnaderna. Därav är resultatet i relation till 

skatteintäkter och utjämningen endast 1,6 %. 

Enbart verksamhetens nettokostnad uppgick till 

234,7 Mkr vilket är en ökning med endast 1,3 % 

jämfört med 2010. 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 

och kommunalekonomisk utjämning 

102,0% 

101,0% 

100,0% 

99,0% 

98,0% 

99,7% 

97,0% 

101,6% 

100,2% 

98,0% 

96,0% 

95,9% 

95,0% 

2007 2008 2009 2010 2011 

11 (51)

BALANSKRAV 

Om kostnaderna för ett räkenskapsår överstiger 

intäkterna ska det egna kapitalet enligt kommunallagen 

återställas under de närmast följande 

tre åren. Det sker genom ett motsvarande överskott 

i respektive års balanskravsutredning. Från 

2010 finns inget resultat att återställa. 

Balanskravavstämning (Tkr) 

Ingående resultat att återställa 0 

Årets resultat enligt resultaträkning 3 893 

- avgår realisationsvinster -318 

- avgår realisationsförluster 0 

+ jämförelsestörande post 142 

Justerat resultat 3 717 

Resultatet för kommunen uppgår till 3 893 Tkr. 

Från det räknas först realisationsvinster bort som 

avser försäljning av olika anläggningstillgångar, 

bland annat mark. Därefter tas jämförelsestörande 

poster bort som avser utrangering av anläggningstillgångar. 

Boxholms kommuns balanskravsresultat för 

2011 efter justering för realisationsposter och 

avsättningar uppgår till 3 717 Tkr. 

PENSIONSÅTAGANDEN OCH FÖRVALTNING 

AV PENSIONSMEDEL 

Pensionsskulden är den sammanlagda skuld för 

pensioner som arbetsgivaren har till sina anställda. 

Arbetsgivaren har i pensionsavtalet förbundig 

sig att betala kommunal pension till den anställde. 

Pensionsskulden per den 31 december 

2011 uppgår till 122,2 Mkr. Boxholms kommun 

har en aktualiseringsgrad hos KPA på 95 %, se 

redovisningsprinciper. 

För framtida utbetalningar av pensionsåtaganden 

har kommunen gjort finansiella investeringar. 

Det nominella beloppet på dessa är 8 Mkr per 

bokslutsdag och är kapitalgaranterade. Det innebär 

att även om kommunen gör förlust på 

dessa placeringar betalas det nominella beloppet 

ut. I början på 2012 gjordes placeringar på 

ytterliggare 600 Tkr som avser 2011 års finansiella 

mål. Vid bokslutsdag per 31 december var 

tidigare placeringar värda 6,4 Mkr. 



BUDGETFÖLJSAMHET OCH PROGNOSSÄ- 

KERHET 

Resultat 2011 (Tkr) 

Förvaltning Budget Utfall Diff 

Kommunstyrelse – 

Gemensam Service 33 152 34 933 -1 781 

Kommunstyrelse – 

Räddningstjänst 4 837 4 846 -9 

Barn- och utbildningsnämnd 

102 933 103 118 -185 

Byggnadsnämnd 3 416 3 309 107 

Kultur- och turismnämnd 4 708 4 653 55 

Miljönämnd 722 723 -1 

Socialnämnd - Omsorgsverksamhet 

70 254 70 640 -386 

Socialnämnd - Individ- 

och familjeomsorg 12 811 12 243 568 

Summa Driftsnämnder 232 833 234 464 -1 631 

Finansiering/nettointäkt 233 278 238 357 5 079 

Resultat 445 3 893 3 448 

Kommunens uppföljningsprocess under 2011 

bestod av tre prognostillfällen plus delårs- och 

årsbokslut. Vid sista prognostillfället per den 31 

oktober var det prognostiserade resultatet 1,8 

Mkr. Förändringar som skett sedan dess är att 

finansieringen förbättrat sitt resultat med 2,1 Mkr 

tack vare minskade kostnader för pensioner och 

försäkringar. Likaså uppgår kostnaderna för 

semesterlöneskuld och arbetsgivaravgifter till en 

lägre nivå än prognostiserat. Förvaltningarna har 

gått något sämre än senaste prognosen, -60 Tkr. 

Avvikelse mot budget 

(Tkr) Prognos Utfall 

Delår Okt 2011 

Nämnderna -2 130 -1 571 -1 631 

Finansiering 3 282 2 900 5 079 

Totalt 1 152 1 329 3 448 

Årets resultat 1 597 1 774 3 893 

Avvikelser mot budget är något diversifierat där 

driftsnämnderna totalt gör ett underskott. Något 

som inte skett under de senaste åren. För finansieringen 

handlar det om positiva avvikelser, 

slutskatteavräkningen blev hög men också, som 

tidigare nämnt, att personalkostnaderna övergripande 

blev lägre än budget. För de nämnder 

som visar negativ avvikelse finns den största 

inom Kommunstyrelsen Gemensam Service, 

-1 781 Tkr. Anledningarna är flera men nämnas 

kan att de politiska arvodena och kostnaden för 

linjetrafik blev dyrare är budget, se vidare avsnitt 

verksamhetsberättelser. 

12 (51)

KASSAFLÖDE, RÖRELSEKAPITAL OCH LIK- 

VIDITET 

Förändringen av likvida medel under året uppgår 

till -14,1 Mkr och fördelar sig enligt nedan: 

Löpande verksamhet -9,8 

Nettoinvesteringar -8,2 

Nyupplåning/Amortering, netto 3,9 

Förändring av likvida medel: -14,1 

Det innebär att kassaflödet från den löpande 

verksamheten har belastat med 9,8 Mkr, investeringsverksamheten 

belastat med 8,2 Mkr och 

kassaflödet från finansieringsverksamheten tillfört 

3,9 Mkr. Detaljerad kassaflödesanalys finns 

under kapitlet räkenskaper. 

Rörelsekapital och likviditet 

Mkr 

40,0 

20,0 

0,0 

-20,0 

2007 2008 2009 2010 2011 

Rörelsekapital 2,5 -17,5 -8,0 2,2 7,6 

Likvid 30,5 8,5 23,6 27,2 13,1 

Rörelsekapital Likvid 

Rörelsekapital, likvid och likviditet är mått på den 

ekonomiska styrkan på kort sikt. Ett starkt rörelsekapital 

möjliggör en hög grad av självfinansiering 

av investeringar, det vill säga att lånen inte 

behöver ökas för att göra nya investeringar. För 

Boxholms kommun har rörelsekapitalet ökat 

under året och uppgår på bokslutsdagen till 7,6 

Mkr. Likvida medel däremot har sjunkit och ligger 

på 13,1 Mkr. Likviditeten, det vill säga betalningsförmågan 

på kort sikt, ligger på 33,4 %. Det 

är kvoten mellan likvida tillgångar och kortsiktiga 

skulder. Jämfört med 2010 har likviditeten sjunkit 

med 22,1 procentenhet. 



AVSTÄMNING FINANSIELLA MÅL 


• Resultat före extraordinära 

poster i relation till skatteintäkter 

och kommunalekonomiska 

utjämningen ska uppgå till 

minst 2,0 % 

o Resultatmål 2011 – klara 

ett resultat på minst 0,5 

Mkr 

• I en jämförelse över planperioden 

ska soliditetens utveckling 

vara stigande för att motsvara 

en god ekonomisk hushållning 

o Resultatmål 2011 – soliditeten 

ska uppgå till minst 

33,5 % av 2010 års ba- 

lansomslutning 

• Medel placeras årligen hos 

kapitalförvaltare för finansiering 

av framtida pensionsutbetalningar 

motsvarande 2,0 % 

av den totala pensionsförbindelsen. 

Målet är att avsätta 

medel när så är möjligt utan 

att öka skuldbördan 

o Resultatmål 2011 – avsätta 

minst 500 Tkr 

Resultatet i relation till skatteintäkter och utjämningen 

uppgår till 1,6 %, målet på sikt är 2 %. 

För 2011 var resultatmålet att ha ett resultat på 

500 Tkr. Målet är uppfyllt med god marginal eftersom 

resultat uppgår till 3 893 Tkr. 

Målet att soliditetens utveckling ska vara stigande 

för att motsvara en god ekonomisk hushållning 

är uppfyllt. Soliditeten uppgår till 35,9 %, en 

ökning med 2,7 procentenhet. 

Målet att medel placeras hos kapitalförvaltare för 

finansiering av framtida pensionsutbetalningar är 

uppnått. Resultatmålet för 2011 var att avsätta 

minst 500 Tkr. I början på 2012 avsattes 600 

Tkr. 

SOLIDITET 

Soliditeten visar hur stor andel av kommunens 

totala tillgångar som finansierats med eget kapital. 

Måttet visar ekonomisk styrka på lång sikt 

och anledningen är att det egna kapitalet i balansräkningen 

är en direkt koppling till resultaträkningens 

utveckling. 

Soliditeten för kommunen exklusive dotterbolag 

uppgår till 35,9 %. Det är en förbättring med 2,7 

procentenheter. Soliditeten inklusive ansvarsför- 

X 

X 

X 

13 (51)

indelse är -37 %, vilket är en försämring med 

4,9 procentenheter jämfört mot 2010. Anledningen 

att soliditeten inklusive ansvarsförbindelse 

blir större är att den beräknade pensionsskulden 

ökar 2011, se not 18. Orsaken till att den 

ökar beror på att ändring görs av den så kallade 

diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. 

Soliditet 

LÅNESKULD 

Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid 

årsskiftet till 54,4 Mkr vilket är en ökning av låneskulden 

med 3,9 Mkr. Brutto har nyupplåningen 

under 2011 varit 4,8 Mkr därtill kommer sedan 

gjorda amorteringar på 0,9 Mkr. 

Kommunens checkkredit om 10 Mkr har under 

2011 inte utnyttjats. 

Låneskuld 

Mkr 

65,0 

55,0 

45,0 

35,0 

25,0 

40 % 

30 % 

20 % 

10 % 

0 % 

2007 2008 2009 2010 2011 

Soliditet 34,8% 33,4% 28,6% 33,2% 35,9% 

Soliditet inkl -38,4% -42,8% -41,6% -32,1% -37,0% 

ansvarsförbindelse 

0 % 

-5 % 

-10 % 

-15 % 

-20 % 

-25 % 

-30 % 

-35 % 

-40 % 

-45 % 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Låneskuld 41,1 39,1 44,9 53,4 50,5 54,4 



BORGENSÅTAGANDE OCH ÖVRIGA AN- 

SVARSFÖRBINDELSER 

Kommunens totala ansvarsförbindelser uppgår 

till 306,8 Mkr. 

Kommunens borgensåtagande för egnahem och 

småhus utgör 40 % av den utestående skulden. 

Detta åtagande uppgår till 33,9 Tkr. Borgensåtagandet 

gentemot föreningar är 8,5 Mkr. Borgensåtagandet 

gentemot dotterbolaget AB Boxholmshus 

uppgår på bokslutsdagen till 133,4 

Mkr. 

Bland kommunens totala ansvarsförbindelser 

finns även pensionsåtagandet och den solidariska 

borgen för lån tagna hos Kommuninvest. 

Dessa uppgår till 122,2 Mkr respektive 42,5 Mkr. 

Se not 18 för ytterligare detaljer. 

Gentemot intressebolaget VÖKBY Bredband AB 

har kommunen inga borgensåtagande. 

INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGS- 

VERKSAMHET 

Kommunens bruttoinvesteringar uppgår 2011 till 

totalt 8,6 Mkr, vilket är 1,6 Mkr lägre jämfört med 

budget. Det beror bland annat på att kostnaden 

för utbyggnaden av Timmerö och bredband samt 

inventarier till gruppbostaden blev lägre jämfört 

med budget. Utfallet påverkas även av låga eller 

få investeringar inom kommunstyrelsen, barn- 

och utbildningsnämnden och socialnämnden. De 

investeringar som överskridit budget är bland 

annat ombyggnaden av Storgatan, förbättringar 

på Centrumhuset, satsningar på It inom barn- 

och utbildning samt byte till kommunikationssystemet 

Rakel inom Räddningstjänsten. Nettokostnaden 

för årets aktiverade investeringar 

uppgår till 7,5 Mkr. 

Årets investeringar fördelar sig enligt följande: 

Storgatan 4 146 Tkr 

Utbyggnad Timmerö 1 552 Tkr 

Centrumhuset 467 Tkr 

Smartboard BUN 265 Tkr 

Bredband 183 Tkr 

Rakelterminaler RT 182 Tkr 

Kontorsmöbler IFO 150 Tkr 

Inventarier Gruppbostaden 120 Tkr 

Trafiksäkerhet 108 Tkr 

Övrigt 363 Tkr 

14 (51)

FÖRVALTADE STIFTELSER 

Sammanställning förvaltade stiftelser 

2011 2010 

Summa tillgångar 1 317 1 346 

Specifikation (Tkr) av förvaltade stiftelser per 

2011-12-31: 

Stiftelsen C O W Burén och hans fru L 

Buréns donationsfond 30 

Stiftelsen Simon Appelmans donation 36 

Stiftelsen Boxholms skolors samfond 203 

Stiftelsen Sociala samfonden 237 

Stiftelsen Syskonen Holmqvists minnesfond 

811 

SUMMA 1 317 

Avkastningen för de mindre stiftelserna var under 

2011 låg. Utdelning har dock skett från stiftelsen 

Simon Appelmans donation och stiftelsen 

Boxholms skolors samfond. För Stiftelsen Syskonen 

Holmqvist Minnesfond har utdelning genomförts 

för 2011. I likhet med året innan minskar 

tillgångarna för de förvaltade stiftelserna. 



FRAMTID 

Ofta när det skrivs om kommunens framtid tas 

det upp hur mycket pengar kommunen måste 

spara och hur mycket större behoven är än resurserna. 

Tyvärr är det så fortfarande att kommunen 

måste spara och fortsätta arbetet med att 

göra effektiviseringar etcetera. Samtidigt får inte 

det bli huvudfokus. 

En mycket stor uppgift för många kommuner blir 

att klara framtida rekryteringsbehov och den 

generationsväxling som sker inom de närmsta 

åren. En viktig del i uppgiften är marknadsföringen 

av kommunerna. Den bild många har av kommunalt 

arbete är generellt ganska negativt. Därför 

är mixen av ett bra ledarskap och en skarp 

verksamhetsutveckling viktiga delar i detta arbete. 

Det, tillsammans med modiga politiker som 

vågar ta även de lite mer obekväma besluten, 

kommer förhoppningsvis leda till att framtida 

rekryteringsbehov tillgodoses. 

15 (51)

elopp i tusen kr 

RESULTATRÄKNING 




Verksamhetens intäkter 48 675 43 848 

Verksamhetens kostnader -277 008 -267 941 

Avskrivningar -6 245 -6 337 

Nedskrivningar/utrangeringar -143 -1 194 

Verksamhetens nettokostnader not 1 -234 722 -231 625 

Skatteintäkter not 2 189 063 187 190 

Generella statsbidrag och utjämning not 3 50 524 54 219 

Finansiella intäkter not 4 649 364 

Finansiella kostnader not 5 -1 621 -1 214 

Skatteintäkter och finansnetto 238 615 240 559 

Resultat 3 893 8 934 

16 (51)


TILLGÅNGAR 

BALANSRÄKNING 



2011-12-31 2010-12-31 

Anläggningstillgångar: 

Immateriella tillgångar not 6 224 0 

Markreserv not 7 2 472 2 757 

Fastigheter och anläggningar not 8 100 008 97 103 

Maskiner, inventarier och fordon not 9 2 818 3 445 

Finansiella tillgångar not 10 16 137 16 298 

Summa Anläggningstillgångar 121 659 119 604 

Omsättningstillgångar: 

Exploateringar not 11 2 865 711 

Kortfristiga fordringar not 12 29 946 22 395 

Kassa och bank not 13 13 118 27 212 

Summa Omsättningstillgångar 45 928 50 318 

SUMMA TILLGÅNGAR 167 587 169 922 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital: 

IB Eget kapital 56 346 47 412 

Årets resultat 3 893 8 934 

Summa Eget kapital not 14 60 239 56 346 

Avsättningar: 

Avsättningar not 15 14 636 14 962 

Summa Avsättningar 14 636 14 962 

Skulder: 

Långfristiga skulder not 16 53 473 49 592 

Kortfristiga skulder not 17 39 239 49 021 

Summa Skulder 92 712 98 613 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 167 587 169 922 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ansvars- och borgensförbindelser: not 18 306 757 284 524 

17 (51)


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

KASSAFLÖDESANALYS 





Justering för ej likviditetspåverkande poster not 19 6 070 8 883 

Minskning av avsättningar på grund av utbetalningar -327 -997 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 9 637 16 820 

Förändring av kortfristiga fordringar (ökning(-)/minskning(+)) -7 551 -3 842 

Förändring av kortfristiga skulder (ökning(+)/minskning(-)) -9 782 -2 560 

Förändring av exploateringsfastigheter (ökning(-)/minskning(+)) -1 443 -711 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -9 139 9 707 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Försäljning av markreserv och fastigheter 520 0 

Investering i fastigheter och anläggningar -8 669 0 

Investering i immateriella tillgångar -33 0 

Investering i materiella tillgångar -898 -2 225 

Försäljning av materiella tillgångar 83 11 

Investering i finansiella tillgångar -1 603 -1 553 

Försäljning av finansiella tillgångar 1 700 900 

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -8 900 -2 867 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Upplåning 

Nyupptagna lån 11 000 0 

Amortering av långfristiga skulder -7 120 -2 384 

Utlåning 

Ökning långfristiga fordringar -34 -888 

Minskning av långfristiga fordringar 98 64 

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 3 945 -3 208 

ÅRETS KASSAFLÖDE -14 094 3 633 

Likvida medel vid årets början 27 212 23 579 

Likvida medel vid årets slut 13 118 27 212 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -14 094 3 633 

18 (51)

NOTER TILL RESULTATRÄKNING 

belopp i tusen kr 

Not 1 Verksamhetens nettokostnad 

NOTFÖRTECKNING 


Verksamhetens intäkter exklusive realisationsvinster 48 357 43 846 

Realisationsvinster avyttrade anläggningstillgångar 318 1 

Verksamhetens intäkter 48 675 43 848 

Verksamhetens driftskostnader exklusive realisationsförluster 277 008 267 953 

Realisationsförluster avyttrade anläggningstillgångar 0 -12 

Avskrivningar 6 245 6 337 

Nedskrivningar/utrangeringar 143 1 194 

Verksamhetens kostnader 283 396 275 473 

Verksamhetens nettokostnad 234 722 231 625 

Not 2 Skatteintäkter 


Allmän kommunalskatt 184 499 184 665 

Skatteavräkning 1) 4 564 2 526 

Summa skatteintäkter 189 063 187 190 

1) Definitiv slutavräkning för 2010 slutade på 3 144 Tkr, tidigare uppbokat 2 389 Tkr, resultateffekt 755 Tkr. 

Preliminär slutavräkning för 2011 beräknas bli 3 811 Tkr, från 2009 tillkommer även en justeringspost på -2 Tkr. 

Resultateffekt 2011 = 755 + 3 811 - 2 = 4 564 Tkr 

Not 3 Generella statsbidrag och utjämning 


Inkomstutjämningsbidrag 44 332 43 031 

Införandebidrag 0 210 

Regleringsbidrag 5 365 1 345 

Kommunal fastighetsavgift 10 841 10 457 

Konjunkturstöd 0 5 110 

Kostnadsutjämningsavgift -5 352 -1 776 

Utjämningsbidrag LSS -4 662 -4 157 

Summa Generella statsbidrag och utjämning 50 524 54 219 



19 (51)

Not 4 Finansiella intäkter 


Utdelning aktier och andelar 121 3 

Ränteintäkter, räntor 129 102 

Ränteintäkter, lån 96 67 

Ränteintäkter, likvida medel 281 105 

Intäktsränta skattekontot 7 3 

Ränteintäkter, kundfordringar 13 9 

Övriga finansiella intäkter 0 75 

Summa finansiella intäkter 649 364 

Not 5 Finansiella kostnader 


Räntor anläggningslån 1 560 1 163 

Övriga räntekostnader 1 1 

Bankkostnader 58 44 

Övriga finansiella kostnader 0 7 

Summa finansiella kostnader 1 621 1 214 



20 (51)

NOTER TILL BALANSRÄKNING 


Not 6 Immateriella tillgångar 


Ingående anskaffningsvärden 0 0 

Årets inköp 33 0 

Överföring från annat tillgångsslag 592 0 

Utgående anskaffningsvärden 625 0 

Ingående ackumulerade avskrivningar 0 0 

Årets avskrivningar -197 0 

Överföring från annat tillgångsslag -204 0 

Utgående ackumulerade avskrivningar -401 0 

Utgående balans 224 0 

Not 7 Markreserv 


Ingående anskaffningsvärden 2 757 2 757 

Årets försäljningar -285 0 

Utgående anskaffningsvärden 2 472 2 757 

Not 8 Fastigheter och Anläggningar 



Årets inköp 7 958 1 164 

Årets utrangeringar -236 0 


Ingående ackumulerade avskrivningar -68 154 -63 214 

Årets avskrivningar -4 911 -4 941 

Årets utrangeringar 94 0 

Utgående ackumulerade avskrivningar -72 972 -68 154 

Ingående ackumulerade nedskrivningar -1 194 0 

Årets nedskrivningar 0 -1 194 

Utgående ackumulerade nedskrivningar -1 194 -1 194 

Utgående balans 100 008 97 103 



21 (51)

Not 9 Maskiner, Inventarier och Fordon 



Årets inköp 898 1 061 

Årets försäljningar -195 -81 

Överföring till annat tillgångsslag -592 0 


Ingående ackumulerade avskrivningar -17 958 -16 620 

Årets avskrivningar -1 136 -1 397 

Årets försäljningar 195 59 

Överföring till annat tillgångsslag 204 0 

Utgående ackumulerade avskrivningar -18 696 -17 958 


Kostnad för leasingavtal 2010 547 

Kostnad för leasingavtal 2011 514 520 

Kostnad för leasingavtal 2012 464 

Kostnad för leasingavtal 2012-2015 797 

Kostnad för leasingavtal 2013-2016 335 

Kostnad för leasingavtal 2016 eller senare 0 

Kostnad för leasingavtal 2017 eller senare 0 



22 (51)

Not 10 Finansiella tillgångar 


Aktier: 

Sveriges Kommuner och Landsting 1 1 

AB Boxholmshus 1 100 1 100 

AB Östgötatrafiken 35 35 

Rederi AB s/s Boxholm II 50 50 

VÖKBY Bredband AB 2 400 2 400 

Östsvenska Yrkeshögskolan 50 50 

Summa Aktier 3 636 3 636 

Andelar: 

Föreningen Folkets Hus 36 36 

Stiftelsen Boxholms Bruksmuseum 50 50 

Kommuninvest ekonomisk förening 217 214 

Kommuninvest Spreadobligationer (december 2011) 0 600 

Kommuninvest AIO Europa (november 2012) 800 800 

Kommuninvest Allokeringsobligation AIO (april 2013) 1 000 1 000 

SGP DecenniumObligation (april 2017) 1 000 1 000 

SGP DecenniumObligation alt. III (april 2017) 1 000 1 000 

Svensk Exportkredit Råvaruobligation (april 2013) 1 100 1 100 

Swedbank Spax Europa AIO 506D (maj 2011) 0 1 100 

HQ Hälsovård (april 2015) 1 500 1 500 

Swedbank Spax Asien (februari 2016) 1 600 0 

Summa Andelar 8 303 8 400 

Teoretiskt marknadsvärde placeringar: 6 427 7 094 

Placeringarna är kapitalgaranterade och då erhålls minst det nominella beloppet (= insatt kapital vid löptidens utgång). 

Långfristiga fordringar: 

AB Boxholmshus 3 000 3 000 

BRF Manhem 2 748 2 783 

Kommuninvest 888 888 

Föreningen Vivåsens Friluftsanläggning 132 176 

Folketshusföreningen 138 158 

Förlagsinsats KGF Östergötland 41 41 

Kreditrisk -2 748 -2 783 

Summa Långfristiga fordringar 4 198 4 262 

Summa Finansiella Tillgångar: 16 137 16 298 



23 (51)

Not 11 Exploateringsfastigheter 


Ingående balans 711 0 

Exploateringsinkomster -203 -580 

Exploateringsutgifter 2 357 1 291 

Utgående balans 2 865 711 

Not 12 Kortfristiga fordringar 


Kundfordringar 1 792 1 597 

Kommunalskattefordringar 1) 6 955 2 389 

Fastighetsavgiftsfordran 7 550 6 446 

Momsnettofordran 1 379 1 452 

Leverantörsfordringar 99 696 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 998 3 713 

Fordran Stiftelser 1 058 1 835 

Utgiftsförskott 4 384 3 082 

Avräkningsfordringar 1 164 1 027 

Fordran F-skatt 324 153 

Övriga fordringar 1 242 5 


1) Posten omfattar den fordran som kommunen har till staten om taxerat skatteutfall blir högre än det preliminära skatteutfall 

som ligger till grund för de månatliga kommunala skatteintäkterna. 

Not 13 Kassa och Bank 


Kassa 11 16 

Danske Bank 10 16 

Swedbank 1) 12 308 27 086 

Kontantkonto Ålandsbanken 788 94 


1) Härutöver finns en checkkredit om 10 Mkr, vilken inte är utnyttjad på balansdagen. 



24 (51)

Not 14 Eget Kapital 

Anläggningskapital: 2011 2010 

Anläggningstillgångar 121 659 119 604 

Anläggningslån inklusive kortfristig lånedel -54 382 -50 501 

Summa Avsättningar -14 636 -14 962 

Summa Anläggningskapital 52 642 54 140 

Rörelsekapital: 

Omsättningstillgångar 45 928 50 318 

Kortfristiga skulder exklusive kortfristig lånedel -38 330 -48 112 

Summa Rörelsekapital 7 598 2 206 

Summa Anläggningskapital + Rörelsekapital 60 239 56 346 

Förändring av Eget Kapital: 

Eget kapital 1/1 56 346 47 412 


Summa Eget Kapital 31/12 60 239 56 346 

Not 15 Avsättningar 


Avsatt till pensioner exklusive individuell del 4 921 4 837 

Avsatt till pensioner ÖK-SAP 1 419 1 697 

Särskild löneskatt på pensionsavsättning 1 538 1 585 

Avsättning för täckande av avfallsanläggning Åsbodalen 2 458 2 543 

Avsättning för borgensåtaganden 3 000 3 000 

Avsättning tågleasing 1 300 1 300 


Aktualiseringsgrad pensioner 95 % 

Not 16 Långfristiga skulder 


Ingående balans 49 592 51 976 

Nyupplåning 11 000 0 

Amorteringar och inlösen -7 120 -2 937 

Förändring kortfristig del 0 554 




25 (51)

Not 17 Kortfristiga skulder 


Kortfristig del av låneskuld 1) 909 909 

Övriga kortfristiga skulder 1 377 599 

Leverantörsskulder 7 534 9 986 

Personalens källskatter 2 299 2 218 

Upplupna löner 51 214 

Semesterlöneskuld 6 545 6 695 

Upplupna sociala avgifter semesterlöneskuld 2 551 2 616 

Upplupna pensionskostnader inklusive löneskatt individuell del 6 156 5 943 

Upplupna räntekostnader 160 104 

Arbetsgivaravgifter 2 857 2 686 

Förutbetalda skatteintäkter 0 6 217 

Skulder till staten 0 326 

Interim leverantörsskuld 2 268 3 606 

Interim förinbetald intäkt 134 223 

Övriga upplupna kostnader 1 771 6 679 

Periodiserade projekt 4 626 0 


1) Kortfristig del av låneskuld avser planerad amortering på befintliga lån nästa år. 

Not 18 Ansvarsförbindelser 


Pensionsåtaganden 1) 122 227 110 846 

Borgensåtaganden AB Boxholmshus 133 453 133 462 

Borgensåtaganden egnahem och småhus 34 55 

Borgensåtaganden föreningar 8 543 8 660 

Engagemang Kommuninvest 2) 42 500 31 500 

Summa Ansvarsförbindelser 306 757 284 524 

1) Löneskatt på pensionsåtaganden inräknat 

2) Boxholms kommun har i augusti 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige 

AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest 

ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av 

ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet 

ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av 

Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest 

ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Boxholm kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan 

noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 Tkr och totala tillgångar 

till 223 342 743 Tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 214 120 Tkr och andelen av de 

totala tillgångarna uppgick till 212 774 Tkr. 

Not 19 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster 


Justering för av- och nedskrivningar 6 388 7 531 

Justering för gjorda avsättningar 0 1 300 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -318 51 

Summa ej likviditetspåverkande poster 6 070 8 883 



26 (51)

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om 

kommunal redovisning. Boxholms kommun följer 

god redovisningssed och tillämpliga delar av de 

rekommendationer som Rådet för kommunal 

redovisning (RKR) ger ut. 

PENSIONER 

Pensionsåtaganden för anställda i kommunen är 

beräknat enligt RIPS07 och redovisas enligt 

blandmodellen. Det innebär att pensionsförpliktelser 

intjänade före 1998 samt andra pensionsförpliktelser 

redovisas som ansvarsförbindelse. 

Pensionsförpliktelser som intjänats från och med 

1998 redovisas som avsättning. Kommunens 

aktualiseringsgrad gällande anställd personals 

tidigare pensionsgrundande anställningar uppgår 

till 95 %. Aktualisering är arbetet med att utreda 

tid och lön som påverkar den kommande pensionen. 

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

När det förekommer jämförelsestörande poster 

särredovisas de i not 1 till respektive post i resultaträkningen. 

Som jämförelsestörande betraktas 

poster som förekommer sällan och uppgår till 

minst 500 Tkr. 

SKATTEINTÄKTER 

Slutavräkningen för skatteintäkter följer RKR:s 

rekommendation 4.2. Det innebär att Boxholms 

kommun använder SKL:s decemberprognos för 

slutskatteavräkning. Efter bokslutets upprättande 

har SKL i sin februariprognos publicerat ett utfall 

för kommunen som avviker med 194 Tkr från 

tidigare prognos. 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller 

som bedöms ha en livslängd om minst tre år 

klassas som anläggningstillgång om värdet uppgår 

till minst ett halvt basbelopp. I kommunen 

används avskrivningstider mellan 3 och 50 år. 

Linjär avskrivning med lika stora nominella belopp 

tillämpas och planenlig avskrivning påbörjas 

månaden efter att investeringen tagits i bruk. På 

mark och pågående projekt görs ingen avskrivning. 



Vad gäller redovisning av investeringsbidrag 

frångår Boxholms kommun RKR:s rekommendation. 

Kommunen redovisar investeringsbidrag så 

att de reducerar det bokförda värdet. 

FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

Samtliga av kommunen placerade pensionsmedel 

är klassificerade som finansiella anläggningstillgångar. 

Förvaltningen av pensionsmedlen 

regleras i enlighet med kommunfullmäktiges 

placeringspolicy Kfm 2000-06-26 §33. Placeringarna 

värderas till anskaffningsvärdet. 

LEASING 

Vad gäller leasing sker redovisning i enlighet 

med riktlinjer från RKR. Samtliga leasingavtal är 

operationella och endast avtal med avtalstid 

överstigande 3 år redovisas. 

AVSÄTTNINGAR 

Kommunen har gjort avsättningar för täckning av 

Åsbodalens avfallsanläggning och tågleasing. 

När det gäller Åsbodalens avfallsanläggning 

upphörde deponering på anläggningen januari 

2005. Täckning ska enligt beslut från Länsstyrelsen 

vara utförd så snart som möjligt, dock senast 

2025. Kostnad för täckning beräknas enligt utredning 

uppgå till cirka 5 Mkr. Avseende Östgötatrafikens 

avtal om tågleasing upphör det 2014. 

En avsättning har därför gjorts eftersom det bedömda 

marknadsvärdet troligen kommer att vara 

lägre än restvärdet och innebär en kostnad för 

kommunen på 1,3 Mkr. 


Den sammanställda redovisningen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell 

konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet 

för dotterbolagens andelar har 

tagits bort mot förvärvat eget kapital. Med proportionell 

konsolidering menas att endast ägda 

andelar av kommunala bolag tas med i den 

sammanställda redovisningen. Koncerninterna 

transaktioner har eliminerats för att få en mer 

rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. 

27 (51)

KOMMUNREVISION 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 


Revisionens mål är att genomföra granskning av 

all kommunal verksamhet i enlighet med god 

revisionssed. 

Revisorernas uppgift är att på kommunfullmäktiges 

uppdrag årligen granska all verksamhet som 

bedrivs inom nämndernas och kommunstyrelsens 

verksamhetsområden. Den övergripande 

revisionsuppgiften är att granska om nämnderna 

fullgör sina uppdrag från fullmäktige. Lekmannarevisorer 

granskar den verksamhet som bedrivs i 

kommunala bolag. Revisorerna biträds av sakkunniga 

biträden från KPMG AB. 

Granskning har skett i enlighet med fastställd 

revisionsplan som utgår från den årliga risk- och 

väsentlighetsanalysen som revisorerna utför. 

Revisorerna har under året haft möten med företrädare 

från nämnder och styrelser. Regelbundna 

träffar har genomförts med kommunfullmäktiges 

presidium. 

VALBEREDNING 


Kommunfullmäktiges valberedning består av 

gruppledarna från de i fullmäktige representerade 

partierna. 

Valberedningen har under året inte haft några 

sammanträden. 

FRAMTID 

Valberedningen sammanträder vid behov även 

under mandatperiodens gång. Fullmäktige kan 

dock besluta att förrätta val utan föregående 

beredning. Beslut om detta tas i varje enskilt 

valärende. 


Verksamheterna 

Budgeterat anslag överskrids på grund av: 

• ökat behov av granskningsinsatser 

• deltagande i utbildnings- och erfarenhetsutbyten 

• högre sammanträdeskostnader på grund av 

fler sammanträden/förrättningar. 

FRAMTID 

Revisorerna fortsätter att vidareutveckla revisions- 

och kommunikationsprocesserna. 

Driftredovisning 

Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget 

2009 2010 2011 2011 

Intäkter 0 0 0 0 

Kostnader -361 -359 -397 -327 

Driftnetto -361 -359 -397 -327 

Budget 

avvikelse -37 -35 -70 





Kostnader -96 -128 -3 -5 

Driftnetto -11 -40 -3 -5 

Budget 

avvikelse 110 82 2 

28 (51)

ÖVERFÖRMYNDARE 


Under 2011 har överförmyndarverksamheten 

fungerat tillfredställande. För huvudmän som 

under året ansökt om godman eller förvaltare har 

intresserade och lämpliga personer för uppgiften 

blivit förordnande som gode män eller förvaltare. 

Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn till 

kommunen har fortsatt under 2011 vilket gjort att 

behovet av gode män är fortsatt stort. 

Huvudmän som inte har inkomster eller andra 

tillgångar att betala sin gode man eller förvaltare 

med ökar. Detta har medfört högre kostnader för 

kommunen. 



FRAMTID 

Under 2012 kommer mottagandet av ensamkommande 

barn att öka. Även den stigande 

medellivslängden på kommunens invånare medför 

att personer med behov av god man kommer 

att öka. Detta innebär att behovet av gode män 

eller förvaltare är fortsatt stort. 





Kostnader -171 -221 -252 -234 

Driftnetto -171 -200 -232 -212 

Budget 

avvikelse -19 -46 -20 

29 (51)

GEMENSAM SERVICE 


Under 2011 planerades omfattande genomlysningar 

av alla verksamheter samt en ekonomisk 

analys av SKL:s analysgrupp. Arbetet har resulterat 

i att chefsgruppen fått en bred kunskap om 

omsorgens och skolans verksamheter. När det 

gäller resultatet från SKL:s analysgrupp bekräftades 

att det finns ett gap mellan intäkter och 

kostnader på i storleksordningen fem till tio miljoner. 

Detta avser hela kommunen. 

Arbetsgruppen för köksprojektet gällande renovering 

av gamla eller byggnad av nya kök har 

varit verksam under hela 2011. Gruppen har 

kommit fram till att inte bygga några nya kök 

utan renovera befintliga. Vad gäller Bjursdalens 

kök har renovering skett under 2011. För Parketten 

ska ett färdigt förslag presenteras för KS 

under våren 2012. Efter det kan förhoppningsvis 

en renovering påbörjas under sommarlovet 

2012. 

Utbyggnad av bredband har skett på sträckan 

Bålnäs/Lerviken/Bjälnäs samt på sträckan Åsbo/Gränsefall. 

Denna del är helt finansierad med 

medel från Länsstyrelsen samt från EU. 

Från årsskiftet 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag 

samt att en ny kollektivtrafikmyndighet införs. På 

grund av detta har omfattande planering skett 

kring organisationsfrågor och hur skatteväxling 

mellan landsting och övriga kommuner i länet 

ska genomföras. 

Ett nytt avtal med AB Boxholmshus har länge 

funnits högt upp på prioriteringslistan. Ambitionen 

var att det under 2011 skulle bli klart till budget 

för 2012. Något avtal är ännu ej klart men 

arbetet pågår. 

Kommunchefsnätverket har 2011 fått ett genombrott 

och äntligen kunnat genomföra någonting 

mer än nätverksbyggande och informationsspridning. 

Detta genom att skapa ett för hela 

Östergötland gemensamt mentorsprogram. 

Arbetet med införandet av 24-timmars 

myndigheten fortsätter planenligt. Ett stort och 

viktigt steg är det arbete som påbörjades under 

2011 med ett gemensamt informations- och dokumenthanteringssystem 

i ITsam-kommunerna. 

KOMMUNSTYRELSE 

Förvaltning: Kommunövergripande 



Som ett led i kommunens krisberedskap har ett 

projekt gällande styrning av el till prioriterade 

användare vid bristsituationer (Styrel) genomförts 

under 2011. Syftet var att identifiera elanvändare 

som fyller en viktig samhällsfunktion, till 

exempel sjukhus och räddningstjänst, och prioritera 

dessa om elbrist uppstår. För att kunna 

möta ett sådant scenario har en krisövningsplan 

för västra länsregionen tagits fram. 

Frågan om vilken värdegrund Kommunstyrelsens 

arbete ska vila på har sedan maj varit en 

stående punkt på KS dagordning. Arbetet kommer 

att fortsätta under 2012. 

KS har på uppdrag av omsorgen sett över färdtjänstavtalet. 

Det har resulterat i en slopad samkörning 

som gett kommunen billigare färdtjänst. 

Frågan om samverkan mellan kommunerna i 

västra länsdelen har diskuterats. Resultatet av 

detta är en gemensam avsiktsförklaring gällande 

vilka områden kommunerna ska samarbeta 

inom. 

Under 2011 har Boxholms kommun erhållit 2 mkr 

i bidrag från Carl Tryggers Stipendiestiftelse. 

Bidraget har använts till verksamhet inom barn- 

och utbildningsförvaltningen samt till drift av 

kommunens fritidsgård. Fritidsgårdens verksamhet 

vänder sig till ungdomar från mellanstadiet till 

dem som lämnat gymnasiet. Antalet besökare 

har under året ökat och syns framförallt i gruppen 

högstadium och äldre. För besökare från 

mellanstadiet har antalet öppna dagar utökats 

från en dag till två dagar per vecka. Även här har 

antalet besökare per vecka ökat. Bland aktiviteter 

som erbjudits under året finns bland annat 

skidresa, prova på handikappidrott, turneringar 

inom fotboll, innebandy och pingis, Rockkarusellen 

med mera. Under året har även ett samarbete 

skett med skolan vad gäller rastvakt, lunchvakt 

och elevens val. Förhoppningen är att detta 

ska leda till att locka ungdomar som inte besöker 

fritidsgården. Hittills har det fungerat bra men en 

utveckling av projektet pågår för att kunna locka 

ännu fler ungdomar. Tack vare medel från Carl 

Tryggers Stipendiestiftelse har många barn och 

ungdomar fått en bättre och rikare uppväxt, än 

vad som annars skulle ha varit möjligt. 

Boxholms kommun har under flera år sålt arkivtjänst 

till Kinda, Tranås, Vadstena, Ydre och 

Åtvidabergs kommuner. Arkivverksamheten har 

30 (51)

på detta sätt kunnat samordnas och utvecklas på 

ett positivt sätt. I och med införandet av ett nytt 

informations-, ärende- och diariesystem kommer 

hanteringen av arkivfrågor bli mer central framöver. 

För att möta upp komna behov har beslut 

tagits om att överföra kommunens ansvar som 

arkivmyndighet till kommunalförbundet ITsam. 

Därmed kan verksamheten kvalitetssäkras både 

vad gäller arkivering och tillsyn. 

Sedan flera år tillbaka arbetar kommunen, genom 

Lokala Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), 

aktivt för att skapa en ökad trygghet för invånarna 

i Boxholm. Under hösten 2011 fördes diskussioner 

mellan kommunledningarna i Mjölby och 

Boxholm om ett fördjupat samarbete i trygghets- 

och säkerhetsfrågor. Diskussionen aktualiserades 

av pensionsavgångar samt att Mjölby kommun 

inrättat en trygghets- och säkerhetsenhet. 

Verksamheten inom BRÅ-området leds numera 

av en för de båda kommunerna gemensam 

tjänsteman. 



• Andelen medborgare som enligt SCB:s 

undersökning är nöjda med kommunen 

som en ort att leva och bo på ska öka 

(NRI) 


undersökning är nöjda med hur den 

kommunala verksamheten fungerar ska 

öka (NMI) 


undersökning är nöjda med inflytandet 

på kommunens verksamheter och beslut 

ska öka (NII) 

För kommunen finns ett övergripande mål att bli 

fler invånare. Med en växande ekonomi kan en 

bättre service ges. Detta bör beaktas vid alla 

beslut och prioriteringar. Diskussioner förs under 

arbetet med ny översiktsplan att omformulera 

målen så att fokus blir på tillväxt. I sak innebär 

det ingen större skillnad. 

Två av tre mål uppnås. När det gäller kommuninvånarnas 

syn på hur verksamheten bedrivs 

uppnås inte målet. Detta trots att alla kärnverksamheter 

förbättrat sig stort under 2011. Omsor- 

x 

x 

x 



gen har liksom 2010 förbättrat sig mest. Glädjande 

är att även skolverksamheten och IFO 

förbättrat sig mycket. Det som påverkat resultatet 

negativt är av koncernövergripande karaktär. 

EKONOMI 

Kommunstyrelsen har överskridit sin budget 

under 2011. Verksamheter som lämnar ett positivt 

budgetöverskott är bland annat gator och 

park samt kommunstyrelsekontoret. De största 

negativa avvikelserna återfinns bland itverksamheten, 

Centrumhuset, linjetrafiken samt 

arvoden till förtroendevalda politiker. 

FRAMTID 

För att få en bättre och effektivare budgetprocess 

har en särskild arbetsgrupp tillsatts som 

under 2012 ska titta närmare på tidigare valda 

arbetsprocesser. Målet är att uppnå god ekonomisk 

hushållning med ett resultat på 2 %. Denna 

arbetsgrupp kommer även att arbeta med olika 

rationaliseringsmöjligheter för att komma till rätta 

med gapet mellan intäkter och kostnader. 




Intäkter 7 374 7 741 7 660 6 574 

Kostnader -40 345 -43 856 -41 961 -39 182 

Driftnetto -32 971 -36 114 -34 301 -32 608 

Budget 

avvikelse -401 -13 -1 693 

Nyckeltal 

Bokslut Bokslut Bokslut Budget 


Nettokostnad 

kr/invånare 

Antal besluts- 

6 386 7 032 6 711 6 345 

paragrafer 

Antal leveran- 

236 237 282 245 

törsfakturor 8 051 6 813 8 484 7 700 

31 (51)

RÄDDNINGSTJÄNST 


Under 2011 genomfördes 107 operativa insatser 

vilket var något färre än 2010 (121). För den nya 

verksamheten i väntan på ambulans (IVPA) 

uppgick antalet insatser till 41. 

Kommunikationssystemet Rakel infördes och är i 

full operativ drift. Rakel är Sveriges nya digitala 

radiokommunikationssystem för organisationer 

med verksamhet inom allmän ordning, säkerhet 

och hälsa. 

Integrationen med Mjölby räddningstjänst fortsatte 

att utvecklas. Nya rutiner för olycksförebyggande 

arbete och skötsel/underhåll av fordon 

och räddningsutrustning inarbetades. 




undersökning är nöjda med kommunens 

räddningstjänst ska öka 

• Att genomföra de säkerhets- och prestationsmål 

som handlingsprogrammet föreskriver 

tillsammans med andra kommunala 

förvaltningar 

• Att utbilda kommunens samtliga 6åringar 

i anpassad brand- och säkerhetsutbildning 

• Att samtliga elever i årskurs 7 ska erhålla 

en samverkansinformation/utbildning 

(polis, räddningstjänst) om skadegörelse, 

droger, anlagda bränder samt praktisk 

brandskyddsutbildning 

• Att genomföra beslutad utbildningsplan 

för den operativa personalen om minst 

50 övningstimmar 

Andelen nöjda medborgare har enligt SCB:s 

medborgarindex ökat från 73 (2010) till 76 

(2011). Snittet för kommuner som ingår i undersökningen 

var 74. 

Antalet bränder i byggnad (12) och trafikolyckor 

(11) är lågt och har legat relativt konstant sedan 

2007. De prestationer som ska bidra till att uppnå 

det övergripande säkerhetsmålet har genomförts. 

Utbildning för kommunens 6-åringar och 7:eklassare 

genomfördes som planerat. 

Räddningstjänstens utbildnings- och övningsplan 

har utökats med 10 övningstimmar för den nya 

verksamheten IVPA. Snittövningstiden för 2011 

hamnade på 62 timmar/person. 

Kommunstyrelse 

x 

x 

x 

x 

x 



EKONOMI 

För budgetåret 2011 lämnar verksamheten en 

negativ budgetavvikelse på 9 Tkr. Antalet och 

omfattningen av årets insatser var i nivå med 

budget. Beroende på personalavgångar har 

räddningstjänsten fått nyrekrytera i högre utsträckning 

än planerat. Kostnader i samband 

med introduktion, utbildning och inköp av 

skyddskläder blev därmed högre än budgeterat. 

Genom återhållsamhet med utbyte av befintlig 

räddnings- och skyddsutrustning har den negativa 

budgetavvikelsen kunnat minimeras. 

FRAMTID 

Arbetet med kommunens handlingsprogram 

enligt LSO för perioden 2011-2014 har slutförts 

Handlingsprogrammet beskriver bland annat 

förmåga och resurser i kommunen för att genomföra 

räddningsinsatser. 

Utbyggnaden av Rakel går in i steg 2. Under 

hösten kommer det att utvärderas om det finns 

behov av det sedan tidigare planerade steg 3. 

Räddningstjänstens tankbil är av årsmodell 1990 

och har gått drygt 82 500 mil. En ny tankbil behövs 

inom snar framtid för att säkerställa samhällsskyddet. 




Intäkter 759 679 340 277 

Kostnader -5 250 -5 551 -5 186 -5 114 

Driftnetto -4 491 -4 872 -4 846 -4 837 

Budget 

avvikelse -17 162 -9 

Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare 

Brand i 

856 933 931 911 

byggnad 12 11 11 8 

Automatlarm 32 33 28 30 

Övning/ 

utbildningstimmar 

48 50 62 50 

32 (51)

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 

Förvaltning: Barn- och Utbildning 


Under 2011 har fokus i skolan till stor del legat 

på införandet av ny skollag, nya kursplaner och 

det nya betygssystemet. Dessutom har verksamheten 

arbetat med kompetensutveckling i 

matematik, med stöd av det statsbidrag som 

erhållits för tiden 2011-2013. 

I förskolan har fokus varit på den reviderade 

läroplanen, samt hur det ökade behovet av förskoleplatser 

ska uppnås. Uppförandet av två nya 

avdelningarna på Dalens förskola är det första 

steget på utbyggnaden av förskolan. 

Elevhälsan har under året tillfälligt fått en ny 

organisation med ytterligare en skolsköterska. 

Samtliga anställda rapporterar numera till förvaltningschefen. 

2011 är det första hela år då samtliga elever och 

lärare haft egna datorer. It-utvecklingen hos 

lärarna har gått över förväntan. De flesta lärarna 

har genomgått utbildning i PIM (Praktisk It och 

Mediakunskap) med mycket gott resultat. Dessutom 

har lärarna genomgått en utbildning i hur 

man arbetar med Smartboard tillsammans med 

datorn. Elevernas egna datorer har setts både 

som en utveckling och ett problem. Problem har 

varit vissa elevers önskan om att vara ute på 

Facebook istället för att arbeta med uppgifterna. 

De positiva effekterna överväger dock och arbetet 

kommer att vidareutvecklas med stöd av nya 

programvaror. 

Arbetet med entreprenöriellt lärande har under 

året fått stå tillbaka för alla de reformer som 

verksamheten jobbat med under året. Dock har 

kommunen antagit en plan för det entreprenöriella 

lärandet. Detta har också övriga kommuner i 

Östergötland gjort, efter en överenskommelse i 

Östsam. 




undersökning är nöjda med förskolan 

ska öka 

x 


undersökning är nöjda med grundskolan 

ska öka 

x 

• Elevernas meritvärde ska öka x 

Målen som mäts med SCB:s undersökning har 

inte förbättrats, men förändringen är inte statis- 



tiskt säkerställt. Jämfört med genomsnittet för de 

128 deltagande kommunerna i undersökningen 

är dock indexet för verksamheten följande: 

• Förskolan statistiskt säkerställt högre 

• Grundskolan statistiskt säkerställt högre 

• Gymnasieskolan inte statistiskt säkerställt 

Jämfört med genomsnittet för kommunerna i 

samma storleksklass (färre än 10 000 invånare) 

är betygsindexet för verksamheten följande: 

• Förskolan statistiskt säkerställt högre 

• Grundskolan statistiskt säkerställt högre 

• Gymnasieskolan statistiskt säkerställt högre 

Målet gällande att elevernas meritvärde ska öka 

uppfylls inte och i förhållande till landet ligger 

Boxholm fortfarande lågt. Samtidigt kan konstateras 

att gällande behörigheten till gymnasieskolan 

är Boxholm i topp i landet. 

EKONOMI 

Antalet elever som är i behov av placering i specialskolor 

av främst sociala skäl, ökar. Budgeten 

för dessa placeringar har inte räckt till. 

Även budget för interkommunala ersättningar har 

överskridits på grund av ett nytt regelverk kring 

rätten att gå i andra kommuners förskolor och 

skolor. För verksamheten får det till följd att antalet 

Boxholmsbarn i andra kommuners förskolor 

och skolor har ökat jämfört med tidigare år. Detta 

beroende på att barnens boende ligger närmare 

andra kommuners skolor än de skolor som ligger 

i Boxholms kommun. 

Trots dessa svårigheter är det positivt att det 

prognostiserade underskottet har minskat med 

två tredjedelar sedan delårsbokslutet. Detta tack 

vare återhållsamhet i förvaltningens samtliga 

verksamheter. 

FRAMTID 

2012 års budget innebär stora besparingar. Nästan 

3 Mkr behöver sparas in samtidigt som barnomsorgen 

behöver byggas ut. Detta innebär att 

grundskola och fritidshem får ta de kraftigaste 

besparingarna. 

Under tidigare år har medel erhållits från Carl 

Tryggerstiftelsen till olika projekt inom verksamheten. 

Det förväntade bidraget för 2012 avseende 

barn i behov av särskilt stöd kommer att 

33 (51)

minskas med 50 %. Det gör att förvaltningen 

förlorar ytterligare 600 Tkr. Till följd av detta kan 

inte längre fortsatt hjälp ges till barn i behov av 

särskilt stöd gällande Tidig Intensiv Lästräning 

(TIL) samt vissa andra stödinsatser för de yngre 

barnen. 

De totala besparingarna innebär bland annat att 

minst 5-6 tjänster försvinner från skola och fritidshem. 

Efter beslut i riksdagen ska alla lärare och förskollärare 

från och med 2018 ha en lärarlegitimation. 

Tack vare den välutbildade personal 

som finns i Boxholm förskolor och skolor, blir 

behovet av kompetensutveckling, för att få legitimationen, 

inte så stort som i många andra kommuner. 

Detta innebär att kompetensutvecklingen 

kan fokuseras på andra områden som till exempel 

matematik. 






Intäkter 9 868 11 064 12 610 8 321 

Kostnader -110 005 -112 747 -115 728 -111 254 

Driftnetto -100 137 -101 683 -103 118 -102 933 

Budget 

avvikelse 768 231 -185 

Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare 19 081 19 476 19 811 19 719 

Antal barn inom 

barnomsorgen 

Not 1 

186 213 217 209 

Antal elever 

inom grundskolan 

Not 2 589 552 540 538 

Not 1 – Genomsnitt under året inklusive familjedaghem 

Not 2 – Genomsnitt under året inklusive förskoleklass 

34 (51)


Under verksamhetsåret har samrådsförslaget till 

kommunal översiktsplan (ÖP) tagits fram och 

skickats ut för samråd till berörda parter. 

En ny Plan- o Bygglag trädde i kraft i maj vilket 

har inneburit en hel del merarbete för personalen 

på Byggnadsnämnden. 

Exploateringen av tomtområdet i Timmerö har 

färdigställts och nu kan försäljning av tomter och 

byggnation av hus påbörjas. 

Byggnadsaktiviteten i kommunens fritidsområden 

är stor, inte minst i Malexander, Kopparhult, 

Blåvik, Hårdaholmen och Liljeholmen. 

Storgatan i Boxholm har genomgått en omfattande 

ombyggnad vad gäller ledningar, beläggning 

och belysning. Invigning skedde i samband 

med i blåsmusikfestivalen i augusti. 

Framtagning av en del mindre planändringsarbeten 

i äldre fritidsområden har påbörjats. 

Projekteringen av en omfattande ombyggnad av 

Centrumhuset har påbörjats. 





friluftsområden samt idrotts- och motionsanläggningar 

ska öka 

• Handläggningen av byggnadslov för ett 

normalärende får max ta en månad 

Andelen kommunmedborgare som enligt SCB:s 

undersökning är nöjda med kommunens fritidsområden 

samt motionsanläggningar har sjunkit 

till 67 (71, 2010). Anledningen till försämringen 

är oklar då inga förändringar skett under året. 

Byggnadsnämnden uppfyller målet gällande 

handläggningstid för bygglovsärenden av normalkaraktär. 

EKONOMI 

Byggnadsnämnden lämnar ett mindre budgetöverskott 

för verksamhetsåret 2011. En ny bygglovstaxa 

trädde i kraft under året vilket inneburit 

ökade intäkter. De ökade kostnaderna på grund 

BYGGNADSNÄMND 

Förvaltning: Byggnadskontor 

x 

x 



av högre bemanning och ökade politikerarvoden 

har därmed inte påverkat utfallet negativt. 

FRAMTID 

Under 2012 kommer den kommunala ÖP att 

processas fram till ett antagande i kommunfullmäktige 

(KF). 

Under året bör detaljplanearbeten för flera områden 

inom kommunen påbörjas. Bland annat 

detaljplan för nya industritomter inom ”sågverksområdet” 

i Boxholm. Detta för att det saknas plan 

för området samt att kommunen saknar industritomter 

för nybyggnation. Vidare är de befintliga 

detaljplanerna för områdena Kopparhult och 

Blåvik gamla och otidsenliga. Därför bör planen 

revideras och anpassas till mer modernare byggrätter. 

Den bör också ta hänsyn till den framtida 

va-situationen. Även detaljplanearbete för området 

mellan Malexandervägen och Svartån vid 

Strömsholmen i Boxholm bör påbörjas. Syftet är 

att skapa möjlighet till fler bostäder samt öppna 

upp för att kunna anlägga en attraktiv promenadväg. 

Färdigprojektering avseende totalrenovering av 

Centrumhuset ska genomföras så att beslut kan 

fattas av KS/KF. 




Intäkter 590 627 1 228 576 

Kostnader -2 786 -3 029 -4 538 -3 992 

Driftnetto -2 196 -2 402 -3 309 -3 416 

Budget 


Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare 

Godkända 

418 460 636 635 

bygglov 

Detaljplanerade 

89 88 110 95 

tomter 34 10 0 0 

35 (51)

KULTUR- OCH TURISMNÄMND 

Förvaltning: Kultur- och turism 


Kultur- och turismnämnden, tillsammans med 

Östergötlands länsmuseum, arrangerade i april 

ett välbesökt kulturarvsmöte. 

Leaderprojektet ”Destination Sommenbygd” har 

genomförts enligt plan med god anslutning av 

medlemsföretagen. Aktiviteter under året har 

bland annat varit Geocaching samt välbesökta 

nätverksträffar på olika teman. Sommenbygd 

hade en egen monter på TUR-mässan i Göteborg 

i mars. 

Musikskolans Ungdomsorkester deltog i juni på 

Stadsfestivalen i vänorten Plunge (Litauen). 

Kultur- och turismnämnden arrangerade under 

en vecka i juli ett internationellt ungdomsläger 

med cirka 50 deltagare. Deltagande länder var 

Sverige (Boxholm), Tyskland, Litauen, Storbritannien 

och Frankrike. 

Ett gemensamt biblioteksdatabassystem för 

Östergötland och Tranås har införts och fungerar 

bra. Systemet omfattar cirka två miljoner medier. 

Det innebär att låntagarna kan beställa böcker 

på nätet och själva bestämma vilket bibliotek de 

vill hämta dessa på. 




medborgarindex är nöjda med kommunens 

kulturaktiviteter ska öka 

• Alla barn och ungdomar mellan 2-16 år 

ska årligen erbjudas minst ett kulturprogram 

• Minst tio biblioteksprogram med lägst 

500 besökare 

SCB:s undersökning visar att medborgarindex 

för kultur har minskat från 72 (2010) till 71 

(2011). Trots det minskade indexet har kulturen i 

Boxholm, i jämförelse med samtliga kommuner i 

Sverige, ett högre medborgarindex. Medelvärdet 

för Sveriges kommuner är 60. 

Vad gäller övriga mål anses dessa uppfyllda. 

Under året har program såsom författarbesök 

och utställningar genomförts med god uppslutning. 

Även programmen för barn och ungdomar 

har varit välbesökta där bland annat teater, musikföreställningar 

och författarbesök erbjudits. 

x 

x 

x 



EKONOMI 

Totalt lämnar verksamheten en positiv budgetavvikelse 

för 2011. En bidragande orsak är lägre 

kapitalkostnad för biblioteksverksamheten. Kultur- 

och turismnämnden samt övriga kulturprogram 

visar negativa budgetavvikelser. Detta 

beroende bland annat på högre arvodeskostnader 

för politiker samt retroaktiv avgift från STIM. 

FRAMTID 

Musikskolan utökar verksamheten med gitarrundervisning 

under våren. Den kommer att utvärderas 

vid halvårsskiftet. Att öka antalet elever är 

en viktig målsättning för musikskolan. Biblioteket 

har köpt läsplattor som kommer att lånas ut som 

vanliga boklån. Utöver de bokgåvor som biblioteket 

redan ger till kommunens barn kommer 

även elever i årskurs 9 att få en bok under 2012. 

Detta sker i samarbete med skolbiblioteket. Biblioteket 

arbetar vidare med projekten ”Allt genast” 

och ”Digidel”. Detta för att stödja barn- och 

ungdomar med dyslexi samt att hjälpa människor 

att hantera datorer och Internet. 

Projekt ”Destination Sommenbygd” är Leaderfinansierat 

och avslutas halvårsskiftet 2012. En 

långsiktig lösning sökes. 




Intäkter 341 274 190 222 

Kostnader -4 837 -4 911 -4 843 -4 930 

Driftnetto -4 496 -4 637 -4 653 -4 708 

Budget 


Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare 

Antal besök 

turistinforma- 

857 888 894 902 

tion 

Antal biblioteksbesök 

753 1 023 750 750 

per invånare 10,2 9,7 8,7 10,4 

36 (51)

MILJÖNÄMND MJÖLBY/BOXHOLM 

Förvaltning: Miljökontor 


Från 2011 har Mjölby och Boxholm en gemensam 

miljönämnd. Arbetet i nämnden har fungerat 

mycket bra och bidragit till ett effektivare arbetssätt. 

Den nya politiska mandatperioden har inneburit 

att flera utbildningar för nämnledamöter har 

genomförts under året, både i lokal och regional 

regi. 

Ett nytt ärendehanteringssystem, miljöreda, har 

installerats på förvaltningen. Detta system kommer 

att medföra klara fördelar i arbetet med 

myndighetsutövningen nu och i framtiden. 

Boxholm och Mjölbys kommun har producerat en 

gemensam hållbarhetskalender som distribuerades 

till alla hushåll i de båda kommunerna. Kalendern 

framhåller hållbarhetsfrågornas stora 

betydelse och att ett hållbart samhälle kräver att 

ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet värderas 

lika högt. 

Under 2011 har två tillsynsprojekt genomförts i 

samband med den ordinarie miljötillsynen på 

lantbruksverksamheter. ”Kemikalier i lantbruket” 

var ett samverkansprojekt mellan Kemikalieinspektionen, 

Naturvårdsverket och landets kommuner 

med syfte att minska hälso- och miljörisker 

vid användning av växtskyddsmedel i lantbruket. 

Det andra projektet genomfördes i Miljösamverkan 

Östergötlands (MÖTA) regi och syftade 

till att, genom tillsyn och information, minska 

växtnäringsläckaget till vatten. Projektet hade 

koppling till miljömålet ”Ingen övergödning”. 

Miljökontoret har deltagit i riksprojektet ”Kontrollera 

ingrediensförteckningar på butiksmärkta 

livsmedel”. Samtliga butiker som utformar märkning 

av förpackade livsmedel har besökts, totalt 

9 stycken. Resultatet har rapporterats till Livsmedelsverket 

som kommer att sammanställa 

samtliga kommuners inrapporterade resultat i en 

gemensam rapport. 




medborgarindex är nöjda med kommunens 

miljöarbete ska öka 

x 

• Arbeta för minskad energianvändning x 

• Minskad övergödning av våra vattendrag 

x 

• Kvalitetssäkra handläggning av ärenden x 



Andelen medborgare som enligt SCB:s medborgarindex 

är nöjda med kommunens miljöarbete 

har ej uppfyllts. Nöjd medborgarindex har minskat 

från 59 till 58. 

Antalet inspektioner hos företag gällande information 

om att minska energianvändning har inte 

uppnåtts. Ambitionen var att besöka 25 verksamheter 

men på grund av hög arbetsbelastning 

besöktes endast 13. 

För att minska övergödningen i kommunernas 

vattendrag inventerades 220 fastigheter avseende 

enskilda avlopp. Ambitionsnivån var 250 fastigheter. 

Extra resurser tillsattes under sommaren, 

men målet nåddes ändå inte fullt ut. 

Målet gällande att kvalitetssäkra handläggningen 

av ärenden är uppfyllt. En kvalitetsdeklaration för 

enskilda avlopp är framtagen och finns publicerad 

på kommunens hemsida. 

EKONOMI 

Miljönämnden går 2011 enligt budget. Visserligen 

har kostnaderna blivit högre än budget men 

det har kompenserats genom ökade intäkter. 

FRAMTID 

Personalfrågorna blir alltmer viktiga för att åstadkomma 

en bra och trygg verksamhet. Nya frågor 

och uppdrag dyker ständigt upp. Det gäller då att 

stå rustad med personal av hög kompetens för 

att gemensamt kunna nå uppsatta mål för verksamheten. 

Samverkan i alla dess former både 

internt i kommunen och externt mot andra kommuner 

kommer att vara mycket viktigt i framtiden. 

Speciellt på miljösidan där det idag bedrivs 

flera samverkansprojekt med andra kommuner i 

Östergötland. 

37 (51)



2009* 2010* 2011 2011 

Intäkter 3 039 4 294 3 807 3 082 

Kostnader -7 058 -8 805 -7 889 -7 340 

Driftnetto -4 019 -4 511 -4 082 -4 258 

Varav Mjölby -3 378 -3 862 -3 360 -3 536 

Varav Boxholm -641 -649 -722 -722 

Budget 

avvikelse Boxholm 

59 56 0 

* Siffrorna i bokslut 2009 och prognos 2010 är framtagna genom sammanslagning 

av respektive nämnds bokslut och prognos. Från och med 2011 avser 

siffrorna den gemensamma nämnden. 

Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare* 

Tillsyn ener- 

122 125 139 137 

gianvändare 

Antal inventeringenskil- 

5 13 25 

da avlopp 

Utarbetade 

kvalitetsde- 

250 320 220 250 

klarationer 

Antal delega- 

0 1 1 

tionsbeslut 

Antal registrerade 

handlingar 

885 950 960 950 

totalt 6798 6500 6510 6000 

* Detta nyckeltal avser endast Boxholm. Övriga är för den genensamma nämnden. 



38 (51)


Verksamheterna inom området som styrs av 

lagen om stöd och service (LSS) samt socialpsykiatrin 

har utökats och förändrats. I slutet av 

året drabbades dessutom dessa verksamheter 

av en stor förlust då enhetschef med ansvar för 

dessa båda områden hastigt avled. 

En trivsam och fräsch gruppbostad för ungdomar 

med intellektuell funktionsnedsättning invigdes i 

januari. Verksamheten har efter det ytterligare 

utökats. 

Den dagliga verksamheten för personer med 

funktionsnedsättning, Smeden, har flyttat till nya 

ändamålsenliga lokaler. Detta beroende på att 

antalet personer med behov av sysselsättning 

har ökat. 

Förutsättningarna på Stödboendet har väsentligen 

förändrats beroende på att antalet personer 

med assistansbehov har blivit färre. Detta innebar 

andra förutsättningar för Stödboendet. 

Under året har det varierat hur många platser 

som varit belagda i särskilt boende. Då platserna 

är spridda på alla boendeenheter har det inte 

varit möjligt att minska på bemanningen eftersom 

vårdtyngden är hög. En minimibemanning 

om två personer per enhet är därför nödvändig. 





äldreomsorg ska öka 

• 100 % av omsorgsverksamhetens 

kunder, som är beviljade omvårdnad, 

ska ha en genomförandeplan 

• Varje medarbetare ska bekräfta att 

hon/han tagit till sig den av socialnämnden 

beslutade värdegrunden samt arbetar 

efter densamma 

Första målet fokuserar på vikten av att boxholmsborna 

ser positivt på äldreomsorgen. Även 

2011 påvisade SCB:s undersökning att boxholmsbornas 

nöjdhetsgrad gällande äldreomsorg 

ökade. Detta är väsentligt för att få de äldre att 

känna att Boxholm är ett tryggt samhälle att 

åldras i. Målet hänger tätt samman med hur 

omsorgsverksamheten klarar tredje målet, som 

handlar om värdegrund. Ju bättre omsorgsverksamheten 

lever upp till socialnämndens värdegrund 

ju nöjdare blir medborgarna. 

SOCIALNÄMND 

Förvaltning: Omsorgsverksamhet 

x 

x 

x 



En genomförandeplan görs tillsammans med 

kunden. Detta är det viktigaste instrumentet som 

kunden har utifrån att få behålla sin självständighet 

och sin integritet samt få möjlighet att utforma 

det stöd och den hjälp kunden fått som bistånd 

eller insats, på ett för kunden meningsfullt 

sätt. Resultatet ligger på mellan 90–95 % och 

därmed anses inte målet uppfyllt. Det är främst 

nya kunder som saknar genomförandeplan. 

När det gäller tredje målet kan sägas att värdegrundsarbetet 

har stor betydelse för kvalitén i 

omsorgen. Omsorgsverksamhetens medarbetare 

har bekräftat att de tagit del av värdegrunden 

samt att de arbetar efter densamma. Kunderna i 

kommunen ska känna att de får leva så länge de 

lever, allt i enlighet med socialnämndens övergripande 

mål för verksamheten. Arbetet med att 

stärka den goda värdegrunden inom omsorgsverksamheten 

fortgår. Under året har en ”värdegrundskonsult” 

anlitats som, med hjälp av ett 

diskussionsverktyg, arbetat med personalen. 

Även en satsning på nattpersonalen gällande 

arbetssätt har gett goda resultat. 

EKONOMI 

Bokslut 2011 resulterade i att budgeten 

överskreds med 386 Tkr. Exklusive uppbokad 

befarad kundförlust på 147 Tkr innebär det en 

negativ budgetavvikelse på 239 Tkr. Detta är ett 

bra utfall för året om man betänker de förändringar 

som omsorgsverksamheten genomgått. 

Bland de positiva avvikelserna finns att antalet 

hemtjänstärenden minskar vilket innebär en 

minskad kostnad. Även administrationen hör till 

de positiva avvikelserna bland annat beroende 

på lägre kostnad för personal. 

Bland de negativa avvikelserna är förändringarna 

på stödboendet som avviker mest. Även länsfärdtjänstens 

ökade kostnader bidrar till underskottet. 

Bland annat blev kostnaden för avräkningen 

2010, som belastade 2011, betydligt 

dyrare och antalet resor som genomfördes under 

året har ökat väsentligt. Vidare har omsorgsverksamhetens 

fastighetsservice blivit dyrare än 

budgeterat. Kostnaderna för bostadsanpassning 

har de senaste åren ökat och verksamheten 

gjorde ett procentuellt stort underskott 2011. 

39 (51)

FRAMTID 

Arbetet med att stärka omsorgsverksamhetens 

värdegrund fortsätter. Detta är den viktigaste 

framgångsfaktorn för att få ”dem vi är till för” att 

känna trygghet och tillit till omsorgsverksamhetens 

insatser av service, vård och omsorg. 

Genom att utveckla och stärka hemtjänsten och 

de förebyggande insatserna samt att samarbeta 

med Boxholmshus gällande seniorboende, påverkas 

de äldre och kommunens budget i gynnsam 

riktning. Den äldre håller sig igång och behovet 

av kommunala insatser blir mindre eller 

skjuts på framtiden eller kanske inte behövs alls. 

Antalet ansökningar gällande vård- och omsorgsboende 

sjunker och stundtals finns det flera 

lediga boenden. Även antalet beviljade ärenden i 

hemtjänsten minskar. Troligtvis är detta något 

som håller i sig några år framöver. 

Ett övertagande av hemsjukvården kan bli verklighet 

från januari 2014. Denna reform diskuteras 

utifrån ett brukarperspektiv. Syftet med förändringen 

är att patienter och kunder ska få en bättre 

hemsjukvård med större kontinuitet och bättre 

helhetssyn. Beslut om ett övertagande av hemsjukvården 

kommer att tas av Östergötlands 

tretton kommuner samt landstinget under 2012. 






Intäkter 15 534 15 851 16 858 15 539 

Kostnader -81 419 -82 520 -87 498 -85 793 

Driftnetto -65 885 -66 669 -70 640 -70 254 

Budget 

avvikelse 280 157 -386 

Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare 

Platser i särskilt 

12 554 12 769 13 572 13 459 

boende 

Personer i 

65 65 65 65 

hemtjänst 130 130 120 130 

40 (51)

SOCIALNÄMND 

Förvaltning: Individ- och Familjeomsorg 


Redan vid årsskiftet hände en för IFO viktig sak, 

nämligen att lokalerna utökades och samlades 

på ett plan. Detta har också gjort att Visionscenters 

personal har kunnat placeras i samma lokaler 

som IFO, vilket gjort att det blivit mer lättarbetat. 

De nya lokalerna har blivit ett lyft för IFO över 

huvud taget. 

Visionscenter har uppnått mycket goda resultat, 

vilket resulterat i att ungdomsarbetslösheten 

minskat påtagligt. Genom Visionscenter har 

även kooperativet KNUT, ett socialt företag, 

kunnat starta och bedriver nu verksamhet som 

ger personer som har svårighet att nå den ordinarie 

arbetsmarknaden möjlighet till praktik eller 

anställning. 

Genom Samverkande föräldrastöd har verksamheten 

tillsammans med Mjölby kommun kunnat 

erbjuda föräldrautbildning för föräldrar till barn 0- 

18 år i olika grupper under såväl vår- som höstterminen 

2011. 

Medel för kvinnofridsarbete har beviljats från 

länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland län 

för arbete, dels i ”Kvinnofrid centrala” i Linköping, 

dels tillsammans med Ydre och Tranås kommuner 

och kvinnojouren Helga i Tranås. 

En halv tjänst som boendestödjare har skapats 

genom att ianspråkta medel som blivit tillgängliga 

efter en pensionering. Tanken är att denne 

ska ägna större delen av sin kraft mot ungdomar 

i eget boende. Här har det tidigare saknats resurser. 




NMI-index är nöjda med det stöd utsatta 

personer får ska öka 

• Antalet hushåll i behov av försörjningsstöd 

ska minska 

• Färre placeringsdagar på behandlingshem 

SCB:s medborgarundersökning för 2011 visar att 

andelen medborgare som är nöjda med det stöd 

utsatta personer får har ökat med fyra procentenheter 

från 2010 till 2011, från 52 till 56 %. 

Även verksamhetens egen brukarundersökning 

från våren 2011 visar på ett mycket bra resultat 

och de flesta av klienterna är nöjda. 

x 

x 

x 



Antalet hushåll i behov av försörjningsstöd har 

minskat från 134 till 117, varför målet är uppfyllt. 

Detta till trots har kostnaderna ökat från 3 446 

Tkr till 3 601 Tkr, bland annat beroende på att 

flera stora familjer har varit aktuella. 

Det har varit färre dagar på behandlingshem 

under 2011 än 2010, 288 mot 374. Här har verksamheten 

utnyttjat öppenvårdsresurser i största 

möjliga mån. 

EKONOMI 

Totalt sett har 2011 varit ett bra år för individ- 

och familjeomsorgen budgetmässigt sett. För 

andra året i rad lämnar verksamheten en positiv 

budgetavvikelse. För 2011 uppgår den till 568 

Tkr. Den största anledningen till detta är att placeringar 

på behandlingshem kunnat hållas på en 

extremt låg nivå. 

Det ekonomiska biståndet har däremot blivit 

något dyrare än beräknat och det märks att landet 

är på väg in i en lågkonjunktur igen. Även 

kontaktpersoner/familjer har, som så många 

gånger tidigare, överskridit budget. Detta är dock 

en förhållandevis billig och effektiv verksamhet 

som därför utnyttjas i hög utsträckning. 

FRAMTID 

Det är svårt att sia om IFO:s framtid. Den beror 

på så många faktorer som det är svårt att styra 

över. 

Även under 2012 ser verksamheten dock fram 

emot att följa Visionscenters utveckling liksom 

kooperativet KNUT. Under februari kommer ett 

besked om ifall ESF beviljar medel till Visionscenter 

även för 2013, vilket är önskvärt. 

Under ett drygt år har Boxholm tillsammans med 

flera andra kommuner fört diskussioner med 

Linköpings kommun om att kunna få ingå i deras 

sociala jourverksamhet. Ett avtalsförslag är snart 

klart och en förhoppning finns att en gemensam 

jour ska komma igång under våren 2012. 

Beslut har tagits att starta ett nytt flyktingboende 

för ensamkommande flickor som är gravida eller 

har egna barn. Verksamheten kommer att starta 

upp under sommar/höst 2012. 

Ett nytt verksamhetssystem för datastöd är under 

upphandling och förväntas implementeras 

41 (51)

under året. Detta kommer att kräva stora utbildningsinsatser. 

Beslut har fattats om att fortsätta det drogförebyggande 

arbetet. Under två år har detta arbete 

bedrivits tillsammans med Kinda och Ydre kommuner 

och med länsstyrelsen som medfinansiär. 

Från och med 2012 kommer samarbete istället 

att ske med Mjölby kommun. 




Intäkter 9 774 10 853 13 049 10 279 

Kostnader -22 413 -22 711 -25 291 -23 090 

Driftnetto -12 639 -11 858 -12 243 -12 811 

Budget 

avvikelse -577 800 568 

Nyckeltal 



Nettokostnad 

kr/invånare 

Antal vårddygn 

barn och 

2 409 2 271 2 352 2 449 

vuxna 

Kostnad k- 

862 374 288 630 

pers/familj Tkr 

Hushåll med 

försörjnings- 

577 558 618 591 

stöd 122 134 117 125 



42 (51)



AB Boxholmshus är ett helägt dotterbolag till 

Boxholms kommun. AB Boxholmshus ansvarar 

för egna bostäder och lokaler. Vidare förvaltar 

bolaget kommunens lokaler och ansvarar för drift 

och skötsel av kommunens gator och parkområden 

samt driver friskvård, sport- och simhall. 

AB Boxholmshus har ett helägt dotterbolag, AB 

Boxholmsteknik, som ansvarar för vatten- och 

avloppsnätet samt för renhållning inom kommunen. 

Boxholms kommun äger 20 % av VÖKBY Bredband 

AB. Övriga ägarkommuner är Vadstena, 

Ödeshög, Kinda och Ydre. Bolaget har som 

uppgift att utveckla egna tjänster och driva ett 

aktivt nät som ligger till grund för försäljning till 

boende och företag inom ägarkommunerna. 

Kommunalförbundet ITSAM konsolideras inte i 

den sammanställda redovisningen, likaså görs 

det inte heller för Samordningsförbundet Mjölby- 

Ödeshög-Boxholm. 

KONCERNRESULTAT 

Kommunkoncernens resultat för 2011 uppgår till 

6 Mkr vilket är en försämring med 5,5 Mkr mot 

föregående års resultat. Koncernresultatet fördelar 

sig enligt följande: 

(Tkr) 

Boxholms kommun 3 893 

AB Boxholmshus 2 152 

VÖKBY Bredband AB 105 

Koncerneliminering -151 

Koncernens resultat 5 999 

Koncernens nettokostnader uppgår till 227,6 Mkr 

vilket är en ökning med 3,3 Mkr. I denna ökning 

ingår jämförelsestörande poster på 1,8 Mkr. 

Ökningen av koncernens nettokostnader utan 

jämförelsestörande poster är 1,5 %. Koncernens 

löpande verksamhet har ett negativt kassaflöde 

om 52 Tkr. Nettoinvesteringarna har också belastat 

och uppgår till 15,3 Mkr. Kassaflödet från 

finansieringsverksamheten har tillfört medel och 

uppgår till 3,7 Mkr. Årets förändring av likvida 

medel är därmed -11,6 Mkr. 

Nyckeltal 


Sammanställd redovisning 

Bokslut Bokslut Bokslut 

2009 2010 2011 

Resultat (Tkr) -1 142 11 507 5 999 

Soliditet % 18,0% 20,4% 22,2% 

Långfristig skuld (kr)/inv 39 941 38 610 39 174 

Ansvarsförbind. (kr)/inv 28 379 28 977 33 336 

Anläggn.tillg. (kr)/invånare 55 832 55 738 56 323 

Eget kapital/invånare 11 668 13 948 15 157 

SOLIDITET 2006-2011 

25 

20 

15 

10 

Soliditet inkl pensionsåtag. 

koncern, (%) 

5 

0 

Soliditet koncern 

2007 2008 2009 2010 2011 

-13,0 -15,0 -15,0 -16,0 -12,2 

Soliditet koncern, (%) 19,5 18,7 17,2 20,3 22,2 

Soliditeten för kommunkoncernen uppgår 2011 

till 22,2 %. Under en rad år har soliditeten sjunkit 

i koncernen på grund av kommunens negativa 

resultat, men sedan 2009 har den varit försiktigt 

stigande. Soliditeten ökar med 1,9 procentenheter 

mellan 2010 och 2011. Jämfört med samtliga 

kommuner i Östergötland ligger Boxholm betydligt 

lägre än genomsnittet. För 2010 var det genomsnittliga 

soliditetsmåttet för östgötakommunernas 

koncerner 30,4%. Motsvarande värde för 

soliditeten inklusive pensionsåtagandet, -9,8%. 

AB BOXHOLMSHUS 

Årets resultat för AB Boxholmshus inklusive AB 

Boxholmsteknik uppgår till 2,2 Mkr vilket är 1,4 

Mkr bättre än budget. En av de viktigaste anledningarna 

är att en återföring av tidigare nedskrivningar 

inom fastighetsbeståndet skett med 

1,9 Mkr. 

VÖKBY BREDBAND AB 

Årets resultat för VÖKBY Bredband AB uppgår 

till 524 Tkr. Boxholms kommun tjugoprocentiga 

andel av resultatet är 105 Tkr. Detta är en försämring 

av Boxholms kommuns andel med 

131,4 Tkr jämfört med föregående år. Under året 

har ägardirektiven för Vökby Bredband AB ändrats 

så att bolaget får bedriva verksamheten med 

egen personal. 

43 (51)

RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 





Verksamhetens intäkter not 1 93 963 86 329 

Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar not 1 -308 362 -296 113 

Avskrivningar not 1 -14 973 -10 543 

Nedskrivningar/utrangeringar not 1 1 734 -3 394 

Reaförluster 0 -598 

Verksamhetens nettokostnader -227 639 -224 320 

Skatteintäkter not 2 189 063 187 190 

Skattekostnader och statsbidrag not 3 50 524 54 219 

Finansiella intäkter not 4 986 660 

Finansiella kostnader not 5 -6 935 -6 043 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 5 999 11 707 

Uppskjuten skatt 0 -200 


44 (51)


TILLGÅNGAR 

BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 




Anläggningstillgångar: 

Dataprogram, licenser 224 0 

Nyttjanderätt ledningsnät 1 322 1 322 

Aktier och andelar not 6 8 479 8 575 

Långfristiga fordringar not 7 1 198 1 262 

Maskiner och inventarier not 8 7 682 7 527 

Byggnader och mark not 9 272 482 270 347 

Uppskjuten skattefordran 920 920 

Balanslånepost 702 1 053 

Summa anläggningstillgångar 293 008 291 007 

Omsättningstillgångar: 

Exploateringsfastigheter not 10 2 865 711 

Varulager 174 173 

Kortfristiga fordringar not 11 32 803 28 163 

Likvida medel not 12 26 448 38 123 

Summa omsättningstillgångar 62 290 67 170 

SUMMA TILLGÅNGAR 355 298 358 177 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital: 

Ingående eget kapital 72 742 61 235 


Summa eget kapital not 13 78 741 72 742 

Avsättningar: 

Avsatt till pensioner inkl löneskatt 7 878 8 119 

Övriga avsättningar 6 758 6 843 

Summa Avsättningar not 14 14 636 14 962 

Skulder: 

Långfristiga skulder not 15 203 903 201 584 

Kortfristiga skulder not 16 58 019 68 888 

Summa skulder 261 921 270 473 

SUMMA EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 355 298 358 177 

SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER: not 17 173 512 151 289 

45 (51)

KASSAFLÖDESANALYS SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 





Justering för ej likviditetspåverkande poster not 18 11 229 16 320 

Minskning av avsättningar på grund av utbetalningar -327 -997 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 16 902 26 831 

Varulager (ökning(-)/minskning(+)) -2 -50 

Förändring av kortfristiga fordringar (ökning(-)/minskning(+)) -4 640 -4 241 

Förändring av kortfristiga skulder (ökning(+)/minskning(-)) -10 870 -2 206 

Förändring av exploateringsfastigheter (ökning(-)/minskning(+)) -1 443 -711 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -52 19 623 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Försäljning av markreserv och fastigheter 295 0 

Investering i fastigheter och anläggningar -7 958 0 

Investering i immateriella tillgångar -33 0 

Investering i materiella tillgångar -7 991 -11 888 

Försäljning av materiella tillgångar 283 361 

Investering i finansiella tillgångar -1 603 -1 553 

Försäljning av finansiella tillgångar 1 700 900 

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -15 308 -12 180 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Upplåning 

Nyupptagna lån 11 000 0 

Amortering av långfristiga skulder -7 379 -8 046 

Utlåning 

Ökning långfristiga fordringar -34 -888 

Minskning av långfristiga fordringar 98 64 

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 3 686 -8 870 

ÅRETS KASSAFLÖDE -11 674 -1 426 

Likvida medel vid årets början 38 123 39 549 

Likvida medel vid årets slut 26 448 38 123 

Förändring av likvida medel -11 674 -1 426 

46 (51)

NOTFÖRTECKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

NOTER TILL RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader 


Verksamhetens externa intäkter 93 963 86 150 

Realisationsvinst 0 179 

Summa verksamhetens intäkter 93 963 86 329 

Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar -308 362 -296 113 

Realisationsförluster 0 -598 

Avskrivningar -14 973 -10 543 

Nedskrivningar 1 734 -3 394 

Summa verksamhetens kostnader -321 601 -310 648 

Summa verksamhetens nettokostnader -227 639 -224 320 

Not 2 Skatteintäkter 


Allmän kommunalskatt 184 499 184 665 

Skatteavräkning 4 564 2 526 

Summa skatteintäkter 189 063 187 190 

Not 3 Skattekostnader och statsbidrag 


Inkomstutjämningsbidrag 44 332 43 031 

Införandebidrag 0 210 

Regleringsbidrag 5 365 1 345 

Kommunal fastighetsavgift 10 841 10 457 

Konjunkturstöd 0 5 110 

Kostnadsutjämningsavgift -5 352 -1 776 

Utjämningsbidrag LSS -4 662 -4 157 

Summa skattekostnader och statsbidrag 50 524 54 219 

Not 4 Finansiella intäkter 


Finansiella intäkter exklusive räntebidrag 983 634 

Räntebidrag 3 26 

Summa finansiella intäkter 986 660 

Not 5 Finansiella kostnader 


Räntor anläggnings- och fastighetslån 6 875 5 991 

Övriga räntekostnader 1 1 

Övriga finansiella kostnader 58 51 

Summa finansiella kostnader 6 935 6 043 



47 (51)

NOTER TILL BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Not 6 Aktier och andelar 

Aktier: 2011 2010 

Sveriges Kommuner och Landsting 1 1 

AB Östgötatrafiken 35 35 

Rederi AB s/s Boxholm II 50 50 

Östsvenska Yrkesskolan 50 50 

Summa aktier 136 136 

Andelar: 

Föreningen Folkets Hus 36 36 

Stiftelsen Boxholms Bruksmuseum 50 50 

Kommuninvest ekonomisk förening 217 214 

Kommuninvest Spreadobligationer (december 2011) 0 600 

Kommuninvest AIO Europa (november 2012) 800 800 

SGP DecenniumObligation (april 2017) 1 000 1 000 

Husbyggnadsvaror HBV 40 40 

Kommuninvest Allokeringsobligation AIO (april 2013) 1 000 1 000 

SGP DecenniumObligation alt. III (april 2017) 1 000 1 000 

Svensk Exportkredit Råvaruobligation (april 2013) 1 100 1 100 

Swedbank Spax Europa AIO 506D (maj 2011) 0 1 100 

HQ Hälsovård (april 2015) 1 500 1 500 

Swedbank Spax Asien (februari 2016) 1 600 0 

Summa andelar 8 343 8 440 

Summa aktier och andelar: 8 479 8 575 

Not 7 Långfristiga fordringar 


Föreningar 310 374 

Kommuninvest 888 888 

Summa långfristiga fordringar 1 198 1 262 

Not 8 Maskiner och inventarier 


Maskiner och inventarier VÖKBY Bredbands AB 917 878 

Maskiner och inventarier AB Boxholmshus 3 946 3 203 

Maskiner, inventarier och fordon kommunen 2 818 3 445 

Summa maskiner och inventarier 7 682 7 527 

Not 9 Byggnader och mark 


Mark AB Boxholmshus 4 796 4 722 

Byggnader AB Boxholmshus 165 206 165 765 

Mark kommunen 2 472 2 757 

Fastigheter och anläggningar kommunen 100 008 97 103 

Summa byggnader och mark 272 482 270 347 



48 (51)

Not 10 Exploateringsfastigheter 


Ingående balans 711 0 

Exploateringsinkomster -203 -580 

Exploateringsutgifter 2 357 1 291 

Utgående balans 2 865 711 

Not 11 Kortfristiga fordringar 


Kundfordringar 4 546 5 371 

Kommunalskattefordringar 1) 6 955 2 389 

Skattefordringar 751 856 

Avräkningsfordringar 1 164 1 027 

Leverantörsfordringar 99 696 

Fastighetsavgiftsfordran 7 550 6 446 

Fordran Stiftelser 1 058 1 835 

Övriga fordringar 1 671 771 

Utgiftsförskott kommunen 4 384 3 082 

Momsfordran kommunen 1 379 1 452 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 245 4 237 

Summa kortfristiga fordringar 32 803 28 163 

1) Posten omfattar den fordran som kommunen har till staten om taxerat skatteutfall blir högre än det preliminära skatteutfall 

som ligger till grund för de månatliga kommunala skatteintäkterna. 

Not 12 Likvida medel 


Kassa 11 24 

Plusgiro 0 1 276 

Bank 26 437 36 824 

Summa likvida medel 26 448 38 123 

Not 13 Eget Kapital 

Anläggningskapital: 2011 2010 

Anläggningstillgångar 293 008 291 007 

Långfristiga skulder -203 903 -201 584 

Avsättningar -14 636 -14 962 

Summa anläggningskapital: 74 470 74 461 

Rörelsekapital: 

Omsättningstillgångar 62 290 67 170 

Kortfristiga skulder -58 019 -68 888 

Summa rörelsekapital: 4 271 -1 719 

Summa anläggningskapital + rörelsekapital: 78 741 72 742 

Förändring av eget Kapital: 

Ingående eget Kapital 72 742 61 234 


Utgående eget Kapital 78 741 72 742 



49 (51)

Not 14 Avsättningar 


Avsatt till pensioner inklusive löneskatt 7 878 8 119 

Övriga avsättningar 6 758 6 843 

Summa avsättningar 14 636 14 962 

Not 15 Långfristiga skulder 


Långfristiga skulder AB Boxholmshus 150 430 151 992 

Långfristiga skulder Kommunen 53 473 49 592 

Summa långfristiga skulder 203 903 201 584 

Not 16 Kortfristiga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 


Leverantörsskulder 14 901 19 130 

Kortfristig del av låneskuld 1 099 1 149 

Övriga kortfristiga skulder 4 869 3 732 

Upplupna semesterlöner 7 491 10 153 

Upplupna sociala avgifter och källskatt 8 158 5 168 

Upplupna pensionskostnader exkl. garantipension 6 156 5 943 

Upplupna räntekostnader 778 695 

Förskottsbetalda hyror 4 071 1 846 

Förutbetalda skatteintäkter 0 6 217 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 789 12 475 

Taxefinansierad verksamhet 1 656 2 166 

Upplupna löner 51 214 

Summa kortfristiga skulder och interimsposter 58 019 68 888 

Not 17 Ansvarsförbindelser 


Pensionsåtaganden inklusive löneskatt 122 227 110 846 

Borgensåtaganden egnahem och småhus 34 55 

Borgensåtaganden föreningar 8 543 8 660 

Engagemang kommuninvest 42 500 31 500 

Arbetsgivarorganisationen Fastigo 208 228 

Summa ansvarsförbindelser 173 512 151 289 

Ställda säkerheter (inteckningar i fastigheter och företag): 30 699 30 699 

Not 18 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster 


Justering för av- och nedskrivningar 13 239 14 164 

Justering för gjorda avsättningar 0 1 300 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2 009 857 

Summa ej likviditetspåverkande poster 11 229 16 320 



50 (51)

EKONOMISKA ORD OCH UTTRYCK 

• Anläggningskapitalet är skillnaden mellan 

anläggningstillgångar och långfristiga skulder 

• Balansomslutning är summan av tillgångssidan 

(eller skuldsidan) i balansräkningen 

• Balansräkningen visar vilka tillgångar och 

skulder kommunen har 

• Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar 

och skulder och består av två delar: rörelsekapital 

och anläggningskapital. 

• Kassaflödesanalysen visar hur kommunen 

fått in pengar och hur de har använts under 

året. Här behandlas ut- och inbetalningar till 

skillnad från resultaträkningen, som innehåller 

kostnader och intäkter. Betalningar inom 

verksamheten, investeringar och finansiering 

ger förändringen av kassa och bank. 

• Likvida medel är kassa och banktillgodohavanden 

• Likviditet är betalningsförmågan på kort sikt. 

Kvoten mellan likvida tillgångar (kassa, bank 

och plusgiro) och kortsiktiga skulder (löptid 

upp till 30 dagar). 

• Nettoinvesteringar visar skillnaden mellan 

inköp av anläggningstillgångar och finansiella 

tillgångar minskat med årets försäljning av 

tillgångar 

• Nominella beloppet är det belopp som ett 

värdepapper är utställt på, det vill säga utan 

hänsyn till värdeförändringar 

• Resultaträkningen visar årets intäkter och 

kostnader samt hur resultatet uppkommit 

• Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar 

och kortfristiga skulder. 

• Skulder är dels kortfristiga (ska betalas inom 

ett år) och långfristiga 

• Soliditet är eget kapital i förhållande till det 

totala kapitalet 

• Tillgångar består av omsättningstillgångar 

(t.ex. kontanter, kortfristiga fordringar och 

förråd) och anläggningstillgångar (t.ex. fastigheter, 

inventarier, aktier och långfristiga 

fordringar) 

• Upplupen intäkt är en intäkt som hör till bokslutsåret 

men ej erhållits eller fakturerats på 

bokslutsdagen 

• Upplupen kostnad är kostnad som hör till 

bokslutsåret men där ingen faktura erhållits 

eller betalning erlagts på bokslutsdagen 

ORD OCH UTTRYCK 


Ord och uttryck 

FÖRKLARING, FÖRKORTNINGAR OCH UT- 

TRYCK 

• ANDT – alkohol, narkotika, dopning, tobak 

• BNP – Bruttonationalprodukt 

• CKS – Centrum för kommunstrategiska studier 

• ESF – Europeiska Socialfonden 

• FAST – Forskarnätverket 

• IFO – Individ och familjeomsorg 

• ITsam – kommunalförbund som bildades 

2009-01-01 av Boxholm, Kinda, Ydre, Åtvidaberg 

och Ödeshögs kommuner 

• IVPA – I väntan på ambulans 

• KFM – Kommunfullmäktige 

• KNUT – Kooperativt Nätverk för Utveckling 

av sociala Tjänster 

• KPA Pension – föreningen Kommunernas 

Pensionsanstalt 

• Leader – en utvecklingsmetod som handlar 

hur man ska jobba för att utveckla landsbygden 

ekonomiskt 

• LSS – Lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade. 

• NII – Nöjd Inflytande Index 

• NMI – Nöjd Medborgar Index 

• NRI – Nöjd Region Index 

• RAKEL – Radiokommunikation för effektiv 

ledning 

• RIPS07 – Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning 

• RKR – Rådet för kommunal redovisning 

• SCB – Statistiska centralbyrån 

• SKL – Sveriges Kommuner och Landsting 

• STIM – Svenska tonsättares internationella 

musikbyrå 

51 (51)

ÅRSREDOVISNING 2011 - Boxholms kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?