Tellus - Södertörns högskola

Tellus 

Ett miljömagasin för unga vuxna 

eko för en dag 

Hur svårt kan det vara? 

stort öltest 

Vi testar systembolagets ekologiska utbud 

ekoBrölloP 

så fixar du ett grönt bröllop 

DUMPSTER 

DIVING 

drömmen om att leva på sopor 

STOCKHOLM: FARLIG LUFT PÅ HORNSGATAN | MILJÖPROJEKTET HAMMARBY SJÖSTAD 

VÄRLDEN: KILIMANJAROS GLACIÄR I FARA | KLIMATMANIPULERING 

TELLUS UNDERSÖKER: STÖRSTA MILJÖHOTEN | HUR REN ÄR DIN BOMULL? 

#1 

MAJ 2010

Förord från redaktionen 

Redaktionsledning 

Isak Edblad 

Johan Klingborg 

Katarina Ekh 

layout 

Linnea Bihlar 

Olle Eriksson 

Sara Bratell 

Reportrar 

Angelica Edvardsson 

Charlotta Johansson 

Clara Savarin 

Ellen Wennerström 

Johanna Jonsson 

Madeleine Holgersson 

Odessa Fardipour 

Sigge Trost 

Simona Abraham 

Victoria Bjerstedt 

Ansvariga lärare 

Cecilia Aare 

Eva Jais–Nielsen 

På omslaget 

Linnea Eriksson 

Foto omslag 

Olle Eriksson 

Foto baksida 

www.sxc.hu 

Producerad av 

JMM & JMOM 

på journalistutbildningen 

Södertörns högskola 

2 | Tellus 

Välkommen 

till första numret av Tellus! 

Är du en miljövän? Släcker du alltid lamporna när du går 

hemifrån, sorterar du tidningspapper, glödlampor, burkar och 

glas? 

Vi på Tellus vet att man alltid kan göra mer för miljön. Det här 

är en tidning för dig som är intresserad av och vill värna om vår 

jord. Vi hoppas kunna informera och tipsa om hur du kan leva 

lite grönare i din vardag. 

För dig som vill leva riktigt miljövänligt mer än en dag i ditt 

liv rekommenderar vi sidorna 6–8. Där kan du läsa om hur det 

gick för Sigge Trost och Johan Klingborg som en dag gick all-in 

för att vara så snälla mot naturen som möjligt. I ett fullspäckat 

schema lyckades de även klämma in en ölprovning av Systembolagets 

ekologiska utbud. Vissa ölsorter föll killarna bättre i 

smaken än andra – bläddra fram och se vilka. 

Till ölen vill man förstås också äta miljösmart. Tellus har 

träffat en person som lever på att äta sopor. Kolla in reportaget 

om Dumpster diving som börjar på sida 16. 

Flera bröllop stundar i sommar, ett av dem är kronprinsessans. 

Hennes bröllop blir troligen traditionellt fullt ut, men om du vill 

satsa på ett miljöalternativ är det bara att haka på eko- trenden. 

På sidorna 10–11 kan du läsa om hur paret Josefine Ekström och Viktor 

Blad gjorde sin stora dag grön rakt igenom. 

Trevlig läsning!

Myten om Kilimanjaro 

Stämmer det verkligen att människan ligger bakom 

Kilimanjaros smältande glaciär? 

Stort öltest 

Läs om vårens stora ekologiska öltest! 

Ekologiskt bröllop 

Så här får du ett hållbart äktenskap! 

Dumpster diving 

Fiona Trainor går emot normen och trotsar 

mataffärerna. Läs om hennes annorlunda ”storhandling” 

på sidorna 16–19! 

Behöver vi 74 badkar om dagen? 

Att leva miljövänligt 

Hornsgatan – en miljöfara 

Förskolan som satsar på maten 

Miljöprojekt med höga mål 

Bomull – tyg eller otyg? 

Vilket är det största miljöhotet? 

Att ratta grönare 

Framtidståget Tubular Rail 

Klimatmanipulering 

Ett hus på månen 

Utomjordiskt engagemang 

En stor jävla klick med hundskit 

Korsord 


Är det okej att lura klimatet 

för att rädda vår planet? 

4 

6 

9 

12 

14 

20 

22 

24 

25 

26 

27 

28 

30 

31 

Innehåll 

Tellus | 3

Krönika 

Behöver vi 74 badkar 

om dagen? 

Ja, det är vad genomsnittssvensken förbrukar i vatten varje dag, enligt WWF. 

Två koppar kaffe till frukost, 280 liter vatten. Två mackor med ost, 180 liter 

vatten. Borde jag ha dåligt samvete? 

9 000-10 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans? Jag får väl vara 

tacksam för att jag inte har ett par på mig idag. 2008 tilldelades den brittiske 

professorn John Anthony Allan Stockholm Water Prize för sin forskning om 

vattenfrågor. Han är den som har räknat ut hur mycket vatten som krävs för att 

tillverka olika konsumtionsvaror. Han är också mannen som myntat uttrycket 

”virtuellt vatten”. 

Knappt 6 procent av de 5 900 liter som vi förbrukar varje dag kommer från 

hushållet, resten är virtuellt vatten. Alltså det vatten som krävs för att tillverka 

de olika varorna som vi tar för givna. 

Vi är privilegierade Sverige. Vi har fri tillgång till rent vatten. Men vi tänker 

inte på hur mycket vatten som vi gör av med varje dag, eftersom vatten är en så 

pass naturlig och lättillgänglig del av vår vardag. 

Vår virtuella vattenförbrukning påverkar resten av världen, både människorna 

och miljön. Ett exempel har nyligen uppmärk- 

Nu ligger 

strandade 

båtar i en saltöken 

som en 

påminnelse 

om vad 

konstbevattning 

kan göra mot 

vår natur. 


sammats i och med att FN:s generalsekreterare 

Ban Ki-moon besökte Aralsjön i Centralasien 

den 4 april i år. Ban Ki-moon säger på FN:s 

hemsida att här finns en av de största naturkatastroferna 

i världen just nu. 

Aralsjön, som för 40 år sen var världens 

fjärde största sjö, är snart ett minne blott. Under 

Sovjetunionens tid anlade man en stor bomullsodling 

i närheten av sjön och använde sjöns 

vatten för konstbevattning. Aralsjön var förr en 

viktig fiske sjö för folket i området. Nu ligger 

strandade båtar i en saltöken som en påminnelse 

om vad konstbevattning kan göra mot vår natur. 

Nu är det för sent. Vi lär inte kunna göra 

något för att återställa Aralsjön, men vi kan lära 

av våra misstag. Det är dags för oss att göra något åt det här. 

Är det nödvändigt att det ska behövas 200 liter vatten för en burk läsk? 

Behöver vi en extra kopp kaffe på morgonen och är den långa duschen verkligen 

nödvändig? 

Det är dags att sätta ner foten och tvinga fram en förändring. Tvinga fram ett 

effektivare sätt att tillverka livsmedel och kläder så att vi kan skona fler sjöar och 

naturområden från att möta samma öde som Aralsjön. 

Det ligger ju faktiskt något i den gamla klyschan ”Vi har bara en värld. Låt oss 

ta vara på den”. 

Så det kanske är dags för oss att ifrågasätta industrierna och oss själva. 

Slå ett slag för miljön och korta ner duschtiden och skippa den där extra 

koppen kaffe. Moder Jord är värd just din uppoffring. 

Linnea BihLar 

Visste du att? 

... det behövs 2 400 liter vatten 

för att tillverka en hamburgare. 

... om världens människor 

skulle ha samma konsumtionsnivå 

som en genomsnitts 

person i Sverige skulle vi 

behöva 3,4 jordklot. 

... lövskog minskar stressen. 

Både äldre och nyare f orskning 

från Sveriges lantbruksuniversitet 

visar att puls och 

blodtryck påverkas positivt 

av att man bor nära eller 

ofta v i stas i miljöer med stora 

lövträd. 

... glas och aluminium kan 

återvinnas hur många gånger 

som helst. 

... en svensk släpper i 

genomsnitt ut minst 6 ton 

koldioxid per år. Det motsvarar 

en bilresa på 3000 mil – 

Sveriges hela längd 19 gånger. 

... i snitt släpper varje människa 

ut sex till sju ton koldioxid per 

år. För att naturen själv ska 

kunna ta hand om koldioxiden 

måste utsläppen minska till två 

ton. 

... en landsbygdsbo i Sverige 

släpper ut mer koldioxid än 

någon som bor i centrala 

Stockholm. Det beror främst 

på att storstadsbor oftast bor 

m indre och har tillgång till 

bättre kollektiv trafik. 

... i år har Stockholm den stora 

äran att vara Europas första 

miljö huvudstad. I motiveringen 

ingår bland annat att staden 

har minskat koldioxid utsläppen 

med 25 procent per invå nare 

sedan 1990.

Myten oM KiliManjaro 

Kilimanjaros smältande glaciär har länge varit en symbol för växthuseffektens 

konsekvenser. Men är det verkligen människan som är 

skyldig till att snön på Afrikas högsta topp smälter? 

Det råDer delade meningar om detta. 

Faktum kvarstår dock att snön på toppen 

smälter i allt högre fart, vilket är ett stort 

problem eftersom ortsborna i Moshi, 

Tanzania, lever av vattnet de får från 

glaciären. Under de senaste åren har majsskördarna 

torkat ut och hushållen fått allt 

mindre vatten. 

Det kommer att bli ett stort problem 

när vattnet tar slut. Hur ska människor 

kunna leva utan tillgång till vatten? Var 

ska vi ta vägen? undrar Deus Mtamo, 

bosatt i Moshi, som arbetar som guide vid 

Kilimanjaro. 

Många experter och medier har beskyllt 

mänskligheten och den globala uppvärmningen 

för att snön på Kilimanjaro 

smälter. Förhöjda temperaturer har 

gjort att 85 procent av isen som fanns på 

Kilimanjaros topp 1912 var borta år 2007, 

enligt klimatologen Lonnie Thompson 

vid Ohio State University. I och med att 

växthuseffekten har tilltagit under den 

senare delen av 1900–talet har isen smält i 

allt snabbare takt. 

KritiKer menar dock att glaciären, 

som är kvar sedan istiden, har smält 

i ungefär 11 000 år. Den skulle förr 

eller senare ha försvunnit ändå, med 

eller utan den globala uppvärmningen. 

Många forskare påstår att det inte är 

förhöjda tempera turer som är problemet , 

utan neder börden på berget. Glaciärer 

minskar när det kommer mindre snö 

och is på vintern än vad som smälter 

under sommaren . Under det senaste århundradet 

har nederbörden minskat 

allt mer på Kilimanjaros arktiska topp 

(5 895 meter över havet), och under regnperioden 

mars–maj regnar det bara under 

3 000 meters höjd, alltså ingenting på 

toppen. Detta beror till stor del på alla 

träd som har huggits ned vid foten av 

Världen 

berget. Att mängden skog har minskat 

har lett till att luftfuktigheten förändrats 

så att luften har blivit torrare, vilket har 

gett färre moln och mindre nederbörd. 

trots att Kilimanjaro ligger nästan 

mitt på ekvatorn så är det alltid minusgrader 

på toppen. Studier mellan 

2000 och 2005 visar att den varmaste 

temperaturen på Kilimanjaros topp 

har uppgått till - 2,1°C. Ändå smälter 

glaciären, vilket också, förutom den 

minskade nederbörden, beror på den 

aktiva vulkanen som ligger strax under 

toppen. Vulkanen värmer upp det 

understa lagret av is, som sedan smälter. 

Petter Hamrén arbetar som volontär 

i Moshi. Han tror att lokalinvånarna 

kommer ha svårt för att tänka till och 

minska vattenanvändningen. Överlevnad 

för dagen är större än tanken på en 

morgondag. Men ingenting är omöjligt. 

Sara BrateLL 

Tellus | 5 

Foto: Chris 73 / Wikipedia

Reportage 

ATT levA 

miljövänligT 

Tellus reportrar Johan Klingborg och Sigge Trost vet mycket lite om vad som egentligen 

är ett miljövänligt leverne. Ingen av dem sopsorterar, äter ekologiskt eller stänger av 

vattnet när de borstar tänderna. Efter ungefär tio minuters research om vad det innebär 

att leva miljövänligt gjorde de ett ambitiöst försök att under en dag leva så hardcore 

miljövänligt som det bara gick. 

TEXT & FOTO: JOhan KlingbOrg Och SiggE TrOST 

RegleR: 

Använda så lite elektricitet som möjligt. 

Bara äta ekologisk, närproducerad och 

vegetarisk mat, eftersom köttproduktion 

är mycket energikrävande. 

Bara använda kallvatten, och så lite 

som möjligt. 

Återvinna allt de konsumerar. 

Endast gå eller cykla. 

Endast lyssna på gatumusik eller 

soundtracket till The Day After 

Tomorrow. 

09.13: Frukostköp. Glada i hågen 

gick vi först till bröddisken i Coop vid 

Medborgarplatsen och av en rätt otrevlig 

bagare fick vi reda på att yoghurtbröd 

var det enda ekologiska brödet av de 

hembakade alternativen. Långsamt 

arbetade vi oss igenom butiken och 

hittade ekologisk apelsinjuice, färskost 

med vitlöksmak, drickyoghurt och rökt 

skinka. Rökt skinka? Vi bröt omedvetet 

direkt mot regel nummer två. Som 

kompensation tog vi inga kassar att bära 

i. Vi tyckte det blev satans dyrt: 110,50 

kronor. Om vi handlat en motsvarande 

oekologisk frukost, hade prislappen 

landat på 77 kronor. 


10.58: Hemma hos Sigge vid Slussen 

upptäckte vi ganska snabbt att det finns 

få saker att göra utan elektricitet. För att 

råda bot på tristessen konstruerade vi en 

”ekologisk trekamp”. Del 1: Trivial Pursuit. 

Johan vann överraskande då han gav det 

rätta svaret Fredrik Lindström på den sista 

frågan. 

12.27: Vi försökte få tag på cyklar för att 

kunna ta oss in till stan för en bit mat. 

Snopet insåg vi att vi inte hade råd att 

hyra varsin Citybike. I stället satte vi det 

långa benet framför det korta och begav 

oss mot Max hamburgerrestaurang vid 

Kungsträdgården. Hamburgare? Nu är de 

nog ute och cyklar trots allt, tänker ni. 

14.18: Nejdå, inte alls. Max 

klimatkompenserar nämligen och 

han har annat än kött att välja på. 

Fullständigt utmattade beställer vi in 

varsitt klimatkompenserat falafelmål. Till 

maten tog Johan Ramlösa med smak av 

granatäpple och Sigge körde naturellt. 

Det kanske inte är så dumt att vara 

miljöaktivist ändå, tänkte Sigge. Tyvärr 

tänkte vi inte på att mineralvatten slukar 

många liter vatten per flaska i produktion 

och fraktas miljöovänligt. Vi fick varsin 

mugg att dricka ur som vi inte använde. 

När Sigge försökte lämna tillbaka dem 

tittade personalen på honom som om 

han var dum i huvudet och kastade dem 

i soptunnan. Ett slag i ansiktet på alla 

miljökämpar. 

15.21: Molokna gick vi ut för att ta oss 

an trekampens andra del: ”Naturlig 

Boule”. Reglerna i Naturlig Boule är 

precis desamma som i vanlig Boule, med 

tillägget att man måste hitta sina egna 

klot, företrädesvis stenar. 

– Mina stenar luktar ju kiss, sa Sigge 

obekymrat. 

Efter en lång kamp under överinseende 

av Karl XII:s staty i Kungsträdgården och 

inför skeptiska åskådare, stod Sigge som 

segrare med siffrorna 10–6 och kvitterade 

därmed ställningen i trekampen. Som 

alla vet, är Boule en av de roligaste sporter 

som finns, men klotens oberäknelighet 

i Naturlig Boule gör den här varianten 

ännu bättre än originalet. 

16.03: Mellanmål: Kravbanan. Minst lika 

mättande som en vanlig banan, tyckte 

Johan. 

Fortsättning på sida 8

1 

2 

3 

4 

Att leva miljövänligt. Hur svårt 

kan det vara? Den frågan ställde 

sig Johan och Sigge innan de 

begav sig ut på sitt miljömedvetna 

äventyr. Från frukost till middag 

berättar de om sin gröna dag. 

1. Ekologisk frukost för Sigge. 

2. Naturlig Boule. 

3. Sigge duschar i kallt vatten 

4. Johan lutar sig mot en segway. 


Reportage 

16.03: Mellanmål: Kravbanan. Minst lika 

mättande som en vanlig banan, tyckte 

Johan. 

16.12: Opeppade att gå hela den 

långa vägen tillbaka, gick vi in i 

en segwaybutik. Personalen var 

tyvärr o villig att låna ut det extremt 

miljövänliga, och tuffa fordonet. Något 

nedslagna av ännu en motgång lunkade 

vi sakta hemåt. 

16.26: På vägen gjorde sig Sigges 

snusberoende påmint. Inne i en 

tobaksaffär frågade Sigge: 

– Har ni ekologiskt snus? 

– Nej. 

– Nehepp. 

19.01: Middag. Ekologisk pasta, sås, och 

cocktailtomater. Ekologisk blåbärsglass 

till efterrätt. Mums filibaba! tyckte vi. 

97 kronor kostade den utsökta måltiden, 

som i oekologisk form hade kostat 75 

kronor. 

19.58: Final i trekampen: Snabbdusch 

i kallt vatten. Sigge inledde med att 

kvidande korsa mållinjen på tiden 1 min, 

9 s och 6 tiondelar. Med Sigges patetiska 

tid att gå på rivstartade Johan och höll 

tempot uppe ända in i kaklet. Med tiden 

39 s blankt fullständigt demolerades 

motståndet och Johan stod som vinnare i 

den ekologiska trekampen. Grattis! 

20.23: Test av ekologisk öl (och en cider). 

Se artikeln här bredvid. 

21.38: Återvinning. Det går över 

förväntan. Visste ni att man till och med 

får pengar när man pantar burkar? Vi 

skänkte den respektabla summan till 

Röda Korset, förstås. 

22.00: Utgång! Den väldigt hemtrevliga 

puben Arken hade tyvärr ingen 

ekologisk öl, så vi beställde den mest 

närproducerade ölen. Den var från 

L u d v i k a . 


Test: eko–öl 

Ekologisk öl har funnits sedan 1995 och både utbud 

och efterfrågan ökar stadigt. Men smakar det lika gott 

som traditionella ölsorter? 

Zeitgeist black lager (33 cl) 14,90 

skottland 

Här får vi medge att vi är något partiska, 

eftersom ingen av oss är särskilt förtjust 

i mörk öl. Men ska det verkligen smaka 

som kol? Tvåan är svag. 

Betyg: 

somersby apple cider (33 cl) 14,90 

sverige 

Den här övertygar mer och mer för varje 

klunk. Smakar som en fantasivärld. Skulle 

Frodo göra en cider, skulle den smaka så 

här. Ruggigt god äppelsmak, som passar 

utmärkt ihop med söta efterrätter. 

Betyg: 

Åbro sigill (50 cl) 13,90, sverige 

Lite besprutning skulle inte skada! 

Smakar lika vattnigt som en stor stark 

på södersyltan Carmen. Inte ens det 

låga priset eller det faktum att den är 

närproducerad räddar betyget. 

Betyg: 

oxford gold (33 cl) 14,90, england 

Det stiliga namnet inger höga 

förhoppningar. Något besvikna kan vi 

dock konstatera att den inte är något 

extra. Smakrik, men ingen karaktär i 

eftersmaken, kittlar inte på tungan. 

Betyg: 

brew dog 77 lager (33 cl) 13,90 

skottland 

Lång och god eftersmak utan nämnvärd 

beska. ”The dawg ”, som fansen kallar 

den, charmar oss likt hundvalpsögon. 

Tyvärr saknar den det riktiga bettet som 

krävs för högsta betyg. 

Betyg: 

falcon ekologisk (50 cl) 14,30 

sverige 

Svårbedömd. 

Betyg: 

riedenburger pils (33 cl) 14,30, 

tyskland 

Len citrussmak, bubblorna visar hänsyn 

mot strupen. Samtidigt något tråkig, vi 

trodde tyskarna kunde bättre. 

Betyg: 

tt green lager (33 cl) 8,90, sverige 

Burken är stilistiskt vacker och smaken 

gör oss inte besvikna. Den här är bra, den 

är på riktigt. Bra sting i smaken. För det 

här priset kan man inte hitta något bättre. 

Betyg: 

Johan Klingborg & Sigge TroST

Hornsgatan – en miljöfara 

Hornsgatan i Stockholm är en av de tio mest förorenade gatorna i Europa. Bara Italien 

och Polen är värre. Förra året var ett rekordår vad gäller luftföroreningar på Hornsgatan. 

naturskyddsföreningen har 

till sammans med flera boende på 

Hornsgatan anmält miljö- och 

hälsoskyddsnämnden i Stockholm för att 

den inte följer EU:s miljökvalitetsnormer. 

Redan 2005 skulle reglerna följas, men 

Hornsgatan i Stockholm är ett exempel 

där åtgärder fortfarande behövs. Många 

boende i området är oroliga för de farliga 

partiklar som uppstår på Hornsgatan 

varje dag. Andra trafikleder där halten 

luftföroreningar mäts, till exempel 

Essingeleden och Sveavägen, överskreds 

gränserna för ofta för att gatorna skulle 

bli godkända av EU:s normer. 

– Vi har så dålig luft att man knappt 

kan bo här, säger Elisabet Wrangö, 81 år 

gammal, som bor på Hornsgatans mest 

förorenade sträcka, nummer 80-100. 

Till största delen kommer partiklarna 

från dubbdäck och avgaser. De kan orsaka 

bland annat cancer och lungsjukdomar. 

Från och med 1 januari i år 

infördes ett dubbdäcksförbud 

på Hornsgatan och efter tre 

månader har dubbdäcken 

på gatan minskat med två 

tredjedelar. Men på grund av 

snö och slask har man inte 

kunnat avläsa några exakta partikelvärden 

ännu. Resultatet av trafikminskningen 

och förbudet av dubbdäck kan alltså 

inte kontrolleras förrän senare i år. 

Elisabet Wrangös egen lösning på 

föroreningsproblemet är att bilister bör 

samåka mer, inte bara på Hornsgatan. 

politiker har tidigare övervägt att 

stänga av gatan, men det är inget som 

de tror skulle fungera i praktiken. Först 

när Förbifart Stockholm är färdig skulle 

det möjligtvis kunna 

Man kan 

knappt bo 

här. 

Stockholm 

förverkligas. Trafikkontoret 

i Stockholm har nyligen 

påbörjat en satsning för 

att förbättra Hornsgatans 

miljö. Träd kommer 

at t pl a nte r a s , t rot to a r e r 

breddas och ett körfält tas bort vissa 

sträckor. Ombyggnaden kommer att ske 

i etapper för att inte skapa trafikkaos och 

beräknas vara klar årsskiftet 2013/2014. 

olle eriKSSon 


Foto: olle eriksson

Livsstil 


Ekobröllop 

för dig som vill ha Ett hållbart bröllop 

Vit brud ut och grön brud in. Nu är miljökonceptet det senaste och framtidens nya 

”svarta”. Det som länge varit en trend i USA och Storbritannien har nu invaderat oss i norr. 

Ni som börjar gå i giftasplaner och 

dessutom vill ha ett mer hållbart bröllop, 

ett så kallat ekologiskt bröllop, kan nu 

få hjälp av experter att arrangera er dag. 

Förutom ekologisk mat och transport 

finns numera en uppsjö av ekologiska 

frisörer, ringar, dekoration och blommor 

att välja mellan. 

– Det gäller bara att hitta rätt. 

Ekobröllop behöver inte betyda 

hampa, man kan definitivt få ett lyxigt 

prinsessbröllop, säger Katharina Brunat, 

som grundat sidan ecobride.se och skrivit 

boken ”JA! Er guide till ett etiskt och 

ekologiskt bröllop”. 

Susanna Elfors driver bloggen 

asfaltblomman.se, och ligger bakom 

konceptet ekobröllop. Hon jobbar mycket 

med företag och tipsar dem om hur de ska 

få in ett miljötänk. 

– Självklart ska ni undvika att flyga 

på er smekmånad. Men vill ni ändå 

göra det för att fullborda giftermålet 

och inte ha dåligt samvete och ändå 

uppfylla de ekologiska kraven så se 

till att önska er utsläpprättigheter via 

naturskyddsforeningen.se, säger hon. 

– Var skeptisk till alla ekologiska 

märkningar och ta reda på varför de har 

fått den märkningen. Till exempel om 

ni bestämmer er för att flyga utomlands 

och spendera er smekmånad på en tropisk 

och ekologisk spa-anläggning. Oftast är 

sådana platser skövlade eller exploaterade 

för att få den rätta utsikten men självklart 

inte alla, fortsätter hon. 

josephiNe ekström, 22 år, och Victor 

Blad, 21 år, ska den 15 maj byta ringar 

i Träne kyrka och har själva planerat i 

ett och ett halvt år hur deras ekologiska 

drömbröllop ska se ut. Bröllopet går 

under temat ”Eko, natur och kärlek”. 

Josephine, som är designstudent och 

Foto: Ecobride.se 

Victor, som jobbar som elektriker, är båda 

miljövänliga till vardags. 

– Det kändes som ett naturligt val 

att ha ett miljömedvetet bröllop när vi 

planerade, säger Victor. 

För att vara miljövänliga har de lånat 

dekorationen från släkt och vänner, allt 

från bordslinnen och linneservetter till 

vaserna som ska stå på alla borden. I 

vaserna har de tänkt ha ängsblommor 

som plockas kvällen innan. Brudparets 

kläder är antingen lånade eller sydda av 

vänner. 

– Min bror som är marskalk ska ha på 

sig sin studentkostym, säger Victor. 

Som transport har de valt att hyra 

en Mini cooper som är dieseldriven och 

själva bröllopsplatsen ska ligga nära deras 

släktingar så att familjerna slipper resa 

långt. Smekmånaden ska de spendera 

med att tågluffa runt Svarta havet. 

Simona abraham

Victor Blad och Josephine Ekström har planerat sitt ekologiska 

bröllop i ett och ett halvt år. Den 15 maj gifter de sig. 

Foto: Privat 

Bild: Clara Savarin 

Så fixar du ett 

hållbart bröllop 

Transport 

► Låt gästerna åka biogasbuss, gå eller 

cykla från kyrkan till festen. 

► Gästerna bör ta sig till och från tillställningen 

med kollektivtrafik. 

Festen 

► Använd naturpapper till inbjudningskorten. 

► Tryck inte upp menykort till alla gäster. Nöj 

er med en större uppsatt meny. 

► Använd linne- eller hampadukar. Undvik 

engångsartiklar! 

► Dekorera med löv, kastanjer, kottar, 

ängsblommor, stenar, snäckor från stranden 

eller gamla grenar. 

► Gör placeringskort av hampapapper eller 

papper av djurspillning. 

► Välj en restaurang som har ett ekologiskt 

tänk och serverar ekologiskt odlade produkter 

och/eller enbart närproducerad mat. 

Miljövänliga presenttips 

► Bidrag till en organisation som arbetar för 

miljön. 

► Utsläppsrätter som dina gäster 

betalar för att kompensera er resa via 

naturskyddsforeningen.se 

Smekmånad 

Livsstil 

Källa: Asfaltblomman.se 

► Sverige, det finns många romantiska 

platse r. www.ecoturism.se 

► Åk tåg om du verkligen vill till en plats med 

varmare hav. 

► Undvik helst flygresor men om ni inte 

kan motstå, åk till en plats där du kan 

klimatkompensera genom utsläppsrätter. 

Källa: Katharina Brunat 


Stockholm 

förskolan som s 

Fullkornspasta, riven parmesan och morotssås till lunch och en varierad 

fruktsallad till efterrätt är inget jag kommer ihåg från skolmaten. 

Att Waldorfförskolan Lillgården skiljer sig starkt från den barackliknande 

förskolan jag gick på i början på 90-talet, råder det ingen tvekan om. 

TEXT: ODESSA FARDIPOUR 

Andre Gerby, 5, har grönsakssoppa som favoriträtt. 

Ett stEnkast från Brommaplan 

ligger en idyllisk förortsvilla villa från 

1944. Plastiga legobitar i skrikiga färger 

finns det inga spår av, i stället finns här 

gott om leksaker i trä och naturmaterial. 

Gardinerna är tunna och skira och 

fladdrar romantiskt i takt med vinden. 

50-talets folkhemskänsla vilar över 

förskolan Lillgården. 

Waldorfpedagogiken baseras på en 

antroposofisk teori om människan som en 

själslig och andlig varelse. Närproducerad 


mat och naturtillverkade 

leksaker anses vara 

stimulerande för barnens 

mentala hälsa och fantasi. 

Antroposoferna 

strävar efter att få dagis 

och förskolor att efterlikna 

det egna hemmet 

så mycket som möjligt, 

förklarar husmodern 

Klara Vilkancis 

samtidigt som hon dukar 

upp ekologiskt kaffe och 

ekologiska pepparkakor. 

– Vårt kök skiljer sig 

från andra traditionella 

förskolor. Här har jag 

tillgång till spis och ugn, 

stekpannor och annat 

som underlättar för att 

laga maten från grunden. 

På Lillgården serveras 

barnen ekologisk och biodynamisk mat. 

I Järna finns en gård där förskolan köper 

sin närproducerade ost. Annars handlar 

Klara Vilkancis från Allt är grönt, en 

grossist med enbart ekologisk odlade 

l i v s me d e l . 

– Som ansvarig för matbudgeten 

försöker jag att årstidsanpassa mina 

inköp. Antroposofer vill hushålla med 

de resurser som finns, därför kan det till 

exempel bli mycket äpplen ett tag när det 

är äppelsäsong. 

Foto : Odessa Fardipour 

På Lillgården är även föräldrarna 

delaktiga i barnens ekologiska kost. 

– Vi fick ett lass med lingon från en 

av barnens landställen i Jämtland som vi 

gjorde lingonsylt av. Dessutom bjuder jag 

barnen på te som jag gör själv. Jag plockar 

bär från mina svartvinbärsbuskar och 

tillsätter lite timjan. Barnen får det varje 

morgon, berättar Klara Vilkancis. 

UndEr mitt bEsök består dagens lunch 

av fullkornspasta med en sås gjord på 

morötter, tomatpuré, olivolja, gul lök och 

riven parmesan. Till efterrätt får barnen en 

varierad fruktsallad med en klick yoghurt. 

För femårige Andre Gerby råder det 

ingen tvekan om vilken som är hans 

favoriträtt på förskolan. 

– Grönsakssoppa! Och fruktsmoothie 

som vi får till efterrätt. Banan, yoghurt 

och färska bär, säger André. 

I framtiden tror André att han kommer 

att fortsätta äta nyttig mat. 

– Jag tror att jag kommer äta 

jättemycket fisk. 

Förutom att äta grönsakssoppa brukar 

Andre ägna sig åt maskkompostering, 

något som han tycker är viktigt. 

– Maskarna gör så att vi får jord, utan 

maskarna kan vi inte plantera jord. 

Göran Gerby, Andrés pappa, är nöjd 

med Lillgårdens pedagogik och ser en 

positiv skillnad i Andrés utveckling sedan 

han började på Lillgården.

Stockholm 

saTsar på maTen 

– Vill ungarna ha hamburgare till 

middag är det svårt att neka, men 

här på förskolan lär de sig att tycka 

om grönsaker och nyttig mat. Att äta 

ekologiskt och närproducerat dämpar 

sockerbegäret som man får av fet mat. 

Lillgården för med sig ett pedagogisk 

tänk som Andre kan föra vidare till sina 

egna barn, säger Göran. 

När jag var liten stod mattanterna på 

rad och vaktade köttbullarna som om de 

vore deras barn, men Klara Vilkancis är 

allt annat än en grinig mattant. I stället 

utstrålar hon matglädje och energi men 

framförallt kunskap, hon vet vad hon 

t a l a r om . 

– Fullkornspasta och morötter 

motverkar förstoppning och gör att 

magen kommer i balans, förklarar hon. 

Klara ser resultat från aktiva 

kostfilosofin varje dag. Den ekovänliga 

och närproducerade maten har visat sig 

vara mycket fördelaktig när det gäller 

barnens fysiska och mentala hälsa. 

– Waldorfbarnen är i regel sunda och 

friska, vi har sällan några överviktiga 

barn och andelen allergiker är betydligt 

färre än på förskolor där de serverar 

f a br i k at . 

Ett tag jobbadE Klara Vilkancis 

som läkarpedagog för tvångsplacerade 

ungdomar, hon märkte att kosten fick en 

avgörande roll för ungdomarnas hälsa. 

– Mat, sömn och rutiner är det primära 

för att vi ska må bra. Rubbas dessa 

rutiner är det svårt att komma till ro. De 

ungdomarna jag träffade var inte vana 

vid vällagad mat utan för dem var mat ett 

stressmoment, något från frysen som de 

slängde in i mikron. Det gör mig ledsen 

för ekovänlig mat ska inte reserveras för 

Foto: Antonio Valladeras 

en liten klick utan alla barn ska ha rätt till 

en hälsosam kost. 

Klara Vilkancis tror att problemet 

med kommunala skolor är att köken 

är anpassade för just fabrikatmat . Det 

ska gå fort och vara smidigt att värma. 

Många skolklasser ska äta samtidigt och 

kanske är det därför mattanter anses vara 

tjuriga och griniga. 

– Skulle jag stå och röra pulvermos 

varje dag skulle jag nog också bli bitter, 

därför känns det lyxigt att kunna handla 

ekomat. Det blir mycket roligare att laga 

när allt är från grunden. Men eko-tänket 

måste springa ur en vilja. Det måste 

finnas en ambition till attitydförändring. 

Politikerna måste satsa. Ekologisk mat 

ska inte vara en klassfråga, alla barn ska 

ha rätt till en god hälsa. Barnen är vår 

framtid. 


Stockholm 

miljöprojektet 

med höga mål 

Känner du till miljöprojektet Hammarby Sjöstad? Nej det gör knappt de som bor och 

arbetar i området heller. En Stockholmssatsning där miljö och vatten står i centrum men 

där framgången är beroende av invånarnas insatser. 

TexT: ellen WennersTröm FoTo: Björn loFTerud 

–Jaså, är Hammarby sJöstad ett 

miljöprojekt? Det hade jag ingen aning 

om, sä ger Linn Hultman, dagisfröken på 

Vittra förskola. Vi källsorterar inte ens. 

Hammarby Sjöstad är en av 

Stockholms största miljösatsningar. En 

helt ny stadsdel har sedan 1990 vuxit 

fram och området planeras va ra helt 

färdigbyggt till 2017 då det beräknas ha 

25 000 invånare. 

Vid blotta anblicken kan man inte se 

någon större skillnad mellan Sjöstaden 

och något annat nybygge, många som 

själva bor och arbetar i området är inte 

ens medvetna om skillnaderna. 

Men faktum är att vatten och miljö 

har stått i centrum redan på projektets 

vaggstadium. Bakom de ljusmålade 

fasaderna och under de välsopade gatorna 

finns ett helt maskineri av återvinning 

och energiskapande. 

På Hammarby sJöstads hemsida 

kan man läsa om alla åtgärder som 

tagits för att värna om miljön. Till 

exempel är allt material som används 

hållbart och fasaderna innehåller inga 

ämnen som av väder och vind kan vittra 

sönder och förorena vattnet. Väggarna 

är anpassade till vårt klimat, de är 

kraftigt isolerade för att spara energi. På 

hustaken finns s olceller som värmer upp 

en dal av hushållens vatten. Husen har 

även bokstavligt talat Gröna tak med 


sedumväxter som ska samla regnvattnet, 

fördröja och avdunsta det. Detta skapar 

dels ett extra isoleringsskikt på taken 

och dels minskar dagvattenhanteringen 

i dränerings- och reningssystemen. 

Reningsverk för regn och avloppsvatten 

finns även lokalt i området. På plats 

tas också organiskt avfall till vara som 

bryts ned till biomull och används som 

gödslingsmedel i grönområdena. 

Allt detta och mycket mer är 

arkitekternas och stadsplanerarnas 

förtjänst. 

Men mycket kräver att invånarna 

själva hjälper till. Markus Schultz har 

bott i Hammarby Sjöstad i 3,5 år och han 

till skillnad från många andra är aktivt 

miljömedveten. 

– Köken är utrustade med olika fack för 

varje avfallsprodukt. Jag brukar gå och 

hämta majspåsar till komposten, säger han, 

de är nedbrytbara och gratis i Glashus Ett. 

Glashus Ett är stadsdelens 

miljöcentrum och där är man medveten 

om bristen på kunskap hos de boende. 

Därför bjuder miljöcentret in till 

rundvandringar och genomgångar av hur 

man ska källsortera på ett korrekt sätt, 

eller hur man med enkla knep kan spara 

på el och vatten. 

– Jag har inte fått ta del av någon 

särskild information om det. Däremot är 

duscharna utrustade med en strykbricka 

som ska ge en mindre stråle. Men den 

monterade jag ned för man fick ingen 

ordentlig dusch, berättar Markus Schultz. 

Ett av målEn är att halvera den 

genomsnittliga vattenförbrukningen. 

Idag används i Stockholm 200 liter per 

person och dag medan den siffran är 150 

liter i Hammarby Sjöstad. Ett annat är att 

de boende ska producera hälften av den 

energi de behöver med hjälp av solceller, 

biogas och bränsleceller. Enligt den 

senaste mätningen står de för cirka 34 

procent för sin egen energiförbrukning. 

Så området är på god väg men kommer 

miljömålen att uppnås? 

– Det är för tidigt att säga, säger 

Marlena Karlsson informatör på Glashus 

Ett, målen är satta för slutet av det här 

året och så vitt jag vet så finns ingen ny 

utvärdering inplanerad ännu. 

Staden har fått en tvärbana och färja 

som ska kunna ta folk smidigt mellan 

Hammarby Sjöstad och Stockholm 

city. Även nya cykelbanor har dragits 

för att allt fler ska lämna bilen hemma. 

Målet är att vid slutet av 2010 ska 80 

procent av pendlingen ske med något av 

ovannämnda transportmedel. 

– Den elektriska tvärbanan använder 

jag flitigt, den är smidig och så har den 

en sådan trevlig konduktör, säger Markus 

Schultz.

I Glashus Ett kan Hammarby 

Sjöstadborna få gratis majspåsar 

för sitt kompostavfall. 

Vinjett 


Reportage 

16 | Tellus

Reportage 

Hon äTer maTen 

vi raTar 

TexT & foTo: Johan Klingborg 

Klockan är 21:23 i Kärrtorp centrum i södra Stockholm, Ica och Konsum 

stänger inte förrän 22. Fiona Trainor trär på sig de gula diskhandskarna och 

plockar upp de två plastpåsarna från fickan. Hon tittar sig omkring. 

I en rörelse öppnar hon luckan till containern. 

Fiona Trainor, 20, sysslar med 

” du mp s te r d i v i n g ”, e l le r c ont a i ne r d y k n i n g. 

Ett allt populärare alternativ för 

människor som inte vill eller kan lägga så 

mycket pengar på mat, men framför allt 

för människor som av idealistiska skäl vill 

ta vara på maten som slängs av butiker. 

Icas och Konsums avfallscontainer är fullproppad 

den här kvällen. Fiona T rainor 

öppnar en påse på toppen av sophögen. I 

den ligger tomater, grön paprika, gurka, 

flera paket vindruvor, gröna och röda 

äpplen i massor. Och missleds inte av 

platsen maten ligger på, associera inte till 

mögliga tomater eller bruna vin druvor. 

Det här är riktig och ätbar mat – lite 

skönhets fläckar här och var – men den 

stora övervägande delen av frukten och 

grönsakerna ser ut precis som i affären. 

Fiona Trainors diskhandskar rör sig som 

en maskin från containern till hennes 

medtagna plastpåsar, som snabbt blir 

fyllda. Plötsligt får hon syn på något: 

– Det här är ju storvinsten. Bananer! 

Hon roffar åt sig en låda med 

uppskattnings vis 50–60 bananer. Nu får 

det vara nog, mer än så här kan hon inte 

bära. Hon småspringer mot tunnelbanan. 

Allt är över på tre minuter. 

– Vår policy är att slänga så lite mat 

som möjligt, säger Magnus Nelin, presschef 

för Coop, som Konsum är en del av. 

Han medger dock att mängden mat avfall 

är ett stort problem för Konsum ”precis 

som för alla andra butikskedjor”, och att 

man arbetar för att minimera det, bland 

annat genom att bli noggrannare med att 

köpa in rätt antal av en vara. 

Men Magnus Nelin säger att 

problemet genom syrar hela samhället; 

hemma luktar man inte i en utgången 

mjölkförpackning, man slänger den direkt. 

Och, tillägger han: 

– Konsumenterna vill helt enkelt inte 

köpa en frukt med en brun fläck, tyvärr. 

DeT har gåTT ungefär en timme sedan 

containerdykningen. Fiona Trainor står i 

ett kök framför en skärbräda och hackar 

tomater. Tillsammans med den gröna 

paprikan, och lite krossade tomater som 

finns hemma, ska hon tillaga en tomatsås. 

Hon häller i ingredienserna i en kastrull 

och lutar sig sedan över diskhon och 

börjar skala äpplena från dykningen. Av 

dem ska det bli äppelmos. 

– Kolla på det här äpplet, säger Fiona 

Trainor och håller upp ett rött äpple helt 

utan fläckar. Vad fan har man slängt det för? 

Fortsättning på nästa sida 


Från skräp i en container till 

färdig mat på tallriken på 

knappt en och en halv timme. 

Fiona Trainor har containerdykt 

i snart två år och har aldrig 

blivit sjuk av maten hon hämtat. 

Men hon råder alla »dumpster 

divers« att tillaga maten direkt 

för att hindra att bakterier 

bildas. Även frukter. Av äpplen 

gör hon till exempel äppelmos. 


Fiona Trainor Dök i containrar första 

gången hösten 2008, när hon liftade 

på Irland. Väl hemkommen i Sverige 

fortsatte hon att söka mat den vägen. 

Ibland två gånger i veckan, ibland någon 

gång i månaden. Just 

nu bor hon hemma hos 

sin mamma, men när 

hon får egen bostad är 

drömmen att ordna all 

sin mat genom att dyka 

i containrar. 

Varför? 

– Jag vill inte gynna 

överproduktionen. Det 

är vidrigt att vi slänger så mycket mat när 

andra svälter. 

Sommaren 2008, strax före resan till 

Irland, arbetade Fiona Trainor i en Vibutik 

i Hagsätra. Då tvingades hon själv 

slänga bananer med en brun fläck på 

Den här maten 

ska fan tas till 

vara. 

(”inte ens personalen fick dem”), cirka 20 

liter mjölk och yoghurt per dag, frallor, 

lösgodispåsar som lämnats i butiken. Då 

bestämde hon sig: 

– Den här maten ska fan tas till vara. 

en annan akTör 

som har som uppgift 

att ta vara på maten, i 

form av att återvinna 

den, är Stockholm 

stad. Ofattbara 

96 000 ton mat slängs 

varje år i Stockholm 

enligt kommunens 

r e n h å l l n i n g s ord n i n g. 

Ett av Naturvårds verkets nationella 

miljö mål säger att senast i slutet av 2010 

ska ”minst 35 procent av matavfallet från 

hushåll, restauranger, storkök och butiker 

återvinnas genom biologisk behandling”, 

vilket innebär rötning och kompostering.

Med cirka åtta månader kvar tills 

att målet ska vara uppfyllt, kan man 

konstatera att Stockholm stad inte ens 

kommer vara i närheten. Utvecklingen 

går åt rätt håll, men alldeles för långsamt. 

En l i g t St a ff a n L i nd 

på Trafikkontoret i 

Sto c k hol m s t a d l i g g e r 

Stockholm just nu på 

en nivå strax under 

tio procent, och ”med 

lite tur” tror han 

att åter vinningen 

genom biologisk 

behandling kommer 

att ligga på 15–18 

procent vid årets slut. De siffrorna kan 

jämföras med att nästan 20 procent av 

he l a Sv e r i g e s m at a v f a l l åte r v a n n s g e nom 

biologisk behandling redan 2008, som 

är den senaste uppgift Naturvårds verket 

har. Stockholm är alltså långt ifrån 

Det är vidrigt 

att vi slänger så 

mycket mat när 

andra svälter. 

i framkant när det gäller att återvinna 

matavfall. Något som så klart rimmar 

illa med att Stockholm är hela Europas 

miljöhuvudstad i år. Men Magnus Thulin, 

biträdande borgarrådssekretare hos miljö- 

och trafikborgarrådet Ulla 

Hamilton (M), oroas inte av 

siffrorna. 

– Jag ser inga problem med 

dem. Vi ville såklart ha högre 

siffror, men å andra sidan var 

siffran sex procent år 2006, så 

den har nästan fördubblats. 

Fiona Trainor doppar en 

sked i kastrullen som är fylld 

av tomatsås. Med en hand 

under för hon försiktigt skeden mot munnen, 

blåser svalkande på såsen och smakar. 

– Hmm. Lite mer … salt, lite chili kanske. 

Och lite basilika kan vi ta. 

Hon rör runt i såsen, och smakar sedan igen. 

– Jo, fett gott. 


Tellus undersöker 

Bomull – tyg eller otyg? 

Odling, blekning, färgning och 

efterbehandling är bara några av de steg 

som bomullen går igenom på sin väg 

från planta till plagg. I nästan hela ledet i 

pro du k t ione n a nv ä nd s k em i k a l ie r. En l i g t 

Kemikalieinspektionen odlas bomull 

på ungefär 2 procent av odlingsytan i 

världen, men ändå används 11 procent 

av världens bekämpningsmedel. 

Margareta Östman, kemist vid 

Kemikalieinspektionen, säger att ett av 

problemen handlar om kemikalierna i 

odlingen. 

– Att bekämpningsmedlen når ut till 

vattendrag och orsakar föroreningar 

är den värsta påverkan som bomullsindustrin 

har på miljön. 

Tillgången på vatten är även ett stort 

problem. För att odla bomull krävs 

mycket vatten, upp till 29 000 liter sötvatten 

per kilo. Jämför med ett kilo 

potatis som behöver 500 liter vatten. 

– Bomull odlas främst i Kina, Indien 

och Bangladesh. Det är länder som inte 

har hur mycket vatten som helst. Snart 

finns ingen annan utväg än att höja priset 

på bomullen, säger Margareta Östman. 


Hur många t-shirtar, tröjor och jeans har du i garderoben? Hur många 

av plaggen är av bomull? Bomull är den populäraste textilen, men 

också den mest besprutade grödan i världen. 

Hälften av alla textiler som produceras 

i dag är av bomull, knappt 1 procent av 

bomullen odlas ekologiskt. Ekologisk 

odling är en satsning som görs för att få 

bomullsindustrin mer miljövänlig och 

innebär att inga kemikalier eller konstgödsel 

används vid odlingen. Bomulls 

En faktor som hållit 

nere priserna är att 

råvarorna kommer från 

tredje världen. 

odlarna slipper därför hantera giftiga 

bekämpningsmedel som enligt Världsnaturfonden 

kan leda till illamående och 

dödlighet. Än så länge finns inga regler 

för användning av vatten, men det finns 

rekommendationer som säger att bonden 

ska sträva efter att inte slösa på vattnet 

samt bevara dess kvalitet. Erik Bresky, 

prefekt vid Textilhögskolan i Borås, är 

insatt i bomullsdebatten och säger att det 

inte skulle räcka med att göra all bomullsodling 

ekologisk . 

– Det går att göra bomull ekologisk 

från vaggan till graven, men vi kan ändå 

inte fortsätta odla samma mängd som vi 

gör i dag. Det är inte frågan om 

vi kommer att bli tvingade att 

dra ner på bomullsproduktionen, 

utan när. 

Varför har man inte redan 

minskat bomullsproduktionen 

när man vet att den är miljöfarlig? 

– För att det är billigt. Ett 

kilo bomull kostar i dag lika 

mycket som det gjorde för tjugo 

år sedan. En faktor som hållit nere 

priserna är att råvarorna kommer från 

tredje världen. Charlotta Johansson 

Johanna Jonsson 

Foto: Johanna Jonsson

Foto: Johanna Jonsson 

Vad kan du göra för att skona miljön? 

Klädesplagg Mängd kemikalier (kg)* 

T-tröja i bomull 

Jeans 

Arbetsbyxor 

Viskoströja 

Fleecetröja 

0,61 

1,92 

1,49 

1,10 

0,83 

Fotnot: Antalet kilo som 

krävs för att tillverka 

produkten. Det är svårt att 

säga hur mycket kemikalier 

som finns kvar i det färdiga 

plagget. 

Källa: Kemikalieinspektionen. 

• Välj ekologiskt odlad bomull om det finns. 

• Tvätta inte i onödan, häng ut kläderna på vädring. Överdosera 

inte tvättmedel och använd 

miljö märkt tvättmedel. Tvätta alltid full maskin. 

• Välj kläder av bra kvalitet för din basgarderob och designer som 

inte blir omoderna så fort. 

Då kan du använda dem i flera år. 

• Satsa på second hand. När du själv tröttnar på kläder sälj, byt 

eller ge bort. 

• Gör om och laga gamla kläder. 

• Innan du handlar, fråga hur produkten har tagits fram. 

Källa: WWF 


Nedbrytbara vattenflaskor 

Elite, som tillverkar diverse 

cykelprodukter, har skapat en nedbrytbar 

vatten/cykelflaska. Många flaskor slängs 

och blir liggandes på marken vid stora 

tävlingar. Elite Nature Bottle ska brytas 

ned på tolv månader. 

Källa: ciclonline.com 

Inget mer fosfater i 

maskindiskmedel 

Den 31 mars beslutade regeringen att 

förbjda fosfater i maskindiskmedel. 

Förbudet kommer gälla från och 

med 1 juli 2011. Med förbudet hoppas 

egeringen att man ska kunna minska 

övergödningen i sjöar, vattendrag och 

hav. 

Tidigare har man förbjudit fosfater i 

tvättmedel. Genom att även förbjuda 

fosfater i maskindiskmedel tar man ännu 

ett steg för att motverka övergödningen 

av Östersjön. 

Visste du att? 

... kol, olja och naturgas står 

för 80 procent av världens 

energiförsörjning. 

... varje svensk slänger 

i genomsnitt 511 kilo 

hushållssopor per år. 

... Stockholms stad har satt 

upp mål för att sänka sin 

klimatpåverkan. 2050 ska 

Stockholms stad vara fri från 

utsläpp av fossila bränslen. 



Vilket är det största m 

Tellus har tagit reda på vad Djurens rätt, Kemikalieinspektionen och Greenpeace gör 

för att hjälpa miljöutvecklingen i rätt riktning. Dessutom har vi fått tips på hur du 

kan bete dig mer klimatsmart. 

TexT: Isak edblad 

Lise-Lott Alsenius 

pressansvarig 

Djurens Rätt 

Sten Flodström 

vetenskaplig rådgivare 

Kemikalieinspektionen 

Patrik Eriksson 

kampanjchef 

Greenpeace 


Vilket är det största miljöhotet i världen? 

1 

Köttätandet. Det leder till utsläpp av farliga gaser. Inom köttindustrin förbrukar 

man mer energi än man vinner. Jag hoppas på slopade subventioner till köttindustrin. 

Vegetariska alternativ måste bli billigare och mer lättillgängliga. Sverige har fördubblat 

köttförbrukningen de senaste 20 åren. Vi är på väg åt fel håll. 

Tre saker huvudsakligen. Cancerframkallande ämnen som bildas vid bland annat 

plasttillverkning och kan skada arvsmassan. Hormonstörande ämnen som påverkar 

fertiliteten, som finns i mjukgörarna i plastprodukter, och som sedan sprids i hela 

samhället. Svårnedbrytbara ämnen som man inte blir av med när de kommit ut i 

naturen, och som påverkar både människan och miljön. Finns i tekniska apparater som 

måste kunna utstå hög värme. 

Klimatförändringar. Det går inte att se problemet som ett lokalt problem i Sverige, det 

måste motarbetas globalt genom ett politiskt samarbete mellan olika länder. Motverkar 

vi inte klimathotet kommer det på lång sikt att leda till katastrofala följder. Dels 

kommer det att drabba den biologiska mångfalden, genom att arter får svårt att klara 

sig. Dels kommer det även att leda till översvämningar, torka och extremväder. I dag 

uppskattas över 300 000 människor dö årligen till följd av klimatförändringar, bland 

annat av översvämningar.

miljöhotet? 

Vad gör ni för att förbättra miljön? Vad kan jag göra för att förbättra miljön? 

2Vi vill påverka makthavare i rätt riktning och upplysa 

människor om vinsten för djuren när man äter 

vegetariskt. Vi har till exempel haft en utställning om 

slakteri för att upplysa folk om hur det egentligen går 

till när djur slaktas. 

Vi har svårt att påverka bestämmelser i Sverige i 

och med att vi följer EU:s regler. Därför försöker vi 

påverka EU:s regelsystem. 

Vi försöker att uppmärksamma avskogningen, att 

mängden skog i världen minskar, och hindra företag 

från att hugga ner bland annat regnskog för att bruka 

mark till odling. Just nu försöker vi bland annat att få 

Nestlé att sluta köpa palmolja från några av de värsta 

företagen när det gäller avskogning i Indonesien. 


3Du kan välja vegetarisk kost, även om det bara är 

någon gång i veckan så gör du skillnad. Du kan också 

åka kommunalt eller cykla i stället för att ta bilen. 

Välj varor utan kraftig varningsmärkning, välj 

exempelvis helst vattenlöslig färg när du målar om. 

Fråga i affärer efter miljövänliga produkter. 

Gör din röst hörd så att företag och politiska partier 

känner ett tryck från privatpersoner. Då tvingas de 

till att tänka på miljön för att få kunder och röster. 

Och gör det tillsammans med andra, för då blir 

budskapet starkare. Sedan kan man också se över 

bland annat från vem man köper el, och välja företag 

som använder sig av förnyelsebar el. 


Att rAttA grönAre 

Antalet miljöbilar ökar i Sverige. Det finns en mängd olika bränslen 

att välja på. Men vad är hybrider, multi- och flexifuel-bilar? Och är 

de verkligen miljövänligare än de som drivs med bensin? 

Det finns ingen klar definition för vad 

en miljöbil är. Begreppet är diffust men 

enligt Transportstyrelsen ska utsläppen 

av koldioxid, kolmonoxid, kolväten och 

partiklar vara låga. Motorn ska vara 

energieffektiv men också tyst. Bilar som 

drivs med alternativa bränslen såsom 

etanol, bio- eller naturgas kan gå under 

namn såsom flexi- eller multifuel. En 

sådan bil ska främst tankas med det 

förnyelsebara bränsle den är anpassad för. 

Men även bilar som har bensin i tanken 

kan kallas miljöbil om förbrukningen 

ligger under fem liter per 100 kilometer. 

OECD, Organisation for Economic 

Co-operation and Development, har 

undersökt om förnyelsebara bränslen 

verkligen är bättre för vår planet. För att 

tillverka bränslen över huvudtaget krävs 

energi. Vissa gånger går miljö vinsten 

förlorad genom att tillverknings processen 


förbrukar energi från exempelvis 

kolkraftverk. Undersökningen ger 

exempel från USA där en del etanol 

utvinns ur majs och vid omvandlingen 

används el från just kolkraftverk. 

I en studie gjord av europeiska 

kommissionens forskningscenter, oljeindustrin 

och de största europeiska 

biltillverkarna så har svensk etanol 

granskats. Där kom man fram till att en 

75 procentig miljövinst ändå kan göras. 

Detta gäller den etanol som blandas i 

bränslet E85 som består av 85 procent 

etanol och 15 procent bensin. Men det 

kan bli problem om efterfrågan ökar då 

behovet kanske inte kan täckas. Odlingsbar 

mark är inte oändlig, råvarorna som 

används vid etanolframställning kan 

trissa upp priserna på mat. För länder 

som grundar sin ekonomi på jordbruk 

kan det vara en svår balansgång. Det 

finns många aspekter, etanol bra eller 

dåligt? Naturskyddsföreningen menar att 

det är ett bra bränsle ”men ingen långsiktig 

lösning”. 

Bränslet som många verkar anse vara 

det bästa för miljön är biogas. Ingen ”ny” 

koldioxid släpps ut, utan bara koldioxid 

som varit bunden i exempelvis träd. Idag 

drivs mest innerstadsbussar och servicefordon 

med biogas eftersom tillgången är 

ganska begränsad. Gasfordon är dyra att 

köpa men är desto billigare i drift, biogas 

är nämligen helt skattebefriat. 

AnDrA sorters miljöbilAr är de 

som drivs helt eller delvis med hjälp av 

el: el hybrider och laddhybrider. Den 

vanligaste , elhybriden, samlar energi 

från inbromsningar och i och med att 

motorn är igång. När bilen står still stängs 

förbrännings motorn av och eldriften tar 

Foto: www.sxc.hu

vid. Men om bilen körs mycket på landsvägar 

gör en elhybrid nästan ingen nytta 

eftersom förbränningsmotorn används 

mest. En laddhybrid har ett starkare batteri 

än elhybriden och kan laddas genom ett 

vanligt vägguttag. Bilen kan gå på ren eldrift 

i cirka fem–tio mil innan den vanliga 

motorn kickar in. 

ett generellt problem med hybrid bilar 

är att de drar ganska mycket bränsle om de 

Biogas 

Bildas under nedbrytningen av biologiskt 

material från exempelvis soptippar, slam 

från reningsverk och gödsel. Materialet 

rötas i en syrefri miljö. Under processen 

bildas en gas som består av metan och 

koldioxid. gasen renas från koldioxid och 

består till slut av cirka 97 procent metan 

som kan användas som bränsle. 

Kan minska klimatpåverkan med cirka 85 

procent. 

går över till bensindrift. Fortfarande måste 

bränsleförbrukningen drastiskt minskas, 

vad det än handlar om för slags bränsle. 

– Framtidens forskning måste 

fokusera på effektivare motorer men 

även andra sorts bränslen. Det säger 

Hans Erik Ångström, professor i 

förbränningsmotor teknik på KTH. 

2007 införde staten en miljöbils premie 

på 10 000 kronor men den togs bort i 

juli 2009. Det har dock inte gjort någon 

frAmtidståget tubulAr rAil 

tubulAr rAil är tåget där hjul och skenor 

har bytt plats. Skenorna sitter på sidorna 

om tåget istället för på marken och hjulen 

sitter i betongpelarna. 

Tåget kommer att ha plats för 400–500 

passagerare och väga ungefär 150 ton 

medan ett vanligt tåg väger 400–500 ton 

med samma antal passagerare. Den lätta 

vikten förklaras med att motorn sitter i 

ringarna och inte i tåget. Den lätta vikten 

gör att det krävs mindre energi för att få 

det i rörelse. 

Födelseorten för Tubular Rail har 

diskuterats och en av kandidaterna är Ohio 

i USA men inget beslut har ännu tagits. 

Enligt uppfinnaren Robert Pulliam ska 

Tubular Rail vara ett säkert transportalternativ 

och påverka så lite som möjligt 

i infrastruktur och miljö. 

etanol 

alkohol som kan användas som 

motorbränsle. 

etanolen som säljs i sverige tillverkas 

främst från rester av sockerrör och från 

pappersmasseindustrin. Blandas med 

bensin då det behövs för att smörja 

motorn. 

Kan minska klimatpåverkan med cirka 60 

procent. 

Framtid 

skillnad eftersom miljöbilsköpen ständigt 

ökar. Idag rullar cirka 290 000 miljöbilar 

på Sveriges vägar. Numera är bilar med 

låg bränsleförbrukning skattefria de fem 

första åren. 

Enligt ett beslut från EU ska 10 

procent av drivmedlen vara förnyelsebara 

år 2020. Kommer det att lyckas? 

Och kommer det att innebära någon 

skillnad för miljön? 

Madeleine Holgersson 

naturgas 

Fossil gas som förekommer i 

jordskorpan. den kan utvinnas 

separat eller vid samtidig utvinning 

av olja. gasbilar kan tankas med 

både bio- och naturgas. 

Kan minska klimatpåverkan med 

15-25 procent. 

Källa: naturskyddsföreningen 

Bild: Clara savarin 


Framtid 

I atmosfären sprider flygplan ut svavel som ska efterlikna vulkanutbrott. Svavelpartiklarna 

reflekterar sedan solljus så att solenergi studsar tillbaka till rymden. Foto: The Independent 


ett försöK att rädda vår planet 

Alla länder kan inte minska sina utsläpp efter miljökraven för att nå G8-ländernas och 

EU:s klimatmål. Därför har den globala uppvärmningen fått plan B: Geoengineering. Det 

finns dock delade meningar om vad man bör göra för att rädda miljön. Johan Rockström 

och Marcus Wendin tycker till om klimatmanipulering. 

GeoenGineerinG är ett sätt för 

människan att gå in och ändra på jordens 

klimat. Många har varit kritiska mot 

geoengineering, som också kan kallas 

klimatmanipulering, och forskarna har 

inte tagits på allvar. Men i takt med att 

klimatet förändras och länder inte har råd 

att minska sina utsläpp har människor 

blivit mer öppna för andra alternativ, 

nämligen plan B. 

Det bedöms svårt att hålla målet om 


att jordens genomsnittstemperatur bara 

får stiga med två grader från våra idag 14 

grader. 

Professor Johan Rockström, vd för 

Stockholm Environment Institute, 

är en av dem som ifrågasätter 

klimatmanipuleringen. 

– Jag är skeptisk till klimatmanipulering 

i och med att det kan medföra 

stora risker som vi inte känner till. Vi 

vet inte om alla konsekvenser. För bara 

ett par år sedan var forskningen kritiskt 

inställd till geoengineering men idag 

övervägs det då vi kanske blir tvungna att 

se över en del av metoderna, säger Johan 

Rockström. 

Det är viktiGt att skilja på två typer 

av geoengineering. SRM anses vara 

mindre säker och mindre tillförlitlig 

än CDR eftersom alla SRMlösningar 

är tillfälliga. Forskare från The

Royal Society i England gett ut sin 

rapport Geoengineering 2009 där de 

redogör för de olika alternativ som 

klimatmanipulering ger oss. 

Johan Rockström tycker att lagring av 

kol i marken är den bästa lösningen. 

– Jag är helt klart mer för CDR, då tar 

vi bort det vi tillfört istället för att tillföra 

fler ämnen i atmosfären. 

Hur tycker du att man ska rädda 

m i ljön? 

– Första målet är att sänka våra utsläpp 

redan inom några år. Andra utmaningen 

är att sköta våra marker och ekosystem 

så att de kan ta upp koldioxid från 

atmosfären. Tredje målet bör vara att titta 

på olika former av geoengineering för 

att dämpa risken för farlig uppvärmning, 

säger Johan Rockström. 

Men även om vi stoppar alla 

våra utsläpp idag skulle den globala 

uppvärmningen fortsätta i flera år innan 

vi märker någon skillnad. 

– Plan C vore om det fanns en global 

pausknapp. Vi har nämligen inte 

lösningen idag. Så kan vi trycka på 

play kring… 2030 igen, säger Johan 

Rockström. 

ett rött hus 

med vita Knutar på månen 

ett hus på månen. Ett rött hus med 

vita knutar. Ett hus som ska tala om att 

ingenting är omöjligt. 

1999 fick konstnären Mikael Genberg 

en ide och om två år ska huset vara på 

plats. 

Mikael Genberg står bland annat 

bakom hotell Hackspett och hotell Utter 

in. Två stugor som kan hyras ut, den ena 

byggd i ett träd och den andra på en flotte. 

Nu vill han placera ett hus på månen. 

Tillsammans med Svenska Rymdbolaget 

har Genberg utvecklat en plan för 

projektet och Gunnar Tibert på KTH 

marcus WenDin, miljökonsult 

vid Miljögiraff, tycker inte 

att klimatmanipulering är rätt 

tillvägagångssätt. 

– Det låter som om man riktar sig mot 

symptomen istället för orsakerna. Vårt 

beteende har visat att det är ohållbart. Vi 

kan inte manipulera världen mer än vad vi 

redan har gjort. Det är helt vansinnigt! 

Vad ska man göra istället för 

klimatmanipulering tycker du? 

– Alla länder bör satsa på plan A, 

jobba med styrmedel så att folk beter 

sig miljömedvetet. Klimatmanipulering 

bör inte ske på internationell nivå, säger 

Marcus Wendin. 

clArA SAvArIn 

Plan A: Minska våra utsläpp. 

Plan B: geoengineering, 

Klimatmanipulering. 

Två typer av klimatmanipulering: 

SrM – Solar-radiation management 

Tillvägagångssätt: Spegla bort 

solenergi från jordens yta. 

cdr – carbon dioxide removal 

Tillvägagångssätt: Ta bort kol från 

atmosfären. 

arbetar med huskonstruktionen. 

Tillsammans med NASA Ames 

Reserach Center i San Fransisco har de 

gjort en uppskjutningsplan. 2012 ska 

huset upp i rymden. 

En rymdsond ska skjutas upp och 

kasta ut huset på månen. Huset är då 

nedvikt i en låda och ska veckla ut sig 

själv. Projektet beräknas kosta omkring 

500 miljoner kronor. Pengarna kommer 

från stödjande företag och vänföreningen 

Månhusets vänner. 

AngelIcA edvArdSSon 

Framtid 

exempel på cdr-lösningar med syfte att 

minska mängden kol i atmosfären 

Bild: vattenfall.se 

Koldioxid komprimeras under högt tryck 

och blir till vätska. vätskan förs sedan ned 

till gasfält under marken. 


Bild: lunaresort.se

Krönika 

Utomjordiskt 

engagemang 


F 

örra året kom som några av er kanske hört en liten film som heter Avatar. 

I den framställs naturen på den avlägsna planeten Pandora som det mest 

fantastiska man kan tänka sig, men människorna som invaderar den varken 

förstår eller bryr sig. Situationen påminner oss om den som jorden befinner 

sig i, och enligt regissören James Cameron säger filmen oss några viktiga saker om 

vår egen planet. Många verkar ha tagit det till sig. 

Blå adrenalinpundare som kopplar ihop sig med djur och plantor genom 

tentakels noppar engagerar alltså. Samtidigt nästan surregnar det filmer som 

dryper av miljöengagemang och 

handlar om vår egen planet, The 

Cove och An Inconvenient Truth 

är två omtalade exempel. 

De har däremot inte alls fått 

samma genomslag som Avatar, 

trots att de handlar om högst 

verkliga problem i vår högst verkliga värld. De om några borde ju engagera. 

Problemet för många är att vår verklighet inte är lika intressant som den fiktiva 

på en avlägsen planet. På flera forum talas det till och med om folk som blivit 

deprimerade och begått självmord för att de inte velat leva i en värld som inte är 

som den i filmen. Paradoxalt nog är det distansen till den utomjordiska naturen 

som gör att vi kan se den som fantastisk. Vår egen natur ligger oss för nära, och 

jordens eventuella undergång går alldeles för långsamt för att vi ska orka lyssna. 

Därmed inte sagt att det är sämre att bli intresserad av miljön genom Avatar än 

någon annan film, alla sätt är bra sätt. Jag ställer mig dock lite tvivlande till om 

intresset verkligen sträcker sig längre än till den kommande uppföljaren. Det är 

ju en sak att ta någon sorts ideologisk ställning för vår miljö direkt efter att man 

sett filmen, och en annan att faktiskt göra något för densamma. 

Seriösa miljöfilmer om vår planet tror jag har möjlighet att inspirera oss till att 

göra något, och förhoppningsvis kan Avatar fungera som en inkörsport till dessa. 

Nu tror jag att det är få som blir miljöaktivister efter att ha sett en film, men den 

kan kanske få folk att åtminstone ta ställning till om de vill göra något för miljön. 

Många i den äldre generationen, och i min med för den delen, har vuxit upp utan 

att tänka på miljön och det är såklart inget man ändrar på i en handvändning. 

Om man bara kan få folk att tänka igenom frågan och bilda sig sin egen 

uppfattning tror jag mycket är vunnet, eftersom det är svårt att argumentera 

för miljöförstöring. 

”Vi ärver inte jorden från våra förfäder, vi lånar den av våra barn” lyder ett 

gammalt, ödesmättat talesätt. Den vanliga etiketten som gäller när man lånar 

något borde också gälla i det här fallet. Man försöker göra så lite åverkan som 

m öjligt, och räknar samtidigt med att den man lånat av är beredd på lite slitage. 

Sigge TroST

Miljöbov i håret 

De flesta mjällschampon på den svenska 

marknaden innehåller ämnet zinkpyrition. 

Det är mycket giftigt för fiskar, kräftdjur och 

andra arter som lever i vatten. Svenska 

Naturskyddsföreningen uppger att det räcker 

med 1/3 kryddmått av ämnet för att döda 

hälften av alla fiskar i ett akvarium med 

1000 liter vatten på fyra dagar. Trots att 

zinkpyrition är förbjudet i båtbottenfärger är 

det tillåtet i hygienprodukter. I Sverige finns 

ingen lag som säger att hygienprodukter ska 

vara miljövänliga. 

Hållbara möbler 

Möblera hållbart, både kvalitets- och 

miljömässigt. Är din soffa Svanenmärkt 

innebär det att det har ställts höga krav på 

allt från tillverkningen till transporten av 

varan. Men även råvarorna såsom träet, 

stoppningen och förpackningen är granskade. 

Kvaliteten och komforten tas tydligen också 

med i beräkning. Så då kan man med gott 

samvete sjunka ner i sin gröna, sköna möbel. 

Måla dina väggar gröna 

Nyinflyttad eller dags att renovera? Glöm 

inte att titta på burken att målarfärgen är 

miljömärkt antingen med Svanen eller 

EU-blomman. Miljöanpassad färg får 

inte innehålla höga halter av miljö- och 

hälsofarliga lösningsmedel. Detta betyder 

i regel att bara vattenbaserad färg kan 

miljömärkas men de har ändå bra lack- och 

täckförmåga. I Sverige finns sex företag 

som erbjuder miljömärkt färg: Akzo, Alcro, 

Arboretic, Beckers, Colorex och Landora. 

21 000 släckte ljuset Hajfisket hotar syret Panten ska höjas 

För att visa sitt stöd för klimatet deltog 

människor i 126 länder i Earth Hour och 

släckte ljuset under en timme den 27 mars 

2010. I Sverige släckte uppskattningsvis 

21 000 personer ljuset. 

Under kvällen hölls bland annat en gratis 

konsert i Kungsträdgården där elitcyklister 

trampade el till scenbelysningen. 

Earth Hour startade i Sydney 2007, på 

initiativ av Världsnaturfonden i Australien, 

för att initiativtagarna ville uppmärksamma 

beslutsfattare på klimatfrågan. 

Förra året släckte totalt nästan en miljard 

människor ljuset världen över. 

Plankton i havet producerar 70 procent av 

syret vi människor förbrukar. Tack vare att 

hajar livnär sig på fiskar som äter plankton 

skapas en balans. Men de senaste 20 åren 

har 90 procent av hajpopulationen försvunnit. 

Stoppas inte hajfisket kommer det finna s för 

många planktonätare och för lite plankton 

som ger jorden syre. 

Notiser 

Den 15 september i år höjs panten på 

returburkar för första gången sedan 1987. 

Panten höjs från 50 öre till en krona. I dag 

återvinns nästan nio av tio burkar, vilket är 

bland de bästa resultaten i världen, men det 

når inte upp till det nationella målet om 90 

procent återvinning. 

– Vi hoppas på att kunna öka återvinningen 

och den höjda panten är en del av arbetet, 

säger Pelle Hjalmarsson på Returpack, som 

ansvarar för pantsystemet. 


Krönika 


”En stor jävla 

klick mEd 

hundskit” 

Det är 12 grader ute och solen skiner. Talljoxarna har letat sig fram och 

kvittrar för allt vad de är värda, gruset knastrar härligt när jag går i 

mina vita tygskor, och krokusar i olika färger lyser upp den bruna 

gräsmattan tillsammans med snödroppar och tussilago. 

Våren är här. Vinden fläktar ljummet mot ansiktet och det går ett fantastiskt 

lyckorus genom hela kroppen. Allt är möjligt, världen ligger framför fötterna 

och jag börjar studsa fram över trottoaren. Plötsligt 

hörs det ett stort klafs. Jag blir högst omilt nerdragen 

på jorden igen. En blick ner mot skorna, därefter 

fö ljer en svordom som hade gett gammelmormor 

Agda en hjärtattack direkt. 

Hundskit. En stor jävla klick med hundskit har jag 

just trampat ned i. Fan vad äckligt. 

Jag börjar se mig omkring, och verkligheten 

kommer sakta tillbakakrypande. Ölburkar smälter 

fram ur snön, och det ligger snusprillor och 

cigarett fimpar överallt. Slaskiga högar av gamla 

tidnings papper ligger slängda lite varstans på sidan 

av gångvägen. 

Det här är en uppmaning till alla er som vill fortsätta leva i er lilla romantiserade 

vårbubbla. Släng ett öga på var ni sätter fötterna. Det är så tråkigt att 

(bokstavligt) skita ner sina nya, vita Converse. 

Och ni andra, hundägare som snusare, gör en insats för framtidens generation 

och ryck upp er några nivåer. Jag tror inte att ni heller vill förstöra era nyinköpta 

tygskor. 

Sara Bratell 

Foto: sxc.hu

Foto: Carlos Porto /FreeDigitalphotos.net 

krysset 

Korsord 


32 | Tellus

Tellus - Södertörns högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?