Augerums kyrka - Blekinge museum
Augerums kyrka - Blekinge museum
Augerums kyrka - Blekinge museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Augerums</strong> <strong>kyrka</strong><br />
Antikvarisk medverkan vid interiör<br />
och exteriör renovering<br />
<strong>Augerums</strong> socken, Karlskrona<br />
kommun<br />
<strong>Blekinge</strong> <strong>museum</strong> rapport 2011:2<br />
1:e antikvarie Thomas Persson
Innehåll<br />
Inledning..................................................................................................................................... 2<br />
Befintliga förhållanden............................................................................................................... 2<br />
Bakgrund till genomförda åtgärder ............................................................................................ 5<br />
Exteriöra arbeten ........................................................................................................................ 6<br />
Fasader ................................................................................................................................... 6<br />
Fönster och dörrar .................................................................................................................. 7<br />
Interiöra arbeten ....................................................................................................................... 10<br />
Värmeinstallation ................................................................................................................. 10<br />
Väggar och valv ................................................................................................................... 11<br />
Fast inredning....................................................................................................................... 11<br />
Medverkande entreprenörer ..................................................................................................... 16<br />
Administrativa uppgifter .......................................................................................................... 16<br />
Bilaga ....................................................................................................................................... 17
Inledning<br />
Lyckå församling har under perioden januari-oktober 2009 genomfört en interiör och exteriör<br />
renovering av <strong>Augerums</strong> <strong>kyrka</strong>. Arbetet har utförts efter programhandlingar upprättade av<br />
Lewis Jonsson Arkitektkontor, FLK Sverige AB samt <strong>Blekinge</strong> Elkonsult AB. Underhållsplan<br />
från 2006-12-07 har varit utgångspunkt för arbetet. <strong>Blekinge</strong> <strong>museum</strong> har genom 1: e<br />
antikvarie Thomas Persson svarat för antikvarisk kontroll/medverkan. Arbetet har<br />
slutbesiktigats utan erinran<br />
Befintliga förhållanden<br />
<strong>Augerums</strong> nuvarande <strong>kyrka</strong> uppfördes 1819-22, efter modifierade ritningar av J. W. Gerss.<br />
Delar av den medeltida föregångaren ingår i byggnadens södra och östra mur. Tornet tillkom<br />
1860-62. Sockeln är av natursten, spritputsad samt i liv med fasaden. Grunden är ventilerad<br />
med luftningsöppningar, täckta med avtagbara skyddslock av plåt. Ytterväggarna är av tuktad<br />
gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna är spritputsade, omfattningarna<br />
slätputsade. Samtliga takytor är beklädda med kopparplåt i skivtäckning. Fönster, dörrar och<br />
portar är sannolikt ursprungliga.<br />
Kyrkobyggnaden, som är orienterad i N-S, består av långhus med altare i söder, vapenhus i<br />
norr samt sakristia och en tidigare skolsal i den södra änden. Kyrksalen är genom kolonner<br />
indelad i tre med tunnvalv täckta skepp, varav mittskeppet är bredare och högre än<br />
sidoskeppen. Bänkinredning, läktare, altaruppsats är från byggnadstiden. Läktare och<br />
orgelfasad tillkom 1860. Väggar och valv är slätputsade. Kyrkorummets plankgolv är likaså<br />
ursprungligt. 1972 gjordes en läktarunderbyggnad. Väggen mot kyrksalen består av stående,<br />
täckmålade bräder.<br />
Kyrkan försågs 1929 med vattenburen värme. Ett pannrum inrättades vid den södra gaveln.<br />
1983 installerades elvärme med värmare under kyrkbänkarna samt vägghängda radiatorer i<br />
övriga utrymmen. Systemet kompletterades några år senare med luftburen värme bestående av<br />
en värmefläkt bakom altarväggen.<br />
Kyrkorummet före renovering, vy mot S<br />
2
Altarpredikstolen före renovering<br />
3
Kyrkorummet före renovering, vy mot NV<br />
Kyrkorummet före renovering, vy mot NV<br />
4
Vapenhuset, västentrén Vapenhuset, dörrar mot kyrkorummet<br />
Bakgrund till genomförda åtgärder<br />
Underhållsplan från 2006-12-07 utgör utgångspunkt för genomförda åtgärder. De exteriöra<br />
arbetena har varit av underhållskaraktär och har i huvudsak omfattat utlagning och avfärgning<br />
av putsade ytor, ommålning av snickerier, plåt- och smidesdetaljer samt ny ramp vid<br />
huvudentrén. De interiöra arbetena har omfattat följande åtgärder:<br />
• ombyggnad av värmesystem<br />
• utbyte/översyn av <strong>kyrka</strong>ns elanläggning<br />
• rengöring av samtliga ytskikt<br />
• utlagning och avfärgning av putsade ytor<br />
• ommålning av plankväggar<br />
• ommålning av altaruppsats, kolonner, bänkinredning och läktarbarriär<br />
• ombyggnad av altarring samt sänkning av golvnivån i anslutning till altaret<br />
• riktning och tätning av portar, dörrar och ljudluckor<br />
• ombyggnad av RWC<br />
5
Exteriöra arbeten<br />
Fasader<br />
De spritputsade fasaderna uppvisade endast smärre skador i form av sprickor och lossnande<br />
ytputs. Skadorna var främst koncentrerade till den östra och västra långsidans nedre delar.<br />
Tornets nordsida hade ett tjockt putspåslag av starkt cementhaltigt bruk. Ambitionen att hugga<br />
bort detta i sin helhet fick överges av ekonomiska skäl. Endast lösa och skadade partier<br />
ersattes. De slätputsade lisenerna hade en tunn ytputs av starkt cementhaltigt bruk. Denna<br />
avlägsnades i sin helhet och ersattes med nytt putsskikt av hydrauliskt bruk. Enligt<br />
analysrapport utförd av Målarkalk 2008-11-17 var fasaderna avfärgade med KEIM<br />
Purkristalat. Samma färgtyp användes vid ommålning.<br />
Putsskador på östra fasaden<br />
Putsskador i anslutning till ankarjärn,<br />
sydfasaden<br />
6<br />
Renhuggning av ankarjärn inför<br />
rostskyddsmålning
Cementhaltig ytputs på lisener avlägsnas, nordfasaden<br />
Fönster och dörrar<br />
Samtliga fönster skrapades rena från lös färg samt omkittades. Bågar och karmar målades<br />
med linoljefärg - grundning, mellan- och slutstrykning. Dörrblad och karmar behandlades på<br />
samma sätt. Rötskadad panel på sydgavelns portar ersattes med ny lika befintlig.<br />
Utlagad panel på portar, sydgaveln<br />
7
Efter renovering, vy från Ö<br />
Efter renovering, vy från NNO<br />
8
Efter renovering, södra gaveln<br />
9
Interiöra arbeten<br />
Värmeinstallation<br />
Klimatmätningen, som inleddes 2007, visade att fukthalten i kyrksalen varierade kraftigt och<br />
att detta direkt kunde härledas till tidpunkter då det luftburna värmesystemet var i drift. Ett<br />
byte av värmesystem var därför angeläget.<br />
Befintliga värmeinstallationer demonterades. Nytt värmesystem baserat på bergvärme<br />
installerades. Borrhålen placerades i kyrkogårdens gångsystem öster om <strong>kyrka</strong>n, varifrån<br />
schakt för kollektorslangar drogs till teknikrum i f d pannrummet. Håltagningen gjordes under<br />
mark. I teknikrummet placerades värmepump, elpanna, ackumulatortank, central för styr- och<br />
övervakning mm. Stamledning förlades under kyrksalens plankgolv, vilket försetts med<br />
inspektionsluckor. Håltagning och synlig rördragning gjordes under bänkar. Under samtliga<br />
bänkar monterades bänkvärmare, i sakristia och övriga biutrymmen vägghängda radiatorer.<br />
Demontering av luftburen värmeanläggning<br />
10<br />
Håltagning i grundmur
Väggar och valv<br />
Väggarna i kyrkorummet och vapenhus var enligt analyser av Målarkalk 2008-11-17 putsade<br />
med luftkalkbruk. Vid renoveringen 1973 hade de avfärgats med silikatfärg. Endast smärre<br />
sprickor och skadad ytputs förekom. Efter utlagning med hydrauliskt bruk ströks väggarna två<br />
gånger med KEIM Soldalit.<br />
I kyrkorummets sydöstra hörn frilades i samband med renoveringen 1929-30 ett ca 2x2 m<br />
stort parti av den medeltida <strong>kyrka</strong>ns östra mur. Strax ovan golvnivån är en sakramentsnisch.<br />
På murpartiet och i nischen är fragmentariska rester av en bemålning i kalkfärg i rött, svart<br />
och gult. Såväl puts som färgrester var i dåligt skick och lossnade från underlaget vid beröring<br />
Efter tillstånd från länsstyrelsen murades nischen igen med tegel. Murpartiet överputsades och<br />
avfärgades lika omgivande ytor.<br />
Tunnvalven i kyrkorummet bestod av puts på trästomme med samma målningsbehandling<br />
som väggarna. Vid valvens anslutningar mot gavlarna hade putsen på grund av rörelser i<br />
trästommen spruckit upp och delvis lossnat. I övrigt förekom endast ytliga sprickor. Efter<br />
utlagning av skador ströks valven två gånger med KEIM Soldalit.<br />
Medeltida murparti i <strong>kyrka</strong>ns<br />
sydöstra hörn<br />
Efter renovering<br />
Fast inredning<br />
Vid renoveringen 1930 höjdes golvnivån innanför altarringen. Förhöjningen togs nu bort och<br />
altaret sänktes till sin tidigare nivå. Altarpredikstolen, som är samtida med <strong>kyrka</strong>n, är<br />
uppbyggd som en tempelgavel vilande på en hög stylobat. Predikstolen hade fram till<br />
renoveringen 1972-73 en kraftig grön marmorering, närmast kolmårdsmarmor. Kolonnerna<br />
var vita med förgyllda kapitäl och baser. Som ett led i ambitionen att tydligare framhäva<br />
altaruppsatsen gavs denna en ny färgsättning; en grönblå marmorering med vita kolonner.<br />
Altarringen gavs samma färgsättning.<br />
Vid renoveringen 1972-73 fick även kolonnerna samma beiga ton som altaruppsatsen.<br />
Tidigare var även dess marmorerade i grönt. Ambitionen var att återställa den ursprungliga<br />
färgsättningen. Av kostnadsskäl övergavs planerna och som en kompromiss försågs<br />
kolonnerna med en stiliserad marmorering i grått.<br />
Även den befintliga färgsättningen i blå och grå nyanser på bänkinredning, läktarbarriär och<br />
övrig fast inredning tillkom vid renoveringen 1972-73. Utgående från ej ommålade<br />
bänkdörrar, förvarade på kyrkvinden, återställdes den ursprungliga färgsättningen<br />
11
Efter renovering<br />
12
Altarpredikstolen efter renovering<br />
13
Kyrkorummet efter renovering, vy från S<br />
Detalj av bänkinredning efter renovering Kyrkorummet efter renovering, vy från N<br />
14
I samband med renoveringen anskaffades ett nytt skåp för textilförvaring.<br />
Sakristian efter renovering<br />
15
Medverkande entreprenörer<br />
Gullins Måleri & Golv, Karlskrona<br />
Gullins/PEAB, Karlskrona<br />
NVS installation AB, Karlskrona<br />
Ac El i Karlskrona AB, Rödeby<br />
XL-Bygg Jämjö Trä, Jämjö<br />
Administrativa uppgifter<br />
Tillstånd till interiör förändring i <strong>Augerums</strong> <strong>kyrka</strong>: lst dnr 433-7825-08<br />
Tillstånd till ny textilförvaring i <strong>Augerums</strong> <strong>kyrka</strong>: lst dnr 433-181-10<br />
Tillstånd till igenputsning av medeltida murparti: lst dnr 433-611-10<br />
16
Bilaga<br />
17
Change language