Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

En paus 

för kaffe 

Förslag inför 

höstens budget 

Svensk skatt 

på Peru-upplägg 

AKTUELLT FÖR FÖRETAG OCH FÖRETAGARE 

4/2012

aktuellt 

Bolagsskatten 

sänks 

Det är ett av skatteförslagen 

som kan bli verklighet i höstens 

budget. s. 4 

Utomståenderegeln 

I tredje delen av vår artikelserie 

om svårtolkade uttryck om fåmansföretag 

har turen kommit 

till utomståenderegeln. s. 18 

Svårtolkade uttryck om fåmansföretag 

En artikelserie i tre delar 

I Koncists serie om hur 

olika uttryck i de så kallade 

3:12-reglerna ska tolkas har 

A och B ägde fram till 2003 hälften besked ville A och 

vi kommit till den avslu- 

det utomstående ägandet, får 

var av aktierna i Y AB, som var B veta om aktierna i 

tande delen. Vad menas med 

en större del av företagets 

moderbolag i en rörelsedrivande X AB upphörde att 

en utomstående delägare? 

nettobehållning som kapital- 

koncern. Vid ingången av år 2004 vara kvalificerade vid 

Och hur ska man förstå att 

inkomst än vad som motsvarar 

hade deras respektive ägarandel utgången av 2008. 

särskilda skäl kan hindra ut- 

vad andelsinnehavet i bolaget 

minskat till 25,5 procent. Öv- Skatterättsnämnden 

omståenderegelnstillämp- medger. I lagens förarbeten 

riga aktier ägdes av utomstående. noterade att om utomning? 

Varför har utomståen- 

nämns några sådana omstän- 

Under år 2007 sålde samtliga stående, direkt eller 

deregeln en femårsgräns? 

digheter. En successiv utför- 

aktieägare i Y AB sina aktier till en indirekt, i betydande 

säljning av aktier eller att det 

extern köpare. As och Bs aktier i Y omfattning äger del i 

Som nämnts tidigare i artikelse- 

finns aktier som ger olika rätt 

AB var till följd av deras arbets- företaget och, direkt 

rien om svårtolkade uttryck om 

till utdelning, vinstandelsbevis, 

insatser i koncernen kvalificerade eller indirekt, har rätt till 

fåmansföretag är syftet med de 

konvertibla skuldebrev samt 

andelar. Vid fortsatt ägande skulle utdelning, ska en andel anses 

särskilda reglerna för beskatt- rad om delägaren eller närstå- fåmansföretag är risken för options- och terminsavtal 

kvalificeringen med tillämpning av kvalificerad bara om det finns 

ning av fåmansföretagares utdelende till denne varit verksam omvandling av arbetsin- avseende bolagets aktier anges 

utomståenderegeln ha upphört vid särskilda skäl. Vid en sådan 

ning och vinst vid försäljning av i betydande omfattning under komster mindre eftersom som exempel på sådant som 

utgången av 2008. 

bedömning ska förhållandena 

aktier i företaget att förhindra någon del av femårsperioden utdelning och kapitalvinst kan medföra att utomstående- 

Vid försäljningen av Y AB till under beskattningsåret och de 

att inkomster som är arbetsin- i ett annat ägt fåmansföretag tillfaller också sådana ägare. regeln inte ska tillämpas trots 

den externe förvärvaren år 2007 fem föregående beskattningskomster 

behandlas som kapital- som bedriver ”samma eller Majoritetsägarnas andel av att de utomståendes aktiein- 

sålde A och B sina aktier dels åren beaktas. 

inkomster vid beskattningen. likartad verksamhet” (se del utdelning och kapitalvinst nehav uppgår till 30 procent 

direkt, dels via sitt gemensamt I detta fall sålde X AB sina 

Utan hindrande regler 2 i artikelserien, Koncist nr från företaget blir då vanligt- eller mera. Även inbördes 

ägda bolag X AB. Genom inför- aktier i AB Y år 2007. Skatte- 

skulle en fåmansföretagare, 3/2012 s. 18). 

vis mindre än deras net- avtal som reglerar den faktiska 

säljningen av aktierna i Y AB till rättsnämnden besvarade därför 

genom sitt inflytande i företatobehållning 

av ett motsva- fördelningen av resultatet, 

X AB blev även aktierna i X AB frågan nekande. Utomståenget, 

ofta kunna välja mellan att Utomståenderegeln. En rande löneuttag. Det är den korsvisa äganden eller avtal 

kvalificerade andelar. Verksamderegeln ansågs inte tillämplig 

ta ut inkomster från företaget andel som är kvalificerad skattskyldige som ska visa att om framtida förvärv exempliheten 

i X AB bestod enbart när det utomstående ägandet 

i form av lön, utdelning eller kan dock ”avkvalificeras” utomstående äger minst 30 fieras i lagens förarbeten som 

i att förvalta det kapital som inte längre bestod. 

kapitalvinst. Om särskilda reg- om utomstående, direkt eller procent av aktierna. 

särskilda skäl. 

försäljningen av aktierna i Y AB Högsta förvaltningsdomsler 

inte fanns skulle således en indirekt, i betydande om- 

inbringade. Varken A eller B var tolen fastställde förhandsbe- 

fåmansföretagare kunna undgå fattning äger del i företaget särskilda skäl. Trots att Femårsperioden. När det 

verksamma i betydande omfattskedet. den progressiva skatten på ar- och i motsvarande mån har, förutsättningar föreligger för utomstående ägandet ska 

ning i X AB. 

betsinkomster genom att ta ut direkt eller indirekt, rätt till att tillämpa utomståenderegeln bedömas, liksom om det finns 

I en begäran om förhands- 

sådana inkomster som utdel- utdelning. Med utomstående kan aktierna ändå komma att särskilda skäl, är det förhålning 

eller kapitalvinst i stället ägande avses 30 procent av betraktas som kvalificerade. Så landena under beskattnings- 

för som lön. Skillnaden är på- kapitalet. I förarbetena till är fallet om det finns särskilda året och de fem föregående 

taglig. Skattesatsen i inkomst- utomståenderegeln sägs att skäl. Det kan nämligen finnas beskattningsåren som ska 

Ett aktiebolag som etablera- skulle utomståenderegeln vara nämndens förhandsbesked, Högsta förvaltningsdomsslaget 

kapital är 30 procent. om utomstående äger minst omständigheter som leder till beaktas. Avsikten med att 

des hösten 1997 ägdes av fem tillämplig på avyttringen? konstaterade att syftet med att tolen noterade vidare att det 

Utdelning och kapitalvinst 30 procent av aktierna i ett att den skattskyldige, trots även tidigare års förhållanden 

fysiska personer. A och B ägde 

beakta även tidigare års förhål- inte kan utläsas av lagen att 

på onoterade andelar ska tas 

ska beaktas är att hindra att 

12,5 procent vardera medan Frågan gällde om den i landen är att hindra successiva det finns något oeftergivligt 

upp till fem sjättedelar, vilket 

successiva utförsäljningar 

C, D och E ägde 25 procent utomståenderegeln angivna utförsäljningar som syftar till krav på att det betydande 

innebär en faktisk beskattning 

som syftar att ackumulerad 

vardera. Efter en nyemission i femårsperioden var ett hinder att ta ut ackumulerad utdel- utomstående ägandet ska 

om 25 procent. I inkomstslaget 

utdelning eller kapitalvinster 

februari 1998 kom utomståen- för A att tillämpa regeln eller ning eller kapitalvinster efter ha förelegat under hela den 

tjänst kan skatteuttaget ligga 

efter försäljning av en minoride 

att äga hälften av aktierna. var bestämmelsen om femårs- en försäljning av en minori- angivna perioden. Undan- 

på ca 57 procent. 

tetspost av aktier leder till icke 

De utomståendes aktieinnehav regeln begränsad till lagtextens tetspost av aktier. 

tagsvis kan alltså omständig- 

För att de särskilda reglerna 

avsedda skatteförmåner. 

ökade därefter till sammanlagt uppgift om särskilda skäl? Med hänsyn till utomståenheterna i det enskilda fallet 

ska kunna tillämpas krävs att 

Högsta förvaltningsdomsto- 

77,9 procent från februari Skatterättsnämnden noderegelns syfte framstod det vara sådana att utomstående- 

aktien är kvalificerad. Det är 

len har i ett vägledande avgö- 

1999. Utomstående hade alltså terade att lagtextens krav på enligt domstolen som klart regeln kan tillämpas trots att 

den om delägaren eller närstårande 

utvecklat vilket synsätt 

ägt mer än 30 procent av ak- att förhållandena under en att vid bedömningen av om det utomstående ägandet inte 

ende till denne varit ”verksam 

som bör anläggas på femårspetierna 

från februari 1998. femårsperiod ska beaktas inte särskilda skäl föreligger måste har bestått under hela den 

i företaget i betydande omfattrioden, 

se s. 19, RÅ 2001 ref. 

I en begäran om för- är begränsad till de särskilda hänsyn tas till bland annat om föregående femårsperioden. 

ning” under inkomståret eller 

37 I, ”Tidigare förhållanden”. 

handsbesked ville A veta om skälen. Femårsregeln ska alltså det betydande utomstående Några sådana omständigheter 

något av de fem föregående 

Genom följande urval av 

hela hans kapitalvinst skulle beaktas för utomståenderegeln ägandet har bestått under den hade dock inte visats i detta 

åren (se del 1 i artikelserien, 

rättsfall åskådiggörs domstolar- 

beskattas i inkomstslaget ka- i övrigt. 

föregående femårsperioden el- fall. 

Koncist nr 2/2012 s. 18). En 

nas bedömning av när utomståpital 

för det fall han sålde sina Högsta förvaltningsdomstoler den kortare tid under vilket 

aktie kan också vara kvalifice- 

enderegeln är tillämplig. 

aktier i bolaget. Det vill säga len, som fastställde Skatterätts- företaget varit verksamt. 

[57 kap. 5 § inkomstskattelagen] 

illustratiOn: jakOb sjöbOM 

Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning 

äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, 

ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid 

bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem 

föregående beskattningsåren beaktas. 

Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon 

närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid som 

anges i första stycket. 

Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det ägs 

av fysiska personer som 

1. äger kvalificerade andelar i företaget, 

2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de 

ägts direkt, eller 

3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § 

eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen. 

18 [koncist] • 4/2012 

Peru-upplägg 

var inte ok 

Inget utomstående ägande vid beskattningstidpunkten 

[Högsta förvaltningsdomstolen, 

rÅ 2009 not. 154] 

Tidigare förhållanden 

[Högsta förvaltningsdomstolen, 

rÅ 2001 ref. 37 i] 

Fortsättning på nästa uppslag 

[koncist] • 4/2012 19 

Högsta förvaltningsdomstolen 

har underkänt så kallade Peruupplägg. 

s. 6 

I DETTA NUMMER … 

Fyra miljoner i omsättning utan 

bokföring gav fängelse s.4 

Nu aviseras höstens skatteförslag s. 4 

Peru-upplägg undgår inte svensk skatt s. 6 

Beskattning av delägare i riskkapitalfonder 

s. 8 

Begränsat avdrag för vinstandelsränta s. 10 

KORSORDET s.30 

[rättsfall] 

Utom- 

stående- 

regeln inte 

tillämplig 

Vid beskattningstidpunkten fanns inte det utomstående ägandet kvar. 

 

SPECIALEN En paus för kaffe 

Hur ser kafferutinerna ut på ditt företag? I Sverige dricker vi nästan mest kaffe i 

världen, men fikapauserna är olika från företag till företag. En del har gemensam 

kafferast medan andra föredrar en stilla kopp medan man jobbar. s. 14 

Kassaregister för fler s. 11 

Är beskattningen av bostäder orättvis? s. 12 

Nu utreds dubbelbestraffningen … s. 12 

… liksom tredjemansrevisionen s. 13 

En paus för kaffe s. 14 

Svårtolkade uttryck om 

fåmansföretag – utomståenderegeln s. 18 

Enklare att hyra ut bostadsrätt s. 24 

Makens tjänstepensionsförsäkring 

ingick i bodelningen s. 25 

Uppsägningstid och semester s. 26 

Pension och arbete s. 27 

Förmåner i enskild näringsverksamhet s. 28 

Ögonoperation som förmån s. 29 

FRÅGOR & SVAR s. 26 FAKTASIDAN s. 32 

2 [koncist] • 4/2012

minneslistan 

Inflation och konsumentprisindex 

Inflationen: +1,5 % 

–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5 

Förändrade priser från februari till mars 

Procentenheter 

Kläder och skor + 0,3 

Drivmedel + 0,2 

Hyror + 0,1 

Räntekostnader – 0,1 

El – 0,2 

Konsumentprisindex (mars) 

Basår 1980 314,80 

Basår 1949 1 798 

OBS! Det som ska inbetalas eller 

skickas in ska vara myndigheten till 

handa senast nedanstående datum. 

Maj 

2 Inkomstdeklaration till Skatteverket (allmän och särskild självdeklaration). 

3 Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” upp till 20 000 

kronor (2012 års taxering). 

14 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor) 

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för april, betalning. 

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för april, betalning. 

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor) 

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för april, betalning. 

– Avdragen skatt och avgifter för april, deklaration och betalning. 

– Moms för mars (vid månadsredovisning), deklaration och betalning. 

– Moms för januari–mars (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning. 

21 EU-försäljning för april (vid månadssammanställning på papper). 

25 EU-försäljning för april (vid månadssammanställning elektroniskt). 


– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för april, deklaration. 

– Moms för april, deklaration och betalning. 

31 Inkomstdeklaration för utomlands bosatta, till Skatteverket. 

Juni 


– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning. 

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, betalning. 

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor) 

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning. 

– Avdragen skatt och avgifter för maj, deklaration och betalning. 

– Moms för april, deklaration och betalning. 

20 EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning på papper). 

25 EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning elektroniskt). 


– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juni, deklaration. 

– Moms för maj, deklaration och betalning. 

Den årliga inflationstakten var 1,5 procent i mars, vilket är en nedgång från februari då den var 1,9 

procent. Från februari till mars steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,3 procent. 

EU-index (mars) 

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) 

Basår 2005 113,44 

Europainflationen 

Mätt med HIKP 

(i HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader) 

EU totalt (februari) 3,0 % 

EMU-länderna (februari) 2,7 % 

Sverige (februari) 1,0 % 

Sverige (mars) 1,1 % 

[STATISTISKA CENTRALBYRÅN] 

Statslåneräntan 

under april 

Statslåneräntan under mars och 

större delen av april framgår av 

sammanställningen nedan. 

Datum Räntesats % 

2/3–8/3 1,78 

9/3–15/3 1,71 

16/3–22/3 1,77 

23/3–29/3 1,95 

30/3–5/4 1,91 

6/4–12/4 1,87 

13/4–19/4 1,66 

20/4–26/4 1,69 

[RIKSGÄLDEN] 

5 478 

Under mars månad nyregistrerades 5 478 

företag på Bolagsverket. De nya företagen 

fördelar sig på 3 288 aktiebolag, 1 687 

enskilda firmor, 424 handelsbolag och 

79 kommanditbolag. Det är en markant 

minskning jämfört med förra året, i mars 

2011 registrerades det sammanlagt 7 063 

företag. Det är med andra ord 22,4 procent 

färre nya företag i år. 

Enligt Bolagsverket är det en rimlig 

utveckling – förra årets uppgifter var 

nämligen rekordsiffror. Då bildades till 

exempel extra många nya aktiebolag med 

det lägre aktiekapitalet 50 000 kronor. 

Att nyregistreringarna nu går ner beror 

sannolikt på att effekterna av tidigare års 

regeländringar avtagit. Men den nedåtgående 

trenden märks även för de tre andra 

företagsformerna. 

[BOLAGSVERKET, 2 APRIL 2012] 

[koncist] • 4/2012 3 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1

Fyra miljoner i omsättning 

utan bokföring gav fängelse 

Vid bokföringsbrott spelar 

beloppen roll för att avgöra 

om brottet är av normalgraden 

eller grovt. Mycket 

betydande belopp talar för 

att det rör sig om grovt brott 

– men var går gränsen? En 

hovrätt har nyligen resonerat 

kring frågan. 

rättsfall Det finns ingen entydig 

praxis om vad som menas 

med sådant mycket betydande 

belopp att det per automatik 

anses handla om grovt bokföringsbrott. 

Det nu aktuella 

fallet gällde en företagare som 

bland annat hade åsidosatt 

bokföringsskyldigheten i ett 

företag. Det saknades bokföring 

för nästan ett och ett 

halvt år. Det gjordes dessutom 

ett stort antal betalningar ur 

bolaget av privat karaktär, man 

kunde spåra flera betalningar 

till exempelvis leksaksaffärer 

och resebyråer. Därtill hade 

en för företaget helt rörelsefrämmande 

hästverksamhet 

bekostats. 

företaget gick till slut i konkurs 

och när det senare blev en 

straffrättslig fråga av avsaknaden 

av bokföring dömdes 

företagaren för bokföringsbrott. 

Tingsrätten ansåg att 

det var ett bokföringsbrott av 

normalgraden. Åklagaren överklagade 

och frågan hamnade 

hos hovrätten. 

Hovrätten konstaterade 

att lite mer än fyra miljoner 

kronor i omsättning motsvarar 

närmare 100 prisbasbelopp. 

Ett så stort belopp torde i 

vart fall tangera gränsen där 

bokföringsbrottet per automatik 

måste anses som grovt. Om 

det är nära att bedöma brottet 

som grovt enbart med hänsyn 

till beloppets storlek krävs 

det inte lika mycket av övriga 

försvårande omständigheter. 

Vid en samlad bedömning 

ansåg hovrätten att bokföringsbrottet 

skulle anses vara 

grovt. Följaktligen ändrades 

tingsrättens villkorliga dom 

till fängelse i åtta månader, 

därtill meddelades företagaren 

näringsförbud i tre år. 

[HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH 

BLEKINGE, MÅL NR B 1513-11] 

Åtta månader i fängelse och 

näringsförbud blev domen. 

[bokföringsbrott] 

11 kap. 5 § brottsbalken (utdrag) 

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet 

enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta 

att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller 

genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, 

döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till 

följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, 

för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, 

till böter eller fängelse i högst sex månader. 

Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse 

i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet 

är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket 

betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling 

eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats 

systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. 

Nu aviseras 

Bolagsskatten kanske sänks 

en procentenhet och ett antal 

åtgärder sätts in för att få 

till stånd fler bostäder. Det 

är ett par av förslagen som 

lämnats i samband med den 

ekonomiska vårpropositionen. 

förslag Regeringen har nyligen 

avlämnat sin vårproposition. 

I likhet med förfarandet vid 

föregående års vårproposition 

väljer regeringen att i samband 

med vårpropositionen remittera 

en särskild promemoria 

med ett antal skatteförslag. 

Tanken är att förslagen i 

promemorian som gäller fler 

bostäder ska presenteras i 

budgetproposition för 2013 

som lämnas i höst. Huruvida 

de övriga förslagen kommer 

med i höstens budget styrs 

emellertid av det ekonomiska 

läget. Där reserverar sig regeringen 

för de slutliga bedömningar 

som kommer att göras 

efter sommaren. 

när det gäller fler bostäder 

vill regeringen genomföra 

tre åtgärder. Den första är att 

sänka fastighetsavgiften för 

hyreshus. Fastighetsavgiften 

för hyreshus utgör det lägsta 

av två variabler. Den ena 

variabeln utgörs av ett belopp 

per bostadslägenhet. Detta 

belopp bestämdes för år 2008 

till 1 200 kronor. Efter indexering 

uppgår beloppet för år 

2012 till 1 365 kronor. Den 

andra variabeln är 0,4 procent 

av taxeringsvärdet. 

I promemorian föreslås att 

beloppet per bostadslägenhet 

sänks till 1 198 kronor för 

2013. Detta åstadkoms genom 

att 2008 års belopp sänks till 

1 024 kronor. Med utgångspunkt 

i en prognos om att 

2013 års inkomstbasbelopp 

kommer att uppgå till 56 200 

kronor skulle, efter indexerad 

uppräkning, beloppet per 

bostadslägenhet för 2013 då 

uppgå till 1 198 kronor. Den 

procentsats av taxeringsvärdet 

som jämförs med beloppet 

per bostadslägenhet föreslås 

sänkas från 0,4 till 0,3 procent 

av taxeringsvärdet. 

Den andra åtgärden är att 

ta bort fastighetsavgiften för 

nybyggda hus. Sedan 1991 har 

det funnits bestämmelser för 

att mildra bostadsutgifter för 

nyproduktion. Det innebär 

i dag att man för nybyggda 

bostadshus inte behöver betala 

fastighetsavgift de första fem 

åren och därefter har halv 

fastighetsavgift i ytterligare 

fem år. Nu föreslås i stället att 

nybyggena ska slippa avgiften 

helt de första 15 åren. De nya 

reglerna föreslås gälla byggnader 

med beräknat värdeår 2012 

eller senare. 

Som tredje åtgärd för fler 

bostäder föreslås att schablonavdraget 

vid upplåtelse av 

privatbostadsfastighet, privatbostad 

eller hyreslägenhet höjs 

från 21 000 till 40 000 kronor. 

Det höjda schablonavdraget 

gäller även när produkter 

(exempelvis ved eller bär från 

den egna fastigheten) avyttras 

från privatbostadsfastigheter 

eller privatbostäder. Det höjda 

4 [koncist] • 4/2012 

vad? 

Regeringen har lämnat förslag 

på skatteområdet inför höstens 

budgetpropostion. De flesta 

ändringarna föreslås börja gälla 

från och med nästa år, i punktform 

ser förslagen ut enligt 

följande: 

● Sänkt fastighetsavgift för 

hyreshus. 

● Sänkt fastighetsavgift för 

nybyggda hus. 

● Höjt schablonavdrag vid 

bostadsuthyrning. 

● Sänkt bolagsskatt till 25,3 

procent. 

● Sänkt expansionsfondsskatt 

till 25,3 procent. 

● Enklare regler vid nedsättning 

av egenavgifter. 

● Vissa energiskattefrågor.

höstens skatteförslag 

I samband med vårpropositionen skickar regeringen ut ett antal skatteförslag på remiss inför höstens budget. 

avdragsbeloppet ska tillämpas 

första gången på beskattningsår 

som börjar den 1 januari 2013. 

därefter redogör regeringen 

för de skatteförslag man vill 

genomföra om det ekonomiska 

läget så tillåter. Bolagsskatten 

bör sänkas, regeringen 

konstaterar att det finns en 

internationell utveckling mot 

en mer omfattande skattekonkurrens 

mellan EU-länderna. 

De nya medlemsstaterna i EU 

har en avsevärt lägre beskattningsnivå 

än Sverige, men även 

i de äldre medlemsstaterna har 

bolagsskattesatserna sänkts 

under senare år. Av de 27 medlemsländerna 

i EU har endast 

sex nationer högre skattesats 

än Sverige. 

Det konstateras att den 

nominella bolagsskatten 

är av central betydelse för 

företagens investerings- och 

lokaliseringsbeslut. Genom 

internprissättning och 

vinstöverföringar påverkar 

skattereglerna vidare i vilket 

land företagen väljer att redovisa 

sina skatter. En sänkt 

bolagsskatt skulle därmed 

värna den svenska skattebasen. 

I promemorian föreslås 

därför att inkomstskatten för 

juridiska personer sänks från 

26,3 procent till 25,3 procent. 

Den nya skattesatsen ska 

tillämpas för beskattningsår 

som börjar den 1 januari 2013 

eller därefter. Ändringen 

föreslås träda i kraft den 1 

januari 2013. 

om bolagsskatten sänks behöver 

även expansionsfondsskatten 

sänkas i motsvarande 

mån. Syftet med systemet med 

expansionsfond är nämligen 

att skapa neutralitet mellan 

företag som bedrivs som 

enskild firma eller handelsbolag 

respektive aktiebolag. 

Genom fonden ska en enskild 

firma/handelsbolag ha samma 

möjlighet att expandera sin 

verksamhet med kvarhållen 

vinst som aktiebolag. Detta 

kan ske genom att närings- 

idkaren får sätta av hela årets 

vinst till en expansionsfond 

som, på samma sätt som i 

aktiebolag, beskattas med 26,3 

procent. Återföringar från 

fonden tas upp som inkomst i 

inkomstslaget näringsverksamhet 

och blir därmed progressivt 

beskattade. 

även befintliga avsättningar 

till expansionsfonden föreslås 

behandlas enligt de nya reglerna. 

Övergången ska ske genom 

att tidigare gjorda avsättningar 

anses återförda enligt nuvarande 

regler och genast åter 

avsatta enligt de nya reglerna. 

Ändringarna förelås träda i 

kraft den 1 januari 2013. 

Regeringen vill även 

förenkla reglerna som ger en 

viss rabatt för egenavgifter. 

Enskilda näringsidkare och 

fysiska personer som bedriver 

handelsbolag får göra ett 

avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget 

för inkomst av 

aktiv näringsverksamhet, dock 

med högst 10 000 kronor per 

år. För att få rabatten har man 

i inkomstdeklarationen behövt 

visa att villkoren för statsstöd 

uppfylls. EU-kommissionen 

har emellertid i slutet av 2011 

beslutat att avdraget inte 

är ett sådant statligt stöd. 

Följaktligen vill regeringen 

slopa motsvarande krav på 

näringsidkarna att i deklarationen 

visa att statsstödsvilkoren 

är uppfyllda. Ändringarna 

föreslås träda i kraft den 1 

januari 2013. 

slutligen lämnas i promemorian 

ett par skatteförslag 

på klimat- och energiområdet. 

Det handlar till exempel om 

den framtida hanteringen 

av ekonomiska styrmedel 

för biodrivmedel. Vidare 

behandlas frågan om slopad 

koldioxidskatt vid viss värmeproduktion 

inom EUs system 

för handel med utsläppsrätter 

samt vissa ändringar i fordonsbeskattningen. 

[FINANSDEPARTEMENTET, 

PROMEMORIA] 

[koncist] • 4/2012 5 

PAWEL FLATO

Peru-upplägg undgår 

Kapitalvinster vid så kallade 

Peru-upplägg ska beskattas 

i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen 

tolkar 

skatteavtalet med Peru så 

att inkomstskattelagen ska 

tillämpas på vinsterna. Därmed 

saknas anledning att 

pröva om det var skatteflykt. 

rättsfall De så kallade Peruuppläggen 

har sedan de började 

dyka upp under år 2005 

varit omtvistade. Det handlade 

om skatteplaneringsåtgärder 

för fåmansföretags vinster som 

Skatteverket ansåg oönskade. 

Det ledde till att att Sverige 

sade upp skatteavtalet med 

Peru under 2006 och avtalet 

slutade gälla vid utgången av år 

2006. Från och med 2007 var 

det alltså definitivt stopp för 

nya Peru-upplägg, men frågan 

var om de som gjordes fram 

till dess var ok. 

Frågan aktualiserades i ett 

antal fall som har vandrat genom 

domstolsinstanserna. Nu 

har Högsta förvaltningsdomstolen 

(HFD) avgjort två fall 

som gällde ett svenskt företag 

som bedrev fastighetsförvaltning. 

Företaget hade två ägare 

som genomfört samma sorts 

upplägg, så det var samma 

förutsättningar i båda fallen. 

bakgrunden var att företaget 

genom ett antal transaktioner 

fördes över till ett peruanskt 

bolag som senare likviderades 

(se faktarutan). Ägarna 

ansåg att utskifteslikviden 

skulle undantas från beskattning 

i Sverige med stöd av 

dubbel beskattningsavtalet. De 

menade med andra ord att den 

i stället skulle beskattas i Peru. 

Skillnaden i skatt var betydlig, 

i Peru skulle det utgå ca 4 procent 

i skatt medan det i Sverige 

skulle kunna handla om som 

mest ca 55 procent i skatt. 

Skatteverket höll med om 

att skatteavtalet undantog 

utskifteslikviden från be- 

Bolag X Bolag Z 

[1] 

Genom ett antal transaktioner fördes det ursprungliga bolaget över till ett bolag i Peru. Högsta förvaltningsdomstolen 

underkänner nu upplägget, kapitalvinsterna ska beskattas i Sverige. 

skattning i Sverige. Men man 

menade att den i stället skulle 

beskattas i Sverige med stöd 

av skatteflyktslagen. I förvaltningsrätten 

fick Skatteverket 

rätt, det ansågs vara skatteflykt 

och likviden skulle beskattas i 

Sverige. 

bolagsägarna överklagade 

och i kammarrätten fick de 

rätt. Man kunde inte tolka 

in en gemensam partsavsikt 

i skatteavtalet att förhindra 

skatteflykt. Skatteflyktslagen 

kunde därför inte tillämpas, 

likviden skulle därmed beskattas 

i Peru. 

HFD konstaterade inledningsvis 

att utskifteslikviden 

ska beskattas enligt svenska 

regler. Frågan var då om de 

svenska reglerna begränsades 

av skatteavtalet. Där konstaterade 

domstolen att kapitalvinsten 

skulle beskattas i 

det land där det likviderade 

bolagets andelar var belägna. 

För att komma fram till var 

ett bolag är beläget måste en 

sammanvägning göras av omständigheterna 

i varje enskilt 

fall. HFD konstaterade att ett 

enskilt anknytningsmoment, 

som till exempel platsen för 

bolagets registering eller var 

aktieägaren är bosatt, inte 

kan vara ensamt utslagsgivande. 

i detta fall kom man fram 

till att ingen verksamhet 

bedrivits i Peru, samtliga 

anknytningsmoment utom 

bolagets registering pekade i 

stället mot Sverige. Sammantaget 

fann HFD att andelarna 

var belägna i Sverige då 

bolaget likviderades. Därmed 

begränsades inte beskattningen 

av skatteavtalet och svensk 

skatt skulle utgå på utskifteslikviden. 

I och med att HFD kom 

6 [koncist] • 4/2012 

[5] 

[3]

inte svensk skatt 

[6] 

Bolag W 

Bolag Y 

[3] 

fram till detta genom att tolka 

skatteavtalet föll frågan om 

det varit skatteflykt. Men även 

om det saknades anledning att 

pröva om det var skatteflykt 

passade domstolen ändå på att 

notera att man resonerade annorlunda 

än kammarrätten vad 

gäller ländernas gemensamma 

partsavsikt i avtalet. Med 

andra ord såg inte HFD några 

principiella hinder mot att 

pröva förfarandet som sådant 

mot skatteflyktslagen, men 

frågan blev som sagt aldrig 

aktuell. 

[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, 

MÅL NR 1335–1336-11] 

[4] 

[8] 

[bakgrund] 

I det aktuella fallet var upplägget 

i korta drag följande. 

1. De fysiska personerna A och 

B ägde aktierna i det svenska 

bolaget X, där den ursprungliga 

fastighetsverksamheten 

bedrevs. 

2. Den 4 april 2006 köpte A och B 

det peruanska bolaget P. 

3. Den 14 juni 2006 köpte A och 

B de svenska lagerbolagen Y 

och Z. 

4. Den 15 juni 2006 såldes bolag Y 

till bolag P utan att kapitalvinst 

uppstod. 

5. Samma dag, 15 juni 2006, 

såldes bolag X till bolag Z för 

Bolag P 

[2] 

omkostnadsbeloppet, dvs. utan 

att kapitalvinst uppstod i enlighet 

med underprisreglerna i 

53 kap. IL. 

6. Senare samma månad sålde 

bolag Z vidare bolag X till bolag 

Y för samma belopp. 

7. A och B köpte samtidigt ett nytt 

svenskt bolag W. 

8. Därefter sålde bolag P aktierna 

i bolag Y. Köpare var det nya 

bolaget W. Köpesumman var 

nu inte omkostnadsbeloppet 

utan substansvärdet, lite mer 

än 40 miljoner kronor. 

9. I september likviderades bolag P. 

Ps fordran på den ovan 

Person A 

Person B 

nämnda köpesumman (ca 40 

miljoner kronor) skiftades ut 

till Ps ägare (A och B). 

Frågan som bedömdes i domstolarna 

var alltså om den sista 

likviden i kedjan ovan, ungefär 20 

miljoner kronor per ägare, skulle 

beskattas i Sverige eller Peru. 

[koncist] • 4/2012 7 

[9]

Beskattning av delägare 

Investerare i riskkapitalfonder 

ska beskattas på ett sätt 

som påminner om reglerna 

för fåmansföretagare. 

Utdelningar och kapitalvinster 

ska med andra ord 

delas upp mellan tjänst och 

kapital. 

förslag Det är kontentan av ett 

nytt skatteförslag från Finansdepartementet. 

Bakgrunden är 

att frågan om hur vissa delägare 

och investerare i riskkapitalfonder 

ska beskattas har diskuterats 

livligt under senare tid. 

Diskussionen har handlat om 

i vilken omfattning inkomster 

från riskkapitalfonder ska tas 

upp som inkomst av tjänst eller 

som inkomst av kapital. 

skatteverket har i några 

uppmärksammade fall beslutat 

att den del av inkomsterna 

som kan hänföras till en 

särskild vinstdelning ska ses 

som ersättning för utfört 

arbete och därför ska tas upp 

som inkomst av tjänst. Flera 

av fallen har överklagats och 

har ännu inte vunnit laga 

kraft. Enligt promemorian är 

det inte möjligt att avvakta 

de rättsprocesser som pågår 

eftersom det kommer att 

dröja flera år innan det finns 

lagakraftvunna avgöranden. 

Regeringen anser att det därför 

[riskkapitalfond] 

Vad är en riskkapitalfond? Hur 

ser en riskkapitalstruktur ut? Kort 

kan sägas att en riskkapitalfond 

företrädesvis investerar i onoterade 

företag. Fondens egna kapital 

skjuts till av en grupp externa 

finansiärer. Det kan vara pensionsfonder, 

försäkringsbolag, banker, 

utländska universitet samt andra 

svenska och utländska företag. En 

liten andel tillskjuts av ett bolag, 

ett så kallat riskkapitalbolag, som 

indirekt ägs av personer som skapat 

riskkapitalstrukturen. Över tiden 

är angeläget att lagreglera hur 

delägare i riskapitalfonder som 

har rätt till särskild vinstandel 

ska beskattas för ersättning 

från fonden. 

i korthet föreslås att en 

särskild beskattningsordning 

införs för delägare i riskkapitalfonder 

som har rätt till 

en särskild vinstandel. Med 

vissa justeringar ligger de så 

kallade 3:12-reglerna för fåmansföretag 

till grund för den 

nya beskattningsordningen. 

Beskattningen bör således ske 

dels i inkomstslaget tjänst, dels 

i inkomstslaget kapital. Till 

skillnad mot 3:12-reglerna ska 

de föreslagna reglerna tillämpas 

oavsett om investeraren 

varit verksam i betydande 

omfattning i fondstrukturen 

eller inte. Vidare ska inte löneunderlagsregeln 

få tillämpas. 

Något gränsbelopp ska inte 

heller beräknas. 

med ”delägare i riskkapitalfonder” 

avses de delägare som 

genom sina företag, direkt eller 

indirekt, har rätt till särskild 

vinstandel vid en riskkapitalfonds 

försäljning av portföljföretag. 

Även de som kontrollerar 

sitt innehav i fonden 

genom en kapitalförsäkring, 

trust eller liknande betraktas 

som sådan delägare. 

startar dessa personer nya riskkapitalbolag 

med nya riskkapitalfonder. 

Riskkapitalfondens medel placeras 

i normalfallet först i ett holdingbolag. 

Holdingbolagets enda uppgift 

är att äga aktier i det portföljföretag 

där den slutliga investeringen 

sker. Riskkapitalfonden är alltså ett 

sätt att finansiera investeringen i 

portföljföretaget. 

Gemensamt för alla riskkapitalbolag 

är att de investerar under en 

begränsad period. Placeringshorisonten 

beror på i vilken investeringsfas 

portföljföretaget befinner 

Enligt promemorian ska 

utdelning och kapitalvinst på 

andelar i ett kapitalföretag beskattas 

i inkomstslaget tjänst. 

Den tjänstebeskattade delen 

av utdelningen kan dock inte 

överstiga 90 inkomstbasbelopp 

(för 2012 motsvarar 

detta 4 914 000 kronor). 

Utdelning utöver detta tak 

beskattas med 30 procent i 

inkomstslaget kapital. För 

kapitalvinst föreslås också en 

takregel som innebär att den 

tjänstebeskattade delen av 

kapitalvinsten under avyttringsåret 

och de fem föregående 

beskattningsåren sammanlagt 

inte får överstiga 100 

inkomstbasbelopp (för 2012 

motsvarar detta 5 460 000 

kronor). Kapitalvinst därutöver 

beskattas med 30 procent i 

inkomstslaget kapital. 

en vinst vid minskning av 

aktiekapital genom indragning 

av aktier och vinst vid 

överlåtelse till ett aktiebolag av 

dess egna akter behandlas som 

utdelning. 

Förslaget, som nu är ute på 

remiss, har kritiserats på flera 

håll redan innan remisstiden 

gått ut. Om förslaget blir verklighet 

börjar de nya reglerna 

gälla den 1 januari 2013. 

[FINANSDEPARTEMENTET, 

PROMEMORIA] 

sig. Oavsett vilken investeringsfas 

portföljföretaget befinner sig i är 

riskkapitalbolaget i de flesta fall en 

aktiv, styrande ägare som arbetar 

nära företagsledningen för att 

förbättra rörelseresultat och kassaflöde 

och därmed öka portföljföretagets 

värde. 

De personer som aktivt bidrar 

till värdetillväxten, det vill säga 

att portföljföretaget kan säljas 

med vinst, får en särskild del av 

vinsten. Alla riskkapitalfonder 

har ett vinstdelningssystem med 

särskild vinstandel (kallas även 

Är kapitalvinsten inkomst av tjänst eller kapital? 

carried interest) som ska stimulera 

riskkapitalbolaget, dess ägare 

och anställda i rådgivningsföretaget 

att tillgodose de externa 

investerarnas intressen och nå 

högsta möjliga avkastning för 

riskkapitalfonden. 

Den särskilda vinstandelen 

uppgår normalt till cirka 20 

procent av nettovinsten efter det 

att de externa investerarna har 

fått sitt insatta kapital plus viss 

garanterad avkastning (oftast 

6–8 procent) och efter att förvaltningsarvode 

betalats. 

8 [koncist] • 4/2012

i riskkapitalfonder 

Enligt regeringens förslag kan delägare i riskkapitalfonder få regler som påminner om 3:12-reglerna. 

ANNONS 

[riskkapitalmarknaden] 

● Den svenska riskkapitalmarknaden 

är den näst största i 

Europa mätt som andel av BNP. 

● 180 000 personer i Sverige 

arbetade 2010 i riskkapitalägda 

bolag. 

● Totalt omsatte svenska 

riskkapitalägda bolag 250 

miljarder kronor 2010. 

● I promemorian noteras det 

att de föreslagna reglerna 

träffar mycket få skattskyldiga. 

Det rör sig om 100–200 fysiska 

personer. 

[koncist] • 4/2012 9

Vinstandelsränta gav inte 

Till skillnad mot Skatterättsnämnden 

kom Högsta 

förvaltningsdomstolen fram 

till att ett bolag inte kunde 

få fullt avdrag för betald 

vinstandelsränta. Med 

hänsyn till rättshandlingens 

verkliga innebörd kunde 

nämligen endast en del ses 

som ersättning för kredit. 

rättsfall I en begäran om förhandsbesked 

ville ett aktiebolag 

X veta om utbetald vinstandelsränta 

var avdragsgill. Vidare 

ville mottagarna av vinstandelsräntan, 

de anställda A och 

B, veta om de skulle beskattas 

i inkomstslaget kapital eller, 

till viss del eller i sin helhet, i 

inkomstslaget tjänst för den 

vinstandelsränta som tillfaller 

deras bolag AB A och AB B. 

Bolagets organisation. 

Aktiebolag X (AB X) är ett 

moderbolag i en koncern som 

bedriver konsultverksamhet i 

dotterbolaget Y (AB Y). AB X 

är ett fåmansföretag vars aktier 

ägs av ett antal konsulter, 

antingen direkt eller indirekt 

genom egna bolag. Därutöver 

finns ett antal konsulter som 

inte är aktieägare och som är 

verksamma i AB Y. De kallas 

inkommande delägare och 

lokala delägare. A är inkommande 

delägare och B lokal 

delägare. Det är aktieägarna 

som bestämmer vem som ska 

bli inkommande respektive 

lokala delägare. En inkom- 

mande delägare förväntas bli 

aktieägare inom två år. För en 

lokal delägare krävs ytterligare 

en prövning av aktieägarna. 

Varken inkommande eller 

lokala delägare har rätt till del 

i vinsten. 

Modell för vinstandelslån. 

För att inkommande och lokala 

delägare ska kunna få del av 

den ekonomiska utvecklingen i 

AB Y på ett sätt som motsvarar 

aktieägarnas situation vill 

AB X införa en modell med 

vinstandelslån. Enligt modellen 

skulle inkommande och 

lokala delägare årligen teckna 

av AB X emitterade vinstandelslån 

på i huvudsak följande 

villkor. 

● Lånebeloppet är 50 000 kronor 

per person. 

● Lånet löptid är cirka ett år. 

Eventuell nyemission beslutas 

av varje ordinarie bolagsstämma. 

● AB X har rätt till ”tvångsinlösen” 

om anställningen 

upphör i förtid. 

● Långivaren har rätt till 

förtida inlösen utan vinstandelsränta. 

● Vinstandelsräntan är ett 

belopp som motsvarar en på 

förhand bestämd procentsats 

av AB Xs vinst beräknad på 

visst sätt. 

En förutsättning i modellen 

för vinstandelslån var vidare 

att A och B bildar varsitt 

aktiebolag, AB A och AB 

B, som kommer att teckna 

vinstandelslånen avseende sina 

respektive ägare. Aktierna i 

dessa bolag är kvalificerade 

(fåmansföretagsaktier) eftersom 

A och B är verksamma i 

AB Y i betydande omfattning 

och vinstandelsbevis jämställs 

med aktier enligt fåmansföretagsreglerna. 

det noteras också att aktieägarna 

i AB X och A och B 

inte är släkt med varandra. 

När det gäller villkoren när 

vinstandelslånen ska tecknas 

kommer dessa att vara desamma 

för samtliga inkommande 

och lokala delägare. Räntan 

ska beräknas efter enhetliga 

grunder utan individuella justeringar 

baserade på delägarnas 

erfarenhet eller kompetens. 

Förhandsbeskedet. Skatterättsnämndensförhandsbesked 

blev att AB X kunde dra 

av de vinstandelsräntor som 

betalas till de bolag som A och 

B bildat för ändamålet (AB A 

och AB B). A och B skulle inte 

ta upp räntorna. Skatteverket 

överklagade dock detta beslut 

till Högsta förvaltningsdomstolen 

och där blev utgången en 

annan. 


konstaterade att allmänt 

gäller att beskattning ska ske 

på grundval av rättshandlingars 

verkliga innebörd oavsett 

avtalens beteckning. 

Ett villkor för att avdrag 

ska medges för en ränta är att 

ANNONS 

Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till 

det är fråga om ersättning för 

kredit. Det finns ingen anledning 

att i detta sammanhang 

ha ett annorlunda synsätt på 

vinstandelslån än på andra lån. 

Har räntevillkoren utformats 

på ett för långivaren förmånligt 

sätt, och detta beror på 

förhållanden som inte har med 

lånet att göra, kan avdrag inte 

medges för hela beloppet som 

en kostnad för krediten. 

i detta ärende noterade 


att det av ett räkneexempel 

som bifogats ansökningen om 

10 [koncist] • 4/2012

fullt avdrag 

vinstandelsräntans verkliga innebörd och nekar fullt avdrag. 

förhandsbesked framgick att 

rätten till ränta motsvarar ett 

belopp som svarar mot en viss 

andel av det samlade resultatet 

i AB Y före direkta kostnader 

hänföriga till aktieägarna med 

avdrag för egna direkta kostnader. 

Beloppet ska motsvara 

det tantiembelopp som annars 

skulle ha utgått. 

Den ekonomiska utvecklingen 

i AB Y är i sig svår att 

bedöma på förhand. Enligt 


visar ändå exemplet och 

vad som framkommit i målet 

att endast en del av beloppet 

kan anses vara ersättning för 

kredit. Avdrag kan därför inte 

medges för hela beloppet som 

vinstandelsränta. 

eftersom övriga frågor i 

begäran om förhandsbesked 

hade ställts med utgångspunkt 

i att moderbolaget hade rätt till 

fullt avdrag för vinstandelsränta 

och det inte kunde komma 

i fråga, undanröjde Högsta 

förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens 

förhandsbesked 

i övrigt. 


MÅL NR 4510-11] 

Kassaregister för fler 

Även torghandlare ska 

omfattas av skyldigheten att 

använda kassaregister. Och 

den nedre omsättningskravet, 

som gäller alla företag, 

bör sänkas så att fler företag 

måste använda kassaregister. 

Det föreslår Skatteverket 

i en promemoria. 

förslag Ett av Skatteverkets 

förslag är att det nuvarande 

undantaget för torg- och 

marknadshandeln tas bort. Enligt 

Skatteverket finns kraftiga 

signaler från olika branschorganisationer 

att undantaget 

snedvrider konkurrensen. 

Dessutom saknas verktyg för 

att kunna genomföra en reell 

skattekontroll i företag som 

inte använder kassaregister. 

Skatteverket menar vidare att 

undantaget har fått en olycklig 

utformning. Det omfattar inte 

bara den genuina torg- och 

marknadshandeln som sker 

utomhus utan även försäljning 

som sker i tillfälligt hyrda 

lokaler. En tillfälligt hyrd 

butikslokal i en galleria anses 

bedriva torg- och marknadshandel 

och omfattas därmed 

Skatteverket föreslår att även torghandlare 

måste ha kassaregister. 

ANNONS 

inte av kravet på kassaregister, 

trots att försäljningen kan pågå 

i månader. Skatteverket anser 

därför att det är angeläget 

att undantaget för torg- och 

marknadshandel tas bort. 

ett annat undantag som 

Skatteverket vill ändra är det 

som säger att företag som 

endast i obetydlig omfattning 

säljer varor eller tjänster mot 

kontant betalning eller mot 

betalning med kontokort inte 

behöver ha kassaregister. Med 

obetydlig omfattning avses i 

normalfallet fyra prisbasbelopp 

(176 000 kronor för 2012). Med 

hänsyn till de kontrollproblem 

som finns i kontantbranschen 

anser Skatteverket att ett 

riktvärde på fyra prisbasbelopp 

är för högt som gräns för att 

använda kassaregister. Skatteverket 

vill egentligen inte ha 

något gränsbelopp överhuvudtaget. 

Men med hänsyn till de 

allra minsta företagen föreslår 

Skatteverket att gränsen sätts 

vid två prisbasbelopp (88 000 

kronor för 2012). För att markera 

ändringen bör uttrycket 

”obetydlig omfattning” ersättas 

med uttrycket ”synnerligen 

begränsad omfattning”. 

Avslutningsvis föreslår 

Skatteverket att utländska 

företag som saknar fast driftställe 

i Sverige ska använda 

kassaregister i samma utsträckning 

som gäller för svenska 

företag. 

[SKATTEVERKET, DNR 131 418217-11/111] 

[koncist] • 4/2012 11

Är beskattningen 

av bostäder orättvis? 

förslag Beskattningen av bostäder 

ska ses över. En utredning 

har tillsatts för att titta närmare 

på vissa boendeformer. 

I korthet innebär utredningsuppdraget 

följande. 

● Hyresbostäder. Har hyresrätten 

sämre skattemässig ställning 

än andra boendeformer? 

Kommittén ska undersöka 

frågan och föreslå förändringar 

främst när det gäller den kommunala 

fastighetsavgiften. 

● Oäkta bostadsföretag. 

Andelar i oäkta bostadsföretag 

har genom tillfälliga regler 

en viss skattenedsättning, det 

nuvarande undantaget gäller 

till och med 2015. Kommittén 

ska föreslå en mer permanent 

lättnad för medlemmar i oäkta 

bostadsföretag. Vidare ska 

kommittén analysera om uppskovsreglerna 

för kapitalvinst 

även kan tillämpas på andelar i 

oäkta bostadsföretag. 

● Kooperativa hyresrättsföreningar. 

Kooperativa 

hyresrättsföreningar behandlas 

skattemässigt på två olika sätt. 

Kommittén ska analysera om 

det finns sakliga skäl för att sådana 

föreningar skattemässigt 

behandlas på olika sätt och om 

så inte är fallet föreslå lämpliga 

ändringar. 

● Skattereduktion för 

ROT-arbete. En analys ska 

göras om även hyresrätter ska 

omfattas av reglerna för ROTavdrag. 

● Uthyrning av egen bostad. 

Sedan 2009 har schablonavdraget 

vid sådan uthyrning höjts 

i tre steg från 4 000 till 21 000 

kronor (jämför aviserat förslag 

om höjning till 40 000 kronor i 

vårpropositionen, s. 4). Har det 

påverkat tillgången av bostäder 

och kan ytterligare skattelättnader 

ge ännu mer? 

ANNONS 

[KOMMITTÉDIREKTIV 2012:32] 

Nu utreds 

I Koncist har vi genom åren 

flera gånger belyst rättsutvecklingen 

när det gäller 

dubbelbestraffningen. Frågan 

gäller om det svenska 

systemet med två sanktionsformer 

vid beskattningen 

– skattetillägg och skattebrott 

– strider mot Europakonventionens 

rätt att inte 

bli lagförd eller straffad två 

gånger. Nu ska en särskild 

utredare göra en översyn av 

reglerna. 

förslag Kort kan sägas att 

Europadomstolen redan för 

tio år sedan konstaterade att de 

svenska skattetilläggen, även 

om de fastställs i en administrativ 

process, är straff i Europakonventionens 

mening. I en 

dom från Europadomstolen 

2004 prövades om skattetillägg 

och skattebrott kränkte 

förbudet mot dubbelbestraffning. 

Så konstaterades inte vara 

fallet. De båda förfarandena 

avsåg inte samma sak eftersom 

skattebrott förutsatte att det 

fanns ett uppsåt, vilket inte vara 

fallet när det gällde skattetillägg. 

Ansvaret för skattetillägg 

och skattebrott tjänade också 

olika syften. 

På senare tid har emellertid 

Europadomstolen utvecklat 

och skärpt sin praxis när det 

gäller rätten att inte bli lagförd 

eller straffad två gånger. Numera 

har domstolen slagit fast 

att bedömningen av om två 

förfaranden avser samma brott 

ska göras med utgångspunkt i 

om de grundat sig på identiska 

fakta eller fakta som i allt 

väsentligt är desamma. 

Efter Europadomstolens 

skärpta praxis har både Högsta 

förvaltningsdomstolen och 

Högsta domstolen avgjort mål 

som avser det svenska systemet 

med skattetillägg och skattebrott. 

Ingen av domstolarna 

fann att det svenska systemet 

kränker rätten att inte bli lag- 

förd eller straffad två gånger. 

I Europadomstolen finns just 

nu mål som gäller det svenska 

systemet med skattetillägg och 

skattebrott. Målen är dock 

ännu inte avgjorda. 

Trots att förfarandet med 

skattillägg och skattebrott således 

inte bedömts strida mot 

dubbelbestraffningen anser 

regeringen att det finns skäl 

att se över reglerna. Reglerna 

har nämligen utsatts för kritik 

från olika håll. Är det lämpligt 

att ha ett system som möjliggör 

två förfaranden i två olika 

domstolordningar och två 

olika påföljder gällande samma 

oriktiga uppgift, särskilt om 

det ena förfarandet har lett till 

ett slutligt avgörande? 

mot denna bakgrund bör 

enligt regeringen en översyn 

göras för att ytterligare stärka 

rättssäkerheten och åstadkomma 

en bättre samordning 

av sanktionsformerna inom 

skatteområdet. Översynen 

omfattar även tullområdets 

tulltillägg och ansvar för 

tullbrott. 

I direktiven till utredningen 

nämner regeringen att ett 

alternativ som bör undersökas 

är den norska modellen som 

innebär att det allmänna vid en 

viss tidpunkt måste välja mellan 

att påföra skattetillägg eller 

anmäla misstänkt skattebrott. 

Behovet av bestämmelser som 

gör det möjligt att ta ut skattetillägg 

om ett anmält ärende 

inte leder till någon skattebrottsprocess 

ska övervägas. 

Ett annat alternativ som bör 

undersökas enligt direktiven är 

förutsättningarna för att sammanföra 

de båda förfarandena 

till ett förfarande, det vill säga 

att skattetillägg och skattebrott 

hanteras i en och samma 

domstol. 

Den särskilda utredaren ska 

redovisa uppdraget senast den 

9 september 2013. 


12 [koncist] • 4/2012

dubbelbestraffningen 

läs mer 

Vad händer med dubbelbestraffningen? 

Koncist nr 11/2012 s. 7 

Högsta domstolen utmanas 

– igen 

Nytt från Revisorn nr 12/2010 s. 5 

Inget skattebrott vid skattetillägg 

Nytt från Revisorn nr 8–9/2010 s. 10 

Skattetillägg inget hinder för 

skattebrottsåtal 

Nytt från Revisorn nr 4/2010 s. 10 

Dubbelbestraffning – vad 

gäller? 

Nytt från Revisorn 

nr 12/2009 s. 12 

Straffet var 

inte kännbart 

nog 

Nytt från Revisorn 

nr 10/2009 s. 18 

Rättssäkerheten ska stärkas i skatteförfarandet. I september 2013 ska utredningen vara klar. 

… liksom tredjemansrevisionen 

Det är inte bara dubbelbestraffningen 

som den 

särskilda utredaren ska se 

över. Även tredjemansrevision, 

nivåerna på skattetillägg 

och frågor om normalt 

tillgängligt kontrollmaterial 

ska analyseras liksom 

ersättningsreglerna för 

ombud. 

förslag Skatteverket har inte 

bara möjlighet att besluta om 

revision hos näringsidkare för 

att kontrollera om näringsidkaren 

fullgjort sina skyldigheter 

(vanlig revision). Skatteverket 

kan också hämta in 

uppgifter som är av betydelse 

för kontroll av någon annan 

än den som revideras (tredjemansrevision). 

I Skatteverkets kontrollverksamhet 

är tredjemansrevision 

ett mycket viktigt 

instrument. Den har stor 

betydelse i arbetet mot 

organiserad brottslighet och 

vid utredningar av så kalllade 

aggressiva skatteupplägg. 

Tredjemansrevisionen är 

också viktig för att Sverige ska 

kunna fullgöra sina internationella 

åtaganden som följer 

av exempelvis handräckningsavtal. 

Regeringen anser därför 

att tredjemansrevisionen ska 

finnas kvar. Däremot bör 

utformningen av bestämmelserna 

ses över. Den särskilda 

utredaren ska därför kartlägga 

hur Skatteverket arbetar med 

tredjemansrevision. Vilka 

slags revisioner utförs, antalet 

revisioner per år och utfallet 

av dem? Även frågor om integritetsskydd 

och rättssäkerhet 

ska analyseras. 

Därutöver ska nivåerna på 

skattetillägg analyseras. För 

närvarande finns fem olika 

procentsatser när det gäller 

skattetillägg, nämligen 40, 

20, 10, 5 och 2 procent. I den 

särskilda utredarens uppdrag 

ingår att undersöka om man 

kan förenkla reglerna om nivåerna 

på skattetillägg och öka 

överblickbarheten. 

en annan fråga som rör 

skattetillägg och som ska 

analyseras gäller normalt 

tillgängligt kontrollmaterial. 

Skattetillägg tas nämligen 

inte ut, även om oriktig 

uppgift har lämnats, om den 

oriktiga uppgiften kan rättas 

med ledning av kontrollmaterial 

som normalt är tillgängligt 

för Skatteverket och som 

varit tillgängligt för verket 

inom ett år från utgången 

av beskattningsåret. För att 

uppnå bättre och enklare 

regler samt öka förutsebarheten 

ska utredaren skapa 

förtydliganden kring uttrycket 

”normalt tillgängligt 

kontrollmaterial”. 

slutligen ska utredaren se 

över reglerna om ersättning för 

kostnader för ombud, biträde 

eller utredning. Frågor som 

ska analyseras är om ersättning 

ges till rätt personkrets 

och för rätt slags kostnader. 

Detta är viktigt från såväl 

rättssäkerhetssynpunkt som av 

effektivitetsskäl. Uppfyller de 

nuvarande reglerna dessa krav? 

Fångar de upp de verkliga 

behov som finns? Vilka bör få 

ersättning och för vilka slags 

ärenden och mål ska ersättning 

ges? 

Utredningen ska vara klar 

den 9 september 2013. 


[koncist] • 4/2012 13

En paus 

för 

kaffe 

Jag fikar efter kaffe sjöng Thore Skogman på 1960-talet. 50 år senare 

dricker svenskarna i genomsnitt 3,2 koppar kaffe om dagen, 

och på många arbetsplatser är kafferasten näst intill helig. 

Att någon gång under dagen träffa sina kollegor över en kopp 

kaffe kan till och med gynna produktiviteten på företaget. 

När man är ny på en arbetsplats är företagets 

fikarutiner något som kollegor 

snabbt brukar upplysa om. På vissa 

arbetsplatser har man fikarutiner som 

följs slaviskt, medan andra saknar en 

kultur där man sitter tillsammans. Det vanliga är i 

stället att man hämtar sin kopp kaffe och dricker 

den på sitt rum. Oavsett vilket väcker kaffet och 

fikarasten på jobbet känslor hos många. I vissa fall 

kan det gå så långt att det till och med skapar rubriker 

i kvällstidningarna. Nyligen uppmärksammades 

Perstorps kommun då det rapporterades att 

personalen fått fikabrödet indraget. Det resulterade 

i att personalen kände sig förlöjligad i media, då 

något utspritt gratisfikande inte förekommit utan 

det snarare handlat om en liten grupp om fem personer 

som missbrukat sitt ICA-kort och handlat 

fikabröd på kommunens bekostnad. 

Olika rutiner gäller på olika arbetsplatser. Vanligast 

är nog ändå att arbetsgivaren bjuder på kaffet 

och sedan är det upp till de anställda själva om de 

vill ha med sig kaffebröd eller inte. 

På Nerikes Allehandas lokalredaktion i Hallsberg 

har man sedan lång tid tillbaka som tradition 

att äta frukost tillsammans på jobbet. Sedan rullar 

arbetsdagen i gång och det finns inte mycket tid 

över till att gemensamt slå sig ner över en kopp 

kaffe. 

14 [koncist] • 4/2012

”Får jag inte min kafferast dör jag en smula 

[FRANK LOESSER, HOW TO SUCCEED IN BUSINESS] 

[koncist] • 4/2012 15

Fortsättning från föregående uppslag 

Torbjörn Åkerstedt, professor 

i beteendefysiologi. 

”Kaffe ska vara 

svart som helvetet, 

starkt 

som döden 

och sött som 

kärleken. 

[TURKISKT ORDSPRÅK] 

MIA ÅKERMARK, ORASIS FOTO 

– Vi anser att den här fikastunden nästan är 

viktigare än lunchen. Den ger tillfälle till både lite 

välgörande småprat och reflektioner runt jobb vi har 

på gång. Jag vill påstå att utan det här gemensamma 

kaffet skulle mycket av det vi gör bli betydligt sämre, 

säger Barbro Isaksson, lokalredaktör i Hallsberg. 

Enligt forskarna finns det klara fördelar med att 

då och då fika tillsammans på arbetsplatsen. På så 

sätt kan man kväva misstänksamheter och konstigheter 

redan i sin linda. Torbjörn Åkerstedt är 

professor i beteendefysiologi på Stressforskningsinstitutet 

vid Stockholms universitet och Karolinska 

institutet. Han menar att gruppen bör träffas 

åtminstone en gång per dag. Regelbundna pauser 

behövs också för att vara effektiva på arbetsplatsen. 

– Det vi vet om raster oavsett om man dricker 

kaffe eller inte är att man är väsentligt piggare en 

halvtimme efter rasten. Det finns också studier 

som visar att olycksbenägenheten ökar före en rast, 

säger han. 

Ytterligare en anledning till att själva fikarasterna 

är viktiga är att hjärnan får en chans att koppla 

av genom att fokusera på något annat än arbetet. 

Det räcker med fem till tio minuters avkoppling 

för hjärnan för att det ska vara effektivt. 

Många väljer dock att inte ta en gemensam kafferast 

på företaget utan i stället är det vanligt att man tar 

med sig sin kaffemugg och sätter sig framför datorn 

för att slösurfa, läsa nyheterna eller göra något annat 

som inte är jobbrelaterat. Det finns inga studier som 

visar hur det påverkar produktiviteten men Torbjörn 

Åkerstedt konstaterar att vi då och då behöver stänga 

av det vi gör för att hjärnan ska få vila. 

Han betonar också att det är skillnad på begreppen 

paus och rast. Vid en paus ska man vara vid 

arbetsplatsen, och det kan handla om att man 

kopplar av några minuter, men om det är en rast så 

har man rätt att lämna arbetsplatsen. 

Huruvida kaffet gör till eller från för produktiviteten 

är en ständigt diskuterad fråga. Kaffe är ett 

populärt forskningsområde värden över och den 

vetenskapliga forskningen har flera gånger visat 

att kaffe är ofarligt. De riktigt inbitna kaffeföre- 

[kafferast] 

Det finns ingen lag som ger den 

anställde rätten att kräva kafferast. 

Däremot har arbetstagaren 

rätt till en rast senast efter fem 

timmars arbete enligt arbetstidslagen. 

Lagen anger inte hur lång 

rasten ska vara, men allmänt kan 

sägas att om det bara finns en 

rast under dagen bör den inte 

vara kortare än 30 minuter. Med 

rast menas ett längre avbrott i 

arbetstiden och till skillnad från 

en paus räknas inte rasten som 

arbetstid. 

språkarna hänvisar gärna till forskning som visar 

på kopplingen mellan kaffe och mental prestation, 

och i början av april publicerades ny information 

vid The Institute for Scientific Information on 

Coffee (ISIC). Informationen grundar sig på den 

senaste forskningen inom området och visar att ett 

måttligt intag av kaffe verkar hjälpa till att förbättra 

koncentrationen och förmågan att vara alert. 

det finns övertYgande bevis för att ett måttligt 

intag av koffein hjälper till att förbättra vakenhet 

och koncentration. 75 milligram koffein, samma 

mängd som finns i en normal kopp kaffe, leder till 

ökad uppmärksamhet enligt ett yttrande från The 

European Food Safety Authority (EFSA). 

Om det är kaffet eller inte som bidrar till 

framgång låter vi vara osagt. Klart är däremot att 

satsningar på personalen kan bidra till ökad trivsel 

och därmed också bättre prestationer från personalen. 

På Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping 

har det till och med gått så långt att personalen fått 

en av sina kafferaster schemalagd för att alla ska 

kunna delta. På skolan arbetar runt 140 personer, 

och på onsdagseftermiddagarna är det gemensam 

fika för hela personalen. Varannan vecka bjuder 

arbetsgivaren på kaffe och fikabröd, och varannan 

på kaffe och smörgås. 

– Det är bra med en fikarast som är gemensam 

för hela personalen, då kan jag till exempel sätta 

mig och prata med andra lärare som undervisar på 

samma program som jag, säger Therése Haglind, 

gymnasielärare. 

den schemalagda fikarasten är på fredagar, och 

då samlas omkring 30 personer för att fika tillsammans. 

– Skolan är indelad i olika hus, och på fredagar 

är det fika i respektive hus. Vi brukade försöka fika 

tillsammans efter första lektionen tidigare, men det 

var svårt för alla att ha möjlighet att vara med. Så 

från och med hösten är fredagsfikat schemalagt. 

Det gör jättestor skillnad för trivseln och stämningen 

på arbetsplatsen när alla fikar tillsammans 

minst en gång i veckan, säger Therése Haglind. 

Eleonor Eriksson och Barbro Isaksson på Nerikes Allehandas lokalredaktion i 

Hallsberg. 

16 [koncist] • 4/2012 

BARBRO ISAKSSON

[kaffekuriosa] 

● Norden har världens absolut högsta kaffekonsumtion. 

● Finland har de största kaffetunnorna och förbrukar i 

snitt 3,5 koppar kaffe per person och dag. 

● Tätt efter kommer Sverige med 3,2 koppar om dagen. 

● Norrmän och danskar är nästan lika stora kaffedrickare 

med mer än 3 koppar per person och dag. 

● Kaffet har en väldigt stor ekonomisk betydelse på 

världsmarknaden och inom världsekonomin. Olja är 

den enda handelsvaran med större betydelse. Över 

hela världen dricks dagligen närmare 2 miljarder 

koppar kaffe och kaffe industrin sysselsätter mer än 

20 miljoner människor. Totalt omsätts mer än 125 

miljarder kronor i kaffe varje år. 

● De tre största producenterna av kaffe 2011 var Brasilien, 

Vietnam och Etiopien. 

● Kaffeträdet härstammar, kanske tvärtemot vad 

många tror, inte från Sydamerika utan från Etiopien. 

Därifrån spred det sig vidare över den arabiska 

halvön, cirka 500 år e.Kr. Från början sågs kaffet som 

en religiös dryck med medicinska egenskaper. Kaffet 

spreds sedan vidare från den arabiska halvön, via 

handelsvägarna både öster och norrut och kom till 

Europa i mitten på 1600-talet. 

[KAFFEINFORMATION.SE] 

[koncist] • 4/2012 17

Svårtolkade uttryck 

I Koncists serie om hur 

olika uttryck i de så kallade 

3:12-reglerna ska tolkas har 

vi kommit till den avslutande 

delen. Vad menas med 

en utomstående delägare? 

Och hur ska man förstå att 

särskilda skäl kan hindra utomståenderegelnstillämpning? 

Varför har utomståenderegeln 

en femårsgräns? 

Som nämnts tidigare i artikelserien 

om svårtolkade uttryck om 

fåmansföretag är syftet med de 

särskilda reglerna för beskattning 

av fåmansföretagares utdelning 

och vinst vid försäljning av 

aktier i företaget att förhindra 

att inkomster som är arbetsinkomster 

behandlas som kapitalinkomster 

vid beskattningen. 

En fåmansföretagare kan 

ofta, genom sitt inflytande i 

företaget, välja mellan att ta 

ut inkomster från företaget i 

form av lön, utdelning eller 

kapitalvinst. Om särskilda regler 

inte fanns skulle således en 

fåmansföretagare kunna undgå 

den progressiva skatten på arbetsinkomster 

genom att ta ut 

sådana inkomster som utdelning 

eller kapitalvinst i stället 

för som lön. Skillnaden är påtaglig. 

Skattesatsen i inkomstslaget 

kapital är 30 procent. 

Utdelning och kapitalvinst 

på onoterade andelar ska tas 

upp till fem sjättedelar, vilket 

innebär en faktisk beskattning 

om 25 procent. I inkomstslaget 

tjänst kan skatteuttaget ligga 

på ca 57 procent. 

för att de särskilda reglerna 

ska kunna tillämpas krävs att 

aktien är kvalificerad. Det är 

den om delägaren eller närstående 

till denna varit ”verksam 

i företaget i betydande omfattning” 

under inkomståret eller 

något av de fem föregående 

åren (se del 1 i artikelserien, 

Koncist nr 2/2012 s. 18). En 

aktie kan också vara kvalifice- 

En artikelserie i tre delar 

rad om delägaren eller närstående 

till denna varit verksam 

i betydande omfattning under 

någon del av femårsperioden 

i ett annat ägt fåmansföretag 

som bedriver ”samma eller 

likartad verksamhet” (se del 

2 i artikelserien, Koncist nr 

3/2012 s. 18). 

utomståenderegeln. En 

andel som är kvalificerad 

kan dock ”avkvalificeras” 

om utomstående, direkt eller 

indirekt, i betydande omfattning 

äger del i företaget 

och i motsvarande mån har, 

direkt eller indirekt, rätt till 

utdelning. Med betydande 

omfattning avses 30 procent 

av kapitalet. I förarbetena 

till utomståenderegeln sägs 

att om utomstående äger 

minst 30 procent av aktierna 

i ett fåmansföretag är risken 

för omvandling av arbetsinkomster 

mindre eftersom 

utdelning och kapitalvinst 

tillfaller också sådana ägare. 

Majoritetsägarnas andel av 

utdelning och kapitalvinst 

från företaget blir då vanligtvis 

mindre än deras nettobehållning 

av ett motsvarande 

löneuttag. Det är den 

skattskyldiga som ska visa att 

utomstående äger minst 30 

procent av aktierna. 

särskilda skäl. Trots att 

förutsättningar föreligger för 

att tillämpa utomståenderegeln 

kan aktierna ändå komma att 

betraktas som kvalificerade. Så 

är fallet om det finns särskilda 

skäl. Det kan nämligen finnas 

omständigheter som leder till 

att den skattskyldiga, trots 

[57 kap. 5 § inkomstskattelagen] 

Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning 

äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, 

ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid 

bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem 

föregående beskattningsåren beaktas. 

Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon 

närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid som 

anges i första stycket. 

Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det ägs 

av fysiska personer som 

1. äger kvalificerade andelar i företaget, 

2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de 

ägts direkt, eller 

3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § 

eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen. 

det utomstående ägandet, får 

en större del av företagets 

nettobehållning som kapitalinkomst 

än vad som motsvarar 

vad andelsinnehavet i bolaget 

medger. I lagens förarbeten 

nämns några sådana omständigheter. 

En successiv utförsäljning 

av aktier eller att det 

finns aktier som ger olika rätt 

till utdelning, vinstandelsbevis, 

konvertibla skuldebrev samt 

options- och terminsavtal 

avseende bolagets aktier anges 

som exempel på sådant som 

kan medföra att utomståenderegeln 

inte ska tillämpas trots 

att de utomståendes aktieinnehav 

uppgår till 30 procent 

eller mera. Även inbördes 

avtal som reglerar den faktiska 

fördelningen av resultatet, 

korsvisa äganden eller avtal 

om framtida förvärv exemplifieras 

i lagens förarbeten som 

särskilda skäl. 

femårsPerioden. När det 

utomstående ägandet ska 

bedömas, liksom om det finns 

särskilda skäl, är det förhållandena 

under beskattningsåret 


beskattningsåren som ska 

beaktas. Avsikten med att 

även tidigare års förhållanden 

ska beaktas är att hindra att 

successiva utförsäljningar som 

syftar till att ta ut ackumulerad 

utdelning eller kapitalvinster 

efter försäljning av en minoritetspost 

av aktier leder till icke 

avsedda skatteförmåner. 


har i ett vägledande avgörande 

utvecklat vilket synsätt 

som bör anläggas på femårsperioden, 

se s. 19, RÅ 2001 ref. 

37 I, ”Tidigare förhållanden”. 

Genom följande urval av 

rättsfall åskådiggörs domstolarnas 

bedömning av när utomståenderegeln 

är tillämplig. 

18 [koncist] • 4/2012 

ILLUSTRATION: JAKOB SJÖBOM

om fåmansföretag 

Inget utomstående ägande vid beskattningstidpunkten 

A och B ägde fram till 2003 hälften 

var av aktierna i Y AB, som var 

moderbolag i en rörelsedrivande 

koncern. Vid ingången av år 2004 

hade deras ägarandel minskat till 

25,5 procent. Övriga aktier ägdes 

av utomstående. Under år 2007 

sålde samtliga aktieägare i Y AB 

sina aktier till en extern köpare. As 

och Bs aktier i Y AB var till följd 

av deras arbetsinsatser i koncernen 

kvalificerade andelar. Vid fortsatt 

ägande skulle kvalificeringen med 

tillämpning av utomståenderegeln 

ha upphört vid utgången av 2008. 

vid försäljningen av Y AB 

till den externa förvärvaren år 

2007 sålde A och B sina aktier 

dels direkt, dels via sitt gemensamt 

ägda bolag X AB. Genom 

införsäljningen av aktierna 

i Y AB till X AB blev även 

aktierna i X AB kvalificerade 

andelar. Verksamheten i 

X AB bestod enbart i att förvalta 

det kapital som försäljningen 

av aktierna i 

Y AB inbringade. Varken A eller 

B var verksam i betydande 

omfattning i X AB. 

Ett aktiebolag som etablerades 

hösten 1997 ägdes av fem 

fysiska personer. A och B ägde 

12,5 procent vardera medan 

C, D och E ägde 25 procent 

vardera. Efter en nyemission i 

februari 1998 kom utomstående 

att äga hälften av aktierna. 

De utomståendes aktieinnehav 

ökade därefter till sammanlagt 

77,9 procent från februari 

1999. Utomstående hade alltså 

ägt mer än 30 procent av aktierna 

från februari 1998. 

I en begäran om förhandsbesked 

ville A veta om 

hela hans kapitalvinst skulle 

beskattas i inkomstslaget kapital 

för det fall han sålde sina 

aktier i bolaget. Det vill säga 

I en begäran om 

förhandsbesked ville A 

och B veta om aktierna 

i X AB upphörde att 

vara kvalificerade vid 

utgången av 2008. 

Skatterättsnämnden 

noterade att om utomstående, 

direkt eller 

indirekt, i betydande 

omfattning äger del 

i företaget och, direkt eller indirekt, 

har rätt till utdelning, ska 

en andel anses kvalificerad bara 

om det finns särskilda skäl. Vid 

en sådan bedömning ska förhållandena 

under beskattningsåret 


beskattningsåren beaktas. 

I detta fall sålde X AB sina 

aktier i AB Y år 2007. Skatterättsnämnden 

besvarade därför 

frågan nekande. Utomståenderegeln 

ansågs inte tillämplig 

när det utomstående ägandet 

inte längre bestod. 


fastställde förhandsbeskedet. 


Tidigare förhållanden 

RÅ 2009 NOT. 154] 

skulle utomståenderegeln vara 

tillämplig på avyttringen? 

frågan gällde om den i 

utomståenderegeln angivna 

femårsperioden var ett hinder 

för A att tillämpa regeln eller 

var bestämmelsen om femårsregeln 

begränsad till lagtextens 

uppgift om särskilda skäl? 

Skatterättsnämnden noterade 

att lagtextens krav på 

att förhållandena under en 

femårsperiod ska beaktas inte 

är begränsad till de särskilda 

skälen. Femårsregeln ska alltså 

beaktas för utomståenderegeln 

i övrigt. 

Högsta förvaltningsdomstolen, 

som fastställde Skatterätts- 

[Rättsfall] 

Utom- 

stående- 

regeln inte 

tillämplig 

Vid beskattningstidpunkten fanns inte det utomstående ägandet kvar. 

nämndens förhandsbesked, 

konstaterade att syftet med att 

beakta även tidigare års förhållanden 

är att hindra successiva 

utförsäljningar som syftar till 

att ta ut ackumulerad utdelning 

eller kapitalvinster efter 

en försäljning av en minoritetspost 

av aktier. 

Med hänsyn till utomståenderegelns 

syfte framstod det 

enligt domstolen som klart 

att vid bedömningen av om 

särskilda skäl föreligger måste 

hänsyn tas till bland annat om 

det betydande utomstående 

ägandet har bestått under den 

föregående femårsperioden eller 

den kortare tid under vilket 

företaget varit verksamt. 


noterade vidare att det 

inte kan utläsas av lagen att 

det finns något oeftergivligt 

krav på att det betydande 

utomstående ägandet ska 

ha förelegat under hela den 

angivna perioden. Undantagsvis 

kan alltså omständigheterna 

i det enskilda fallet 

vara sådana att utomståenderegeln 

kan tillämpas trots att 

det utomstående ägandet inte 

har bestått under hela den 

föregående femårsperioden. 

Några sådana omständigheter 

hade dock inte visats i detta 

fall. 


Fortsättning på nästa uppslag 

RÅ 2001 REF. 37 I] 

[koncist] • 4/2012 19


 

Finansiell rådgivning och fondavsättning 

I föregående nummer av 

Koncist behandlades vad som 

ska förstås med ”samma eller 

likartad verksamhet”. I ett av 

rättsfallen behandlades frågan 

om finansiell rådgivning och 

fondförvaltning kunde anses 

som samma eller likartad 

verksamhet (s. 23). Fallet avsåg 

dock även om utomståenderegelns 

tillämplighet. 

fallet gällde två fåmansföretag 

som bedrev finansiell 

rådgivning (AB X) respektive 

fondförvaltning (AB Y). Delägarna 

var i samma proportioner 

ägare till de båda bolagen, 

en med 21 procent, de övriga 

med vardera 15,8 procent. 

En av dem var verksam i 

betydande omfattning i båda 

bolagen (ordförande i styrelserna), 

medan övriga delägare 

var verksamma i sådan 

omfattning endast i ettdera av 

bolagen och överhuvudtaget 

inte verksamma i det andra 

bolaget. De passiva delägarnas 

andel i X AB uppgick till 47,4 

procent och i Y AB till 31,6 

procent. 

Verksamheten i X AB var 

uteslutande rådgivning åt 

företag i frågor om finansiering, 

dock inte placeringsrådgivning. 

Y AB placerade för 

fondens räkning i nordiska 

värdepapper, såsom aktier, 

obligationer, terminer, optio- 

ner och liknande instrument. 


kom fram till att X AB och 

Y AB inte bedrev likartad verksamhet 

enligt 3:12-reglerna. 

i frågan om utomståenderegelns 

tillämpning noterade 


att utomstående ägde 

47,3 respektive 31,6 procent 

av aktierna i X AB respektive 

Y AB. Utomstående 

ägde alltså en betydande del 

av företagen. Det innebär att 

fåmansföretagsreglerna inte 

skulle tillämpas om det inte 

fanns särskilda skäl för detta. 

Domstolen noterade att 

undantaget på grund av delä- 

Verksam kan inte vara utomstående tidigare år 

Ett bolag, X AB, som var ett 

fåmansföretag bildades 2004 

som ett lagerbolag. Det förvärvades 

samma år av A, B, C 

och D (grundarna). Sedan den 

9 januari 2006 ägde, utöver de 

fyra grundarna, även andra 

personer, ”övriga aktieägare”, 

aktier i bolaget. 

Både grundarnas och övriga 

aktieägares innehav hade varierat 

under åren. Från och med 

den 3 juli 2008 översteg övriga 

aktieägares samlade innehav 30 

procent av aktierna. Bland grundarna 

var A verksam i bolaget 

i betydande omfattning sedan 

den 1 oktober 2005, B sedan den 

2 maj 2007 och C sedan den 1 

januari 2009. D skulle eventuellt 

bli verksam i betydande omfattning 

någon gång under år 2009. 

i en begäran om förhandsbesked 

ville A veta om utomståenderegeln 

medförde att hans 

aktier i bolaget inte var kvalifi- 

cerade. Vidare ville han veta om 

det hade någon betydelse om 

D blev verksam i betydande 

omfattning under 2009. 

skatterättsnämnden noterade 

inledningsvis att om utomstående 

i betydande omfattning 

äger del i ett fåmansföretag och 

har rätt till utdelning ska en 

andel anses vara kvalificerad 

bara om det finns särskilda 

skäl. Vid bedömningen ska 

förhållandena under beskattningsåret 


beskattningsåren beaktas. 

I inkomstskattelagen sägs 

vidare att ett företag anses ägt 

av utomstående utom till den 

del det ägs av fysiska personer 

som äger kvalificerade andelar i 

företaget. 

I förarbetena till de aktuella 

reglerna står ”om den skattskyldige 

visar att utomstående 

i betydande omfattning äger 

del i företaget och har rätt till 

utdelning [---]”. Redan denna 

formulering gav, enligt Skatterättsnämnden, 

uttryck för 

att lagstiftaren avsett att den 

utomstående ska vara någon 

annan än den i sammanhanget 

skattskyldige. Utomståenderegeln 

hade därefter ändrats, 

dock utan att någon ändring 

i detta sammanhang varit 

avsedd. 

formuleringen i den nu 

gällande utomståenderegeln är 

skriven i presens (57 kap. 5 § 

3 st. IL). Motsatsvis medförde 

detta, enligt Skatterättsnämnden, 

att en person som när 

bestämmelsen ska tillämpas 

äger kvalificerade aktier generellt 

faller utanför utomståendebegreppet. 

En delägare 

som under det beskattningsår 

då bedömningen görs är 

verksam i bolaget i betydande 

omfattning, kan således inte 

anses som utomstående för 

[Rättsfall] 

Utom- 

stående- 

regeln inte 

tillämplig 

garskap för utomstående är att 

dessa i sådant fall får så stor 

del av avkastningen att uttag 

i form av utdelning eller kapitalvinst 

inte är någon fördel 

för ägarna av de kvalificerade 

aktierna. 

I detta fall var dock 

ägarförhållandena sådana att 

uttag i form av utdelning inte 

motverkades av det förhållandet 

att utomstående i betydande 

omfattning ägde del i 

företagen. Det fanns därför 

särskilda skäl att tillämpa 

fåmansföretagsreglerna. 

Utomståenderegeln var alltså 

inte tillämplig. 


RÅ 1999 REF. 28] 

beskattningsår som föregått 

det beskattningsår under vilket 

han blev verksam i betydande 

omfattning. 

Enligt nämnden förelåg utomstående 

ägande i betydande 

omfattning först från och med 

den 9 januari 2006 (fråga 1) 

respektive 3 juli 2008 (fråga 2). 

Med hänsyn till detta och till 

att omständigheterna inte var 

sådana att utomståenderegeln 

kunde bli tillämplig trots att 

det utomstående ägandet inte 

bestått under den lagstadgade 

tiden, var regeln inte tillämplig. 

as andelar var alltså kvalificerade 

under förhandsbeskedets 

giltighetstid (2009–2012 

års taxeringar). Högsta förvaltningsdomstolen 

gjorde samma 

bedömning som Skatterättsnämnden 

och fastställde 

förhandsbeskedet. 


RÅ 2010 REF. 4] 

20 [koncist] • 4/2012

Inget utomstående ägande under hela femårsperioden 

Fåmansföretaget X AB bildades 

i juni 1999 och ägdes 

inledningsvis av de fysiska 

personerna A, B och C med 

16,7 procent vardera, totalt 50,1 

procent. Resterande del, 49,9 

procent, ägdes av utomstående 

investerare. I januari 2001 

förändrades ägarbilden och 

A, B och C kom att äga 24,2 

procent vardera av aktierna i X 

AB. Den utomstående ägarens 

andel minskade därmed till 27,3 

procent. 

under sePtember 2002 förvärvades 

den tidigare utomståendes 

aktier i X AB av Y 

AB. Samtidigt förvärvade Y 

AB 12,7 procent av aktierna i 

företaget från A, B och C och 

kom därmed att äga 40 procent 

av aktierna i X AB. 

Samtliga vinstmedel som genererats 

i X AB uppkom efter 

det att Y AB blivit delägare. 

X AB redovisade vinst första 

Tiden innan egentlig verksamhet påbörjats 

Ett bolags, X AB, verksamhet 

bestod i att tillhandahålla 

finansiella tjänster över internet. 

Bolaget bildades den 5 februari 

1998. Två personer A och B 

förvärvade aktierna i bolaget 

den 26 mars 1998. Deras tanke 

var att genomföra en affärsidé 

i Sverige som utvecklats av ett 

amerikanskt bolag. A blev verkställande 

direktör och styrelseledamot 

i det nyförvärvade bolaget 

och B blev styrelseledamot 

i bolaget. Under senare delen 

av våren och sommaren 1998 

förhandlade och träffade bolaget 

ett licensavtal med det amerikanska 

bolaget om att använda 

varumärken och datasystem för 

mäklarverksamhet via internet 

på den nordiska marknaden. 

På bolagsstämman i juni 1998 

beslutades att bolagets aktiekapital 

skulle ökas genom nyemissioner. 

Vidare registrerades den 

15 juni 1998 en ansökan från 

bolaget till Finansinspektionen 

om att få bedriva värdepappers- 

gången för verksamhetsåret 

2003. 

A, B och C, som samtliga 

var verksamma i X AB, 

frågade i en begäran om 

förhandsbesked om fåmansföretagsreglerna 

var tillämpliga 

på utdelning på andelarna i X 

AB. 

Skatterättsnämnden konstaterade 

att Y AB var ett fåmansföretag 

som indirekt ägdes av 

ett mindre antal fysiska personer. 

Ingen av dessa personer 

var eller hade varit verksamma 

i X AB i betydande omfattning. 

Y AB och X AB bedrev 

inte heller samma eller likartad 

verksamhet. 

det innebar att aktierna i X 

AB som indirekt innehades av 

delägarna i Y AB inte var kvalificerade 

andelar. Det medförde 

i sin tur att utomstående 

i betydande omfattning ägde 

del i företaget. Frågan var om 

rörelse. Genom nyemissionerna, 

som genomfördes i juli 1998, 

trädde juridiska personer in som 

delägare i bolaget. Under våren 

1999 fick bolaget nödvändigt 

tillstånd från Finansinspektionen 

och bolagets tjänster 

lanserades i juni 1999. 

i sePtember 1999 bytte A sina 

aktier i X AB mot aktier i det 

amerikanska bolaget. 


konstaterade att det 

det fanns särskilda skäl för att 

anse att As, Bs och Cs aktier 

i X AB ändå var kvalificerade 

andelar. 

När detta ska bedömas 

ska förhållandena under 

beskattningsåret och de fem 

föregående beskattningsåren 

beaktas. Denna bestämmelse 

prövade Högsta förvaltningsdomstolen 

i RÅ 2001 ref. 37 I 

(se ovan ”Tidigare förhållanden”, 

s. 19). I det fallet sades 

att när särskilda skäl ska prövas 

måste hänsyn tas till bland 

annat om det utomstående 

ägandet har bestått under den 

föregående femårsperioden 

eller under den kortare tid 

som företaget varit verksamt. 

Något absolut krav på att 

det utomstående ägandet 

ska ha förelegat under hela 

den angivna perioden finns 

dock inte. Undantagsvis kan 

förhållandena vara sådana att 

utomståenderegeln kan till- 

Finansiella tjänster tillhandahölls över internet, men frågan var när verksamheten 

påbörjades. 

var ostridigt att As aktier var 

kvalificerade enligt 3:12-reglerna. 

Dessa regler var alltså 

tillämpliga på As kapitalvinst 

vid avyttringen av sina aktier, 

såvida inte annat följer av 

utomståenderegeln. 

Enligt praxis kan utomståenderegeln 

bli tillämplig även 

om det utomstående ägandet 

inte har bestått under hela den 

föregående femårsperioden 

eller den kortare tid under 

vilken företaget varit verksamt 

lämpas trots att det utomstående 

ägandet inte har bestått 

under hela den föregående 

femårsperioden. 

a, b och c menade att sådan 

undantagssituation rådde i 

detta fall. Samtliga vinstmedel 

som genererats i X AB hade 

ju uppkommit efter det att Y 

AB blivit delägare. A, B och C 

hade dessutom lyft marknadsmässig 

lön för sitt arbete. 

Skatterättsnämnden delade 

emellertid inte denna ståndpunkt. 

Omständigheterna 

ansågs inte vara av sådant slag 

att undantag skulle göras från 

utomstående ägande under 

hela femårsperioden. Utomståenderegeln 

var alltså inte 

tillämplig. 


gjorde samma bedömning 

som Skatterättsnämnden. 


RÅ 2007 NOT. 2] 

(se RÅ 2001 ref 37 I ovan 

”Tidigare förhållanden”). 

A hävdade att bolagets 

egentliga verksamhet inte 

inleddes förrän hösten 1998, 

således efter nyemissionerna. 


noterade emellertid att A och 

B vidtagit ett antal åtgärder 

för att genomföra den aktuella 

affärsidén innan emissionerna 

gjordes. Dessa åtgärder antogs 

ha haft en väsentlig betydelse 

för den värdestegring som 

uppkom på aktierna. Enligt 


var bolaget därför verksamt 

innan det utomstående ägandet 

uppkom. Frågan var då om det 

förelåg en sådan undantagssituation 

som gör att utomståenderegeln 

kan tillämpas trots 

att det utomstående ägandet 

inte har bestått under hela den 

tid under vilken X AB varit 

verksamt. Det ansåg inte Högsta 

förvaltningsdomstolen. 


RÅ 2008 REF. 58] 

[koncist] • 4/2012 Fortsättning på nästa uppslag 

21


 

Förhållanden vid tidigare ägande 

En person A hade varit verksam 

i ett bolag, X AB, under 

en följd av år. Han hade på 

1980-talet ett stort aktieinnehav 

i bolaget men sålde samtliga 

sina aktier i juni 1986. 

Under åren 1987 och 1988 var 

bolaget helägt dotterbolag till 

Y AB. Under denna period 

hade A inga ägarintressen i 

X AB. A blev emellertid på 

nytt delägare i bolaget år 1989 

då han förvärvade en mindre 

aktiepost. Han innehade 

också en post konvertibla 

skuldebrev som X AB gett ut 

samt en option att sälja aktier 

i bolaget. 

Knäckfrågan i målet var 

om det vid hans försäljning av 

aktier 1991 och 1992 skulle tas 

hänsyn till ägarförhållandena 

i bolaget inte bara från den 

tidpunkt då dessa aktier förvärvades 

utan även under den 

tid då han tidigare ägde aktier 

i bolaget. 

högsta förvaltningsdomstolen 

noterade att A sålde samtliga 

sina aktier i X AB i juni 1986. 

Därmed hade den vinstgene- 

Innehavare av lageraktier 

Aktierna i ett fastighetsförvaltande 

bolag ägdes till nästan 

lika delar av tre personer, A, B 

och C. Delägarna var verksamma 

i bolaget i betydande 

omfattning. För B, vars aktieinnehav 

uppgick till 33,4 procent 

av det samlade aktieinnehavet, 

var aktierna en lagertillgång i 

hans byggnadsrörelse. Övriga 

delägares aktier var inte 

lagertillgångar. I en begäran om 

förhandsbesked ville A veta om 

Bs aktieinnehav gjorde att hans 

aktier inte skulle anses vara 

kvalificerade. 

då lageraktier inte omfattas 

av de speciella fåmansföretagsreglerna 

om utdelning 

och kapitalvinst var Cs aktier 

inte kvalificerade. Trots att 

C var verksam i bolaget i 

betydande omfattning ansågs 

han som utomstående ägare. 

Hans aktieinnehav var av 

betydande omfattning då det 

översteg 30 procent. Frågan 

var då om det fanns särskilda 

skäl som gjorde att aktierna 

ändå skulle betraktas som 

kvalificerade. 

högsta förvaltningsdomstolen 

konstaterade att vid 

utformningen av bestämmelserna 

om vilka delägare som 

är utomstående har lagstiftaren 

valt att bedömningen 

ska grundas på om delägarens 

andelar är kvalificerade och 

inte på om verksamhetskravet 

är uppfyllt. Mot denna 

bakgrund ansåg Högsta förvaltningsdomstolen 

att det 

saknades anledning att vidga 

tillämpningsområdet för vad 

som ska anses utgöra särskilda 

skäl i förhållande till vad som 

sägs i lagens förarbeten. 

As aktieinnehav var således 

inte kvalificerat. 


RÅ 2009 REF. 53] 

rering som hans arbetsinsats i 

bolaget kunde ha medfört fram 

till denna tidpunkt realiserats. 

Med hänsyn till syftet med de 

så kallade 3:12-reglerna fanns 

det ingen anledning att vid tilllämpningen 

räkna in tiden innan 

den skattskyldiges ägarintressen 

i bolaget definitivt har avbrutits 

genom försäljning till utomstående. 

Ägarförhållandena i bolaget 

under tiden fram till juni 

1986 hindrade därför inte en 

tillämpning av utomståenderegeln. 

[Rättsfall] 

Utom- 

stående- 

regeln 

tillämplig 

Sedan A åter anskaffade 

aktier i bolaget hade det utomstående 

ägandet varit betydande. 

Några särskilda skäl som 

skulle hindra tillämpningen av 

utomståenderegeln hade inte 

visats föreligga. 

utomståenderegeln tillämpades 

således även efter detta 

förvärv av aktierna. Kapitalvinsten 

beskattades alltså 

i sin helhet i inkomstslaget 

kapital. 


RÅ 2001 REF. 37 II] 

Ägandet i fastighetsförvaltningsbolaget var lageraktier för en av delägarna, 

som därmed räknades som utomstående. 

22 [koncist] • 4/2012

ANNONS

Enklare att hyra ut bostadsrätt 

Varje bostadsrättshavare ska 

själv få besluta om bostadsrätten 

ska hyras ut. En friare 

hyressättning och kortare 

uppsägningstid bör införas. 

Det är några förslag som 

Hyresbostadsutredningen 

lämnar. 

förslag Utredningen konstaterar 

att dagens bostadsmarknad 

inte fungerar väl. Det gäller 

även den mindre del som 

uthyrning av bostäder med bostadsrätt 

och äganderätt utgör. 

För att uppnå en god resursanvändning 

bör privatuthyrning 

underlättas av tydliga spelregler. 

Utredningen föreslår därför 

att en privatpersons uthyrning 

av sin bostad med bostadsrätt 

eller äganderätt ska stimuleras 

genom att ändrade hyresregler. 

Ändringarna rör områden 

som kravet på samtycke till 

uthyrning, hyressättning och 

hyresgästens uppsägningsrätt 

samt ägarens dispositionsrätt. 

Enligt utredningen ska 

varje bostadsrättshavare (eller 

motsvarande) själv ha rätt att 

besluta om uthyrning. Bostadsrättshavaren 

ska dock informera 

föreningen om uthyrningen. 

Görs inte detta kan föreningens 

styrelse besluta om att nyttjanderätten 

är förverkad. Genom 

stämmobeslut ska en enskild 

förening kunna begränsa 

den andel lägenheter som får 

vara uthyrda samtidigt till 25 

procent. En bostadsrättsförening 

ska också ha rätt att göra 

ett avgiftspålägg på upp till 

25 procent under den period 

bostadsrättshavarens lägenhet 

är uthyrd. Bostadsrättshavarens 

ansvar och skyldigheter gentemot 

föreningen och föreningens 

egendom kvartstår dock vid 

uthyrningen. 

utredningen föreslår vidare 

en friare hyressättning vid privat 

uthyrning av bostad med 

bostadsrätt och äganderätt. 

Hyran ska regleras i avtal mellan 

parterna. Någon prövning 

av hyrans skälighet i relation 

till bruksvärdet ska inte ske. 

En hyras skälighet ska kunna 

prövas av hyresnämnderna med 

utgångspunkt från kostnaderna 

för den som hyr ut. En hyresgäst 

i en ägarbebodd bostad ska 

ha rätt att gå ur ett hyresavtal 

vid utgången av påföljande kalendermånad 

oberoende av den 

avtalade hyresperiodens längd. 

Utredningen föreslår avslutningsvis 

att en privatpersons 

rätt att disponera över sin bostad 

inte kan upphöra eller begränsas 

på grund av en privat 

uthyrning. Dispositionsrätten 

kan alltså inte ifrågasättas till 

följd av en privat uthyrning 

av en bostad med bostadsrätt 

eller äganderätt. 

[SOU 2012:25] 

ANNONS 

Företagarens 

Även om bolaget ägde makens tjänstepensionsförsäkring 

skulle den ingå i bodelningen vid skilsmässan. 

24 [koncist] • 4/2012

tjänstepension skulle delas 

I samband med en skilsmässa 

skulle en tjänstepensionsförsäkring 

ingå i 

bodelningen, trots att den 

ägdes av ett bolag. Mannen 

ansågs nämligen ha bestämmande 

inflytande 

i bolaget. 

rättsfall Ingår en fåmansföretagarestjänstepensionsförsäkring 

i en 

bodelning? 

Den 

frågan 

hade 

Svea 

hovrätt 

på 

sitt bord 

i ett fall. Det gällde två 

makar som varit gifta 

sedan 1989. De var 

sammanboende en 

längre tid före äktenskapet 

och hade 

två gemensamma 

barn födda 1979 

och 1981. År 

2008 meddelade 

tingsrätten 

dom om äktenskapsskill- 

nad. I samband med beslutet 

om bodelning uppkom tvist 

om huruvida mannens tjänstepensionsförsäkring 

skulle ingå 

i bodelningen. 

försäkringen hade tecknats 

innan äktenskapet ingicks. 

Vid två tillfällen hade försäkringen 

förts över från tidigare 

arbetsgivare. Den senaste 

överföringen ägde rum 1997. 

Då uppgick det överförda 

beloppet till drygt 2,9 miljoner 

kronor. Sedan dess hade premiebetalningen 

ombesörjts av 

makarnas bolag. Bolaget ägdes 

till 40 procent av mannen och 

till 40 procent av kvinnan. Deras 

båda söner ägde 10 procent 

vardera. 

Knäckfrågan i målet gällde 

alltså om mannens tjänstepensionsförsäkring 

skulle 

ingå i bodelningen eller inte. 

Domstolen konstaterade att 

det ofta är svårt att avgöra om 

rätt till pension på grund av 

försäkringar som tagits i anslutning 

till förvärvsverksamhet 

ska ingå i bodelningen eller 

inte. Denna fråga får också 

en stor praktisk betydelse då 

privata pensionsförsäkringar 

som regel ska ingå i bodelning 

med anledning av äktenskapsskillnad. 

Om en försäkring ägs av 

den försäkrades arbetsgivare 

och alltså inte tillhör någon av 

makarna kan försäkringen som 

sådan inte ingå i bodelningen. 

Och när försäkringen ägs av 

arbetsgivaren skapar det en 

presumtion för att den försäkrades 

rätt enligt försäkringen 

inte ska ingå i bodelningen. Men 

detta synsätt gäller inte om den 

försäkrade exempelvis i egenskap 

av ensam aktieägare har det 

bestämmande inflytandet över 

arbetsgivaren, så att han i praktiken 

bara behöver samtycke av 

sig själv för att förfoga över 

försäkringen. Detsamma gäller 

om arbetsgivaren har medgett 

den anställde så stor frihet att 

bestämma över försäkringen att 

någon begränsning i förfoganderätten 

till förmån för arbetsgivaren 

inte finns. 

i detta fall bedömdes ägaren 

av tjänstepensionsförsäkringen 

vara makarnas bolag. Eftersom 

mannen från 1996 till slutet av 

2006 var ensam styrelseledamot 

och verkställande direktör 

för bolaget samt den som 

ensam varit aktiv i bolaget an- 

ANNONS 

sågs hans inflytande i bolaget 

ha varit av sådan omfattning 

att försäkringen skulle ingå i 

bodelningen. 

det finns undantagsregler 

som innebär att pensionsrättigheter 

helt eller devis 

kan undantas från bodelningen 

om det med hänsyn 

till makarnas ekonomiska 

förhållanden och omständigheterna 

i övrigt skulle vara 

oskäligt att hela pensionsrätten 

ingick. Så ansågs emellertid 

inte vara fallet här. 

Enbart den omständigheten 

att värdet av tjänstepensionsförsäkringen 

är relativt 

stort i förhållande till övriga 

tillgångar i boet kan inte 

motivera att den ska undantas 

från bodelningen. Detta 

särskilt mot bakgrund att 

hustrun saknade motsvarande 

skydd. Uppbyggnaden 

av försäkringen hade vidare 

motiverats av skattemässiga 

fördelar och föreföll därmed 

ha karaktär av kapitalplacering. 

Det bedömdes med 

andra ord inte vara oskäligt 

att hela pensionsrätten skulle 

ingå i bodelningen. 

[SVEA HOVRÄTT, MÅL NR T 4300-10] 

[koncist] • 4/2012 25

frågor & svar 

… om Personal 

Påverkar semester 

uppsägningstid? 

Jag har tvingats säga 

upp en av mina anställda 

på grund av 

arbetsbrist. Uppsägningstiden 

är på fyra månader, med 

andra ord löper den över den 

sommarsemester på fyra 

veckor som hon redan beviljats. 

Är uppsägningstiden 

beroende av semestern på 

något sätt, förlängs den med 

tiden den anställde ska vara 

ledig så att uppsägningstiden 

snarare blir fem månader i 

praktiken? 

Nej, semestern påverkar inte 

uppsägningstiden. Det finns 

inget sådant samband mellan 

frånvaro under uppsägningstiden 

och när uppsägningstiden tar slut. 

Med andra ord förlänger inte heller 

exempelvis en sjukskrivning eller vabbande 

längden på uppsägningstiden. 

26 [koncist] • 4/2012

Pension och arbete 

Jag har en anställd 

som vill fortsätta att 

arbeta efter 65 och 

han funderar på att samtidigt 

ta ut sin allmänna pension. 

Han är nu orolig för att hans 

pension reduceras i sådana 

fall – vad gäller? 

ANNONS 

Nej, du kan lugna honom. 

Man kan ta ut sin allmänna 

pension och fortsätta att 

arbeta. Någon reducering av 

pensionen kommer inte att ske. Tvärtom 

ökar pensionen då han tjänar in nya 

pensionsrätter. 

[koncist] • 4/2012 27

frågor & svar 

… om skatter 

Förmåner i enskild näringsverksamhet 

För några nummer 

sedan följde med 

Koncist en användbar 

bilaga om beskattning av 

anställningsförmåner. Min 

undran är om den också kan 

tillämpas på en enskild näringsidkare? 

Det finns en principiell 

skillnad i synsätt på en 

företagare som driver sin 

verksamhet som enskild firma 

och en som driver verksamheten i aktiebolagsform. 

Egenföretagaren beskattas för 

verksamhetens överskott som inkomst av 

näringsverksamhet. Lön och förmåner till 

en ägare av ett aktiebolag beskattas som 

inkomst av tjänst. I aktiebolagsfallet finns 

ett tvåpartsförhållande, arbetsgivare – arbetstagare, 

som inte finns för egenföretagaren. 

Det principiella svaret på frågan blir 

då nej. Reglerna om skattefria och skattepliktiga 

förmåner gäller för anställda 

som beskattas i inkomstslaget tjänst. En 

enskild näringsidkare beskattas som sagt i 

inkomstslaget näringsverksamhet. 

För en enskild näringsidkare måste 

bedömas om en kostnad hör till verksamheten 

eller om den är privat. Bedöms den 

vara en privat kostnad ska uttagsbeskattning 

ske. En enskild näringsidkare som 

låter firman bekosta privata förmåner 

beskattas alltså för detta som ett uttag ur 

näringsverksamheten. 

Vissa förmåner kan dock vara skattefria, 

det vill säga någon uttagsbeskattning ska 

inte ske. Premie för grupplivförsäkring 

som en näringsidkare tecknar för egen 

del får dras av. På samma sätt som gäller 

vid bedömning om motsvarande anställningsförmån 

är skattefri ska vid avdragets 

storlek jämförelse göras med de förmåner 

som gäller för statligt anställda. 

Även premie för reseskyddsförsäkring 

för resor som en näringsidkare gör i näringsverksamheten 

får dras av. 

En enskild näringsidkare som inte omfattas 

av den offentligt finansierade vården 

får även dra av utgifter för hälso- och 

sjukvård. Utgifter för hälso- och sjukvård 

och läkemedel utomlands får dras av om 

de uppkommer vid insjuknande i samband 

med tjänstgöring utomlands. 

Den enskilde näringsidkarens utgifter 

för företagshälsovård och vaccinationer 

som betingas av näringsverksamheten får 

dras av. Det gäller också utgifter för rehabilitering 

som syftar till att han/hon ska 

kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även 

förebyggande behandling godtas. 

För anställda gäller att privat användning 

av arbetsredskap är skattefri om vissa 

förutsättningar är uppfyllda, bland annat 

ska förmånen vara av begränsat värde. För 

att uttagsbeskattning ska ske av en tjänst 

i inkomstslaget näringsverksamhet måste 

värdet av tjänsten vara mer än ringa. Det 

kan innebära att privat användning av 

arbetsredskap i normalfallet inte uttagsbeskattas. 

Om det finns en bil i näringsverksamheten 

ska en bilförmån tas upp till 

beskattning (om den använts mer än 10 

gånger privat eller körts mer än 100 mil). 

Det saknar då betydelse om bilen är ett 

inventarium eller om den är hyrd. 

Bilförmånen ska värderas schablonmässigt 

på samma sätt som gäller för 

anställda. 

28 [koncist] • 4/2012

Förmån av 

ögonoperation 

Kan en arbetsgivare 

betala en ögonoperation 

för en anställd 

utan att den anställda beskattas 

för denna förmån? 

Enligt Skatteverket räknas 

synkorrigerande operationer 

som utförs av ögonläkare med 

specialistkompetens som 

hälso- och sjukvård. Som synkorrigerande 

operationer nämner Skatteverket ögonlaseroperationer 

och operationer där ögats 

naturliga lins byts ut mot konstgjorda 

synkorrigerande linser. 

Eftersom sådana operationer ses som 

hälso- och sjukvård är förmånen skattefri 

om den avser vård i Sverige som inte är 

offentligt finansierad och om den avser 

vård utomlands. Arbetsgivaren får då inte 

göra något avdrag. 

[SKV M 2011:25] 

[koncist] • 4/2012 29

after work 

för 

positiva 

poster 

kräver 

förstärkning 

infalla 

alltså 

i golfboll 

är 

omnivor 

där ses 

man 

inte 

streck 

störst i 

nicaragua 

tomtens 

lilla 

hus 

sport 

tre plus 

två 

11 

käka 

fart 

6 

3 

furufnatt 

norrort 

antimon 

förslag 

naiv 

jaktutrymme 

pys i 

skola 

doktorstitel 

modell 

av ford 

vet mer 

om alice 

8 

den 

styr 

resenär 

förfalla 

län i 

norr 

valpar 

driv- 

medel 

kråklåt 

två för 

nior 

sjumilaskogsdjur 

diafragma 

truppslut 

terror 

fantomenland 

stos 

misstänker 

blåsa 

i stort 

horn 

värmeslag 

kub 

moral 

krälar i 

stoftet 

d 

barnboksmamma 

den 

sticks 

30 [koncist] • 4/2012 

gul, vit 

eller 

röd 

numera 

på var 

vara 

finns vit 

och blå 

ogräs 

utslag 

orossignal 

mjukboll 

skräp 

rör 

äldre 

nematod 

spansk 

artikel 

ostvaluta 

håller 

ljus 

kortnummer 

juldam 

känd 

från 

peking 

anropar 

hög 

flyger i 

väster 

skämd 

13 

gör eka 

soldatämne 

röböjare 

solens 

gud 

på g 

trilla 

av pinn 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 

9 

12 

4 

5 

höjd 

trivsam 

ämne i 

havsvatten 

ges mat 

underhållen 

? 

10 

låg 

klöver 

sköna 

har 

våm 

yr i 

fåk 

2 

7 

1 

© 

SAMSON 

021-13 74 10

MAJBLOMMANS RIKSFÖRBUND 

Spara pengarna. Det kan hända att de blir värda något. [BOB HOPE] 

Blommor i maj 

Sedan 1907 har majblomman sålts på våren varje 

år i syfte att hjälpa barn som behövt extra stöd. 

Det började i Göteborg och de allra 

första majblommorna kostade 10 öre 

styck av vilka det såldes cirka 139 000 

stycken. Den insamlingen syftade till 

att hjälpa tuberkulossjuka. 

Blommorna spred sig och har sedan 

starten lanserats även i Finland (1908), 

Norge och Danmark (1909), i Holland och 

Belgien (1910), i Ryssland, Tyskland, Österrike, 

Schweiz, Italien och Frankrike (1911), i 

England och Estland (1912), i Algeriet (1913), 

på Cuba (1916), i USA (1922),i Indien (1932). 

koncist ges ut av FAR Akademi AB, 

ett dotter bolag till FAR. 

FAR är organisationen för revisions- 

och rådgivningsbranschen. 

coPYright: FAR Akademi AB 2012 

redaktionens adress: 

Box 6417, 113 82 Stockholm 

Tel: 08-402 75 00 

Fax: 08-402 75 25 

e-Post: jesper.karlsson@far.se 

ansvarig utgivare: Jesper Karlsson 

trYck: Sörmlands Grafiska 2012, 

ISSN 2001-0133 

[MAJBLOMMAN.SE] 

redaktion: Jesper Karlsson (chef redaktör), 

Charlotta Danielsson, Lars Waldengren, 

Lena Sjöblom 

laYout: Mats Rimér 

Prenumerationer: Kundservice 

Tel: 08-402 75 14, E-post: koncist@far.se 

PrenumerationsPris: 475 kr exkl. moms 

för tio utgåvor per år 

annonser: Bo Lindberg, Selective Business 

Telefon: 08-651 50 04 

Mobil: 070-895 99 66 

E-post: bosse@selectivebusiness.se 

Bilderna i Koncist är, om inget annat anges, 

hämtade från Dreamstime. 

I TAKT MED att Sparbanken numera uttager avgifter för det 

mesta som har med banktjänster att göra, har ledningen 

för banken sett sig tvingad att börja med en särskild avgiftsavgift, 

vilken skall täcka de kostnader man har för administrationen 

av avgifterna. 

Förra månadens kryss 

F D I 

FI 

STICK- 

RÅVARA 

FÅR EN 

FÅR 

AV TVÅ 

KALLA 

TÄNDER 

KAFFE I 

KOPP 

9 

ÄR 

F I N N S REST S T 

N Y A S Å 

STRÖ 

DE ÄR 

OVANA 

KLYKOR 

KADAVER 

SKIFTE 

OHÄGN A S N Y Å R 

I N T R Å N G 

KAN 

HÄRMA 

ANDRA 

NÄMNDE 

LÄT SOM 

VÅG 

BAK RUIN 

S A G S 

ÄR INTE 

11 

ÖNSK- 

VÄRD I N K R Ä K T 

TVÅA 

UNGA 

RÖDA N DELAR 

INTE LYA L A N K A 

FANTOM- 

KULTUR- 

3 

FÖRFAT- 

SMÅVARM ARBE- 

MÅL- FLOPPY 

VEM SOM 

SAND I 

UPPGE 

TARE 

TARNA 

GRUPP DISC? 

HELST 

SJÖ- 

SIN 

S F KORTET S S U D INKOMST R 

8 

KAN STE- 

KAR VARA P L O M M O N S P Ä C K A D E 

N Ö J D A R Å D E R L E 

HÄR- 

HETTE 

BE- 

SKAR 

MIO 

SKATBO 

TALADE 

RÄKNING 

MÄTTA 1 

TRÄ 

SOSON K U L T I N G K B J Ö R K E 

PAROLL 

TVEKAN 

TUNN 

BAKOM 

S M A L ACKORD M O T T O HÅRD- 

VALUTA V E L BUTIK 

VAR 

SÄNKA 

TRAMPA 

5 

ALFRED I 

GÖRA 

KATTHULT K ESKAPAD R A V I N INGREPP I LITE ÖVER 

TRE P E D A L 

12 

KAN SÄKERT 

STÅ PÅ BIBEL- 

D R Ä N G E N SYLTEN KUNNIG O P E R E R A 

SJUKAV- 

6 

DELNING 

ET 

CETERA 

SLITAGE 

FÖRE 

EU 

SOM TVÅ I V A N Ö T N I N E G 

DEN 

GIPDRAG 

HÖGRE 

T V E L E E N D E BELÄGNA G Ö V R E 

2 

ATMOS- 

KRING 

NICKEL 

FÄR 

BIS- 

HYLL- 

FLOD I 

LOTT- 

A N D A MARCK 

NING O ÖSTER 

MÅTT 

ÄR KVAR N I V A R 

4 BYXA 

TY 

MÅNE 

SIST I 

FASAD 

O R T ACKORD T R O S A N BREV E N Y 

BOR I 

10 BÄR 

7 

SMÅ- 

HOPP- 

LAND E Y V I N D RYTTARE R I D D R Ä K T 

JOHNSON 

© 

SOM FICK KÄRT 

SAMSON 

PRIS MÖTE R E N D E Z V O U S R 021-13 74 10 A 

? 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 

K O U T A N K O S I N G 

Redigeringen av detta nummer avslutades 

25 april 2012. Nummer 5/2012 utkommer 

i vecka 23/2012. 

Koncist lagras och publiceras digitalt. Externa 

skribenter anses samtycka till sådan digital 

publicering och arkivering. 

far akademi ab har inget ansvar för direkt 

eller indirekt förlust eller skada av vad slag det 

vara må som grundar sig på använ dandet av 

informationen i Koncist. 

ts-uPPlaga: 84 400 (2011) 

Medlem av 

[koncist] • 4/2012 31 

341 078 

TRYCKSAK

Posttidning B 

Koncist, Box 6417 

113 82 Stockholm 

Konsumentprisindex: Basår Basår 

1980 (= 100) 1949 (= 100) 

2011 Januari 306,15 1 748 

Februari 308,02 1 759 

Mars 310,11 1 771 

April 311,44 1 778 

Maj 312,02 1 782 

Juni 311,28 1 777 

Juli 311,13 1 777 

Augusti 311,23 1 777 

September 313,41 1 790 

Oktober 313,42 1 790 

November 314,16 1 794 

December 314,78 1 797 

2012 Januari 311,85 1 781 

Februari 312,92 1 792 

Mars 314,80 1 798 

Skatteskala 2012 

Beskattningsbar Skatt inom skiktet 

inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr 

– 401 100 kr 32 % 

401 200 kr – 574 300 kr 52 % 

574 400 kr – 57 % 

Den nedre skiktgränsen (401 100 kr) motsvarar en taxerad inkomst 

före grundavdrag om 414 000 kr (brytpunkt) och den övre skiktgränsen 

(574 300 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag om 

587 200 kr (brytpunkt). 

Statslåneränta % 

2003-11-30 4,71 

2004-11-30 3,95 

2005-11-30 3,26 

2006-11-30 3,54 

2007-11-30 4,16 

2008-11-30 2,89 

2009-11-30 3,20 

2010-11-30 2,84 

2011-05-31 2,87 

2011-11-30 1,65 

Utdelning fåmansföretag 

– schablonbelopp 

Inkomstår Belopp 

2011 127 750 

2012 143 275 

2013 150 150 

Basränta 

1/6 2009–31/10 2010 0 % 

1/11 2010–31/1 2011 1 % 

Genomsnittlig 

statslåneränta % 

2007 4,13 

2008 3,88 

2009 3,10 

2010 2,76 

2011 2,57 

Referensränta % 

2010-01-01 0,5 

2010-07-01 0,5 

2011-01-01 1,5 

2011-07-01 2,0 

2012-01-01 2,0 

1/2 2011–30/9 2011 2 % 

1/10 2011– 1 % 

Basbelopp 

Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp 

prisbasbelopp basbelopp 

2009 42 800 43 600 50 900 

2010 42 400 43 300 51 100 

2011 42 800 43 700 52 100 

2012 44 000 44 900 54 600 

Traktamenten – inrikes resa 2012 Övernattning krävs 

Heldagstraktamente 220 kr Schablon för natt 110 kr 

Halvdagstraktamente 110 kr Traktamente efter 3 mån 154 kr 

(halvdag = avresa kl. 12.00 eller senare, 

hemkomst kl. 19.00 eller tidigare) 

Schablonavdrag för ökade levnadskostnader 

220 kr 154 kr 110 kr 66 kr 

Minskning för: 

Frukost, lunch och middag 198 kr 139 kr 99 kr 59 kr 

Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 46 kr 

Lunch eller middag 77 kr 54 kr 39 kr 23 kr 

Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 13 kr 

Traktamenten – utrikes resa 2012 Övernattning krävs 

Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land 

(Koncist nr 1/2012, s. 10) 

Minskning av dagtraktamente vid: 

Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 % 

Lunch och middag 70 % Frukost 15 % 

Kostförmån 2012 

Helt fri kost 

frukost, lunch och middag 200 kr 

Fri lunch eller middag 80 kr 

Fri frukost 40 kr 

Skattefria gåvor från 

arbetsgivare (inkl. moms) 

Julgåva 450 kr 

Jubileumsgåva 1 350 kr 

företagets jubileum 

Minnesgåva 10 000 kr 

Överskrids beloppen blir allt 

skatte pliktigt. 

Representation 2012 exkl. moms 

Extern och intern 

lunch, middag, supé 90 kr 

Andra måltider än ovan 60 kr 

Revision, bolagsstämma, 

föreningsstämma 60 kr 

Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2012 % 

Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1946 Födda 1947–1985 Födda 1986– 

Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. 

Ålderspensionsavgift – – 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 

Efterlevandepensionsavgift – – – – 1,17 1,17 0,29 0,29 

Sjukförsäkringsavgift – – – – 5,02 5,11 1,25 1,27 

Arbetsskadeavgift – – – – 0,30 0,30 0,07 0,07 

Föräldraförsäkringsavgift – – – – 2,60 2,60 0,65 0,65 

Arbetsmarknadsavgift – – – – 2,91 0,37 0,72 0,09 

Allmän löneavgift – – – – 9,21 9,21 2,30 2,30 

Summa – – 10,21 10,21 31,42 28,97 15,49 14,88 

[koncist] • 4/2012 

Bilresor 2012 

avdrag i tjänsten och till och från arbetet 

Egen bil 18,50 kr/mil 

Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin) 

6,50 kr/mil (diesel) 

Bilförmån 2012 

13 948 kr 

+ 

1,24 % av nybilspriset 

+ 

9 % av nybilspriset t.o.m. 330 000 kr 

+ 

20 % av nybilspriset överstigande 

330 000 kr 

Teater och golf vid 

extern representation 180 kr 

Personalfest 180 kr 

kringkostnader t.ex. lokalhyra 

Räntefördelning 

Taxering Positiv Negativ 

2011 8,20 % 4,20 % 

2012 7,84 % 3,84 % 

2013 7,15 % 2,65 % 

Periodiseringsfond 

Räntebeläggning för juridiska personer 

Taxering Räntesats % 

2010 2,08 

2011 2,30 

2012 2,04 

2013 1,19 

Särskild löneskatt 

2012 

24,26 % 

Betalas på 

pensionskostn., 

vissa försäkringsersättn., 

överf. 

till vinstandelsstiftelse 

och passiv 

näringsverksamhet.

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?