26.07.2013 Views

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Personalen<br />

kontrollerades<br />

för hårt<br />

Försvunna bilagor<br />

var inget brott<br />

Tjuvar på<br />

företaget<br />

Tio fullmatade<br />

nummer/år!<br />

I Koncist hittar du de nyheter <strong>som</strong> påverkar företag och företagares<br />

vardag. Artiklar, reportage och praktiska faktasammanställningar håller<br />

dig uppdaterad med det <strong>se</strong>naste på exempelvis skatte-, ekonomi- och<br />

personalområdet. Dessutom ingår två fullspäckade faktasamlingar i<br />

prenumerationen. Koncist är lik<strong>som</strong> mer än bara en tidning.<br />

<strong>Läs</strong> mer på farakademi.<strong>se</strong>/koncist<br />

Extra bilaga<br />

i <strong>tidningen</strong><br />

Fakta för företag<br />

och företagare<br />

EN BILAGA FÖR DIG SOM PRENUMERERAR PÅ KONCIST<br />

1/2012<br />

2012


aktuellt<br />

Inte ok att<br />

sluta skriva av<br />

Byggnader ska skrivas av, även<br />

i bostadsrättsföreningar. Det<br />

framgår av ett nytt redovisningsuttalande.<br />

s. 6<br />

Årets faktabilaga<br />

Med detta nummer får du<br />

även den uppskattade Fakta<br />

för företag och företagare <strong>som</strong><br />

bilaga.<br />

[Skattetillägg]<br />

Om oriktig uppgift lämnas i deklarationen eller vid skönstaxering i avsaknad av deklaration kan<br />

skattetillägg påföras.<br />

Oriktig uppgift har lämnats Inkomst­ Moms<br />

taxering<br />

Uppgift i deklaration eller annan skriftlig handling <strong>som</strong> skulle<br />

ha lett till för låg skatt om den godtagits 40 % 20 %<br />

Rättel<strong>se</strong> har skett eller hade kunnat ske med ledning av normalt<br />

tillgängligt kontrollmaterial, <strong>som</strong> varit tillgängligt för Skatteverket<br />

före utgången av november taxeringsåret. 10 % 5 %<br />

Belopp har hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel<br />

taxeringsår eller redovisningsperiod (annat fall än ovan). 10 % 5 %<br />

Skönstaxering, skönsbeskattning. 40 % 20 %<br />

Om den oriktiga uppgiften hade medfört underskott i näringsverksamhet eller tjänst om den godtagits<br />

ska skattetillägget beräknas på 1/4 av den minskning av under skottet <strong>som</strong> rättel<strong>se</strong>n av den<br />

oriktiga uppgiften medfört.<br />

Skattetillägg påförs utan hänsyn till invändning från en skattskyldig <strong>som</strong> går ut på att skatten<br />

påverkas först under kommande taxeringsår eller redovisningsperiod eller <strong>som</strong> i övrigt gäller<br />

en annan fråga än den <strong>som</strong> ligger till grund för skattetillägget. Det gäller till exempel om en<br />

utelämnad intäkt i enskild näringsverksamhet möts med avsättning till expansionsfond eller<br />

periodi<strong>se</strong>ringsfond.<br />

Skattetillägg tas inte ut:<br />

• Rättel<strong>se</strong> av felräkning, skrivfel <strong>som</strong> uppenbart framgår av deklarationen.<br />

• Rättel<strong>se</strong> har skett eller hade kunnat ske med ledning av kontrolluppgift <strong>som</strong> ska lämnas utan<br />

föreläggande, och <strong>som</strong> varit tillgänglig för Skatteverket före utgången av november taxeringsåret.<br />

• Avvikel<strong>se</strong>n av<strong>se</strong>r bedömning av ett yrkande och gäller inte någon uppgift i sak.<br />

• Vid frivillig rättel<strong>se</strong> av oriktig uppgift.<br />

• Skattebeloppet är obetydligt.<br />

Befriel<strong>se</strong> från skattetillägg:<br />

Befriel<strong>se</strong> från avgift kan ske helt eller delvis. Vid delvis befriel<strong>se</strong> sätts avgiften ned till hälften eller<br />

en fjärdedel.<br />

Ursäktlighet föreligger om felet beror på<br />

• Den skattskyldiges ålder, hälsa eller liknande förhållanden.<br />

• Att den skattskyldige har felbedömt en skatteregel eller betydel<strong>se</strong>n av faktiska förhållanden.<br />

• Vil<strong>se</strong>ledande eller missvisande kontrolluppgifter.<br />

Oskälighet att ta ut avgift med fullt belopp föreligger om<br />

• Avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller underlåtenheten.<br />

• Oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket funnit anledning anta att skattetillägg ska<br />

påföras, utan att dröjsmålet beror på den skattskyldige.<br />

• Den skattskyldige fälls till ansvar enligt skattebrottslagen.<br />

28 Fakta för Företag och Företagare 2012<br />

[Statslåneräntan]<br />

Statslåneräntan är en referensränta <strong>som</strong> fastställs av Riksgälden en gång i veckan. Den visar<br />

veckogenomsnittet på andrahandsmarknaden av statsobligationer med en löptid på minst fem år.<br />

Nedan redovisas statslåneräntan för några skattemässigt relevanta datum. Statslåneräntan publiceras<br />

löpande i Koncist.<br />

År 30 apr.<br />

%<br />

30 juni<br />

%<br />

Fakta för Företag och Företagare 2012<br />

i detta nummer …<br />

Utre<strong>se</strong>förbud på grund av<br />

obetalda skatter s. 4<br />

Skogsavdrag återförs trots avsaknad<br />

av uttryckligt lagstöd s. 4<br />

När uppstår betalningsansvar för<br />

ett skattetillägg? s. 5<br />

Tillfällig försäljning behöver<br />

ingen egen lag s. 5<br />

God <strong>se</strong>d för avskrivningar<br />

på byggnader s. 6<br />

korsordet s. 30<br />

31 aug.<br />

%<br />

30 nov.<br />

%<br />

31 dec. Genomsnittlig<br />

% fastställs av<br />

Skatteverket<br />

2012 ....... ....... ....... ....... ....... .......<br />

2011 3,20 2,81 2,04 1,65 1,58 2,57<br />

2010 2,80 2,55 2,28 2,84 3,20 2,76<br />

2009 2,90 3,49 3,39 3,20 3,12 3,10<br />

2008 4,14 4,50 4,07 2,89 2,37 3,88<br />

2007 4,07 4,48 4,17 4,16 4,29 4,13<br />

2006 3,73 3,92 3,72 3,54 3,72 3,61<br />

2005 3,29 2,95 2,95 3,26 3,25 3,24<br />

2004 4,56 4,56 4,32 3,95 3,78 4,31<br />

2003 4,49 3,90 4,51 4,71 4,47 4,39<br />

2002 5,55 5,28 5,02 4,85 4,54 5,15<br />

2001 4,94 5,28 5,11 4,94 5,19 4,97<br />

2000 5,45 5,25 5,30 5,06 4,75 5,35<br />

1999 4,15 4,80 5,30 5,57 5,61 4,88<br />

1998 5,10 4,93 4,82 4,38 4,14 4,98<br />

[Stämpelskatt]<br />

Fastighet Inteckning<br />

Fysisk person, bostadsrättsförening 1,50 % Fast egendom, tomträtt 2,0 %<br />

Juridisk person 4,25 % Näringsverksamhet, flygplan 1,0 %<br />

(3,0 % t.o.m. 31 december 2010) Skepp 0,4 %<br />

[Särskild löneskatt]<br />

Den särskilda löneskatten uppgår till 24,26 %. Den påförs i följande fall.<br />

• Enskild person <strong>som</strong> har inkomst av passiv näringsverksamhet, eller har fått vissa försäkring<strong>se</strong>rsättningar.<br />

• Företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda, till exempel i form av avsättningar<br />

till pensionsstiftel<strong>se</strong>, köp av pensionsförsäkring.<br />

• Arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftel<strong>se</strong>.<br />

Utlandstraktamenten<br />

Skatteverket har publicerat<br />

årets traktamenten för utrikes<br />

resa. s. 10<br />

29<br />

DrEAMSTIME<br />

sPecialen Alla är potentiella förövare<br />

Tillfället gör tjuven. Många reagerar inte på en medtagen penna men vore det<br />

kontanter blir det en annan fråga. Interna oegentligheter är ofta ett känsligt ämne.<br />

Men med planering och förebyggande åtgärder kan man mota Olle i grind. s. 14<br />

Bilagor på villovägar var<br />

inget skattebrott s. 8<br />

Ingen skatt vid gåva av fåab-aktier s. 9<br />

Utlandstraktamenten 2012 s. 10<br />

BFN ändrar inte reglerna om pågående<br />

arbeten på löpande räkning s. 11<br />

Ingen ändring av referensräntan s. 11<br />

En gemensam EU-köplag s. 12<br />

Övervakningen av de anställda<br />

var för hård s. 12<br />

Utbyte av skatteinformation<br />

med Uruguay s. 12<br />

Tjuvar på företaget – ett vanligt problem s. 14<br />

Nya regler 2012 s. 18<br />

Valutakur<strong>se</strong>r december 2011 s. 22<br />

Glöm inte skriva under årsbokslutet s. 24<br />

Delbetalning av husarbete över<br />

ett årsskifte s. 26<br />

Momssänkning för konferensmåltider? s. 27<br />

Störande ljud i kontorslandskap s. 28<br />

Tjänstledighet vid flytt utomlands s. 29<br />

Frågor & svar s. 24 Faktasidan s. 32<br />

2 [koncist] • 1/2012<br />

OMSLAGSBILD: DrEAMSTIME


minneslistan<br />

inflation och konsumentprisindex<br />

Inflationen: +2,3 %<br />

–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5<br />

Den årliga inflationstakten var 2,3 procent i december. Det är en nedgång från november då den var<br />

2,8 procent. Från november till december steg konsumentpri<strong>se</strong>rna med i genomsnitt 0,2 procent.<br />

Förändrade pri<strong>se</strong>r från november till december<br />

Procentenheter<br />

räntor (egnahem) + 0,2<br />

Livsmedel + 0,1<br />

Transporttjänster + 0,1<br />

El – 0,1<br />

Kläder och skor – 0,1<br />

Konsumentprisindex (december)<br />

Basår 1980 314,78<br />

Basår 1949 1 797<br />

OBS! Det <strong>som</strong> ska inbetalas eller<br />

skickas in ska vara myndigheten till<br />

handa <strong>se</strong>nast nedanstående datum.<br />

Januari<br />

26 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för december, deklaration.<br />

– Moms för december, deklaration och betalning.<br />

31 Kontrolluppgifter för inkomståret 2011 till Skatteverket.<br />

Årsredovisning & revisionsberättel<strong>se</strong> till Bolagsverket (bokslutsdag 30/6-11).<br />

Sista dag för företagare att begära utbetalning från Skatteverket för utfört husarbete<br />

<strong>som</strong> kunden har betalat under 2011.<br />

Februari<br />

13 Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på "kvarskatt" över 20 000 kr<br />

(2012 års taxering).<br />

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för januari, betalning.<br />

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för januari, betalning.<br />

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)<br />

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för januari, betalning.<br />

– Avdragen skatt och avgifter för januari, deklaration och betalning.<br />

– Moms för december (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.<br />

– Moms för oktober-december (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.<br />

– Moms för kalenderåret 2011 (vid helårsredovisning), deklaration och betalning.<br />

20 EU-försäljning för januari (vid månadssammanställning på papper).<br />

27 EU-försäljning för januari (vid månadssammanställning elektroniskt).<br />

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för december, deklaration.<br />

– Moms för januari, deklaration och betalning.<br />

EU-index (december)<br />

Harmoni<strong>se</strong>rat index för<br />

konsumentpri<strong>se</strong>r (HIKP) 112,77<br />

Europainflationen<br />

Mätt med HIKP<br />

(i HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader)<br />

EU totalt (november) 3,4 %<br />

EMU-länderna (november) 3,0 %<br />

Sverige (november) 1,1 %<br />

Sverige (december) 0,4 %<br />

[STATISTISKA CENTRALBYRÅN]<br />

statslåneräntan<br />

under december<br />

Statslåneräntan under december<br />

2011 och del av januari 2012<br />

framgår av sammanställningen<br />

nedan. Medelvärdet för stats-<br />

7<br />

låneräntan under 2011 var 2,57<br />

6<br />

procent (enligt Skatteverket).<br />

5<br />

Datum Räntesats %<br />

25/11–1/12 1,65<br />

4<br />

2/12–8/12 1,64<br />

9/12–15/12 1,65<br />

3<br />

16/12–22/12 1,51<br />

2<br />

23/12–29/12 1,55<br />

30/12–5/1 1,58<br />

1<br />

6/1–12/1 1,57<br />

13/1–19/1 1,57<br />

20/1–26/1 1,51<br />

12<br />

[RIKSgäLDEN]<br />

Hur liten kan en byggnad vara och fortfarande<br />

kallas för bostad? I fastighetstaxeringslagen<br />

anges inget riktvärde i kvadratmeter,<br />

men nu har Skatteverket tagit ställning till<br />

frågan. Minst tolv kvadratmeter uttryckt i<br />

boarea är vad <strong>som</strong> krävs.<br />

Det <strong>som</strong> skiljer en byggnad från en bostad<br />

är att den <strong>se</strong>nare förutsätter utrustning för<br />

matlagning och förvaring samt utrymmen<br />

för hygien och sömn. Skatteverket utgår<br />

därför från att det finns en minsta möjliga<br />

yta för bostäder. Är byggnaden mindre än<br />

så an<strong>se</strong>s det inte finnas plats för de funktioner<br />

<strong>som</strong> ett boende bör ha.<br />

Men standarden ställs det inga krav på,<br />

även den mest primitiva byggnaden med<br />

den absolut enklaste utrustningen för matlagning,<br />

förvaring och hygien godtas. Och<br />

toalett eller hygienutrymme kan få finnas i<br />

ett närliggande komplementhus och ändå<br />

räknas in bland de tolv kvadratmeterna.<br />

[SKATTEVERKET, DNR 131 880650-11/111]<br />

[koncist] • 1/2012 3


DrEAMSTIME<br />

utre<strong>se</strong>förbud<br />

på grund av<br />

obetalda skatter<br />

En medlemsstat får enligt<br />

EU-domstolen förbjuda en<br />

medborgare att lämna staten<br />

på grund av en obetald<br />

skatteskuld. Men det ställs<br />

mycket hårda krav för att<br />

begränsa sådan rörel<strong>se</strong>frihet.<br />

rättsfall Strider ett utre<strong>se</strong>förbud<br />

på grund av en obetald<br />

skatteskuld mot den fria rörligheten<br />

för EU-medborgare?<br />

Den frågan har EU-domstolen<br />

haft på sitt bord nyligen. Bakgrunden<br />

var att den bulgariska<br />

skattemyndigheten inte kunde<br />

få en skatteskuld betald av ett<br />

företag. Skatteskulden var på<br />

ungefär 22 000 euro. Skattemyndigheten<br />

förbjöd därför<br />

en av delägarna i företaget att<br />

lämna landet.<br />

EU-domstolen konstaterar<br />

att alla EU-medborgare har<br />

rätt att resa till en annan medlemsstat.<br />

Men den friheten får<br />

begränsas om det kan motiveras<br />

av allmän ordning, säkerhet<br />

och hälsa. Sådana begränsningar<br />

ska tolkas restriktivt.<br />

en obetald skatteskuld skulle<br />

kunna vara fråga om hänsyn<br />

till allmän ordning, enligt<br />

EU-domstolen. Men det krävs<br />

att det är fråga om ett verkligt,<br />

aktuellt och tillräckligt allvarligt<br />

hot av<strong>se</strong>ende ett grundläggande<br />

samhällsintres<strong>se</strong>.<br />

Skuldens storlek eller karaktär<br />

måste hota säkerställandet av<br />

statens budgetintäkter.<br />

EU-domstolen påpekar<br />

också att om den bulgariska<br />

domstolen finner att<br />

förutsättningarna ovan<br />

är uppfyllda så måste<br />

det även prövas om<br />

utre<strong>se</strong>förbudet inte<br />

strider mot<br />

proportionalitetsprincipen.<br />

[EU-<br />

DOMSTOLEN,<br />

MÅL C-434/10]<br />

Trots att en tydlig föreskrift saknas i ordalydel<strong>se</strong>n av lagtexten an<strong>se</strong>r HFD att kontinuitetsprincipen ska gälla även vid<br />

Skogsavdrag återförs trots<br />

Avsaknad av uttryckligt lagstöd inget hinder<br />

Lagstiftaren har missat att<br />

nämna skogsavdrag i lagtext<br />

där kontinuitetsprincipen<br />

regleras. Men en oenig domstol<br />

an<strong>se</strong>r ändå att tidigare<br />

innehavares gjorda avdrag<br />

även gäller <strong>se</strong>nare gåvomottagare.<br />

rättsfall Rättsfallet gällde<br />

frågan om den så kallade<br />

kontinuitetsprincipen vid gåva<br />

av fastighet och skogsavdrag.<br />

Med andra ord om gåvomottagaren<br />

skulle ta över den<br />

skattemässiga situation <strong>som</strong><br />

givaren varit i.<br />

Bakgrunden var att en<br />

kvinna hade fått hälften av en<br />

skogsfastighet i gåva av sin far.<br />

Pappan hade gjort skogsavdrag.<br />

När kvinnan sålde<br />

fastigheten ansåg Skatteverket<br />

att hälften av skogsavdragen<br />

skulle återföras och beskattas i<br />

inkomstslaget näringsverksam-<br />

het. Kvinnan ansåg dock att<br />

det saknades en tydlig lagreglering<br />

<strong>som</strong> angav att skogsavdragen<br />

skulle återföras vid<br />

gåva. Och även om det kunde<br />

förmodas vara ett misstag från<br />

lagstiftarens sida skulle hon<br />

<strong>som</strong> enskild inte behöva stå<br />

risken för ett sådant misstag.<br />

Kvinnan överKlagade utan<br />

framgång till länsrätten. Men<br />

i kammarrätten fick hon<br />

rätt och efter Skatteverkets<br />

överklagande hamnade frågan<br />

slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen<br />

(HFD). Där<br />

svängde utgången tillbaks till<br />

kvinnans nackdel.<br />

Majoriteten i HFD an<strong>se</strong>r att<br />

skattemässig kontinuitet ska<br />

gälla så att gåvomottagen dels<br />

tar över den tidigare ägarens<br />

anskaffningsvärde, dels an<strong>se</strong>s<br />

ha gjort skogsavdrag med samma<br />

belopp <strong>som</strong> den tidigare<br />

ägaren. Kvinnan an<strong>se</strong>s alltså<br />

själv ha gjort skogsavdrag och<br />

dessa ska därför återföras till<br />

beskattning.<br />

två av de fem justitieråden<br />

var dock av annan mening. De<br />

skiljaktiga anför att det inte<br />

finns någon allmän kontinuitetsprincip<br />

i lag eller praxis.<br />

Även om det framstår <strong>som</strong><br />

följdriktigt i det här fallet att<br />

skattemässig kontinuitet bör<br />

gälla, så saknas det tydlig föreskrift<br />

i lag för det. Och i sådan<br />

avsaknad skulle det strida mot<br />

legalitetsprincipen att döma till<br />

en enskilds nackdel.<br />

[HÖgSTA FÖRVALTNINgSDOMSTOLEN,<br />

MÅL NR 5633-10]<br />

läs mer<br />

Skogsavdraget skulle inte<br />

återföras<br />

Nytt från revisorn, nr 8–9/2010<br />

s. 25<br />

4 [koncist] • 1/2012


skogsavdrag.<br />

allt<br />

DrEAMSTIME<br />

[skogsavdrag]<br />

En enskild näringsidkare <strong>som</strong><br />

äger en lantbruksfastighet kan<br />

under vissa förutsättningar<br />

göra så kallade skogsavdrag<br />

i inkomstdeklarationen för<br />

näringsverksamheten.<br />

Skogsavdrag får göras med<br />

högst hälften av skogens och<br />

skogsmarkens anskaffningsvärde.<br />

Skogsavdraget ska återföras<br />

när fastigheten avyttras.<br />

Det maximala skogsavdraget<br />

för varje inkomstår är<br />

50 % av intäkten för såld avverkningsrätt,<br />

och<br />

30 % av intäkten för sålda<br />

skogsprodukter samt uttagna<br />

skogsprodukter.<br />

Avdrag får dock inte göras med<br />

lägre belopp än 15 000 kronor<br />

per år.<br />

DrEAMSTIME<br />

när är det ett skattetillägg?<br />

Betalningsansvaret för<br />

ett skattetillägg uppkommer<br />

före själva beslutet om<br />

skatte tillägget. Det har Högsta<br />

förvaltningsdomstolen<br />

slagit fast i en dom nyligen.<br />

rättsfall Fallet gällde ett kommanditbolag<br />

<strong>som</strong> inte lämnat<br />

in sin skattedeklaration och<br />

därför skönsbeskattats för<br />

moms. Därutöver fick bolaget<br />

även ett skattetillägg på 20<br />

procent. Skatteverket vände<br />

sig till en av bolagets delägare<br />

och krävde henne på beloppet.<br />

Den fråga <strong>som</strong> vandrade<br />

vidare genom domstolarna<br />

gällde betalningsskyldigheten<br />

för skattetillägget.<br />

Kvinnan höll med om att<br />

hon varit komplementär i<br />

kommanditbolaget vid tiden<br />

för deklarationen. Men när<br />

Skatteverket fattade sitt beslut<br />

om skattetillägget, efter den<br />

obligatoriska omprövningen,<br />

hade hon lämnat bolaget. Och<br />

efter<strong>som</strong> Skatteverkets fordran<br />

inte fanns förrän beslutet om<br />

skattetillägg tagits menade<br />

hon att verket vänt sig till fel<br />

person. Beslutet överklagades<br />

därför.<br />

I första instans vann den<br />

klagande ingen framgång.<br />

Men i kammarrätten fick hon<br />

rätt. Innan själva beslutet om<br />

skattetillägg fattats fanns det<br />

heller ingen förfallodag för<br />

betalning. Med andra ord hade<br />

det inte hunnit uppkomma<br />

någon sådan fordran under<br />

hennes tid i bolaget. Skatteverket<br />

överklagade och frågan<br />

hamnade hos Högsta förvaltningsdomstolen<br />

(HFD).<br />

HFD konstaterar att det<br />

inte finns något generellt krav<br />

på att fordringen måste ha<br />

förfallit till betalning. Inte heller<br />

att fordringen är definitiv<br />

eller bestämd till sitt belopp.<br />

Det <strong>som</strong> i praxis i stället har<br />

tillmätts stor betydel<strong>se</strong> är ändamålet<br />

med den bestämmel<strong>se</strong><br />

frågan gäller.<br />

i det här fallet finns den mest<br />

aktuella bestämmel<strong>se</strong>n i 2 kap.<br />

22 § lagen om handelsbolag<br />

och enkla bolag. Där regleras<br />

en komplementärs ansvar efter<br />

att denna lämnat bolaget. Det<br />

är en skyddsregel för godtroende<br />

borgenärer, men den<br />

gäller inte Skatteverket konstaterar<br />

HFD. Av praxis framgår<br />

att verkets krav är oberoende<br />

av vem <strong>som</strong> är bolagsman.<br />

Och det gäller även krav på<br />

skattetillägg enligt skattebetalningslagen.<br />

Domstolen slår<br />

fast att Skatteverket inte har<br />

en fordran förrän beslutet om<br />

skattetillägg tagits. Samtidigt<br />

grundar sig statens krav på den<br />

handling eller den underlåten-<br />

het <strong>som</strong> ligger bakom skattetillägget.<br />

För bedömningen av<br />

när fordringen uppkommer<br />

spelar det ingen roll att den<br />

skattskyldige kan ha haft möjlighet<br />

att rätta en oriktig uppgift<br />

eller i efterhand komma in<br />

med en deklaration.<br />

vid en samlad bedömning<br />

kommer HFD fram till att en<br />

skattetilläggsfordran uppkommer<br />

redan när en oriktig<br />

uppgift lämnas eller, <strong>som</strong> i<br />

det här fallet, när tiden för att<br />

lämna deklarationen löpt ut.<br />

Kammarrättens dom ändrades<br />

därför tillbaks till förmån för<br />

Skatteverket.<br />

[HÖgSTA FÖRVALTNINgSDOMSTOLEN,<br />

MÅL NR 5248-10]<br />

[kommanditbolag]<br />

Ett kommanditbolag är en<br />

sorts handelsbolag. Bolagsmännen<br />

(ägarna) i kommanditbolag<br />

är antingen<br />

kommanditdelägare eller<br />

komplementärer.<br />

En kommanditdelägares<br />

ansvar inskränker sig endast<br />

till det denna har satt in eller<br />

åtagit sig att sätta in i bolaget.<br />

Utöver kommanditdel ägarna<br />

måste det finnas minst en<br />

komplementär. En sådan<br />

delägare har obegränsat och<br />

solidariskt ansvar för bolagets<br />

förbindel<strong>se</strong>r.<br />

tillfällig försäljning behöver ingen egen lag<br />

Det ska bli lättare för företagare<br />

att bedriva tillfällig<br />

försäljningsverksamhet.<br />

Från och med oktober föreslås<br />

den lag <strong>som</strong> särreglerar<br />

området att upphävas.<br />

förslag Syftet med den lag<br />

<strong>som</strong> nu föreslås upphävas är<br />

att skydda konsumenterna. De<br />

ska kunna kunna hävda sina<br />

rättigheter efter köpet. För att<br />

uppnå detta syfte har lagstiftaren<br />

valt att ha straffsanktionerade<br />

bestämmel<strong>se</strong>r om informationsskyldighet<br />

och tillståndskrav.<br />

Det har varit upp till de enskilda<br />

kommunerna att själva utforma<br />

regler för ändamålet. Problemet<br />

med regelverket har dock varit<br />

att detta endast lett till en ökad<br />

byråkrati. En byråkrati <strong>som</strong><br />

därtill efterlevts bristfälligt. Det<br />

har heller inte funnits någon<br />

tillsyn att tala om – den här<br />

typen av ärenden är helt enkelt<br />

lågprioriterade för poli<strong>se</strong>n.<br />

Lagens syfte tillgodo<strong>se</strong>s<br />

dessutom numera bättre<br />

genom andra lagar. Exempel<br />

på sådana regelverk är marknadsföringslagen<br />

och lagen om<br />

tjänster på den inre marknaden.<br />

Det är dessutom Konsumentombudsmannen<br />

<strong>som</strong> har ansvar<br />

för efterlevnaden för denna typ<br />

av regler, vilket bedöms vara en<br />

effektivare ordning.<br />

lagen har alltså spelat ut sin<br />

roll och skulle därför kunna<br />

upphävas omgående. Men för<br />

att kommunerna ska få tid att<br />

upphäva sina respektive tillståndsregler<br />

föreslås att lagen<br />

upphör att gälla vid utgången<br />

av <strong>se</strong>ptember 2012.<br />

[PROPOSITION 2011/12:46]<br />

[koncist] • 1/2012 5


Inte god <strong>se</strong>d att sluta<br />

Nytt uttalande om<br />

redovisning för byggnader<br />

Det är inte ok att sluta göra<br />

avskrivningar i bostadsrättsföreningar.<br />

Far vill<br />

tydliggöra att det inte är god<br />

redovisnings<strong>se</strong>d.<br />

regler Genom det nya uttalandet<br />

vill Far förtydliga vad<br />

<strong>som</strong> gäller enligt lag och god<br />

redovisnings<strong>se</strong>d. Det införs<br />

med andra ord inga nya redovisningsregler<br />

och uttalandet<br />

har därför heller inget särskilt<br />

ikraftträdande efter<strong>som</strong> det<br />

redan an<strong>se</strong>s gälla. Bakgrunden<br />

till uttalandet är att årsredovisningslagens<br />

regler har tolkats<br />

väldigt olika i frågor <strong>som</strong> gäller<br />

byggnader.<br />

frågan har gällt om man<br />

kan hoppa över att skriva av<br />

en byggnad, alternativt skriva<br />

av på mycket lång tid. De <strong>som</strong><br />

förespråkat detta har motiverat<br />

det med att byggnaden har<br />

en obegränsad eller i vart fall<br />

mycket lång nyttjandeperiod<br />

efter<strong>som</strong> underhåll bibehåller<br />

byggnadens prestanda. Och<br />

med hjälp av sådant underhåll<br />

och/eller ökat marknadsvärde<br />

kommer då byggnadens värde<br />

att vara högre än det redovisade<br />

värdet.<br />

Frågan har sin upprinnel<strong>se</strong><br />

i hur bostadsrättsföreningar<br />

redovisar. På <strong>se</strong>nare tid har<br />

det förts en sådan debatt.<br />

Bostadsrättsorganisationen<br />

Bostadsrätterna är en av dem<br />

<strong>som</strong> tolkat årsredovisningslagen<br />

på sättet <strong>som</strong> beskrivits<br />

ovan.<br />

Det motsätter sig Far och<br />

publicerar nu därför sin ståndpunkt<br />

i ett uttalande, RedU<br />

12 Avskrivning av byggnad<br />

vid tillämpning av årsredovisningslagen.<br />

Som titeln antyder<br />

så begränsar sig inte uttalandet<br />

till hur bostadsrättsföreningar<br />

ska redovisa, utgångspunkten<br />

är snarare vad <strong>som</strong> gäller generellt.<br />

Men det betonas inledningsvis<br />

att detta även gäller<br />

bostadsrättsföreningar.<br />

När en fastighet köps ska<br />

anskaffningsvärdet delas<br />

upp på mark och byggnad.<br />

Byggnaden skrivs av, däremot<br />

inte marken. En byggnad an<strong>se</strong>s<br />

nämligen ha en begränsad<br />

nyttjandeperiod och det måste<br />

sättas rimliga avskrivningstider.<br />

Om marknadsvärdet ökar<br />

torde det vara marken <strong>som</strong><br />

ökar i värde.<br />

den <strong>som</strong> sKriver av kan välja<br />

att göra det enligt en komponentmetod<br />

eller genom en genomsnittlig<br />

avskrivningssats.<br />

Med komponentmetoden menas<br />

att byggnadens olika delar<br />

(komponenter), till exempel<br />

tak, stomme och fasad, skrivs<br />

av var för sig. Med andra ord<br />

kan de olika delarna ha olika<br />

långa nyttjandeperioder och<br />

avskrivningen ska följa de respektive<br />

nyttjandeperioderna.<br />

Även den <strong>som</strong> har en allmän<br />

avskrivningsprocent bör ta<br />

höjd för de olika nyttjandeperioderna<br />

genom att vikta<br />

avskrivningssat<strong>se</strong>n.<br />

[REDU 12]<br />

[RedR och RedU]<br />

God redovisnings<strong>se</strong>d är det samlade<br />

namnet på det rättsliga<br />

regelverk <strong>som</strong> gäller för redovisning.<br />

Seden grundar sig på<br />

lagregler, praxis och normgivning.<br />

Normgivningen kommer<br />

i första hand från Bokföringsnämnden,<br />

men även Far ger<br />

ut redovisningsnormer i form<br />

av rekommendationer och uttalanden.<br />

Dessa RedR och RedU<br />

publiceras i regelsamlingen Fars<br />

Samlingsvolym – redovisning.<br />

Om värdet på en byggnad är högre än det redovisade värdet – behöver man inte<br />

6 [koncist] • 1/2012


göra avskrivningar<br />

skriva av på byggnaden då? Den frågan har Far svarat på i ett redovisningsuttalande.<br />

[koncist] • 1/2012 7<br />

DrEAMSTIME


Bilagor på villovägar var inte<br />

?<br />

Deklarationsbilagorna K4<br />

och K12 saknades i deklarationen.<br />

För detta dömdes en<br />

man för skattebrott av tingsrätten.<br />

Hovrätten friade<br />

dock mannen. Bilagorna<br />

kunde ha försvunnit hos<br />

Skatteverket.<br />

rättsfall En man <strong>som</strong> var<br />

marknadschef i ett bolag<br />

deltog i bolagets incitamentsprogram.<br />

Detta medförde att<br />

han mottog ett nettobelopp på<br />

drygt 2,7 miljoner kronor. Arbetsgivarens<br />

instruktioner om<br />

hur beloppet skulle hanteras<br />

skattemässigt gjorde honom<br />

osäker på hur han egentligen<br />

skulle förfara. Han fyllde därför<br />

i nödvändiga uppgifter om<br />

beloppet i deklarationsbilagorna<br />

K4 och K12. Han underlät<br />

dock att föra över det framräknade<br />

slutbeloppet till själva<br />

deklarationen i av<strong>se</strong>dd ruta.<br />

På så sätt ville han markera att<br />

han överlämnade till Skatteverket<br />

att avgöra om beloppet<br />

avsåg inkomst av tjänst eller<br />

inkomst av kapital.<br />

Han placerade K-bilagorna<br />

i direkt anslutning till den<br />

undertecknade deklarationen<br />

och stoppade handlingarna i<br />

ett kuvert <strong>som</strong> <strong>se</strong>dan lämnades<br />

in. K-bilagorna fanns dock<br />

inte tillgängliga när Skatteverket<br />

granskade deklarationen.<br />

Enligt mannen fanns ingen<br />

annan förklaring till detta än<br />

att bilagorna förkommit hos<br />

Skatteverket.<br />

När han<br />

fick slutskattebeskedet<br />

konstaterade<br />

han i och för<br />

sig att nettobeloppet<br />

från<br />

incitamentsprogrammet<br />

inte fanns<br />

med. Han<br />

vidtog dock<br />

inga åtgärder<br />

på grund av detta. Att han inte<br />

reagerade berodde på att han<br />

hade fått information från arbetsgivarens<br />

chefsjurist om att<br />

det eventuellt skulle komma<br />

att inledas en rättsprocess om<br />

inkomsten i fråga skulle beskattas<br />

i inkomstslaget tjänst<br />

eller kapital.<br />

de förKlaringar <strong>som</strong> lämnats<br />

om att bilagorna förkommit<br />

hos Skatteverket och<br />

underlåtenheten att agera när<br />

han mottog slutskatteskedet<br />

imponerade dock inte på<br />

tingsrätten. Domstolen ansåg<br />

förklaringarna så osannolika<br />

att de bedömdes <strong>som</strong> efterhandskonstruktioner.<br />

Mannen<br />

dömdes för grovt skattebrott<br />

till åtta månaders fängel<strong>se</strong>.<br />

Han överklagade dock<br />

utslaget till hovrätten och där<br />

friades han. Hovrätten konstaterade<br />

att det rent faktiskt<br />

rått en viss osäkerhet om hur<br />

beloppet skulle beskattas.<br />

Mannens förklaring till att han<br />

inte fört in beloppet i själva<br />

deklarationen framstår därför<br />

inte <strong>som</strong> helt orimlig.<br />

han visade även upp kopior<br />

på de ifyllda K-bilagorna.<br />

Hovrätten noterade att inget<br />

tyder på att bilagorna upprättats<br />

i efterhand. Ett visst stöd<br />

finns därför för uppgiften att<br />

bilagorna fogats till deklarationen.<br />

Även om det inte är särskilt<br />

sannolikt att K-bilagorna<br />

förkommit hos Skatteverket<br />

kan detta dock inte uteslutas,<br />

menar hovrätten.<br />

Hans förklaring till att han<br />

inte reagerade när han fick<br />

slutskattebeskedet kan, enligt<br />

hovrätten, inte heller lämnas<br />

utan av<strong>se</strong>ende. Sammantaget<br />

kom därför hovrätten fram till<br />

att åklagaren inte lyckats visa<br />

att mannen uppsåtligen eller<br />

av grov oaktsamhet gjort sig<br />

skyldig till skattebrott.<br />

[SVEA HOVRäTT, MÅL NR B 8426-10]<br />

ANNONS<br />

Det är inte särskilt sannolikt att bilagor<br />

Hovrätten friar därför hellre än fäller.<br />

8 [koncist] • 1/2012


ett skattebrott<br />

till en deklaration försvinner hos Skatteverket. Men det kan inte uteslutas.<br />

DrEAMSTIME<br />

Aktiegåva till anställda och<br />

barn ansågs vara en del av<br />

ett generationsskifte. Någon<br />

inkomstbeskattning var<br />

därför inte aktuell enligt<br />

Skatterättsnämnden.<br />

rättsfall En person ägde samtliga<br />

aktier i ett bolag. Under de<br />

<strong>se</strong>naste åren hade han emellertid<br />

intagit en alltmer passiv<br />

roll i bolaget. Hans avsikt var<br />

nu att pensionera sig. Han ville<br />

dock att bolaget skulle drivas<br />

vidare med samma inriktning<br />

och i samma anda <strong>som</strong><br />

hittills. Han planerade därför<br />

att genom lika stora gåvor till<br />

de anställda överlåta aktierna i<br />

bolaget, däribland A och ett av<br />

mannens barn B <strong>som</strong> ansvarade<br />

för bolagets ekonomi<br />

och administration. A och B<br />

har haft och har månadslöner<br />

i nivå med medellönerna för<br />

jämnåriga inom motsvarande<br />

yrkeskategorier.<br />

mannen har ytterligare barn.<br />

De skulle dock inte kompen<strong>se</strong>ras<br />

för aktiegåvan till<br />

sitt syskon. Det var mannens<br />

önskan att bolaget skulle leva<br />

vidare <strong>som</strong> låg bakom gåvan<br />

till B, inte släktskapet.<br />

I en begäran om förhandsbesked<br />

aktuali<strong>se</strong>rades frågan<br />

om förfarandet skulle utlösa<br />

någon inkomstbeskattning för<br />

A och B. Skatterättsnämnden,<br />

<strong>som</strong> besvarade frågan nekande,<br />

ANNONS<br />

ingen skatt vid<br />

gåva av fåab-aktier<br />

noterade inledningsvis att<br />

förvärv genom gåva är skattefri<br />

enligt inkomstskattelagen.<br />

Enligt praxis kan emellertid<br />

inkomstbeskattning i inkomstslaget<br />

tjänst komma att ske<br />

om förvärvet kan antas ha sitt<br />

ursprung i en arbetsprestation<br />

<strong>som</strong> förvärvaren utför. Så<br />

var dock inte fallet här. Enligt<br />

Skatterättsnämnden hade överlåtel<strong>se</strong>rna<br />

av aktierna till A och<br />

B i allt vä<strong>se</strong>ntligt sin grund i<br />

ett generationsskifte. Överlåtel<strong>se</strong>rna<br />

hade därför benefik<br />

karaktär. Någon inkomstbeskattning<br />

kunde därför inte<br />

komma i fråga.<br />

Förhandsbeskedet har inte<br />

överklagats. Skatteverket delar<br />

således Skatterättsnämndens<br />

syn.<br />

[SKATTERäTTSNäMNDEN, DNR 50-11/D]<br />

läs mer<br />

Aktier<br />

Ingen inkomstbeskattning, gåvan<br />

var en del av ett generationsskifte.<br />

Snäll vd fick köpa in sig till<br />

förmånligt pris<br />

Nytt från revisorn nr 4/2011 s. 19<br />

[koncist] • 1/2012 9<br />

DrEAMSTIME


A<br />

B<br />

C<br />

D<br />

E<br />

F<br />

g<br />

utlandstraktamenten 2012<br />

Land eller område/<br />

Normalbelopp (exkl. logi)<br />

per dag, kronor<br />

Afghanistan 420<br />

Albanien 220<br />

Algeriet 784<br />

Andorra 457<br />

Angola 1 099<br />

Antigua och Barbuda 677<br />

Argentina 301<br />

Armenien 278<br />

Australien 706<br />

Azerbajdzjan 449<br />

Bahamas 740<br />

Bahrain 1 154<br />

Bangladesh 379<br />

Barbados 479<br />

Belgien 415<br />

Benin 406<br />

Bolivia<br />

Bosnien-<br />

220<br />

Hercegovina<br />

370<br />

Botswana 366<br />

Brasilien 611<br />

Brunei Darussalam 403<br />

Bulgarien 418<br />

Burkina Faso 312<br />

Burundi 278<br />

Chile 469<br />

Colombia 589<br />

Costa Rica 422<br />

Cypern 577<br />

Danmark 628<br />

Djibouti 522<br />

Dominica<br />

Dominikanska<br />

402<br />

republiken<br />

509<br />

Ecuador 325<br />

Egypten 505<br />

Elfenbenskusten 620<br />

El Salvador 493<br />

Eritrea 296<br />

Estland 419<br />

Etiopien 334<br />

Filippinerna 511<br />

Finland 599<br />

Frankrike<br />

Förenade Arab-<br />

793<br />

emiraten<br />

1 021<br />

Gabon 779<br />

Gambia 264<br />

Georgien 488<br />

Ghana 395<br />

Grekland 755<br />

Grenada 701<br />

Grönland 628<br />

Guatemala 390<br />

Guinea 479<br />

Guinea-Bissau 220<br />

Guyana 244<br />

H<br />

I<br />

J<br />

K<br />

L<br />

M<br />

N<br />

O<br />

Haiti 451<br />

Honduras 301<br />

Hong Kong 800<br />

Indien 692<br />

Indonesien 396<br />

Irak 576<br />

Iran 439<br />

Irland 644<br />

Island 487<br />

Israel 569<br />

Italien 730<br />

Jamaica 582<br />

Japan 1 128<br />

Jemen 608<br />

Jordanien 918<br />

Kambodja 322<br />

Kamerun 451<br />

Kanada 911<br />

Kap Verde 398<br />

Kazakstan 335<br />

Kenya 596<br />

Kina 800<br />

Kirgizistan<br />

Kongo<br />

372<br />

(Dem. Republiken)<br />

856<br />

Kosovo 300<br />

Kroatien 486<br />

Kuba 510<br />

Kuwait 712<br />

Laos 220<br />

Lettland 473<br />

Libanon 739<br />

Liberia 379<br />

Libyen 649<br />

Litauen 400<br />

Luxemburg 701<br />

Macao 800<br />

Makedonien 336<br />

Malaysia 534<br />

Maldiverna 415<br />

Mali 356<br />

Malta 553<br />

Marocko 623<br />

Mauretanien 475<br />

Mexiko 400<br />

Moçambique 355<br />

Moldavien 348<br />

Monaco 793<br />

Mongoliet 335<br />

Montenegro 464<br />

Namibia 228<br />

Nederländerna<br />

Nederländska Antil-<br />

638<br />

lerna<br />

304<br />

Nepal 256<br />

Nicaragua 220<br />

Niger 388<br />

Nigeria 680<br />

Nordkorea 220<br />

Norge 799<br />

Nya Zeeland 581<br />

Oman 722<br />

Pakistan 424<br />

Panama 490<br />

Paraguay 316<br />

Peru 246<br />

Polen 502<br />

Portugal 562<br />

Puerto Rico 704<br />

Qatar 559<br />

Rumänien 394<br />

Rwanda 230<br />

Ryssland 649<br />

Saint Kitts och Nevis 845<br />

Saint Lucia<br />

Saint Vincent och<br />

1 031<br />

Grenadinerna<br />

509<br />

San Marino 730<br />

Saudiarabien 589<br />

Schweiz 862<br />

Senegal 460<br />

Serbien 450<br />

Seychellerna 829<br />

Sierra Leone 220<br />

Singapore 487<br />

Slovakien 668<br />

Slovenien 504<br />

Spanien 476<br />

Sri Lanka<br />

Storbritannien<br />

329<br />

och Nordirland<br />

769<br />

Sudan 611<br />

Swaziland 335<br />

Sydafrika 353<br />

Sydkorea 1 033<br />

Syrien 700<br />

Tadzjikistan 220<br />

Taiwan 505<br />

Tanzania 254<br />

Thailand 364<br />

Tjeckien 740<br />

Togo 403<br />

Trinidad och Tobago 601<br />

Tunisien 521<br />

Turkiet 569<br />

Tyskland 575<br />

Uganda 275<br />

Ukraina 671<br />

Ungern 565<br />

Uruguay 421<br />

USA 704<br />

Uzbekistan 384<br />

Venezuela 511<br />

Vietnam 366<br />

Vitryssland 421<br />

Zambia 496<br />

Zimbabwe 270<br />

Österrike 475<br />

Övriga länder och<br />

områden<br />

10 [koncist] • 1/2012<br />

P<br />

Q<br />

R<br />

S<br />

T<br />

U<br />

V<br />

Z<br />

Ö<br />

385<br />

DrEAMSTIME


BFN ändrar inte reglerna<br />

Beskattningen av pågående<br />

arbeten på löpande räkning<br />

har i praxis frikopplats<br />

från redovisningen. Men<br />

Bokföringsnämnden (BFN)<br />

bedömer inte att redovisningsreglerna<br />

behöver<br />

ändras.<br />

regler Det konstaterar BFN<br />

i ett brevsvar till Far, <strong>som</strong><br />

begärt ändring av Bokföringsnämndens<br />

regler. Följderna<br />

av frikopplingen i praxis har<br />

på <strong>se</strong>nare tid varit, och är<br />

fortfarande, föremål för debatt<br />

i <strong>tidningen</strong> Balans.<br />

baKgrunden är ett rättsfall<br />

från Högsta förvaltningsdomstolen,<br />

HFD 2011 ref. 20,<br />

där domstolen fastställde att<br />

skattereglerna för pågående<br />

arbeten på löpande räkning är<br />

frikopplade från hur arbetena<br />

behandlas i redovisningen.<br />

Följden blev att endast fakturerade<br />

arbeten beskattades.<br />

Efter domen ansåg Far att<br />

vissa punkter, samt därtill<br />

hörande kommentarstext, i<br />

BFNAR 2003:3 Redovisning<br />

av intäkter skulle strykas. Det<br />

handlade närmare bestämt<br />

om punkterna 30, 45 och 46,<br />

där den så kallade alternativregeln<br />

regleras. Enligt denna<br />

regel behöver inte ett företag<br />

redovisa värdet av det under<br />

perioden nedlagda arbetet och<br />

det levererade eller förbrukade<br />

materialet <strong>som</strong> intäkt förrän<br />

tjänsten fakturerats.<br />

men bfn menar att den<br />

aktuella domen inte prövat<br />

den goda redovisnings<strong>se</strong>den.<br />

Domstolen har helt enkelt inte<br />

tagit ställning till frågan om<br />

vilka sätt att redovisa pågående<br />

arbete på löpande räkning <strong>som</strong><br />

är förenliga med årsredovisningslagen<br />

och god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />

Alternativregeln är en regel<br />

<strong>som</strong> får, men inte måste, till-<br />

lämpas av alla slag av företag.<br />

Det skiljer den från den i<br />

domen prövade skatteregeln,<br />

<strong>som</strong> är begränsad till vissa<br />

uppräknade branscher. BFN<br />

an<strong>se</strong>r inte att alternativregeln<br />

står i strid med årsredovisningslagen.<br />

Att ta bort den<br />

skulle försvåra redovisningen<br />

för dem <strong>som</strong> redan tillämpar<br />

den. Och att ta bort en förenklingsregel<br />

skulle dessutom<br />

gå stick i stäv med nämndens<br />

uppdrag att förenkla för<br />

företagen.<br />

[BOKFÖRINgSNäMNDEN, DNR 11-105]<br />

läs mer<br />

HFD rätar ut frågetecken kring<br />

det kopplade området<br />

Koncist nr 5/2011 s. 6<br />

Kopplat eller inte kopplat?<br />

Nytt från revisorn nr 1/2011 s. 31<br />

Pågående arbeten på löpande<br />

räkning<br />

Nytt från revisorn nr 3/2006, s. 18<br />

ANNONS<br />

ingen ändring av<br />

referensräntan<br />

regler Riksbanken har fastställt<br />

referensräntan till 2,0 procent<br />

för perioden 1 januari–30 juni<br />

2012. Det innebär att referensräntan<br />

är oförändrad jämfört<br />

med andra halvåret 2011. Referensräntan<br />

fastställs för varje<br />

kalenderhalvår och motsvarar<br />

Riksbankens<br />

reporänta<br />

vid utgången<br />

av<br />

föregående<br />

halvår<br />

avrundat, om så behövs, till<br />

närmast högre halva procentenhet.<br />

Den reporänta <strong>som</strong><br />

gällde vid bedömningen av<br />

referensräntan uppgick till<br />

1,75 procent. Referensräntan<br />

används bland annat för att<br />

beräkna dröjsmålsränta enligt<br />

räntelagen. Om inget annat har<br />

avtalats beräknas dröjsmålsräntan<br />

<strong>som</strong> referensräntan med<br />

tillägg av 8 procentenheter.<br />

[RIKSBANKEN]<br />

[koncist] • 1/2012 11<br />

DrEAMSTIME


DrEAMSTIME<br />

I framtiden kan vi ha två köplagar,<br />

en nationell och en EU-gemensam.<br />

gemensam<br />

eu-köplag<br />

En föreslagen EU-köplag<br />

krockar inte med den<br />

svenska köplagen. Riksdagen<br />

an<strong>se</strong>r att båda kan gälla<br />

parallellt med varandra.<br />

förslag EU-komissionen har<br />

lämnat ett förslag till regler<br />

för en gemensam europeisk<br />

köplag. Bakgrunden till<br />

förslaget är att kommissionen<br />

vill underlätta den gränsöverskridande<br />

handeln och därmed<br />

förbättra den inre marknadens<br />

funktion.<br />

Genom en sådan EUköplag<br />

ska man för vissa avtal<br />

kunna välja att lagen ska tilllämpas.<br />

En typsituation är ett<br />

gränsöverskridande avtal om<br />

köp av varor över internet.<br />

Om EU-köplagen väljs för ett<br />

sådant avtal ska den i sådana<br />

fall gälla i stället för den<br />

nationella avtalsrätten. Lagen<br />

ska gälla mellan företag och<br />

konsumenter, men även mellan<br />

två företag om minst ett av<br />

dem tillhör kategorin små och<br />

medelstora företag.<br />

strider en sådan EU-köplag<br />

mot subsidaritetsprincipen?<br />

Det är frågan riksdagen fått<br />

ta ställning till. Subsidaritetsprincipen<br />

är en grundprincip<br />

inom EU-rätten. Beslut ska<br />

med andra ord i första hand<br />

fattas på lokal eller nationell<br />

nivå. Men riksdagen an<strong>se</strong>r inte<br />

att förslaget krockar med den<br />

principen. I det yttrande <strong>som</strong><br />

ska lämnas till kommissionen<br />

konstateras att båda regelverken<br />

kan existera parallellt med<br />

varandra.<br />

[RIKSDAgEN, PROTOKOLL 2011/12:44]<br />

Övervakningen av<br />

Det är inte tillåtet att i realtid<br />

övervaka hur anställda<br />

utför sina arbetsuppgifter<br />

och när de tar raster. Det<br />

konstaterar Datainspektionen<br />

efter att ha granskat<br />

hur ett företag mätte sina<br />

anställdas prestationer.<br />

rättsfall Datainspektionen<br />

beslutade att inleda en granskning<br />

av ett lager- och transportföretag<br />

efter klagomål.<br />

Klagomålet gällde påståendet<br />

att det pågick en närgången<br />

och omfattande övervakning<br />

av de anställda vid varumottagningen<br />

på företaget. Enligt<br />

klagomålet användes flera av<br />

övervakningssystemen utan<br />

någon facklig förhandling.<br />

De anställda hade inte heller<br />

informerats och realtidsövervakning<br />

förekom.<br />

Bolaget uppgav att man<br />

tagit fram personuppgifter på<br />

individnivå för att kunna mäta<br />

produktivitet och kvalitet på<br />

vissa arbetsuppgifter. Företaget<br />

tog exempelvis fram alla<br />

kundreklamationer på individnivå<br />

och detta låg till grund<br />

för kvalitetsbedömningen i<br />

lönesystemet. Vidare fanns<br />

det datasystem där det var<br />

möjligt att övervaka medarbetare<br />

i realtid. Det fanns också<br />

möjlighet att ta ut tidsloggar<br />

DrEAMSTIME<br />

på vissa arbetsuppgifter för<br />

enskilda medarbetare <strong>som</strong> till<br />

exempel tagit för långa raster<br />

trots muntliga tillsägel<strong>se</strong>r.<br />

Datainspektionen bedömer att<br />

det är tillåtet att kontrollera de<br />

anställda i syfte att betala ut prestationsba<strong>se</strong>rad<br />

lön och för att<br />

kunna hålla uppföljningssamtal<br />

med de anställda. Men företaget<br />

föreläggs komplettera informationen<br />

till de anställda i enlighet<br />

med 23–25 §§ personuppgiftslagen.<br />

Det måste tydligt framgå<br />

vilka kontroller de anställda kan<br />

utsättas för, vilka ändamål kontrollerna<br />

har, hur personuppgifterna<br />

kommer att behandlas och<br />

vilka <strong>som</strong> kommer att ha tillgång<br />

till personuppgifterna.<br />

däremot an<strong>se</strong>r myndigheten<br />

att det inte är tillåtet att<br />

använda datasystemen för<br />

att i realtid övervaka hur de<br />

anställda utför sina arbetsuppgifter<br />

och när de tar raster.<br />

Datainspektionen förutsätter<br />

att företaget begränsar<br />

behörigheten till personuppgifter<br />

i sina allmänna datorer<br />

samt att nödvändiga personuppgiftsbiträdesavtalupprättas.<br />

Senast den 1 mars 2012<br />

måste företaget även lämna in<br />

en skriftlig redogörel<strong>se</strong> för hur<br />

man efterföljt föreläggandet.<br />

[DATAINSPEKTIONEN, DNR 695-2011]<br />

Sverige har i december<br />

tecknat ett nytt avtal<br />

för att förhindra<br />

skattefusk.<br />

regler Med<br />

hjälp av<br />

det nya<br />

skatteavtalet<br />

ska<br />

Skatteverket<br />

och dess<br />

motsvarighet<br />

i Uru-<br />

Företagets övervakning av sina egna<br />

uruguay delar skatteinformation<br />

guay kunna hjälpa varandra<br />

med att få fram information<br />

i skatteärenden. Nordiska<br />

ministerrådet har drivit ett<br />

projekt i ett par år för att få<br />

till stånd fler informationsutbytesavtal.<br />

Det nu tecknade<br />

avtalet är det <strong>se</strong>naste resultatet<br />

i det arbetet.<br />

Avtalet är överlämnat till<br />

riksdagen. Det börjar gälla<br />

först efter riksdagens godkännande.<br />

[SVERIgES INTERNATIONELLA<br />

ÖVERENSKOMMELSER (SÖ)]<br />

12 [koncist] • 1/2012


de anställda var för hård<br />

anställda var för hård. Datainspektionen slår ner på att övervakningen skedde i realtid. Så fick inte företaget kontrollera arbetsuppgifter och raster.<br />

ANNONS<br />

[koncist] • 1/2012 13<br />

DrEAMSTIME


Tjuvar<br />

på företaget<br />

– ett vanligt<br />

problem<br />

interna oegentligheter kostar årligen företagen stora summor.<br />

ekobrott blir allt vanligare, mer än vart femte svenskt företag är<br />

drabbat. samtidigt är benägenheten att polisanmäla brotten lägre<br />

i sverige än internationellt.<br />

V<br />

ar går grän<strong>se</strong>n, vad är okej att ta med<br />

sig hem från jobbet? En pärm? En<br />

penna? Ett äpple?<br />

– Det är en intressant fråga att<br />

diskutera. Många tycker att det är okej<br />

att ta med en penna hem men skulle inte plocka<br />

med sig en hundralapp ur kassan, säger Leif Hedin,<br />

internrevisor på Forex Bank.<br />

En verksamhet <strong>som</strong> hanterar kontanter, <strong>som</strong><br />

exempelvis en bank eller en affär, är i högre grad<br />

utsatt för risken för interna oegentligheter än en<br />

verksamhet <strong>som</strong> inte öppet hanterar kontanter.<br />

Men även andra verksamheter kan drabbas. I<br />

grunden handlar det om två saker konstaterar<br />

Leif Hedin. Att våga prata om oegentligheter och<br />

därigenom öka riskmedvetenheten samt att anställa<br />

rätt personer.<br />

Han får medhåll av Torbjörn Wikland, tidigare<br />

internrevisionschef på Försäkringskassan och ansvarig<br />

för riskhantering på Regeringskansliet, i dag<br />

föreläsare och författare i ämnet.<br />

– alla är potentiella förövare, det är den<br />

utgångspunkten man måste ha. Det handlar sällan<br />

om att speciella människor begår brott utan mest<br />

om att brister i kontrollen och arbetsklimatet skapar<br />

möjligheter för personer med ekonomiska eller<br />

andra problem, säger han.<br />

Torbjörn Wikland menar att i Sverige är vi bra<br />

på att agera när något väl har hänt. Jurister, press-<br />

<strong>se</strong>kreterare och ledning vet vad de ska göra inom<br />

organisationen. Men det mest produktiva är att<br />

vidta åtgärder innan något inträffar.<br />

– Vi måste våga diskutera frågan. I USA är man<br />

mer rättfram och diskuterar interna oegentligheter,<br />

det gör vi inte här, säger han.<br />

flera undersöKningar visar att den vanligaste<br />

förövaren vid interna brott är en medelålders<br />

man på relativt hög position i företaget. Torbjörn<br />

Wikland menar att man även kring det<br />

har en mer öppen attityd i USA.<br />

– Där utgår man från att ledningen är den<br />

största riskfaktorn. ”Management override”<br />

kallar man det för. För dem <strong>som</strong> sitter på<br />

makten kan det vara frestande att utnyttja<br />

möjligheterna <strong>som</strong> finns, säger han.<br />

Då och då avslöjas interna oegentligheter i<br />

media, bland annat har det skrivits om hur en<br />

av Försäkringskassans anställda förskingrade 39<br />

miljoner kronor och hur en rektor förskingrade<br />

40 000 kronor ur skolre<strong>se</strong>kassan. Interna oegentligheter<br />

inträffar, på alla nivåer i samhället.<br />

– Ingen vet egentligen hur mycket <strong>som</strong> förekommer,<br />

vi vet bara att det upptäcks mer och mer.<br />

Men det spelar ingen roll, det viktiga är att vi tittar<br />

över vilka åtgärder vi kan vidta för att komma åt<br />

problemen, säger Torbjörn Wikland.<br />

Först och främst är det viktigt att ledningen<br />

inom företaget är tydlig med att det<br />

14 [koncist] • 1/2012


[koncist] • 1/2012 15<br />

DrEAMSTIME


”Man ska kunna<br />

rapportera<br />

till en högre<br />

chef att man<br />

misstänker<br />

oegentligheter<br />

utan att<br />

behöva vara<br />

rädd för att<br />

på något sätt<br />

straffas.<br />

"Alla är potentiella förövare, det är den utgångspunkten man måste ha" säger Torbjörn Wikland, tidigare internrevisionschef<br />

är en fråga <strong>som</strong> prioriteras och att man tar interna<br />

kontroller på allvar. Det är också viktigt att kommunicera<br />

ut till sina anställda vilka regler <strong>som</strong> gäller,<br />

vilken typ av övervakning man har på företaget<br />

samt informera om inträffade incidenter. Det är<br />

också viktigt att ha ett klimat inom företaget <strong>som</strong><br />

tillåter att man berättar om man misstänker något.<br />

– Man ska kunna rapportera till en högre chef<br />

att man misstänker oegentligheter utan att behöva<br />

vara rädd för att på något sätt straffas. Tyvärr är<br />

det inte alltid så i dag vilket förhindrar människor<br />

att agera <strong>som</strong> whistleblowers, säger Torbjörn<br />

Wikland.<br />

att ha interna rutiner <strong>som</strong> försvårar för eventuella<br />

bedragare är också viktigt. Exempelvis kan det<br />

handla om att man aldrig låter en ensam person an-<br />

svara för utbetalningar, utan att man har ett system<br />

där två eller fler personer delar på ansvaret.<br />

– Det stoppar inte något till 100 procent, men<br />

det försvårar och det är viktigt, säger Torbjörn<br />

Wikland.<br />

redan vid reKryteringsproces<strong>se</strong>n ska man ha<br />

frågan om oegentligheter för ögonen.<br />

– Vilka människor får vi in i företaget? Hur<br />

utbildar och fortbildar vi dessa i vad <strong>som</strong> gäller och<br />

hur följer vi upp dem? säger Leif Hedin.<br />

Han betonar att det i första hand inte handlar<br />

om att kontrollera sina anställda utan snarare om<br />

att skydda dem. Om det upptäcks på arbetsplat<strong>se</strong>n<br />

att 5 000 kronor fattas i kassan och det i princip<br />

är så att vem <strong>som</strong> helst kan ha gjort det blir det<br />

en obehaglig stämning på arbetsplat<strong>se</strong>n. Ett stort<br />

16 [koncist] • 1/2012


på Försäkringskassan.<br />

ansvar faller på arbetsgivaren att skapa en miljö där<br />

alla inte kan bli misstänkta om något inträffar.<br />

– Man måste ha en kultur där chefen förstår att<br />

det är viktigt att följa satta regler och få in rätt personer<br />

på rätt plats. Det är viktigt med triv<strong>se</strong>l och<br />

tillit och att känna sina kollegor, på ett sätt blir det<br />

en sorts social kontroll. Det kan hända saker över<br />

åren för de anställda <strong>som</strong> påverkar dem, exempelvis<br />

att man skiljer sig eller utvecklar ett beroende,<br />

säger Leif Hedin.<br />

den sociala Kontrollen skapar god stämning,<br />

och en bra relation till sina kollegor gör att det blir<br />

svårare för en person att ”gå över grän<strong>se</strong>n” och<br />

göra något <strong>som</strong> innebär att han eller hon sviker<br />

kollegorna.<br />

– Det går att ha hur många kontroller <strong>som</strong> helst,<br />

DrEAMSTIME<br />

”Det går att ha hur många<br />

kontroller <strong>som</strong> helst, men<br />

med ”fel” anställda kommer<br />

du ändå att få problem.<br />

[oegentligheter inom företag]<br />

Vanliga brott är bokföringsbrott, skattebrott, bedrägeri, förskingring, olovligt förfogande<br />

och osant intygande.<br />

Mindre företag drabbas oproportionerligt hårt. De har ofta inte samma interna<br />

kontroll <strong>som</strong> stora företag.<br />

För att minska risken att utsättas för interna oegentligheter kan ett bra tips vara<br />

att samråda med företagets revisor <strong>som</strong> redan är van vid frågorna och företagets<br />

förhållanden. Under alla omständigheter är det viktigt att:<br />

‒ Våga diskutera frågan och vara produktiv innan något händer.<br />

‒ Göra en riskanalys inom företaget för att <strong>se</strong> vilka risker <strong>som</strong> är de mest vä<strong>se</strong>ntliga.<br />

‒ Se över vilka kontrollsystem <strong>som</strong> finns inom företaget och om dessa finns inom<br />

de identifierade riskområdena.<br />

‒ Vara noga vid rekryteringen och <strong>se</strong> till att du får in rätt personer i företaget.<br />

‒ Se till att nyanställda får ta del av de regelverk <strong>som</strong> finns.<br />

‒ Skapa ett arbetsklimat <strong>som</strong> möjliggör för anställda att rapportera misstänkta<br />

oegentligheter utan att riskera att ”bli bestraffade”.<br />

men med ”fel” anställda kommer du ändå att få<br />

problem. Reglerna <strong>som</strong> man har inom företaget<br />

är ett sätt att stödja de anställda att göra rätt, inte<br />

kontrollera dem, säger Leif Hedin.<br />

Torbjörn Wikland talar om riskparadoxen. Den<br />

innebär att möjligheterna att förhindra en incident<br />

är stora innan det inträffar, men då är ofta viljan<br />

att agera liten. När incidenten väl inträffar är viljan<br />

att göra något stor, men då är möjligheten att agera<br />

liten.<br />

– Vi måste minska gapet, få företagare och andra<br />

att förstå riskerna och att det faktiskt är möjligt att<br />

i stor utsträckning motverka incidenter om man<br />

agerar tidigt och tar frågan på allvar. Riskarbete<br />

behöver inte kosta något om man har byggt in det<br />

<strong>som</strong> en naturlig del i verksamheten, säger Torbjörn<br />

Wikland.<br />

[koncist] • 1/2012 17<br />

DrEAMSTIME


nya regler 2012<br />

så här i början på det nya året sammanfattar vi tradition<strong>se</strong>nligt ett antal av höstens<br />

riksdagsbeslut. För en fylligare genomgång av de respektive ämnena finns hänvisningar<br />

till de artiklar <strong>som</strong> beskrivit nyheterna på förslagsnivå.<br />

sänkt moms på<br />

restaurangtjänster<br />

Mervärdesskatten på restaurang-<br />

och cateringtjänster har<br />

sänkts från 25 procent till 12<br />

procent från och med i år. Det<br />

innebär att samma skattesats<br />

gäller för sådana tjänster <strong>som</strong><br />

för livsmedel. Samtidigt har<br />

en justering gjorts av reglerna<br />

om HUS-avdrag (skattereduktion<br />

för hushållsarbete<br />

och ROT-arbete). Ändringen<br />

innebär att tjänster <strong>som</strong> ur<br />

momssynvinkel är restaurang-<br />

och cateringtjänster inte utgör<br />

hushållsarbete i inkomstskattelagens<br />

mening. På så sätt<br />

undviks att de tjänster <strong>som</strong><br />

omfattas av momssänkningen<br />

samtidigt kan få HUS-avdrag.<br />

DrEAMSTIME<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 11<br />

Det så kallade schablonbeloppet<br />

i förenklingsregeln<br />

har ändrats den 1 januari<br />

2012. Förenklingsregeln<br />

innebär att gränsbeloppet<br />

för beskattning av utdelning<br />

för delägare i ett fåmansföretag<br />

schablonberäknas.<br />

Utdelning <strong>som</strong> uppgår till<br />

schablonbeloppet beskattas<br />

[nyA rEglEr 2012]<br />

expertskatten har förenklats<br />

De så kallade expertskattereglernas<br />

förut<strong>se</strong>barhet har<br />

kriti<strong>se</strong>rats. Reglerna har därför<br />

förenklats från och med 2012.<br />

Ändringen innebär att arbetstagare<br />

med en månadslön<br />

överstigande två prisbasbelopp<br />

(88 000 kronor för 2012) alltid<br />

ska an<strong>se</strong>s uppfylla de villkor<br />

<strong>som</strong> gäller för kompetens<br />

med mera <strong>som</strong> krävs för att<br />

expertskattereglerna ska kunna<br />

tillämpas. De grundläggande<br />

villkoren för expertskatt måste<br />

dock även fortsättningsvis vara<br />

uppfyllda – arbetstagaren får<br />

inte vara svensk medborgare<br />

eller ha varit bosatt eller vistats<br />

stadigvarande i Sverige någon<br />

gång under de <strong>se</strong>naste fem åren.<br />

Vidare får arbetstagaren inte<br />

ha för avsikt att vistas i Sverige<br />

under längre tid än fem år.<br />

Arbetsgivaren måste också höra<br />

hemma i Sverige.<br />

Även fortsättningsvis går det<br />

att få expertskatt vid lägre inkomster<br />

än två prisbasbelopp.<br />

I sådana fall ska dock samma<br />

kompetensprövning ske <strong>som</strong><br />

hittills har gällt generellt.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 14<br />

Ändrade regler för fåmansföretagare<br />

<strong>som</strong> inkomst av kapital till<br />

20 procent. Detta schablonbelopp<br />

har nu ändrats från<br />

2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp.<br />

För inkomståret 2012<br />

(2013 års taxering) motsvarar<br />

det 143 275 kronor.<br />

En takregel har vidare<br />

införts för beskattning av<br />

utdelning i inkomstslaget<br />

tjänst. Regeln innebär att<br />

utdelning från ett företag till<br />

den skattskyldige och närstående<br />

inte ska tjänstebeskattas<br />

till ett högre belopp än 90<br />

inkomstbasbelopp (motsvarar<br />

4 914 000 kronor för inkomståret<br />

2012).<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 10<br />

18 [koncist] • 1/2012<br />

DrEAMSTIME


Ändrad beräkning av<br />

förmånsvärde för miljöbilar<br />

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa<br />

miljöbilar har förlängts till den 31 december 2013. Förlängningen<br />

gäller dock endast för miljöbilar <strong>som</strong> är utrustade med teknik för<br />

drift med elektricitet <strong>som</strong> tillförs genom laddning från yttre energikälla<br />

och miljöbilar <strong>som</strong> drivs med annan gas än gasol. För sådana<br />

bilar sätts förmånsvärdet ned till 60 procent av förmåns värdet för<br />

motsvarande konventionella bil,<br />

dock högst med 16 000 kronor. läs mer Koncist nr 10/2011 s. 12<br />

ny premie för<br />

supermiljöbilar<br />

Regeringen vill stimulera försäljningen<br />

av personbilar med väldigt<br />

låga utsläpp av koldioxid. En så<br />

kallad supermiljöbilspremie har<br />

införts från och med den 1 januari<br />

2012. Transportstyrel<strong>se</strong>n kommer<br />

att hantera prövning, administration<br />

och utbetalning av premien.<br />

En supermiljöbil får inte släppa<br />

ut mer än 50 gram koldioxid per<br />

kilometer vid blandad körning.<br />

Premien kommer att vara 40 000<br />

kronor om ägaren är en privatperson.<br />

Om ägaren är ett företag eller<br />

annan organisation gäller att premien<br />

kommer att vara 35 procent av prisskillnaden<br />

mellan nybilspri<strong>se</strong>t för en<br />

supermiljöbil och närmast jämförbara<br />

bils pris, dock högst 40 000 kronor.<br />

Premien inte får kombineras med<br />

andra former av statliga eller kommunala<br />

stöd för inköp av supermiljöbilar.<br />

utökad avdragsrätt<br />

för forskning<br />

och utveckling<br />

Rätten att dra av utgifter för<br />

forskning och utveckling<br />

utvidgas till att av<strong>se</strong> sådan<br />

forskning och utveckling <strong>som</strong><br />

företaget kan ha ett rimligt intres<strong>se</strong><br />

av <strong>se</strong>tt till verksamheten<br />

<strong>som</strong> helhet. Hittills har gällt<br />

att avdragsrätten begränsats till<br />

forskning och utveckling <strong>som</strong><br />

har samband med företagets<br />

kärnverksamhet.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 14<br />

[nyA rEglEr 2012]<br />

Höjd räntefördelningsränta<br />

Räntesat<strong>se</strong>n för positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan<br />

plus 5 procentenheter till statslåneräntan plus 5,5 procentenheter.<br />

Genom positiv räntefördelning kan delägare i handelsbolag och<br />

enskilda näringsidkare flytta en del av sin inkomst av näringsverksamhet<br />

till lägre beskattad<br />

inkomst av kapital. Ändringen läs mer Koncist nr 10/2011 s. 11<br />

trädde i kraft den 1 januari 2012.<br />

Höjt schablonavdrag vid uthyrning<br />

Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostad<br />

eller hyresrätt har höjts från 18 000 till 21 000 kronor<br />

den 1 januari 2012. Höjningen gäller även schablonavdraget vid<br />

försäljning av produkter från<br />

den egna bostaden (till exempel läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />

trädgårdsprodukter eller ved).<br />

lundinreglerna<br />

har avskaffats<br />

Avsikten med de så kallade<br />

Lundinreglerna, <strong>som</strong> infördes i<br />

mitten av 1960-talet, var att förhindra<br />

kringgående av det andra<br />

ledet i dubbelbeskattningen<br />

av inkomster från företag. Då<br />

skattemiljön påtagligt ändrats<br />

<strong>se</strong>dan dess har Lundinreglerna<br />

inte längre någon nämnvärd<br />

funktion. Reglerna har därför<br />

slopats från och med den 2<br />

januari 2012. För att förhindra<br />

skatteplanering med anledning<br />

av avskaffandet har en ny generell<br />

regel införts <strong>som</strong> innebär<br />

att avdrag för nedskrivning och<br />

förlust på lagerandelar bara får<br />

göras om värdenedgången eller<br />

förlusten är verklig.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 7<br />

Ändrad tidsfrist<br />

för skalbolagsdeklaration<br />

Tidsfristen inom vilken en<br />

skalbolagsdeklaration ska<br />

lämnas förlängs från 30 dagar<br />

till 60 dagar. Vid alla typer av<br />

skalbolagsdeklarationer är det<br />

numera möjligt att räkna tiden<br />

för att lämna deklarationen<br />

antingen från avyttringstidpunkten<br />

eller från köparens<br />

tillträde till andelen eller<br />

delägarrätten. Detsamma gäller<br />

tidpunkten för upprättande av<br />

det särskilda bokslut <strong>som</strong> ska<br />

läggas till grund för inkomstberäkningen.<br />

De nya reglerna<br />

gäller från den 31 december<br />

2011.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 7<br />

Höjd gräns<br />

för re<strong>se</strong>avdrag<br />

Beloppsgrän<strong>se</strong>n för avdrag<br />

för resor till och från arbetet<br />

samt inställel<strong>se</strong>resor har höjts<br />

från 9 000 till 10 000 kronor.<br />

Ändringen gäller från och med<br />

inkomståret 2012.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 12<br />

[koncist] • 1/2012 19<br />

DrEAMSTIME


Ändrade regler för investeringsfonder<br />

Från och med den 1 januari<br />

2012 är svenska investeringsfonder<br />

inte längre skattskyldiga för<br />

inkomst av tillgångar <strong>som</strong> ingår<br />

i fonden. För att kompen<strong>se</strong>ra<br />

staten för de minskade skatteintäkter<br />

<strong>som</strong> detta innebär ska<br />

andelsägare i en investeringsfond,<br />

svensk eller utländsk, ta<br />

upp en schablonintäkt motsvarande<br />

0,4 procent av värdet på<br />

andelsägarens fondandelar vid<br />

kalenderårets utgång. Reglerna<br />

gäller både för fysiska personer<br />

och juridiska personer. Fysiska<br />

personer tar upp schablonintäkten<br />

i inkomstslaget kapital och<br />

juridiska personer i inkomst-<br />

Beskattningen av kapitalförsäkring ändras<br />

Sparande i kapitalförsäkring<br />

beskattas schablonmässigt med<br />

ett kapitalunderlag <strong>som</strong> grund.<br />

För svenska kapitalförsäkringar<br />

är försäkringsföretaget<br />

skattskyldigt för avkastningsskatt<br />

beräknad på ett kapitalunderlag<br />

motsvarande värdet<br />

av tillgångarna vid beskattningsårets<br />

ingång efter avdrag<br />

för finansiella skulder vid<br />

samma tidpunkt.<br />

För att förhindra att avkast-<br />

ningsskatt undviks genom att<br />

värdet av en kapitalförsäkring<br />

tas ut i slutet av ett år och<br />

<strong>se</strong>dan återförs genom en premieinbetalning<br />

efter årsskiftet<br />

har den 1 januari 2012 införts<br />

ändrade regler för beräkning<br />

av kapitalunderlaget. Numera<br />

ska kapitalunderlaget för en<br />

kapitalförsäkring ökas med<br />

värdet av de premier <strong>som</strong><br />

betalats under året. För premier<br />

<strong>som</strong> betalats under andra<br />

en ny lag för skatteförfarandet<br />

Bestämmel<strong>se</strong>rna för skatteförfarandet<br />

har hittills varit<br />

utspritt på flera lagar. Den 1<br />

januari 2012 trädde emellertid<br />

en ny skatteförfarandelag i<br />

kraft <strong>som</strong> samlar regelverket<br />

om skatteförfarandet i en lag<br />

och <strong>som</strong> ersätter många av de<br />

gamla lagarna.<br />

Den nya lagen innehåller<br />

också vissa ändringar i sak.<br />

Kort innebär ändringarna<br />

bland annat följande.<br />

Möjligheterna att<br />

använda deklaration<strong>som</strong>bud<br />

utvidgas.<br />

Juridiska personer ska<br />

inte längre deklarera<br />

den 2 maj. Denna<br />

tidpunkt ersätts<br />

med fyra deklarationstidpunkter<br />

(1 mars, 1 juli,<br />

1 november, 15<br />

december)<br />

<strong>som</strong> är<br />

beroende<br />

av<br />

vilket<br />

beskattningsår<br />

den juridiska personen har.<br />

De ändrade deklarationstidpunkterna<br />

ska tillämpas första<br />

gången på det beskattningsår<br />

<strong>som</strong> börjar den 1 februari 2012<br />

eller <strong>se</strong>nare. Fysiska personers<br />

ska fortfarande deklarera<br />

<strong>se</strong>nast den 2 maj.<br />

Preliminär skatt betalas<br />

alltid för beskattningsår. Debiterad<br />

preliminär<br />

skatt betalas<br />

från och<br />

med<br />

beskattningsårets<br />

andra<br />

månad till<br />

och med månaden<br />

DrEAMSTIME<br />

[nyA rEglEr 2012]<br />

slaget näringsverksamhet.<br />

Någon regeländring görs inte<br />

när det gäller beskattningen av<br />

utdelning till andelsägare och<br />

kapitalvinst vid försäljning av<br />

andelar i investeringsfonder.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 12<br />

halvan av beskattningsåret ska<br />

dock endast halva värdet läggas<br />

till kapitalunderlaget.<br />

För att beskattningen av<br />

kapitalförsäkring ska vara neutral<br />

i förhållande till sparande<br />

på investeringssparkonto ska<br />

kapitalunderlaget multipliceras<br />

med statslåneräntan den 30 november<br />

året före beskattningsåret.<br />

Resultatet ska beskattas<br />

med 30 procent i stället för<br />

<strong>som</strong> hittills 27 procent.<br />

efter beskattningsårets utgång.<br />

Helårsredovisning av moms<br />

behålls. Däremot tas möjligheten<br />

bort att redovisa mom<strong>se</strong>n i<br />

inkomstdeklarationen. Mom<strong>se</strong>n<br />

ska från och med 2013 alltid<br />

redovisas i en skattedeklaration.<br />

För den <strong>som</strong> för 2013<br />

har en redovisningsperiod <strong>som</strong><br />

motsvarar ett kalenderår ska<br />

redovisning och betalning ske<br />

den 26 februari 2014.<br />

Dagens F-skatt<strong>se</strong>del ersätts<br />

med ett godkännande för Fskatt.<br />

Rättsverkningarna knyts<br />

till godkännandet <strong>som</strong> sådant<br />

och åberopande av detta. Ett<br />

åberopande i en faktura till<br />

exempel bör alltså numera<br />

hänvisa till att man är ”Godkänd<br />

för F-skatt”.<br />

Bestämmel<strong>se</strong>rna om<br />

skattetillägg ändras,<br />

bland annat<br />

så att de fasta<br />

nivåerna för<br />

delvis befriel<strong>se</strong> från<br />

skattetillägg tas bort och<br />

utrymmet för frivillig rättel<strong>se</strong><br />

blir större.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 20<br />

skattereduktion<br />

för gåvor<br />

Privatpersoners gåvor till ideell<br />

verksamhet kan från och med<br />

den 1 januari 2012 ge rätt till<br />

skattereduktion. Ett villkor är<br />

att gåvan består av pengar och<br />

att gåvomottagaren godkänts<br />

av Skatteverket. Andra villkor<br />

för skattereduktionen är att<br />

gåvorna uppgår till minst 200<br />

kronor per gåvotillfälle och<br />

sammanlagt till minst 2 000<br />

kronor per år. Skattereduktionen<br />

är 25 procent av gåvan,<br />

dock högst 1 500 kronor per<br />

år.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />

20 [koncist] • 1/2012


DrEAMSTIME<br />

[nyA rEglEr 2012]<br />

tre nya stoppregler för<br />

fåmansföretagares skatteplanering<br />

Tre regler har införts <strong>som</strong> ska motverka olika skatteupplägg gällande<br />

kvalificerade andelar.<br />

Den första stoppregeln rör skatteupplägg med förenklingsregeln.<br />

Enligt denna stoppregel ska en person <strong>som</strong> äger andelar i<br />

flera företag få beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln<br />

för andelar i endast ett av företagen.<br />

Den andra stoppregeln träffar fall när en andelsägare i syfte<br />

att få ett högt gränsbelopp kortvarigt höjer omkostnadsbeloppet<br />

genom tillskott. För att förhindra detta ska underlaget för årets<br />

gränsbelopp minskas med kapitaltillskott <strong>som</strong> gjorts i annat syfte<br />

än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Underlaget ska även<br />

minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant<br />

tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.<br />

Den tredje stoppregeln ska förhindra dubbelt utnyttjande av<br />

löneunderlag. Om en andel i ett företag ägts endast del av det<br />

år <strong>som</strong> löneunderlaget av<strong>se</strong>r, ska bara ersättning <strong>som</strong> betalats ut<br />

under denna tid räknas med i<br />

det löneba<strong>se</strong>rade utrymmet för läs mer Koncist nr 10/2011 s. 11<br />

andelen.<br />

Ändrade skatteregler<br />

för handelsbolagsdelägare<br />

I samband med att handelsbolagen infogades i systemet med<br />

näringsbetingade andelar år 2010 uppkom ett antal oönskade<br />

effekter <strong>som</strong> berör handelsbolagen. Dessa har nu rättats till. Det<br />

gäller tillämpningen av begränsningen i avdragsrätten för kapitalförluster.<br />

Vidare har de särskilda reglerna om underlåten beskattning<br />

vid underprisöverlåtel<strong>se</strong>r av näringsbetingade andelar<br />

utvidgats. En förändring har också införts i reglerna (25 kap. 6 §<br />

IL) om hur anskaffningsvärdet ska beräknas när en andel upphör<br />

att vara näringsbetingad.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 5<br />

investeringssparkonto – ny sparform<br />

Den 1 januari 2012 infördes en ny frivillig sparform kallad investeringssparkonto.<br />

Genom investeringssparkontot ska det vara möjligt<br />

att, antingen direkt eller via fonder, spara i aktier. Även andra<br />

finansiella instrument är tillåtna, exempelvis optioner. Avkastningen<br />

på ett investeringssparkonto schablonbeskattas. Beskattningen<br />

sker genom att en fjärdedel av ett kapitalunderlag, <strong>som</strong> tas fram på<br />

ett visst sätt, multipliceras med statslåneräntan den 30 november<br />

kalenderåret före beskattningsåret. Denna schablonintäkt beskattas<br />

i inkomstslaget kapital med<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />

30 procent.<br />

enklare att slå samman aktiebolag<br />

Som en följd av ett EU-direktiv har ändringar gjorts i aktiebolagslagen<br />

<strong>som</strong> gör det enklare att genomföra fusioner och<br />

delningar av aktiebolag. Ändringarna gäller bland annat den<br />

information <strong>som</strong> aktiebolag måste ta fram vid fusioner och<br />

delningar samt hur den ska göras tillgänglig för aktieägare och<br />

andra. Ändringarna trädde i<br />

kraft den 1 november 2011.<br />

läs mer Koncist nr 6–7/2011 s. 10<br />

Föräldrapenning<br />

till båda föräldrarna<br />

– samtidigt<br />

Det är nu möjligt för båda föräldrarna<br />

att kunna få föräldrapenning<br />

samtidigt i 30 dagar<br />

under barnets första levnadsår.<br />

Nuvarande tio dagar, så kalllade<br />

pappadagar, inom den<br />

tillfälliga föräldrapenningen<br />

kvarstår. Den nya möjligheten<br />

trädde i kraft den 1 januari<br />

2012.<br />

Jämställdhetsbonu<strong>se</strong>n<br />

förenklas<br />

Den 1 januari 2012 har jämställdhetsbonu<strong>se</strong>n<br />

förenklats<br />

och kopplas till utbetalningen<br />

av föräldrapenningen. När den<br />

förälder <strong>som</strong> tagit ut lägst antal<br />

dagar tar ut föräldrapenning<br />

på sjukpenning- eller grundnivå<br />

får vardera föräldern 50<br />

kr i jämställdhetsbonus per<br />

dag. Vid ett helt jämställt uttag<br />

av föräldrapenningen innebär<br />

det lik<strong>som</strong> hittills totalt 13 500<br />

kr i jämställdhetsbonus per<br />

barn. Tid då föräldrarna tar ut<br />

föräldrapenning samtidigt ger<br />

dock inte rätt till bonus.<br />

lättnadsreglerna<br />

för oäkta<br />

bostadsföretag<br />

Oäkta bostadsföretag får tilllämpa<br />

de så kallade lättnadsreglerna<br />

till och med utgången<br />

av 2015.<br />

läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />

[koncist] • 1/2012 21<br />

DrEAMSTIME


valutakur<strong>se</strong>r<br />

sista december<br />

Land Kod Köp Sälj<br />

Albanien, 100 Lek ALL 6,321 6,551<br />

Algeriet, 100 Dinar DZD 8,9721 9,2421<br />

Angola, 100 Kwanza AOA 7,2001 7,4331<br />

Argentina, 1 Peso ARS 1,5829 1,6379<br />

Armenien, 100 Dram AMD 1,7719 1,8289<br />

Aruba, 100 Gulden AWG 381,74 391,74<br />

Australien, 1 Dollar AUD 6,9997 7,0517<br />

Azerbajdzjan, 1 New Manat AZN 8,7061 8,9161<br />

Bahamas, 1 Dollar BSD 6,835 7,01<br />

Bahrain, 1 Dinar BHD 18,1312 18,5912<br />

Bangladesh, 100 Taka BDT 8,3321 8,5871<br />

Bermuda, 1 Dollar BMD 6,835 7,01<br />

Bolivia, 1 Boliviano BOB 0,9894 1,0144<br />

Bosnien och Hercegovina, 1 Marka BAM 4,5275 4,6775<br />

Botswana, 1 Pula BWP 0,9046 0,9396<br />

Brasilien, 1 Real BRL 3,6909 3,7309<br />

Brunei, 1 Dollar BND 5,2581 5,3881<br />

Bulgarien, 1 New Leva BGN 4,499 4,642<br />

Burma, 1 Kyat MMK 1,0618 1,0898<br />

Burundi, 100 Francs BIF 0,5141 0,5291<br />

Centralafrika, 100 Francs XAF 1,3415 1,3865<br />

Chile, 100 Peso CLP 1,3106 1,3506<br />

Colombia, 100 Peso COP 0,3517 0,3617<br />

Costa Rica, 100 Colón CRC 1,3594 1,3948<br />

Danmark, 100 Krone DKK 120,0426 120,8426<br />

Dominikanska Republiken, 1 Peso DOP 0,1768 0,182<br />

Egypten, 1 Pound EGP 1,1314 1,1644<br />

El Salvador, 1 Colon SVC 0,7814 0,8014<br />

Etiopien, 1 Birr ETB 0,3903 0,4103<br />

Euro, 1 EUR 8,9282 8,9797<br />

Fiji, 1 Dollar FJD 3,7771 3,8971<br />

Filippinerna, 1 Peso PHP 0,156 0,16<br />

För. Arabemiraten, 1 Dirham AED 1,8607 1,9087<br />

Gambia, 1 Dalasi GMD 0,2293 0,2393<br />

Georgien, 1 Lari GEL 4,075 4,195<br />

Ghana, 1 Cedi GHS 4,1175 4,2975<br />

ANNONS<br />

Land Kod Köp Sälj<br />

Gibraltar, 1 Pound GIP 10,4956 10,8456<br />

Guatemala, 1 Quetzal GTQ 0,8741 0,8981<br />

Guinea, 100 Francs GNF 0,0937 0,0977<br />

Guyana, 100 Dollar GYD 3,3499 3,4399<br />

Honduras, 1 Lempira HNL 0,3597 0,3697<br />

Hongkong, 1 Dollar HKD 0,8811 0,9011<br />

Indien, 100 Rupee INR 12,6924 13,3424<br />

Indonesien, 100 Rupiah IDR 0,0741 0,0774<br />

Irak, 1 Dinar IQD 0,0057 0,0061<br />

Iran, 100 Rial IRR 0,061 0,063<br />

Island, 100 Króna ISK 4,6616 5,6616<br />

Isreal, 1 New Shekel ILS 1,7972 1,8272<br />

Jamaica, 1 Dollar JMD 0,0791 0,0817<br />

Japan, 100 Yen JPY 8,8949 8,9534<br />

Jemen, 1 Riyal YER 0,0313 0,0323<br />

Jordanien, 1 Dinar JOD 9,7137 9,8137<br />

Kanada, 1 Dollar (Check) CAD C 6,7508 6,8008<br />

Kanada, 1 Dollar (Transfer) CAD T 6,7608 6,8008<br />

Kazakstan, 100 Tenge KZT 4,6121 4,7121<br />

Kenya, 1 Shilling KES 0,0798 0,0828<br />

Kina, 1 Yuan CNY 1,0863 1,1133<br />

Komorerna, 1 Franc KMF 0,0179 0,0185<br />

Kroatien, 1 Kuna HRK 1,176 1,196<br />

Kuwait, 1 Dinar KWD 24,6848 24,9848<br />

Laos, 100 Kip LAK 0,0853 0,0873<br />

Lesotho, 1 Maluti LSL 0,8396 0,8626<br />

Lettland, 1 Lats LVL 12,5994 12,9794<br />

Libanon, 100 Pund LBP 0,4538 0,4658<br />

Litauen, 1 Litas LTL 2,5858 2,6008<br />

Macao, 1 Pataca MOP 0,8539 0,8759<br />

Madagaskar, 100 Ariary MGA 0,3029 0,3139<br />

Makedonien, 1 Denar MKD 0,1428 0,1478<br />

Malawi, 1 Kwacha MWK 0,0416 0,043<br />

Malaysia, 1 Ringgit MYR 2,17 2,2<br />

Maldiverna, 1 Rufiya MVR 0,4411 0,4551<br />

Marocko, 1 Dirham MAD 0,765 0,845<br />

22 [koncist] • 1/2012


Land Kod Köp Sälj<br />

Mauretanien, 100 Ougiya MRO 2,3569 2,4319<br />

Mauritius, 1 Rupee MUR 0,2348 0,2418<br />

Mexiko, 1 Peso MXN 0,4887 0,4997<br />

Mocambique, 1 Metical MZN 0,2547 0,2627<br />

Moldavien, 100 Leu MDL 58,13 59,83<br />

Mongoliet, 100 Tugrik MNT 0,495 0,51<br />

Namibia, 1 Dollar NAD 0,8398 0,8628<br />

Nepal, 1 Rupee NPR 0,0796 0,0826<br />

Nigeria, 1 Naira NGN 0,0419 0,0435<br />

Norge, 100 Kroner NOK 114,6892 115,6092<br />

Nya Zeeland, 1 Dollar NZD 5,3168 5,3618<br />

Oman, 1 Rial OMR 17,8797 18,0797<br />

Pakistan, 1 Rupee PKR 0,0755 0,0785<br />

Papua Nya Guinea, 1 Kina PGK 3,2554 3,3204<br />

Paraguay, 100 Guarani PYG 0,1536 0,1586<br />

Peru, 1 Nuevo Sol PEN 2,5347 2,5997<br />

Polen, 1 Zloty PLN 2,0009 2,0534<br />

Qatar, 1 Rial QAR 1,891 1,911<br />

Rumä nien, 1 New Leu RON 2,0555 2,0855<br />

Rwanda, 100 Francs RWF 1,1317 1,1647<br />

Ryssland, 100 Rubel RUB 21,035 22,035<br />

Salomonöarna, 1 Dollar SBD 0,9438 0,9668<br />

Samoa, 1 Tala WST 2,9312 3,0062<br />

Sao Tomé & Principe, 100 Dobra STD 0,0359 0,0373<br />

Saudiarabien, 1 Riyal SAR 1,8187 1,8737<br />

Schweiz, 100 Francs CHF 734,1604 738,1604<br />

Serbien, 1 Dinar RSD 0,0842 0,0862<br />

Seychellerna, 1 Rupee SCR 0,4963 0,5183<br />

Sierra Leone, 100 Leone SLL 0,1544 0,1604<br />

Singapore, 1 Dollar SGD 5,2978 5,3478<br />

Somalia, 100 Shilling SOS 0,4199 0,4329<br />

Sri Lanka, 1 Rupee LKR 0,0599 0,0617<br />

Storbritannien, 1 Pound GBP 10,6353 10,7308<br />

Sudan, 1 Pound SDG 2,541 2,631<br />

Surinam, 1 Gulden SRD 2,0657 2,1307<br />

Swaziland, 1 Lilangeni SZL 0,8396 0,8626<br />

Land Kod Köp Sälj<br />

Sydafrika, 1 Rand ZAR 0,8308 0,8708<br />

Sydkorea, 100 Won KRW 0,5953 0,5993<br />

Syrien, 1 Pound SYP 0,126 0,1296<br />

Taiwan, 1 Dollar TWD 0,2276 0,2296<br />

Tanzania, 100 Shilling TZS 0,4305 0,4455<br />

Thailand, 1 Baht THB 0,2149 0,2239<br />

Tjeckien, 100 Koruna CZK 34,3388 34,9388<br />

Tongaöarna, 1 Pa Anga TOP 4,0647 4,1647<br />

Trinidad/Tobago, 1 Dollar TTD 1,0633 1,0933<br />

Tunisien, 1 Dinar TND 4,5696 4,6296<br />

Turkiet, 1 New Lira TRY 3,5095 3,7095<br />

Turkmenistan, 1 New Manat TMT 2,3832 2,4832<br />

Uganda, 100 Shiling UGX 0,2731 0,2841<br />

Ukraina, 100 Hryvnia UAH 84,95 87,35<br />

Ungern, 100 Forint HUF 2,8328 2,9378<br />

Uruguay, 1 Peso UYU 0,3429 0,3529<br />

USA, 1 Dollar (Check) USD 6,8809 6,9584<br />

USA, 1 Dollar (Transfer) USD 6,8909 6,9584<br />

Uzbekistan, 100 Sum UZS 0,3782 0,3932<br />

Vanuatu, 100 Vatu VUV 7,1804 7,3804<br />

Venezuela, 1 Bolivar Fuerte VEF 1,5719 1,6519<br />

Vietnam, 100 Dong VND 0,0323 0,0335<br />

Vitryssland, 100 Rubel BYR 0,0765 0,0847<br />

Västafrika, 100 Francs XOF 1,3415 1,3865<br />

Zambia, 100 Kwacha ZMK 0,1326 0,1376<br />

Östra Karibien, 1 Dollar XCD 2,5458 2,6108<br />

ANNONS<br />

Källa: S-E-Banken<br />

[koncist] • 1/2012 23<br />

DrEAMSTIME


frågor & svar<br />

… om redovisning<br />

glöm inte skriva under årsbokslutet DrEAMSTIME<br />

Jag har ett litet företag<br />

och driver detta i en enskild<br />

näringsverksamhet.<br />

Jag behöver inte upprätta årsredovisning<br />

men ska upprätta årsbokslut.<br />

Räknas mina rapporter <strong>som</strong><br />

jag får fram i mitt bokföringsprogram<br />

<strong>som</strong> ett sådant bokslut – eller<br />

måste jag göra något ytterligare?<br />

Nej, den balans- och resultaträkningsrapport<br />

<strong>som</strong> kan tas fram i ett<br />

bokföringsprogram är inte ett<br />

årsbokslut. Bokföringslagen (BFL)<br />

ställer högre krav på informationen <strong>som</strong> ska<br />

lämnas i ett årsbokslut än vad en balans- och<br />

resultaträkningsrapport visar.<br />

Varje företag ska enligt sjätte kapitlet i BFL<br />

avsluta sitt räkenskapsår antingen med en årsredovisning<br />

eller med ett årsbokslut. Enskilda<br />

näringsidkare ska avsluta sin löpande redovisning<br />

med ett årsbokslut. Mindre enskilda<br />

näringsidkare får om de har en nettoomsättning<br />

<strong>som</strong> normalt uppgår till högst tre miljoner kronor<br />

i stället avsluta sin löpande redovisning med<br />

ett förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § BFL).<br />

när årsboKslutet upprättas ska detta göras<br />

på ett överskådligt sätt och enligt god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />

När man gör årsbokslutet ska man<br />

beakta vissa regler i årsredovisningslagen <strong>som</strong><br />

rör värdering och periodi<strong>se</strong>ring.<br />

ANNONS<br />

Årsbokslutet ska innehålla en resultaträkning<br />

och en balansräkning. Till dessa ska det finnas<br />

tilläggsupplysningar. De tilläggsupplysningar<br />

<strong>som</strong> ska lämnas är:<br />

vilka redovisningsprinciper <strong>som</strong> använts<br />

för att värdera tillgångar, avsättningar och<br />

skulder,<br />

hur värdet på varje post <strong>som</strong> redovisas <strong>som</strong><br />

anläggningstillgång har beräknats, samt<br />

hur stor del av de totala skulderna <strong>som</strong> förfaller<br />

till betalning <strong>se</strong>nare än ett år efter balansdagen.<br />

En enskild näringsidkare ska även använda sig<br />

av årsredovisningslagens uppställningsschema<br />

för balans- och resultaträkningar. Dessutom<br />

kan en enskild näringsidkare använda sig av de<br />

förkortade balans- och resultaträkningarna.<br />

det är ocKså viKtigt att årsbokslutet undertecknas.<br />

Det ska även framgå vilken dag <strong>som</strong><br />

den enskilda näringsidkaren undertecknade<br />

årsbokslutet.<br />

Väljer företaget att i stället göra ett förenklat<br />

årsbokslut så ska detta bestå av en<br />

resultaträkning och en balansräkning samt<br />

vara upprättat enligt god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />

Även det förenklade årsbokslutet ska vara<br />

undertecknat och det ska framgå vilken dag<br />

detta skedde. Bokföringsnämnden har gett ut<br />

ett allmänt råd om förenklat årsbokslut för<br />

enskild näringsidkare (BFNAR 2006:1). Där<br />

finns en uppställning hur årsbokslutet ska <strong>se</strong><br />

ut. Bokföringsnämnden har även gett ut ett<br />

motsvarande regelverk för ideella föreningar<br />

(BFNAR 2010:1).<br />

24 [koncist] • 1/2012


ANNONS


frågor & svar<br />

… om sKatter<br />

delbetalning av husarbete<br />

Jag har ett byggföretag<br />

och utför husarbete<br />

åt privatpersoner.<br />

Vad händer om ett sådant<br />

jobb löper över ett årsskifte, är<br />

det ok att kunden delbetalar<br />

ena året och slutbetalar andra<br />

året? Och när måste jag ansöka<br />

om utbetalning från<br />

Skatteverket?<br />

Fakturan för hela jobbet<br />

behöver inte vara slutbetald<br />

för att du ska kunna ansöka<br />

om utbetalning, däremot<br />

måste arbetet <strong>som</strong> betalningen av<strong>se</strong>r<br />

vara utfört. Om du har utfört ett<br />

husarbete och kunden bara har betalat<br />

en del av det sammanlagda fakturabeloppet<br />

ska du ansöka om utbetalning<br />

för denna del.<br />

Kring årsskiftet är det viktigt att hålla<br />

reda på datumen. Den del av fakturan<br />

<strong>som</strong> kunden betalade under 2011 måste<br />

du ansöka om utbetalning för <strong>se</strong>nast den<br />

31 januari 2012. Resterande del, <strong>som</strong> ska<br />

betalas under 2012 då arbetet är helt klart,<br />

måste inte vara hos Skatteverket förrän<br />

sista januari 2013.<br />

Om fakturan av<strong>se</strong>r både material- och<br />

arbetskostnader och det vid delbetalningen<br />

inte framgår vad betalningen av<strong>se</strong>r<br />

ska din begäran om utbetalning proportioneras<br />

mot den slutliga fördelningen av<br />

material och arbete. När kunden betalar<br />

resterande del av fakturan ansöker du om<br />

utbetalning för den delen. Även det beloppet<br />

ska då proportioneras. Ett exempel<br />

kan illustrera de olika stegen.<br />

Exempel<br />

Du har slutfakturerat 24 000 kronor för<br />

materialkostnader och 40 000 kronor för<br />

arbetskostnader, totalt 64 000 kronor. På<br />

fakturan har du lämnat avdrag för skattereduktion<br />

med 20 000 kronor, alltså halva<br />

arbetskostnaden. Kundens belopp att betala<br />

enligt fakturan blir 44 000 kronor.<br />

Kunden betalar dock bara 33 000 kronor<br />

under år 2011. Det framgår inte till vilken<br />

del betalningen av<strong>se</strong>r material- och/eller<br />

arbetskostnad. Kundens betalning på 33 000<br />

kronor motsvarar 75 % av fakturabeloppet<br />

44 000 kronor.<br />

Du <strong>som</strong> utförare ska, <strong>se</strong>nast den 31<br />

januari år 2012, ansöka om utbetalning från<br />

Skatte verket till den del du fått betalt. I det<br />

aktuella fallet får du begära utbetalning<br />

med 75 procent av det lämnade avdraget för<br />

skattereduktion. Det belopp du ska begära<br />

blir alltså 15 000 (75 % av 20 000) kronor.<br />

När kunden betalar den resterande delen<br />

av fakturan ska begäran om utbetalning<br />

göras enligt samma proportionering. Med<br />

andra ord ska du då begära utbetalning av<br />

5 000 (25 % av 20 000) kronor från Skatteverket.<br />

Det är ok att husarbeten delbetalas. Kring årsskiftet är det dock viktigt att hålla koll på datumen.<br />

26 [koncist] • 1/2012<br />

DrEAMSTIME


konferensmåltider<br />

Vårt företag anordnar<br />

konferen<strong>se</strong>r –<br />

omfattas den mat<br />

<strong>som</strong> ingår i konferen<strong>se</strong>rna<br />

av den sänkta restaurangmom<strong>se</strong>n?<br />

Det är riktigt att mom<strong>se</strong>n<br />

nyligen har sänkts på<br />

restaurang- och cateringtjänster<br />

(exkl. försäljning av<br />

alkohol). Från årsskiftet gäller den nya<br />

skattesat<strong>se</strong>n 12 procent för sådana<br />

tjänster.<br />

Det påverkar dock inte vilken moms<br />

ni <strong>som</strong> konferensarrangör ska ta ut. Annorlunda<br />

är det för ett restaurang- eller<br />

cateringföretag <strong>som</strong> ni anlitar <strong>som</strong> under-<br />

entreprenör för enbart maten. Ett sådant<br />

företag ska förstås ta ut den nya lägre<br />

momssat<strong>se</strong>n gentemot ert företag.<br />

Skatteverket <strong>se</strong>r ett konferensarrangemang<br />

<strong>som</strong> en tjänst även om den<br />

innehåller både lokal, personal, teknisk<br />

utrustning, förfriskningar och måltider.<br />

Ni ska alltså inte bryta ut de olika delarna<br />

i en sådan tjänst och ta ut olika moms.<br />

Med andra ord ska måltiderna <strong>som</strong> ingår i<br />

ett konferensarrangemang beskattas med<br />

samma skattesats <strong>som</strong> för konferen<strong>se</strong>n,<br />

det vill säga 25 procent.<br />

Om frukost ingår <strong>som</strong> en del av logi i<br />

ett konferensarrangemang gäller dock en<br />

annan skattesats. Det är en tjänst, <strong>som</strong> i<br />

likhet med resor, normalt inte an<strong>se</strong>s ingå i<br />

ett konferensarrangemang. För sådan frukost<br />

ska därför 12 procent moms tas ut.<br />

[koncist] • 1/2012 27<br />

DrEAMSTIME


frågor & svar<br />

… om personal<br />

störande ljud i kontorslandskap<br />

Finns det några<br />

gränsvärden för hur<br />

mycket buller <strong>som</strong> är<br />

tillåtet i kontorslandskap?<br />

Nej, några sådana särskilda<br />

gränsvärden för störande ljud<br />

i kontorslandskap finns inte.<br />

Däremot finns vägledande<br />

värden för olika arbetsförhållanden i<br />

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller<br />

(AFS 2005:16). Med buller menas allt<br />

oönskat ljud <strong>som</strong> är störande eller skadligt<br />

för hör<strong>se</strong>ln.<br />

Arbetsmiljöverket konstaterar att<br />

arbetsförhållandena i kontorsmiljö ställer<br />

stora krav på stadigvarande koncentra-<br />

tion och att man måste kunna föra samtal<br />

obesvärat. För sådana arbetsförhållanden<br />

anges värdet 40 dB. Värdet omfattar inte<br />

bidragande ljud från den egna verksamheten<br />

och är därför inte direkt användbart<br />

på störningar <strong>som</strong> orsakas av personalens<br />

aktiviteter.<br />

Även om några gränsvärden för<br />

störande ljud i kontorslandskap inte<br />

finns har arbetsgivaren ett ansvar för<br />

ljudmiljön. Och Arbetsmiljöverket varnar<br />

för att onödiga ljud och dålig akustik kan<br />

ge upphov till trötthet, stress och koncentrationssvårigheter.<br />

28 [koncist] • 1/2012<br />

DrEAMSTIME


tjänstledig för att flytta utomlands<br />

En av våra anställda har begärt tjänstledighet för att<br />

följa med sin make på hans utlandsstationering under<br />

ett år. Har hon rätt till en sådan ledighet?<br />

Nej, det finns ingen generell rättighet att vara tjänstledig för att följa med<br />

sin partner i samband med utlandsstationering. Vissa kollektivavtal, framför<br />

allt inom staten, kan dock ge stöd för detta. Saknas sådant kollektivavtal är<br />

det alltså upp till er <strong>som</strong> arbetsgivare att avgöra om tjänstledigheten ska<br />

beviljas eller inte.<br />

Väljer ni att bevilja tjänstledigheten bör ni skriva ett avtal <strong>som</strong> reglerar villkoren. Där<br />

bör exempelvis start- och slutdatum framgå, om ledigheten ska kunna förlängas eller avbrytas<br />

i förtid och vilken lön och vilka förmåner <strong>som</strong> ska gälla vid återgång i arbete. Det<br />

bör också framgå att ingen lön eller annan ersättning utgår under tjänstledigheten. Tänk<br />

även på att avtala om huruvida den anställda har rätt till en specifik tjänst vid återgången<br />

i arbete, eller om hon enbart är garanterad en anställning i företaget.<br />

[koncist] • 1/2012 29<br />

DrEAMSTIME


after work<br />

30<br />

spännande<br />

läsning<br />

samlar<br />

dropp<br />

förebild<br />

får<br />

lida<br />

sol på<br />

idol<br />

går hiss<br />

artiklarna<br />

skatbo<br />

drog<br />

samman<br />

bruksavtal<br />

den håller<br />

nöt<br />

på plats<br />

2<br />

ost<br />

gör kid<br />

har<br />

spår<br />

vila<br />

avkastar<br />

slavledare<br />

spel<br />

utsikter<br />

12<br />

är platt<br />

idag<br />

virus<br />

den<br />

kräver<br />

pannlampa<br />

8<br />

repet<br />

bugga<br />

6<br />

tunna<br />

thors<br />

flotte<br />

granna<br />

pinnsittare<br />

lyxbil<br />

drake<br />

kan<br />

vice<br />

vara<br />

bråk<br />

hjort<br />

as<br />

ledsagas<br />

<strong>se</strong>x<br />

appeal<br />

andreas<br />

tyrone,<br />

musiker<br />

massör<br />

mossig<br />

mineral<br />

är viss<br />

räv<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14<br />

@<br />

återtåg<br />

vin<br />

uppåt<br />

väggarna<br />

3<br />

vän i<br />

paris<br />

fisk<br />

påstår<br />

björn,<br />

filmare<br />

nya<br />

går inte<br />

allt<br />

huruvida<br />

förnuft<br />

baken<br />

13<br />

sprider<br />

nytt<br />

blomma<br />

ovan<br />

sverige<br />

9<br />

lekman<br />

kärl<br />

lager<br />

tänt<br />

kort<br />

dag<br />

enastående<br />

vattensamling<br />

11<br />

stump<br />

rad<br />

geniets<br />

ämne<br />

10<br />

usch!<br />

7<br />

lättmetall<br />

kort<br />

lekman<br />

tegyta<br />

på<br />

stubinen<br />

densamme<br />

lön<br />

har<br />

näsor<br />

skiss<br />

4<br />

för det<br />

våta<br />

1<br />

inte<br />

förut<strong>se</strong>dda<br />

kamp<br />

öras<br />

5<br />

14<br />

ingen<br />

i od


Tiden är en drog. Får man för mycket av den dör man. [TERRY PRATCHETT]<br />

en miljon svenska företag<br />

Hur många företag finns det i<br />

Sverige? För att ta reda på det<br />

har vi hämtat uppgifter från<br />

webbsidan ekonomifakta.<strong>se</strong>,<br />

<strong>som</strong> pre<strong>se</strong>nterar uppgifter från<br />

Statistiska centralbyrån <strong>som</strong><br />

det såg ut den 2 december 2011.<br />

I SCBs Företagsregister<br />

finns en bra bit över en<br />

miljon företag men en del av<br />

dessa är knappast sådana <strong>som</strong><br />

1 120 702<br />

Totalt antal företag<br />

enligt SCBs<br />

Företagsregister.<br />

[EKONOMIFAKTA.SE]<br />

1 117 297<br />

Antal företag exklusive<br />

offentliga<br />

företag.<br />

Koncist ges ut av Far Akademi AB,<br />

ett dotter bolag till Far.<br />

Far är organisationen för revisions-<br />

och rådgivningsbranschen.<br />

copyright: Far Akademi AB 2012<br />

redaKtionens adress:<br />

Box 6417, 113 82 Stockholm<br />

Tel: 08-402 75 00<br />

Fax: 08-402 75 25<br />

e-post: jesper.karlsson@far.<strong>se</strong><br />

ansvarig utgivare: Jesper Karlsson<br />

trycK: Sörmlands Grafiska 2012,<br />

ISSN 2001-0133<br />

man i vardagligt tal brukar<br />

benämna <strong>som</strong> företag, så <strong>som</strong><br />

bostadsrättsföreningar, kommuner<br />

och dödsbon. För att<br />

ge en mer rättvis bild av det<br />

svenska näringslivet bör man<br />

alltså göra vissa skärningar<br />

i statistiken. Sådana rensningar<br />

i statistiken illustreras<br />

nedan i den så kallade<br />

företagstrappan.<br />

Företagstrappan 2011<br />

1 040 535<br />

Antal företag<br />

med juridisk form<br />

<strong>som</strong> aktiebolag,<br />

handels- eller<br />

kommanditbolag,<br />

enskilda firmor<br />

samt fysiska<br />

personer.<br />

1 036 787<br />

Antal företag exklusive<br />

offentliga<br />

branscher så<strong>som</strong><br />

försvaret och<br />

offentlig förvaltning.<br />

Förra månadens kryss<br />

TUSEN NISSAN PEDAL A<br />

SKA STÅR DET<br />

KÄND HAR<br />

LIKNA PÅ KAST- FÖRUT ORKESTER DISK-<br />

ORIGINAL RULLEN<br />

KORT TRASAN<br />

SYNDROG<br />

M Å T T F A B U<br />

TVÅ<br />

I EKAN<br />

12<br />

Å R T U L L A R<br />

LURK<br />

7<br />

K A R L S L O K<br />

EN VAR<br />

AV RIFIFI-<br />

MODELL<br />

KROS-<br />

SADE<br />

FLOD<br />

HAR<br />

M A L D A OLJA R<br />

LAGER-<br />

K U P P LÄTTARE R E A<br />

OLJE-<br />

KÄLLA<br />

8<br />

SES FÖRE<br />

STORA<br />

R A P S SIFFRA E FRUKTER M<br />

GÖRS<br />

PLAN-<br />

ENLIGT<br />

TA AV<br />

INDISK<br />

A GUD I N D R A<br />

1<br />

F L Y G F R A K T<br />

KAN MAN KNIPA<br />

KÄNNS<br />

ÄR FÖRSÄKRAR<br />

KÖRS<br />

SPETS<br />

GIFTIG<br />

KALLA I LÖS<br />

AV MED<br />

JUMBO<br />

SAKTA<br />

PÅ<br />

G REPTIL<br />

PASTOR? KNIPA<br />

NÅL S III<br />

RUBBAR<br />

I STIA<br />

TALET I F SPETS N O S<br />

STAD SOM<br />

ÄNDRAT<br />

UT-<br />

IDROTT PÅ<br />

K A P E L L M Ä S T A R E NAMN<br />

TRYCK K BIBBLAN<br />

TA<br />

SLÄKTING 11<br />

15<br />

BORT<br />

DUBBA-<br />

LUDD N O P P A DES M O R F A R S M O R<br />

10<br />

VIN<br />

SÅDAN<br />

STICKA<br />

MAK-<br />

ÄMNES-<br />

VINNING<br />

RILLAR<br />

D R A ÄMNE S U S FINNS E A G A I S<br />

BÄR<br />

KOTTAR<br />

FRAN-<br />

14<br />

RÖRA<br />

2<br />

SYSKA<br />

PINSAM SIG PÅ<br />

N Ö T K Ö T T RÖR S K R I N N A<br />

BOKSTAV<br />

ALE<br />

FALLER<br />

TAS TILL<br />

HÅRT Ö S R E G N HURSA? P S I TAK A G HÖJA Ö L<br />

HÅR<br />

HAR<br />

DÅLIG<br />

BITER<br />

GIPOR<br />

OCH<br />

E D NERÅT A SF-FILM Ö Ä V E N FLYGER K N O T T RES<br />

VÄXEL-<br />

6<br />

GÅS I GÖRA<br />

SLUMP<br />

RÄTT S K E N M A N Ö V S N U T T<br />

KNEG<br />

5<br />

KULA<br />

9 VIA<br />

KAN<br />

S J U T T O N ÖDES- I D E SKÅDIS K P E R<br />

GUDINNA<br />

AGERAR<br />

FEM<br />

RADIO-<br />

I ÄNDE<br />

4<br />

FIASKO<br />

HJUL I O R O R D A B PÅ R E A G E R A<br />

BOETT<br />

I GREVÉN?<br />

SNÖRE<br />

TAN-<br />

3<br />

B A R O M E T E R SVARA GERAR R Ö R ACKORD V<br />

13<br />

ERBIUM<br />

VALDE<br />

B E R UT S E L E K T E R A D E<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15<br />

F I R A J U L M E D M Å T T A !<br />

[koncist] • 1/2012 31<br />

KÄNNER<br />

AV<br />

TRYCKET<br />

©<br />

SAMSON<br />

021-13 74 10<br />

redaKtion: Jesper Karlsson (chef redaktör),<br />

Charlotta Danielsson, Maria Elg, Lars Waldengren,<br />

Lena Sjöblom<br />

layout: Mats rimér<br />

prenumerationer: Kund<strong>se</strong>rvice<br />

Tel: 08-402 75 14 E-post: koncist@far.<strong>se</strong><br />

prenumerationspris: 475 kr exkl. moms<br />

för tio utgåvor per år<br />

annon<strong>se</strong>r: Bo Lindberg, Selective Business<br />

Telefon: 08-651 50 04<br />

Mobil: 070-895 99 66<br />

E-post: bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong><br />

DrEV-journalistiken nådde häromsistens sitt absoluta lågvattensmärke,<br />

i och med att lokalupplagans med spänning<br />

emot<strong>se</strong>dda jaktreportage i stort <strong>se</strong>tt endast behandlade<br />

alla missar <strong>som</strong> jägarna gjorde sig skyldiga till under årets<br />

älgjakt.<br />

redigeringen av detta nummer avslutades<br />

25 januari 2012. Nummer 2/2012 utkommer<br />

i vecka 9–10/2012.<br />

Koncist lagras och publiceras digitalt. Externa<br />

skribenter an<strong>se</strong>s samtycka till sådan digital<br />

publicering och arkivering.<br />

far aKademi ab har inget ansvar för direkt<br />

eller indirekt förlust eller skada av vad slag det<br />

vara må <strong>som</strong> grundar sig på använ dandet av<br />

informationen i Koncist.<br />

ts-upplaga: 86 200 (2010)<br />

Medlem av<br />

341 078<br />

TRYCKSAK


Konsumentprisindex: Basår Basår<br />

1980 (= 100) 1949 (= 100)<br />

2010 Januari 299,79 1 712<br />

Oktober 305,57 1 745<br />

December 308,73 1 763<br />

2011 Januari 306,15 1 748<br />

Februari 308,02 1 759<br />

Mars 310,11 1 771<br />

April 311,44 1 778<br />

Maj 312,02 1 782<br />

Juni 311,28 1 777<br />

Juli 311,13 1 777<br />

Augusti 311,23 1 777<br />

September 313,41 1 790<br />

Oktober 313,42 1 790<br />

November 314,16 1 794<br />

December 314,78 1 797<br />

Skatteskala 2012<br />

Beskattningsbar Skatt inom skiktet<br />

inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr<br />

– 401 100 kr 32 %<br />

401 200 kr – 574 300 kr 52 %<br />

574 400 kr – 57 %<br />

Den nedre skiktgrän<strong>se</strong>n (401 100 kr) motsvarar en taxerad inkomst<br />

före grundavdrag (brytpunkt) om 414 000 kr och den övre skiktgrän<strong>se</strong>n<br />

(574 300 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag (brytpunkt)<br />

om 587 200 kr.<br />

Statslåneränta %<br />

2003-11-30 4,71<br />

2004-11-30 3,95<br />

2005-11-30 3,26<br />

2006-11-30 3,54<br />

2007-11-30 4,16<br />

2008-11-30 2,89<br />

2009-11-30 3,20<br />

2009-12-31 3,12<br />

2010-04-30 2,80<br />

2010-06-30 2,55<br />

2010-08-31 2,28<br />

2010-11-30 2,84<br />

2010-12-31 3,20<br />

2011-04-30 3,20<br />

2011-05-31 2,87<br />

2011-06-30 2,81<br />

2011-08-31 2,04<br />

2011-11-30 1,65<br />

2011-12-31 1,58<br />

Basränta<br />

1/6 2009–31/10 2010 0 %<br />

1/11 2010–31/1 2011 1 %<br />

Genomsnittlig<br />

statslåneränta<br />

Används vid beräkning<br />

av avkastningsskatt;<br />

avkastningen är den ge­<br />

%<br />

nomsnittliga statslåneräntan<br />

kalenderåret närmast före<br />

beskattnings året<br />

2007 4,13<br />

2008 3,88<br />

2009 3,10<br />

2010 2,76<br />

2011 2,57<br />

Referensränta %<br />

2010-01-01 0,5<br />

2010-07-01 0,5<br />

2011-01-01 1,5<br />

2011-07-01 2,0<br />

2012-01-01 2,0<br />

1/2 2011– 30/9 2011 2 %<br />

1/10 2011– 1 %<br />

Basbelopp<br />

Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp<br />

prisbasbelopp basbelopp<br />

2009 42 800 43 600 50 900<br />

2010 42 400 43 300 51 100<br />

2011 42 800 43 700 52 100<br />

2012 44 000 44 900 54 600<br />

Traktamenten – inrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />

Heldagstraktamente 220 kr Schablon för natt 110 kr<br />

Halvdagstraktamente 110 kr Traktamente efter 3 mån 154 kr<br />

(halvdag = avresa kl. 12.00 eller <strong>se</strong>nare,<br />

hemkomst kl. 19.00 eller tidigare)<br />

Schablonavdrag för ökade levnadskostnader<br />

220 kr 154 kr 110 kr 66 kr<br />

Minskning för:<br />

Frukost, lunch och middag 198 kr 139 kr 99 kr 59 kr<br />

Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 46 kr<br />

Lunch eller middag 77 kr 54 kr 39 kr 23 kr<br />

Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 13 kr<br />

Traktamenten – utrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />

Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land<br />

(Koncist nr 1/2012, s. 10)<br />

Minskning av dagtraktamente vid:<br />

Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 %<br />

Lunch och middag 70 % Frukost 15 %<br />

Kostförmån 2012<br />

Helt fri kost<br />

frukost, lunch och middag 200 kr<br />

Fri lunch eller middag 80 kr<br />

Fri frukost 40 kr<br />

Skattefria gåvor från<br />

arbetsgivare (inkl. moms)<br />

Julgåva 450 kr<br />

Jubileumsgåva 1 350 kr<br />

företagets jubileum<br />

Minnesgåva 10 000 kr<br />

Överskrids beloppen blir allt<br />

skatte pliktigt.<br />

Repre<strong>se</strong>ntation 2012 exkl. moms<br />

Extern och intern<br />

lunch, middag, supé 90 kr<br />

Andra måltider än ovan 60 kr<br />

Revision, bolagsstämma,<br />

föreningsstämma 60 kr<br />

Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2012 %<br />

Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1946 Födda 1947–1985 Födda 1986–<br />

Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg.<br />

Ålderspensionsavgift – – 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21<br />

Efterlevandepensionsavgift – – – – 1,17 1,17 0,29 0,29<br />

Sjukförsäkringsavgift – – – – 5,02 5,11 1,25 1,27<br />

Arbetsskadeavgift – – – – 0,30 0,30 0,07 0,07<br />

Föräldraförsäkringsavgift – – – – 2,60 2,60 0,65 0,65<br />

Arbetsmarknadsavgift – – – – 2,91 0,37 0,72 0,09<br />

Allmän löneavgift – – – – 9,21 9,21 2,30 2,30<br />

Summa – – 10,21 10,21 31,42 28,97 15,49 14,88<br />

[koncist] • 1/2012<br />

Bilresor 2012<br />

avdrag i tjänsten och till och från arbetet<br />

Egen bil 18,50 kr/mil<br />

Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin)<br />

6,50 kr/mil (die<strong>se</strong>l)<br />

Bilförmån 2012<br />

13 948 kr<br />

+<br />

1,24 % av nybilspri<strong>se</strong>t<br />

+<br />

9 % av nybilspri<strong>se</strong>t t.o.m. 330 000 kr<br />

+<br />

20 % av nybilspri<strong>se</strong>t överstigande<br />

330 000 kr<br />

Teater och golf vid<br />

extern repre<strong>se</strong>ntation 180 kr<br />

Personalfest 180 kr<br />

kringkostnader t.ex. lokalhyra<br />

Räntefördelning<br />

Taxering Positiv Negativ<br />

2011 8,20 % 4,20 %<br />

2012 7,84 % 3,84 %<br />

2013 7,15 % 2,65 %<br />

Periodi<strong>se</strong>ringsfond<br />

Räntebeläggning för juridiska personer<br />

Taxering Räntesats %<br />

2010 2,08<br />

2011 2,30<br />

2012 2,04<br />

2013 1,19<br />

Särskild löneskatt<br />

2012<br />

24,26 %<br />

Betalas på<br />

pensionskostn.,<br />

vissa försäkring<strong>se</strong>rsättn.,<br />

överf.<br />

till vinstandelsstiftel<strong>se</strong><br />

och passiv<br />

näringsverksamhet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!