Människan – ett cirkelbevis - Predictum

Värderingar 

Ett utvidgat resonemang om människans situation 

Ernst Wigforss (1881 - 1977); Minnen del III 1 

Det är människan givet att kunna både handla och tänka över sitt handlande, att agera på scenen och samtidigt vara 

åskådare. 

1 Blickar tillbaka; Aktör och betraktare

S28 Manus v 6.1 

Innehållsförteckning 

Inledning 

Det sekulariserade samhället 

Grundläggande värderingar 

Vad är beständigt? 

Slutsatsen 

Ordlista 

© 2007 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / www.predictum.se 2


Inledning 

Sammanställning är ett tillägg till Samtal i Hagaparken, Betraktelsen och Individen med 

en återkoppling till Selekteringsprocessen. 

Individen och hennes värderingar är en blandning av något vi kan kalla för hennes egna 

och av kollektivet applicerade värderingar. I denna sammanblandning formas de 

kännetecken som ger individen hennes identitet. 

Genom att tillföra logiskt formulerade värderingskriterier till Selekteringsprocessen 

skapas förutsättningar för en medveten strävan mot långsiktigt stabila 

samhällsvärderingar. 

Samhällets och individens värderingar kan liknas vid ett cirkelbevis, som med stöd av 

logiskt formulerade strukturer, går att långsiktigt påverka, i en för alla, positiv riktning. 

Vi föds som original och vi dör som kopior. Det är kopian som är vårt gemensamma 

ansvar. Det är kopian som individen ständigt måste sträva efter att förbättra. 



Det sekulariserade samhället 

Det hävdas att individens och därmed samhällets moral riskerar att falla samman vid en 

alltmer utbredd sekularisering. Ett minskat religiöst inflytande anses vara huvudskälet till 

att det moderna samhället håller på att tappa de etiska och moraliska ”rättesnörena”. 

Frågan är, om religionen verkligen kan anses vara ett moraliskt ”rättesnöre”. Flera av 

dagens ”moraliskt förtappade” ledare påstår själva att de är troende. Och vår historia 

och vår nutid visar med all tydlighet att det finns tidsepoker av bristande moral även i 

samhällen med ett starkt religiöst inflytande. 

Religionen bör snarare betraktas som en spegelbild av vår moral eftersom religionen är 

skapad av människan för människan. Därmed blir den en spegel i vilken individen kan 

söka och studera sina egna moraliska värden. Världens religioner liknar varandra därför 

att de reflekterar människans grundläggande moral. Spegeln blir ett sätt överföra vårt 

eget moraliska budskap till oss själva. Men det är ett misstag att tro att religionen är vår 

moral. Den är en uttrycksform, av flera, för vår moral, men den är inte vår moral. 

Mänsklighetens moral skapas, utvecklas och formas i kollektivet. I ett nu som ständigt 

återskapas. 

Vad är moral? 

Moralen är skapad av den enskilda människan, för att den enskilda människan ska 

kunna fungera i ett kollektiv. Den enskilda människan, individen, är samhällets minsta 

gemensamma nämnare. I ett balanserat samhälle överensstämmer den av kollektivet 

konstruerade moraliska spegeln med den spegel i vilken individen söker ett personligt 

ansvar mot det samhälle av vilket hon själv är en delmängd. Därför är det av största 

betydelse att samhället på effektivast möjliga sätt formar den moraliska spegel i vilken 

den enskilda individen får den av samhället skapade samhällsmoralen bekräftad. 

Många vänder det religiösa rummet ryggen därför att den religiösa undertonen, den 

hierarki på vilken religionens auktoritet (som system) vilar, känns irrelevant eller direkt 

motbjudande. Det är beklagligt eftersom religionen, som form och till innehåll, har så 

mycket att berätta om oss själva till oss själva. En friare syn på det religiösa rummet 

vore önskvärt och förmodligen även tacksamt för de allra flesta. Frågan om Guds 

existens är av underordnad betydelse. Frågan om hinduismen, kristendomen eller islam 

är lika irrelevant, medan religionen i sig, dess innehåll och dess berättelser är av största 

värde för att förstå vår relation till varandra. 

Bör ett civiliserat samhälle utgå från människans grundläggande värderingar, av vilka 

religionen är att betrakta som en reflektion? 

I tusentals år har naturrätten haft en framträdande roll i det politiska och sociala 

tänkandet; uppfattningen att den politiska ordningen utgår från ett antal moral lagar, som 

står över tidens och rummets nycker. Det är både möjligt, och även sannolikt, att det 

finns en sådan naturrätt. Många religioner har en gemensam grundstruktur, trots att de 

utvecklats oberoende av varandra i tid och rum. 2 Samtidigt går det inte att förneka att en 

naturrätt i sig, om än viktig, inte är tillräcklig för att skydda civilisationen från att drabbas 

av samtidens fasor. Det finns många exempel i människans historia då samhällets 

värderingar förändrats. 

Är religion liktydigt med moral? 

Gudsbegreppet, som anses representera det högsta goda, har under olika tidsepoker 

används till att förtrycka minoriteter. Korståg och häxprocesser är bara några av de fasor 

2 Naturrätten vs moralen, diskuteras i Samtal i Hagaparken. 



som med entusiasm och under massornas tillrop utförts i Guds namn. 

H. Bondi; Religion is a good thing 

I stora delar av det kristnade Europa brukade de gudfruktiga bränna gummor som 

misstänktes vara häxor, en tung plikt som de menade att bibeln oavvisligen lagt på 

dem. När det gäller häxbålen är fakta tydliga nog. För det första drev tron människor 

som normalt var hyggliga att begå obeskrivligt fasansfulla gärningar, ett exempel på att 

vanliga, sunda, mänskliga känslor som hjälpsamhet och motvilja mot grymheter kan 

sättas ur spel, och har satts ur spel, av religiös nit. För det andra blottas obarmhärtigt 

ihåligheten i påståendet att religionen lägger en fast och absolut grund för moralen. 3 

4 

Det uppskattas att 150 000 till 200 000 människor dömdes till döden 

i Europa anklagade 

för häxkonster under perioden 1400 - 1650. En del brändes på bål, andra hängdes och 

en tredje grupp hängdes först, för att därefter brännas. Det finns otaliga dokumenterade 

övergrepp som beskriver den häxjaktshysteri som drog fram under nästan 250 år. Det är 

inte denna sammanställnings syfte att redovisa de grymheter som begåtts mot oskyldiga 

människor under häxjakten, eller andra ohyggliga brott som utförts, och fortfarande 

utförs, i religionens namn. Det viktiga i sammanhanget är H. Bondis slutsats att även 

religiös nit, i likhet med vilken annan systemstruktur som helst, kan förvandla vanliga 

sunda och hyggliga människor till utövare av brott som under andra betingelser anses 

ofattbara. Och detta trots de grundsatser och övertygelser som religionens utövare 

bygger sin auktoritet på. 

5 

Karl W. Deutsch (1912-1992); Politik och styrelse 

Effekten av ett system kan bli ödesdiger och destruktiv. System kan vara fällor. De har 

en egen logik som t.o.m. går utöver intressena hos de individer som de temporärt kan 

belöna. Många slavägare tjänade t.ex. på det sociala systemets slaveri. Följaktligen 

lärde de sig att tro på det och försvara det. De envisades med att handla i 

överensstämmelse med detta system även då det ledde till ekonomisk stagnation och 

inbördeskrig, förstöring av deras hem, förlusten av deras egendom och döden för 

deras barn. 

Vare sig vi talar om katastrofer i naturen eller det mänskliga livet, en maskins funktion 

eller de långsammare förändringarna i politiken, är det viktigt att inse att många 

företeelser i alla dessa fall frambringas av system. 

Foster Cuncliffe, var engelsk köpman vid 1700-talets början. När Cuncliffe dog fick han 

följande eftermäle: 6 

En köpman vars hederlighet, duglighet och insikt i merkantila ting skaffade honom 

själv och hans land rikedom och anseende; en myndighetsperson, som hävdade 

rättfärdighetens sak med klokhet och opartiskhet; en god kristen, gudfruktig och 

exemplarisk i utövandet av alla sina plikter; en vän av dygden, en fader för de 

nödlidande, en fiende blott till last och lättja. 

När Liverpool vid 1700-talets början fungerade som ett av den internationella 

slavhandelns centra var Cuncliffe en av de ledande slavhandlarna. Han hade fyra 

fartyg i ständig slavtrafik, vart och ett rymmande 1 120 slavar. ”En fader för de 

nödlidande” är alltså ingen tom fras. Cuncliffe var en fader för 4 480 nödlidande per 

frakttur. 

Individen är och förblir en delmängd, en produkt, ett resultat, av de system, det 

samhälle, de rum, de traditioner och värderingar, som formar henne, då som nu. 

3 

H. Bondi,; ”Religion is a good thing”, Lying Truths (red. R. Duncan och M Weston-Smith; Pergamon 1979); Källa: Paul Davis; Gud 

och den nya fysiken; Kapitel 1, Vetenskap och religion i en föränderlig värld 

4 

Senare tids forskning har ifrågasätt antalet avrättade under inkvisitionen. Kjell Jonsson, Harmoni och konflikt (1991) hävdar att bara 

en bråkdel av de åtalade avrättades; under perioden 1550 – 1610 drygt 600 personer, eller i medeltal tolv om året. Källa: Sten Högnäs; 

Idéernas historia 

5 

Kapitel 9 Politiska systems prestationsförmåga; Nyttan av systemteori 

6 

Göran Palm (1931 - ); En orättvis betraktelse; 1966 



Finns det en Gud? 

Frågan om Guds existens återkommer ständigt med förnyad aktualitet genom 

människans historia. Människan försöker på olika sätt och med olika metoder verifiera 

eller förkasta Gudsbegreppet. 

Charles Darwin (1809 - 1882); Människans härkomst (1871) 7 

Tron på Gud – Religion – Det finns inga belägg för att människosläktet från 

begynnelsen var begåvat med den förädlade tron på en allsmäktig Gud. Det finns 

tvärtom rikliga vittnesbörd, som ingalunda hämtats från tillfälliga besökare, utan från 

människor som under lång tid levt tillsammans med vildar, som visar att det har funnits 

och fortfarande finns många folkslag som inte har någon uppfattning om en eller flera 

gudar och vars språk saknar ord för varje sådant begrepp. Denna frågeställning är 

naturligtvis fullständigt skild från den högre frågan om det finns en Skapare av och 

Styresman för universum, en fråga som har besvarats jakande av de största snillen 

som någonsin funnits till. 

Om vi under begreppet ”religion” även inkluderar tron på osynliga andliga väsen ställer 

sig saken emellertid helt annorlunda. Sådana föreställningar tycks nämligen vara så 

gott som universella hos de mindre civiliserade folkslagen. Inte heller är det svårt att 

förstå hur de har uppkommit. Så snart som fantasin, nyfikenheten och förmågan att 

förundras, liksom en viss förmåga att dra slutsatser, hade utvecklats något, fick 

människorna naturligtvis behov av att förstå vad som pågick runt omkring dem och 

började spekulera över sin egen tillvaro. Som mr M’Lennan har anmärkt: ”Någon 

förklaring till livets mirakel måste människan hitta på, och den enklaste och närmaste 

till hands liggande hypotesen tycks – av dess vida utbredning att döma – vara att 

tänka sig att naturfenomen kan förklaras genom att samma andeväsen, som 

människorna vet driver dem själva till handling, även verkar i djur, växter, livlösa ting 

och i naturkrafterna”. 

Men ett ifrågasättande av Gudsbegreppet medför inte nödvändigtvis att den till 

Gudsbegreppet relaterade moraliska spegeln behöver, eller ens bör, nedmonteras. Det 

religiösa kärleksbudskapet är att betrakta som en del av den logiska struktur av 

mänskliga värderingar, som bildar grunden för samverkan mellan individerna i 

kollektivet. 

Blir slutsatsen att människan bör bli agnostiker? 

Agnosticismen hävdar att vi inte kan veta något om Guds existens, vilket felaktigt går att 

uppfatta som att en agnostiker förnekar Gud och därmed skulle tvinga agnostikern att ta 

avstånd från religiösa traditioner. 

Bråkenhielm/Fagerström ger i boken Gud & Darwin en mer nyanserad och liberal 

definition av agnostikern där det lämnas ett utrymme för existentiell fantasi och 

moraliska undertoner utan en nödvändig förankring i en logisk-rationell 

verklighetsstruktur: 

En agnostiker är en person som anser att vi inte kan och aldrig kommer att kunna veta 

något om Guds existens. Vi bör anpassa oss till detta och nöja oss med en religion 

som klargör våra värden och förser oss med högtidliga utopier och fängslande myter. 

Ungefär som grekerna talade om naturen med hjälp av myterna om Zeus, Pallas 

Athene och Venus. Då blir allt betydligt enklare – och vi kan fortsätta att gå i kyrkan 

och sjunga om både den kommande blomstertiden och den glimmande 

juldagsmorgonen. Och medan vi sjunger våra psalmer och lyssnar till predikantens 

moraliska förkunnelse, så är vi naturligtvis medvetna om att religionen handlar om 

7 Jämförelse mellan människans och lägre stående djurs själsförmögenheter, del 1 



känslor och visioner. Men inte om verkligheten. 8 

Slutsatsen blir en uppmaning till människan att bejaka den inre rösten och hörsamma 

myternas moraliska vädjan utan att för den skull, med nödvändighet, sammanföra dem 

med ett Gudsbegrepp. 

Eller som en medelålders kvinna uttryckte det ”Jag tycker om kyrkan, men jag saknar 

inte prästen”. 

Grundläggande värderingar 

Vad är ett samhälle? Hur definieras det? 

Ett samhälle består av individer som via en mångfald av system sammanlänkas till en 

virtuell, upplevd, helhet. Men det är lika fel att påstå att ett samhälle enbart består av 

system som att påstå att ett samhälle enbart består av individer. Samhället uppstår i en 

interaktion mellan system och individer. Systemen påverkar individen och individen 

påverkar systemen. Systemen representeras av dess ledare och därför blir samhällets 

ledare av utomordentligt stor betydelse för samhällets utveckling. Om ledarna inte 

representerar det samhälle de är satta att representera så riskerar de att stjälpa hela 

samhällsutvecklingen. 

Emil Ludwig, diktatorn Benito Mussolinis (1883-1945) levnadstecknare 

Jag gick till fönstret bredvid och observerade hans (Mussolinis) profil när han 

tittade ner på den skrikande människomassans stormhav med ett 

patriarkaliskt ironiskt ansiktsuttryck. Så lyfte han upp sin hand för att få 

tystnad, sa trettio innehållslösa meningar, mottog ännu en ovation och 

återvände sedan till mig: ”Massan betyder lika mycket för mig som en 

fårskock innan den har organiserats” sa han ”jag har ingenting emot den, jag 

bara förnekar att den kan styra sig själv”. 9 

Martin Bormann (1930 - ) den yngre, präst och lärare, äldsta barnet till Martin och Gerda 

Bormann. 

”Men jag tror att vi måste vara oerhört vaksamma. Vi måste hejda rötan varhelst vi 

finner den. I samma ögonblick man hör någon säga någonting som på minsta vis 

angriper människans värdighet, oavsett om det handlar om utlänningar – vilket nu 

(1990; förf. anm.) händer alltför ofta i västra Tyskland – eller mot människor av annan 

tro eller hudfärg, måste man protestera och argumentera. Sådana åsikter får aldrig stå 

oemotsagda. För ungefär femtio år sedan, skapade ett fåtal människor ett skräckvälde, 

men alltför många, som visste om det, tolererade det. Det började på samma sätt som 

nu – med slagord på väggarna, vulgära skämt och menande blickar. Då var det 

judarna, nu är det turkarna och vietnameserna. Diskriminering och förföljelse kan 

endast få ett slut om vi accepterar individuellt ansvar och aldrig någonsin låter något 

sådant ske utan att protestera och häva upp vår röst. Det, tror jag, är vår uppgift – ja, 

just som våra föräldrars barn”. 10 

Både diktatorn Mussolini och prästen Martin Bormann ger uttryck för de krafter som 

påverkar samhällsutveckling. Mussolini som representant för systemen och Bormann 

som representant för individen. 

Men vilka värderingar är ”riktiga”? Har den muslim rätt som hävdar att den västerländska 

kvinnan förnedras till att bli ett sexualobjekt och den västerländska mannen till en hallick 

eller har de västerländska krafter rätt som vill förbjuda slöjan i skolor och på 

arbetsplatser och hävdar kvinnans rätt till sin egen sexualitet och sitt eget oberoende? 

8 Gud & Darwin; Kapitel 2 Det normala är ett mirakel 

9 Sveriges television; Nova 2002-12 

10 Gitta Sereny (1923 - ); Tyskt Trauma, Kapitel 17 Rikets barn 



Är den sekulära materialismen ett uttryck för ett totalitärt system eller för människans 

frigörelse? 

Det går inte att svara på den frågan eftersom människans värderingar är föränderliga 

och måste så förbli. De värderingar som gäller i ett samhälle, i en tid, behöver inte med 

nödvändig lagbundenhet vara desamma i ett annat samhälle eller i en annan tid. Det 

finns inga ”riktiga” värderingar annat än som en kollektiv överenskommelse. 11 

Hur ska individen kunna påverka samhällets moralspegel12 om inte individen själv är 

medveten om vilka värderingar hon bör försvara och värna? Och om individen dessutom 

är en återspegling av de värderingar individen själv utgår från när hon förväntas påverka 

den selekteringsprocess som leder fram till den moralspegel vilken formar henne? Vilken 

är då utgångspunkten? 

Denna insikt är av grundläggande betydelse för vår förståelse av den process som både 

formas av, men samtidigt formar, individen. Vi är vad vi själva gör oss till! Det är 

individen som formar de kollektiva värderingar av vilket samhället består. Denna 

cirkelrörelse, återupprepas ständigt. 

Men genom att förstå den utgångspunkt som formar de värderingar vilka utgör den 

gemensamma basen för vår förmåga att verka och leva i ett kollektiv, kan till synes 

oförsonliga samhällsvärderingar mötas. 

I det perspektivet får myterna och religionen, som ett individuellt förhållningssätt och ett 

bejakande till det samhälle individen själv är en delmängd av, stor betydelse. Myterna 

och religionen tillåts stå vid sidan av, och därmed bilda en grundläggande utgångspunkt, 

för samhällets konstruktion. Myternas och religionernas värderingar, bildar en 

utgångspunkt, utifrån vilket individen, genom selekteringsprocessen, tillåts konstruera 

den moralspegel omkring vilket samhället, dvs. system och individer, kan gestaltas. 

Men är inte resonemanget till stor del av historisk natur? Civilisationen har trots allt 

utvecklats och mognat. Har inte dagens civiliserade människa en mer genuin och 

utpräglat stabil värdegrund, som på ett betydligt bättre sätt skyddar både individen och 

samhället mot t ex militära konflikter och annat elände? 

Dessvärre tyder det mesta på att civilisationen är en bräcklig grund för en stabil 

värdegrund. Den riskerar ständigt att kastas över ända när nya auktoriteter får ett 

växande inflytande eller när gamla etablerade auktoriteter sönderfaller. Det finns många 

exempel i vår historia. 

Perioden 1967 - 73, under de så kallade rekordåren, fördubblades lönerna i Sverige 

medan priserna bara steg med femtio procent, vilket naturligtvis ledde till rejäla 

standardförbättringar. Och även om skatteuttaget var enastående högt så gick det mesta 

av skattemedlen trots allt tillbaka i form av bidrag och transfereringar. Antalet 

statsanställda ökade från 50 000 år 1970 till närmare 400 000 år 1975, samtidigt som 

andelen anställda inom jordbruk och industri minskade. Det var en tid av stora 

förändringar. En tid som gränsade till vilsenhet. Gamla värderingar reviderades och nya 

värderingar fick ett växande inflytande. 

Göran Hägg (1947 - ) Välfärdsåren 1945 - 1986 

Det som kännetecknar rekordåren är en lekfullhet som i efterhand bäst går att beskriva 

i termer av rotlöshet. Normer och strukturer befann sig i upplösning därför att den 

ekonomiska och sociala utvecklingen skapade ett handlingsutrymme vars begränsning 

var otydlig. Resultatet blev en tveksamhet kombinerad med ett ifrågasättande av 

gällande auktoriteter, ledde till ett famlande i mörker, ett trevande och sökande efter 

11 Det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess påverkar systemens och individernas grundvärderingar på ett sätt som inte 

redovisas inom ramen för denna sammanställning eftersom det skulle leda till ett alltför långtgående och omfattande resonemang. 

12 Moralspegelns konstruktion redovisas i Selekteringsprocessen. 



något nytt som ingen riktigt visste vad det var, annat än att det var en frigörelse från 

något gammalt in i något nytt som ännu saknade konturer. Sökandet ledde till en stor 

lust att experimentera; inom skolan blev oordning rentav önskvärd som ett tecken på 

den nya människa som frigjorde sig från historiens bojor. Skolan skulle vara ett 

föredöme för den demokratiska utvecklingen i vilken kunskapernas egenvärde 

betraktades som samhällsutvecklingens och demokratins motsats. Idag kan ett sådant 

påstående uppfattas som både naivt och tokigt, men vi får inte glömma bort att flera av 

oss, idag levande, förfäktade dessa värderingar. Många av oss med glöd och 

intensitet, eftersom det enda som kunde skydda individen från det kalla krigets 

katastrof var den enskilda människans kritiska hållning till auktoriteten. Det var en 

självklarhet att varje skola skulle ha en rökruta och det framfördes krav på att skolorna 

även skulle disponera särskilda samlagsrum åt eleverna. Kärnfamiljen ifrågasattes och 

olika nya boendeformer prövades, allt från storfamilj till gemensamma utrymmen för 

matlagning och tvätt. Svensktoppen lades ner under några år på sjuttiotalet och 

marknadsföring blev ett skällsord. Kontrasten till dagens situation, då ungdomar står i 

kö för en möjlighet att bli berömda genom att medverka i en dokusåpa är helt ofattbart 

stor. En genomgripande förändring som har skett på bara en mansålder. Det som var 

helt otänkbart för bara femtio år sedan, är inte bara allmänt accepterat idag, utan 

dessutom mera regel än undantag. Sannolikt måste man ha upplevt rekordåren för att 

kunna förstå den helt sanslösa förändring som skett i samhället sedan dess. 

Detta är inte ett försök att vare sig hylla eller nedvärdera rekordårens samhälle. Syftet 

är snarare att påminna och tillåtas reflektera över hur värderingar och samhällen så 

snabbt kan förändras över tiden, samt att ge en bild av hur ett samhälle kan komma att 

utvecklas när det ekonomiska utrymmet snabbt ökar. 

Den sexuella tokliberalismen, skriver Göran Hägg, inordnas på något vis i ett allmänt 

mönster från rekordåren. Den föregående periodens viktiga och nödvändiga 

frigörelseprocess, buren av det stigande välståndet, tappar på något vis markkontakten 

och rusar vansinnigt vidare bortom det rimliga och begripliga. Drogromantiken och 

knarkliberalismen följer samma mönster. På sitt sätt också den galna yttervänstern efter 

1968. Och så länge ekonomin och den sociala utvecklingen tycktes ånga på som förut 

framstod även dessa egendomliga fenomen som helt i sin ordning. Göran Hägg 

fortsätter: 

Det man i efterhand kan lära av detta är kanske inte främst hur konstig just den 

perioden var utan hur nyckfulla våra värderingar är, hur fort de kan skifta vad gäller vad 

som är gott och anbefallt. Det är aldrig självklart vad som är rätt och naturligt. Vi bör 

vara och förbli toleranta mot avvikande och oliktänkande så länge de inte skadar 

någon annan eller tvingar sitt beteende på andra, men vi bör samtidigt behålla vår 

skepsis och fråga oss om inte de tidlösa tabun vi nyss omfattat ändå inte har någon 

social eller biologisk orsak. Den anglosaxiska lagprincipen om ”en vuxen som 

samtycker” har mycket som talar för sig – med nödvändiga tillägg i tolkningen vad 

gäller beroendeställning och mental hälsa. Lite olika delar av det extrema 

frigörelsekonceptet, som överskred gränsen och bröt mot den principen, har överlevt i 

många länder. Men tack och lov ingenstans de riktigt galna och inhumana inslagen. 13 

Rekordåren var inte enbart agitation, diskussioner och tomma ord, utan även konkreta 

politiska handlings- och åtgärdsprogram. 

Göran Hägg (1947 - ) Välfärdsåren 1945 - 1986 

1972 tillsatte dåvarande justitieministern Lennart Geijer Sexualbrottsutredningen i vars 

direktiv konstaterades att ”Fördomar och tabuföreställningar har länge hämmat en 

naturlig och öppen syn på sexuallivet och dess yttringar. En radikal förändring har 

13 Göran Hägg (1947 - ) Välfärdsåren 1945-86; V Rekordåren 1967-73; 6. Du och Bror och familjelivets förändringar 



emellertid inträtt på senare tid”. Tanken var att avkriminalisera incest, upphäva 

åldersgränser för sexualumgänge, tillåta blottare att följa sin böjelse utan påföljd samt 

mildra straffen för sexuella övergrepp och våldtäkt. När utredningen omsider lades 

fram föreslogs just dessa saker. Kylig, gammeldags kanslisvenska har i texten ingått 

en deprimerande förening med tidens terapiklyschor i detta det kanske sämsta 

exemplet på den samverkan mellan gammal överhöghet och ny välfärdsdemokrati 

som annars gett så goda resultat. Undertecknare var en manlig hovrättspresident, tre 

manliga professorer, två manliga överläkare och en kvinnlig kurator. 14 

- - - 

I samma veva presenterade 1972 års sexualbrottsutredning äntligen sitt förslag i SOU 

1976:9. Det innefattade som vi minns avkriminaliserad incest, pedofilvänligt sänkt 

åldersgräns för sexualumgänge, straffrihet för de flesta fall av samlag med småbarn 

liksom för enklare övergrepp och våldtäkter samt sänkta straff för grövre våldtäkt. 

Konfunderade beslutsfattare och rasande radikala debattörer hade tack och lov redan 

glömt det debattklimat som hetsat fram persedeln, och den försvann i den stora 

skammens glömska liksom den sortens liberaliseringsdiskussion över huvud taget. 15 

Men var inte allt detta bara ett resultat av den rådande tidsandan? 

I en diskussion mellan generationerna kan man få höra äldre uttrycka en uppgivenhet 

inför den yngres ifrågasättanden. ”Det var bara så på den tiden” säger de äldre ”det går 

inte att förklara; det vara bara så på den tiden. Tidsandan var bara sån”. 

När sextiotalets, då unga vänsteraktivister, under 2000 talet konfronteras med 

bandinspelningar från sextiotalets agitation har de själva inte sällan svårt att förklara sig. 

”Är det verkligen jag?” och när de blivit överbevisade kan de inte förklara ”Jag har ingen 

förklaring. Det låter inte klokt. Jag var väl ung och förstod inte bättre. Jag var i likhet med 

mina jämnåriga, påverkad av tidsandan. Det var så på den tiden. Det går inte att 

förklara. Det var bara så”. 

Men vad är det egentligen vi säger? 

Vi säger att vi var annorlunda förr. Att vi var delvis andra individer med andra 

värderingar. På den tiden. I den tidsandan. 

Samma tema återkommer och återupprepas i biografier och i skönlitteratur. ”Det var 

bara så på den tiden”. 

Genom att hänvisa till tidsandan går vi själva fria, dvs. vi kan hävda att vi är samma 

personer då som nu. Det är således inte vi som har förändrats, vi är och har alltid varit 

desamma, det är tidsandan som förändrats, dvs. alla andra, inte vi, utan alla andra. 

På så sätt undgår vi den besvärliga situation där vi tvingas medge att det faktiskt är vi 

och våra värderingar, som är tidsandan. Det är individen i kollektivet som är tidsandan. 

Och vi undviker därmed den olustiga slutsatsen att vi inte tänker självständigt, att en stor 

del av det vi uppfattar som vår egen identitet, våra egna värderingar, faktiskt är en 

reflektion av det samhälle i vilket vi råkar befinna oss. 

Det vi tvingas inse är att tidsandan är nästan osynlig, eller i vart fall otydlig, när vi 

befinner oss i den. Vi medverkar i, är en delmängd av, en uppfattning som vi först i 

efterhand kan utvärdera objektivt. När vi befinner oss mitt i ”tidsandan” är det 

synnerligen svårt att få ett grepp om den, trots att den bevisligen har ett grepp om oss. 

Vi kan helt enkelt inte fullständigt lita på våra sinnens uppfattningsförmåga och omdöme. 

Vad är beständigt? 

14 

V Rekordåren; 6 Du och Bror och familjelivets förändringar 

15 

Göran Hägg (1947 - ) Välfärdsåren 1945-86; VI Nolltillväxt och gröna drömmar 1974-82; 6. Tillnyktring, ekologi, progg och 

jogging 



Omkring vad, kan individen forma ett samhälle, som må vara instabilt i sig, men som kan 

stabiliseras mot något beständigt? När inte ens religionen är någon garanti för en ”stabil” 

värdegrund! Vad är då beständigt? 

Gruppdynamik och grupptryck har en avgörande betydelse för hur människor resonerar 

och agerar. Inte minst militären har genom historien anammat gruppdynamikens 

mekanismer för att forma och motivera soldater till strid. 

Det kan vara olustigt att komma till insikt om att ”mina egna tankar” är summan av något 

vi kan kalla för ”oss själva” och av ”omgivningen överförda” värderingar och åsikter, vilka 

tillsammans skapar mitt ”jag”. Men förståelsen och acceptansen att jag betraktar, av 

”omgivningen överförda” värderingar och åsikter, som mina egna värderingar, öppnar för 

möjligheten att förändra min personlighet, med stöd av logiska resonemang och 

strukturer, genom att medvetet och långsiktigt påverka moralspegeln i det samhälle, av 

vilket flera av mina värderingar är ett resultat. 

Individen kan nu komma att protestera mot detta medvetna ingrepp i den ”fria” tankens 

utveckling. ”Jag” tänker själv, varför en underkastelse av ”jagets vilja” genom att 

medvetet styra den med stöd av logiska strukturer, kan upplevas som motsägelsefull. 

Vad finns det då för garantier att inte krafter utom vår kontroll tar över och förändrar oss i 

en riktning vi egentligen motsätter oss. 

Det vi samtidigt inser är att vi, alldeles oberoende om vi tycker det är tilltalande eller 

förkastligt, redan är en återspegling av de värderingar och de åsikter som finns i 

samhället. Frågan är således inte huruvida vi ska låta oss bli ”manipulerade” av vår 

omgivning utan huruvida vi själva som individer bör ta ett större ansvar och etablera ett 

bättre grepp om den omgivning som manipulerar oss, och gör oss till de individer vi är. 

Vi är, alldeles oavsett om vi önskar det eller inte, systemprodukter av de system i vilka vi 

verkar, men genom medvetna handlingar, via logiska resonemang, kan vi påverka den 

moralspegel, som formar oss, och därmed påverka samhällsutvecklingen i en bestämd 

riktning. Vi kan, genom en aktiv process, göra oss till det vi vill vara. 

Det är i detta perspektiv vi ska betrakta moralspegelns konstruktion. Moralspegeln blir 

en förutsättning för en demokratisering av selekteringsprocessen, samtidigt som en 

demokratisering av selekteringsprocessen blir en förutsättning för moralspegeln; vilket 

därmed leder fram till ett cirkelbevis. Men denna till synes märkliga paradox är i själva 

verket en grundförutsättning för samhällets utveckling eftersom den ger, en för 

samhället, helt nödvändig tröghet, dvs. att samhällsförändringarna kan härledas ur en 

evolution där den rådande samhällsmoralen, likt ormen, ömsar skinn över decennier och 

sekler. 

Vi måste här skilja på den grundläggande logiska strukturen ”att du ska älska din nästa 

såsom dig själv” och det sätt varpå den logiska strukturen överförs till individen (och 

därmed till kollektivet). Den logiska strukturen är att betrakta som en förutsättning, en 

grundläggande naturrätt, utifrån vilken individen bör förhålla sig till omgivningen, men 

den är inte någon ensam garanti för det goda samhället, eftersom systemstrukturerna 

genom formandet av samhällets moralspegel (i linje med Mussolinis slutsats), får en 

avgörande inverkan på kollektivets moraluppfattning. Eller mer konkret; den katolska 

kyrkans inkvisition genomfördes trots bibelns förkunnelse, att du ska älska din nästa 

såsom dig själv, och nazismens fasor spreds över världen för mindre än etthundra år 

sedan, trots att Tyskland var ett kristet civiliserat västerland. 

Därmed måste vi ställa oss andra grundläggande strukturella frågor och vara beredda 

att ifrågasätta och senare omforma vår betraktelse av oss själva, i syfte att förändra oss 

själva. 

Albert Einstein (1879-1955) visade något mycket väsentligt när han studerade 

relativitetsteorins konsekvenser; att människan inte alltid kan lita på sina sinnen. Att våra 

sinnens förmåga är otillräcklig och att vi, som individer, kan förledas av dem. Einstein 



nödgades arbeta med abstrakta modeller och strukturerade matematiska samband, för 

att tolka relativitetsteorins slutsatser. Om det inte vore för att relativitetsteorins slutsatser, 

har visat sig överensstämma bättre med faktiskt gjorda (uppmätta) iakttagelser, borde 

det ligga nära till hands att avfärda relativitetsteorin som dumheter och en abstrakt 

tankelek utan egentligt värde. 

Men resonemanget kan överföras till samhället. 

Individen kan, utifrån ett logiskt resonemang förstå att statusjakten är negativ både för 

henne själv och för samhället i stort, för att bara några timmar senare handla varor och 

tjänster som hon egentligen inte behöver. Hon kan kontrollera logiska strukturer betydligt 

bättre än värderingar. 

Om vi blir medvetna om denna skillnad, kan vi hjälpas åt att konstruera former och 

strukturer, i syfte att långsiktigt påverka individens, dvs. våra egna och därmed 

allmänintressets, grundläggande värderingar. Det är i det perspektivet vi ska förstå en 

utvidgning av selekteringsprocessen och moralspegeln. Våra värderingar blir en del av 

det samhälle våra generella system återspeglar och därför bör allmänintresset få ett 

större inflytande över selekteringen av framtidens ledare. Men vi kan inte helt förlita oss 

på våra sinnen, utan vi bör även, i likhet med resonemanget om relativitetsteorin, 

överväga att utgå från ett logiskt resonemang vars slutsatser omsätts i logiska strukturer. 

Går det att förtydliga påståendet att människan inte alltid kan lita på sina sinnen? 

Göran Rosenberg har i Plikten, profiten och konsten att vara människa, redovisat denna 

mänskliga dualism, där individen, utifrån ett logiskt resonemang kommer till insikt om att 

hon handlar på ett sätt som hon vid närmare eftertanke inte förstår: 16 

Profitmoral Pliktmoral 

Köpslå (på en marknad) Köpslå inte (om rättvisan) 

Konkurrera (för bästa produkt Reglera (för principfasta beslut och 

eller idé) 

förutsägbara handlingar) 

Var otålig och illojal och trolös Var tålmodig och lojal och trofast 

(mot en dålig produkt eller (mot människor som är beroende av 

ohållbar idé) 

dig) 

Förnya (förändra, utveckla, Bevara (värdera det som gör 

berika det liv som du kan samhället möjligt och därmed det liv 

överblicka) 

som du inte kan överblicka) 

Var sparsam och effektiv (för Var generös och empatisk (för att 

att förnya och förbättra) 

vårda, fostra och bevara) 

Var självcentrerad (för att göra Var självuppoffrande (för att världen 

världen till din) 

inte bara är din) 

Var optimistisk (om den möjliga Var fatalistisk (om det ofrånkomliga 

friheten) 

beroendet) 

Rasera sociala hierarkier (det Respektera sociala hierarkier (det är 

är resultatet som räknas) auktoriteten och legitimiteten som 

räknas) 

Sky våld och hot om våld (för Acceptera våld och hot om våld (för 

att genomdriva affärer) 

att värna samhällets existens) 

Jag har vid några tillfällen haft tillfälle att i samband med föredrag visa olika varianter 

av den här sammanställningen för olika grupper av åhörare, ofta en blandning av 

16 

Göran Rosenberg (1948 - ); Journalist och författare; Plikten, profiten och konsten att vara människa; Kapitel 5 Konsten att vara 

människa 



privata företagare och tjänstemän i offentlig förvaltning, och då också kunnat fråga 

dem vilken moral de anser vara den dominerande i samhället, och de allra flesta har 

svarat profitmoralen. Jag har också frågad dem vilken moral de känner sig mest 

besläktade med, och förvånansvärt många har svarat pliktmoralen. De har ibland 

själva verkat förvånade över det svaret, ja nästan en smula skamsna. Kanske därför 

att de har blivit varse paradoxen eller opportunismen i svaret. 

Kanske också därför att insikten faktiskt förvånade dem. Insikten att vi drivs att göra 

olika saker av olika skäl och att skälet för att göra det ena inte alltid är förenligt med 

skälen att göra det andra. Liksom den begynnande misstanken att vi gör allt fler saker 

av fel skäl. 

När individen konfronteras med ett logiskt resonemang kan hon komma till insikt om att 

hennes beteende är motsägelsefullt, av just det skälet att hon är en produkt, ett resultat, 

av samtidens värderingar. Genom att överföra grundläggande logiskt relaterade 

resonemang till de former som selekterar fram de generella ledare vilka formar de 

system som bildar den moralspegel av vilka individen är en reflektion, uppnås en bättre 

samstämmighet mellan de värderingar och den moral med vilka individen identifierar sig 

och det samhälle individen som kollektiv formar. 

Tore Browaldh 17 försökte i sitt föredrag visa att planhushållningsdebatten 1948, till stor 

del orsakats av att näringslivets män hade felaktiga verklighetsuppfattningar om 

socialdemokraternas avsikter. I målande bilder beskrev han detta förhållande: 18 

”Alla människor måste värja sig för benägenheten att i omvärlden se vad man önskar 

eller fruktar istället för det som är och sker. Vår information silas genom ett nyckfullt 

censurskikt som ofta vanställer verkligheten. Det filter som heter tidigare erfarenhet 

och en gången tids åskådningar utgör en risk för företagaren i den nya värld vi lever i. 

Tyvärr har vi – liksom andra grupper – en tendens att motta information ungefär som 

ett kärl tar emot vätska. På samma sätt som kärlets form och icke vätskans art avgör 

vätskans form anpassar vi de upplysningar vi erhåller efter vårt tänkande och inte 

tvärtom”. 

Människan måste således lära sig att tänka själv! Men vad är att tänka själv? Vad 

innebär det att en människa tänker själv? Finns det överhuvudtaget någon substans alls 

i begreppet; att tänka själv? 

Detta är en utomordentligt viktig fråga som ställer hela vårt resonemang på sin spets. 

Vad är egentligen att vilja? Det är många filosofer som genom historien konfronterat 

denna fundamentala frågeställning. 

Karl W. Deutsch (1912-1992); Politik och styrelse 19 

Staten skulle, som Rousseau såg det, styras och kontrolleras av folkets allmänvilja. 

Allmänviljan är summan av alla de intressen som folket har gemensamt. Men de flesta 

individer har, som Rousseau var noga med att påpeka, också vissa intressen som är 

privata eller personliga eller speciella för dem själva eller för deras familjer, och som 

skiljer sig från deras nästas intressen. Dessa specialintressen, individernas partikulära 

vilja, kan, enligt Rousseau, inte vara styrelsens grundval. De kan endast utgöra 

grundval för en politisk fraktion. Men så länge deras gemensamma intressen 

uppenbarligen är betydelsefullare för individerna kan de bilda en gemenskap och få 

den att fungera. I en sådan sann gemenskap har varje individ både ett högre och ett 

lägre jag. Det förra är allmänviljans källa, det senare den partikulära viljans. En 

majoritet som bildats av dessa partikulära viljor och inte var grundad på hela 

gemenskapens gemensamma intresse kallade Rousseau allas vilja. Att lyda 

17 Tore Browaldh var en av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) stiftare 

18 Leif Lewin (1936 - ); Planhushållningsdebatten V. Liberalisering eller smygsocialisering; Kapitel 3 

19 Kapitel 5 Politisk gemenskap: tre klassiska teorier 



allmänviljan var för Rousseau både en högre moralisk plikt och i bättre 

överensstämmelse med en människas sanna intressen än att tillfredställa den 

partikulära viljan, så länge hon levde i en äkta gemenskap. 

Vi sträcker oss ännu längre genom att definiera allmänviljan som summan av alla de 

intressen som mänskligheten har gemensamt. I det transnationella samhället är folket i 

det geografiska rummets inneslutning, inte längre en representativ utgångspunkt för 

allmänviljan. I en alltmer globaliserad värld, där det geografiska rummet går mot en 

upplösning, har individen ett växande ansvar för hela mänsklighetens fortbestånd. 

Växthuseffektens konsekvenser, risken för en världsomspännande pandemi och det 

ständigt närvarande hotet från tiotusentals kärnstridsspetsar är exempel på 

frågeställningar som är grundläggande för arten homo sapiens långsiktiga 

överlevnadsförmåga. Den enskilda individen måste komma till självinsikt om hennes 

djupa ansvar för mänskligheten fortbestånd och lära sig att skilja på det Rousseau 

definierar som allmänviljan och den partikulära viljan. 

Men om även samhällsmoralen är föränderlig, var finns då källan, alltings ursprung, i 

vilken individen kan finna en förankring? Vilken är den fasta punkt omkring vilket 

individen och, i dess förlängning, samhället formas? 

Ett samhälle består av två krafter; individens och systemens. Samhället uppstår genom 

en interaktion mellan dessa båda krafter. Systemen blir vad individen gör systemen till 

och individen blir vad systemen gör individen till. 

En av de största utmaningarna blir därför, att alltid, och på bästa sätt, finna former för att 

låta moralspegeln återspegla de värderingar och den vilja som individen som kollektiv vill 

representera. Därav de demokratiska systemen och parlamentarismen. Därav behovet 

av en demokratisering av selekteringsprocessen. Båda är exempel på nödvändiga 

former inom vilka individen ges möjlighet att uttrycka sin vilja. En demokratisering av 

selekteringsprocessen blir därmed en viktig grundförutsättning för moralspegeln, men 

inte någon absolut garanti för det goda samhället, eftersom selekteringsprocessens utfall 

är relaterat till individen. Och individen är en återspegling av det samhälle, det rum, de 

system, i vilket individen befinner sig. Ett samhälle, bestående av dess individer och 

system, är inte rationellt. Tvärtom styrs samhället i stor utsträckning av känslan, vilken 

är, eller kan vara, rationalitetens motsats, och kan variera både i tid och rum, samt 

mellan människor och system. 

Det finns historiker som varnar för den oreserverade viljans oinskränkthet. 

Karl W. Deutsch (1912-1992); Politik och styrelse 20 

Politisk vilja – förmågan att underordna information mottagen efter beslutet i 

förhållande till informationen mottagen före detta – är en väsentlig aspekt av varje 

långsiktig politisk handling. 

Denna kapacitet är emellertid ett tveeggat vapen. Viljan är förmågan att inte lära sig. 

Även om viljan är nödvändig för att få saker gjorda är den en fara av första ordningen 

ty den innebär temporär och medveten kognitiv utarmning av en handlande 

organisation eller organism. Ju starkare en regering är benägen att framhäva viljan, ju 

mer en statsman talar om ett ”viljeprov” (som förre utrikesministern Dean Rusk kallade 

Vietnamkriget) eller en politisk rörelse påstår sig vara en ”viljetriumf” (som nazisterna 

gjorde på 1930-talet) desto större är sannolikheten för att systemet brister i kognitiv 

förmåga. Ju mer viljeorienterad en regering eller ett politiskt system är desto 

sannolikare är det att den råkar ut för en kognitiv katastrof. 

20 Kapitel 7 Hur ett politiskt system styr sig självt; Viljan; hävdandet av besluten 



Vi kan avbilda viljan som ett system av filter. Viss information tas inte emot av 

receptorerna. Viss information återkallas inte från minnet. Hos individen kallas detta 

freudiansk repression. 

Att enbart hänvisa till och utgå från individens vilja är ingen tillräcklig garanti för det 

”högsta goda”. 

Om moralen kan svänga så kraftigt inom bara en mansålder måste man ställa sig frågan 

om en demokratisering av selekteringsprocessen verkligen har en så stor betydelse för 

samhällsutvecklingen som författaren hävdar. Vilka värderingar ligger fast i tid och rum 

och vilka värderingar förändras snabbare? Går det överhuvudtaget att lita på värderingar 

som grund för ett samhälle? 

Vi måste hålla i minnet att en ny generation ledare tar tjugo - tjugofem år att selektera 

fram i linje med karriärstegens förutsättningar, varför en förändring får ett fullt genomslag 

först efter några decennier. Selekteringsprocessen är en fortlöpande, långsamt verkande 

process som både borgar för en kortsiktig stabilitet och en långsiktig balans mellan 

egenintresset och allmänintresset och är en förutsättning för en bättre 

överensstämmelse mellan samhällets moralspegel och individens moral. 

Samtidigt bör vi påminna oss att 1960 och 1970 talets sexualliberalism var lika självklar 

då, som den genuina avsky mot incest som en majoritet tar för självklar idag. 

Vi återkommer här till Albert Einsteins grundläggande slutsats, att människan inte alltid 

kan lita på sina sinnen. En fysiker tvingas använda logiskt konstruerade matematiska 

modeller för att tolka och förstå verkligheten när hastigheten närmar sig ljusets. 21 Den 

analogin skulle kunna överföras på människans situation. Omvärldens värderingar blir 

en delmängd av individens värderingar. Vi bör därför överväga att använda logiska 

strukturer för att utveckla den form, vars värderingar återspeglas i moralspegeln och 

därmed påverkar våra individuella värderingar. Vi kan på så sätt påverka och forma de 

grundläggande värderingar vilka vi själva, som individer i ett kollektiv, vill återspegla. Vi 

tvingas, i likhet med fysikern som studerar relativitetsteorins konsekvenser, inse att våra 

sinnen kan förleda oss till att ge uttryck för en vilja som, när den prövas utifrån ett logiskt 

resonemang, framstår som felaktig. Eller för att använda Tore Browaldhs målande bild, 

bör vi förändra det kärl i vilket vi mottar information i syfte att därmed filtrera den 

nyckfulla information som annars riskerar att vanställa verkligheten. Genom att utgå från 

det faktum att vätskan formas efter kärlet blir kärlets utformning av största betydelse för 

individens omvärldsuppfattning. 

Slutsatsen 

Vilken blir då slutsatsen? 

I interaktionen mellan systemen och individerna formas det kollektiv som nedtecknar vår 

historia, formar vår samtid och lägger en grund för vår framtid. Människan blir till stora 

delar vad hon själv gör sig till. 

Det första steget blir att acceptera, den för många motbjudande insikten, att individen 

inte oreserverat kan lita på den egna viljan, att den, utifrån en känsla av rätt eller fel, 

leder oss rätt. Vi måste helt enkelt finna andra logiskt konstruerade strukturer som 

stödjer våra grundläggande värderingar. 

I det perspektivet får kollektivets möjlighet att påverka den moralspegel av vilket 

kollektivets värderingar består, en avgörande betydelse. Därav parlamentarismen och 

de demokratiska systemen; därav behovet av en demokratisering av 

21 Newtons lagar (och därmed den erfarenhet våra sinnens iakttagelseförmåga utgår från), fungerar tillfredställande fram till åttio - 

nittio procent av ljushastigheten, därefter tvingas människan övergå till matematikens logiska strukturer för att förstå verklighetens 

samband 



selekteringsprocessen. 

Vi föds som original och vi dör som kopior. Det är kopian som är vårt gemensamma 

ansvar. Det är kopian som individen ständigt måste sträva efter att förbättra. 

Men går det verkligen att påverka framtiden? Uppstår den inte av sig själv? 

Om vi betraktar samhället som en fortlöpande process och den generella ledaren som 

ett konkret uttryck för denna process, blir kraften som förändrar lättare att identifiera och 

förstå. Den eller de som kontrollerar tillsättningen av samhällets ledare, i dess vidaste 

bemärkelse, skapar samtidigt innehållet i den process, som ger förutsättningarna, 

ramverket till den form, i vilket framtiden formas. 

Men det är många som genom vår historia tvivlat på att framtiden går att påverka. 

Harry Schein (1924 - 2006) skriver i „Makten” 22 

Våra dagars verklighet är alltför komplicerad för att kunna överblickas. Därför har 

makten blivit osynlig. Vi misstänker att makten döljer sig. 

Det stämmer inte. Makten är osynlig därför att den inte finns. 

Foucault skrev att ”makten bör inte sökas i ett enda maktcentrum utan i ett 

styrkeförhållandenas rörliga sockel som oupphörligen skapar makttillstånd som hela 

tiden är lokala och ostadiga. Makten är överallt; inte därför att den omsluter allt utan 

därför att den kommer överalltifrån”. 

Foucault är en större tänkare än jag och uttrycker sig därför mer komplicerat än jag. 

Men slutsatserna är desamma. 

Eller Harry Scheins jämförelse av ledarrollen med Mark Twains myra: 

Myran sitter på en tjock trädstam som flyter nedför Mississippi och inbillar sig att hon 

styr stockens färd nedför floden. 

När Harry Schein jämför ledarrollen med Mark Twains myra på den tjocka trädstammen 

nedför Mississippifloden, så förbiser Schein det faktum att även han, är en del av floden, 

att även han medverkar i den process som är floden. Därav frustrationen över maktens 

natur, eftersom den inte existerar annat än som en del av en process, i vilket dess 

ledare är både ett resultat och en förutsättning. Om det inte finns några ledare finns det 

inte heller någon flod på vilken myran kan flyta fram på en trädstam. Det viktiga är inte 

den obetydliga myrans möjlighet att påverka sin situation; det viktiga är att inse att 

individen är en liten delmängd av floden och att individen i kollektivet bör ges en 

möjlighet, utifrån ett logiskt resonemang, att påverka den form som ger flodens dess 

flöde. 

Hur ska samhället kunna fungera tillfredsställande när individens frihet ökar och 

allmänintressets representanter riskerar att tappa all verklighetsanknytning? 1970 talets 

storkommuner övergår imorgon till överstatliga organisationer. Hur ska individens oro, 

ilska och ångest kunna påverka de politiska systemens yrkespolitiker och 

tjänstemännens experter? Eller är individen i framtiden utelämnad till den frihet hon 

kommer att kunna köpa för pengar? 

Om individen inte är beredd att försvara allmänintresset så kommer allmänintresset 

obevekligen att försvagas i relation till egenintresset eftersom allmänintresset, till skillnad 

från egenintresset, inte försvaras ”av sig själv”. En demokratisering av 

selekteringsprocessen är, i likhet med de demokratiska parlamentariska systemen, ett 

verktyg som syftar till att stärka allmänintressets inflytande över egenintresset, vilket 

paradoxalt nog, långsiktigt även gynnar egenintresset. 

Det är i det perspektivet som allmänintressets förakt för maktens egenintresse, även 

som uttryck för allmänintresset, riskerar att hota sig själv. När individen i kollektivet 

22 Kapitel 10 Makten 



börjar förakta den makt som med nödvändighet måste utövas i syfte att upprätthålla 

allmänintresset och därmed skydda individen i kollektivet mot ett alltför stort 

egenintresse, uppstår en konflikt som riskerar att bli till ett hot. 

Harry Schein (1924 - 2006); ”Makten” 23 

De som ogillar makten som sådan är samma personer som ogillar pornografi. De 

ogillar sin egen upphetsning. Det är de som enligt Olof Palme upphöjer suppleanten i 

hästuttagningsnämnden till pamp. Då kan man distansera sig från honom, kritisera 

honom för den makt man själv saknar. 

I själva verket finns det en direkt motsägelse mellan individen i kollektivet som försvarar 

allmänintresset, tar avstånd från makten, och samtidigt föraktar dem som innehar den. 

Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är i själva verket exempel på de 

fåtal instrument allmänintresset förfogar, för att kunna balansera egenintressets 

inflytande. 

Men allteftersom globaliseringen fortskrider får allmänintresset allt svårare att påverka 

utvecklingen! 

De generella systemstrukturerna är funktionella alldeles oavsett det geografiska 

rummets konstruktion eller dess upplösning. I ett expanderande transnationellt samhälle 

blir det därför allt viktigare att den enskilda individen erbjuds en möjlighet att påverka de 

generella systemstrukturerna i syfte att påverka samhällets långsiktiga värderingar. 

Var finns den fasta utgångspunkten? Var finner vi den röda tråd som förutsätts löpa 

genom helheten? 

Det behövs ett tillägg av logiskt formulerade värderingar till selekteringsprocessens 

ledarskapskriterier24 . Framtidens ledare bör utvärderas i relation till ett ramverk av 

värderingar, konstruerade utifrån ett logiskt resonemang. Logiskt konstruerade 

värderingar med vilka individen långsiktigt önskar att bli identifierad, och därmed, genom 

den moralspegel systemstrukturerna återspeglar, påverkar individen och därmed 

samhällets värderingar i samma riktning. 

23 

Kapitel 10 Makten 

24 

I Selekteringsprocessen omnämns sju grundläggande utvärderingskriterier av den generella ledaren 

• Tillgänglighet 

I vilken utsträckning ledaren är tillgänglig 

• Mångkunnighet 

Ledarens verksamhetskunskap och förmåga att hantera mångskiftande arbetsuppgifter 

• Flexibilitet 

Ledarens förmåga att anpassa sig till olika förutsättningar och situationer 

• Kvalitet 

Hur väl ledaren tillvaratar organisationens samlade resurser 

• Samarbete 

Ledarens samarbetsförmåga 

• Konflikthantering 

Ledarens förmåga att hantera konflikter 

• Service 

Ledarens bemötande av tredje part; kunder, leverantörer och andra utomstående 



Logiskt 

formulerade 

värderings 

kriterier 

Ett oberoende utvärderingsföretag 

genomför årliga undersökningar 

där underställd personal 

värderar ledarnas egenskaper. 

Resultaten, både de aktuella 

och de historiska, dokumenteras 

och kan vid behov verifieras av 

utvärderingsföretaget. 

Enkät 

Enkät 

Årlig 

utvärdering 

Oberoende utvärderingsföretag 

Vi återkommer här till det cirkelbevis som definierar människans förutsättning. I lika hög 

grad som hon är beroende både av ett starkt egenintresse och av ett starkt 

allmänintresse, blir den moralspegel hon medverkar till att forma, en förutsättning för den 

individ hon själv är. Hon återspeglar därmed de egna värderingarna men låter samtidigt 

moralspegelns värderingar påverka henne själv. Hon blir det hon själv gör sig till. 

Det som behövs är ett tillägg, en utvidgning av selekteringsprocessens struktur, som i 

likhet med Albert Einsteins matematiska modeller och bostadsrättsföreningens stadgar, 

utformats utifrån ett logiskt resonemang. Ett tillägg med vars stöd allmänintresset ges en 

möjlighet att selektera fram morgondagens generella ledare vilkas värderingar därmed 

på ett bättre sätt kommer att överensstämma med en långsiktigt stabil 

samhällsutveckling. 

Går det att ge några exempel på hur dessa tillägg av logiskt sammansatta 

värderingskriterier bör formuleras? 

I Selekteringsprocessen beskrivs den formella process där medarbetare årligen tillåts 

utvärdera den enskilda ledaren utifrån på förhand fastställda utvärderingskriterier och att 

dessa utvärderingar administreras av en oberoende tredje part som certifierar dess 

innehåll. Det oberoende utvärderingsinstitutet utvärderar ledare som har mer än 20 - 25 

underställda. Utförda utvärderingar är allmänt tillgängliga och bildar ett, av flera, 

bedömningsunderlag vid rekryteringen av framtidens ledare. 

I syfte att förtydliga vårt resonemang skulle någon eller några av nedanstående logiskt 

formulerade värderingskriterier kunna tillfogas: 

• Civilkurage 

Oberoende, integritet och självständighet; modet att fatta egna beslut och ta eget 

ansvar 

• Empati 

Förmåga till inlevelse i andra människors livssituation 

• Människovärde 

Övertygelsen om alla människor lika värde oberoende av ras, religion, kön, sexuell 

läggning, ålder eller ekonomisk status 

• Allmänbildning 



Kunskap om, och nyfikenhet på, allmänna ämnen som historia, religionskunskap, 

språk 

På vilket sätt hade en utvidgning av selekteringsprocessen kunnat motverka eller 

förhindra den sexuella ”tokliberalism” som Göran Hägg menar bredde ut sig under 

sextiotalet? 

Det finns inget svar på den frågan, eftersom själva utgångspunkten, den situation eller 

den tidsanda i vilken vi idag befinner oss, blir utgångspunkt för de värderingar utifrån 

vilka vi bedömer sextiotalet. Den franske filosofen Merleau-Ponty (1908 - 1961) skriver: 

Sanningen inom en situation 25 

Så länge jag föreställer mig en absolut iakttagare, en kunskap fri från all värdering, kan 

jag bara se min situation som en felkälla. Men så snart jag inser att jag genom denna 

situation är förbunden med alla handlingar och all kunskap som är meningsfulla för 

mig, förstår jag att min kontakt med det sociala i min inskränkta situation i själva verket 

är utgångspunkten för all sanning, även vetenskapens. Och eftersom vi har en viss 

föreställning om sanningen, eftersom vi befinner oss inuti sanningen och inte kan ta 

oss utanför den, så kan jag inte komma längre än till att bestämma en sanning inom 

situationen. 

Det finns trots allt en möjlighet att ”ta sig utanför sanningen” eller, med vårt resonemang, 

”utanför systemets vilja” genom att tillåta individen att bättre lyssna till ”den egna viljan”. 

En ”egen vilja” vilken framställs tydligt i Göran Rosenbergs beskrivning av Profitmoralen 

vs Pliktmoralen. Rosenberg beskriver hur många förvånas när de konfronteras med den 

moral utefter vilken de agerar när den sätts i relation till den moral de själva anser sig 

vilja företräda. 

Rosenberg skriver: 

”Kanske också därför att insikten faktiskt förvånade dem. Insikten att vi drivs att göra 

olika saker av olika skäl och att skälet för att göra det ena inte alltid är förenligt med 

skälen att göra det andra. Liksom den begynnande misstanken att vi gör allt fler saker 

av fel skäl”. 

Hur ska vanliga människor, dessutom med olika bakgrund, språk och kultur, kunna 

förstå och anamma de grundläggande principer som redovisas här? Är inte det en 

orimlig begäran? 

Bara som ett förtydligande: det är den vanliga människans framtid, drömmar, 

förhoppningar, glädje och sorg vi nu diskuterar. Det är hon, den alldeles vanliga 

människan, som utgör det allmänna, otydliga, anonyma kollektiv, av vilket mänskligheten 

består. 

De logiskt formulerade utvärderingskriterierna står utanför, vid sidan av, de 

utvärderingskriterier som definieras i selekteringsprocessen. Den vanliga människan 

tillåts utvärdera ledaren utifrån ett långsiktigt samhällsperspektiv. Civilkurage, empati, 

människovärde och allmänbildning har en större långsiktig relevans för 

samhällsutvecklingen än begrepp som tillgänglighet och samarbete. 

Redan det faktum att individen erbjuds en möjlighet att påverka framtidens 

grundläggande värderingar kommer sannolikt att förändra samhället. 

25 Den franske filosofen Merleau-Ponty; Källa: Danah Zohar, Kvantjaget 



Ordlista 

Agnosticism 

Uppfattning som hävdar att kunskap om Guds existens m.m. inte är möjlig. 26 

Jmf Sekularisera 

Cirkelbevis 

Ett logiskt resonemang vars slutsats är en förutsättning för nämnda slutsats. 

".. prognosens slutsats ändrade förutsättningarna för prognosen vilket gav en helt annan, ny prognos.." 

".. att göra ett cirkelbevis.." 

Civilkurage 

Modet att våga ifrågasätta det system man tillhör eller anses tillhöra. 

”.. att ha civilkurage nog att våga säga ifrån..” 

”.. lojalitet är inte detsamma som tystnad..” 

”.. att inte gå i takt med sin stam..” 

Jmf Moral 

Det kostsamma civilkuraget 27 

I Karlskoga har det alltid hetat att det är bra för staden att Bofors får sälja så mycket krigsmaterial som möjligt. De flesta 

av rikets politiker har hållit med om att vapenexporten är nödvändig för att Sverige ska kunna ha en egen 

vapenproduktion, men de har ändå satt villkor för exporten, begränsningar som bolagets försäljare ofta sett som onödiga 

hinder. Det tyckte också ingenjören Ingvar Bratt, tills han en dag började tvivla på om det var rätt att låta världens fattiga 

folk bekosta det svenska försvaret och Karlskogas välstånd, det måste i alla fall vara fel att olagligt kringgå restriktionerna. 

Bratt väntade länge med att vidarebefordra sin kännedom om att de robotar som påstods exporteras till Singapore, 

leveranser godkända av regeringen, egentligen fann vägen till Bahrain och Förenade Arabemiraten. Bratt ville fortsätta 

vara vän med sina arbetskamrater och grannar – och hur skulle staden klara sig utan Bofors? Även sedan han lämnat 

bolaget och blivit lärare tvekade han i åratal innan han våren 1984 överlämnade bevis till Svenska Freds- och 

Skiljedomsföreningen – och i lärarrummet hörde kollegorna kommentera läckan i bolaget: - Får vi reda på vem det är ska 

jag lyncha den jäveln! 

Efter ytterligare vånda gick han i maj 1985 till polisen och blev så rikstidningarnas hjälte. I Karlskoga var inställningen 

däremot kluven. Några bekanta slutade hälsa, andra blev kyliga – medan en tredje grupp gav honom sitt stöd, också 

offentligt. I lokaltidningarnas insändarspalter prisades hans mod – medan andra ifrågasatte; Hur ska det gå om alla 

anställda gör så! Företaget behöver lojala medarbetare och inga dolkstötar i ryggen! 

Fackliga företrädare skyllde nedskärningarna i försäljningen på Bratt, andra hotade honom med stryk: - Vi ska nog se till 

att du kommer härifrån! – Vadå olagliga affärer, det vet väl alla i den här stan att Bofors gjort så i alla tider! 

När bolaget snart därefter gav besked om permittering av 800 anställda rasade otidigheterna över Bratt: - Jaha, är du nöjd 

nu Ingvar Bratt? – Din ynkrygg, ge dig iväg! – Jag hoppas det blir allmän arkebusering av dig på torget! 

Arbetarna kände sig nedsmutsade. Det var som om dom inte skaffat sig sina Volvo och hus på hederligt vis. Bratt 

fantiserade ibland om att alla snart skulle tacka honom, men han fick höra att han var feg som inte i alla lägen stöttade 

bolaget. 

Boforsaffären blev hans fixa idé som överskuggade allt annat, och när en del anhängare sa honom att det här var 

meningen med hans liv, ville han gärna tro dem. Men han tvingades konstatera att sanningen inte alltid var intressant. 

Svenska Freds- och skiljedomsföreningen tilläts inte ens hyra en lokal i Folkets Hus sedan 600 Boforsarbetare skrivit på 

en protestlista. 

Han blev besviken över att personer och organisationer han väntat stöd ifrån teg, och han var bedrövad över att 

Karlskogaborna klamrade sig fast vid en verksamhet som inte gagnade livet, att de bara brydde sig om moralfrågor så 

länge det inte kostade dem själva något. 

Deus ex machina 28 

Den individ eller organisation som, om den inte finns, bör konstrueras för att förklara 

extraordinära händelser som börskrascher eller spekulationsvågor. 

John Kenneth Galbraith (1908-2006); Den stora börskraschen (1929) 

26 Sv. Akademins ordlista 

27 Hans Lagerberg; Förrädare 

28 Gud ur maskinen, en oväntad räddare ur svårigheter. Ursprungligen avsågs ett tekniskt arrangemang, som förekom i det antika 

dramat och ända fram i 1700-tals teatern, där gudomligt (eller kungligt) ingripande kunde ske i slutscenen med hjälp av sinnrika 

hissanordningar. Källa: Hellsing, Hellquist, Hallengren; Bevingat 



Vidare härskade den uppfattningen, om än stundtals underförstådd, i denna storm av avslöjanden, att det 

någonstans på Wall Street, möjligen i nummer 23 och möjligen bakom en dörr i en diskret belyst korridor i 

något av de höga husen fanns en deus ex machina, som på något sätt organiserade både 

spekulationshaussen och den därpå följande baissen på aktiemarknaden. Föreställningen att katastrofer ofta 

framkallas av stora och listiga äventyrare och som vi kan och måste avslöja för vår egen säkerhets skull, är 

populär i våra dagar. Sedan upphovsmannen till sammanbrottet på Wall Street söktes, har man med stor iver, 

efterlyst mannen som släppte in ryssarna i Västeuropa, mannen som förlorade Kina och mannen som 

motarbetade MacArthur i Korea. Denna typ av sysselsättning må i sig vara ofarlig, men den ökar knappast vår 

förståelse av historien. Ingen människa kan ensam ställas till ansvar för Wall Street-kraschen, och ingen 

organiserade ensam den spekulation som föregick densamma. Båda var resultatet av hundratusentals 

individers fria val och beslut. Och dessa människor släpades inte till slakthuset. De tvingades dit av det 

ödesdigra vansinne som alltid griper folk, när de får den idén i sina huvuden att de kan bli mycket rika. Det 

fanns många Wall Street-män, som bidrog till att underhålla detta vansinne. Men det fanns ingen, som ensam 

var orsaken till galenskaperna. 

Deutsch (Karl W) axiom 

Ju maktlösare en grupp är, desto betydelsefullare är det för dess medlemmar att studera 

maktens innebörd och söka efter medel att få mer. Men ju mäktigare dess medlemmar 

blir och ju mer makt de får, desto viktigare blir det för dem att studera maktens 

begränsningar. 29 

Exemplum 

En självständig berättelse som är lokaliserad i tid och rum; dess längd växlar mellan tio 

till tjugo rader. Ett exemplum är lättfattligt, lätt att komma ihåg och roligt att lyssna till; 

dess syfte är att belysa, förklara eller med hjälp av en illustration komplettera en kristen 

lärosats. 30 

Jmf Myt 

Emanuel Le Roy Ladurie; Montaillou, En fransk by 1294-1324 

Ett annat mycket välkänt exemplum handlade om två goda män och ett djur som fångats i en snara. Två fullkomliga 

vandrade genom en skog då de råkade på en ekorre (ena versionen) eller en fasan (andra versionen) som satt fast i en 

fälla. I stället för att lägga beslag på djuret och döda det för att sälja det, äta upp det eller bara ha roligt släppte de djuret 

av vördnad för den mänskliga själ som kanske fanns innesluten i djurkroppen genom själavandringen. Och bredvid fällan 

lade de en summa pengar som motsvarade värdet på villebrådet som de befriat, för att (yrkes-)jägaren som gillrat fällan 

ändå skulle kunna dra sig fram. 

Seneca Lucius Annaeus d.y. (4 f.Kr - 65 e.Kr.); Romersk filosof, statsman 

Longum est iter per praecépta, breve et éfficax per exémpla 

Vägen genom regler är lång men den genom exempel är kort och effektiv 

Glaskupa 

En individs inneslutning i sin egen situation. 

”.. när du byter organisation då byter du glaskupa..” 

”.. glaskupan representerar en individs omvärldsuppfattning (tolkning) vid en given tidpunkt..” 

”.. att vara fånge i /sin egen tid/sitt eget rum/..” 

”.. jag kan inte leva i detta landet, men detta landet lever som ett gift i mig..” 31 

Jmf Mindset 

Harry Schein (1924 - 2006); ”Makten” 32 

Varje gång jag lämnat ett liv och gått över till ett annat har mitt föregående liv i mer eller mindre snabb takt försvunnit ut i 

periferin. 

När ett centrum så lätt ersätts av ett annat börjar man tvivla på varje centrum. 

29 

Karl W. Deutsch (1912-1992); Politik och styrelse; Kapitel 2 Vad står på spel i politiken 

30 

Emmanuel Le Roy Ladurie; Montaillou En fransk by 1294-1324; Viller m.fl. 1932-, vol. IV-2, s. 1891 f. Se även Le Goff i 

O’Connell 1974; Welter 1927 

31 

Kerstin Ekman; Författare; DN 2003-04-12 

32 

Kapitel 1 Epilog 



Karriärstege 

Ett gradmått för makt och härlighet, som i likhet med alla stegar har en början och ett 

slut och flera nivåer däremellan. 

• Introduktionsperioden 

De första inledande åren mellan 25 - 30 då organisationen betraktar individen med 

ett milt överseende. 

• Tillväxtperioden 

Den intensiva period mellan 30 – 45 års ålder då en generalist, snabbt avancerar 

uppåt i hierarkin. 

• Mognadsperioden 

De mogna åren mellan 40 – 55 års ålder då en generalist identifieras med det 

system i vilket generalisten verkar. 

• Tillbakagångsperioden 

Den avklingande period efter 55 års ålder då en generalist ägnar mer tid åt sitt 

eftermäle än sin framtida karriär. 

”.. det gäller att ha talang, den mentala styrkan och rätt attityd för att göra karriär..” 

”.. snillen och genier gör sällan karriär..” 

”.. att springa som en skållad råtta..” 

”.. envar är sin egen lyckas smed..” 

”.. framgång kostar..” 



Kraus K. (1874-1936) österrikisk författare 33 

Karriären är en häst, som anländer till evighetens port utan ryttare. 

Kognitiv förmåga 

Intellektuell, kunskapsmässig förmåga. 

Mindset 

Den enskilda individens, genom erfarenhet och arv (kultur, uppfostran, utbildning, 

karaktär etc.), begränsande men påverkbara förhållningssätt med vilket omvärlden 

tolkas. 

1 Kulturellt mindset 

De av kollektivet erhållna regler och värderingar med vilka individen betraktar sin 

omvärld. 

2 Individuellt mindset 

De av individen inlärda regler och värderingar med vilka han betraktar sin omvärld. 

”.. individens mindset förändras över tiden...” 

”.. om fyra personer betraktar Colosseums ruiner från fyra olika väderstreck och samtidigt diskuterar hur man bäst ska 

renovera den historiska byggnaden så kommer de med stor sannolikhet att komma fram till olika slutsatser fastän de 

betraktar samma objekt..” 

Jmf Glaskupa 

Tore Browaldh 34 försökte i sitt föredrag visa att planhushållningsdebatten 1948, till stor del orsakats av att näringslivets 

män hade felaktiga verklighetsuppfattningar om socialdemokraternas avsikter. I målande bilder beskrev han detta 

förhållande: 35 

”Alla människor måste värja sig för benägenheten att i omvärlden se vad man önskar eller fruktar istället för det som är 

och sker. Vår information silas genom ett nyckfullt censurskikt som ofta vanställer verkligheten. Det filter som heter 

tidigare erfarenhet och en gången tids åskådningar utgör en risk för företagaren i den nya värld vi lever i. Tyvärr har vi – 

liksom andra grupper – en tendens att motta information ungefär som ett kärl tar emot vätska. På samma sätt som kärlets 

33 Bra sagt genom tiderna; Svalan 1964 

34 Tore Browaldh var en av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) stiftare 

35 Leif Lewin (1936 - ); Planhushållningsdebatten 



form och icke vätskans art avgör vätskans form anpassar vi de upplysningar vi erhåller efter vårt tänkande och inte 

tvärtom”. 36 

Nalle Puh 

”När man är en Björn med Mycket Liten Hjärna och Tänker Ut Saker, upptäcker man ibland att en Idé som verkar vara 

riktigt Idéaktig inne I hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på”. 

Moral 

Sedlighet; förmåga att hålla modet uppe; lärdom av något. 37 

”.. praktisk tillämpning av etiska värderingar..” 

”.. arbetsmoralen är hög..” 

”.. en gång i tiden var kyrkan moralens förryttare..” 

Jmf Civilkurage 

Jmf Moralspegel 

Jmf Naturrätten 

Moralspegel 

Den av samhället konstruerade moraliska spegel i vilken människan söker sitt personliga 

ansvar mot det samhälle hon själv är en del av och i vilken den enskilda medborgaren 

får den av samhället skapade samhällsmoralen bekräftad. 

Jmf Moral 

En av vår tids stora utmaningar blir att återupprätta den moralspegel som tomrummet efter religionen, nationalstaten och 

familjebanden lämnat efter sig. Det är inte bristen på moral som är vår tids stora dilemma, utan avsaknaden av den 

gemensam spegel i vilken vi kan få vår tids kollektiva moraluppfattning reflekterad. En moralspegel, med vars stöd vi kan 

upprätta en högre gemenskap (om än oftast inbillad) med våra medmänniskor därför att vi alla kan (upplever oss kunna) 

bejaka samma moraliska grund. I ett samhälle som saknar den spegel mot vilken vår samhällsmoral kan återspeglas, 

upplever individen ett främlingskap och en känsla av utanförskap med det samhälle hon tillhör. Vi behöver forma en ny 

moralspegel i vilken vi kan reflektera vår kollektiva moral. 

Samhället 

Individen 

Familj 

Religion 

Nationen 

Moralspegel 

Ledare 

Myt 

Uppdiktad historia, bildlig metafor, fabel, legend. 

”.. vi skapade en myt omkring att något var på gång, som egentligen inte hänt, men vars enda syfte var att få detta något 

att komma igång, som om det verkligen hade hänt, och då hände det..” 

”.. att ha en förmåga att skapa myter..” 

”.. det är en lika allmän som accepterad myt att ensam är stark..” 

alt. 

Myterna är berättelserna om vårt eviga sökande efter sanning, mening, innebörd. 38 

36 

Leif Lewin (1936 - ); Planhushållningsdebatten; V. Liberalisering eller smygsocialisering; Kapitel 3 

37 

Sv. Akademins ordlista 

38 

Joseph Campbell 1904-1987; Myternas makt 



”.. först och främst fungerar myterna som en skärva i ögat. De färgar våra upplevelser av det vi ser. Myterna skyddar oss 

mot att uppfatta de negativa tendenser som finns eller som håller på att växa fram..” 39 

Jmf Exemplum 

Jmf Naturrätten 

Jmf Public enemy 

En urgammal myt: 

Strutsar försöker gömma sig genom att sticka huvudet i sanden. 

Fel! 

När strutsarna vill gömma sig lägger de sig platt på marken. 

Naturrätten 

En oföränderlig, evig, ”naturens lag” som människan ger sig själv i egenskap av sin 

delaktighet i den natur i vilken hon verkar. 

”.. plundring, äktenskapsbrott och testamentesförfalskning kan inte sanktioneras genom folkliga omröstningar eller påbud 

eftersom de är underställda naturrätten..” 

”.. uppfattningen att den politiska ordningen utgår från ett antal morallagar, som står över tidens och rummets nycker..” 

Jmf Moral 

Jmf Myt 

Cicero Marcus Tullius (106-43 f. Kr); romersk filosof 

Det rätta förnuftet i överensstämmelse med naturen; den kan tillämpas universellt och är oföränderlig och evig, den 

uppmanar till plikt med sina påbud och avvänder från felsteg med sina förbud - - . Det är brottsligt att försöka ändra denna 

rätt, det är inte tillåtet att försöka upphäva någon del av den och det är omöjligt att avskaffa den. Vi kunna inte av senaten 

eller det romerska folket fritas från dess förpliktelser, och vi behöva inte gå utanför oss själva för att klarlägga och tolka 

den. Det kommer inte att finnas olika lagar i Rom och Athen, och framtidens lagar kommer inte att bli olika dem som gälla 

idag, utan en evig och oföränderlig rätt kommer att gälla för alla folk och alla tider, och det kommer bara att finnas en 

herre och styresman över oss alla – Gud – för han är denna rätts stiftare, dess förkunnare och domare som sätter den i 

verkställighet. 

Public enemy 40 

Hotbild (mer eller mindre konstruerad) i det offentliga rummet. 

”.. att vara i behov av en public enemy..” 

”.. när Sovjetunionen föll 1989 fick muslimer och terrorister ta över rollen som public enemy..” 

Jmf Myt 

Jmf Tidsanda 

Sekularisera 

Göra världslig; förvärldsliga, avkristna; överflytta från kyrklig till världslig myndighet 41 

Jmf Agnosticism 

Shanghaia 

Genom manipulering överta ett system som medel och utgångspunkt för egna syften. 

Sociala karaktären 

Den del av karaktärsstrukturen som, till skillnad från individens egen karaktär, är 

gemensam för en grupp av individer och som präglar individens karaktär. 

Erich Fromm (1900 - 1980) psykolog, samhällsteoretiker och filosof 42 

När vi studerar de psykologiska reaktionerna hos en samhällsgrupp, har vi att göra med karaktärsstrukturen hos 

medlemmarna av gruppen, dvs. hos individuella personer. Vad som intresserar oss är emellertid inte de speciella 

egenskaper varigenom dessa personer skiljer sig från andra, utan den del av deras karaktärsstruktur som är gemensam 

för de flesta medlemmarna av gruppen. Vi kan kalla denna karaktär den sociala karaktären. Den sociala karaktären är 

enligt sakens natur mindre specialiserad än den individuella karaktären. När vi beskriver den sistnämnda har vi att göra 

med totaliteten av de karaktärsdrag som i sin speciella kombination bildar den eller den individens personliga struktur. 

Den sociala karaktären omfattar endast ett urval av drag, den egentliga kärnan i karaktärsstrukturen hos de flesta av 

medlemmarna, som utvecklats såsom ett resultat av de primära erfarenheter och livsföringar som är gemensamma för 

denna grupp. Ehuru det alltid kommer att finnas ”särlingar” med en helt annan karaktärsstruktur, är strukturen hos flertalet 

39 

Inledning av Harald Ofstad till boken Den dolda disciplineringen/Thomas Mathiesen 

40 

Engelska: notorious person, such as a criminal, who is regarded as a menace to the public 

41 

Sv. Akademins ordlista 

42 

Flykten från friheten (1943); Kapitel VII Frihet och demokrati, 2 Frihet och självverksamhet 



medlemmar av gruppen varianter på denna kärna, formade i den mån de uppvisar individuella olikheter av tillfälliga 

arvsfaktorer och individuella erfarenheter. Vill vi så fullständigt som möjligt förstå en enda individ, är dessa särskiljande 

element av största betydelse. Men vill vi förstå hur den mänskliga energin kanaliseras och verkar som en produktiv kraft i 

en given samhällsordning, måste den sociala karaktären fånga vårt huvudsakliga intresse. 

Spegla 

Tydliggöra en omgivnings reaktioner mot en tredje part genom att framföra reaktionen i 

”jag form” mot nämnda tredje part. 

”.. herregud, du var så himla berusad vid gårdagens personalfest att det var pinsamt även för mig. Jag fick skämmas. Hur 

mycket dricker du egentligen..?” 

”.. jag vill inte åka på affärsresa med någon som uppträder på det sätt du gjorde mot flygbolagets kabinpersonal i 

förmiddags..” 

Tidsanda 

Stark samhällstrend vars kraft inte bör/kan underskattas. 

”.. det var en annan tidsanda på 1930 talet..” 

”.. efter 11 september (2001) förändrades tidsandan..” 

”.. tidsandan är en vanligt förekommande ursäkt när ekonomiska misstag ska förklaras..” 

Jmf Public enemy 

Jmf Värderingsfluktuation 

Niccolò Machiavelli (1469 - 1527); Fursten 

”Men går man in på enskildheter, så kan man se hur en furste den ena dagen lever lyckligt och den andra är störtad, utan 

att han på något vis förändrat varken sina egenskaper eller sin karaktär. Enligt min mening beror det på skäl som jag 

redan förut har dryftat, nämligen att fursten som helt har litat på sin lycka, faller så snart denna växlar. Jag tror också att 

den lyckas, som i sitt sätt att handla följer tidens anda, men den som sätter sig emot densamma, misslyckas. Man ser hur 

olika människor förfara för att nå sina mål, som är rikedom, ära och den ene genom försiktighet, den andra genom 

brutalitet, den ene med våld, den andra med list, den ene med tålamod som den andra saknar. Var och en lyckas på sitt 

sätt. Man kan se hur av två försiktiga den ene når sina mål men den andra inte. Man ser också hur samma sak kan lyckas 

för två med alldeles olika medel, för den ena genom försiktighet, för den andre med våldsamhet. Det beror endast på i vad 

mån de anpassar sina handlingar efter tidsandan”. 

TNM – transnationell medborgare 

Transnationell eller ”statslös” världsmedborgare för vilken hela världen är hennes hem. 

”.. behöver jag bensin till min bil så ska inte någon arabisk prins tro att han ska kunna stoppa mig bara därför att han råkar 

befinna sig på den plats där världens råolja är lagrad..” 

”.. när landsgränser och pass enbart är löjliga och utdöende kvarlevor från en inskränkt tid..” 

”Jag är en världsmedborgare, 

alltså tillhör jordens tillgångar mig och alla andra människor, 

oavsett om det är regnskog, rent vatten eller råolja”. 

Transnationell medborgare 

Jmf TNM 

Voluntary Simplicity 

En alternativ livsstil som går ut på att leva miljövänligt genom att byta yttre rikedom mot 

inre. 

Begreppet Voluntary Simplicity grundades i USA i slutet av 1970-talet och vilar på fem värderingar 

Ekologisk medvetenhet 

Materiell enkelhet 

Självbestämmande 

Småskalighet 

Personlig utveckling 

Värderingsfluktuation 

Kortsiktigt ytlig förändring av samhällets värderingar (som kan vara nog så 

genomgripande). 

Jmf Tidsanda

Människan – ett cirkelbevis - Predictum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?