Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Personalen<br />
kontrollerades<br />
för hårt<br />
Försvunna bilagor<br />
var inget brott<br />
Tjuvar på<br />
företaget<br />
Tio fullmatade<br />
nummer/år!<br />
I Koncist hittar du de nyheter <strong>som</strong> påverkar företag och företagares<br />
vardag. Artiklar, reportage och praktiska faktasammanställningar håller<br />
dig uppdaterad med det <strong>se</strong>naste på exempelvis skatte-, ekonomi- och<br />
personalområdet. Dessutom ingår två fullspäckade faktasamlingar i<br />
prenumerationen. Koncist är lik<strong>som</strong> mer än bara en tidning.<br />
<strong>Läs</strong> mer på farakademi.<strong>se</strong>/koncist<br />
Extra bilaga<br />
i <strong>tidningen</strong><br />
Fakta för företag<br />
och företagare<br />
EN BILAGA FÖR DIG SOM PRENUMERERAR PÅ KONCIST<br />
1/2012<br />
2012
aktuellt<br />
Inte ok att<br />
sluta skriva av<br />
Byggnader ska skrivas av, även<br />
i bostadsrättsföreningar. Det<br />
framgår av ett nytt redovisningsuttalande.<br />
s. 6<br />
Årets faktabilaga<br />
Med detta nummer får du<br />
även den uppskattade Fakta<br />
för företag och företagare <strong>som</strong><br />
bilaga.<br />
[Skattetillägg]<br />
Om oriktig uppgift lämnas i deklarationen eller vid skönstaxering i avsaknad av deklaration kan<br />
skattetillägg påföras.<br />
Oriktig uppgift har lämnats Inkomst Moms<br />
taxering<br />
Uppgift i deklaration eller annan skriftlig handling <strong>som</strong> skulle<br />
ha lett till för låg skatt om den godtagits 40 % 20 %<br />
Rättel<strong>se</strong> har skett eller hade kunnat ske med ledning av normalt<br />
tillgängligt kontrollmaterial, <strong>som</strong> varit tillgängligt för Skatteverket<br />
före utgången av november taxeringsåret. 10 % 5 %<br />
Belopp har hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel<br />
taxeringsår eller redovisningsperiod (annat fall än ovan). 10 % 5 %<br />
Skönstaxering, skönsbeskattning. 40 % 20 %<br />
Om den oriktiga uppgiften hade medfört underskott i näringsverksamhet eller tjänst om den godtagits<br />
ska skattetillägget beräknas på 1/4 av den minskning av under skottet <strong>som</strong> rättel<strong>se</strong>n av den<br />
oriktiga uppgiften medfört.<br />
Skattetillägg påförs utan hänsyn till invändning från en skattskyldig <strong>som</strong> går ut på att skatten<br />
påverkas först under kommande taxeringsår eller redovisningsperiod eller <strong>som</strong> i övrigt gäller<br />
en annan fråga än den <strong>som</strong> ligger till grund för skattetillägget. Det gäller till exempel om en<br />
utelämnad intäkt i enskild näringsverksamhet möts med avsättning till expansionsfond eller<br />
periodi<strong>se</strong>ringsfond.<br />
Skattetillägg tas inte ut:<br />
• Rättel<strong>se</strong> av felräkning, skrivfel <strong>som</strong> uppenbart framgår av deklarationen.<br />
• Rättel<strong>se</strong> har skett eller hade kunnat ske med ledning av kontrolluppgift <strong>som</strong> ska lämnas utan<br />
föreläggande, och <strong>som</strong> varit tillgänglig för Skatteverket före utgången av november taxeringsåret.<br />
• Avvikel<strong>se</strong>n av<strong>se</strong>r bedömning av ett yrkande och gäller inte någon uppgift i sak.<br />
• Vid frivillig rättel<strong>se</strong> av oriktig uppgift.<br />
• Skattebeloppet är obetydligt.<br />
Befriel<strong>se</strong> från skattetillägg:<br />
Befriel<strong>se</strong> från avgift kan ske helt eller delvis. Vid delvis befriel<strong>se</strong> sätts avgiften ned till hälften eller<br />
en fjärdedel.<br />
Ursäktlighet föreligger om felet beror på<br />
• Den skattskyldiges ålder, hälsa eller liknande förhållanden.<br />
• Att den skattskyldige har felbedömt en skatteregel eller betydel<strong>se</strong>n av faktiska förhållanden.<br />
• Vil<strong>se</strong>ledande eller missvisande kontrolluppgifter.<br />
Oskälighet att ta ut avgift med fullt belopp föreligger om<br />
• Avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller underlåtenheten.<br />
• Oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket funnit anledning anta att skattetillägg ska<br />
påföras, utan att dröjsmålet beror på den skattskyldige.<br />
• Den skattskyldige fälls till ansvar enligt skattebrottslagen.<br />
28 Fakta för Företag och Företagare 2012<br />
[Statslåneräntan]<br />
Statslåneräntan är en referensränta <strong>som</strong> fastställs av Riksgälden en gång i veckan. Den visar<br />
veckogenomsnittet på andrahandsmarknaden av statsobligationer med en löptid på minst fem år.<br />
Nedan redovisas statslåneräntan för några skattemässigt relevanta datum. Statslåneräntan publiceras<br />
löpande i Koncist.<br />
År 30 apr.<br />
%<br />
30 juni<br />
%<br />
Fakta för Företag och Företagare 2012<br />
i detta nummer …<br />
Utre<strong>se</strong>förbud på grund av<br />
obetalda skatter s. 4<br />
Skogsavdrag återförs trots avsaknad<br />
av uttryckligt lagstöd s. 4<br />
När uppstår betalningsansvar för<br />
ett skattetillägg? s. 5<br />
Tillfällig försäljning behöver<br />
ingen egen lag s. 5<br />
God <strong>se</strong>d för avskrivningar<br />
på byggnader s. 6<br />
korsordet s. 30<br />
31 aug.<br />
%<br />
30 nov.<br />
%<br />
31 dec. Genomsnittlig<br />
% fastställs av<br />
Skatteverket<br />
2012 ....... ....... ....... ....... ....... .......<br />
2011 3,20 2,81 2,04 1,65 1,58 2,57<br />
2010 2,80 2,55 2,28 2,84 3,20 2,76<br />
2009 2,90 3,49 3,39 3,20 3,12 3,10<br />
2008 4,14 4,50 4,07 2,89 2,37 3,88<br />
2007 4,07 4,48 4,17 4,16 4,29 4,13<br />
2006 3,73 3,92 3,72 3,54 3,72 3,61<br />
2005 3,29 2,95 2,95 3,26 3,25 3,24<br />
2004 4,56 4,56 4,32 3,95 3,78 4,31<br />
2003 4,49 3,90 4,51 4,71 4,47 4,39<br />
2002 5,55 5,28 5,02 4,85 4,54 5,15<br />
2001 4,94 5,28 5,11 4,94 5,19 4,97<br />
2000 5,45 5,25 5,30 5,06 4,75 5,35<br />
1999 4,15 4,80 5,30 5,57 5,61 4,88<br />
1998 5,10 4,93 4,82 4,38 4,14 4,98<br />
[Stämpelskatt]<br />
Fastighet Inteckning<br />
Fysisk person, bostadsrättsförening 1,50 % Fast egendom, tomträtt 2,0 %<br />
Juridisk person 4,25 % Näringsverksamhet, flygplan 1,0 %<br />
(3,0 % t.o.m. 31 december 2010) Skepp 0,4 %<br />
[Särskild löneskatt]<br />
Den särskilda löneskatten uppgår till 24,26 %. Den påförs i följande fall.<br />
• Enskild person <strong>som</strong> har inkomst av passiv näringsverksamhet, eller har fått vissa försäkring<strong>se</strong>rsättningar.<br />
• Företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda, till exempel i form av avsättningar<br />
till pensionsstiftel<strong>se</strong>, köp av pensionsförsäkring.<br />
• Arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftel<strong>se</strong>.<br />
Utlandstraktamenten<br />
Skatteverket har publicerat<br />
årets traktamenten för utrikes<br />
resa. s. 10<br />
29<br />
DrEAMSTIME<br />
sPecialen Alla är potentiella förövare<br />
Tillfället gör tjuven. Många reagerar inte på en medtagen penna men vore det<br />
kontanter blir det en annan fråga. Interna oegentligheter är ofta ett känsligt ämne.<br />
Men med planering och förebyggande åtgärder kan man mota Olle i grind. s. 14<br />
Bilagor på villovägar var<br />
inget skattebrott s. 8<br />
Ingen skatt vid gåva av fåab-aktier s. 9<br />
Utlandstraktamenten 2012 s. 10<br />
BFN ändrar inte reglerna om pågående<br />
arbeten på löpande räkning s. 11<br />
Ingen ändring av referensräntan s. 11<br />
En gemensam EU-köplag s. 12<br />
Övervakningen av de anställda<br />
var för hård s. 12<br />
Utbyte av skatteinformation<br />
med Uruguay s. 12<br />
Tjuvar på företaget – ett vanligt problem s. 14<br />
Nya regler 2012 s. 18<br />
Valutakur<strong>se</strong>r december 2011 s. 22<br />
Glöm inte skriva under årsbokslutet s. 24<br />
Delbetalning av husarbete över<br />
ett årsskifte s. 26<br />
Momssänkning för konferensmåltider? s. 27<br />
Störande ljud i kontorslandskap s. 28<br />
Tjänstledighet vid flytt utomlands s. 29<br />
Frågor & svar s. 24 Faktasidan s. 32<br />
2 [koncist] • 1/2012<br />
OMSLAGSBILD: DrEAMSTIME
minneslistan<br />
inflation och konsumentprisindex<br />
Inflationen: +2,3 %<br />
–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5<br />
Den årliga inflationstakten var 2,3 procent i december. Det är en nedgång från november då den var<br />
2,8 procent. Från november till december steg konsumentpri<strong>se</strong>rna med i genomsnitt 0,2 procent.<br />
Förändrade pri<strong>se</strong>r från november till december<br />
Procentenheter<br />
räntor (egnahem) + 0,2<br />
Livsmedel + 0,1<br />
Transporttjänster + 0,1<br />
El – 0,1<br />
Kläder och skor – 0,1<br />
Konsumentprisindex (december)<br />
Basår 1980 314,78<br />
Basår 1949 1 797<br />
OBS! Det <strong>som</strong> ska inbetalas eller<br />
skickas in ska vara myndigheten till<br />
handa <strong>se</strong>nast nedanstående datum.<br />
Januari<br />
26 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för december, deklaration.<br />
– Moms för december, deklaration och betalning.<br />
31 Kontrolluppgifter för inkomståret 2011 till Skatteverket.<br />
Årsredovisning & revisionsberättel<strong>se</strong> till Bolagsverket (bokslutsdag 30/6-11).<br />
Sista dag för företagare att begära utbetalning från Skatteverket för utfört husarbete<br />
<strong>som</strong> kunden har betalat under 2011.<br />
Februari<br />
13 Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på "kvarskatt" över 20 000 kr<br />
(2012 års taxering).<br />
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för januari, betalning.<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för januari, betalning.<br />
Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för januari, betalning.<br />
– Avdragen skatt och avgifter för januari, deklaration och betalning.<br />
– Moms för december (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.<br />
– Moms för oktober-december (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.<br />
– Moms för kalenderåret 2011 (vid helårsredovisning), deklaration och betalning.<br />
20 EU-försäljning för januari (vid månadssammanställning på papper).<br />
27 EU-försäljning för januari (vid månadssammanställning elektroniskt).<br />
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för december, deklaration.<br />
– Moms för januari, deklaration och betalning.<br />
EU-index (december)<br />
Harmoni<strong>se</strong>rat index för<br />
konsumentpri<strong>se</strong>r (HIKP) 112,77<br />
Europainflationen<br />
Mätt med HIKP<br />
(i HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader)<br />
EU totalt (november) 3,4 %<br />
EMU-länderna (november) 3,0 %<br />
Sverige (november) 1,1 %<br />
Sverige (december) 0,4 %<br />
[STATISTISKA CENTRALBYRÅN]<br />
statslåneräntan<br />
under december<br />
Statslåneräntan under december<br />
2011 och del av januari 2012<br />
framgår av sammanställningen<br />
nedan. Medelvärdet för stats-<br />
7<br />
låneräntan under 2011 var 2,57<br />
6<br />
procent (enligt Skatteverket).<br />
5<br />
Datum Räntesats %<br />
25/11–1/12 1,65<br />
4<br />
2/12–8/12 1,64<br />
9/12–15/12 1,65<br />
3<br />
16/12–22/12 1,51<br />
2<br />
23/12–29/12 1,55<br />
30/12–5/1 1,58<br />
1<br />
6/1–12/1 1,57<br />
13/1–19/1 1,57<br />
20/1–26/1 1,51<br />
12<br />
[RIKSgäLDEN]<br />
Hur liten kan en byggnad vara och fortfarande<br />
kallas för bostad? I fastighetstaxeringslagen<br />
anges inget riktvärde i kvadratmeter,<br />
men nu har Skatteverket tagit ställning till<br />
frågan. Minst tolv kvadratmeter uttryckt i<br />
boarea är vad <strong>som</strong> krävs.<br />
Det <strong>som</strong> skiljer en byggnad från en bostad<br />
är att den <strong>se</strong>nare förutsätter utrustning för<br />
matlagning och förvaring samt utrymmen<br />
för hygien och sömn. Skatteverket utgår<br />
därför från att det finns en minsta möjliga<br />
yta för bostäder. Är byggnaden mindre än<br />
så an<strong>se</strong>s det inte finnas plats för de funktioner<br />
<strong>som</strong> ett boende bör ha.<br />
Men standarden ställs det inga krav på,<br />
även den mest primitiva byggnaden med<br />
den absolut enklaste utrustningen för matlagning,<br />
förvaring och hygien godtas. Och<br />
toalett eller hygienutrymme kan få finnas i<br />
ett närliggande komplementhus och ändå<br />
räknas in bland de tolv kvadratmeterna.<br />
[SKATTEVERKET, DNR 131 880650-11/111]<br />
[koncist] • 1/2012 3
DrEAMSTIME<br />
utre<strong>se</strong>förbud<br />
på grund av<br />
obetalda skatter<br />
En medlemsstat får enligt<br />
EU-domstolen förbjuda en<br />
medborgare att lämna staten<br />
på grund av en obetald<br />
skatteskuld. Men det ställs<br />
mycket hårda krav för att<br />
begränsa sådan rörel<strong>se</strong>frihet.<br />
rättsfall Strider ett utre<strong>se</strong>förbud<br />
på grund av en obetald<br />
skatteskuld mot den fria rörligheten<br />
för EU-medborgare?<br />
Den frågan har EU-domstolen<br />
haft på sitt bord nyligen. Bakgrunden<br />
var att den bulgariska<br />
skattemyndigheten inte kunde<br />
få en skatteskuld betald av ett<br />
företag. Skatteskulden var på<br />
ungefär 22 000 euro. Skattemyndigheten<br />
förbjöd därför<br />
en av delägarna i företaget att<br />
lämna landet.<br />
EU-domstolen konstaterar<br />
att alla EU-medborgare har<br />
rätt att resa till en annan medlemsstat.<br />
Men den friheten får<br />
begränsas om det kan motiveras<br />
av allmän ordning, säkerhet<br />
och hälsa. Sådana begränsningar<br />
ska tolkas restriktivt.<br />
en obetald skatteskuld skulle<br />
kunna vara fråga om hänsyn<br />
till allmän ordning, enligt<br />
EU-domstolen. Men det krävs<br />
att det är fråga om ett verkligt,<br />
aktuellt och tillräckligt allvarligt<br />
hot av<strong>se</strong>ende ett grundläggande<br />
samhällsintres<strong>se</strong>.<br />
Skuldens storlek eller karaktär<br />
måste hota säkerställandet av<br />
statens budgetintäkter.<br />
EU-domstolen påpekar<br />
också att om den bulgariska<br />
domstolen finner att<br />
förutsättningarna ovan<br />
är uppfyllda så måste<br />
det även prövas om<br />
utre<strong>se</strong>förbudet inte<br />
strider mot<br />
proportionalitetsprincipen.<br />
[EU-<br />
DOMSTOLEN,<br />
MÅL C-434/10]<br />
Trots att en tydlig föreskrift saknas i ordalydel<strong>se</strong>n av lagtexten an<strong>se</strong>r HFD att kontinuitetsprincipen ska gälla även vid<br />
Skogsavdrag återförs trots<br />
Avsaknad av uttryckligt lagstöd inget hinder<br />
Lagstiftaren har missat att<br />
nämna skogsavdrag i lagtext<br />
där kontinuitetsprincipen<br />
regleras. Men en oenig domstol<br />
an<strong>se</strong>r ändå att tidigare<br />
innehavares gjorda avdrag<br />
även gäller <strong>se</strong>nare gåvomottagare.<br />
rättsfall Rättsfallet gällde<br />
frågan om den så kallade<br />
kontinuitetsprincipen vid gåva<br />
av fastighet och skogsavdrag.<br />
Med andra ord om gåvomottagaren<br />
skulle ta över den<br />
skattemässiga situation <strong>som</strong><br />
givaren varit i.<br />
Bakgrunden var att en<br />
kvinna hade fått hälften av en<br />
skogsfastighet i gåva av sin far.<br />
Pappan hade gjort skogsavdrag.<br />
När kvinnan sålde<br />
fastigheten ansåg Skatteverket<br />
att hälften av skogsavdragen<br />
skulle återföras och beskattas i<br />
inkomstslaget näringsverksam-<br />
het. Kvinnan ansåg dock att<br />
det saknades en tydlig lagreglering<br />
<strong>som</strong> angav att skogsavdragen<br />
skulle återföras vid<br />
gåva. Och även om det kunde<br />
förmodas vara ett misstag från<br />
lagstiftarens sida skulle hon<br />
<strong>som</strong> enskild inte behöva stå<br />
risken för ett sådant misstag.<br />
Kvinnan överKlagade utan<br />
framgång till länsrätten. Men<br />
i kammarrätten fick hon<br />
rätt och efter Skatteverkets<br />
överklagande hamnade frågan<br />
slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen<br />
(HFD). Där<br />
svängde utgången tillbaks till<br />
kvinnans nackdel.<br />
Majoriteten i HFD an<strong>se</strong>r att<br />
skattemässig kontinuitet ska<br />
gälla så att gåvomottagen dels<br />
tar över den tidigare ägarens<br />
anskaffningsvärde, dels an<strong>se</strong>s<br />
ha gjort skogsavdrag med samma<br />
belopp <strong>som</strong> den tidigare<br />
ägaren. Kvinnan an<strong>se</strong>s alltså<br />
själv ha gjort skogsavdrag och<br />
dessa ska därför återföras till<br />
beskattning.<br />
två av de fem justitieråden<br />
var dock av annan mening. De<br />
skiljaktiga anför att det inte<br />
finns någon allmän kontinuitetsprincip<br />
i lag eller praxis.<br />
Även om det framstår <strong>som</strong><br />
följdriktigt i det här fallet att<br />
skattemässig kontinuitet bör<br />
gälla, så saknas det tydlig föreskrift<br />
i lag för det. Och i sådan<br />
avsaknad skulle det strida mot<br />
legalitetsprincipen att döma till<br />
en enskilds nackdel.<br />
[HÖgSTA FÖRVALTNINgSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 5633-10]<br />
läs mer<br />
Skogsavdraget skulle inte<br />
återföras<br />
Nytt från revisorn, nr 8–9/2010<br />
s. 25<br />
4 [koncist] • 1/2012
skogsavdrag.<br />
allt<br />
DrEAMSTIME<br />
[skogsavdrag]<br />
En enskild näringsidkare <strong>som</strong><br />
äger en lantbruksfastighet kan<br />
under vissa förutsättningar<br />
göra så kallade skogsavdrag<br />
i inkomstdeklarationen för<br />
näringsverksamheten.<br />
Skogsavdrag får göras med<br />
högst hälften av skogens och<br />
skogsmarkens anskaffningsvärde.<br />
Skogsavdraget ska återföras<br />
när fastigheten avyttras.<br />
Det maximala skogsavdraget<br />
för varje inkomstår är<br />
50 % av intäkten för såld avverkningsrätt,<br />
och<br />
30 % av intäkten för sålda<br />
skogsprodukter samt uttagna<br />
skogsprodukter.<br />
Avdrag får dock inte göras med<br />
lägre belopp än 15 000 kronor<br />
per år.<br />
DrEAMSTIME<br />
när är det ett skattetillägg?<br />
Betalningsansvaret för<br />
ett skattetillägg uppkommer<br />
före själva beslutet om<br />
skatte tillägget. Det har Högsta<br />
förvaltningsdomstolen<br />
slagit fast i en dom nyligen.<br />
rättsfall Fallet gällde ett kommanditbolag<br />
<strong>som</strong> inte lämnat<br />
in sin skattedeklaration och<br />
därför skönsbeskattats för<br />
moms. Därutöver fick bolaget<br />
även ett skattetillägg på 20<br />
procent. Skatteverket vände<br />
sig till en av bolagets delägare<br />
och krävde henne på beloppet.<br />
Den fråga <strong>som</strong> vandrade<br />
vidare genom domstolarna<br />
gällde betalningsskyldigheten<br />
för skattetillägget.<br />
Kvinnan höll med om att<br />
hon varit komplementär i<br />
kommanditbolaget vid tiden<br />
för deklarationen. Men när<br />
Skatteverket fattade sitt beslut<br />
om skattetillägget, efter den<br />
obligatoriska omprövningen,<br />
hade hon lämnat bolaget. Och<br />
efter<strong>som</strong> Skatteverkets fordran<br />
inte fanns förrän beslutet om<br />
skattetillägg tagits menade<br />
hon att verket vänt sig till fel<br />
person. Beslutet överklagades<br />
därför.<br />
I första instans vann den<br />
klagande ingen framgång.<br />
Men i kammarrätten fick hon<br />
rätt. Innan själva beslutet om<br />
skattetillägg fattats fanns det<br />
heller ingen förfallodag för<br />
betalning. Med andra ord hade<br />
det inte hunnit uppkomma<br />
någon sådan fordran under<br />
hennes tid i bolaget. Skatteverket<br />
överklagade och frågan<br />
hamnade hos Högsta förvaltningsdomstolen<br />
(HFD).<br />
HFD konstaterar att det<br />
inte finns något generellt krav<br />
på att fordringen måste ha<br />
förfallit till betalning. Inte heller<br />
att fordringen är definitiv<br />
eller bestämd till sitt belopp.<br />
Det <strong>som</strong> i praxis i stället har<br />
tillmätts stor betydel<strong>se</strong> är ändamålet<br />
med den bestämmel<strong>se</strong><br />
frågan gäller.<br />
i det här fallet finns den mest<br />
aktuella bestämmel<strong>se</strong>n i 2 kap.<br />
22 § lagen om handelsbolag<br />
och enkla bolag. Där regleras<br />
en komplementärs ansvar efter<br />
att denna lämnat bolaget. Det<br />
är en skyddsregel för godtroende<br />
borgenärer, men den<br />
gäller inte Skatteverket konstaterar<br />
HFD. Av praxis framgår<br />
att verkets krav är oberoende<br />
av vem <strong>som</strong> är bolagsman.<br />
Och det gäller även krav på<br />
skattetillägg enligt skattebetalningslagen.<br />
Domstolen slår<br />
fast att Skatteverket inte har<br />
en fordran förrän beslutet om<br />
skattetillägg tagits. Samtidigt<br />
grundar sig statens krav på den<br />
handling eller den underlåten-<br />
het <strong>som</strong> ligger bakom skattetillägget.<br />
För bedömningen av<br />
när fordringen uppkommer<br />
spelar det ingen roll att den<br />
skattskyldige kan ha haft möjlighet<br />
att rätta en oriktig uppgift<br />
eller i efterhand komma in<br />
med en deklaration.<br />
vid en samlad bedömning<br />
kommer HFD fram till att en<br />
skattetilläggsfordran uppkommer<br />
redan när en oriktig<br />
uppgift lämnas eller, <strong>som</strong> i<br />
det här fallet, när tiden för att<br />
lämna deklarationen löpt ut.<br />
Kammarrättens dom ändrades<br />
därför tillbaks till förmån för<br />
Skatteverket.<br />
[HÖgSTA FÖRVALTNINgSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 5248-10]<br />
[kommanditbolag]<br />
Ett kommanditbolag är en<br />
sorts handelsbolag. Bolagsmännen<br />
(ägarna) i kommanditbolag<br />
är antingen<br />
kommanditdelägare eller<br />
komplementärer.<br />
En kommanditdelägares<br />
ansvar inskränker sig endast<br />
till det denna har satt in eller<br />
åtagit sig att sätta in i bolaget.<br />
Utöver kommanditdel ägarna<br />
måste det finnas minst en<br />
komplementär. En sådan<br />
delägare har obegränsat och<br />
solidariskt ansvar för bolagets<br />
förbindel<strong>se</strong>r.<br />
tillfällig försäljning behöver ingen egen lag<br />
Det ska bli lättare för företagare<br />
att bedriva tillfällig<br />
försäljningsverksamhet.<br />
Från och med oktober föreslås<br />
den lag <strong>som</strong> särreglerar<br />
området att upphävas.<br />
förslag Syftet med den lag<br />
<strong>som</strong> nu föreslås upphävas är<br />
att skydda konsumenterna. De<br />
ska kunna kunna hävda sina<br />
rättigheter efter köpet. För att<br />
uppnå detta syfte har lagstiftaren<br />
valt att ha straffsanktionerade<br />
bestämmel<strong>se</strong>r om informationsskyldighet<br />
och tillståndskrav.<br />
Det har varit upp till de enskilda<br />
kommunerna att själva utforma<br />
regler för ändamålet. Problemet<br />
med regelverket har dock varit<br />
att detta endast lett till en ökad<br />
byråkrati. En byråkrati <strong>som</strong><br />
därtill efterlevts bristfälligt. Det<br />
har heller inte funnits någon<br />
tillsyn att tala om – den här<br />
typen av ärenden är helt enkelt<br />
lågprioriterade för poli<strong>se</strong>n.<br />
Lagens syfte tillgodo<strong>se</strong>s<br />
dessutom numera bättre<br />
genom andra lagar. Exempel<br />
på sådana regelverk är marknadsföringslagen<br />
och lagen om<br />
tjänster på den inre marknaden.<br />
Det är dessutom Konsumentombudsmannen<br />
<strong>som</strong> har ansvar<br />
för efterlevnaden för denna typ<br />
av regler, vilket bedöms vara en<br />
effektivare ordning.<br />
lagen har alltså spelat ut sin<br />
roll och skulle därför kunna<br />
upphävas omgående. Men för<br />
att kommunerna ska få tid att<br />
upphäva sina respektive tillståndsregler<br />
föreslås att lagen<br />
upphör att gälla vid utgången<br />
av <strong>se</strong>ptember 2012.<br />
[PROPOSITION 2011/12:46]<br />
[koncist] • 1/2012 5
Inte god <strong>se</strong>d att sluta<br />
Nytt uttalande om<br />
redovisning för byggnader<br />
Det är inte ok att sluta göra<br />
avskrivningar i bostadsrättsföreningar.<br />
Far vill<br />
tydliggöra att det inte är god<br />
redovisnings<strong>se</strong>d.<br />
regler Genom det nya uttalandet<br />
vill Far förtydliga vad<br />
<strong>som</strong> gäller enligt lag och god<br />
redovisnings<strong>se</strong>d. Det införs<br />
med andra ord inga nya redovisningsregler<br />
och uttalandet<br />
har därför heller inget särskilt<br />
ikraftträdande efter<strong>som</strong> det<br />
redan an<strong>se</strong>s gälla. Bakgrunden<br />
till uttalandet är att årsredovisningslagens<br />
regler har tolkats<br />
väldigt olika i frågor <strong>som</strong> gäller<br />
byggnader.<br />
frågan har gällt om man<br />
kan hoppa över att skriva av<br />
en byggnad, alternativt skriva<br />
av på mycket lång tid. De <strong>som</strong><br />
förespråkat detta har motiverat<br />
det med att byggnaden har<br />
en obegränsad eller i vart fall<br />
mycket lång nyttjandeperiod<br />
efter<strong>som</strong> underhåll bibehåller<br />
byggnadens prestanda. Och<br />
med hjälp av sådant underhåll<br />
och/eller ökat marknadsvärde<br />
kommer då byggnadens värde<br />
att vara högre än det redovisade<br />
värdet.<br />
Frågan har sin upprinnel<strong>se</strong><br />
i hur bostadsrättsföreningar<br />
redovisar. På <strong>se</strong>nare tid har<br />
det förts en sådan debatt.<br />
Bostadsrättsorganisationen<br />
Bostadsrätterna är en av dem<br />
<strong>som</strong> tolkat årsredovisningslagen<br />
på sättet <strong>som</strong> beskrivits<br />
ovan.<br />
Det motsätter sig Far och<br />
publicerar nu därför sin ståndpunkt<br />
i ett uttalande, RedU<br />
12 Avskrivning av byggnad<br />
vid tillämpning av årsredovisningslagen.<br />
Som titeln antyder<br />
så begränsar sig inte uttalandet<br />
till hur bostadsrättsföreningar<br />
ska redovisa, utgångspunkten<br />
är snarare vad <strong>som</strong> gäller generellt.<br />
Men det betonas inledningsvis<br />
att detta även gäller<br />
bostadsrättsföreningar.<br />
När en fastighet köps ska<br />
anskaffningsvärdet delas<br />
upp på mark och byggnad.<br />
Byggnaden skrivs av, däremot<br />
inte marken. En byggnad an<strong>se</strong>s<br />
nämligen ha en begränsad<br />
nyttjandeperiod och det måste<br />
sättas rimliga avskrivningstider.<br />
Om marknadsvärdet ökar<br />
torde det vara marken <strong>som</strong><br />
ökar i värde.<br />
den <strong>som</strong> sKriver av kan välja<br />
att göra det enligt en komponentmetod<br />
eller genom en genomsnittlig<br />
avskrivningssats.<br />
Med komponentmetoden menas<br />
att byggnadens olika delar<br />
(komponenter), till exempel<br />
tak, stomme och fasad, skrivs<br />
av var för sig. Med andra ord<br />
kan de olika delarna ha olika<br />
långa nyttjandeperioder och<br />
avskrivningen ska följa de respektive<br />
nyttjandeperioderna.<br />
Även den <strong>som</strong> har en allmän<br />
avskrivningsprocent bör ta<br />
höjd för de olika nyttjandeperioderna<br />
genom att vikta<br />
avskrivningssat<strong>se</strong>n.<br />
[REDU 12]<br />
[RedR och RedU]<br />
God redovisnings<strong>se</strong>d är det samlade<br />
namnet på det rättsliga<br />
regelverk <strong>som</strong> gäller för redovisning.<br />
Seden grundar sig på<br />
lagregler, praxis och normgivning.<br />
Normgivningen kommer<br />
i första hand från Bokföringsnämnden,<br />
men även Far ger<br />
ut redovisningsnormer i form<br />
av rekommendationer och uttalanden.<br />
Dessa RedR och RedU<br />
publiceras i regelsamlingen Fars<br />
Samlingsvolym – redovisning.<br />
Om värdet på en byggnad är högre än det redovisade värdet – behöver man inte<br />
6 [koncist] • 1/2012
göra avskrivningar<br />
skriva av på byggnaden då? Den frågan har Far svarat på i ett redovisningsuttalande.<br />
[koncist] • 1/2012 7<br />
DrEAMSTIME
Bilagor på villovägar var inte<br />
?<br />
Deklarationsbilagorna K4<br />
och K12 saknades i deklarationen.<br />
För detta dömdes en<br />
man för skattebrott av tingsrätten.<br />
Hovrätten friade<br />
dock mannen. Bilagorna<br />
kunde ha försvunnit hos<br />
Skatteverket.<br />
rättsfall En man <strong>som</strong> var<br />
marknadschef i ett bolag<br />
deltog i bolagets incitamentsprogram.<br />
Detta medförde att<br />
han mottog ett nettobelopp på<br />
drygt 2,7 miljoner kronor. Arbetsgivarens<br />
instruktioner om<br />
hur beloppet skulle hanteras<br />
skattemässigt gjorde honom<br />
osäker på hur han egentligen<br />
skulle förfara. Han fyllde därför<br />
i nödvändiga uppgifter om<br />
beloppet i deklarationsbilagorna<br />
K4 och K12. Han underlät<br />
dock att föra över det framräknade<br />
slutbeloppet till själva<br />
deklarationen i av<strong>se</strong>dd ruta.<br />
På så sätt ville han markera att<br />
han överlämnade till Skatteverket<br />
att avgöra om beloppet<br />
avsåg inkomst av tjänst eller<br />
inkomst av kapital.<br />
Han placerade K-bilagorna<br />
i direkt anslutning till den<br />
undertecknade deklarationen<br />
och stoppade handlingarna i<br />
ett kuvert <strong>som</strong> <strong>se</strong>dan lämnades<br />
in. K-bilagorna fanns dock<br />
inte tillgängliga när Skatteverket<br />
granskade deklarationen.<br />
Enligt mannen fanns ingen<br />
annan förklaring till detta än<br />
att bilagorna förkommit hos<br />
Skatteverket.<br />
När han<br />
fick slutskattebeskedet<br />
konstaterade<br />
han i och för<br />
sig att nettobeloppet<br />
från<br />
incitamentsprogrammet<br />
inte fanns<br />
med. Han<br />
vidtog dock<br />
inga åtgärder<br />
på grund av detta. Att han inte<br />
reagerade berodde på att han<br />
hade fått information från arbetsgivarens<br />
chefsjurist om att<br />
det eventuellt skulle komma<br />
att inledas en rättsprocess om<br />
inkomsten i fråga skulle beskattas<br />
i inkomstslaget tjänst<br />
eller kapital.<br />
de förKlaringar <strong>som</strong> lämnats<br />
om att bilagorna förkommit<br />
hos Skatteverket och<br />
underlåtenheten att agera när<br />
han mottog slutskatteskedet<br />
imponerade dock inte på<br />
tingsrätten. Domstolen ansåg<br />
förklaringarna så osannolika<br />
att de bedömdes <strong>som</strong> efterhandskonstruktioner.<br />
Mannen<br />
dömdes för grovt skattebrott<br />
till åtta månaders fängel<strong>se</strong>.<br />
Han överklagade dock<br />
utslaget till hovrätten och där<br />
friades han. Hovrätten konstaterade<br />
att det rent faktiskt<br />
rått en viss osäkerhet om hur<br />
beloppet skulle beskattas.<br />
Mannens förklaring till att han<br />
inte fört in beloppet i själva<br />
deklarationen framstår därför<br />
inte <strong>som</strong> helt orimlig.<br />
han visade även upp kopior<br />
på de ifyllda K-bilagorna.<br />
Hovrätten noterade att inget<br />
tyder på att bilagorna upprättats<br />
i efterhand. Ett visst stöd<br />
finns därför för uppgiften att<br />
bilagorna fogats till deklarationen.<br />
Även om det inte är särskilt<br />
sannolikt att K-bilagorna<br />
förkommit hos Skatteverket<br />
kan detta dock inte uteslutas,<br />
menar hovrätten.<br />
Hans förklaring till att han<br />
inte reagerade när han fick<br />
slutskattebeskedet kan, enligt<br />
hovrätten, inte heller lämnas<br />
utan av<strong>se</strong>ende. Sammantaget<br />
kom därför hovrätten fram till<br />
att åklagaren inte lyckats visa<br />
att mannen uppsåtligen eller<br />
av grov oaktsamhet gjort sig<br />
skyldig till skattebrott.<br />
[SVEA HOVRäTT, MÅL NR B 8426-10]<br />
ANNONS<br />
Det är inte särskilt sannolikt att bilagor<br />
Hovrätten friar därför hellre än fäller.<br />
8 [koncist] • 1/2012
ett skattebrott<br />
till en deklaration försvinner hos Skatteverket. Men det kan inte uteslutas.<br />
DrEAMSTIME<br />
Aktiegåva till anställda och<br />
barn ansågs vara en del av<br />
ett generationsskifte. Någon<br />
inkomstbeskattning var<br />
därför inte aktuell enligt<br />
Skatterättsnämnden.<br />
rättsfall En person ägde samtliga<br />
aktier i ett bolag. Under de<br />
<strong>se</strong>naste åren hade han emellertid<br />
intagit en alltmer passiv<br />
roll i bolaget. Hans avsikt var<br />
nu att pensionera sig. Han ville<br />
dock att bolaget skulle drivas<br />
vidare med samma inriktning<br />
och i samma anda <strong>som</strong><br />
hittills. Han planerade därför<br />
att genom lika stora gåvor till<br />
de anställda överlåta aktierna i<br />
bolaget, däribland A och ett av<br />
mannens barn B <strong>som</strong> ansvarade<br />
för bolagets ekonomi<br />
och administration. A och B<br />
har haft och har månadslöner<br />
i nivå med medellönerna för<br />
jämnåriga inom motsvarande<br />
yrkeskategorier.<br />
mannen har ytterligare barn.<br />
De skulle dock inte kompen<strong>se</strong>ras<br />
för aktiegåvan till<br />
sitt syskon. Det var mannens<br />
önskan att bolaget skulle leva<br />
vidare <strong>som</strong> låg bakom gåvan<br />
till B, inte släktskapet.<br />
I en begäran om förhandsbesked<br />
aktuali<strong>se</strong>rades frågan<br />
om förfarandet skulle utlösa<br />
någon inkomstbeskattning för<br />
A och B. Skatterättsnämnden,<br />
<strong>som</strong> besvarade frågan nekande,<br />
ANNONS<br />
ingen skatt vid<br />
gåva av fåab-aktier<br />
noterade inledningsvis att<br />
förvärv genom gåva är skattefri<br />
enligt inkomstskattelagen.<br />
Enligt praxis kan emellertid<br />
inkomstbeskattning i inkomstslaget<br />
tjänst komma att ske<br />
om förvärvet kan antas ha sitt<br />
ursprung i en arbetsprestation<br />
<strong>som</strong> förvärvaren utför. Så<br />
var dock inte fallet här. Enligt<br />
Skatterättsnämnden hade överlåtel<strong>se</strong>rna<br />
av aktierna till A och<br />
B i allt vä<strong>se</strong>ntligt sin grund i<br />
ett generationsskifte. Överlåtel<strong>se</strong>rna<br />
hade därför benefik<br />
karaktär. Någon inkomstbeskattning<br />
kunde därför inte<br />
komma i fråga.<br />
Förhandsbeskedet har inte<br />
överklagats. Skatteverket delar<br />
således Skatterättsnämndens<br />
syn.<br />
[SKATTERäTTSNäMNDEN, DNR 50-11/D]<br />
läs mer<br />
Aktier<br />
Ingen inkomstbeskattning, gåvan<br />
var en del av ett generationsskifte.<br />
Snäll vd fick köpa in sig till<br />
förmånligt pris<br />
Nytt från revisorn nr 4/2011 s. 19<br />
[koncist] • 1/2012 9<br />
DrEAMSTIME
A<br />
B<br />
C<br />
D<br />
E<br />
F<br />
g<br />
utlandstraktamenten 2012<br />
Land eller område/<br />
Normalbelopp (exkl. logi)<br />
per dag, kronor<br />
Afghanistan 420<br />
Albanien 220<br />
Algeriet 784<br />
Andorra 457<br />
Angola 1 099<br />
Antigua och Barbuda 677<br />
Argentina 301<br />
Armenien 278<br />
Australien 706<br />
Azerbajdzjan 449<br />
Bahamas 740<br />
Bahrain 1 154<br />
Bangladesh 379<br />
Barbados 479<br />
Belgien 415<br />
Benin 406<br />
Bolivia<br />
Bosnien-<br />
220<br />
Hercegovina<br />
370<br />
Botswana 366<br />
Brasilien 611<br />
Brunei Darussalam 403<br />
Bulgarien 418<br />
Burkina Faso 312<br />
Burundi 278<br />
Chile 469<br />
Colombia 589<br />
Costa Rica 422<br />
Cypern 577<br />
Danmark 628<br />
Djibouti 522<br />
Dominica<br />
Dominikanska<br />
402<br />
republiken<br />
509<br />
Ecuador 325<br />
Egypten 505<br />
Elfenbenskusten 620<br />
El Salvador 493<br />
Eritrea 296<br />
Estland 419<br />
Etiopien 334<br />
Filippinerna 511<br />
Finland 599<br />
Frankrike<br />
Förenade Arab-<br />
793<br />
emiraten<br />
1 021<br />
Gabon 779<br />
Gambia 264<br />
Georgien 488<br />
Ghana 395<br />
Grekland 755<br />
Grenada 701<br />
Grönland 628<br />
Guatemala 390<br />
Guinea 479<br />
Guinea-Bissau 220<br />
Guyana 244<br />
H<br />
I<br />
J<br />
K<br />
L<br />
M<br />
N<br />
O<br />
Haiti 451<br />
Honduras 301<br />
Hong Kong 800<br />
Indien 692<br />
Indonesien 396<br />
Irak 576<br />
Iran 439<br />
Irland 644<br />
Island 487<br />
Israel 569<br />
Italien 730<br />
Jamaica 582<br />
Japan 1 128<br />
Jemen 608<br />
Jordanien 918<br />
Kambodja 322<br />
Kamerun 451<br />
Kanada 911<br />
Kap Verde 398<br />
Kazakstan 335<br />
Kenya 596<br />
Kina 800<br />
Kirgizistan<br />
Kongo<br />
372<br />
(Dem. Republiken)<br />
856<br />
Kosovo 300<br />
Kroatien 486<br />
Kuba 510<br />
Kuwait 712<br />
Laos 220<br />
Lettland 473<br />
Libanon 739<br />
Liberia 379<br />
Libyen 649<br />
Litauen 400<br />
Luxemburg 701<br />
Macao 800<br />
Makedonien 336<br />
Malaysia 534<br />
Maldiverna 415<br />
Mali 356<br />
Malta 553<br />
Marocko 623<br />
Mauretanien 475<br />
Mexiko 400<br />
Moçambique 355<br />
Moldavien 348<br />
Monaco 793<br />
Mongoliet 335<br />
Montenegro 464<br />
Namibia 228<br />
Nederländerna<br />
Nederländska Antil-<br />
638<br />
lerna<br />
304<br />
Nepal 256<br />
Nicaragua 220<br />
Niger 388<br />
Nigeria 680<br />
Nordkorea 220<br />
Norge 799<br />
Nya Zeeland 581<br />
Oman 722<br />
Pakistan 424<br />
Panama 490<br />
Paraguay 316<br />
Peru 246<br />
Polen 502<br />
Portugal 562<br />
Puerto Rico 704<br />
Qatar 559<br />
Rumänien 394<br />
Rwanda 230<br />
Ryssland 649<br />
Saint Kitts och Nevis 845<br />
Saint Lucia<br />
Saint Vincent och<br />
1 031<br />
Grenadinerna<br />
509<br />
San Marino 730<br />
Saudiarabien 589<br />
Schweiz 862<br />
Senegal 460<br />
Serbien 450<br />
Seychellerna 829<br />
Sierra Leone 220<br />
Singapore 487<br />
Slovakien 668<br />
Slovenien 504<br />
Spanien 476<br />
Sri Lanka<br />
Storbritannien<br />
329<br />
och Nordirland<br />
769<br />
Sudan 611<br />
Swaziland 335<br />
Sydafrika 353<br />
Sydkorea 1 033<br />
Syrien 700<br />
Tadzjikistan 220<br />
Taiwan 505<br />
Tanzania 254<br />
Thailand 364<br />
Tjeckien 740<br />
Togo 403<br />
Trinidad och Tobago 601<br />
Tunisien 521<br />
Turkiet 569<br />
Tyskland 575<br />
Uganda 275<br />
Ukraina 671<br />
Ungern 565<br />
Uruguay 421<br />
USA 704<br />
Uzbekistan 384<br />
Venezuela 511<br />
Vietnam 366<br />
Vitryssland 421<br />
Zambia 496<br />
Zimbabwe 270<br />
Österrike 475<br />
Övriga länder och<br />
områden<br />
10 [koncist] • 1/2012<br />
P<br />
Q<br />
R<br />
S<br />
T<br />
U<br />
V<br />
Z<br />
Ö<br />
385<br />
DrEAMSTIME
BFN ändrar inte reglerna<br />
Beskattningen av pågående<br />
arbeten på löpande räkning<br />
har i praxis frikopplats<br />
från redovisningen. Men<br />
Bokföringsnämnden (BFN)<br />
bedömer inte att redovisningsreglerna<br />
behöver<br />
ändras.<br />
regler Det konstaterar BFN<br />
i ett brevsvar till Far, <strong>som</strong><br />
begärt ändring av Bokföringsnämndens<br />
regler. Följderna<br />
av frikopplingen i praxis har<br />
på <strong>se</strong>nare tid varit, och är<br />
fortfarande, föremål för debatt<br />
i <strong>tidningen</strong> Balans.<br />
baKgrunden är ett rättsfall<br />
från Högsta förvaltningsdomstolen,<br />
HFD 2011 ref. 20,<br />
där domstolen fastställde att<br />
skattereglerna för pågående<br />
arbeten på löpande räkning är<br />
frikopplade från hur arbetena<br />
behandlas i redovisningen.<br />
Följden blev att endast fakturerade<br />
arbeten beskattades.<br />
Efter domen ansåg Far att<br />
vissa punkter, samt därtill<br />
hörande kommentarstext, i<br />
BFNAR 2003:3 Redovisning<br />
av intäkter skulle strykas. Det<br />
handlade närmare bestämt<br />
om punkterna 30, 45 och 46,<br />
där den så kallade alternativregeln<br />
regleras. Enligt denna<br />
regel behöver inte ett företag<br />
redovisa värdet av det under<br />
perioden nedlagda arbetet och<br />
det levererade eller förbrukade<br />
materialet <strong>som</strong> intäkt förrän<br />
tjänsten fakturerats.<br />
men bfn menar att den<br />
aktuella domen inte prövat<br />
den goda redovisnings<strong>se</strong>den.<br />
Domstolen har helt enkelt inte<br />
tagit ställning till frågan om<br />
vilka sätt att redovisa pågående<br />
arbete på löpande räkning <strong>som</strong><br />
är förenliga med årsredovisningslagen<br />
och god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />
Alternativregeln är en regel<br />
<strong>som</strong> får, men inte måste, till-<br />
lämpas av alla slag av företag.<br />
Det skiljer den från den i<br />
domen prövade skatteregeln,<br />
<strong>som</strong> är begränsad till vissa<br />
uppräknade branscher. BFN<br />
an<strong>se</strong>r inte att alternativregeln<br />
står i strid med årsredovisningslagen.<br />
Att ta bort den<br />
skulle försvåra redovisningen<br />
för dem <strong>som</strong> redan tillämpar<br />
den. Och att ta bort en förenklingsregel<br />
skulle dessutom<br />
gå stick i stäv med nämndens<br />
uppdrag att förenkla för<br />
företagen.<br />
[BOKFÖRINgSNäMNDEN, DNR 11-105]<br />
läs mer<br />
HFD rätar ut frågetecken kring<br />
det kopplade området<br />
Koncist nr 5/2011 s. 6<br />
Kopplat eller inte kopplat?<br />
Nytt från revisorn nr 1/2011 s. 31<br />
Pågående arbeten på löpande<br />
räkning<br />
Nytt från revisorn nr 3/2006, s. 18<br />
ANNONS<br />
ingen ändring av<br />
referensräntan<br />
regler Riksbanken har fastställt<br />
referensräntan till 2,0 procent<br />
för perioden 1 januari–30 juni<br />
2012. Det innebär att referensräntan<br />
är oförändrad jämfört<br />
med andra halvåret 2011. Referensräntan<br />
fastställs för varje<br />
kalenderhalvår och motsvarar<br />
Riksbankens<br />
reporänta<br />
vid utgången<br />
av<br />
föregående<br />
halvår<br />
avrundat, om så behövs, till<br />
närmast högre halva procentenhet.<br />
Den reporänta <strong>som</strong><br />
gällde vid bedömningen av<br />
referensräntan uppgick till<br />
1,75 procent. Referensräntan<br />
används bland annat för att<br />
beräkna dröjsmålsränta enligt<br />
räntelagen. Om inget annat har<br />
avtalats beräknas dröjsmålsräntan<br />
<strong>som</strong> referensräntan med<br />
tillägg av 8 procentenheter.<br />
[RIKSBANKEN]<br />
[koncist] • 1/2012 11<br />
DrEAMSTIME
DrEAMSTIME<br />
I framtiden kan vi ha två köplagar,<br />
en nationell och en EU-gemensam.<br />
gemensam<br />
eu-köplag<br />
En föreslagen EU-köplag<br />
krockar inte med den<br />
svenska köplagen. Riksdagen<br />
an<strong>se</strong>r att båda kan gälla<br />
parallellt med varandra.<br />
förslag EU-komissionen har<br />
lämnat ett förslag till regler<br />
för en gemensam europeisk<br />
köplag. Bakgrunden till<br />
förslaget är att kommissionen<br />
vill underlätta den gränsöverskridande<br />
handeln och därmed<br />
förbättra den inre marknadens<br />
funktion.<br />
Genom en sådan EUköplag<br />
ska man för vissa avtal<br />
kunna välja att lagen ska tilllämpas.<br />
En typsituation är ett<br />
gränsöverskridande avtal om<br />
köp av varor över internet.<br />
Om EU-köplagen väljs för ett<br />
sådant avtal ska den i sådana<br />
fall gälla i stället för den<br />
nationella avtalsrätten. Lagen<br />
ska gälla mellan företag och<br />
konsumenter, men även mellan<br />
två företag om minst ett av<br />
dem tillhör kategorin små och<br />
medelstora företag.<br />
strider en sådan EU-köplag<br />
mot subsidaritetsprincipen?<br />
Det är frågan riksdagen fått<br />
ta ställning till. Subsidaritetsprincipen<br />
är en grundprincip<br />
inom EU-rätten. Beslut ska<br />
med andra ord i första hand<br />
fattas på lokal eller nationell<br />
nivå. Men riksdagen an<strong>se</strong>r inte<br />
att förslaget krockar med den<br />
principen. I det yttrande <strong>som</strong><br />
ska lämnas till kommissionen<br />
konstateras att båda regelverken<br />
kan existera parallellt med<br />
varandra.<br />
[RIKSDAgEN, PROTOKOLL 2011/12:44]<br />
Övervakningen av<br />
Det är inte tillåtet att i realtid<br />
övervaka hur anställda<br />
utför sina arbetsuppgifter<br />
och när de tar raster. Det<br />
konstaterar Datainspektionen<br />
efter att ha granskat<br />
hur ett företag mätte sina<br />
anställdas prestationer.<br />
rättsfall Datainspektionen<br />
beslutade att inleda en granskning<br />
av ett lager- och transportföretag<br />
efter klagomål.<br />
Klagomålet gällde påståendet<br />
att det pågick en närgången<br />
och omfattande övervakning<br />
av de anställda vid varumottagningen<br />
på företaget. Enligt<br />
klagomålet användes flera av<br />
övervakningssystemen utan<br />
någon facklig förhandling.<br />
De anställda hade inte heller<br />
informerats och realtidsövervakning<br />
förekom.<br />
Bolaget uppgav att man<br />
tagit fram personuppgifter på<br />
individnivå för att kunna mäta<br />
produktivitet och kvalitet på<br />
vissa arbetsuppgifter. Företaget<br />
tog exempelvis fram alla<br />
kundreklamationer på individnivå<br />
och detta låg till grund<br />
för kvalitetsbedömningen i<br />
lönesystemet. Vidare fanns<br />
det datasystem där det var<br />
möjligt att övervaka medarbetare<br />
i realtid. Det fanns också<br />
möjlighet att ta ut tidsloggar<br />
DrEAMSTIME<br />
på vissa arbetsuppgifter för<br />
enskilda medarbetare <strong>som</strong> till<br />
exempel tagit för långa raster<br />
trots muntliga tillsägel<strong>se</strong>r.<br />
Datainspektionen bedömer att<br />
det är tillåtet att kontrollera de<br />
anställda i syfte att betala ut prestationsba<strong>se</strong>rad<br />
lön och för att<br />
kunna hålla uppföljningssamtal<br />
med de anställda. Men företaget<br />
föreläggs komplettera informationen<br />
till de anställda i enlighet<br />
med 23–25 §§ personuppgiftslagen.<br />
Det måste tydligt framgå<br />
vilka kontroller de anställda kan<br />
utsättas för, vilka ändamål kontrollerna<br />
har, hur personuppgifterna<br />
kommer att behandlas och<br />
vilka <strong>som</strong> kommer att ha tillgång<br />
till personuppgifterna.<br />
däremot an<strong>se</strong>r myndigheten<br />
att det inte är tillåtet att<br />
använda datasystemen för<br />
att i realtid övervaka hur de<br />
anställda utför sina arbetsuppgifter<br />
och när de tar raster.<br />
Datainspektionen förutsätter<br />
att företaget begränsar<br />
behörigheten till personuppgifter<br />
i sina allmänna datorer<br />
samt att nödvändiga personuppgiftsbiträdesavtalupprättas.<br />
Senast den 1 mars 2012<br />
måste företaget även lämna in<br />
en skriftlig redogörel<strong>se</strong> för hur<br />
man efterföljt föreläggandet.<br />
[DATAINSPEKTIONEN, DNR 695-2011]<br />
Sverige har i december<br />
tecknat ett nytt avtal<br />
för att förhindra<br />
skattefusk.<br />
regler Med<br />
hjälp av<br />
det nya<br />
skatteavtalet<br />
ska<br />
Skatteverket<br />
och dess<br />
motsvarighet<br />
i Uru-<br />
Företagets övervakning av sina egna<br />
uruguay delar skatteinformation<br />
guay kunna hjälpa varandra<br />
med att få fram information<br />
i skatteärenden. Nordiska<br />
ministerrådet har drivit ett<br />
projekt i ett par år för att få<br />
till stånd fler informationsutbytesavtal.<br />
Det nu tecknade<br />
avtalet är det <strong>se</strong>naste resultatet<br />
i det arbetet.<br />
Avtalet är överlämnat till<br />
riksdagen. Det börjar gälla<br />
först efter riksdagens godkännande.<br />
[SVERIgES INTERNATIONELLA<br />
ÖVERENSKOMMELSER (SÖ)]<br />
12 [koncist] • 1/2012
de anställda var för hård<br />
anställda var för hård. Datainspektionen slår ner på att övervakningen skedde i realtid. Så fick inte företaget kontrollera arbetsuppgifter och raster.<br />
ANNONS<br />
[koncist] • 1/2012 13<br />
DrEAMSTIME
Tjuvar<br />
på företaget<br />
– ett vanligt<br />
problem<br />
interna oegentligheter kostar årligen företagen stora summor.<br />
ekobrott blir allt vanligare, mer än vart femte svenskt företag är<br />
drabbat. samtidigt är benägenheten att polisanmäla brotten lägre<br />
i sverige än internationellt.<br />
V<br />
ar går grän<strong>se</strong>n, vad är okej att ta med<br />
sig hem från jobbet? En pärm? En<br />
penna? Ett äpple?<br />
– Det är en intressant fråga att<br />
diskutera. Många tycker att det är okej<br />
att ta med en penna hem men skulle inte plocka<br />
med sig en hundralapp ur kassan, säger Leif Hedin,<br />
internrevisor på Forex Bank.<br />
En verksamhet <strong>som</strong> hanterar kontanter, <strong>som</strong><br />
exempelvis en bank eller en affär, är i högre grad<br />
utsatt för risken för interna oegentligheter än en<br />
verksamhet <strong>som</strong> inte öppet hanterar kontanter.<br />
Men även andra verksamheter kan drabbas. I<br />
grunden handlar det om två saker konstaterar<br />
Leif Hedin. Att våga prata om oegentligheter och<br />
därigenom öka riskmedvetenheten samt att anställa<br />
rätt personer.<br />
Han får medhåll av Torbjörn Wikland, tidigare<br />
internrevisionschef på Försäkringskassan och ansvarig<br />
för riskhantering på Regeringskansliet, i dag<br />
föreläsare och författare i ämnet.<br />
– alla är potentiella förövare, det är den<br />
utgångspunkten man måste ha. Det handlar sällan<br />
om att speciella människor begår brott utan mest<br />
om att brister i kontrollen och arbetsklimatet skapar<br />
möjligheter för personer med ekonomiska eller<br />
andra problem, säger han.<br />
Torbjörn Wikland menar att i Sverige är vi bra<br />
på att agera när något väl har hänt. Jurister, press-<br />
<strong>se</strong>kreterare och ledning vet vad de ska göra inom<br />
organisationen. Men det mest produktiva är att<br />
vidta åtgärder innan något inträffar.<br />
– Vi måste våga diskutera frågan. I USA är man<br />
mer rättfram och diskuterar interna oegentligheter,<br />
det gör vi inte här, säger han.<br />
flera undersöKningar visar att den vanligaste<br />
förövaren vid interna brott är en medelålders<br />
man på relativt hög position i företaget. Torbjörn<br />
Wikland menar att man även kring det<br />
har en mer öppen attityd i USA.<br />
– Där utgår man från att ledningen är den<br />
största riskfaktorn. ”Management override”<br />
kallar man det för. För dem <strong>som</strong> sitter på<br />
makten kan det vara frestande att utnyttja<br />
möjligheterna <strong>som</strong> finns, säger han.<br />
Då och då avslöjas interna oegentligheter i<br />
media, bland annat har det skrivits om hur en<br />
av Försäkringskassans anställda förskingrade 39<br />
miljoner kronor och hur en rektor förskingrade<br />
40 000 kronor ur skolre<strong>se</strong>kassan. Interna oegentligheter<br />
inträffar, på alla nivåer i samhället.<br />
– Ingen vet egentligen hur mycket <strong>som</strong> förekommer,<br />
vi vet bara att det upptäcks mer och mer.<br />
Men det spelar ingen roll, det viktiga är att vi tittar<br />
över vilka åtgärder vi kan vidta för att komma åt<br />
problemen, säger Torbjörn Wikland.<br />
Först och främst är det viktigt att ledningen<br />
inom företaget är tydlig med att det<br />
14 [koncist] • 1/2012
[koncist] • 1/2012 15<br />
DrEAMSTIME
”Man ska kunna<br />
rapportera<br />
till en högre<br />
chef att man<br />
misstänker<br />
oegentligheter<br />
utan att<br />
behöva vara<br />
rädd för att<br />
på något sätt<br />
straffas.<br />
"Alla är potentiella förövare, det är den utgångspunkten man måste ha" säger Torbjörn Wikland, tidigare internrevisionschef<br />
är en fråga <strong>som</strong> prioriteras och att man tar interna<br />
kontroller på allvar. Det är också viktigt att kommunicera<br />
ut till sina anställda vilka regler <strong>som</strong> gäller,<br />
vilken typ av övervakning man har på företaget<br />
samt informera om inträffade incidenter. Det är<br />
också viktigt att ha ett klimat inom företaget <strong>som</strong><br />
tillåter att man berättar om man misstänker något.<br />
– Man ska kunna rapportera till en högre chef<br />
att man misstänker oegentligheter utan att behöva<br />
vara rädd för att på något sätt straffas. Tyvärr är<br />
det inte alltid så i dag vilket förhindrar människor<br />
att agera <strong>som</strong> whistleblowers, säger Torbjörn<br />
Wikland.<br />
att ha interna rutiner <strong>som</strong> försvårar för eventuella<br />
bedragare är också viktigt. Exempelvis kan det<br />
handla om att man aldrig låter en ensam person an-<br />
svara för utbetalningar, utan att man har ett system<br />
där två eller fler personer delar på ansvaret.<br />
– Det stoppar inte något till 100 procent, men<br />
det försvårar och det är viktigt, säger Torbjörn<br />
Wikland.<br />
redan vid reKryteringsproces<strong>se</strong>n ska man ha<br />
frågan om oegentligheter för ögonen.<br />
– Vilka människor får vi in i företaget? Hur<br />
utbildar och fortbildar vi dessa i vad <strong>som</strong> gäller och<br />
hur följer vi upp dem? säger Leif Hedin.<br />
Han betonar att det i första hand inte handlar<br />
om att kontrollera sina anställda utan snarare om<br />
att skydda dem. Om det upptäcks på arbetsplat<strong>se</strong>n<br />
att 5 000 kronor fattas i kassan och det i princip<br />
är så att vem <strong>som</strong> helst kan ha gjort det blir det<br />
en obehaglig stämning på arbetsplat<strong>se</strong>n. Ett stort<br />
16 [koncist] • 1/2012
på Försäkringskassan.<br />
ansvar faller på arbetsgivaren att skapa en miljö där<br />
alla inte kan bli misstänkta om något inträffar.<br />
– Man måste ha en kultur där chefen förstår att<br />
det är viktigt att följa satta regler och få in rätt personer<br />
på rätt plats. Det är viktigt med triv<strong>se</strong>l och<br />
tillit och att känna sina kollegor, på ett sätt blir det<br />
en sorts social kontroll. Det kan hända saker över<br />
åren för de anställda <strong>som</strong> påverkar dem, exempelvis<br />
att man skiljer sig eller utvecklar ett beroende,<br />
säger Leif Hedin.<br />
den sociala Kontrollen skapar god stämning,<br />
och en bra relation till sina kollegor gör att det blir<br />
svårare för en person att ”gå över grän<strong>se</strong>n” och<br />
göra något <strong>som</strong> innebär att han eller hon sviker<br />
kollegorna.<br />
– Det går att ha hur många kontroller <strong>som</strong> helst,<br />
DrEAMSTIME<br />
”Det går att ha hur många<br />
kontroller <strong>som</strong> helst, men<br />
med ”fel” anställda kommer<br />
du ändå att få problem.<br />
[oegentligheter inom företag]<br />
Vanliga brott är bokföringsbrott, skattebrott, bedrägeri, förskingring, olovligt förfogande<br />
och osant intygande.<br />
Mindre företag drabbas oproportionerligt hårt. De har ofta inte samma interna<br />
kontroll <strong>som</strong> stora företag.<br />
För att minska risken att utsättas för interna oegentligheter kan ett bra tips vara<br />
att samråda med företagets revisor <strong>som</strong> redan är van vid frågorna och företagets<br />
förhållanden. Under alla omständigheter är det viktigt att:<br />
‒ Våga diskutera frågan och vara produktiv innan något händer.<br />
‒ Göra en riskanalys inom företaget för att <strong>se</strong> vilka risker <strong>som</strong> är de mest vä<strong>se</strong>ntliga.<br />
‒ Se över vilka kontrollsystem <strong>som</strong> finns inom företaget och om dessa finns inom<br />
de identifierade riskområdena.<br />
‒ Vara noga vid rekryteringen och <strong>se</strong> till att du får in rätt personer i företaget.<br />
‒ Se till att nyanställda får ta del av de regelverk <strong>som</strong> finns.<br />
‒ Skapa ett arbetsklimat <strong>som</strong> möjliggör för anställda att rapportera misstänkta<br />
oegentligheter utan att riskera att ”bli bestraffade”.<br />
men med ”fel” anställda kommer du ändå att få<br />
problem. Reglerna <strong>som</strong> man har inom företaget<br />
är ett sätt att stödja de anställda att göra rätt, inte<br />
kontrollera dem, säger Leif Hedin.<br />
Torbjörn Wikland talar om riskparadoxen. Den<br />
innebär att möjligheterna att förhindra en incident<br />
är stora innan det inträffar, men då är ofta viljan<br />
att agera liten. När incidenten väl inträffar är viljan<br />
att göra något stor, men då är möjligheten att agera<br />
liten.<br />
– Vi måste minska gapet, få företagare och andra<br />
att förstå riskerna och att det faktiskt är möjligt att<br />
i stor utsträckning motverka incidenter om man<br />
agerar tidigt och tar frågan på allvar. Riskarbete<br />
behöver inte kosta något om man har byggt in det<br />
<strong>som</strong> en naturlig del i verksamheten, säger Torbjörn<br />
Wikland.<br />
[koncist] • 1/2012 17<br />
DrEAMSTIME
nya regler 2012<br />
så här i början på det nya året sammanfattar vi tradition<strong>se</strong>nligt ett antal av höstens<br />
riksdagsbeslut. För en fylligare genomgång av de respektive ämnena finns hänvisningar<br />
till de artiklar <strong>som</strong> beskrivit nyheterna på förslagsnivå.<br />
sänkt moms på<br />
restaurangtjänster<br />
Mervärdesskatten på restaurang-<br />
och cateringtjänster har<br />
sänkts från 25 procent till 12<br />
procent från och med i år. Det<br />
innebär att samma skattesats<br />
gäller för sådana tjänster <strong>som</strong><br />
för livsmedel. Samtidigt har<br />
en justering gjorts av reglerna<br />
om HUS-avdrag (skattereduktion<br />
för hushållsarbete<br />
och ROT-arbete). Ändringen<br />
innebär att tjänster <strong>som</strong> ur<br />
momssynvinkel är restaurang-<br />
och cateringtjänster inte utgör<br />
hushållsarbete i inkomstskattelagens<br />
mening. På så sätt<br />
undviks att de tjänster <strong>som</strong><br />
omfattas av momssänkningen<br />
samtidigt kan få HUS-avdrag.<br />
DrEAMSTIME<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 11<br />
Det så kallade schablonbeloppet<br />
i förenklingsregeln<br />
har ändrats den 1 januari<br />
2012. Förenklingsregeln<br />
innebär att gränsbeloppet<br />
för beskattning av utdelning<br />
för delägare i ett fåmansföretag<br />
schablonberäknas.<br />
Utdelning <strong>som</strong> uppgår till<br />
schablonbeloppet beskattas<br />
[nyA rEglEr 2012]<br />
expertskatten har förenklats<br />
De så kallade expertskattereglernas<br />
förut<strong>se</strong>barhet har<br />
kriti<strong>se</strong>rats. Reglerna har därför<br />
förenklats från och med 2012.<br />
Ändringen innebär att arbetstagare<br />
med en månadslön<br />
överstigande två prisbasbelopp<br />
(88 000 kronor för 2012) alltid<br />
ska an<strong>se</strong>s uppfylla de villkor<br />
<strong>som</strong> gäller för kompetens<br />
med mera <strong>som</strong> krävs för att<br />
expertskattereglerna ska kunna<br />
tillämpas. De grundläggande<br />
villkoren för expertskatt måste<br />
dock även fortsättningsvis vara<br />
uppfyllda – arbetstagaren får<br />
inte vara svensk medborgare<br />
eller ha varit bosatt eller vistats<br />
stadigvarande i Sverige någon<br />
gång under de <strong>se</strong>naste fem åren.<br />
Vidare får arbetstagaren inte<br />
ha för avsikt att vistas i Sverige<br />
under längre tid än fem år.<br />
Arbetsgivaren måste också höra<br />
hemma i Sverige.<br />
Även fortsättningsvis går det<br />
att få expertskatt vid lägre inkomster<br />
än två prisbasbelopp.<br />
I sådana fall ska dock samma<br />
kompetensprövning ske <strong>som</strong><br />
hittills har gällt generellt.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 14<br />
Ändrade regler för fåmansföretagare<br />
<strong>som</strong> inkomst av kapital till<br />
20 procent. Detta schablonbelopp<br />
har nu ändrats från<br />
2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp.<br />
För inkomståret 2012<br />
(2013 års taxering) motsvarar<br />
det 143 275 kronor.<br />
En takregel har vidare<br />
införts för beskattning av<br />
utdelning i inkomstslaget<br />
tjänst. Regeln innebär att<br />
utdelning från ett företag till<br />
den skattskyldige och närstående<br />
inte ska tjänstebeskattas<br />
till ett högre belopp än 90<br />
inkomstbasbelopp (motsvarar<br />
4 914 000 kronor för inkomståret<br />
2012).<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 10<br />
18 [koncist] • 1/2012<br />
DrEAMSTIME
Ändrad beräkning av<br />
förmånsvärde för miljöbilar<br />
Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa<br />
miljöbilar har förlängts till den 31 december 2013. Förlängningen<br />
gäller dock endast för miljöbilar <strong>som</strong> är utrustade med teknik för<br />
drift med elektricitet <strong>som</strong> tillförs genom laddning från yttre energikälla<br />
och miljöbilar <strong>som</strong> drivs med annan gas än gasol. För sådana<br />
bilar sätts förmånsvärdet ned till 60 procent av förmåns värdet för<br />
motsvarande konventionella bil,<br />
dock högst med 16 000 kronor. läs mer Koncist nr 10/2011 s. 12<br />
ny premie för<br />
supermiljöbilar<br />
Regeringen vill stimulera försäljningen<br />
av personbilar med väldigt<br />
låga utsläpp av koldioxid. En så<br />
kallad supermiljöbilspremie har<br />
införts från och med den 1 januari<br />
2012. Transportstyrel<strong>se</strong>n kommer<br />
att hantera prövning, administration<br />
och utbetalning av premien.<br />
En supermiljöbil får inte släppa<br />
ut mer än 50 gram koldioxid per<br />
kilometer vid blandad körning.<br />
Premien kommer att vara 40 000<br />
kronor om ägaren är en privatperson.<br />
Om ägaren är ett företag eller<br />
annan organisation gäller att premien<br />
kommer att vara 35 procent av prisskillnaden<br />
mellan nybilspri<strong>se</strong>t för en<br />
supermiljöbil och närmast jämförbara<br />
bils pris, dock högst 40 000 kronor.<br />
Premien inte får kombineras med<br />
andra former av statliga eller kommunala<br />
stöd för inköp av supermiljöbilar.<br />
utökad avdragsrätt<br />
för forskning<br />
och utveckling<br />
Rätten att dra av utgifter för<br />
forskning och utveckling<br />
utvidgas till att av<strong>se</strong> sådan<br />
forskning och utveckling <strong>som</strong><br />
företaget kan ha ett rimligt intres<strong>se</strong><br />
av <strong>se</strong>tt till verksamheten<br />
<strong>som</strong> helhet. Hittills har gällt<br />
att avdragsrätten begränsats till<br />
forskning och utveckling <strong>som</strong><br />
har samband med företagets<br />
kärnverksamhet.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 14<br />
[nyA rEglEr 2012]<br />
Höjd räntefördelningsränta<br />
Räntesat<strong>se</strong>n för positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan<br />
plus 5 procentenheter till statslåneräntan plus 5,5 procentenheter.<br />
Genom positiv räntefördelning kan delägare i handelsbolag och<br />
enskilda näringsidkare flytta en del av sin inkomst av näringsverksamhet<br />
till lägre beskattad<br />
inkomst av kapital. Ändringen läs mer Koncist nr 10/2011 s. 11<br />
trädde i kraft den 1 januari 2012.<br />
Höjt schablonavdrag vid uthyrning<br />
Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostad<br />
eller hyresrätt har höjts från 18 000 till 21 000 kronor<br />
den 1 januari 2012. Höjningen gäller även schablonavdraget vid<br />
försäljning av produkter från<br />
den egna bostaden (till exempel läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />
trädgårdsprodukter eller ved).<br />
lundinreglerna<br />
har avskaffats<br />
Avsikten med de så kallade<br />
Lundinreglerna, <strong>som</strong> infördes i<br />
mitten av 1960-talet, var att förhindra<br />
kringgående av det andra<br />
ledet i dubbelbeskattningen<br />
av inkomster från företag. Då<br />
skattemiljön påtagligt ändrats<br />
<strong>se</strong>dan dess har Lundinreglerna<br />
inte längre någon nämnvärd<br />
funktion. Reglerna har därför<br />
slopats från och med den 2<br />
januari 2012. För att förhindra<br />
skatteplanering med anledning<br />
av avskaffandet har en ny generell<br />
regel införts <strong>som</strong> innebär<br />
att avdrag för nedskrivning och<br />
förlust på lagerandelar bara får<br />
göras om värdenedgången eller<br />
förlusten är verklig.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 7<br />
Ändrad tidsfrist<br />
för skalbolagsdeklaration<br />
Tidsfristen inom vilken en<br />
skalbolagsdeklaration ska<br />
lämnas förlängs från 30 dagar<br />
till 60 dagar. Vid alla typer av<br />
skalbolagsdeklarationer är det<br />
numera möjligt att räkna tiden<br />
för att lämna deklarationen<br />
antingen från avyttringstidpunkten<br />
eller från köparens<br />
tillträde till andelen eller<br />
delägarrätten. Detsamma gäller<br />
tidpunkten för upprättande av<br />
det särskilda bokslut <strong>som</strong> ska<br />
läggas till grund för inkomstberäkningen.<br />
De nya reglerna<br />
gäller från den 31 december<br />
2011.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 7<br />
Höjd gräns<br />
för re<strong>se</strong>avdrag<br />
Beloppsgrän<strong>se</strong>n för avdrag<br />
för resor till och från arbetet<br />
samt inställel<strong>se</strong>resor har höjts<br />
från 9 000 till 10 000 kronor.<br />
Ändringen gäller från och med<br />
inkomståret 2012.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 12<br />
[koncist] • 1/2012 19<br />
DrEAMSTIME
Ändrade regler för investeringsfonder<br />
Från och med den 1 januari<br />
2012 är svenska investeringsfonder<br />
inte längre skattskyldiga för<br />
inkomst av tillgångar <strong>som</strong> ingår<br />
i fonden. För att kompen<strong>se</strong>ra<br />
staten för de minskade skatteintäkter<br />
<strong>som</strong> detta innebär ska<br />
andelsägare i en investeringsfond,<br />
svensk eller utländsk, ta<br />
upp en schablonintäkt motsvarande<br />
0,4 procent av värdet på<br />
andelsägarens fondandelar vid<br />
kalenderårets utgång. Reglerna<br />
gäller både för fysiska personer<br />
och juridiska personer. Fysiska<br />
personer tar upp schablonintäkten<br />
i inkomstslaget kapital och<br />
juridiska personer i inkomst-<br />
Beskattningen av kapitalförsäkring ändras<br />
Sparande i kapitalförsäkring<br />
beskattas schablonmässigt med<br />
ett kapitalunderlag <strong>som</strong> grund.<br />
För svenska kapitalförsäkringar<br />
är försäkringsföretaget<br />
skattskyldigt för avkastningsskatt<br />
beräknad på ett kapitalunderlag<br />
motsvarande värdet<br />
av tillgångarna vid beskattningsårets<br />
ingång efter avdrag<br />
för finansiella skulder vid<br />
samma tidpunkt.<br />
För att förhindra att avkast-<br />
ningsskatt undviks genom att<br />
värdet av en kapitalförsäkring<br />
tas ut i slutet av ett år och<br />
<strong>se</strong>dan återförs genom en premieinbetalning<br />
efter årsskiftet<br />
har den 1 januari 2012 införts<br />
ändrade regler för beräkning<br />
av kapitalunderlaget. Numera<br />
ska kapitalunderlaget för en<br />
kapitalförsäkring ökas med<br />
värdet av de premier <strong>som</strong><br />
betalats under året. För premier<br />
<strong>som</strong> betalats under andra<br />
en ny lag för skatteförfarandet<br />
Bestämmel<strong>se</strong>rna för skatteförfarandet<br />
har hittills varit<br />
utspritt på flera lagar. Den 1<br />
januari 2012 trädde emellertid<br />
en ny skatteförfarandelag i<br />
kraft <strong>som</strong> samlar regelverket<br />
om skatteförfarandet i en lag<br />
och <strong>som</strong> ersätter många av de<br />
gamla lagarna.<br />
Den nya lagen innehåller<br />
också vissa ändringar i sak.<br />
Kort innebär ändringarna<br />
bland annat följande.<br />
Möjligheterna att<br />
använda deklaration<strong>som</strong>bud<br />
utvidgas.<br />
Juridiska personer ska<br />
inte längre deklarera<br />
den 2 maj. Denna<br />
tidpunkt ersätts<br />
med fyra deklarationstidpunkter<br />
(1 mars, 1 juli,<br />
1 november, 15<br />
december)<br />
<strong>som</strong> är<br />
beroende<br />
av<br />
vilket<br />
beskattningsår<br />
den juridiska personen har.<br />
De ändrade deklarationstidpunkterna<br />
ska tillämpas första<br />
gången på det beskattningsår<br />
<strong>som</strong> börjar den 1 februari 2012<br />
eller <strong>se</strong>nare. Fysiska personers<br />
ska fortfarande deklarera<br />
<strong>se</strong>nast den 2 maj.<br />
Preliminär skatt betalas<br />
alltid för beskattningsår. Debiterad<br />
preliminär<br />
skatt betalas<br />
från och<br />
med<br />
beskattningsårets<br />
andra<br />
månad till<br />
och med månaden<br />
DrEAMSTIME<br />
[nyA rEglEr 2012]<br />
slaget näringsverksamhet.<br />
Någon regeländring görs inte<br />
när det gäller beskattningen av<br />
utdelning till andelsägare och<br />
kapitalvinst vid försäljning av<br />
andelar i investeringsfonder.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 12<br />
halvan av beskattningsåret ska<br />
dock endast halva värdet läggas<br />
till kapitalunderlaget.<br />
För att beskattningen av<br />
kapitalförsäkring ska vara neutral<br />
i förhållande till sparande<br />
på investeringssparkonto ska<br />
kapitalunderlaget multipliceras<br />
med statslåneräntan den 30 november<br />
året före beskattningsåret.<br />
Resultatet ska beskattas<br />
med 30 procent i stället för<br />
<strong>som</strong> hittills 27 procent.<br />
efter beskattningsårets utgång.<br />
Helårsredovisning av moms<br />
behålls. Däremot tas möjligheten<br />
bort att redovisa mom<strong>se</strong>n i<br />
inkomstdeklarationen. Mom<strong>se</strong>n<br />
ska från och med 2013 alltid<br />
redovisas i en skattedeklaration.<br />
För den <strong>som</strong> för 2013<br />
har en redovisningsperiod <strong>som</strong><br />
motsvarar ett kalenderår ska<br />
redovisning och betalning ske<br />
den 26 februari 2014.<br />
Dagens F-skatt<strong>se</strong>del ersätts<br />
med ett godkännande för Fskatt.<br />
Rättsverkningarna knyts<br />
till godkännandet <strong>som</strong> sådant<br />
och åberopande av detta. Ett<br />
åberopande i en faktura till<br />
exempel bör alltså numera<br />
hänvisa till att man är ”Godkänd<br />
för F-skatt”.<br />
Bestämmel<strong>se</strong>rna om<br />
skattetillägg ändras,<br />
bland annat<br />
så att de fasta<br />
nivåerna för<br />
delvis befriel<strong>se</strong> från<br />
skattetillägg tas bort och<br />
utrymmet för frivillig rättel<strong>se</strong><br />
blir större.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 20<br />
skattereduktion<br />
för gåvor<br />
Privatpersoners gåvor till ideell<br />
verksamhet kan från och med<br />
den 1 januari 2012 ge rätt till<br />
skattereduktion. Ett villkor är<br />
att gåvan består av pengar och<br />
att gåvomottagaren godkänts<br />
av Skatteverket. Andra villkor<br />
för skattereduktionen är att<br />
gåvorna uppgår till minst 200<br />
kronor per gåvotillfälle och<br />
sammanlagt till minst 2 000<br />
kronor per år. Skattereduktionen<br />
är 25 procent av gåvan,<br />
dock högst 1 500 kronor per<br />
år.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />
20 [koncist] • 1/2012
DrEAMSTIME<br />
[nyA rEglEr 2012]<br />
tre nya stoppregler för<br />
fåmansföretagares skatteplanering<br />
Tre regler har införts <strong>som</strong> ska motverka olika skatteupplägg gällande<br />
kvalificerade andelar.<br />
Den första stoppregeln rör skatteupplägg med förenklingsregeln.<br />
Enligt denna stoppregel ska en person <strong>som</strong> äger andelar i<br />
flera företag få beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln<br />
för andelar i endast ett av företagen.<br />
Den andra stoppregeln träffar fall när en andelsägare i syfte<br />
att få ett högt gränsbelopp kortvarigt höjer omkostnadsbeloppet<br />
genom tillskott. För att förhindra detta ska underlaget för årets<br />
gränsbelopp minskas med kapitaltillskott <strong>som</strong> gjorts i annat syfte<br />
än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Underlaget ska även<br />
minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant<br />
tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.<br />
Den tredje stoppregeln ska förhindra dubbelt utnyttjande av<br />
löneunderlag. Om en andel i ett företag ägts endast del av det<br />
år <strong>som</strong> löneunderlaget av<strong>se</strong>r, ska bara ersättning <strong>som</strong> betalats ut<br />
under denna tid räknas med i<br />
det löneba<strong>se</strong>rade utrymmet för läs mer Koncist nr 10/2011 s. 11<br />
andelen.<br />
Ändrade skatteregler<br />
för handelsbolagsdelägare<br />
I samband med att handelsbolagen infogades i systemet med<br />
näringsbetingade andelar år 2010 uppkom ett antal oönskade<br />
effekter <strong>som</strong> berör handelsbolagen. Dessa har nu rättats till. Det<br />
gäller tillämpningen av begränsningen i avdragsrätten för kapitalförluster.<br />
Vidare har de särskilda reglerna om underlåten beskattning<br />
vid underprisöverlåtel<strong>se</strong>r av näringsbetingade andelar<br />
utvidgats. En förändring har också införts i reglerna (25 kap. 6 §<br />
IL) om hur anskaffningsvärdet ska beräknas när en andel upphör<br />
att vara näringsbetingad.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 5<br />
investeringssparkonto – ny sparform<br />
Den 1 januari 2012 infördes en ny frivillig sparform kallad investeringssparkonto.<br />
Genom investeringssparkontot ska det vara möjligt<br />
att, antingen direkt eller via fonder, spara i aktier. Även andra<br />
finansiella instrument är tillåtna, exempelvis optioner. Avkastningen<br />
på ett investeringssparkonto schablonbeskattas. Beskattningen<br />
sker genom att en fjärdedel av ett kapitalunderlag, <strong>som</strong> tas fram på<br />
ett visst sätt, multipliceras med statslåneräntan den 30 november<br />
kalenderåret före beskattningsåret. Denna schablonintäkt beskattas<br />
i inkomstslaget kapital med<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />
30 procent.<br />
enklare att slå samman aktiebolag<br />
Som en följd av ett EU-direktiv har ändringar gjorts i aktiebolagslagen<br />
<strong>som</strong> gör det enklare att genomföra fusioner och<br />
delningar av aktiebolag. Ändringarna gäller bland annat den<br />
information <strong>som</strong> aktiebolag måste ta fram vid fusioner och<br />
delningar samt hur den ska göras tillgänglig för aktieägare och<br />
andra. Ändringarna trädde i<br />
kraft den 1 november 2011.<br />
läs mer Koncist nr 6–7/2011 s. 10<br />
Föräldrapenning<br />
till båda föräldrarna<br />
– samtidigt<br />
Det är nu möjligt för båda föräldrarna<br />
att kunna få föräldrapenning<br />
samtidigt i 30 dagar<br />
under barnets första levnadsår.<br />
Nuvarande tio dagar, så kalllade<br />
pappadagar, inom den<br />
tillfälliga föräldrapenningen<br />
kvarstår. Den nya möjligheten<br />
trädde i kraft den 1 januari<br />
2012.<br />
Jämställdhetsbonu<strong>se</strong>n<br />
förenklas<br />
Den 1 januari 2012 har jämställdhetsbonu<strong>se</strong>n<br />
förenklats<br />
och kopplas till utbetalningen<br />
av föräldrapenningen. När den<br />
förälder <strong>som</strong> tagit ut lägst antal<br />
dagar tar ut föräldrapenning<br />
på sjukpenning- eller grundnivå<br />
får vardera föräldern 50<br />
kr i jämställdhetsbonus per<br />
dag. Vid ett helt jämställt uttag<br />
av föräldrapenningen innebär<br />
det lik<strong>som</strong> hittills totalt 13 500<br />
kr i jämställdhetsbonus per<br />
barn. Tid då föräldrarna tar ut<br />
föräldrapenning samtidigt ger<br />
dock inte rätt till bonus.<br />
lättnadsreglerna<br />
för oäkta<br />
bostadsföretag<br />
Oäkta bostadsföretag får tilllämpa<br />
de så kallade lättnadsreglerna<br />
till och med utgången<br />
av 2015.<br />
läs mer Koncist nr 10/2011 s. 13<br />
[koncist] • 1/2012 21<br />
DrEAMSTIME
valutakur<strong>se</strong>r<br />
sista december<br />
Land Kod Köp Sälj<br />
Albanien, 100 Lek ALL 6,321 6,551<br />
Algeriet, 100 Dinar DZD 8,9721 9,2421<br />
Angola, 100 Kwanza AOA 7,2001 7,4331<br />
Argentina, 1 Peso ARS 1,5829 1,6379<br />
Armenien, 100 Dram AMD 1,7719 1,8289<br />
Aruba, 100 Gulden AWG 381,74 391,74<br />
Australien, 1 Dollar AUD 6,9997 7,0517<br />
Azerbajdzjan, 1 New Manat AZN 8,7061 8,9161<br />
Bahamas, 1 Dollar BSD 6,835 7,01<br />
Bahrain, 1 Dinar BHD 18,1312 18,5912<br />
Bangladesh, 100 Taka BDT 8,3321 8,5871<br />
Bermuda, 1 Dollar BMD 6,835 7,01<br />
Bolivia, 1 Boliviano BOB 0,9894 1,0144<br />
Bosnien och Hercegovina, 1 Marka BAM 4,5275 4,6775<br />
Botswana, 1 Pula BWP 0,9046 0,9396<br />
Brasilien, 1 Real BRL 3,6909 3,7309<br />
Brunei, 1 Dollar BND 5,2581 5,3881<br />
Bulgarien, 1 New Leva BGN 4,499 4,642<br />
Burma, 1 Kyat MMK 1,0618 1,0898<br />
Burundi, 100 Francs BIF 0,5141 0,5291<br />
Centralafrika, 100 Francs XAF 1,3415 1,3865<br />
Chile, 100 Peso CLP 1,3106 1,3506<br />
Colombia, 100 Peso COP 0,3517 0,3617<br />
Costa Rica, 100 Colón CRC 1,3594 1,3948<br />
Danmark, 100 Krone DKK 120,0426 120,8426<br />
Dominikanska Republiken, 1 Peso DOP 0,1768 0,182<br />
Egypten, 1 Pound EGP 1,1314 1,1644<br />
El Salvador, 1 Colon SVC 0,7814 0,8014<br />
Etiopien, 1 Birr ETB 0,3903 0,4103<br />
Euro, 1 EUR 8,9282 8,9797<br />
Fiji, 1 Dollar FJD 3,7771 3,8971<br />
Filippinerna, 1 Peso PHP 0,156 0,16<br />
För. Arabemiraten, 1 Dirham AED 1,8607 1,9087<br />
Gambia, 1 Dalasi GMD 0,2293 0,2393<br />
Georgien, 1 Lari GEL 4,075 4,195<br />
Ghana, 1 Cedi GHS 4,1175 4,2975<br />
ANNONS<br />
Land Kod Köp Sälj<br />
Gibraltar, 1 Pound GIP 10,4956 10,8456<br />
Guatemala, 1 Quetzal GTQ 0,8741 0,8981<br />
Guinea, 100 Francs GNF 0,0937 0,0977<br />
Guyana, 100 Dollar GYD 3,3499 3,4399<br />
Honduras, 1 Lempira HNL 0,3597 0,3697<br />
Hongkong, 1 Dollar HKD 0,8811 0,9011<br />
Indien, 100 Rupee INR 12,6924 13,3424<br />
Indonesien, 100 Rupiah IDR 0,0741 0,0774<br />
Irak, 1 Dinar IQD 0,0057 0,0061<br />
Iran, 100 Rial IRR 0,061 0,063<br />
Island, 100 Króna ISK 4,6616 5,6616<br />
Isreal, 1 New Shekel ILS 1,7972 1,8272<br />
Jamaica, 1 Dollar JMD 0,0791 0,0817<br />
Japan, 100 Yen JPY 8,8949 8,9534<br />
Jemen, 1 Riyal YER 0,0313 0,0323<br />
Jordanien, 1 Dinar JOD 9,7137 9,8137<br />
Kanada, 1 Dollar (Check) CAD C 6,7508 6,8008<br />
Kanada, 1 Dollar (Transfer) CAD T 6,7608 6,8008<br />
Kazakstan, 100 Tenge KZT 4,6121 4,7121<br />
Kenya, 1 Shilling KES 0,0798 0,0828<br />
Kina, 1 Yuan CNY 1,0863 1,1133<br />
Komorerna, 1 Franc KMF 0,0179 0,0185<br />
Kroatien, 1 Kuna HRK 1,176 1,196<br />
Kuwait, 1 Dinar KWD 24,6848 24,9848<br />
Laos, 100 Kip LAK 0,0853 0,0873<br />
Lesotho, 1 Maluti LSL 0,8396 0,8626<br />
Lettland, 1 Lats LVL 12,5994 12,9794<br />
Libanon, 100 Pund LBP 0,4538 0,4658<br />
Litauen, 1 Litas LTL 2,5858 2,6008<br />
Macao, 1 Pataca MOP 0,8539 0,8759<br />
Madagaskar, 100 Ariary MGA 0,3029 0,3139<br />
Makedonien, 1 Denar MKD 0,1428 0,1478<br />
Malawi, 1 Kwacha MWK 0,0416 0,043<br />
Malaysia, 1 Ringgit MYR 2,17 2,2<br />
Maldiverna, 1 Rufiya MVR 0,4411 0,4551<br />
Marocko, 1 Dirham MAD 0,765 0,845<br />
22 [koncist] • 1/2012
Land Kod Köp Sälj<br />
Mauretanien, 100 Ougiya MRO 2,3569 2,4319<br />
Mauritius, 1 Rupee MUR 0,2348 0,2418<br />
Mexiko, 1 Peso MXN 0,4887 0,4997<br />
Mocambique, 1 Metical MZN 0,2547 0,2627<br />
Moldavien, 100 Leu MDL 58,13 59,83<br />
Mongoliet, 100 Tugrik MNT 0,495 0,51<br />
Namibia, 1 Dollar NAD 0,8398 0,8628<br />
Nepal, 1 Rupee NPR 0,0796 0,0826<br />
Nigeria, 1 Naira NGN 0,0419 0,0435<br />
Norge, 100 Kroner NOK 114,6892 115,6092<br />
Nya Zeeland, 1 Dollar NZD 5,3168 5,3618<br />
Oman, 1 Rial OMR 17,8797 18,0797<br />
Pakistan, 1 Rupee PKR 0,0755 0,0785<br />
Papua Nya Guinea, 1 Kina PGK 3,2554 3,3204<br />
Paraguay, 100 Guarani PYG 0,1536 0,1586<br />
Peru, 1 Nuevo Sol PEN 2,5347 2,5997<br />
Polen, 1 Zloty PLN 2,0009 2,0534<br />
Qatar, 1 Rial QAR 1,891 1,911<br />
Rumä nien, 1 New Leu RON 2,0555 2,0855<br />
Rwanda, 100 Francs RWF 1,1317 1,1647<br />
Ryssland, 100 Rubel RUB 21,035 22,035<br />
Salomonöarna, 1 Dollar SBD 0,9438 0,9668<br />
Samoa, 1 Tala WST 2,9312 3,0062<br />
Sao Tomé & Principe, 100 Dobra STD 0,0359 0,0373<br />
Saudiarabien, 1 Riyal SAR 1,8187 1,8737<br />
Schweiz, 100 Francs CHF 734,1604 738,1604<br />
Serbien, 1 Dinar RSD 0,0842 0,0862<br />
Seychellerna, 1 Rupee SCR 0,4963 0,5183<br />
Sierra Leone, 100 Leone SLL 0,1544 0,1604<br />
Singapore, 1 Dollar SGD 5,2978 5,3478<br />
Somalia, 100 Shilling SOS 0,4199 0,4329<br />
Sri Lanka, 1 Rupee LKR 0,0599 0,0617<br />
Storbritannien, 1 Pound GBP 10,6353 10,7308<br />
Sudan, 1 Pound SDG 2,541 2,631<br />
Surinam, 1 Gulden SRD 2,0657 2,1307<br />
Swaziland, 1 Lilangeni SZL 0,8396 0,8626<br />
Land Kod Köp Sälj<br />
Sydafrika, 1 Rand ZAR 0,8308 0,8708<br />
Sydkorea, 100 Won KRW 0,5953 0,5993<br />
Syrien, 1 Pound SYP 0,126 0,1296<br />
Taiwan, 1 Dollar TWD 0,2276 0,2296<br />
Tanzania, 100 Shilling TZS 0,4305 0,4455<br />
Thailand, 1 Baht THB 0,2149 0,2239<br />
Tjeckien, 100 Koruna CZK 34,3388 34,9388<br />
Tongaöarna, 1 Pa Anga TOP 4,0647 4,1647<br />
Trinidad/Tobago, 1 Dollar TTD 1,0633 1,0933<br />
Tunisien, 1 Dinar TND 4,5696 4,6296<br />
Turkiet, 1 New Lira TRY 3,5095 3,7095<br />
Turkmenistan, 1 New Manat TMT 2,3832 2,4832<br />
Uganda, 100 Shiling UGX 0,2731 0,2841<br />
Ukraina, 100 Hryvnia UAH 84,95 87,35<br />
Ungern, 100 Forint HUF 2,8328 2,9378<br />
Uruguay, 1 Peso UYU 0,3429 0,3529<br />
USA, 1 Dollar (Check) USD 6,8809 6,9584<br />
USA, 1 Dollar (Transfer) USD 6,8909 6,9584<br />
Uzbekistan, 100 Sum UZS 0,3782 0,3932<br />
Vanuatu, 100 Vatu VUV 7,1804 7,3804<br />
Venezuela, 1 Bolivar Fuerte VEF 1,5719 1,6519<br />
Vietnam, 100 Dong VND 0,0323 0,0335<br />
Vitryssland, 100 Rubel BYR 0,0765 0,0847<br />
Västafrika, 100 Francs XOF 1,3415 1,3865<br />
Zambia, 100 Kwacha ZMK 0,1326 0,1376<br />
Östra Karibien, 1 Dollar XCD 2,5458 2,6108<br />
ANNONS<br />
Källa: S-E-Banken<br />
[koncist] • 1/2012 23<br />
DrEAMSTIME
frågor & svar<br />
… om redovisning<br />
glöm inte skriva under årsbokslutet DrEAMSTIME<br />
Jag har ett litet företag<br />
och driver detta i en enskild<br />
näringsverksamhet.<br />
Jag behöver inte upprätta årsredovisning<br />
men ska upprätta årsbokslut.<br />
Räknas mina rapporter <strong>som</strong><br />
jag får fram i mitt bokföringsprogram<br />
<strong>som</strong> ett sådant bokslut – eller<br />
måste jag göra något ytterligare?<br />
Nej, den balans- och resultaträkningsrapport<br />
<strong>som</strong> kan tas fram i ett<br />
bokföringsprogram är inte ett<br />
årsbokslut. Bokföringslagen (BFL)<br />
ställer högre krav på informationen <strong>som</strong> ska<br />
lämnas i ett årsbokslut än vad en balans- och<br />
resultaträkningsrapport visar.<br />
Varje företag ska enligt sjätte kapitlet i BFL<br />
avsluta sitt räkenskapsår antingen med en årsredovisning<br />
eller med ett årsbokslut. Enskilda<br />
näringsidkare ska avsluta sin löpande redovisning<br />
med ett årsbokslut. Mindre enskilda<br />
näringsidkare får om de har en nettoomsättning<br />
<strong>som</strong> normalt uppgår till högst tre miljoner kronor<br />
i stället avsluta sin löpande redovisning med<br />
ett förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § BFL).<br />
när årsboKslutet upprättas ska detta göras<br />
på ett överskådligt sätt och enligt god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />
När man gör årsbokslutet ska man<br />
beakta vissa regler i årsredovisningslagen <strong>som</strong><br />
rör värdering och periodi<strong>se</strong>ring.<br />
ANNONS<br />
Årsbokslutet ska innehålla en resultaträkning<br />
och en balansräkning. Till dessa ska det finnas<br />
tilläggsupplysningar. De tilläggsupplysningar<br />
<strong>som</strong> ska lämnas är:<br />
vilka redovisningsprinciper <strong>som</strong> använts<br />
för att värdera tillgångar, avsättningar och<br />
skulder,<br />
hur värdet på varje post <strong>som</strong> redovisas <strong>som</strong><br />
anläggningstillgång har beräknats, samt<br />
hur stor del av de totala skulderna <strong>som</strong> förfaller<br />
till betalning <strong>se</strong>nare än ett år efter balansdagen.<br />
En enskild näringsidkare ska även använda sig<br />
av årsredovisningslagens uppställningsschema<br />
för balans- och resultaträkningar. Dessutom<br />
kan en enskild näringsidkare använda sig av de<br />
förkortade balans- och resultaträkningarna.<br />
det är ocKså viKtigt att årsbokslutet undertecknas.<br />
Det ska även framgå vilken dag <strong>som</strong><br />
den enskilda näringsidkaren undertecknade<br />
årsbokslutet.<br />
Väljer företaget att i stället göra ett förenklat<br />
årsbokslut så ska detta bestå av en<br />
resultaträkning och en balansräkning samt<br />
vara upprättat enligt god redovisnings<strong>se</strong>d.<br />
Även det förenklade årsbokslutet ska vara<br />
undertecknat och det ska framgå vilken dag<br />
detta skedde. Bokföringsnämnden har gett ut<br />
ett allmänt råd om förenklat årsbokslut för<br />
enskild näringsidkare (BFNAR 2006:1). Där<br />
finns en uppställning hur årsbokslutet ska <strong>se</strong><br />
ut. Bokföringsnämnden har även gett ut ett<br />
motsvarande regelverk för ideella föreningar<br />
(BFNAR 2010:1).<br />
24 [koncist] • 1/2012
ANNONS
frågor & svar<br />
… om sKatter<br />
delbetalning av husarbete<br />
Jag har ett byggföretag<br />
och utför husarbete<br />
åt privatpersoner.<br />
Vad händer om ett sådant<br />
jobb löper över ett årsskifte, är<br />
det ok att kunden delbetalar<br />
ena året och slutbetalar andra<br />
året? Och när måste jag ansöka<br />
om utbetalning från<br />
Skatteverket?<br />
Fakturan för hela jobbet<br />
behöver inte vara slutbetald<br />
för att du ska kunna ansöka<br />
om utbetalning, däremot<br />
måste arbetet <strong>som</strong> betalningen av<strong>se</strong>r<br />
vara utfört. Om du har utfört ett<br />
husarbete och kunden bara har betalat<br />
en del av det sammanlagda fakturabeloppet<br />
ska du ansöka om utbetalning<br />
för denna del.<br />
Kring årsskiftet är det viktigt att hålla<br />
reda på datumen. Den del av fakturan<br />
<strong>som</strong> kunden betalade under 2011 måste<br />
du ansöka om utbetalning för <strong>se</strong>nast den<br />
31 januari 2012. Resterande del, <strong>som</strong> ska<br />
betalas under 2012 då arbetet är helt klart,<br />
måste inte vara hos Skatteverket förrän<br />
sista januari 2013.<br />
Om fakturan av<strong>se</strong>r både material- och<br />
arbetskostnader och det vid delbetalningen<br />
inte framgår vad betalningen av<strong>se</strong>r<br />
ska din begäran om utbetalning proportioneras<br />
mot den slutliga fördelningen av<br />
material och arbete. När kunden betalar<br />
resterande del av fakturan ansöker du om<br />
utbetalning för den delen. Även det beloppet<br />
ska då proportioneras. Ett exempel<br />
kan illustrera de olika stegen.<br />
Exempel<br />
Du har slutfakturerat 24 000 kronor för<br />
materialkostnader och 40 000 kronor för<br />
arbetskostnader, totalt 64 000 kronor. På<br />
fakturan har du lämnat avdrag för skattereduktion<br />
med 20 000 kronor, alltså halva<br />
arbetskostnaden. Kundens belopp att betala<br />
enligt fakturan blir 44 000 kronor.<br />
Kunden betalar dock bara 33 000 kronor<br />
under år 2011. Det framgår inte till vilken<br />
del betalningen av<strong>se</strong>r material- och/eller<br />
arbetskostnad. Kundens betalning på 33 000<br />
kronor motsvarar 75 % av fakturabeloppet<br />
44 000 kronor.<br />
Du <strong>som</strong> utförare ska, <strong>se</strong>nast den 31<br />
januari år 2012, ansöka om utbetalning från<br />
Skatte verket till den del du fått betalt. I det<br />
aktuella fallet får du begära utbetalning<br />
med 75 procent av det lämnade avdraget för<br />
skattereduktion. Det belopp du ska begära<br />
blir alltså 15 000 (75 % av 20 000) kronor.<br />
När kunden betalar den resterande delen<br />
av fakturan ska begäran om utbetalning<br />
göras enligt samma proportionering. Med<br />
andra ord ska du då begära utbetalning av<br />
5 000 (25 % av 20 000) kronor från Skatteverket.<br />
Det är ok att husarbeten delbetalas. Kring årsskiftet är det dock viktigt att hålla koll på datumen.<br />
26 [koncist] • 1/2012<br />
DrEAMSTIME
konferensmåltider<br />
Vårt företag anordnar<br />
konferen<strong>se</strong>r –<br />
omfattas den mat<br />
<strong>som</strong> ingår i konferen<strong>se</strong>rna<br />
av den sänkta restaurangmom<strong>se</strong>n?<br />
Det är riktigt att mom<strong>se</strong>n<br />
nyligen har sänkts på<br />
restaurang- och cateringtjänster<br />
(exkl. försäljning av<br />
alkohol). Från årsskiftet gäller den nya<br />
skattesat<strong>se</strong>n 12 procent för sådana<br />
tjänster.<br />
Det påverkar dock inte vilken moms<br />
ni <strong>som</strong> konferensarrangör ska ta ut. Annorlunda<br />
är det för ett restaurang- eller<br />
cateringföretag <strong>som</strong> ni anlitar <strong>som</strong> under-<br />
entreprenör för enbart maten. Ett sådant<br />
företag ska förstås ta ut den nya lägre<br />
momssat<strong>se</strong>n gentemot ert företag.<br />
Skatteverket <strong>se</strong>r ett konferensarrangemang<br />
<strong>som</strong> en tjänst även om den<br />
innehåller både lokal, personal, teknisk<br />
utrustning, förfriskningar och måltider.<br />
Ni ska alltså inte bryta ut de olika delarna<br />
i en sådan tjänst och ta ut olika moms.<br />
Med andra ord ska måltiderna <strong>som</strong> ingår i<br />
ett konferensarrangemang beskattas med<br />
samma skattesats <strong>som</strong> för konferen<strong>se</strong>n,<br />
det vill säga 25 procent.<br />
Om frukost ingår <strong>som</strong> en del av logi i<br />
ett konferensarrangemang gäller dock en<br />
annan skattesats. Det är en tjänst, <strong>som</strong> i<br />
likhet med resor, normalt inte an<strong>se</strong>s ingå i<br />
ett konferensarrangemang. För sådan frukost<br />
ska därför 12 procent moms tas ut.<br />
[koncist] • 1/2012 27<br />
DrEAMSTIME
frågor & svar<br />
… om personal<br />
störande ljud i kontorslandskap<br />
Finns det några<br />
gränsvärden för hur<br />
mycket buller <strong>som</strong> är<br />
tillåtet i kontorslandskap?<br />
Nej, några sådana särskilda<br />
gränsvärden för störande ljud<br />
i kontorslandskap finns inte.<br />
Däremot finns vägledande<br />
värden för olika arbetsförhållanden i<br />
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller<br />
(AFS 2005:16). Med buller menas allt<br />
oönskat ljud <strong>som</strong> är störande eller skadligt<br />
för hör<strong>se</strong>ln.<br />
Arbetsmiljöverket konstaterar att<br />
arbetsförhållandena i kontorsmiljö ställer<br />
stora krav på stadigvarande koncentra-<br />
tion och att man måste kunna föra samtal<br />
obesvärat. För sådana arbetsförhållanden<br />
anges värdet 40 dB. Värdet omfattar inte<br />
bidragande ljud från den egna verksamheten<br />
och är därför inte direkt användbart<br />
på störningar <strong>som</strong> orsakas av personalens<br />
aktiviteter.<br />
Även om några gränsvärden för<br />
störande ljud i kontorslandskap inte<br />
finns har arbetsgivaren ett ansvar för<br />
ljudmiljön. Och Arbetsmiljöverket varnar<br />
för att onödiga ljud och dålig akustik kan<br />
ge upphov till trötthet, stress och koncentrationssvårigheter.<br />
28 [koncist] • 1/2012<br />
DrEAMSTIME
tjänstledig för att flytta utomlands<br />
En av våra anställda har begärt tjänstledighet för att<br />
följa med sin make på hans utlandsstationering under<br />
ett år. Har hon rätt till en sådan ledighet?<br />
Nej, det finns ingen generell rättighet att vara tjänstledig för att följa med<br />
sin partner i samband med utlandsstationering. Vissa kollektivavtal, framför<br />
allt inom staten, kan dock ge stöd för detta. Saknas sådant kollektivavtal är<br />
det alltså upp till er <strong>som</strong> arbetsgivare att avgöra om tjänstledigheten ska<br />
beviljas eller inte.<br />
Väljer ni att bevilja tjänstledigheten bör ni skriva ett avtal <strong>som</strong> reglerar villkoren. Där<br />
bör exempelvis start- och slutdatum framgå, om ledigheten ska kunna förlängas eller avbrytas<br />
i förtid och vilken lön och vilka förmåner <strong>som</strong> ska gälla vid återgång i arbete. Det<br />
bör också framgå att ingen lön eller annan ersättning utgår under tjänstledigheten. Tänk<br />
även på att avtala om huruvida den anställda har rätt till en specifik tjänst vid återgången<br />
i arbete, eller om hon enbart är garanterad en anställning i företaget.<br />
[koncist] • 1/2012 29<br />
DrEAMSTIME
after work<br />
30<br />
spännande<br />
läsning<br />
samlar<br />
dropp<br />
förebild<br />
får<br />
lida<br />
sol på<br />
idol<br />
går hiss<br />
artiklarna<br />
skatbo<br />
drog<br />
samman<br />
bruksavtal<br />
den håller<br />
nöt<br />
på plats<br />
2<br />
ost<br />
gör kid<br />
har<br />
spår<br />
vila<br />
avkastar<br />
slavledare<br />
spel<br />
utsikter<br />
12<br />
är platt<br />
idag<br />
virus<br />
den<br />
kräver<br />
pannlampa<br />
8<br />
repet<br />
bugga<br />
6<br />
tunna<br />
thors<br />
flotte<br />
granna<br />
pinnsittare<br />
lyxbil<br />
drake<br />
kan<br />
vice<br />
vara<br />
bråk<br />
hjort<br />
as<br />
ledsagas<br />
<strong>se</strong>x<br />
appeal<br />
andreas<br />
tyrone,<br />
musiker<br />
massör<br />
mossig<br />
mineral<br />
är viss<br />
räv<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14<br />
@<br />
återtåg<br />
vin<br />
uppåt<br />
väggarna<br />
3<br />
vän i<br />
paris<br />
fisk<br />
påstår<br />
björn,<br />
filmare<br />
nya<br />
går inte<br />
allt<br />
huruvida<br />
förnuft<br />
baken<br />
13<br />
sprider<br />
nytt<br />
blomma<br />
ovan<br />
sverige<br />
9<br />
lekman<br />
kärl<br />
lager<br />
tänt<br />
kort<br />
dag<br />
enastående<br />
vattensamling<br />
11<br />
stump<br />
rad<br />
geniets<br />
ämne<br />
10<br />
usch!<br />
7<br />
lättmetall<br />
kort<br />
lekman<br />
tegyta<br />
på<br />
stubinen<br />
densamme<br />
lön<br />
har<br />
näsor<br />
skiss<br />
4<br />
för det<br />
våta<br />
1<br />
inte<br />
förut<strong>se</strong>dda<br />
kamp<br />
öras<br />
5<br />
14<br />
ingen<br />
i od
Tiden är en drog. Får man för mycket av den dör man. [TERRY PRATCHETT]<br />
en miljon svenska företag<br />
Hur många företag finns det i<br />
Sverige? För att ta reda på det<br />
har vi hämtat uppgifter från<br />
webbsidan ekonomifakta.<strong>se</strong>,<br />
<strong>som</strong> pre<strong>se</strong>nterar uppgifter från<br />
Statistiska centralbyrån <strong>som</strong><br />
det såg ut den 2 december 2011.<br />
I SCBs Företagsregister<br />
finns en bra bit över en<br />
miljon företag men en del av<br />
dessa är knappast sådana <strong>som</strong><br />
1 120 702<br />
Totalt antal företag<br />
enligt SCBs<br />
Företagsregister.<br />
[EKONOMIFAKTA.SE]<br />
1 117 297<br />
Antal företag exklusive<br />
offentliga<br />
företag.<br />
Koncist ges ut av Far Akademi AB,<br />
ett dotter bolag till Far.<br />
Far är organisationen för revisions-<br />
och rådgivningsbranschen.<br />
copyright: Far Akademi AB 2012<br />
redaKtionens adress:<br />
Box 6417, 113 82 Stockholm<br />
Tel: 08-402 75 00<br />
Fax: 08-402 75 25<br />
e-post: jesper.karlsson@far.<strong>se</strong><br />
ansvarig utgivare: Jesper Karlsson<br />
trycK: Sörmlands Grafiska 2012,<br />
ISSN 2001-0133<br />
man i vardagligt tal brukar<br />
benämna <strong>som</strong> företag, så <strong>som</strong><br />
bostadsrättsföreningar, kommuner<br />
och dödsbon. För att<br />
ge en mer rättvis bild av det<br />
svenska näringslivet bör man<br />
alltså göra vissa skärningar<br />
i statistiken. Sådana rensningar<br />
i statistiken illustreras<br />
nedan i den så kallade<br />
företagstrappan.<br />
Företagstrappan 2011<br />
1 040 535<br />
Antal företag<br />
med juridisk form<br />
<strong>som</strong> aktiebolag,<br />
handels- eller<br />
kommanditbolag,<br />
enskilda firmor<br />
samt fysiska<br />
personer.<br />
1 036 787<br />
Antal företag exklusive<br />
offentliga<br />
branscher så<strong>som</strong><br />
försvaret och<br />
offentlig förvaltning.<br />
Förra månadens kryss<br />
TUSEN NISSAN PEDAL A<br />
SKA STÅR DET<br />
KÄND HAR<br />
LIKNA PÅ KAST- FÖRUT ORKESTER DISK-<br />
ORIGINAL RULLEN<br />
KORT TRASAN<br />
SYNDROG<br />
M Å T T F A B U<br />
TVÅ<br />
I EKAN<br />
12<br />
Å R T U L L A R<br />
LURK<br />
7<br />
K A R L S L O K<br />
EN VAR<br />
AV RIFIFI-<br />
MODELL<br />
KROS-<br />
SADE<br />
FLOD<br />
HAR<br />
M A L D A OLJA R<br />
LAGER-<br />
K U P P LÄTTARE R E A<br />
OLJE-<br />
KÄLLA<br />
8<br />
SES FÖRE<br />
STORA<br />
R A P S SIFFRA E FRUKTER M<br />
GÖRS<br />
PLAN-<br />
ENLIGT<br />
TA AV<br />
INDISK<br />
A GUD I N D R A<br />
1<br />
F L Y G F R A K T<br />
KAN MAN KNIPA<br />
KÄNNS<br />
ÄR FÖRSÄKRAR<br />
KÖRS<br />
SPETS<br />
GIFTIG<br />
KALLA I LÖS<br />
AV MED<br />
JUMBO<br />
SAKTA<br />
PÅ<br />
G REPTIL<br />
PASTOR? KNIPA<br />
NÅL S III<br />
RUBBAR<br />
I STIA<br />
TALET I F SPETS N O S<br />
STAD SOM<br />
ÄNDRAT<br />
UT-<br />
IDROTT PÅ<br />
K A P E L L M Ä S T A R E NAMN<br />
TRYCK K BIBBLAN<br />
TA<br />
SLÄKTING 11<br />
15<br />
BORT<br />
DUBBA-<br />
LUDD N O P P A DES M O R F A R S M O R<br />
10<br />
VIN<br />
SÅDAN<br />
STICKA<br />
MAK-<br />
ÄMNES-<br />
VINNING<br />
RILLAR<br />
D R A ÄMNE S U S FINNS E A G A I S<br />
BÄR<br />
KOTTAR<br />
FRAN-<br />
14<br />
RÖRA<br />
2<br />
SYSKA<br />
PINSAM SIG PÅ<br />
N Ö T K Ö T T RÖR S K R I N N A<br />
BOKSTAV<br />
ALE<br />
FALLER<br />
TAS TILL<br />
HÅRT Ö S R E G N HURSA? P S I TAK A G HÖJA Ö L<br />
HÅR<br />
HAR<br />
DÅLIG<br />
BITER<br />
GIPOR<br />
OCH<br />
E D NERÅT A SF-FILM Ö Ä V E N FLYGER K N O T T RES<br />
VÄXEL-<br />
6<br />
GÅS I GÖRA<br />
SLUMP<br />
RÄTT S K E N M A N Ö V S N U T T<br />
KNEG<br />
5<br />
KULA<br />
9 VIA<br />
KAN<br />
S J U T T O N ÖDES- I D E SKÅDIS K P E R<br />
GUDINNA<br />
AGERAR<br />
FEM<br />
RADIO-<br />
I ÄNDE<br />
4<br />
FIASKO<br />
HJUL I O R O R D A B PÅ R E A G E R A<br />
BOETT<br />
I GREVÉN?<br />
SNÖRE<br />
TAN-<br />
3<br />
B A R O M E T E R SVARA GERAR R Ö R ACKORD V<br />
13<br />
ERBIUM<br />
VALDE<br />
B E R UT S E L E K T E R A D E<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15<br />
F I R A J U L M E D M Å T T A !<br />
[koncist] • 1/2012 31<br />
KÄNNER<br />
AV<br />
TRYCKET<br />
©<br />
SAMSON<br />
021-13 74 10<br />
redaKtion: Jesper Karlsson (chef redaktör),<br />
Charlotta Danielsson, Maria Elg, Lars Waldengren,<br />
Lena Sjöblom<br />
layout: Mats rimér<br />
prenumerationer: Kund<strong>se</strong>rvice<br />
Tel: 08-402 75 14 E-post: koncist@far.<strong>se</strong><br />
prenumerationspris: 475 kr exkl. moms<br />
för tio utgåvor per år<br />
annon<strong>se</strong>r: Bo Lindberg, Selective Business<br />
Telefon: 08-651 50 04<br />
Mobil: 070-895 99 66<br />
E-post: bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong><br />
DrEV-journalistiken nådde häromsistens sitt absoluta lågvattensmärke,<br />
i och med att lokalupplagans med spänning<br />
emot<strong>se</strong>dda jaktreportage i stort <strong>se</strong>tt endast behandlade<br />
alla missar <strong>som</strong> jägarna gjorde sig skyldiga till under årets<br />
älgjakt.<br />
redigeringen av detta nummer avslutades<br />
25 januari 2012. Nummer 2/2012 utkommer<br />
i vecka 9–10/2012.<br />
Koncist lagras och publiceras digitalt. Externa<br />
skribenter an<strong>se</strong>s samtycka till sådan digital<br />
publicering och arkivering.<br />
far aKademi ab har inget ansvar för direkt<br />
eller indirekt förlust eller skada av vad slag det<br />
vara må <strong>som</strong> grundar sig på använ dandet av<br />
informationen i Koncist.<br />
ts-upplaga: 86 200 (2010)<br />
Medlem av<br />
341 078<br />
TRYCKSAK
Konsumentprisindex: Basår Basår<br />
1980 (= 100) 1949 (= 100)<br />
2010 Januari 299,79 1 712<br />
Oktober 305,57 1 745<br />
December 308,73 1 763<br />
2011 Januari 306,15 1 748<br />
Februari 308,02 1 759<br />
Mars 310,11 1 771<br />
April 311,44 1 778<br />
Maj 312,02 1 782<br />
Juni 311,28 1 777<br />
Juli 311,13 1 777<br />
Augusti 311,23 1 777<br />
September 313,41 1 790<br />
Oktober 313,42 1 790<br />
November 314,16 1 794<br />
December 314,78 1 797<br />
Skatteskala 2012<br />
Beskattningsbar Skatt inom skiktet<br />
inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr<br />
– 401 100 kr 32 %<br />
401 200 kr – 574 300 kr 52 %<br />
574 400 kr – 57 %<br />
Den nedre skiktgrän<strong>se</strong>n (401 100 kr) motsvarar en taxerad inkomst<br />
före grundavdrag (brytpunkt) om 414 000 kr och den övre skiktgrän<strong>se</strong>n<br />
(574 300 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag (brytpunkt)<br />
om 587 200 kr.<br />
Statslåneränta %<br />
2003-11-30 4,71<br />
2004-11-30 3,95<br />
2005-11-30 3,26<br />
2006-11-30 3,54<br />
2007-11-30 4,16<br />
2008-11-30 2,89<br />
2009-11-30 3,20<br />
2009-12-31 3,12<br />
2010-04-30 2,80<br />
2010-06-30 2,55<br />
2010-08-31 2,28<br />
2010-11-30 2,84<br />
2010-12-31 3,20<br />
2011-04-30 3,20<br />
2011-05-31 2,87<br />
2011-06-30 2,81<br />
2011-08-31 2,04<br />
2011-11-30 1,65<br />
2011-12-31 1,58<br />
Basränta<br />
1/6 2009–31/10 2010 0 %<br />
1/11 2010–31/1 2011 1 %<br />
Genomsnittlig<br />
statslåneränta<br />
Används vid beräkning<br />
av avkastningsskatt;<br />
avkastningen är den ge<br />
%<br />
nomsnittliga statslåneräntan<br />
kalenderåret närmast före<br />
beskattnings året<br />
2007 4,13<br />
2008 3,88<br />
2009 3,10<br />
2010 2,76<br />
2011 2,57<br />
Referensränta %<br />
2010-01-01 0,5<br />
2010-07-01 0,5<br />
2011-01-01 1,5<br />
2011-07-01 2,0<br />
2012-01-01 2,0<br />
1/2 2011– 30/9 2011 2 %<br />
1/10 2011– 1 %<br />
Basbelopp<br />
Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp<br />
prisbasbelopp basbelopp<br />
2009 42 800 43 600 50 900<br />
2010 42 400 43 300 51 100<br />
2011 42 800 43 700 52 100<br />
2012 44 000 44 900 54 600<br />
Traktamenten – inrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />
Heldagstraktamente 220 kr Schablon för natt 110 kr<br />
Halvdagstraktamente 110 kr Traktamente efter 3 mån 154 kr<br />
(halvdag = avresa kl. 12.00 eller <strong>se</strong>nare,<br />
hemkomst kl. 19.00 eller tidigare)<br />
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader<br />
220 kr 154 kr 110 kr 66 kr<br />
Minskning för:<br />
Frukost, lunch och middag 198 kr 139 kr 99 kr 59 kr<br />
Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 46 kr<br />
Lunch eller middag 77 kr 54 kr 39 kr 23 kr<br />
Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 13 kr<br />
Traktamenten – utrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />
Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land<br />
(Koncist nr 1/2012, s. 10)<br />
Minskning av dagtraktamente vid:<br />
Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 %<br />
Lunch och middag 70 % Frukost 15 %<br />
Kostförmån 2012<br />
Helt fri kost<br />
frukost, lunch och middag 200 kr<br />
Fri lunch eller middag 80 kr<br />
Fri frukost 40 kr<br />
Skattefria gåvor från<br />
arbetsgivare (inkl. moms)<br />
Julgåva 450 kr<br />
Jubileumsgåva 1 350 kr<br />
företagets jubileum<br />
Minnesgåva 10 000 kr<br />
Överskrids beloppen blir allt<br />
skatte pliktigt.<br />
Repre<strong>se</strong>ntation 2012 exkl. moms<br />
Extern och intern<br />
lunch, middag, supé 90 kr<br />
Andra måltider än ovan 60 kr<br />
Revision, bolagsstämma,<br />
föreningsstämma 60 kr<br />
Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2012 %<br />
Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1946 Födda 1947–1985 Födda 1986–<br />
Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
Ålderspensionsavgift – – 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21<br />
Efterlevandepensionsavgift – – – – 1,17 1,17 0,29 0,29<br />
Sjukförsäkringsavgift – – – – 5,02 5,11 1,25 1,27<br />
Arbetsskadeavgift – – – – 0,30 0,30 0,07 0,07<br />
Föräldraförsäkringsavgift – – – – 2,60 2,60 0,65 0,65<br />
Arbetsmarknadsavgift – – – – 2,91 0,37 0,72 0,09<br />
Allmän löneavgift – – – – 9,21 9,21 2,30 2,30<br />
Summa – – 10,21 10,21 31,42 28,97 15,49 14,88<br />
[koncist] • 1/2012<br />
Bilresor 2012<br />
avdrag i tjänsten och till och från arbetet<br />
Egen bil 18,50 kr/mil<br />
Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin)<br />
6,50 kr/mil (die<strong>se</strong>l)<br />
Bilförmån 2012<br />
13 948 kr<br />
+<br />
1,24 % av nybilspri<strong>se</strong>t<br />
+<br />
9 % av nybilspri<strong>se</strong>t t.o.m. 330 000 kr<br />
+<br />
20 % av nybilspri<strong>se</strong>t överstigande<br />
330 000 kr<br />
Teater och golf vid<br />
extern repre<strong>se</strong>ntation 180 kr<br />
Personalfest 180 kr<br />
kringkostnader t.ex. lokalhyra<br />
Räntefördelning<br />
Taxering Positiv Negativ<br />
2011 8,20 % 4,20 %<br />
2012 7,84 % 3,84 %<br />
2013 7,15 % 2,65 %<br />
Periodi<strong>se</strong>ringsfond<br />
Räntebeläggning för juridiska personer<br />
Taxering Räntesats %<br />
2010 2,08<br />
2011 2,30<br />
2012 2,04<br />
2013 1,19<br />
Särskild löneskatt<br />
2012<br />
24,26 %<br />
Betalas på<br />
pensionskostn.,<br />
vissa försäkring<strong>se</strong>rsättn.,<br />
överf.<br />
till vinstandelsstiftel<strong>se</strong><br />
och passiv<br />
näringsverksamhet.