Arkeologisk utredning etapp 1.pdf - Stenungsund

Arkeologisk utredning steg 1 

Spekeröds–Apleröd 3:1, 4:3 m.fl. 

Spekeröds socken, Stenungsunds kommun 

Oscar Ortman & Magnus Rolöf 

Bohusläns museum 

Rapport 2013:2 

Spekeröds–Apleröd

Spekeröds-Apleröd 

Arkeologisk utredning steg 1 

Spekeröds-Apleröd 3:1, 4:3 m.fl., Spekeröds socken, Stenungsunds kommun 

Bohusläns museum Rapport 2013:2

ISSN 1650-3368 

Författare Oscar Ortman och Magnus Rolöf 

Grafisk form Gabriella Kalmar 

Layout, och teknisk redigering Lisa K Larsson 

Omslagsbild Foto taget av Oscar Ortman. Fotot visar Spekeröds kyrka med boplatsen Spekeröd 64:1 i förgrunden. 

Tryck Cela grafiska AB, Vänersborg 2013 

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012 

Bohusläns museum 

Museigatan 1 

Box 403 

451 19 Uddevalla 

tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 

www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

Innehåll 

Sammanfattning ....................................................................................................................................................................7 

Bakgrund ......................................................................................................................................................................................................7 

Syfte ..........................................................................................................................................................................................................................7 

Metod och genomförande ..........................................................................................................................8 

Landskapsbedömning .............................................................................................................................................8 

Naturlandskap ...............................................................................................................................................................................8 

Kulturlandskap .........................................................................................................................................................................11 

Historiskt källmaterial ...............................................................................................................................................11 

Fornlämningsmiljö ..............................................................................................................................................................11 

Fältinventeringarna .........................................................................................................................................................11 

Bedömning av kulturhistoriska miljöer .................................................................13 

Område 1 – Grav- och boplatsområde norr om Apleröd ...............13 

Område 2 – Spekeröd 36:1 ...........................................................................................................................14 

Område 3 – Kyrkomiljön vid 

Spekeröds kyrka och prästgården ................................................................................................14 

Område 4 – Agrarhistoriska lämningar vid Gåre ..............................................15 

Område 5 – Grav- och boplatsområde vid Kännestorp ...................15 

Övrigt.............................................................................................................................................................................................................16 

Slutsatser ............................................................................................................................................................................................16 

Referenser ...........................................................................................................................................................................................17 

Litteratur ...............................................................................................................................................................................................17 

Otryckta källor ...........................................................................................................................................................................17 

Tekniska och administrativa uppgifter .................................................................18 

Bilagor ..............................................................................................................................................................................................................19

4 Bohusläns museum Rapport 2013:2 

Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

Spekeröds-Apleröd 5 

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen samt närliggande kommunala kulturmiljöområden 

markerade. Skala 1:20 000.


Figur 3. De fem kulturhistoriskt intressanta delområdena inom planområdet. Skala 1:9 000.

Sammanfattning 

Stenungsunds kommun har i detaljplaneprocessen för 

avsikt att bebygga inom programområde för Spekeröd, 

Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Inför 

det fortsatta planarbetet beslöt länsstyrelsen i Västra 

Götalands län att en särskild arkeologisk utredning 

skulle utföras i två steg, varav detta är steg 1. En sådan 

utfördes av Bohusläns museum i slutet av september 

2012. 

En byråmässig kunskapssammanställning och fältinventering 

har gjorts. Utifrån detta har fem kulturhistoriskt 

intressanta områden ringats in inom planområdet 

där det kan vara befogat med ytterligare antikvariska 

åtgärder om de inte kan undantas exploatering. Möjliga 

åtgärder är utredning steg 2, kulturhistorisk dokumentation 

samt förundersökning. För de lämningar 

som omfattas av KML krävs tillstånd från Länsstyrelsen 

före ingrepp. 

Bakgrund 

Det aktuella programområde som Stenungsunds 

kommun planerar att bebygga ligger på fastigheterna 

Spekeröds-Apleröd 3:1, 4:3 m.fl. i Stenungsunds kommun, 

Västra Götalands län. Området är utpekat som 


ett utbyggnadsområde för bostäder, verksamheter och 

centrum/service. Området omfattar drygt 70 hektar. I 

och i anslutning till det aktuella planområdet finns rikligt 

med lämningar från framförallt förhistorisk men 

även historisk tid. Längs med Aneråsån finns lämningar 

som är av stort värde både ur kultur- och naturmiljöaspekter. 

Mot bakgrund av detta och områdets topografi 

beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland att en 

särskild arkeologisk utredning skulle utföras i två steg 

(LST dnr 431-18302-2012). Utredningen steg 1 utfördes 

av Bohusläns museum i slutet av september 2012 

och presenteras i föreliggande rapport. Inom ramen 

för utredningen utförde även Kula HB en historiskgeografisk 

analys och fältstudie. 

Syfte 

V. Spekeröds kyrka och prästgård, Spekeröds socken 

Beskrivning 

Syftet med utredningen steg 1 var att genom en byråmässig 

genomgång av arkivmaterial och en okulär 

besiktning ta fram planeringsunderlag inför utredning 

steg 2. 

Frågeställningen inför arbetet kretsade kring hur det 

berörda området använts under förhistorisk – historisk 

tid, samt i vilka delar av området man kan förvänta sig 

bevarade spår efter dessa aktiviteter. 

Området innefattar Spekeröds kyrka med prästgård. Omedelbart öster om nuvarande E6: an finns ett 

mindre järnåldersgravfält med ett 10-tal anläggningar. På detta höjdpartis nordvästra del är en 1/4 

milstolpe rest, intill den äldre vägsträckningen. 

Kyrkan i Spekeröd har medeltida anor. Delar av kyrkans medeltida murar finns bevarade i långhusets västra 

delar. År 1734–35 ombyggdes kyrkan och förstorades i likhet med flera andra på Inland. År 1905 fick den 

sin nuvarande utformning då korsarmar och sakristia tillkom. Interiören präglas av sekelskiftets nygotik. 

Kyrkogården präglas av olika stilideal. Den äldsta delen omramar kyrkan med en kallmur av gråsten. Ett par 

äldre gravhällar finns bevarade. 

Prästgården uppfördes år 1884 med en salsbyggnads karaktär. Troligen tillkom då även det murade 

tegelmagasin som finns i trädgården. Här finns även en sten med inskription ”No 19 Spekeröds PRGD 1817”. 

I anslutning till prästgården ligger f.d. arrendatorbostaden med manhus från år 1922. Till detta hör förutom 

ladugård ett äldre timrat magasin från tidigt 1800-tal. 

Motivering 

Välbevarad kyrkomiljö där det äldre byggnadsskicket kan studeras på såväl kyrkan som präst- och 

arrendatorbostad. Äldre landskap med fornlämningar och vägar. 

Beskrivning av kommunalt utvalt kulturhistoriskt bevarandevärt område 141505


Figur 4. Det östra utredningsområdet med gärderna runt Spekeröds prästgård. Foto Oscar Ortman. Fotot taget från öster. 

Metod och genomförande 

Utredningen genomfördes i enlighet med upprättad 

undersökningsplan: 

• En första del i steg 1-utredningen bestod av 

en genomgång av befintligt arkivmaterial samt 

en översiktlig sammanställning av publicerade 

källor. 

• En andra del bestod av en kulturgeografisk 

analys bestående av en genomgång av historiska 

kartor och akter. Denna genomfördes av 

Pär Connelid, Kula HB (se bilaga 3). 

• En tredje del bestod av en fältbesiktning i fält 

som tog sin utgångspunkt i resultatet från de 

båda första delarna. 

Landskapsbedömning 

Utredningsområdet ligger i ett fornlämningslikt område 

längs med Aneråseåns mellersta flöde. Landskapet 

utgörs av odlingsmark och före detta odlingsmark 

som är uppbruten av mindre och medelstora impediment 

och bergspartier. Det öppna odlingslandskapet 

sträcker sig längs med Aneråseån från Hakefjorden och 

upp mot Grössbyn i norr och in mot Svatedalen i öster. 

Naturlandskap 

Området runt Spekeröds kyrka och ner mot Anråseåns 

och Leråns dalgångar är uttagna som regionalt värdefullt 

odlingslandskap (1992-01-27 Klass N2K1) (Länsstyrelsens 

informationskarta GIS VG). 

Området runt Aneråsån ingår i ett större område 

av riksintresse för naturvård med beteckningen 

NRO 14121. Området omfattar både Svartedalen och 

Anråsån med dess dalgång 

Ur naturvårdshänsyn är Anråseån uttagen då den 

har ”…lek- och uppväxtområden för havsöring och lax. 

Ån har också bestånd av flodpärlmussla. Även bottenfaunan 

i vattensystemet är av intresse” (Länsstyrelsens 

informationskarta, GIS VG). 

Naturvårdshänsynen har inte vägts in i bedömningen 

av kulturmiljöerna.

Figur 5. Registrerade lämningar i och i anslutning till planområdet. Skala 1:9 000. 

Spekeröds-Apleröd 9


Figur 6. Besiktningsobjekten från den arkeologiska (BM) och den historisk-geografiska (Kula) besiktningen. Skala 1:9 000.

Kulturlandskap 

Planområdet berör en bevarandevärd kulturmiljö, som 

lyfts fram i Stenungsunds kulturmiljövårdsprogram 

från 1988. Detta är område V (140515), Spekeröds 

kyrka och prästgård. Planområdet berör två delar av 

denna kulturmiljö, direkt öster om kyrkan och söder 

om prästgården. 

Planområdet tangerar också en annan kulturmiljö, 

område IV (141504), Smundstorp-Krokslycke- 

Groland. Denna kännetecknas bland annat av en 

mycket tät fornlämningsbild, som till viss del har sin 

förlängning in i det aktuella planområdet. 

Historiskt källmaterial 

En historisk-geografisk analys har utförts av Pär 

Connelid, Kula HB. Äldre lantmäterihandlingar har 

gåtts igenom och kompletterats med en fältbesiktning. 

Resultaten från denna återfinns i bilaga 1, med en utförligare 

beskrivning av kulturlandskapet. Analysen 

har arbetats in i den samlade kulturhistoriska bedömningen 

av planområdet. 

Fornlämningsmiljö 

Inom planområdet återfinns relativt gott om lämningar, 

både i form av fasta fornlämningar (främst gravar 

och boplatser) och övriga kulturhistoriska lämningar 

(främst bytomter/gårdstomter). Ytterligare lämningar 

återfinns också direkt på gränsen eller strax utanför 

planområdet, vars fornlämningsområden (skyddsområden) 

eventuellt kan beröras. 

De registrerade fornlämningarna ligger framförallt 

på impedimenten och bergspartierna eller i direkt övergång 

till odlingsmarken. 

Registrerade FMIS-objekt i och i anslutning till planområdet 

presenteras i tabellform i bilaga 1. 

Strax öster om planområdet har i samband med vägbyggnation 

en del arkeologiska undersökningar genomförts. 

Dessa presenteras översiktligt i bilaga 4. 

Fältinventeringarna 

Kula HB genomförde en fältinventering och noterade 

åtta lämningar och platser som avspeglar den 

agrara utvecklingen i området, i form bland annat av 

Tabell 1. Sammanställning av kulturhistoriskt intressanta 

områden inom planområdet med berörda lämningar, besiktningsobjekt 

och möjliga åtgärder. 

Övrigt Förslag till åtgärd 

Övrig kulturhistorisk 

lämning 

Besiktningsobjekt 

Berörda 

fornlämningsområden 

Område Generell beskrivning Berörda fornlämningar 

Särskild utredning, eventuellt 

dokumentation av kulturhistoriska 

lämningar. Fastställa 

status för Spe 160:1 

Spekeröd 160:1 

(ev stensättning) 

Kula 1–2 (torp och 

husgrund), 

BM 9 (boplatsläge) 


(stensättning) 

- 

Grav- och 

boplatsområde 

1 

Förundersökning, alt. att området 

undantas 

Halva området 

uttaget som 

kommu nal kultur- 

- - 


(boplats) 

Boplats, 

registrerad i FMIS 

2 

miljö (141505) 

Området undantas, alt. byggnadsantikvariskt 

utlåtande 

Området ingår i 

kommunal kulturmiljö 

(141505) 

Spekeröd 100:1, 

172:1 (vägmärke 

och by/gårdstomt) 

BM 12, 14 (boplatsoch 

gravläge) 

- - 

Kyrkomiljö i äldre landskap 

med fornlämningar 

och vägar 

3 


Särskild utredning, eventuellt 

dokumentation av kulturhistoriska 

lämningar. I den mån 

Kula 6 berörs ev förundersökning 

- 

Kula 6–7 (husgrund 

och ödegårdsläge), 

BM 11 (boplatsläge) 

- - 

Ödegårdsläge 

och boplatsläge 

4 

Särskild utredning. I den mån 

fornlämning berörs förundersökning 

Området tangerar 

kommunal kulturmiljö 

(141504) 

Spekeröd 78:1, 78:2, 

78:4 (by/gårdstomter) 

Kula 4–5 (mur och 

gårdsläge), BM 10, 

15-17 (boplatslägen, 

gravläge, vägsträckning) 

Spekeröd 63:1, 136:2 

(boplatser) 

Spekeröd 17:1, 18:1, 

64:1, 147:1, 187:1 

(stensättningar och 

boplatser) 

Grav- och 


5


Figur 7. Kulturhistoriskt särskilt intressanta områden inom planområdet. Kartan visar också registrerade lämningar samt besiktningsobjekten. 

Skala 1:9 000.

husgrunder, stenmurar och vägsträckningar, men också 

ett läge för eventuell ödegård (Kula 1–8). 

Vid den arkeologiska fältbesiktningen fokuserades 

att ringa in miljöer där möjligheten att påträffa idag 

okända lämningar var högre. Detta gäller företrädesvis 

förhistoriska boplatslägen (exempelvis i gipar, sadellägen 

eller avsatser på bergssidorna ovanför åkermark) 

samt gravlägen (främst uppdragna lägen, men även 

förhöjningar i dagens åkermark). Vid besiktningen 

noterades åtta objekt (BM 9–16). Under efterarbetet 

valde också Bohusläns museum ut en äldre vägsträckning 

som Pär Connelid inte markerat (BM 17). 

Samtliga besiktningsobjekt presenteras separat i bilaga 

2. 

Bedömning av 

kulturhistoriska miljöer 

Utifrån den samlade bilden av de kända lämningarna, 

de kommunala kulturmiljöerna, den historisk-geografiska 

analysen samt besiktningens iakttagelser av objekt 

och lägen, har fem särskilt intressanta områden valts 


Figur 8. Spekeröd 160:1 fornlämningsliknande lämning. Utgörs av en övertorvad stenpackning som påminner i form och struktur 

om Spekeröd 10:1. Foto Oscar Ortman. Fotot taget från öster. 

ut (se tabell 1, ovan). Dessa presenteras nedan med en 

kortare beskrivning, samt möjliga åtgärder. 

Område 1 – Grav- och 

boplatsområde norr om Apleröd 

Inom ett område i planområdets norra del finns endast 

en lämning registrerad (Spekeröd 160:1). Dess tolkning 

som gravhög har under revideringsinventeringen 

ändrats till fornlämningsliknande bildning, men det är 

aldrig klargjort genom undersökning. En stensättning 

(Spekeröd 161:1) ligger strax utanför planområdet, 

eventuellt kan dess skyddsområde komma att beröras 

vid eventuell exploatering. På höjdryggen direkt väster 

om utredningsområdet finns ytterligare stensättningar 

(Spekeröd 9:1, 10:1) Dessa och områdets topografi 

med svaga förhöjningar som sträcker sig ut i områdets 

åkermark indikerar att det även här kan finnas fler stensättningar 

och förhistoriska boplatser (BM 9). 

Härutöver har ett par agrarhistoriska objekt ringats 

in här. Kula 1 är läget för ett par dragontorp varav 

ett sannolikt har byggts bort i modern tid. Vegetation 

gjorde det inte möjligt att se om det andra torpet hade


Figur 9. Läget för vägen mellan Kännestorp och Spekeröds kyrka, vid Kännestorps by. Foto Oscar Ortman. Fotot taget från söder. 

bevarade huslämningar. Kula 2 är torplämningar inom 

Kännestorp 3:3. 

Möjliga åtgärder här kan vara särskild utredning steg 

2, i form av sökschakt- och provgropsgrävning, i synnerhet 

på de högre liggande terrängavsnitten. Antikvarisk 

status på Spekeröd 160:1 skulle kunna fastställas 

genom sonderingsgrävning. De agrarhistoriska lämningarna 

kunde dokumenteras översiktligt, och Kula 1 

kunde utredas lite närmre för att eftersöka eventuella 

grundlämningar. 

Område 2 – Spekeröd 36:1 

Landskapet bildar en passage söder om Kyrkeslätt, in 

mot Spekeröds kyrka. Här finns en registrerad fast fornlämning 

(Spekeröd 36:1), som endast stickprovgrävts 

vid en antikvarisk kontroll 2005 och vars egentliga utbredning 

inte fastställts. Drygt halva området ligger 

dessutom inom kulturmiljön runt Spekeröds kyrka 

och är en del av det ålderdomliga landskap som nämns 

i motiveringen till kulturmiljön. 

Idag utgör landskapsutsnittet en slags buffertzon 

som skyddar kyrkomiljön strax österut. Exploatering 

här skulle kunna störa helhetsintrycket av landskapet. 

Om inte området undantas exploatering kan det 

komma att bli nödvändigt med en förundersökning av 

fornlämningen. 

Område 3 – Kyrkomiljön vid 

Spekeröds kyrka och prästgården 

Miljön runt Spekeröds kyrka utgörs i dagsläget av en 

välbevarad kyrkomiljö med lagaskifteskaraktär, uttaget 

som kulturhistoriskt värdefull miljö i Stenungsunds kulturmiljövårdsprogram 

(Danielsson 1988). Inga kända 

fornlämningar återfinns här, dock ringades det in som 

topografiskt lämpligt läge både för förhistoriska boplatser 

och gravar (BM 12, 14). Bytomts/gårdstomtsläget 

(Spekeröd 172:1) har i sig inte formellt skydd enligt 

KML, men miljön bedöms ändå som känslig ur exploateringshänseende. 

Med avseende på det höga bevarandevärdet detta 

landskapsrum, som avspeglar det medeltida sockencentrat 

under sen förhistorisk tid och fram i medeltid–historisk 

tid, är undantag från exploatering att föredra 

ur kulturhistorisk synvinkel. Skulle exploatering

li nödvändig är dock utredning steg 2 en möjlighet 

för att eftersöka okända lämningar. Inför en sådan kan 

man också ta kontakt med byggnadsantikvarisk expertis 

för ett utlåtande. 

Område 4 – Agrarhistoriska 

lämningar vid Gåre 

Inom ett område vid Gåre hittade den historisk-geografiska 

analysen indikationer på en tidigare okänd ödegård 

kallad ”Kråkeröd” på gränsen mellan hemmanen 

Kännestorp och Gåre (Kula 7). Detta utgör den mest 

intressanta iakttagelsen från den kulturhistoriska inventeringen. 

Eftersom källan är 1832 års laga skifteskarta 

och fältbesiktningen inte kunde belägga några fysiska 

lämningar, bedöms detta inte som fast fornlämning. 

I södra änden av området påträffades också en husgrund, 

vilken kunnat beläggas på 1796 års storskifteskarta 

(Kula 6). Denna omfattas av KML och anmäls 

som fast fornlämning till FMIS. 

Besiktningen kunde också notera svaga förhöjningar 

i åkermarkerna väster om Kråkerödsläget, som lämpliga 

boplatslägen (BM 11). 


Figur 10. Den norra delen av området där ödegården ”Kråkeröd” skall ha legat var bebyggd vid utredningstillfället. Foto Oscar 

Ortman. Fotot taget från sydväst. 

En möjlig åtgärd här är utredning steg 2 för att eftersöka 

okända lämningar. Även om Kråkerödsläget inte 

formellt omfattas av KML är det ur vetenskaplig synvinkel 

intressant att följa upp ödetomtslägena, varför 

det skulle kunna inkluderas i utredning steg 2. Kula 6 

skyddas av KML och förundersökning kan komma att 

föregå eventuellt borttagande. 

Område 5 – Grav- och 

boplatsområde vid Kännestorp 

Utredningsområdets södra del vid Kännestorp ingår i 

ett större förhistoriskt bebyggelsecentrum där flera boplatser 

och gravfält legat, och som är en förlängning av 

den mycket rika fornlämningsmiljön mot söder, uttaget 

som bevarandevärd kulturmiljö. Här finns spår från 

en 1 500-årig kontinuitet från yngre bronsålder till vikingatid 

i form av stensättningar, gravfält och ett flertal 

boplatser. Inom planområdet finns registrerat fem fasta 

fornlämningar och ytterligare två fornlämningsområden 

berörs (Spekeröd 63:1 och 136:2). Här kan man också 

förvänta sig ytterligare förhistoriska spår som kan kopplas 

till de redan kända lämningarna (BM 10, 13, 15, 16).


Figur 11. Spekeröds folkets park. Foto Oscar Ortman. Fotot taget från nordväst. 

I området finns också ett antal övriga kulturhist oriska 

lämningar i form av bytomter/gårdstomter (Spekeröd 

78:1, 78:2, 78:4). Vid 78:2 iakttogs vid besiktningen 

synliga torplämningar (Kula 5), men platsen är inte 

bebyggd i slutet av 1700-talet och utgör inte fast fornlämning. 

Möjligheten bedöms som hög att vid utredning steg 2 

påträffa fler lämningar på höjdområdet vid Kännestorp, 

genom sökschaktgrävning och provgropsgrävning. 

Lämningarna ligger redan tätt och för kända fornlämningar 

kan förundersökning bli nödvändig före eventuell 

exploatering. Torplämningarna liksom en välbevarad 

stenmur (Kula 4) och en äldre kyrkväg (Kula 17) skulle 

också kunna dokumenteras översiktligt. 

Övrigt 

Söder om Kyrkeslätt påträffades en stenmur (Kula 3) 

som inte kommit att ingå i något av områdena. Även 

denna kan översiktligt dokumenteras, eller undantas 

exploatering. 

Ett läge för ett torp, som idag ligger helt i åkermark 

(Kula 8) bedöms som antikvariskt ointressant. 

Pär Connelid noterar några saker i området som inte 

föranleder några åtgärder, men som kan anses bevarandevärda 

ändå. Detta avser välbevarade stenmurar, exempelvis 

längs vägen och in mot höglänt terräng på den 

gamla utmarken i norr (Kännestorp 3:11) och gårdsbebyggelsen 

vid Kännestorp. 

Vad beträffar lämningar från modern tid kan 

Spekeröds folkpark nämnas, en dansbana med anor 

från 1918 (Carlsson 2006:34). 

Slutsatser 

Ansökan om ingrepp i fast fornlämning görs till Länsstyrelsen, 

som beslutar om eventuella vidare antikvariska 

åtgärder som särskild utredning eller förundersökning. 

Värt att betona är att Bohusläns museum endast bedömt 

möjligheten att stöta på okända lämningar som 

högre inom de fem utpekade områdena. I övriga delar 

av området bedöms möjligheten som mindre, men 

eventuella fornlämningar där skulle fortfarande omfattas 

av lagskydd.

Referenser 

Litteratur 

Carlsson, C. 2006. Kulörta lyktor och dansbiljetter – 

Västsvenska festplatser under 100 år. Region museum 

Västra Götaland. Vänersborg. 

Lundin, I. 2005. Gåre 1:4 Raä 36, Spekeröds socken, 

Stenungsunds kommun, Arkeologisk förundersökning i 

form av Antikvarisk kontroll. Bohusläns museum rapport 

2005:22. Uddevalla. 

Lönn, M. 1999. Fragment av samtal: tvärvetenskap med 

arkeologi och ortnamnsforskning i bohuslänska exempel. 

Arkeologisk avhandling. Institutionen frör arkeologi. 

Umeå universitet. Studia archaeologica Universitatis 

Umensis, 12 Kungsbacka: Riksantikvarieämbetet. Avd. 

för arkeologiska undersökningar, 1999 

Janzén, A. 1972 Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän. 

VI Ortnamnen i Inlands Nordre Härad. 1 Bebyggelsenamn. 

Institutet för ortnamns- och dialektforskning i 

Göteborg. Göteborg. 

Johansson, N. 1996. Tre boplatser i Spekerödsdalen. Arkeologi 

längs väg E6 i Bohuslän 1986–89. Del 3. Arkeologiska 

resultat UV-Väst 1995:1. Riksantikvarieämbetet 

UV-väst Kungsbacka. 

Jonsäter, M. 1982. Fornlämningsområden längs väg 651, 

Jörlanda, Spekeröd och Norums socknar. Rapport UV 

1982:32. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 

Kulturminnesvårdsprogram för Stenungsunds kommun. 

Uddevalla 1988. 

Pettersson, O. 1996. Fornlämning RAÄ 136:1. Förundersökning 

av fornlämning RAÄ 16:1 och 187, samt slutundersökning 

av del av fornlämning RAÄ 136:1, Dyrtorp 

1:4, Jörlanda och Spekeröd socknar, Bohuslän. Internrapport 

UV Väst. Kungsbacka. 

Svensson, J. & Axelsson, A. 2006. Skärvsten, skörd och 

begravning – En skärvstenshög från bronsålder med gravar 

från romersk järnålder. Naturgasprojektet. Arkeologisk 


slutundersökning/teknisk rapport. Norum 208:1, Norums- 

Inlag 1:4, Norums socken, Stenungsunds kommun. Bohusläns 

museum Rappor t 2006:30. Uddevalla. 

Ängeby, G. 1996. En boplats från äldre järnålder. Arkeologisk 

undersökning av fornlämning RAÄ 134, Apleröd 

4:3, Spekeröd socknen, Bohuslän. Internrapport UV Väst. 

Kungsbacka. 

Otryckta källor 

Lantmäteristyrelsens arkiv. Spekeröd Prästgård nr 1 

storskifte på utmark och inägor 1801 

Lantmäterienhetens arkiv. Kännestorp. Storskifte på 

inägorna 1787. 14-SPE-66 

Informationskartan, GIS Västra Götaland (http://gisvg. 

lst.se/website/gisvg/). Länsstyrelsen Västra Götaland. 

Fornminnesregistret FMIS (http://www.raa.se/cms/ 

fornsok/start.html)


Tekniska och administrativa uppgifter 

Lst dnr: 431-18302-2012 

Västarvet dnr: VA 505-2012 

Västarvet pnr: 10985 

Län: Västra Götalands län 

Kommun: Stenungsund 

Socken: Spekeröd 

Fastighet: Spekeröds-Apleröd 3:1, 4:3 m.fl. 

Ek. karta: 7B8d 

Läge: X 6435730, Y 313880 

Meter över havet: 20–50 

Koordinatsystem: Swereff 99 TM 

Höjdsystem: RH 2000 

Uppdragsgivare: Stenungsunds kommun, 

samhällsplaneringsenheten 

Ansvarig institution: Bohusläns museum 

Projektledare: Oscar Ortman 

Fältpersonal: Oscar Ortman 

Konsulter: Pär Connelid, Kula HB 

Fältarbetstid: 26 september 2012 

Arkeologtimmar: 8 

Undersökt yta: Ca 753 000 m 2 

Arkiv: Bohusläns museums arkiv 

Fynd: Inga fynd omhändertogs

Bilagor 

Bilaga 1. Registrerade fornlämningar i och i anslutning till utredningsområdet 

Bilaga 2. Besiktningsobjekt 

Bilaga 3. Rapport från historisk-geografisk analys av planområdet Spekeröds–Apleröd 3:1,4:3 m.fl. 

Bilaga 4. Tidigare undersökningar i närområdet 

Spekeröds-Apleröd 19

Bilaga 1. Registrerade fornlämningar i och i anslutning till utredningsområdet 

FMIS Id Antikvarisk bedömning Typ Relation till planområde Anmärkning 

Spekeröd 9:1 Fast fornlämning Stensättning Utanför planområde 


Spekeröd 11:1 Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund historisk tid Direkt utanför planområde 

Spekeröd 11:2 Övrig kulturhistorisk lämning Stensättning Utanför planområde 

Spekeröd 17:1 Fast fornlämning Stensättning Inom planområdet 

Spekeröd 18:1 Fast fornlämning Gravfält Inom planområdet 


Spekeröd 36:1 Fast fornlämning Boplats Inom planområdet 

Spekeröd 63:1 Fast fornlämning Boplats Direkt utanför planområde 

Spekeröd 64:1 Fast fornlämning Boplats Inom planområdet 

Spekeröd 77:2 Övrig kulturhistorisk lämning By/gårdstomt Direkt utanför planområde 

Spekeröd 78:1 Övrig kulturhistorisk lämning By/gårdstomt Inom planområdet 




Spekeröd 

100:1 

Spekeröd 

136:1 

Spekeröd 

136:2 

Spekeröd 

147:1 

Spekeröd 

160:1 

Spekeröd 

161:1 

Spekeröd 

169:1 

Spekeröd 

172:1 

Spekeröd 

187:1 

Övrig kulturhistorisk lämning Vägmärke Direkt utanför planområde 

Fast fornlämning Boplats Utanför planområde 

Fast fornlämning Boplats Direkt utanför planområde 

Fast fornlämning Stensättning Inom planområdet 

Övrig kulturhistorisk lämning 

Fornlämningsliknande 

lämning 

Inom planområdet 

Fast fornlämning Stensättning Direkt utanför planområde 

Övrig kulturhistorisk lämning Gravvård Direkt utanför planområde 

Övrig kulturhistorisk lämning By/gårdstomt Direkt utanför planområde 

Fast fornlämning Boplats Inom planområdet 

Urspr. tolkad som stensättning, 

sonderad 1990, fynd 

av tegel och omtolkad till 

husgrund 

Oklar karaktär, kan vara 

schaktmassor från dammbygge. 

Ytterligare förhöjningar 

finns i närområdet 

Begränsad antikvarisk kontroll 

i V del (BM Rapport 

2005:22) 

Ev berörs fornlämningsområde 

Delundersökt 1991 (UV Väst 

internrapport 1996) 


Noteras som hög i FMIS: ”Bedöms 

som fornlämning med 

viss reservation för sin litenhet 

och kraftiga välvning.” 


Ristade gravhällar i kyrkogårdsmuren 

Delundersökt 1991 (UV Väst 

internrapport 1996)

Bilaga 2. Besiktningsobjekt 

Besiktningsobjekt Beskrivning Anmälan till FMIS Förslag till åtgärd 

Kula 1 

Kula 2 

Läge för ett par dragontorp enligt 1801 års karta och 1832 

års laga skifteskarta 

Husgrund, jordkällare och stensatta terrasser på 

Kännestorp 3:3 

Kula 3 Stenmur i bygränsen mellan Kännestorp och Spekeröd 

Kula 4 

Kula 5 

Kula 6 

Kula 7 

Stenmur mellan den centrala inägomarken och kohagen i 

Kännestorp 

Gårdsläge med lämningar; utskiftad gård från Kännestorp 

enligt 1832 års laga skifteskarta 

Husgrund från torp sannolikt anlagd under slutet av 

1700-talet 

Läge för ödegården Kråkeröd enligt 1796 års storskifteskarta 

Kula 8 Torp enligt 1832 års laga skifteskarta 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

Redan registrerad i 

FMIS som Övrig kulturhistorisk 

lämning 

(Spekeröd 78:4) 

Ingår i område 1 


Ev översiktlig 

dokumentation 



Fast fornlämning Ingår i område 4 

Uppgift om Ingår i område 4 

Platsen ligger idag i 

åkermark och anmäls 

inte till FMIS 

Ingen ytterligare 

åtgärd 

BM 9 

Område med topografiskt lämpliga boplatslägen. Avsatser 

på skyddade syd- och östsluttningar av större bergsparti 

Område med topografiskt lämpliga boplatslägen. Svag 

Anmäls inte till FMIS Ingår i område 1 

BM 10 

sluttning på skyddade östsluttningar av större bergsparti. 

Läget liknar Spekeröd 64:1 


BM 11 

Topografiskt lämpligt boplatsläge. Svaga förhöjningar i 

Apleröds och Kännestorps åkermark 


BM 12 

Topografiskt lämpligt boplatsläge. Åkermark omgiven av 

skyddande berg i väster, norr och söder 


BM 13 Topografiskt lämpligt boplatsläge. Trånga gipar mellan berg. Anmäls inte till FMIS Ingår i område 5 

BM 14 

Topografiskt lämpligt gravläge. Impediment som sticker ut 

i åkermark 


BM 15 

Topografiskt lämpligt gravläge. Höjdrygg med tidigare 

kända stensättningar 


BM 16 

Topografiskt lämpligt gravläge. Höjdrygg med tidigare 

kända stensättningar 


BM 17 

Äldre vägsträckning mellan Kännestorp och Spekeröds 

kyrka, vid Kännestorps by, varaktigt övergiven 


lämning 

Ingår i område 5

Bilaga 3. Rapport från historisk-geografisk analys av planområdet Spekeröds–Apleröd 3:1,4:3 m.fl. 

Ännu en bohuslänsk ödegård 

– landskapshistoria vid Spekeröd 

Figur 1. Utredningsområdet.

Figur 2. Utsnitt från den stiliga storskifteskartan över en del av Spekeröds sockens utmark, upprättad år 1801. Inom de vita 

fälten i nedre delen av kartbilden återfinns inägorna till Apleröd och Kännestorp. Till höger syns kyrkplatsen och den intilliggande 

prästgården. Akten N104-36:1 i Lantmäteristyrelsens arkiv. 

Bakgrund 

Kula HB har på uppdrag av Bohusläns museum genomfört 

en historisk-geografisk analys av ett planområde vid 

Spekeröd, beläget strax söder om Stenungsund. Arbetet 

utfördes inom ramen för en särskild utredning steg 1 

och omfattade genomgång och analys av det äldre lantmäterimaterialet 

samt inventering och besiktningar i det 

aktuella området under en fältdag. Den senare utfördes 

i samverkan med Oscar Ortman, ansvarig arkeolog på 

Bohusläns museum. 

Utredningsområdet ligger grovt sett mellan Spekeröds 

kyrka i öster och in mot trafikplatsen vid E6 i väster. 

Som kommer att framgå av redovisningen nedan berörs 

tre gamla jordregisterenheter (gårdar och byar). En 

stor del av ytan ligger på Kännestorps mark; i väster berörs 

Apleröd och i öster en liten del av Gåre. Landskapet 

inom området utgörs av såväl gammal inägomark 

som utmark. Den centrala delen av inägorna har under 

lång tid legat kring landsvägen i den öst-västligt orienterade 

dalgången. 

Utredningsområdet 

i de äldre kartorna 

Merparten av utredningsområdet har idag inägokaraktär 

eller har i varje fall till helt nyligen hävdats som inägomark 

genom åkerbruk och bete. Norra delen fungerade 

dock ännu en bit in på 1800-talet i första hand 

som utmark, vilket framgår av storskifteskartan över 

utmarken från 1801 som här återges. Denna delen av 

socknens utmark, vilken berörde ett tiotal gårdar och 

byar, kallades enligt kartans beskrivning för ”Grösbacka 

Hamn”. Kartbilden låter ana att landskapet är mycket 

öppet och domineras av kala berg och hedvegetation. 

På gränsen mellan utmarken och inägorna finns en liten 

särhägnad lycka, innehållande ett par dragontorp. 

Dalgången norrut på den gamla utmarken odlades 

upp under den agrara revolutionen under andra hälften 

av 1800-talet och ny bebyggelse i form av bl a torp 

tillkom. Södra delen av utredningsområdet har av allt 

att döma under lång tid fungerat som inägomark till de

Figur 3. Storskifteskartan över Kännestorp från år 1796. Akten N104-25:3 i Lantmäteristyrelsens arkiv. 

båda småbyarna Apleröd i nordväst och Kännestorp i 

sydost. Storskifteskartorna (det finns tre stycken!) över 

Kännestorp från 1700-talets sista decennier visar dock 

att marken norr om landsvägen, upp till den lilla gränsbäcken 

mot Apleröd, då ännu fungerade som slåttermark. 

Förhållandet illustreras här av 1796 års karta. På 

en av åkerytorna söder om vägen anges att det är fråga 

om Ny åker ansedd som äng, vilket visar att även denna 

mark relativt nyligen varit föremål för uppodling. Det 

mesta av (den gamla) åkermarken återfinns i sydost. Mot 

nordost, tvärs över landsvägen, sträcker sig ”kyrkvägen”. 

Bebyggelsen, som vid den aktuella tidpunkten bestod 

av hela sju hemmansdelar, ligger i anslutning till 

en väg intill höjdpartiet där flera av gårdarna än idag är 

belägna. Flera av tomterna faller inom utredningsområdet. 

Strax norr om landsvägen (i öster) finns ett par 

torp. Det västra av dessa ligger inom utredningsområdet. 

Det höglänta området väster om bybebyggelsen har 

utmarkskaraktär men är inhägnat och benämns kohage. 

Vid tiden för laga skiftet i Kännestorp 1832 har området 

kring landsvägen upparbetats till åker. Även den 

intilliggande marken på Aplerödssidan används som

Figur 4. Laga skifteskartorna över Apleröd och Kännestorp från år 1832, här sammanfogade till en bild. 

Akterna N104-3:1 och N104-25:4 i Lantmäteristyrelsens arkiv. 

åker. Här saknas dock äldre kartor, så det är svårt att 

avgöra om marken där tidigare nyttjades som äng. Laga 

skifteskartans tomter vid Apleröd ligger strax utanför 

utredningsområdet. 

Vid Kännestorp har ett par nya gårdstomter tillkommit 

sedan slutet av 1700-talet. Längre in på inägorna 

finns också ett par nya torp, det ena beläget alldeles norr 

om landsvägen. Längre norrut har hälften av lyckan vid 

dragontorpen odlats upp. Detta är troligen början på 

den nyodling som senare kom att ske på den gamla utmarken 

längre norrut. 

Den mest intressanta uppgiften i laga skifteskartan 

över Kännestorp utgörs onekligen av namnet 

”Kråkeröd” som förekommer på några av åker- och 

ängsytorna intill det bergiga partiet norr om landsvägen 

i östligaste delen av inägorna. Samtliga ytor (med nr 49

Figur 5. Platser som framkom vid fältinventering och analys av det äldre kartmaterialet. De olika objektens läge anges ungefärligt 

med röd cirkel.

och 50) norr om berget bär detta namn som utan tvivel 

är bebyggelseindikerande. Namnet indikerar sannolikt 

en ödegård av något slag. Läget på gränsen mellan 

ett par jordregisterenheter är och typiskt för alla senmedeltida 

ödegårdar som förekommer i Bohuslän (jfr 

Framme 1985, Connelid 2001). Någon ödegård i den 

här delen av Spekeröds socken är emellertid inte känd 

i annat skriftligt källmaterial enligt Frammes sammanställningar 

(Framme 1999). 

Resultat av fältinventering 

och kartanalys 

– en sammanställning 

1. Torp m m på Aplerödssidan 

Lägen för ett par dragontorp enligt 1801 års karta. Torpen 

finns även med på 1832 års laga skifteskartor, då 

det tillkommit ytterligare en byggnad intill gränslinjen 

mellan Apleröd och Kännestorp i norr. 

Vid inventeringstillfället kunde inga husgrunder iakttas 

på Aplerödssidan; marken, som ganska nyligen betats, 

var kraftigt övervuxen med björnbärsris och praktiskt 

taget omöjlig att inventera. Mot söder löper en låg 

stenmur i samma läge som hägnaden på 1801 års karta. 

Vid det södra torpläget på 1801 års karta finns idag villabebyggelse 

som sannolikt har raderat ut spåren efter 

äldre bebyggelse. Bebyggelseläget enligt 1832 års karta 

ligger i dagens åkermark. 

Mot väster löper en slingrande stenmur i samma 

läge som inägogränserna på de äldre kartorna (fig. 7). 

Platsen registreras som övrig kulturhistorisk lämning. 

2. Husgrund, jordkällare och stensatta 

terrasser på fastigheten Kännestorp 3:3 

Lämningarna är sannolikt rester efter ett torp, beläget på 

den gamla utmarken, ursprungligen på Aplerödssidan. 

Husgrunden ligger strax väster om dagens boningshus 

och mäter 7,5×5,5 meter. Syllstenarna längs östra långsidan 

är mycket kraftiga. Strax väster om husgrunden 

finns en kraftigt byggd jordkällare (5×6 meter) som 

saknar tak, med öppningen mot söder. I sluttningen 

nedanför husgrunderna finns ett par stensatta odlingsterrasser, 

sannolikt rester efter trädgårdsodling. 


Figur 6. Dragontorpen på 1801 års karta (storskifte) över 

utmarken. 

Figur 7. Den gamla inägogränsen väster om dragontorpen 

på Apleröds mark.

Figur 8. Jordkällaren vid det gamla torpet på dagens Kännestorp 3:3. 

Figur 9. Stenmur i bygränsen mellan Kännestorp och Spekeröd. Fotot taget mot norr.

Figur 10. Stenmur i gränsen mellan Kännestorps inägor och kohagen i söder. Fotot taget mot nordväst. 

3. Stenmur 

Stenmuren löper i bygränsen mellan Kännestorp och 

Spekeröd. 

Muren registreras som övrig kulturhistorisk lämning. 

4. Stenmur 

Välbevarad stenmur i gränsen mellan den centrala inägomarken 

och kohagen på 1700-talets storskifteskartor. 

Hägnaden löper i samma sträckning även på laga skifteskartan. 

Mot sydväst stiger terrängen ganska brant. 

I skogen mot detta håll finns några enstaka, gamla 

stubbskottsträd. 

Muren registreras som övrig kulturhistorisk lämning. 

5. Gårdsläge 

Gårdstomt enligt 1832 års laga skifteskarta över 

Kännestorp. I området finns ett par husgrunder, jordkällare, 

stenmurar och fler hamlade träd, bl.a. ett ”vårdträd”. 

Platsen är inte bebyggd i slutet av 1700-talet. 

Platsen är registrerad som Spekeröd 78:4, övrig kulturhistorisk 

lämning. 

6. Husgrund 

Rester efter den ena av de två byggnaderna på 1796 

års storskifteskarta (jfr fig. 3) ligger här kvar strax intill 

landsvägen. Enligt denna karta rör det sig om ett torp. 

Husgrunden mäter 4×5 meter och har synliga syllstenar, 

dock ej någon synlig spismur. Bebyggelsen är troligen 

etablerad under slutet av 1700-talet. 


7. Misstänkt ödegårdsområde 

Den markerade ytan i figur 5 omfattar marken som på 

1832 års karta kallas ”Kråkeröd”. Sannolikt rör det sig 

här om delar av ett ödegårdsområde som ursprungligen 

varit större. Det kan exempelvis ha sträckt sig in 

på Gåres mark i öster men även längre mot väster (jfr 

nedan). Eventuell bebyggelse kan ha legat på flera platser 

i området, mest troligt dock inom eller mycket nära 

”Kråkerödsområdet”. 

Området som kallas ”Kråkeröd” och ytterligare för 

bebyggelse lämplig terräng runt detta registreras som 

bevakningsobjekt i FMIS.

8. Torp enligt 1832 års karta 

Torpet redovisas på 1832 års laga skifteskarta över 

Kännestorp. Det finns dock inte med på några äldre 

kartor. 

Platsen ligger idag i åkermark och registreras inte i 

FMIS. 

Figur 11. Utsnitt ur 1832 års laga skifteskarta. 

Gården A (näst längst mot NO) tillkom som 

en utflyttning strax före skiftet. I området finns 

idag välbevarade huslämningar och vegetation. 

Figur 12. Gamla ekonomibyggnader på fastigheten Kännestorp 1:11. Delar av det vänstra huset kan identifieras på 

laga skifteskartan från år 1832. 

Övriga lämningar 

I övrigt finns några enstaka platser med välbevarade 

stenmurar, exempelvis längs vägen och in mot höglänt 

terräng på den gamla utmarken i norr (Kännestorp 

3:11). Dessa lämningar föranleder inte några ytterligare

antikvariska åtgärder men är väl värda att ta hänsyn till 

vid eventuell exploatering av området. Skyddsvärd är 

också delar av den agrara bebyggelsen vid Kännestorp. 

Flera av gårdarna hyser äldre, välbevarade byggnader 

och ligger, som redan nämnts ovan, kvar på de gamla 

tomterna. I den lite bergiga terrängen nordost om 

Kännestorpsbebyggelsen finns rester efter fruktodlingar. 

Träden står både på gammal åkermark och i de smala 

stråken mellan bergen. 

Sammanfattning 

Analysen av det äldre lantmäterimaterialet och fältinventeringen 

inom utredningsområdet resulterade i fynd 

av flera lämningar och platser som avspeglar den agrara 

utvecklingen inom Apleröds och Kännestorps byar. I de 

flesta fallen rör det sig om stengärdesgårdar och bebyggelselämningar 

av relativt sent datum som inte kräver 

några ytterligare, mer omfattande antikvariska insatser. 

På några platser kan det dock vara lämpligt att genomföra 

någon form av översiktlig dokumentation för den 

händelse marken kommer att exploateras. 

Den mest intressanta företeelsen utgörs av det misstänkta 

ödegårdsområdet, vilket indikeras av marknamnet 

”Kråkeröd” på laga skifteskartan över Kännestorp. 

Namnet uppträder i ett avsnitt som är typiskt för de 

bohuslänska ödegårdarna: längs gränsen mellan två jordregisterenheter. 

Detta brukar tolkas som att ödegården 

delats upp mellan överlevande gårdar (Framme 1985). 

Namnet Gåre på den intilliggande enheten i öster är 

här särskilt intressant. Janzén (1972) diskuterar hypotetiskt 

kring detta namn och för fram tanken att den 

avspeglar någon form av ursprunglig, möjligen större 

bebyggelse från vilken flera av de övriga gårdarna avknoppats. 

En alternativ tolkning skulle här kunna vara 

att namnet helt enkelt syftar på ödegården i området. 

Den övergivna gården har troligen legat någonstans 

i anslutning till Kråkerödsnamnen på laga skifteskartan, 

förmodligen i västra delen. Marken längs landsvägen, 

som ju inte odlas upp förrän under 1800-talets 

första hälft, kan i själva verket ha hört till ödegården. 

Den är visserligen delvis ganska låglänt men en del av 

området kan mycket väl ha varit brukat före den agrara 

revolutionen. Den snabba uppodlingen kan här således 

ha underlättats av att området tidigare delvis varit 

hävdat som åker. 

Ödegården bör uppmärksammas inom ramen för 

eventuella fortsatta antikvariska arbetet i området. 

Referenser 

Connelid, P. 2001. I: E6 Bohuslän, Skee-Hogdal. Utredning, 

Riksantikvarieämbetet UV Väst rapport 2001:28. 

Framme, G. 1985. Ödegårdar i Vätte härad. Göteborg. 

Framme, G. 1999. Jordrannsakning och skattläggning i 

Bohuslän 1662–1666. Göteborg. 

Janzén, A. 1972. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, 

del VI:1. Ortnamnen i Inlands Nordre härad.

Bilaga 4. Tidigare undersökningar i närområdet 

FMIS Id Typ Datering Undersökt år Kommentar 

Spekeröd 2:1 Stensättning 

Spekeröd 3:1 Boplats och gravfält 

Spekeröd 5:1 

Spekeröd 8:1 

Hög, 

skärvstenspackning, 

kulturlager 

Gravfält som överlagrar 

boplats 

Tabell. Undersökta fornlämningar i anslutning till utredningsområdet. 

Tidigare undersökningar 

Romersk järnålder/ 

folkvandringstid 

Förromersk järnålder, 

folkvandringstid, 

vikingatid 

Yngre bronsålder, 

romersk järnålder 

Yngre bronsålder/ 

äldre järnålder, 

yngre romersk järnålder 

På det större bergsimpedimentet vid Kännestorp, i utredningsområdets 

södra del, och området väster där om 

som gränsar till fastigheterna Dyrtorp och Jörlanda– 

Berg har en omfattande brons- och järnåldersmiljö 

med gravfält och boplatser undersökts under 1970- och 

1980-talet. Undersökningarna gjordes framförallt med 

anledning av utbygganden av väg E6. 

1979 undersöktes Spekeröd 8, ett fornlämningskomplex 

bestående av gravfält och boplats från järnåldern. 

Gravfältet bestod av ett 20-tal gravar och daterades till 

yngre romersk järnålder - folkvandringstid 350–500 

e.Kr. Boplatsen bestod av ett långhus och ytterligare 

några mindre hus daterade till förromersk järnålder. 

Denna fas av boplatsen avlöstes under romersk järnålder 

av ytterligare ett långhus (Schultzer & Walin, 1982:60) 

De arkeologiska insatserna kom att intensifieras i slutet 

av 1980-talet inför utbyggnaden av E6, då undersöktes 

ytterligare en järnåldersboplats Spekeröd 3 & 4 

och 137, med boplatslämningar från bronsåldern samt 

Jörlanda 185 en gårdsbebyggelse med spår av samtida 

1979 

1988 Flera långhus, från tre faser 

1979 

1979 

Spekeröd 36:1 Boplats 2005 


Boplats stensättning 

och skärvstenshög 

Förromersk järnålder 1979 och 1987 

Jörlanda 134:1 Stensättning Recent 1979 

1996 bedömde man att boplatsen 

kunde ha en större utbredning med 

delar som sträckte sig in i icke 

exploaterade områden 

Begränsad antikvarisk kontroll i 

boplatsens västra del (BM Rapport 

2005:22) 

Stensättning och skärvstenshög, se 

spekeröd 5:1 

Spekeröd 135:1 Boplats Ej undersökt Fortsättning av Spekeröd 8:1 

Spekeröd 137:1 Boplats Äldre järnålder 1988 Långhus i två överlagrande faser 

Jörlanda 185:1 

Norum 208:1 

Boplats med 

metallhantverk 

Grav- och 


Äldre järnålder 1988 

Yngre bronsålder/ 

förromersk järnålder, 

yngre romersk järnålder 

2003 

metallframställning. Under äldre järnålder överges 

bebyggelsen vid de två förstnämnda boplatserna. På 

Spekeröd 3 & 4 anläggs då ett gravfällt som kom att 

vara i bruk in i vikingatid (Johansson, 1996:32). 

Under slutet av 1980-talet utfördes även agrarhistoriska 

karteringar av bland annat Spekeröd 1 och 

Spekeröd 170, genom institutionen för kulturgeografi 

vid Stockholm universitet. 

1987 hade ytterligare en boplats från äldre järnålder, 

Spekeröd 134, undersökts strax väster om det nu aktuella 

utredningsområdet. 1979 hade en stensättning 

och en skärvstenshög grävts i anslutning till samma 

fornlämning. Stensättningen daterades till yngre romersk 

järnålder och skärvstenshögen till yngre bronsålder 

(Ängeby 1996:9). 

I början av 2000-talet gjordes omfattande arkeologiska 

insatser att utföras i samband med utbyggandet av 

naturgasledningen mellan Stenungsund och Göteborg 

(Ytterberg m.fl. 2005). Då undersöktes ännu en boplats 

från äldre järnålder strax norr om Spekeröd 134.

Arkeologisk utredning etapp 1.pdf - Stenungsund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?