6 - ATL

Nr 6 

2008 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Lignin 

skogens 

nya guld 

Årlig 

skörd 

i granskogen 

Smyghöjd 

gräns för 

ersättning 

Hyr ut huset 

på bästa sätt 

Så lever 

julgranen 

längre 

Fina Fina priser priser 

i i Julkorsordet! 

Julkorsordet!

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 

Med John Deere 1170E etablerar vi en ny skördarklass. 1170E är idealiskt pla- 

cerad mellan 1070 och 1270. Som våra övriga E-skördare är 1170E späckad med sådant som gör 

gott åt både produktion och trivsel. Nya CH6-kranen är snabb, stark och exakt. Två nya aggregat 

lanserar vi också, H412 och H414. Det sistnämnda ser du på bilden. H414 är storleken större än 

H754 och har ett mycket brett användningsområde. Alltså, perfekt för vår nya allroundskördare. 

På vår hemsida kan du läsa mer om skördaren som står i en klass för sig: 

John Deere 1170E! 

1170E 

i en klass för sig 

John Deere Forestry AB 

www.deere.se

INNEHÅLL Nummer 6 2008 Nästa nummer utkommer den 12 februari • TEMA: föryngring & förädling 

ingår som en medlemsförmån i 

landets fyra skogsägareföreningar 

tillsammans med en bilaga från 

respektive förening. Vid adressändring 

kontakta din skogsägareförening. 

Södra Skogsägarna 

www.sodra.se 

0470-890 00 

Mellanskog 

www.mellanskog.se 

018-17 09 00 

Skogsägarna Norrskog 

www. norrskog.se 

0612-71 87 00 

Norra Skogsägarna 

www.norra.se 

090-15 67 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Tf redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla 

Kjellsson, Anders Olsson, Ola 

Persson, Sven-Erik Petersson och 

Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog i 

samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2005: 98 300 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro:LRF Media AB, Malmö 

GRÖNT LJUS för skörd 

av stubbar i miljöanalysen. 

Sidan 28 

HUGO BICKE tillhörde 

de yngre entusiasterna på 

en kunskapsfylld kraftsamlingsdag. 

Sidan 20 

5 LEDARE: När tiderna är svåra fi nns 

grogrund för nytänkande, då är skogen en 

bra utgångspunkt. 

6 PROFILEN: Göran Örlander tror att 

mittröjningen blir en etablerad metod. 

12 JUL: Tricken som håller granen grön. 

10 NYHETER: Skogsstyrelsen dubblar 

kraven på vad skogsägaren ska tåla utan 

ersättning. 

15 NYHETER: Mycket skogsmark på väg ut 

på fastighetsmarknaden. 

16 FORSKNING: Efter massa och papper 

kommer helt nya produkter från bruken. 

20 SKOGSGÅRDEN: Möjligheterna att 

öka lönsamheten och produktionen 

lockar många. 

24 SKOGSSKÖTSEL: Gallra hårt och ta 

vara på de grova träden. 

26 FÖRENINGARNA: Arbetar för fl er 

aktiva kvinnor. 

28 SKOGSSKÖTSEL: Miljön klarar att 

stubbarna skördas till bioenergi. 

29 NÄRINGSPOLITIK: Många vinnare 

med högre virkespriser. 

30 EKONOMI: Mycket att tänka på innan 

det extra huset hyrs ut. 

32 SKOGSGÅRDEN: Masur och många 

andra möjligheter vid sidan av det 

konventionella skogsbruket. 

TJEJERNA på Skogsmästarskolans tredje årskurs finns i en kalender med reklam 

för utbildningen. Sidan 50 

www.atl.nu/skog 

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA 

36 MARKNAD 

✔ Tusentals mindre 

förädlingsföretag. 

✔ Rekordstor pelletsfabrik. 

✔ Det våras för 

familjeskogsbruket i 

Finland. 

38 FORSKNING: 

Hög tid att underhålla 

vägarna. 

40 TEKNIK: Ny 

bandmaskin och 

dubbellågig kamin. 

50 NAMN & NYTT: 

Med motorsågen i 

skivstudion. 

52 KORSORD: Fina 

priser till korsordslösare. 

54 KRÖNIKAN: 

”Skogsstyrelsen tafsar 

på äganderätten”. 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Årlig 

skörd 

i granskogen 

VI SKOGSÄGARE 6/08 3 

Omslagsfoto: Pär Fornling 

Nr 6 

2008 

Lignin 

skogens 

nya guld 

GÖRAN 

ÖRLANDER 

ger tips och 

synpunkter på 

hur skogen bör 

skötas. 

Sidan 6 

ÖBACKA SÅG i Umeå 

ledde vidare till Norras 

såg i Sävar och är en del 

i föreningens historia 

som nu samlats i en 

jubileumsbok. Sidan 50 

Smyghöjd 

gräns för 

ersättning 

Hyr ut huset 

på bästa sätt 

Så lever lever 

julgranen julgranen 

längre längre 

Fina priser 

i Julkorsordet! 

Foto: Håkan Olsén

ÄNTLIGEN 

introduceras Logmans 

skogsmaskiner i Sverige 

Alex Skogsservice AB 

Tomas Axelsson 

Älby 32, 148 91 ÖSMO 

Tel 070-296 15 08 

info@alexskogsservice.com www.logman.fi

Världen börjar i Slipstenssjön 

Tänk när vi får ett helt nytt material att bygga bilar av, forma till eleganta möbler, hållbara och 

lätta datorer. Och dessa nya kolfiber, med trä som råvara, finns runt hörnet! 

I dagar som dessa känns det bra att träffa personer som professor Hans Theliander. Lite längre 

fram i tidningen kan du läsa om hans forskning och visioner. 

I dagar som dessa känns det över huvud taget bra att ägna sig åt skog. Utan att underskatta det stålbad 

industrin går igenom bär träden med sig framtidens lösningar, hela vägen från någon ort på landsbygden 

ut i ett globalt perspektiv. 

I SKUGGAN AV DE stora koncernerna hittar vi skogsteknikens vardagshjältar. Ofta med smörjolja 

långt upp på armarna i full färd att jobba med att en ny konstruktion på minisågen, vagnen till 

terränghjulingen, traktorprocessorn, miniskotaren, vedmaskinen eller något av all annan utrustning till 

skogsgården. Här finns hundratals små och medelstora företag som jobbar i det tysta. De finns ofta på 

landsbygden där företagandet behövs som bäst. 

Den som tittar i orderböckerna blir förvånad över hur mycket som exporteras. Sverige är faktiskt 

världsledande då det gäller småskalig teknik. Växtkraften kan bli ännu större genom uppmuntran från 

samhället. Det kan vara att återuppta en del av den småskaliga teknikforskning som lantbruksuniversitetet 

brutalt slängt ut. Och det är väl investerade pengar att ge draghjälp ut på exportmarknaderna. 

Många kämpar någorlunda omärkta av konjunkturnedgången, men det frestar på. En liten kreditförlust 

och en trilskande bank kan bli förödande. 

Vi får inte glömma de små företagen i bruset från fordonsindustrins och finansbolagens problem. 

PERSPEKTIVET OVANFÖR Lönsboda, Slipstenssjön och alla andra företagsorter är nationellt. 

Energin är ett uppenbart exempel. Beräkningar från Skogforsk visar att uttaget av bioenergi från 

skogen kan öka med 2,5 gånger och att det finns massor att göra för att utveckla tekniken. 

I det lilla formatet, med solceller och vindkraft, är Sverige miltals efter ett land som Tyskland. Här 

finns ingen enkel teknik att göra el lokalt på gården och koppla in sig på nätet. Entusiasterna 

är där, men vi väntar fortfarande på platta paket från Ikea, färdiga att använda. 

I det stora formatet var Göran Perssons oljekommission den senaste visionen det 

gnistrade om. Den tål att dammas av och kompletteras med fler visionära projekt. 

Mitt i kriserna finns grunden att tänka nytt. Att hitta morgondagens lösningar 

och inte slänga bra pengar efter dåliga. 

DET GLOBALA perspektivet kan handla om växthusfrågan, som hänger nära 

ihop med energin. Och skogen. 

Man kan möjligen förstå varför Sverige inte önskat räkna in den 

produktiva skogens möjligheter i de internationella förhandlingarna. Vi 

klarar oss ändå och det ska svida för att medicinen ska verka. Men att vi 

gillar tagelskjortorna är sin sak. Det riktigt problematiska är vilka 

signaler det sänder till omvärlden. Här hemma ökar virkesförråden, men 

på flera håll är det inte självklart att plantera nya träd när gamla 

avverkas. 

Om det globala virkesförrådet ökar med en procent om året fångas 

världens koldioxidutsläpp upp av träden. 

Den svenska modellen har historiskt handlat om allt från blondiner till 

Saltsjöbadsandan. Nu är det läge att sälja in den svenska skogsbruksmodellen 

över världen. Och där är vi alla ambassadörer. 

VI SKOGSÄGARE 6/08 

Pär Fornling, Chefredaktör 

LEDAREN

PROFILEN 

Han förutsåg 

stormen Gudrun 

Gör om reglerna för gödsling och ta snytbaggarna 

på allvar i norra Sverige. 

Det är två av flera råd från Göran Örlander, 

forskaren som blev skogsskötselchef på Södra. 

”...och en stor stormfällning 

inträffade år 2005...” 

Det är bekant för alla vid det 

här laget. Men formuleringen 

kommer från ett arbete på lantbruksuniversitetet 

som Göran 

Örlander författade år 2002! 

Det var alltså långt, långt 

innan orkanen Gudrun. 

Oavsett om han är synsk eller 

inte inger analyserna respekt. 

I synnerhet ifall de gäller föryngringar, 

frågor som följt honom 

genom hela karriären. 

OCH DET HANDLAR nog 

inte om övernaturliga förmågor, 

snarare ett strategiskt tänkande 

i kombination med forskarens 

arbetssätt. Det börjar 

med att samla in fakta från 

försök och andra källor till 

kunskap. Först därefter är det 

dags för analys och slutsatser. 

Men ny kunskap i all ära. 

Den fråga han 

brottas mest 

med är hur man 

ska få ut den redan 

befintliga 

kunskapen till 

det praktiska skogsbruket. 

– Det är en enorm utmaning 

att förmedla det vi tycker är 

rätt, säger han. 

GÖRAN ÖRLANDER är inne 

på sitt tredje jobb som 

skogsskötselchef. Först ut var 

ett kort gästspel på Domänverket, 

följt av Skogsstyrelsen och 

nu Södra. 

Men mesta tiden har ägnats 

åt lantbruksuniversitetet där 

han skrev sin doktorsexamen 

om planteringsfrågor och som 

en mycket ung forskare (31 år) 

blev tillförordnad på föryngringsprofessuren 

i Umeå. 

6 

”Det finns 

inga skäl att 

välja bort granen. 

Text & foto: Pär Fornling 

Du måste vara rätt person 

att ge ett par korta handfasta 

råd för att lyckas med föryngringen. 

– Kom igång snabbt efter avverkningen, 

markbered och 

skydda plantan mot snytbaggarna. 

Hur många plantor brukar 

överleva på ett vanligt hygge? 

– Jag gissar att 30–40 procent 

av plantorna dör i genomsnitt. 

På föryngringar som görs 

noga överlever kanske 95 procent 

av plantorna. Det visar på 

potentialen till förbättringar. 

Då det gäller överlevnad är vår 

kunskap för dålig, nu är äntligen 

resultat från praktiska försök 

på väg in. 

Är snytbaggen ett sydsvenskt 

problem? 

– Nej! Det fi nns exempel från 

södra Norrland 

där 30–40 procent 

av plantorna 

dödats av 

snytbaggar. Det 

är fullständigt 

onödigt och beror på bristande 

medvetenhet om hotet. Med 

små medel kan man få ner skadorna. 

I Götaland där angreppen 

är värre krävs lite mer insatser, 

men det går. 

Under en period var det nästan 

ett stående tema att höra 

dig tala om snytbaggar på 

skogskonferenserna. 

– Det är ett stort problem och 

det kom att bli mycket forskning 

kring snytbaggen på Asa 

försökspark, som jag var med 

och startade. Därefter har vi 

haft väldiga framgångar både 

då det gäller grundläggande 

”...jag måste 

erkänna 

att den där visionen 

om stormen nästan 

ger rysningar när 

man läser det igen. 

Göran Örlander arbetar lokalt och tänker globalt: 

– Indien har 60 miljoner hektar som påminner om våra 

ljunghedar förr i tiden. Det skulle betyda mycket att 

återbeskoga dessa och liknande områden. 

kunskap men också vad gäller 

åtgärder och medvetenhet. På 

den tiden var faktiskt de fl esta 

plantor obehandlade. Nu vet vi 

betydelsen av hyggesålder, 

skärmar, markberedning och 

liknande åtgärder som tillsammans 

ger ett bra skydd. Det 

fi nns också bra idéer om hur 

plantskydd ska utformas. 

Hur blev du engagerad i ASA 

försökspark? 

– Det var en del i skogssatsningen 

i Alnarp. I mitten av 

80-talet dök frågan upp om 

sydsvensk skogsforskning. Jag 

jobbade då på lantbruksuniversitetet 

i Umeå och var sekreterare 

i utredningen. Att jag 

dessutom skulle fl ytta 100 mil 

söderut och genomföra försla- 

get var inte riktigt tanken. 

Vad fick dig att anta utmaningen? 

– Vi var några unga forskare 

som erbjöd en paketlösning för 

att ta hand om projektet. Det 

var en fantastiskt rolig tid. Vi 

byggde upp en helt ny institution 

i Alnarp. Till den behövdes 

en försökspark som jag tog 

hand om i Asa. Tanken var att 

hålla på ett par år. För min del 

blev det tolv år innan jag fl yttade 

till Skogsstyrelsen. 

Varför valde du över huvud 

taget en skoglig karriär? 

– Jag fi ck en del inblickar i 

näringen genom morfar som 

hade en gård vid Storsjön, hemma 

i Jämtland. Men den egent- 

VI SKOGSÄGARE 6/08

liga ingången var nog intresset 

för orientering. Det fi ck mig att 

kontakta Dag Elving, som var 

överjägmästare i Östersund, för 

att höra om det var något att 

satsa på. 

Han förmedlade uppenbarligen 

en positiv bild? 

– Elving tycktes trivas med 

sitt jobb och jag sökte mig till 

Jägmästarutbildningen i Garpenberg. 

Är du själv skogsägare? 

– Ja, på min hustrus sida har 

vi en gård utanför Lammhult 

som vi renoverat och byggt om. 

Vi fl yttade dit i somras och 

trivs utmärkt. 

När träffade du din fru? 


– Jag träffade Kristina på 

Sandöskolan. Jag gick där som 

ett alternativ till värnplikten och 

fi ck lära mig om katastrofhjälp 

och bistånd. Vi har tre barn som 

alla fl yttat hemifrån, Ingrid 29, 

Nils 27 och Erik 22 år. 

Tar du med dig forskarintresset 

hem till gården? 

– Det kan man säga. Jag har 

en hel del egna trädslagsförsök, 

tester av sticklingar och dikesrensning. 

Jag följer upp resultat 

av gödslingar och odlar fågelbär 

närmast byn. 

Vad är roligast? 

– Det varierar. För tillfället 

är jag mycket engagerad och 

intresserad av röjning. 

Tror du på mittröjning, där 

stammen kapas högt upp? 

– Ja, det blir säkert en del i 

framtidens röjningsmetoder. 

Först behövs lite mer utvärdering 

och det arbetet pågår nu. 

Nämn ett lovande främmande 

trädslag? 

– Douglasgran är intressant. 

Den har bra tillväxt under rätt 

förutsättningar och är väl anpassad 

till klimatförändringar. Vi 

har en informell douglasklubb 

med praktiska försök. Men vi 

måste lära mycket mer om föryngring 

av douglas innan det 

kan användas på bred front. 

Vad är bästa stunden i skogen? 

– När jag hittar ett riktigt fi nt 

kantarellställe, eller när jag röjt 

klart och sätter mig på en stubbe 

för att titta på resultatet. Då 

är livet på topp! 

Du som sett Skogsstyrelsen 

inifrån, vad är ditt råd till 

den nye generaldirektören? 

– Myndigheten måste återgå 

till sin roll att vara rådgivande i 

harmoni med skogsägarna, utan 

att skapa konfl ikter. Nästan alla 

skogsägare är förståndiga och 

tar argument, men då ska det 

vara en klok hantering. Skogarnas 

utveckling är en framgångs- 

berättelse där myndighetens arbetssätt 

med rådgivning varit en 

väldig god tillgång. 

Fortsättning sid 8 

7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Han förutsåg 

stormen... 

Är hotet från granbarkborrarna 

över nu? 

– Vi måste jobba vidare med 

att plocka ut angripna träd och 

upparbeta vindfällen. Om vi gör 

rätt fi nns möjlighet att sätta punkt 

för angreppen under 2009. 

Blir det fällor nästa år också? 

– Det är lite för tidigt att säga. 

Kanske det inte behövs. Behovet 

är i alla fall mycket mindre 

nu än det var våren 2007. 

Är du fortfarande kritisk mot 

hur Skogsstyrelsen hanterade 

hotet från granbarkborrarna? 

– Första året förstod man inte 

problemen, eller saknade förmågan 

att ställa om verksamheten. 

Därefter blev det mycket bättre. 

Men även solen har fl äckar. Jag 

förstår inte varför myndigheten 

är så trög med att ge ersättning 

till markägare som drabbats av 

skador av barkborrar från näraliggande 

biotopskydd. 

Du har också kritiserar myndighetens 

gödslingsråd. 

– När de nya allmänna råden 

kom hade vi förväntat oss att få 

gödsla tallskog i östra och norra 

Götaland. Så blev det inte av 

någon anledning. Det är ett rent 

fel som talar mot fakta. Därför 

bör råden ändras. 

Vilka möjligheter har ett 

riktigt intensivt skogsbruk? 

– Vi gör ett stort försök i 

Toftaholm på 400 hektar. Där 

har planterats sticklingar av 

bästa tänkbara genetiska material, 

hybridasp och poppel 

8 

Intresset för orientering ledde Göran Örlander djupare in i skogen. 

samt främmande trädslag som 

sitka och douglas. Planen är 

att gödsla den unga skogen 

med två till fem års mellanrum. 

Hur mycket ökar tillväxten? 

– Vi tror på runt 50 procent. 

Det låter som naturmiljön 

blir lidande. 

– Så behöver det inte alls 

bli. Både natur- och jaktintressen 

vägs in. Vår avsikt är att 

förstärka dessa värden genom 

att arbeta och planera effektivt. 

Vindfällen och granbarkborrar, 

tror du fortfarande 

på granen? 

– Ja den är fortfarande ett 

starkt alternativ. Det fi nns inga 

skäl att välja bort granen. Den 

är lätt att föryngra, vi har stor 

kunskap om träd slaget och nu 

börjar vi få förädlade plantor. 

Granen är fortsatt det starkaste 

alternativet, speciellt på bördig 

mark. 

Bör skötseln ändras med 

tanke på riskerna? 

– Vi har nya så kallade gallringsmallar, 

där råden i korthet 

-Teknik som förenklar! 

är att röja väl, tidigare gallringar 

och att undvika senare gallringar, 

när träden är över 20–22 

meter. Därmed fi nns också anledning 

till tidigare slutavverkning. 

Den största riskfaktorn är 

gammal hög granskog. 

Om man ändå vill ha björk? 

– Det är upp till skogsägaren 

att fatta egna beslut och jag är 

den förste att bejaka mångfalden. 

Vårt ansvar är att ta fram 

bra beslutsunderlag. Om man 

väljer björk bör man veta att 

granen uthålligt oftast avkastar 

50 procent mer även om vi mäter 

torrsubstansen. Man kan ju 

ändå vilja ha björk av olika 

skäl, kanske för att den etablerar 

sig bra, är utmärkt att elda 

med eller förmodas bli värdefull 

för kemiska substanser. 

Det har forskats om skog i 

hundratalet år, blir vi aldrig 

färdiga? 

– Det ligger i forskningens 

natur att man inte forskar klart. 

Men man måste ha mod att 

lägga en del saker åt sidan för 

att ägna sig åt viktigare saker. 

Det är svårt. 

Vad mer bör vi veta? 

– Det är förstås massor, men 

den stora utmaningen är att få 

ut kunskapen vi redan har till 

alla skogsägarna. 

Till sist. Var det fler saker än 

Gudrun du förutsåg i den 

där visionen? 

– Där fanns ett resonemang 

om energibrist, brist på fi berråvara 

och försiktig uppodling 

av åkermark. Och det verkar 

också vara på gång, men jag 

måste erkänna att den där visionen 

om stormen nästan ger rysningar 

när man läser det igen. 

Allt fler väljer maskiner och lösningar från TECURA. 

Flis- & Återvinningshuggar, Vedmaskiner, Lastramper, Stubbfräsar, Vägfräsar, Skogsfräsar... Allt från ledande tillverkare. 

Utveckla ditt företag... Välj en maskin från TECURA! 

www.tecura.se 

TECURA AB, 260 20 TECKOMATORP - Tel: 0418-45 70 30 - Fax: 0418-45 70 33 - E-post: info@tecura.se 

VI SKOGSÄGARE 6/08

NYHETER 

Mer hänsyn 

utan någon 

ersättning 

Skogsstyrelsen dubblar ”toleransavdraget”. 

En skogsägare kan därmed tvingas avstå från 

10 procent av virkesvärdet. Beslutet går tvärt 

emot förändringarna som är på gång när det 

gäller reservat. Text & foto: Pär Fornling 

– Jag är djupt upprörd. Efter 

allt engagemang vi lagt ner 

kring de här frågorna, med 

dialog och ansvar, kom det här 

som en överraskning, säger 

Christer Segerstéen. 

Som ordförande för LRF 

Skogsägarna hade han förväntat 

sig att frågan skulle ha 

väckts och diskuterats långt 

innan ett eventuellt beslut. 

– Nu blev vi överkörda. Jag 

fi ck informationen via min inspektor 

i Linköping, under en 

exkursion. 

Vid ett branschmöte med 

jordbruksministern i slutet av 

förra månaden beklagade 

Skogsstyrelsen hanteringen. 

– Vi har sagt att informationen 

utåt hade kunnat vara bättre, 

konstaterar chefsjurist Bertil 

Österberg. 

FRÅGAN HANDLAR på sätt 

och vis om tre olika saker. 

10 

✔ Hanteringen av 

ärendet och relationerna 

mellan myndigheten 

och näringen. 

✔ De skärpta kraven 

på så kallade toleransavdrag. 

✔ Tolkningen av domslut 

och tillämpningen av reglerna. 

Här fi nns också en nära koppling 

till förslagen om en reformerad 

expropriationslag. 

I CENTRUM finns den så kallade 

”generella hänsynen” som 

alla skogsägare ska ta vid en 

avverkning. Det handlar om 

att lämna träd vid vattendrag, 

spara värdefulla biotoper, lämna 

död ved och liknande åtgärder. 

Det är ett naturligt inslag 

i avverkningen och ger 

som regel ingen ersättning. 

Oftast är det heller inget 

Skogssyrelsen direkt lägger sig 

i. Det är en fråga mellan skogsägaren 

och den som utför avverkningen. 

Däremot gör myndigheten 

slumpvisa kontroller i efterhand 

för att följa upp hur den generella 

hänsynen fungerar. 

MEN MYNDIGHETEN kan 

också rycka ut på förhand och 

tala om vilka träd och områden 

som ska sparas. 

Konflikten nu gäller hur 

långtgående restriktioner myndigheten 

då får göra utan att 

ersätta markägaren. 

Fram till i höstas var grund- 

”Det här rimmar inte med den 

framgångsrika svenska modellen 

med ett delat ansvar för skogsbruket. 

regeln 5 procent av virkesvärdet. 

Nu är man på väg att införa 

en toleranströskel i tre 

olika steg. 

– För intäkter upp till 250 000 

kronor är tröskeln 10 procent. 

– Mellan 250 000 kronor till 

2 miljoner kronor är tröskeln 5 

procent och där utöver 2 procent. 

Eftersom de allra fl esta av- 

verkningarna i familjeskogsbruket 

ger under en kvarts miljon 

kronor i intäkter handlar 

det om en fördubbling från fem 

till tio procent. 

FÖR ATT ”DRABBAS” krävs 

det förstås många höga naturvärden 

och det tillhör ovanligheterna 

att myndigheterna lägger 

långtgående restriktioner 

innan avverkningen. 

– Då det gäller prövning av 

överklaganden är det kanske 

några ärenden per år. Normalt 

når man enighet då det gäller 

diskussioner om en konkret avverkning, 

säger Bertil Österberg. 

– Att det är få fall gör det lika 

illa för de personer som drabbas. 

Det här rimmar inte med 

den framgångsrika 

svenska 

modellen med 

ett delat ansvar 

för skogsbruket, 

framhåller 

Christer Segerstéen. 

ANLEDNINGEN till förändringen 

är ett par domar i Miljödomstolen 

kring hur stort 

intrång en markägare ska tåla 

när samhället ”knackar på 

dörren”. 

I lagen talas om ”bagatellartade” 

intrång, vilket kan tolkas 

på olika sätt. Skogsstyrel- 

sen har nu antagit samma 

praxis som Naturvårdsverket 

har vid bildandet av reservat. 

MEN DEN PRAXISEN är på 

väg att förändras. Ersättningsreglerna 

finns med i förslagen 

till ny expropriationslag som 

nu är ute på remiss. I den föreslås 

att tålighetströskeln tas 

bort vid exempelvis bildande 

av reservat och biotopskyddsområden. 

Inom andra områden när det 

gäller expropriation och intrång 

föreslås att markägaren ska få 

vinstdelning i form av engångsersättning. 

Det kan vara aktuellt 

när det gäller kraftledningar 

och mobiltelefonmaster. 

– Förslaget är en stor framgång 

för vår mångåriga strävan 

efter högre ersättning. Det är 

viktigt att en markägare som 

tvingas avstå mark upplever att 

ersättningen är skälig och rättvis 

och att den fastställs på ett 

rättssäkert sätt. 

– Utredningens förslag är ett 

stort steg i den riktningen, säger 

LRF:s ordförande Lars- 

Göran Pettersson. 

Utredningen om en förändrad 

expropriationslag applåderas 

alltså både av både LRF och 

Skogsägarna. 

Men Skogsstyrelsen är på 

väg åt motsatt håll när det gäller 

generella hänsynen. 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Med sin nya praxis kan Skogsstyrelsen vara generös med 

att markera naturhänsyn utan att det kostar något för 

myndigheten eller staten. 

HISTORIEN börjar egentligen 

i april 2007 när dåvarande 

generaldirektören Göran Enander 

och Staffan Norin i en 

skrivelse meddelade ändrade 

bedömningar av vilken hänsyn 

en ”skogsägare är skyldig att 

tåla utan ersättning”. 

Det handlade om att ställa 

allmänna krav på att lämna 

Stora planer, 

litet skyddsnät? 

virke till ett visst värde i stället 

för virkesvolym. 

En av de som protesterade då 

var Tomas Thuresson, häradsallmänningarna. 

som tillsammans 

med Jordägarförbundet 

uppvaktade regeringen. 

– Det var en omtolkning av 

rådande skogspolitik som dessutom 

skulle vara kontraproduktiv 

ur naturvårdens perspektiv. 

För miljö och mångfald är ett 

gammalt hålträd minst lika 

mycket värt som träd med höga 

virkesvärden. 

Efter protesterna klingade 

kraven av, men frågan om virkesvärdet 

är nu tillbaks då det 

gäller tålighetströskeln. 

– Man kan fråga hur det rimmar 

med andra besked om att 

skogspolitiken ligger fast, säger 

Tomas Thuresson. 

ATT MÄTA generell hänsyn 

är ingen exakt vetenskap, utan 

handlar mycket om tyckande 

och avväganden. 

När det står och väger fi nns 

förstås fl era skäl att hålla sig 

under den gräns där samhället 

måste betala. 

När gränsen fl yttas upp fi nns 

en oro att kraven går samma 

väg, eftersom det är lättare att 

Som företagare inom skognäringen har du ett sämre ekonomiskt skydd än de 

flesta anställda - och större eget ansvar för din pension och ditt försäkringsskydd. 

Prata med oss om hur du skapar trygghet för dig själv, din familj och din egendom. 

Läs mer på swedbank.se/pensionochforsakring eller din sparbanks hemsida. 

vara generös då någon annan 

betalar. 

Å andra sidan är det sällan 

mängden sparade träd som är 

problemet när myndigheterna 

granskar den generella hänsynen. 

Oftast är volymen mer än 

tillräcklig, men det är fel träd 

som sparas enligt bedömningar 

i de så kallade polytaxinventeringarna. 

DET ÄR LÅNGT ifrån någon 

självklarhet vilka följder besluten 

i miljööverdomstolen 

ska få för tillämpningen av 

skogsvårdslagen, som i sin tur 

vilar på de skogspolitiska besluten. 

– Det råder delade meningar 

om hur de två domarna i miljööverdomstolen 

ska tolkas 

vilket betyder att det kvarstår 

en del otydligheter och att frågan 

skulle behöva prövas vidare 

för ett klargörande, säger 

jordbruksminister Eskil Erlandsson. 

Han poängterar samtidigt 

vikten av att näringen och myndigheten 

har en god dialog i 

samband med att Skogsstyrelsen 

tar fram en ny praxis för 

beräkning av toleransavdraget. 

VI SKOGSÄGARE 6/08 11

JUL 

Så överlever granen 

ända till midsommar 

Mats Hannerz har ett förflutet som 

granforskare på Skogforsk, med en 

passion för julen. Här ger han tips på hur 

granen förblir grön och grann i stugan. 

Hans privata rekord är en gran som behöll 

barren till midsommar. 

Vår svenska gran var förmodligen 

aldrig avsedd att bli snittblomma. 

Brutalt amputerad 

vid fotknölarna och uppryckt 

ur sin vintersömn ska den 

tvingas in i ökenvärme och dåligt 

ljus. Och ändå förväntas 

vara nöjd, frisk och grön. 

Det är inte konstigt att den 

protesterar och gråter en skvätt, 

även om det inte är tårar utan 

barr som faller. 

Varje jul svämmar tidningarna 

över av fantasieggande råd 

för hur granen ska behålla barren, 

och det kan vara svårt att 

skilja på fakta och rena myter. 

Vi Skogsägare gör här ett 

försök att sortera bland råden. 

Det visar sig att många av de 

gamla huskurerna inte behöver 

vara myter, utan att de ofta har 

fot i en naturvetenskaplig förklaring. 

Grundråden 

– de som du 

måste följa 

● Väck granen 

varsamt 

Granen i skogen är i vintervila 

och har svårt att anpassa sig 

till snabba temperaturomställningar. 

Är det minus tio grader 

ute får den definitivt en chock 

om den hamnar bredvid elementet 

i vardagsrummet. Barrens 

klyvöppningar är stängda 

och kan inte avdunsta vatten- 

12 

ånga, och då kan den heller inte 

ta upp något vatten. Och utan 

det kylsystem som avdunstningen 

står för blir barren 

överhettade och torkar, för det 

läcker alltid lite vattenånga genom 

barrens vaxskikt. Låt i 

stället granen väckas varsamt 

så att vattentransporten kan 

komma igång innan den kommer 

in i rumsvärmen. Ställ den 

i en hink med vatten i garaget, 

trappuppgången eller skyddat 

på balkongen några dagar, och 

därefter på en plats inomhus 

där den inte är utsatt för strålningsvärme 

från element eller 

öppen spis. Duscha den gärna 

med vatten från sprayflaska i 

början. 

● Färskt sågsnitt 

Granen skyddar sig mot skador 

genom att producera kåda, 

trädets egna vita blodkroppar. 

Kådan täpper till sågsnittet så 

att vattnet inte kan passera igenom. 

Se därför till att alltid 

göra ett nytt sågsnitt genom att 

ta bort 1–2 centimeter av stammen 

när du tar in den, även om 

du högg granen bara någon 

dag tidigare. Den riktige entusiasten 

lyfter upp 

granen ur foten och 

gör om snittet efter 

en vecka. 

Det fi nns många 

som diskuterar 

hur snittet ska se 

ut. Tänk på att 

det är den yt- 

■ Så många är barren 

Det finns en halv miljon skäl att sköta sin julgran. Det är 

nämligen så många barr som ryms på en 2 meter hög gran. 

tersta delen av stammen som 

är bäst på att ta upp vatten. 

Undvik därför att barka stammen, 

det är risk att du barkar 

för mycket. Sågar du snett eller 

V-format fi nns en risk att den 

yttre delen hamnar ovanför 

vattnet i julgransfoten. Ett 

rakt snitt är bättre, men 

undvik att trycka ner en plansågad 

stam tätt mot en planbottnad 

julgransfot, då kan den 

få svårt att komma åt vattnet. 

● Mycket 

vatten 

Granen 

måste ha 

friskt vatten 

hela tiden. Ett dygn 

utan vatten kan 

vara omöjligt 

VI SKOGSÄGARE 6/08


att reparera. Uttorkningen sker 

i två steg. Granen reagerar först 

med att stänga klyvöppningarna 

för att hindra avdunstningen. 

I det läget går den att rädda. 

Gör ett nytt sågsnitt, se till att 

den har vatten och duscha gärna 

barren. Om uttorkningen 

fortsätter når barren vissningsgränsen, 

då är det för sent med 

återupplivning. 

De amerikanska studierna 

säger att en gran med 10 centimeter 

tjock stam kan dricka 4 

liter vatten om dagen. Våra 

svenska innegranar är oftast 

lite mindre, men 1–2 liter behöver 

ofta fyllas på varje dag. 

Se därför till att julgransfoten 

är tillräckligt stor så att sågsnittet 

aldrig hamnar ovanför vattenytan. 

● Se upp för 

återfrysning 

Det säkraste sättet att snabbt 

döda en gran är att låta den 

värmas upp för att sedan frysas 

innan den tas in i 

rumsvärmen. 

När granen börjar 

väckas ur vinterdvalan 

tappar den sin köldhärdighet. 

Har du låtit granen stå i ett 

ljummet källarförråd och sedan 

tillfälligt ställer ut den på balkongen 

i minus 20 grader, då 

får dammsugaren gå varm de 

närmaste dagarna. 

De valfria 

huskurerna 

● Sockerbiten iten 

Den klassiska 

huskuren 

med socker i 

vattnet är en 

direkt efter 

apning av vad 

som sker i naturen t på å våren. å 

Under vintern lagrar granen 

kolhydrater i stammen och rötterna. 

När skotten börjar 

sträcka på våren behövs kolhydraterna 

och de transporteras 

upp med ledningsbanorna. I 

vilken form då? Jo, som sackaros, 

eller rörsocker. Alltså 

samma sockerform som i sockerbiten! 

Om det hjälper eller inte kan 

alltid diskuteras. I Skogforskexperimenten 

klarade sig 

”sockerbitsgranarna” och ”vattengranarna” 

lika länge. Skillnaden 

var att de granar som 

hade fått socker sköt nya sidoskott. 

Lite extra julgranspynt på 

köpet. 

Häll dock inte på för mycket 

socker, då kan du i stället mata 

svampar och bakterier som täpper 

till ledningsbanorna på granen. 

● Kopparslanten 

Koppar är ett vällkänt 

medel mot t 

svampar 

och bakterier, 

och 

visst kan en 

gammal 5-öring hålla julgransfotens 

innehåll lite 

sterilare. 

● Magnecylen 

Magnecyl 

innehåller 

acetylsalicylsyra, 

och salicyl- 

syra förekommer i naturen i 

bland annat barken på sälg och 

pilar. Salicylsyran har 

en del liknande 

funktioner som auxin, 

det tillväxthormon 

som aktiveras i 

naturen när granen skjuter sina 

skott. Salicylsyran, liksom 

auxin, fungerar också som rotningshormon. 

Vill du få rötter 

på dina krukväxtsticklingar 

kan du lägga i några bitar av en 

sälgkvist i vattnet. 

Att salicylsyran har någon 

funktion för julgranen vill nog 

inte växtfysiologer skriva under 

på, men håll med om att det 

fi nns en koppling mellan ”myten” 

och hur naturen fungerar. 

● Viagra 

Kvällstidningarna 

brukar 

skämta om att 

ge granen Viagra 

för att få dem raka och 

ståndaktiga, men skämtet behöver 

inte vara ryckt ur luften. 

Viagra bygger på äggviteämnet 

arginin. Det är samma 

arginin som forskarna nyligen 

upptäckt att det utnyttjas av 

barrträden som kvävekälla i 

naturen. Ett företag tar nu fram 

nya gödselmedel med arginin 

som ska vara både effektivare 

och mer miljövänliga. Så det 

är möjligt att ett Viagra-piller 

kan få granen att stå extra 

länge, men det är förmodligen 

oprövat. 

● Snapsen 

Julsnapsen gör nog 

bäst nytta på andra 

platser än i julgransfoten, 

men den kan 

ha en funktion som 

bakterie och svampdödare 

i vattnet. 

● Hårspray 

I USA (var annars) 

finns en uppsjö av 

sprayprodukter för 

att hindra uttorkning 

och bättra på 

barrfärgen på julgranarna. 

Medel som ger en 

latexfi lm på barren 

hindrar visserligen 

avdunstningen något, 

men enligt de amerikanska 

forskarna ger r 

det ingen tydlig ef- 

fekt på hållbarheten. 

Om den skyddande e 

hinnan blir för tät får det en 

motsatt effekt – då hindras 

både avdunstning och vattenupptagning. 

Varning för hårspray som 

avdunstningsskydd alltså. Och 

tänk på brandfaran. 

13

Låt klimatet bestämma när du börjar 

att markbereda nästa säsong! 

Tigercats styrka och höga nyttjandegrad ger stora 

fördelar framförallt inom markberedning. 

Därför satsar vi ännu hårdare inför nästa säsong. 

Har ni tankar inför nästa markberedningssäsong så 

hör av er så fort som möjligt. 

E625C 

Dags att planera 

nästa säsong! 

Nord 

Max Brantholm 

mbrantholm@tigercat.se 

070- 656 97 00 

Syd 

Daniel Rehnberg 

drehnberg@tigercat.se 

070- 571 07 44 

Mikael Forssell 

mforssell@tigercat.se 

070- 277 39 20 

www.tigercat.se 

Tigercat expanderar och 

söker därför ytterligare en 

servicetekniker på mellan- 

och norra Sverige 

Ring Nisse: 0684- 656 22

Bråda tider 

för mäklarna 

Många skogsgårdar 

är på väg att säljas. 

Det framgår av årets 

Skogsbarometer. 

Av Pär Fornling 

Årligen tas pulsen på familjeskogsbruket 

genom en enkätundersökning 

av Sifo på uppdrag 

av LRF Konsult skogs 

byrån och Swedbank. 

I år har 570 skogsägare intervjuats 

om dagsläget och förväntningar. 

TROTS DEN KÄRVA konjunkturen 

är skogsägarna relativt 

optimistiska, även om de 

positiva förväntningarna minskat 

jämfört med förra året. 

Här är några av resultaten; 

● Nästan 60 procent är tillfreds 

med lönsamheten i skogsbruket. 

● På tre års sikt tror de fl esta 

på oförändrad lönsamhet. 

● Fyra av tio skogsägare räknar 

med fallande timmerpriser. 

Kring massaveden är det något 

mer optimism. 

● Avverkningarna tycks vara 

på väg att minska något. 

Jämfört med förra året har 

andelen som planerar avverkningar 

sjunkit tre procentenheter. 

● Drygt hälften av skogsägarna 

skulle välja att köpa mer 

skog om de hade en miljon kronor 

att investera; 20 procent 

skulle sätta in det på sparande 

och 18 procent skulle köpa aktier. 

● 27 procent är intresserade 

av att satsa på eller upplåta 

skogsmark för vindkraft. 

På fastighetsmarknaden 

kommer det att hända en hel 

del. 

HELA 15 PROCENT av landets 

skogsägare planerar att 

Snöfritt och löv som inte skymmer – då är det 

perfekt att röja busk! Handla före årsskiftet så 

gör du en riktigt bra affär. 

Andel som har sin skog 

försäkrad 2008 (2007) 

Vet ej 

8% 

(9%) Inte alls 

Fullständig 

skogsförsäkring 

inklusive stormförsäkring 

50% (49%) 

10% (13%) 

Brandförsäkring 

32% (29%) 

Källa: LRF Konsult 

Från vem förvärvades 

fastigheten (2007) 

Annan 

släkting 

13% (12%) 

Öppna 

marknaden 

20% (14%) Föräldrar, 

syskon 67% 

(74%) 

överlåta sin fastighet de närmaste 

fem åren. 

– Det handlar om affärer för 

ett värde upp till 80 miljarder 

kronor de närmaste fem åren, 

säger Johan Jansson, LRF Konsult. 

Pressat Setra 

undviker lager 

Under årets första åtta månader 

redovisar Setra ett negativt 

rörelseresultat med 174 miljoner 

kronor. 

Det är en drastisk försämring 

jämfört med förra årets vinst 

på drygt 700 miljoner kronor. 

Försämringen är en effekt av 

såväl lägre priser som volymer. 

En större del av årets negativa 

rörelseresultat är hänförligt till 

enheterna i norra Sverige. 

– Trots det svaga resultatet är 

det positivt att kunna konstatera 

att lagernivåerna har minskat. 

Setra har vidtagit omfattande 

åtgärder för att minska 

produktionen och den nya produktionsnivån 

ligger nu på årsbasis 

20 procent lägre än föregående 

år. 

– Då det gäller byggkonjunkturen 

kommer den nog att mattas 

av ytterligare. För att få en 

bättre balans mellan utbud och 

efterfrågan är det avgörande att 

de kraftiga produktions - 

neddragningar som nu aviseras 

av de stora europeiska producenterna 

verkligen genomförs, 

säger koncernchef Kent Torwald. 


NYHETER

FORSKNING 

Utgångspunkten är dunkar av 

den här vätskan. Det är vad som 

återstår när veden har kokats och 

vedens fiber tagits tillvara. 

Av många anledningar är det 

omtumlande att ta del av Hans 

Thelianders visioner om framtidens 

massabruk. 

Han är professor på Chalmers 

i Göteborg och mannen 

bakom ”LignoBoost”. 

Lite förenklat handlar det om 

att ta vara på ligninet i veden. 

Den torkas till ett brungult pulver 

som kan eldas upp. Därmed 

blir det en ny sorts bioenergi 

med högt bränslevärde, ungefär 

i nivå med kol. 

Men det är bara början! 

DET ÄR NÄR man tittar bakom 

den förenklade bilden som 

det dyker upp flera häpnadsväckande 

saker: 

✔ Volymerna. 

Det är ingen nyhet att det går 

att göra många fantastiska pro- 

16 

Genom att tillföra koldioxid, tvätta 

och torka i flera steg blir resultatet 

närmast lite guldskimrande bitar 

av lignin. 

Ämne med 

enorma 

möjligheter 

Helt nya produkter är på gång från massabruken. 

Vid sidan av cellulosan håller lignin på 

att bli en riktigt värdefull råvara. Av Pär Fornling 

dukter från trä. Ibland handlar 

visionerna om någon liten 

nisch till läkemedel eller kosmetika 

där världsmarknaden 

täcks in av ett fåtal virkesvältor. 

Här handlar det om stora volymer, 

kanske en miljon ton 

ligninpulver med ett energivärde 

långt mer än vad landets 

alla värmepumpar ger (8 Twh 

från lignin och 6 Twh från värmepumparna.) 

✔ Realismen. 

Produktionen har redan startat 

vid en försöksanläggning på 

Bäckhammars bruk. Nästa 

steg är att gå upp till full skala 

vid ett massabruk. 

Till att börja med används 

ligninet som energi, därefter 

ligger vägen öppen för mer 

avancerade produkter. 

Man behöver med andra ord 

inte ta hela klivet till plaster, 

kemikalier och kolfi ber med en 

gång. I stället handlar det om 

fl era mindre steg som vart och 

ett ger resultat från första början. 

✔ Mervärdet 

Genom att göra tillverkningen 

av massa effektivare kan man 

Hans Theliander i labbet på Chalmers 

där han testar om teorierna hålller. 

ta tillvara ligninet utan att tillföra 

mer råvara. 

Det blir med andra ord ett 

rent mervärde, som ”grädde på 

moset…” 

I DAG HAMNAR ligninet i 

svartluten (kokvätskan som 

blir kvar när alla träfibrer tagits 

tillvara) Den eldas upp i 

brukets ugnar och är därmed 

VI SKOGSÄGARE 6/08

en nyttig biprodukt, om än inte 

så värdefull. 

I takt med att tillverkningen 

av massa blir effektivare blir 

det lignin över för andra ändamål. 

Man kan tala om en ny lönsamhetstriangel 

vid massabruken: 

● Cellulosa. 

● Hemicellulosa. 


”Inte minst tror jag 

bilindustrin är intresserad 

av något lätt och starkt som 

alternativ till järn och plåt. 

● Lignin. 

Ända sedan man började använda 

skog för papperstillverkning, 

i mitten på 1800-talet, har 

allt kretsat kring att ta tillvara 

vedens fi brer (cellulosan), medan 

ligninet (som limmar ihop 

fi brerna) länge var ett bekymmer, 

och senare en biprodukt 

med ett lågt värde. 

– Tittar vi närmre på ligninet 

hittar vi en oerhört komplicerad 

molekyl som kan plockas isär 

och användas till många saker, 

säger Hans Theliander. 

ATT TA TILLVARA lignin är 

i sig inget nytt. 

Det norska massabruket Borregaard 

är i själva verket en 

långt utvecklad kemiindustri, 

men då handlar det om sulfi t- 

massabruk. Det är en helt annan 

sak än de modernare sulfatmassabruken, 

som är helt 

dominerande. 

Hans Theliander och hans 

forskarkollegor har kommit på 

en metod att fälla ut lignin 

från kokvätskan i sulfatbruken 

med hjälp av koldioxid och 

Fortsättning sid 18 

17

FORSKNING 


Ämne med 

enorma... 

därefter rena den i fl era steg. 

Resultatet blir ett brungult 

pulver med betydligt bättre 

bränslevärde än sågspån. 

(effektiviteten kan mätas i gigajoul 

per ton: sågspån har 18, 

lignin 26 och olja 40). 

– Jag tror inte det är något för 

villapannorna utan i första 

hand större värmeverk. Man 

kan också ersätta oljan i mesaugnarna 

och göra massabruket 

helt självförsörjande på 

energi, säger han. 

MESAN ÄR EN grå-grön substans 

som påminner om lera. 

På bruket bränns den om till 

kalk, vilket normalt sett kräver 

väldiga mängder eldningsolja. 

Att ersätta den med lignin 

betyder mycket både för miljön 

och plånboken. 

För Södras bruk i Mörrum, 

som kan bli först ut med den 

nya tekniken, skulle det innebära 

att man spar in 25 000 

kubikmeter eldningsolja om 

året. 

18 

MÖTESPLATSEN för alla 

inom de gröna näringarna 

Mila är en bred lantbruksmässa 

där skogen är ett 

viktigt inslag. Här fi nns 

produkter, tjänster och 

nyheter inom energi, anpassat 

skogs bruk, djurhållning, 

hästnäring, växtodling, 

affärsutveckling och miljö. 

Förutom lantbrukare 

attraherar Mila även många 

utbor. Hela 25% av fackbesökarna 

har skogsintresse. 

På www.milamassan.se 

kan du läsa mer om Mila. 

Det brungula ligninpulvret har 

massor av användningsmöjligheter 

för allt från energi till nya material. 

(För varje ton pappersmassa 

går det åt 30–50 liter olja). 

Investeringen i lignoboost beräknas 

kosta 300–400 miljoner 

kronor i Mörrum. I den summan 

ingår dels tekniken för lignobooster, 

dels energieffektiviseringar 

som gör att man inte behöver 

tillföra någon ytterligare 

energi. Beslut om en eventuell 

investering i Mörrum väntas 

någon gång under nästa år. 

ENERGIN ÄR betydelsefull, 

men värdet av ligninet kan öka 

■ Mer är på gång... 

För att få fram nya produkter och stärka skogsindustrin bildas ett 

nytt forskningscentrum. 

I en första etapp bidrar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse med 

120 miljoner kronor till ”Wallenberg Wood Science Centre”. 

Där samlas resurserna från Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) 

och Chalmers i Göteborg. 

Det handlar både om att ta fram nya metoder för tillverkning 

av cellulosafibrer, hemicellulosa och lignin samt att hitta helt nya 

produkter och material. 

väsentligt genom förädling. 

Ett exempel är att göra om det 

till aktivt kol genom en kontrollerad 

värmebehandling. 

– Det bör vara lönsamt redan 

i dag och marknaden är stor. 

Inte minst använder reningsverken 

mycket aktivt kol, säger 

Hans Theliander. 

ETT ANNAT jätteområde är 

att ersätta fenolbaserade kemikalier. 

Det är allt från polyuretan till 

olika plaster som idag är oljebaserade. 

– Vi vet att det är möjligt, 

även om det behövs tekniska 

landvinningar. I princip handlar 

det om att bryta sönder ligninets 

molekyler till samma 

molekyler som den oljebaserade 

industrin använder. 

– I dag har oljan en kostnads- 

fördel med tanke på att investeringar 

redan är gjorda, men 

oljan blir dyrare på lång sikt. 

Och här måste vi ha långa perspektiv 

för att ställa om samhället, 

både för att oljan inte 

räcker till och för att det är 

bättre för miljön med ett biologiskt 

nedbrytbart material. 

EN TREDJE VISION är att 

göra kolfiber av lignin. 

Hans Theliander är en god 

pedagog och får det att låta enkelt, 

men i själva verket är det 

knappast något man kokar ihop 

hemma vid köksspisen: 

– Man smälter ligninet och 

spinner en tråd. I nästa steg hettas 

den upp till den grad att 

vätet och syret avgår. Av det 

som blir kvar görs ett kolskelett. 

– Till en början blir kvalite- 

4–7 februari 2009 på MalmöMässan 

Arrangeras i samarbete med LRF Skåne. Mässkansli: Sydexpo AB, telefon 040-690 85 50, telefax 040-690 85 01. www.milamassan.se 

VI SKOGSÄGARE 6/08

ten antagligen inte lika bra som 

hos dagens kolfi ber. Det kanske 

inte är starkt nog till fl ygplansvingar, 

men blir å andra sidan 

mycket billigare. På sätt och vis 

blir det ett nytt material som 

kan användas till en mängd 

produkter. Inte minst tror jag 

bilindustrin är intresserad av 

något lätt och starkt som alternativ 

till järn och plåt, säger 

han. 

DET FINNS många fler produkter 

att göra av lignin. 

På sulfi tfabriken i Borregaard 

framställs vanillin till glass och 

LignoBoost är inte bara intressant 

för tekniken i sig. 

Det är också ett projekt som 

på kort tid gått från forskning 

till en kommersiell produkt. 

Hans Theliander pekar ut 

Vi kan leverera! I vårt lager finns ett antal svensktillverkade 

skogsvagnar från Moheda och Källefall. Kontakta din närmaste 

säljare för mer information. 


andra livsmedel med vaniljsmak. 

Lignin kan också användas 

till tensider. De används för att 

göra betongen mer lättfl ytande 

och bättre. 

Andra lockande användningsområden 

inom räckhåll är 

barriärer för att få tätskikt i 

vätskekartonger som idag, likt 

så mycket annat, kommer från 

den petrokemiska industrin. 

Där fi nns en mängd produkter 

som kan bytas ut, när tekniken 

och ekonomin tillåter det. 

– Egentligen är det inte så 

konstigt. På ett grundläggande 

några viktiga milstolpar för att 

lyckas. 

– För mig blev möjligheterna 

uppenbara i början av 2000-talet. 

Vi blev ett bra team med 

forskare som kompletterade 

varandra. 

– Det där att släppa sin lilla 

baby till andra personer är inte 

så lätt, men oftast avgörande 

för att lyckas. Ett sånt här projekt 

förs framåt genom samarbete 

där var och en kan foku- 

plan har ju oljan och kolet bildats 

av växtdelar. Och ser vi det 

i ett längre tidsperspektiv kommer 

oljeeran vara att vara ett 

hack i skivan i vår historia. 

TILLVERKNINGEN av massa 

har förutsättningar att bli 

betydligt effektivare, vilket i 

sin tur ger utrymme till att 

plocka ut allt mer lignin. 

– Av massavedens energiinnehåll 

eldar man upp två tredjedelar 

för att få ut en tredjedel 

i form av fi ber. Varje steg vi tar 

för att bättre ta tillvara energin 

betyder därför mycket, säger 

sera på olika delar, säger Hans 

Theliander. 

DÅ DET GÄLLER Ligno- 

Boost har utvecklingen drivits 

av Chalmers och STFI (massa- 

och pappersindustrins forskningsinstitut). 

– Det är viktigt med tillit 

från uppdragsgivarna. Vi fi ck i 

lugn och ro hålla på några år 

med att ta fram grundläggande 

kunskap medan bara en ytterst 

Hans Theliander och ger ett 

räkneexempel: om 20 procent 

av ligninet tas till vara från 

Sveriges tillverkning av sulfatmassa 

handlar det om en miljon 

ton lignin. 

En annan väg är att tillföra 

energi av lägre värde i form av 

bark, grot och stubbar, för att i 

stället få ta tillvara mer värdefull 

energi från processen. 

Det kan både vara lignin och 

fordonsbränsle. 

– Här fi nns ingen motsättning. 

I framtiden blir nog massabruken 

bioraffi naderier med 

lite olika inriktning. 

Mycket hysch-hysch under arbetet 

Endast ett fåtal i den 

innersta kretsen visste 

vad som var på gång. Utåt 

talades bara om processen 

X i dunkla ordalag. 

liten gruppering visste vad vi 

höll på med. 

NÄR VÄL BITARNA bör jade 

falla på plats blev den relativt 

storskaliga testfabriken i Bäckhammar 

ett betydande trappsteg 

mot marknaden. 

Efter 10 år från idé till färdig 

produkt har LignoBoost sålts 

till Finska Metso som nu arbetar 

med att sälja in tekniken till 

världens massabruk. 

Moheda är marknadsledande på drivna skogsvagnar upp 

till 12–15 ton. Källefall har gjort sig ett namn på mindre 

och medelstora skogsvagnar upp till 10 tons lastkapacitet. 

19

SKOGSGÅRDEN 

Örjan Eriksson, Birgitta Örlund och 

Timmy studerar informationen om gödsling. 

– Vi har en gård i Edsbro med mjölkkor och 

skog. Det är mest jag som arbetar i skogen, 

men det är roligt när hela familjen engagerar 

sig, berättar Örjan. 

– Alltid lär man sig något nytt och dessutom 

blir det en gemensam familjeutflykt. 

Kunskapstörst 

i skogen 

Det finns ett stort intresse för 

att gödsla skogen, men framför 

allt en vilja att öka kunskapen. 

Den slutsatsen kan man dra efter en 

skogsdag i Rimbo utanför Stockholm, 

med skogsägare från hela landet. 

Vi åkte dit för att pejla läget och 

mötte en skiftande ”publik”. 

Allt från paret som precis förverkligat 

skogsdrömmen till erfarna 

skogsägare som växlar mellan att 

sköta mjölkkorna och eget arbete i 

skogen. 

Från juniorer som precis lärt sig gå 

till grånade tinningar. 

Ivan Törner förädlar träden 

i den egna sågen utanför 

Lohärad. 

– Det är en gammal klingsåg 

från 20-talet jag renoverat. 

När man inte har så många 

hektar är det ett sätt att få ut 

mer värde från skogen. Det är 

ingen stor verksamhet men 

det blir en del legosågning och 

försäljning av virke. 

20 

Ann Hörsell och Kennet Aweblom. 

– Vi bor i Stockholm men tillbringar 

så mycket tid som möjligt på gården 

utanför Piteå. Kennet uppmuntrar mig 

att göra mer i skogen och framöver 

blir det kanske en kurs i röjning. Det 

är roligt att göra saker tillsammans, 

berättar Ann. 

Och även om många var entusiastiska 

inför möjligheten att höja produktionen 

med gödsling och andra 

åtgärder var andra mer avvaktande. 

På fl era sätt var det en lika blandad 

grupp som man möter på vilket torg 

som helst en lördag, då det är mycket 

folk i rörelse. 

Men nu var det en lördag i skogen. 

Och även om gruppen var heterogen 

var den förenad kring skogsintresset. 

Och den mest påtagliga gemensamma 

nämnaren var viljan att lära 

mer. Det bekräftas också av kampanjen 

Kraftsamling skog där det nu hållits 

över 400 studiecirklar och ett 

antal skogsdagar, däribland lördagsträffen 

i Rimbo. 

Sven-Erik och Maj Karlsson brukar Majs föräldrargård 

norr om Hallstavik. 

– Det här är ett trevligt sätt att spendera lördagen. Vi 

brukar gå på kurser och skogsdagar tillsammans. Det är 

bra möjligheter för att förkovra sig. Nu åker vi hem och 

funderar på gödsling och annat. Det här med skogen är 

långsiktigt och man kan inte hoppa på alla trender med 

en gång. 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Sune Gustavsson, Erika Silvervang och sonen Adam bor i 

Nacka och har skog i Nordmaling, utanför Umeå. 

– Jag fick den av mamma när jag var 22 år. Hon hjälpte mig in i 

skogsägandet, därefter har det blivit en hel del kurser och skogsdagar, 

säger Erika. 

– Vi hinner inte göra så mycket praktiskt skogsarbete själva, utan 

köper in de flesta tjänster. För att fatta rätt beslut är det förstås 

bra att bygga upp den egna kunskapen. 


Mats Lundberg och Helena Gålander, Norra 

Skogsägarna, informerade om skogsgödsling. 

– Jag har positiva, personliga, erfarenheter av gödsling, 

berättar Mats. 

– Pappa började gödsla skogen redan på 60-talet och 

jag fick sedermera hjälpa till. När det avverkades för 

några år sedan var andelen timmer och stamblock 

långt mer än vad som är normalt i motsvarande 

bestånd. Jag har fortsatt på samma linje och gödslar 

regelbundet lämpliga bestånd 15 år före slutavverkning 

med en traktor och tallriksspridare. Där 

traktorn inte kommer fram sprider jag näringen 

manuellt. 

Gun och Per-Olof Sigfridsson är skogsägare i 

Norrtälje 

– Hittills är det mest Per-Olof som arbetat med 

skogen, men nu efter pensioneringen har jag börjat 

engagera mig, berättar Gun. 

– Jag har varit med på ett par möten genom LRF och 

tänker börja så smått med röjsågen. 

Hans Tibell, bor på en skogsgård 

i Östhammar långt ut i 

Stockholms skärgård. 

– Jag är ordförande i skogsbruksområdet 

östra Uppland 

inom Mellanskog och leder 

studiecirklar i Kraftsamlingen. 

Det är klart vi lär oss en 

massa nya nyttiga saker, men 

en annan positiv sak är alla nya 

kontakter som skapas. Man 

träffar likasinnade, byter erfarenheter 

och skapar nätverk. 

Roland Jansson, skogsägare, Almunge. 

– Jag lär mig gärna något nytt, men 

är ganska gammalmodig i brukandet. 

Jag ärvde skogen och ville inte ha fula 

hyggen, utan har hela tiden avverkat 

enstaka träd. Förut betraktades man 

som kriminell av myndigheten, nu är 

skogen så värdefull att jag inte ens får hugga som jag 

vill med tanke på alla naturvärden som delvis bildats 

genom mitt försiktiga skogsbruk. Hela 90 procent är 

biotoper som jag får sköta först efter samråd med 

Skogsstyrelsen. 

Fler skogsägare 

på nästa sida ▼ 

21

SKOGSGÅRDEN 


Kunskapstörst... 

Hugo Bicke knatar 

hemtamt runt i skogen. 

Han är redan en erfaren 

besökare på skogsdagar. 

Det började med 

Mellanskogsmässan i 

barnvagnen, därefter har 

det bara fortsatt... 

Mattias Andreasson 

tar gärna med sig hundarna 

Elsa och Jalle ut i 

naturen. 

– Jag bor i Täby och äger 

skog norr om Köping 

där jag brukar röja och 

ta vara på vindfällen. 

Framöver kanske jag går 

en kurs i Kraftsamling 

skog, det är roligt att 

lära sig mer. En av de nya 

saker jag funderar på 

att prova för att öka 

produktionen är att 

plantera en del hybridasp. 

Nordea Bank AB (publ) 

22 

Gösta Lundin, Jönköping 

036-19 54 41 alt 0702-56 23 81 

Egon Stenseke, Skövde 

0500-47 77 66 alt 0705-33 20 35 

”Hugo är närmast uppvuxen i skogen” berättar 

pappa Mats Bicke. Med stolthet visar Hugo 

nyckelringen från ett av besöken och illustrerar 

ljudligt hur motorsågen låter. 

Har du dina pengar 

på rätt ställe? 

Jag och mina kollegor inom Jord & Skog är gärna din samtalspartner i 

frågor som rör din verksamhet. Vi har en bred erfarenhet och gedigen 

kunskap om skogsekonomi och erbjuder ett heltäckande sortiment av 

fi n a n s i e l l a p r o d u k t e r o c h t j ä n s t e r. 

Välkommen att kontakta oss på Jord & Skog! 

Arne Grundberg, Karlstad 

054-17 41 51 alt 070-662 91 36 

Klas Classon, Helsingborg 

042-17 21 14 alt 0706-59 55 64 

”Vi är alldeles 

nya skogsägare 

och vill lära oss mer. 

Susanne Lagergren 

bor i Stockholm och har 

skogen mellan Mora och 

Sälen. 

– Det blir många 

resor dit. Jag gör en hel 

del eget arbete och det 

blir roligare ju mer man 

lär sig. Det började med 

en kurs i röjning och nu 

har jag gått vidare med 

Kraftsamling skog. 

Gunilla Aschan, Linköping 

013-771 39 alt 0703-26 14 12 

Lars Gustafsson, Borlänge 

0243-19 46 29 alt 070-878 76 23 

Lars och Ing-Marie Östling. 

– Vi är alldeles nya skogsägare och vill lära oss 

mer. Tidigare i år köpte vi ett fritidsställe norr 

om Hallstavik med 25 hektar skog. Det var 

en dröm som gick i uppfyllelse, vi har alltid 

gillat skogen av flera skäl. Både jakt, friluftsliv 

och nu har vi känslan att äga något eget. Det 

blir många kurser och temakvällar om skog 

framöver. 

Keith Breidenskog, Niklas Eriksson och 

sonen Elias är tre generationer med skogsintresse. 

Farfar driver jordbruk i Kristineholm 

och sonen arbetar som entreprenör. 

– Efter skogsbruksskolan var det lite kärvt 

med arbete så jag jobbade på Arlanda ett tag, 

berättar Niklas. 

– Men för ett år sedan startade jag och en 

kollega ett entreprenadföretag med fyra anställda. 

Vi utför röjning och annat manuellt skogsarbete. 

Det är skönt att vara tillbaks i skogen! 

Lars Hellström, Kristianstad 

076-808 22 87 

Rolf Nordén, Sundsvall 

060-188 204 alt 070-217 16 13 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Vår elhybrid är 

bra för både miljö 

och ekonomi 

Sveaskog driver utvecklingen av ny teknik i skogsbruket. 

Det gör att vi kan erbjuda våra kunder ännu högre kvalitet 

och att vi kan utvinna nya sortiment, såsom biobränsle, på 

ett kostnadseffektivt sätt. En röd tråd i vårt arbete är att 

hitta tekniker och metoder med bästa möjliga miljöprestanda. 

Vi vet nämligen att miljödriven teknik skapar lönsamhet. 

Ett exempel är vårt inköp av elhybridskotaren El-forest, 

för transport av virke från skog till bilväg. Elhybridskotaren 

förbrukar 30 procent mindre bränsle och har lägre koldioxidutsläpp 

än vanliga skotare. Det ger god ekonomi 

och miljö. 

Sveaskog ska vara främst på 

att utveckla skogens värden

SKOGSSKÖTSEL 

Grova träd är bättre 

Forskare vill få skogsägarna att tänka om – men det är svårt 

Att sköta skogen med 

inriktning mot grova 

träd ger många 

fördelar, men prislistan 

för gran belönar inte 

kvalitetslyftet efter 

förtjänst. 

Virke från snabbväxande gran 

har inget bra rykte. Men Oriana 

Pfister, jägmästare från Italien, 

varnar framför allt för juvenilveden: 

– Virket från de första 15–20 

årsringarna ger mycket sämre 

kvalitet. Det är inte lika starkt 

och blir mycket skevare än sidobrädorna 

från stocken. Det 

är betydligt värre än breda årsringar. 

Oriana är doktorand vid lantbruksuniversitetet 

och resultaten 

presenterades vid en exkursion 

kring gallring. 

En slutsats därifrån är att det 

fi nns anledning till relativt hård 

gallring för att driva på dimensionsutvecklingen. 

– Grova träd är bra träd. Man 

kan säga att det är klokt att producera 

mycket fl äsk på träden, 

summerar professor Urban 

Nilsson. 

DET ÄR INTE helt lätt för 

Oriana att ”sälja” in budskapet 

till praktiskt arbetande skogsbrukare. 

– Egentligen är mina forskningsresultat 

inte så överraskande. 

Juvenilveden, från trädens 

ungdomstid, är helt 

annorlunda än den mer mogna 

veden. Den har kortare fi brer 

och tunnare cellväggar, vilket 

påverkar vedens kvalitet mycket 

mer än årsringbredden. Men 

när jag träffar skogsbrukare 

talar man oftast bara om vikten 

av att träden bör växa långsamt 

för hög kvalitet. 

– Min slutsats är lite förenklat 

att man bör hålla ihop skogen 

i ungdomstiden och därefter 

driva på den i turbotakt, 

säger Oriana Pfi ster. 

24 


Då det gäller hållfasthet(stress-grading) 

är de undersökta 

sidobrädorna 

ungefär 10 procent 

hållbarare än de från 

stockens centrum. 

I mätningarna av 

skevhet är centrumutbytet 

mångdubbelt 

sämre. 

Professor Urban 

Nilsson. 

BETALNINGEN till skogsägaren 

hänger inte riktigt med 

forskningsresultaten. 

– Då det gäller timmer från 

tall är det bättre. Där fi nns ett 

klart mervärde för grova timmerstockar. 

För gran däremot 

blir virket nedklassat om det 

fi nns fl era breda årsringar. 

I regel bedöms kvaliteten genom 

att räkna årsringarna två 

centimeter från märgen (centrum) 

av stocken och åtta centimeter 

utåt. 

Om där inte fi nns tillräckligt 

många årsringar hamnar virket 

i en lägre kvalitetsklass och 

betalas sämre. 

– Motivet är att man vill 

identifiera förväxande 

så kallade vargar, 

men det fungerar 

inte. Möjligen säger 

det något om kvaliteten 

längre norr ut, 

men för bra sydsvenska 

granmarker är 

det ett dåligt system 

för att mäta kvalitet, 

säger Urban Nilsson. 

Han tror att systemet kommer 

att förändras i framtiden. 

– En del virkesköpare bortser 

från det redan i dag. Både 

forskning och logik talar för att 

klassningen blir annorlunda. 

KRAVEN BORDE egentligen 

komma från byggindustrin, 

menar Urban Nilsson. 

– Allt mer blir prefabricerat. 

Då är det extra viktigt med 

formstabilitet och rätt dimensioner 

för att varje träbit ska 

passa in i ett större system. 

– En del japanska kunder har 

förstått det här och betalar mer 

för sidobrädorna, men i Sverige 

fi nns delvis en helt motsatt ut- 

Efter utbildning i Italien kom 

Oriana Pfister till lantbruksunivetsitetet 

där hon arbetar 

som doktorand på skogliga 

fakulteten. 

veckling med sågar för klent 

timmer som resulterar i virke 

med kvalitetsproblem. 

DET FINNS FLERA skäl som 

talar för färre och grövre träd. 

– Det kostar mindre att hantera 

färre stammar och kvaliteten 

ökar. Ett sätt att nå dit är 

relativt glesa gallringar i kombination 

med gödsling. Ungefär 

hälften av vinsten från gödsling 

i tallskog kommer från att volymen 

ökar och hälften från att 

kvaliteten blir bättre genom 

grövre träd. 

Grova granar med täta årsringar 

ger naturligtvis bra virke. 

– Problemet blir att de växer 

så långsamt att det värdefulla 

virket inte kan förränta sig 

självt. Det är med andra ord 

dålig ekonomi att ha mycket 

kapital bundet i skogen alltför 

länge med dålig tillväxt. 

– Dessutom har inte bredden 

på årsringarna så stor betydelse, 

viktigast är att man undviker 

juvenilved i plankorna, säger 

Urban Nilsson. 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Vill du också vara med 

och bidra till ekonomisk mångfald? 

Just nu ligger ett förslag på regeringens bord som går 

ut på att du som skogsägare själv ska kunna ta initiativ 

till naturvård i din skog. Detta har LRF jobbat hårt 

för i många år. Din valfrihet ökar. Det är du som 

äger marken som tar initiativet och föreslår lämpliga 

områden. 

Förslaget bidrar inte bara till ekologiska värden utan 

också till ekonomisk mångfald. Förslaget innebär 

nämligen skattelättnader för de skogsägare som väljer 

att bedriva naturvård. Den som äger skog med höga 

naturvärden kan därmed hitta ett ekonomiskt sunt 

alternativ till andra typer av inkomster från skogen. 

Förslaget är ett exempel på vad LRF kan åstadkomma 

när vi är många som står bakom och driver på. 

Du som är medlem i LRF vet vad vi talar om. 

Du som inte är det – hjärtligt välkommen du också! 

Ring Ri 020 - 44 44 33 

eller läs mer på www.lrf.se 

och på Medlemsnätet.

FÖRENINGARNA 

Nya tag för fler kvinnor 

Efter flera år med ett ökande antal kvinnor i 

styrelser och valberedningar planade kurvan ut 

förra året. Nu tar man nya tag i föreningarna 

för att få fler kvinnliga förtroendevalda. 

– En utgångspunkt är intervjuer 

vi gjort med kvinnor som lämnat 

sina förtroendeuppdrag. 

Det berättar Marie Sander i 

anslutning till ett seminarium 

med skogsägarkvinnorna i 

Norrköping. För att få mer fart 

på det kvinnliga engagemanget 

har föreningarna nätverket 

– Nästan alla privata skogsgårdar 

drivs som enskild verksamhet. 

Jag tycker det är en 

bra företagsform med relativt 

gynnsamma skatteregler. 

Det konstaterade Arne 

Grundberg, Nordea, vid mötet 

26 

Skogsägarkvinnorna, med två 

representanter från varje förening 

i styrgruppen. Marie är en 

av dessa. 

– Vi är inte klara med analysen 

av intervjuerna, men det 

tycks inte vara så att man lämnar 

av besvikelse. I stället har 

kanske kvinnorna en lite annan 

i Norrköping för kvinnliga 

skogsägare. 

Han presenterade en genomgång 

av den ekonomiska planeringen 

i skogsföretaget. 

– Man bör undvika att hela 

intäkten från en avverkning 

hamnar på toppen av den vanliga 

inkomsten och beskattas 

därefter. Det fi nns en mängd 

möjligheter till resultatregleringar 

som man absolut bör 

utnyttja. 

syn på förtroendeuppdragen. 

– Kvinnorna arbetar aktivt 

några år och är sedan benägna 

att dra sig tillbaks för att komma 

Planera bättre och få lägre skatt 

Med klok planering 

undviker man att mesta 

skogsinkomsten försvinner 

i skatt. 


LRF Skogsägarnas ordförande 

Christer Segerstéen och Marie 

Sander, Skogsägarkvinnorna. 

– Oftast är det till att börja 

med klokt att nyttja skogskontot 

maximalt eftersom det egna 

kapitalet då ökar , säger Arne 

Grundberg och poängterar att 

det alltid fi nns möjligheter att 

spara pengarna i företaget. 

Beskattningen kommer i huvudsak 

när de plockas därifrån. 

Då är det en fördel om de kan 

beskattas som avkastning på 

kapital (30 procent) i stället för 

att läggas på toppen av den van- 

tillbaka senare. Det är i så fall 

inget som gynnas av den kultur 

som råder i föreningarna, där 

männen gärna har uppdragen 

länge innan de avgår för gott. 

Andelen kvinnliga skogsägare 

är närmre 40 procent, 

vilket är betydligt högre än andelen 

förtroendevalda. I exempelvis 

valberedningarna är 

15–20 procent kvinnor. 

– Ett av våra mål är att öka 

andelen på olika sätt. Inte minst 

är det viktigt att bilda nätverk 

och kontaktvägar mellan kvinnor 

i alla föreningar, konstaterar 

Marie Sander. 

Anna-Karin Salinder Nilsson 

och Barbro Gabrielsson får 

skattetips av Arne Grundberg. 

liga inkomsten. (Hamnar den 

över ”brytpunkten” försvinner 

65 procent i skatt). 

– Det förutsätter att det fi nns 

kapital i företaget. Därför är det 

jätteviktigt att ha en bra balansräkning. 

För att få ta ut pengar 

till privat konsumtion i form av 

kapitalavkastning måste det 

fi nnas minst 50 001 kronor i 

eget företagskapital (skillnad 

mellan tillgångar och skulder), 

per skatteskyldig ägare. 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Så blev vi skogsägare 

Vi ställde följande frågor till några av deltagarna 

på konferensen med Skogsägarkvinnorna: 

1) Hur blev du skogsägare? 

2) Vad är det bästa med att äga skog? 

3) Hur kan man få fler aktiva kvinnor i olika 

skogliga sammanhang? 

4) Finns det några skogliga frågor som 

engagerar kvinnor mer än män? 

Anita 

Brackvid, 

Skellefteå. 

1) Vi köpte 

min makes 

hemgård för 

tio år sedan. 

Några år senare 

avled 

han och jag blev ensam ägare. 

2) Att förvalta skogsbruket till 

nästa generation och att få 

uppleva årstidernas växlingar 

under promenader i den egna 

skogen. 

3) Genom att delge kunskap 

så fler kvinnor känner sig 

trygga som skogsägare eller 

blivande skogsägare. Om möjligt 

bör inbjudningar till olika 

arrangemang både gå till 

mannen och kvinnan i den 

skogsägande familjen. 

4) Nej, både män och kvinnor 

har samma behov av inspiration 

och kunskap. 

Åsa Fransson, 

Tibro. 

1) Jag har 

köpt skog i 

Säffle, dels 

för att jag 

tror det är en 

bra investering, 

dels för 

att skogen intresserar mig. 

2) Att kunna vara med och 

styra utvecklingen i den egna 

skogen med egna arbetsinsatser. 

3) Många tror nog, felaktigt, 

att de vet för lite om skogsbranschen 

eller drar sig på 

grund av att de inte utför så 

mycket praktiskt skogsarbete. 

Därför är det viktigt att lyfta 

fram vikten av mångfald. 

Att människor med olika 

egenskaper och bakgrund 

alla har erfarenheter att bidra 

med. 

4) Nej. 


Kerstin 

Karlsson, 

Skillingaryd 

1) Jag ärvde 

en del skog 

och därefter 

har vi köpt 

till ytterligare. 

2) Dels är det en ekonomisk 

placering, dels är det inspirerande 

att kunna vara med och 

forma skogen inför framtiden. 

3) Erbjud utbildningar. Karlarna 

tror att de fått skogskompetens 

med modersmjölken, 

kvinnorna måste visa att 

de har kunskap för att bli tagna 

på allvar. Cirkeln Kraftsamling 

skog och högskolekursen 

”lönsamt familjeskogsbruk” 

är ett par bra exempel. 

4) Nej, jag tror inte det finns 

frågor som är specifika för 

kvinnor. 

Pippi Engstedt, 

Stockholm 

1) Mina föräldrar 

köpte 

gården, som 

ligger mellanAskersund 

och 

Motala, i början av 60-talet. 

Nu är vi tre syskon som har 

den tillsammans. 

2) För mig som storstadsbo 

väcker den intresset för naturen 

och i den bästa av stunder 

kan vår skog uppleves som en 

del av att förbättra klimatet! 

3) Under den korta tid jag hunnit 

vara medlem i Mellanskogs 

utboråd har det gjorts många 

bra aktiviteter. Det är bara att 

fortsätta med kurser, seminarier 

och studiebesök med flera 

olika inriktningar som skötsel, 

natur, kultur och mat. 

4) Nej, det är nog liknande intressen. 

Gödsla! 

Sälj för dubbla 

produktionskostnaden. 

Rätt gödsling i rätt bestånd gör att du 

kan producera virke för 200 kr/m 3 

och sälja för ett rotvärde på 400! 

Med SG-systemet får du ett komplett 

paket med allt ifrån rådgivning till 

markburen gödsling med specialutrustning 

och GPS-baserad 

dokumentation. Enkelt och tryggt. 

Läs mer på www.sg-systemet.com 

eller ring Skogens Gödslings AB på 

0418-765 00.

SKOGSSKÖTSEL 

Dörren öppen 

för stubbarna 

Det är fritt fram för Skogsstyrelsen att ge 

klartecken för stubbskörd i större skala. 

Miljöanalysen sätter inga hinder i vägen. 

När det hettade till kring den 

nygamla frågan drog Skogsstyrelsen 

i bromsen. I väntan 

på en miljöanalys gav myndigheten 

klartecken till en begränsad 

skörd av stubbar 

(2 000 hektar per år). 

– Jag ser inget hinder för att 

börja i större skala. Mitt förslag 

är att vi forskare följer det praktiska 

arbetet. Resultaten får 

visa om vi kan ta ytterligare ett 

steg fram eller bör ta ett steg 

bak när det gäller skörden av 

stubbar, säger säger Gustav Egnell, 

som lett arbetet med analysen. 

Hans slutsats är att de tillgängliga 

stubbarna motsvarar 

10 TWh energi, vilket är nästan 

lika mycket som avverknings- 

28 


rester i form av grot ger i dagsläget 

(12 TWh). 

DEN YTTERSTA potentialen 

är mycket större. Om alla stubbar 

blev bioenergi skulle det 

ge 62 TWh. Men mycket faller 

bort på vägen: 

✔ Det är knappast någon idé 

att ta stubbar från gallringar. 

✔ Eftersom det bara handlar 

om tall och granstubbar är det 

inte heller någon idé att skörda 

från lövrika blandbestånd. 

✔ Diametern bör vara över 20 

centimeter. 

✔ Det fi nns tekniska och miljömässiga 

skäl att inte plocka 

stubbar från blöta marker, nära 

kantzoner och hänsynsytor, vid 

vägar och liknande områden. 

Roten till mer bioenergi. 

– Erfarenheten säger att även 

där möjligheten nyttjas lämnas 

ungefär en fjärdedel av stubbarna 

kvar, säger Gustav Egnell. 

Alla begränsningar till trots 

handlar det om betydande 

mängder. 

FÖRDELARNA, utöver energin, 

är att hygget får en bra 

markberedning på köpet. 

Dessutom minskar problemen 

med rotröta och möjligen hotet 

från snytbaggar. 

Frågetecknen har gällt miljön. 

– Det ger en viss försurning, 

men mindre än vid uttag av 

grot. Vi har också insekter som 

lever i lågstubbar, men med 

Gustav Egnell, 

forskare vid 

lantbruksuniversitetet 

i 

Umeå. 

tanke på att det handlar om begränsade 

uttag är det knappast 

något hot. Många stubbar blir 

ju kvar och uttaget bör förstås 

göras med hänsyn till de värdefulla 

biotoper som fi nns. 

TEKNISKT finns flera frågor 

att lösa. Det är relativt dyrt att 

skörda stubbarna. En studie 

från Skogforsk visar att det 

kostar 150–175 kronor per 

Megawatt att få fram energin. 

Det kan jämföras med 100– 

125 kronor för groten. 

– Det fi nns en stor potential 

att utveckla tekniken för uttag 

av allt biobränsle, inte minst 

stubbarna, konstaterar Mia 

Iwarsson, Skogforsk. 

SKOGSSTYRELSEN har 

skickat ut analysen på remiss 

och målet är att ha ett regelverk 

klart till våren, förmodligen 

i form av ”allmänna råd”. 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Bra råvarupris bra styrmedel 

Plötsligt har skogen fått en ny 

roll. I klimatdebatten. Vi vet 

mycket om hur skogen tar upp 

och avger koldioxid, och i många 

delar är forskarna också ense. Men 

allt är inte självklart. 

Framför allt verkar det inte vara 

självklart hur man kan tillgodoräkna 

sig ”kolsänkor”. 

❒ ❒ ❒ 

Det är viktigt att vi räknar globalt. 

Klimatet är globalt. Vi kan inte räkna 

på ett sätt i Sverige, och på ett annat 

i resten av EU, eller i andra delar av 

världen. 

Vi har internationella avtal att 

förhålla oss till, och då måste vi räkna 

på samma sätt. Och det är i andra 

delar av världen som problemen 

finns. Om det gick att stoppa 

avskogningen skulle förutsättningarna 

att stoppa växthuseffekten förändras 

till det bättre. 

Vi vet att den brukade skogen är 

bra för klimatet. Under en omloppstid 

tar den växande skogen upp minst 

lika mycket kol som avges av det som 

tas ut vid en avverkning. 

Det gör skogsråvara till klimatneutral, 

oavsett vad den används 

till. 

Om den dessutom lagras exempelvis 

i hus så är det ytterligare ett plus. 

❒ ❒ ❒ 

Skyddad skog lagrar också kol. Men 

när en skog inte växer längre så 

blir det heller ingen nettoinlagring 

av kol. 

Skogen står där och har ett stort 

kollager, men den avger ungefär lika 

mycket som den tar upp. 

Vi behöver råvaror för vår 

överlevnad, och vill vi ha klimatsmarta 

råvaror så måste vi bruka 

skogen så mycket som möjligt. 

Det behöver vi egentligen inga nya 

styrmedel för – bra prisutveckling på 

råvaran räcker gott! 

Däremot kan det behövas styrmedel 

i länder där man har sämre 

■ Ur kalendern 

Hösten: MCPFE, den alleuropeiska skogskonferensen, 

diskuterar förutsättningarna för en europeisk skogskonvention. 

Hösten–våren: Rolf Annerberg utreder miljömålssystemet. 

LRF har expert i utredningen. 

Hösten–våren: Björn Risinger utreder möjligheten att 

ta bort gränsen för svårföryngrad skog med mera. 

Utredningen inkluderar även renbruksplaner. 

Hösten–våren: Skogsstyrelsen utreder system för uppföljning av frivilliga avsättningar. 

25–26 november: SLU:s skogskonferens i Alnarp med tema lövskog. 

December?: Regeringen lägger fram sin klimatproposition. 

22 januari: Norras stämma. 

28–29 januari: NSF:s presidiemöte i Danmark. 

NOVEMBER 

1 2 3 4 5 

7 8 9 10 11 12 

13 14 15 16 17 18 

19 20 21 22 23 24 

25 26 27 28 29 30 

Skogskonf. 

Skogskonf. 

Alnarp Alnarp 

ALSTOR 8x8 DIESEL 

– en mästare i mångsidighet – 

En komplett 

skogsmaskin 

i litet format 

med en oslagbarframkomlighet 

i alla typer 

av terräng. 

AB ALSTOR DINGLE Tel 0524-407 45, 070-586 18 11 www.alstor.se 

förutsättningar än vi och problem 

med avskogning. 

❒ ❒ ❒ 

Samtidigt tycker jag att landet Sverige 

ska dra så stor nytta som möjligt av 

att vi har så mycket skog. Den ska 

naturligtvis räknas oss tillgodo i det 

internationella regelverket. 

Men Sveriges klimatförhandlare 

måste också jobba för system som 

skapar skogstillväxt även i sydligare 

länder, och som ger fattiga människor 

där bättre förutsättningar att dra nytta 

av ett aktivt skogsbruk. 

Så kan vi verkligen bidra till att 

hejda växthuseffekten. 

Låt oss därför fortsätta med 

Kraftsamling Skog och skapa bättre 

lönsamhet för skogsägarna, på ett 

klimatsmart sätt! Det enklaste sättet 

att stimulera skogsproduktion är bra 

priser på råvaran! 

Linda Hedlund 

LRF Skogsägarna 


NÄRINGSPOLITIK

EKONOMI 

Läs på innan uthyrningen 

Det är mycket att tänka på vid 

uthyrning av det extra huset 

på landet. Ibland är det en 

poäng att renovera och hyra 

ut i sex år, men då gäller att 

detaljkolla reglerna! 

På många bondgårdar finns hus som nyttjas 

sparsamt. Ofta blir de en ekonomisk 

belastning i stället för den resurs husen 

bör kunna vara. 

Uthyrning till permanentboende kan 

ge liv till gården och extra inkomster. 

EN NACKDEL är förstås att man 

avhänder sig tillgången till huset. 

Hyresgästen har också ett långtgående 

besittningsskydd vilket gör att det kan 

vara svårt att bli av med en hyresgäst 

som man inte vill ha kvar. 

Uthyrning av bostäder är ett reglerat 

område. Hyrans maximala storlek 

bestäms utifrån ”bruksvärdesprincipen” 

som innebär att hyran ska fastställas till 

”skäligt belopp”. Detta belopp är husets 

”bruksvärde”. Det skäliga beloppet 

beräknas bland annat efter vad som krävs 

för att göra vettiga avskrivningar, att 

underhålla och värma upp huset. Och 

då hamnar man på betydligt högre 

hyres nivåer än vad som oftast är fallet på 

landsbygden. 

Därför kan man säga att på landsbygden 

gäller marknadshyror. En 

konsekvens av detta är att det ofta är 

möjligt att bli av med en oönskad 

hyresgäst genom att höja hyran så pass 

att hyresgästen inte vill bo kvar. 

BESITTNINGSSKYDDET är svagare 

när det gäller fritidshus varför man inte 

riskerar att bli fastlåst med en hyresgäst 

på samma sätt som vid uthyrning av ett 

permanentboende. 

Årsvis uthyrning av fritidsboende ger 

också en stadig inkomst men det kan 

förstås vara svårt att få ut lika bra betalt 

som för ett permanentboende. 

Korttidsuthyrning kräver ett större 

engagemang men kan i gengäld ge 

markant bättre intäkter. 

BESKATTNINGEN då det gäller 

inkomst från uthyrning av hus är en 

viktig vattendelare. 

Det fi nns två möjligheter. 

✔ Antingen ska inkomsten beskattas i 

inkomstslaget näringsverksamhet, om 

huset är en näringsfastighet. 

✔ Eller i inkomstslaget kapital, om 

huset är en privatbostad. 

30 

Ett extra hus på landet 

bör vara en tillgång, ingen 

belastning. 

Ett hus är en privatbostad om ägaren 

eller någon närstående bor i huset under 

någon del av året. 

Detta är en mycket skarp vattenskiljare! 

ÄVEN OM MAN hyr ut huset elva 

månader av året och bor där själv endast 

en månad så är det likväl en privatbostad. 

Enligt ett rättsfall där domstolen 

medgav klassning som näringsfastighet 

så var det okej för ägaren att sova över i 

sin fjällstuga endast en natt per år för att 

kunna städa och underhålla huset. 

Rådet är alltså att om du vill ha huset 

som näringsfastighet så ska varken du 

eller någon närstående alls bo i huset 

under någon del av året. 

OFTA VILL MAN ha huset klassat som 

näringsfastighet för att kunna göra 

avdrag för drift och underhåll samt 

renoveringskostnader. 

Kostnader för att underhålla till 

befi ntlig standard är direkt avdragsgillt 

medan ny- till- och ombyggnad läggs upp 

på en avskrivningsplan och skrivs av 

med 2 procent per år. 

Vad som är befi ntlig standard ger 

utrymme för tolkningar och bekymmer. 

Om man exempelvis har ett värmesystem 

baserat på vedeldning är det 

möjligt att göra direktavdrag för att 

ersätta den gamla pannan med en ny 

vedpanna av samma standard som den 

gamla. Men om man då vill sätta in ett 

jordvärmesystem i stället? Då är den 

kostnad som en ny vedpanna skulle ha 

kostat direkt avdragsgill medan den 

överskjutande delen läggs upp på 

avskrivningsplan. 

VID FÖRSÄLJNING eller ett karaktärbyte, 

då huset övergår från näringsfastighet 

till privatbostad, ska gjorda 

avdrag för reparationer och underhåll 

samt avskrivningar under beskattningsåret 

och de fem föregående beskattningsåren 

återföras i näringsverksamheten om 

huset på grund av åtgärderna är i bättre 

skick vid avyttringen/karaktärsbytet än 

vid ingången av det femte beskattningsåret 

före försäljningsåret. 

Ett vanligt sätt att planera är att 

renovera huset och hyra ut det till en 

utomstående under en sexårsperiod, 

huset är då en näringsfastighet, för att 

sedan fl ytta in där själv, huset övergår då 

till att bli en privatbostad. 

Det är klokt att göra de kostnadskrävande 

insatserna tidigt för att så 

snabbt som möjligt ta sig förbi sexårsperioden. 

Men se till att noggrant läsa på 

regelverket i detalj i förväg. Denna korta 

artikel räcker inte för att upptäcka alla 

fallgropar. 

MOMS TAS INTE ut när det gäller 

uthyrning av bostäder vilket får till följd 

att man heller inte kan göra avdrag för 

ingående moms på kostnader som 

uppstår. Man redovisar i stället kostnader 

till dess fulla belopp, inklusive moms, i 

inkomstdeklarationen. 

VID BESKATTNINGEN då man hyr ut 

en privatbostad får man ett generellt 

avdrag om 4 000 kronor och 20 procent 

av årets hyresintäkt. Det betyder att man 

kan ha inkomster upp till 5 000 kronor 

per hus utan att beskattas alls. 

För belopp över dessa 

avdragsbelopp beskattas 

man med 30 procent i 

inkomstslaget kapital. 

Tomas Karlsson 

LRF Konsult 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Maskinprogram från Nordfarm Maskin AB 

Maskinkatalogen: Höst/ Vinter 

Fler väljer Palms

SKOGSGÅRDEN 

– Det här är som grisen Särimner, 

säger Harald Säll och 

knipsar av några grenar från 

granen. 

Han tänker på grisen i den 

nordiska gudasagan. Den slaktades 

varje dag och åts upp 

varje kväll. 

Morgonen efter återuppstod 

grisen och allt började om. 

Lite på det sättet är det att 

odla pyntegrönt. 

Granarna kan skördas 

ganska hårt, men 

det fi nns alltid mer att 

klippa efterföljande 

säsong. 

NU NÄR JULEN 

närmar sig är familjen 

sysselsatt med ett 

klippa ris. 

– De här granarna 

satte jag 1983 och 

började klippa dem 

1995. Vi packar det i 

säckar och säljer riset 

32 

En lite udda och 

efterfrågad variant 

av pyntegrönt är 

kaskadgranen. 

Den är ganska 

ovanlig och senaste 

noteringen 

för plantorna var 

90 kronor stycket. 

Purpurgranen har visat sig populär bland florister. 

Ovansidan är mjukt grön och under sidan nästan vit. 

Han klipper grenar 

som blir till klöver 

Några rader granar har redan gett 50 000 

kronor i inkomster, utan att ett enda träd fällts. 

Harald Säll gillar att testa nya saker på gården, 

allt från pyntegrönt till vindkraft. Text & foto: Pär Fornling 

En udda plantering, 

ämnad för florister 

och blomdekorationer, 

är drakvide. 

De platta stammarna 

säljs för sex 

kronor kilot. 

för 10 kronor kilot. Hittills har 

det blivit ris för 50 000 kronor 

från det här lilla beståndet, berättar 

Harald. 

Men ett tag såg det mörkt 

ut. 

– Jag tog hit några experter 

som dömde ut odlingen. De 

tyckte det var lika bra att börja 

om med andra gransorter. 

– Då tog jag lite prover till 

fl orister i närheten som blev 

riktigt entusiastiska. 

DET GÅR med andra 

ord att skapa en lokal 

marknad och det finns 

olika önskemål på ris, 

som också skiftar över 

tiden. 

– Det går mode i sånt 

här också och man får 

vara lyhörd för vad som 

efterfrågas. Jag har 

blandat lite olika granar 

och har förhoppningsvis 

alltid något 

Nu när julen närmar sig är Harald Säll, och resten av 

familjen, ute i skogen och kilpper gransris. 

som passar, säger Harald Säll. 

Redan på den första skogskursen, 

som så småningom 

ledde vidare till jägmästarutbildning, 

väcktes intresset för 

nya trädslag. 

– Jag var kring 20 år då jag 

satte de första plantorna på gården. 

Det var självföryngrad 

ädelgran jag hämtade hem från 

ett område i närheten, berättar 

han. 

Och på den bogen har det 

fortsatt efter att Harald övertog 

gården i början på 80-talet. 

– Nu växer här ett 40-tal 

olika trädslag. Även om den 

vanliga granen dominerar och 

på många sätt är ett fantastiskt 

trädslag har jag hela tiden kompletterat 

med annat. 

LITE ANNORLUNDA trädslag, 

inte minst om det är lövträd, 

intresserar också älgarna. 

Det har gjort att Harald Säll 

utvecklat en egen metod för 

stängsling. 

Den enda utrustning som behövs 

är hammare, bågsåg. ett 

paket blankspik och en motorsåg 

för att hugga slanorna. 

Ett fårnät som hängs i de 

korslagda slanorna kompletteras 

med ett hönsnät närmast 

marken för att hålla mindre 

gnagare borta. 

Det viks ut mot marken och 

VI SKOGSÄGARE 6/08

hålls på plats med stenar. 

– Du bygger 100 meter om 

dagen och kostnaden för nätet 

är kring 15 kronor metern. När 

träden nått betessäker ålder går 

det enkelt att plocka ner hägnet 

och återanvända näten. 

VI ÄR I KARRYD som är 

Kronobergs högst belägna by, 

312 meter över havet. 

Höjdläget gör trakten lämplig 

för vindkraft. 

Harald stannar bilen och pekar 

upp mot en kulle i granskogen 

där verket ska stå. Det blir 


på 1,7 Megawatt och beräknas 

kosta 11 miljoner kronor. 

– Egentligen hade det varit 

möjligt med ett större verk, 

men angränsande kraftledningar 

räcker inte till för mer. 

– Projektet drivs av föreningen 

Karrievind där alla 

markägare i fyra byar inbjöds 

att vara med. Av 25 markägare 

är 15 medlemmar, vilket är väldigt 

roligt. Det kännas bra att 

enas och arbeta tillsammans 

och det är roligt att ta vara på 

nya möjligheter, säger Harald 

Säll. 

Masurbjörk värdefullaste trädet ▼ 

”Jag tog hit några 

experter som dömde 

ut odlingen. De tyckte det 

var lika bra att börja om 

med andra gransorter. 

Hägna billigt och enkelt 

Nätet hålls upp av enkla slanor. 

Någon grävning behövs inte, men 

när tillfälle ges kan stubbar och 

träd nyttjas för att fastgöra hägnet. 

En så kallad ”hönslucka” är en 

enkel entré in i hägnet. 

När hägnet fyllt sin funktion kan 

både fårnätet och hönsnätet rullas 

ihop och användas igen. 

33

SKOGSGÅRDEN 

Masurbjörken rena 

guldgruvan i skogen 

Det mest värdefulla träd man kan odla i 

Sverige är masurbjörk. För att lyckas krävs 

omsorgsfullt arbete och en tränad blick. 

Två entusiaster för de här guldklimparna 

är Harald Säll och 

Bengt-Elis Pettersson. 

Tillsammans har de skrivit 

en bok i ämnet, de importerar 

plantor och är framför allt hängivna 

masur-odlare hemma på 

de egna gårdarna. 

Bengt-Elis jobbar som landsbygdsutvecklare 

i Sävsjö, där 

han också har sin gård. 

Haralds odlingar fi nns på 

släktgården i Karryd där han är 

sjätte generationen brukare. 

PRISET FÖR VIRKET är hisnande, 

åtminstone i de exempel 

som ges. Men frågan är om 

det håller i sig och vad som 

händer när allt 

fler skogsägare 

hoppar på tåget. 

– Högsta priset 

som betalades 

förra året 

var 55 000 kronorkubikmetern. 

Det var 15 kubikmeter av 

jämn bra kvalitet med stamkvistade 

stockar till fanerindustrin. 

Eftersom masurn är nästan 

dubbelt så tung som vanlig 

björk blev det ungefär 55 kronor 

kilot, säger Bengt-Elis. 

Han berättar vidare om en 

helt annan affär i bottenskikten 

då det gäller kvalitet. 

– Nyligen blev jag kontaktad 

av en slöjdare i Ludvika som 

skulle göra tusen skärbrädor 

och lite andra saker. Han köpte 

50 kilo mindre bitar som jag 

hade i vedboden för 25 kronor 

kilot. 

– Även det är mycket pengar 

i skogliga sammanhang! 

Att det skulle bli ett överutbud 

om många skogsägare börjar 

odla masur oroar inte. Det 

är snarare tvärtom. 

34 

”Högsta 

priset som 

betalades förra året 

var 55 000 kronor 

kubikmetern. 


– I Finland fi nns 60 uppköpare 

som i huvudsak säljer råvaran 

till fanertillverkare i 

Tyskland. Dessa har gjort en del 

tester i USA, men då handlar 

det om långt större volymer än 

de klarar av, säger Harald Säll. 

– Ett större utbud på marknaden 

kan närmast vara en fördel 

eftersom små volymer inte 

hanteras så rationellt och det är 

svårt att hitta en fungerande 

marknad. 

FINLAND ÄR föregångslandet, 

därifrån kommer både 

kunskap och plantor. De bägge 

svenska fanertillverkarna, 

Bohmans och Nordiska faner- 

fabriken,köper fi nsk råvara. 

Och det var 

därifrån Harald 

fi ck en 

näve frön av 

en kurskamrat 

under skogsutbildningen 

i 

mitten av 80-talet. 

Fröna, som blev början till 

allt, bär namn efter den fi nska 

byn Loppi som är en klassisk 

masurbjörks-sort. 

Av fröna har det blivit en 

drygt 20-årig ungskog. 

Vi går runt i det regnvåta gräset 

och spanar på stammarna 

– för det är vad man måste 

göra hela tiden i de här sammanhangen! 

ÖGAT ÄR BÄSTA hjälpen 

för den som håller på med masur 

och det är lätt att bli lurad. 

Oftast ser man ingenting och 

ibland ser man fel saker. 

– De där knölarna känner de 

fl esta igen, säger Harald och 

pekar på en stam med kurvig 

profi l mot en regngrå himmel. 

– Det kallas halsmasur för att 

stammen utgör en smal hals 

fram till klumpen med masur. 

Den kan komma till nytta för 

olika snickerier, men den verkliga 

guldklimpen tror jag vi har 

här, säger han och klappar en 

björk några meter bort. 

Man får gå riktigt nära för att 

se hur ytan är kullrig längs 

hela stammen. Vill det sig väl 

döljer den vit-svarta barken en 

fanerstock. 

Historierna om fynden av 

masur i den vanliga skogsbru- 

Två masurentusiaster som möttes ute i 

skogen redan som scouter. Harald Säll, 

lektor i virkeslära på Växjö universitet och 

landsbygdsutvecklare Bengt-Elis Pettersson. 

ket blir nästan mytiska. Bengt- 

Elis berättar om den där värdefulla 

biten som hittades i 

vedhögen. Om stocken som såldes 

som vanlig björkkubb för 

en hundralapp och köptes tillbaks 

för ett par tusen kronor. 

Harald ger en livfull berättelse 

om björken vid cykelbanan 

på väg mot jobbet på Växjö 

universitet och om alla de där 

träden han hittat på gården och 

hoppas så mycket på. 

– Där borta har vi en björk 

VI SKOGSÄGARE 6/08

jag gått förbi hundratals gånger 

utan att märka något. Det var 

min fru som upptäckte att den 

kanske kan innehålla masur, 

säger han och pekar mot hägnet 

med lövplanteringar. 

Dels handlar det förstås om 

att hitta värdefulla virkesbitar, 

men minst lika intressant kan 

vara att spåra bra ”avelsträd” 

för kommande generationer. 

Frösådd har sina nackdelar 

eftersom det långt ifrån är alla 

fröerna som utvecklar masur. 


Eftersom stockarna är korta behöver 

krokiga träd inte vara något 

problem. 

Masurbjörken kräver omsorg 

Virket blir värdefullt, men 

pengarna kommer inte 

av sig själva. Det kräver 

mycket omsorg för att bli 

bra. 

I Finland sätts ett par hundra 

hektar om året, men bara hälften 

antas få ordenlig skötsel. 

Det visar att det inte är så lätt 

att orka distansen ut. 

Första valet är frösått eller 

klonade plantor. 

Klonerna är visserligen dyrare 

(kring 25 kronor stycket) 

men eftersom resultatet är säkrare 

räcker det med 800 plantor 

per hektar. 

Det kan behövas både stäng- 

■ Viktiga saker att tänka på 

✔ Fixa ljuset. 

Röj och gallra ordentligt. Om björkarna står för 

trångt upphör masurbildningen, de behöver ljus 

och utrymme. 

✔ Tät tillsyn. 

Minst en gång om året bör man gå över 

planteringen. I början används sekatören för att 

fixa till toppar och växtsätt, därefter sågen för 

stamkvistning. 

Och i ungdomsfasen ser alla 

björkar lika ut. 

DET INNEBÄR ATT man 

måste driva fram många träd 

och lägga mycket jobb på det 

som visar sig vara vanliga 

björkar. 

Om träden däremot klonas 

visar sig masur-egenskapen 

(som egentligen är en genetisk 

defekt) följa med. Plantan blir 

lik moderträdet både i växtsätt 

och masurbildning. 

Halsmasurn är lätt att känna igen, 

men är egentligen ingen höjdare i 

de här sammanhangen. 

Redan i unga 

år gäller det 

att jobba med 

sekatören, 

här har den 

dubbla toppen 

fixats till och 

klippet har 

redan börjat 

övervallas 

med bark. 

sel och skydd mot sorkar. 

Efter återkommande röjningar 

och stamkvistning kan beståndet 

gallras ner till knappa 

500 stammar per hektar när det 

är 20–25 år. 

Då träden är 40–50 år är det 

dags för slutavverkning. Väntar 

man för länge fi nns risk för 

rödkärna och röta. 

Det fi nns ett knappt 10-tal 

kloner vilka kan liknas vid 

avelstjurar. Mest känd av dem 

alla är Hartolas Drottning som 

producerat 700 000 plantor. 

”Drottningen” var ett nästan 

20 meter högt träd när det fälldes 

och hade då masurbildning 6,6 

meter upp i stammen med en 

tydlig fl amved (det är stora skillnader 

på hur masurn ser ut). 

Nu återstår att se om avkomman 

håller samma klass. 

Till fördelarna med att få 

Knölmasur har ett mer diskret 

utseende men är värdefullare då det 

blir längre bitar till fanertillverkning. 

Den så kallade buskmasurn är 

extrem och trädet har svårt att 

växa utan förbuskas. 

✔ Märk plantorna. 

I början är de näst intill omöjliga att skilja från 

självföryngrad björk. 

✔ Korta stockar. 

Krokar och böjar är inget stort problem eftersom 

uppköparna vill ha korta stocklängder, ner till 80 

centimeter. 

På så sätt kan de försäkra sig om att masurbildningen 

är genomgående. 

fram svenska kloner hör att de 

kan anpassas till våra breddgrader. 

Dagens kloner förfl yttas ganska 

långt söderut om de planteras 

i södra Götaland. Och omvänt 

fi nns frågetecken kring 

riktigt nordliga lägen i inlandet. 

I Finland produceras ungefär 

150 000 klonade plantor årligen. 

I år har ungefär 20 000 

gått till Sverige och intresset är 

stigande. 

35

MARKNAD 

Små sågverk 

optimistiska 

Att såga eget virke 

har blivit något av en 

folkrörelse. 

De flesta sågar för husbehov i 

första hand och många tar ytterligare 

ett steg genom att 

starta kommersiell träförädling 

i liten skala. 

LRF och Småsågarnas riksförbund 

har kartlagt branschen. 

Ungefär 1 400 företagare (!) 

har deltagit i enkätundersökningen. 

De delas in i tre olika grupper. 

✔ Hobbysågarna som omsätter 

upp till 3 miljoner kronor 

(52 procent). 

✔ Mellangruppen med en omsättning 

upp till en miljon kronor 

(45 procent). 

✔ De som omsätter över 3 

miljoner kronor (4 procent). 

De 1 400 företagare som sva- 

Det enträgna produktivitetsarbetet 

är en process som drivits 

i flera år där motorn är en 

mängd förslag på förbättringar 

från de anställda. Hittills i år 

har man fått in 2 100 förslag 

och produktiviteten har ökat 

fyra procent. Att producera 

mer med samma resurser ger 

■ Här finns potentialen 

Det här är företagarnas 10 

i topp-lista då det gäller 

utvecklingsmöjligheter: 

1) Specialsortiment (långt, 

grovt och brett) 

2) Träbränsle (ved, träkol, flis 

och pellets). 

3) Sågat virke. 

4) Hyvlat virke. 

5) Legosågning. 

6) Byggnadssnickeri. 

7) Lövträ. 

8) Tjänster inom bioenergi. 

9) Timmerhus. 

10) Ovanligt barrträ (ene, 

lärk). 

rade på enkäten omsätter en 

halv miljard kronor. Därutöver 

fi nns ytterligare företag. Branschens 

totala omsättning beräknas 

ligga kring 750 miljoner 

kronor. 

Företagarna är påfallande 

optimistiska. 

fördelar mot konkurrenterna 

och kompenserar prisfallet. 

DEN ANDRA viktiga faktorn 

– som ligger utanför företagets 

kontroll – är att kronan fallit i 

värde mot euron och framför 

allt dollarn. Det är en släng av 

den gamla devalveringsmedicinen 

och är speciellt påtaglig 

för massan. Priset för massan i 

dollar har gått ner, men mätt i 

kronor är det en prisökning. 

Likväl är läget kärvt, speciellt 

för sågade trävaror. I del- 

Det finns långt mer än tusen företag på det här temat. 

När frågorna gjordes hade 

sågverksbranschen klara lönsamhetsproblem, 

men det var 

innan höstens störtdykning av 

konjunkturen. 

4 procent säger att lönsamheten 

är mycket god. 

68 procent att den är god. 

årsrapporten för åtta månader 

har priserna fallit med 20 procent 

under perioden. 

FÖRETAGET HAR varslat 

ett 50-tal personer vid sågverken 

som delvis stått still för att 

balansera utbudet mot efterfrågan. 

På virkesmarknaden uppger 

Södra att det är bra balans då 

det gäller massaved och överskott 

på timmer. Till det bidrar 

att man är i full färd med att 

tömma lagren av Gudrun-tim- 

26 procent tycker den är dålig. 

3 procent tycker lönsamheten 

är mycket dålig. 

Många planerar att investera 

och utveckla rörelsen. Ännu 

fl er ser möjligheterna, men tvekar 

på grund av tidsbrist. 

Svag krona hjälper Södra i lågkonjunkturen 

Två saker ger Södra 

extra draghjälp genom 

lågkonjunkturen; valutakurs 

och produktivitet. 

Jättelik pelletsfabrik byggs på norska Kristiansund 

På en ö utanför 

Kristiansund i Norge 

byggs en av världens 

största pelletsfabriker. 

Till att börja med förädlas flis 

från Sydamerika, därefter är 

tanken är att nyttja de norska 

skogarna. 

Anläggningen sväljer en miljon 

ton fl is om året som resul- 

terar i 450 000 ton pellets, motsvarande 

2 TWh energi. 

Det kan jämföras med Sveriges 

största fabrik i Skellefteå 

som gör 160 000 ton. 

Den norska fabriken tävlar 

med en planerad pelletsfabrik 

som byggs av Christer Ericsson 

i Kanada. Tanken är att använda 

insektsskadat virke som råvara. 

Målet är att göra 500 000 ton 

pellets om året i Kanada. 

Tekniken i Norge, liksom i 

Skellefteå, kommer från svenska 

Exergy. 

– Jämfört med konventionella 

anläggningar använder 

vår process uppåt 40 procent 

mindre energi och av det vi använder 

kan 90 procent återvinnas 

till värme eller elproduktion, 

berättar Claes Münter. 

Han grundade företaget med 

mer. Ungefär hälften av grantimret 

som sågas kommer 

därifrån och med den takten 

beräknas stormtimret vara förbrukat 

den 1 april. 

Resultat januari–september, 

miljoner kronor 

2008 2007 

Nettoomsättning 

13 107 13 379 

Rörelseresultat 856 1 321 

Resultat efter 

finansnetto 799 1 315 

Avkastning på 

sysselsatt kapital 11 % 16 % 

Claes Münter, 

Exergy i 

Göteborg. 

en teknik som utvecklades 

på Chalmers i mitten av 70-talet. 

36 VI SKOGSÄGARE 6/08

Politiken drog till skogs 

Virkeshandeln i Finland är i 

ett helt nytt läge. De självverksamma 

skogsägarna 

kommer till heders igen, 

flöden ändras och industrins 

produktion omstruktureras. 

Det har nu gått 2,5 år sedan den 

ryska ledningen gav en tidtabell för 

virkestullarna. 

Efter fl era höjningar på kort tid skulle 

man enligt tidtabellen höja tullavgifterna 

till 50 euro per kubikmetern vid årsskiftet. 

Beslutet ligger fast men har 

skjutits framåt i tiden. Därmed kvarstår 

osäkerheten. 

Skogsnäringen förbereder sig på ett 

bortfall på 12 miljoner kubikmeter ryskt 

virke (mätt på bark) som på ett eller 

annat sätt ska ersättas av annat virke. 

Detta är naturligtvis ett gyllene 

tillfälle för de fi nska skogsägarna som 

står för 80 procent av det fi nska virket. 

DÅ TULLARNA blev en del av det 

dagliga nyhetsflödet drog de flesta skogsägarna 

slutsatsen att det kan vara värt att 

vänta med avverkningar. 

Med andra ord gällde det för 

Ryskt besked om 

tullarna kom för sent 

Chockhöjningen av de 

ryska exporttullarna 

på virke skjuts på 

framtiden. 

Ryske premiärministern Vladimir 

Putins besked till finske 

statsministern Matti Vanhanen 

blev en överraskning 

Tanken var att tullarna skulle 

stiga från 15 till 50 euro 

vid årsskiftet, vilket i praktiken 

betyder tvärstopp för 

all virkesimport från Ryssland. 

Beskedet nu är att höjningen 

kommer om 9–12 månader. 

– Självklart välkomnar vi 

det ryska beslutet samtidigt 

som osäkerheten kring 

de framtida villkoren kvarstår, 

vilket är olyckligt, säger 

Skogsindustriernas vd Marie 

S Arwidson i en kommentar. 

regeringen att vända trenden. De första 

resultaten från en prestigeladdad 

arbetsgrupp blev ganska magert: Det 

mest konkreta var skattefrihet för virke 

från tidigare gallringar och utlovade 

satsningar på vägnätet, vilket på lång sikt 

är mycket nödvändigt. 

I JULI SLÄPPTE regeringen bomben: 

För att få ett slut på ett hotande dödläge 

inom virkeshandeln lovades skogsägarna 

betydande skattelättnader på försäljning 

av virke till och med 2010. 

Då virkesköparna återvände från 

semestern blev det full rulle direkt. Virke 

såldes som aldrig förr. Under den 

livligaste veckan såldes det 2,6 miljoner 

kubikmeter virke från de privata 

skogarna! 

Det uppdämda behovet har nu mattats 

av i takt med att vintern närmar sig. 

Efter två varma vintrar har bolagen 

gott om stämplingar på mjuk mark som 

väntar på en vanlig vinter som gör att 

marken fryser och vägarna bär. 

VIRKESPRISERNA har fallit en aning 

efter skattebeslutet, men det är ingen 

drastisk nedgång som motsvarar skattelättnadens 

värde. 

Ett ökat behov av inhemskt virke har 

gjort att bolagen utvidgat sina områden 

I Sverige liksom i Finland är 

åtgärder redan vidtagna för 

chockhöjningen. 

– Beskedet kommer lite väl 

sent, den inhemska skogsindustrin 

har räknat med höjda tullar 

vid årsskiftet och lagt om 

sin anskaffning enligt det, säger 

skogsekonom Tapio Tilli 

vid Pellervos ekonomiska 

forskningsinstiut till Hufvudstadbladet. 

– Nu har industrin lagt upp 

lager och anpassat sin kapacitet 

både med världsmarknadsläget 

och virkestullarna i 

åtanke så intresset för det ryska 

virket kan komma att bli 

ganska litet nästa år, tror Tilli. 

Både UPM och Stora Enso 

konstaterar att grundproblemet 

kvarstår och att man arbetar 

vidare för att minska beroendet 

av importvirke. 

Med ett verksamhetsår som 

sträcker sig till den 1 september 

täcker Norras bokslut in 

en ganska dyster period då det 

gäller konjunkturen. 

Ändå lyckas man redovisa 

ett stabilt resultat, om än något 

lägre än förra året. 

Virkesfångsten blev rekordhöga 

1,7 miljoner kubikmeter. 

Byggvaruhandeln gör entré 

som ett eget affärsområde i 

bokslutet med en omsättning 

som under året ökade från 

knappa 50 till 150 miljoner 

kronor. 

Också medlemstillströmningen 

blev rekordartad. I genomsnitt 

anslöt sig 20 nya 

medlemmar i veckan och föreningen 

har nu nästan 16 000 

medlemmar. 

En del av vinsten föreslås 

återgå till medlemmarna di- 

för virkesköp och nyanställt betydande 

mängder virkesköpare. 

Virkesimporten från Sverige, liksom 

från fl era andra länder, ökade klart redan 

i fjol. Å andra sidan har även svenska 

virkesköpare aktiverat sig i Finland. 

DEN SJÄLVVERKSAMME skogsägaren 

har också tagits till heders. Det märks 

främst på att virkespriserna vid väg stigit 

till nivåer som sällan skådats. 

Tallmassavedens pris vid väg har på 

knappt två år stigit med 10 euro till 35 

euro per kubikmeter (på bark). 

Prissättningen av virke har under 

många år behandlat de självverksamma 

ganska illa, varför det inte är helt lätt att 

mobilisera skogsägarna till eget arbete. 

Det dominerade sättet att sälja virke i 

Finland är rothandel, vilket innebär att 

virket säljs stående till ett bestämt 

enhetspris för varje sortiment. 

Betalningen sker efter mätning av den 

verkliga volymen. 

Tage Fredriksson, 

verksamhets ledare för 

finska Träenergi och 

tidigare chefredaktör 

för Skogsbruket. 

Rekordmånga nya 

medlemmar för Norra 

rekt genom 6 procents ränta på 

insatskapitalet. 

I årsredovisningen fi nns en 

analys om hur Norra påverkas 

av yttre faktorer: 

✔ Om kronan faller i värde 

med ett öre mot de viktigaste 

valutorna vinner föreningen 

2,8 miljoner kronor – och förlorar 

lika mycket om den stiger 

en procent. 

✔ En procents förändring av 

det lånade kapitalet påverkar 

resultatet med 7,8 miljoner 

kronor. 

✔ En procents förändring av 

trävarupriserna påverkar resultatet 

med 6,2 miljoner kronor. 

2008 2007 

Omsättning 1 580 1 840 

Rörelseresultat 104 80 

Resultat efter 

finansnetto 113 38 


FORSKNING 

Direktlastning 

lönar sig 

På hela 70 procent av 

den årliga slutavverkningsvolymen 

blir det billigare 

att få fram virket med ny 

teknik. 

I Sverige skulle drivningen 

kunna bli billigare med drivaren 

och bestensystemet än med 

skördar-/skotarsystemet. 

Det visar en analys av Skogforsk 

som analyserat besten och 

drivaren. I bägge fallen lastas 

virket direkt utan att mellanlanda 

på marken. 

● Besten är en förarlös skördare 

som manövreras från skotaren. 

● Drivaren är en kombinerad 

skotare och skördare. 

Det ger fördelar som exempelvis 

ökad effektivitet, lägre 

bränsleförbrukning, bättre arbetsmiljö 

och mindre markpåverkan. 

– Direktlastningssystemen 

har stor potential. Men för att 

kunna utvärderas måste de 

börja köras i praktisk drift i 

betydligt större skala än hittills, 

säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk. 

Om fl er avverkningsgrupper 

börjar arbeta med direktlastning 

kan teknik och metoder 

utvecklas snabbare, vilket kan 

leda till ökad produktivitet och 

därmed också ökad konkurrenskraft 

gentemot det 

mognare skördar-/skotarsystemet. 

– En större variation av maskinparken 

i det svenska skogsbruket 

ger också ökade möjlig- 

Med snabbare tillväxt minskar 

också risken för kvalitets nedsättande 

egenskaper, som fär- 

38 

heter att optimera maskinsystemen 

efter det enskilda 

beståndets avverkningsförhållanden 

och fl yttningsavstånd. 

Man kan i större utsträckning 

använda rätt system på rätt 

plats, säger Isabelle Bergkvist. 

Bästa tipsen för gallring i ädellövskogen 

Att gallra i ädellövskog är 

särskilt viktigt eftersom 

grovt virke av bra kvalitet 

betalar sig mycket bättre 

än klent virke. 

Besten manövreras från skotaren 

(kuriren), den har ett vridbart lastutrymme. 

Därmed kan virket kapas 

direkt ner i lastutrymmet. 

gad kärna och röta, hos de 

kvarvarande träden. 

När ska jag gallra? 

● Titta på kronornas utbredning. 

När trädens kronor börjar 

gå ihop är det dags att gallra. 

● Titta på kronornas höjd. Kronan 

ska utgöra minst 50 procent 

av trädets höjd. Om kronorna 

■ Besten billigast i grov slutavverkningskog 

● Dagens skördar-/skotarsystem är oftast billigast vid långa 

transportavstånd, eftersom enheterna arbetar oberoende av 

varandra och skördarens prestation alltid kan maximeras. 

● Föraren av drivaren fäller trädet, kvistar, apterar och kapar virket 

direkt ner i ett vridbart lastutrymme. Drivaren är det billigaste 

systemet i klen och medelgrov skog vid korta transportavstånd, 

eftersom merparten av tiden då läggs på avverkning. Systemet har 

också relativt låg timkostnad, eftersom hela arbetet utförs av en 

maskin. 

● Besten manövreras med radio från den kurir (skotare) som 

befinner sig närmast och avverkar träden direkt på kurirens 

last utrymme. När det är fullt tar den andra kuriren över avverkningen 

och den första kuriren kör virket till avlägg. 

Bestensystemet är billigast i grov slutavverkningsskog med medellånga 

transportavstånd. 

börjar bli mindre än så är det 

hög tid att gallra. 

● Kontrollera gallringsbehovet 

vart femte år. 

Hur ska jag gallra? 

● Kvalitetsgallra. Välj ut ett antal 

välväxande träd med bra 

kvalitet till huvudstammar som 

kommer att stå kvar ända till 

slutavverkningen. Markera dem 

gärna. 

● Välj ut lika många reservstammar. 

● ”Krongallra”. Efter gallringen 

ska huvud- och reservstammarnas 

kronor vara fria och kunna 

utvecklas åt alla håll. 

www.kunskapdirekt.se/adellov 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Håll skogsbilvägarna säkra i vinter 

Under vintern måste 

vägarna underhållas för 

att de ska kunna nyttjas 

på ett bra sätt. 

Maskiner, personal och virkesbilar 

ska kunna ta sig fram 

till avverkningstrakter och avläggsplatser. 

Och människor 

ska kunna ta sig till och från 

skola och arbete. 

Här följer sex tips på hur du 

underhåller skogsbilvägarna. 

● Märk ut vägen. 

I mörker och snöfall kan det 

annars vara nästan omöjligt att 

se var vägen går. Markeringen 

görs med två meter långa käppar 

försedda med refl exer. Käpparna 

sätts ned något utåtlutande, 

högst 3 decimeter från 

vägkanten. 

Det är lättast att följa vägsträckningen 

om käpparna sätts 

upp parvis – en på vardera sida 

om vägen med högst 50 meters 

avstånd. I kurvorna sätts de tätare. 

Broräcken och trummor måste 

märkas ut extra tydligt, ex- 

GÖR EN 

RIKTIGT BRA 

AFFÄR! 

Nu 31400:- 

exkl. moms och frakt 

0611-182 85 

Passa på att markera vägkanterna medan det är barmark. 

empelvis med dubbla käppar. 

● Skydda mot snödrev. 

Där vägen passerar över öppna 

områden kan framkomligheten 

under vintern tidvis försvåras 

av snödrev. 

Det kan du förebygga genom 

att sätta upp snöstaket av polyesternät 

på den sida där vinden 

i allmänhet kommer ifrån. 

● Röj bort snön. 

Snöplogning bör ske efter var- 

Spara 5800:- 

Solosåg M7 med E5000 Auto 

12,5% rabatt 

på hela sortimentet. 

Gäller endast fram till 31/12. 

PRISHÖJNING! 

PRIS EFTER 31/12 37200:- 

EXKL. MOMS 

je kraftigt snöfall på de vägar 

som ska hållas öppna. När den 

första snön kommer kan det 

vara svårt att ploga, eftersom 

vägbanan då inte hunnit frysa 

eller för att det inte fi nns någon 

tillpackad vintervägbana. Mindre 

snömängder (under 10 centimeter) 

i början av säsongen 

kan därför med fördel packas 

av trafi ken. 

● Snödika. 

På vårvintern plogas ett dike i 

Ring och beställ redan idag! 

eller besök oss på www.logosol.se 

extra 

Spara 10800:- 

Fyrkutterhyvel PH260 

Nu 54900:- 

exkl. moms och frakt 

den snö som ligger utanför vägkanten. 

Smältvattnet från vallarna 

rinner då inte ut på vägen, 

vilket gör att den torkar snabbare. 

● Jämna till vägen. 

En ojämn, spårig och isig väg 

är en allvarlig trafi kfara. Vägbanan 

måste därför jämnas till 

med ett hyvelblad försett med 

tandat rivstål. 

● Sanda. 

Sand eller krossat slitlagergrus 

på upp till 18 millimeter är det 

bästa halkskyddet på skogsbilvägar. 

Sanden behövs vid temperaturer 

kring noll grader och då 

speciellt i branta backar och 

tvära kurvor. 

Fördela materialet jämnt på 

vägen. Sanda inte för mycket. 

Mer sand förbättrar inte halkskyddet, 

utan ökar bara kostnaden. 

Ungefär 0,5 kubikmeter 

sand per kilometer är lämpligt. 

Fler tips hittar du 

på www.kunskapdirekt.se/vagar 

PRISHÖJNING! 

PRIS EFTER 31/12 65700:- 

EXKL. MOMS 


TEKNIK 

Terri är tillbaka 

Banddrivna Terri är något 

av en klassiker då det 

gäller småskaliga maskiner 

i mellanklassen. 

Under några år har det varit lite 

stökigt kring företaget, men nu 

är man tillbaks med ny ägare 

och en ny modell. 

Terri 34 premiärvisades på 

Mellanskogsmässan. Jämfört 

med tidigare är den något bredare 

(190 cm) och därmed stabilare. 

Den lastar fyra ton, vilket är 

TORRA 

ANTECKNINGAR 

Regn, blötsnö och anteckningsböcker 

brukar inte vara 

någon vidare kombination, 

men nu finns ett papper som 

uppges klara blötan. 

Det patenterade pappret kallas 

”Rite in the rain” och fi nns 

både som anteckningspapper 

och papper för laserskrivaren. 

Anteckningarna kan föras med 

en vanlig blyertspenna eller en 

speciell allväderspenna. 

40 

Outlander 

400 EFI 

ett ton mer än föregångaren. 

Komforten i hytten har 

fräschats upp med lite större 

utrymme och plant golv. 

Fördelen med banden är att 

den är skonsam mot terrängen 

och tar sig fram där det är blött. 

Terri tillverkades från början i 

Finland, och togs till Sverige i 

mitten av 90-talet. År 2003 

köpte ”Skogsjan” Terri, men 

företaget gick i konkurs. Nu ägs 

det av Martinell Modellservice 

AB. 

I första hand är det en skotare 

i gallringsskogen, men ett 

Hällregnet biter inte på anteckningsblocket. 

Produkterna säljs av Lightforce 

i Lycksele. 

Pris: 69.900:- 

(inkl. moms) 

VINSCH INGÅR! 

(Omonterad) 

brp.com 

© 2008 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. 

® och BRP-logotypen är varumärken som tillhör Bombardier Recreational Products Inc. 

Banden ökar bäringen och 

ger färre körskador. 

skördaraggregat testas också. 

Priset för ett ekipage till skotning, 

med en 5,5 meters Mowi- 

För att dra full nytta 

av veden bör man inte 

bara elda upp trä och 

bark, utan även rökgaserna 

som bildas vid 

förbränning. 

Det hela blir mycket 

tydligt i braskaminen 

”TwinFire”. Bakom 

glaset i luckan brinner 

två lågor: En går uppåt 

från veden och en låga 

går nedåt, i vilken gaserna 

i röken förbränns. 

På det här sättet har 

kaminen i de offi ciella 

testerna en verkningsgrad 

på 86 procent. I egna 

mätningar hävdar företaget, 

Xeeos, att man nått 93 procent. 

En hög verkningsgrad innebär 

att mycket av vedens energi tas 

tillvara och att utsläppen blir 

låga. 

Att nyttja efterbrännkammare 

är i sig inget nytt. På mo- 

Thermotics sitt- och korsryggsvärmeskydd 

är gjort helt 

i neopren och bärs antingen 

innanför eller utanpå kläderna. 

Skyddet medger full rörelsefrihet 

samtidigt som det värmer 

och stödjer ryggen, vid 

jakt, fiske, skoteråkning och 

andra friluftsaktiviteter. 

Dynan är justerbar med stretchande 

band och har ett ytter- 

kran, är kring en miljon kronor. 

www.terri.se 

DUBBLA LÅGOR GER MER ENERGI AV VEDEN 

Veden brinner uppåt 

och gaserna från 

förbränningen 

brinner i lågan nedåt. 

DYNA VÄRMER STELA RYGGAR 

derna vedpannor är det 

standard, men i mindre 

braskaminer tillhör det 

ovanligheterna. 

Kaminerna har funnits 

länge i Tyskland 

och fi nns nu också på 

svenska marknaden. 

Eldningen görs som 

vanligt. Man lägger in 

vedträt, tänder fyr och 

röken går upp i skorstenen. 

Efter ungefär 20 minuter, 

då det bildas 

glöd, slås en spak om 

på sidan av kaminen 

och driver röken nedåt, 

genom glödbädden. Gaserna i 

röken tar då fyr. En extra poäng 

är att lågan går rakt ner i asklådan 

som delvis förbränns med resultatet 

att det blir relativt lite aska. 

Kaminen kostar kring 30 000 

kronor och uppåt. 

www.varmetekniska.se 

tyg i polyester. 

Dynan 

väger 150 

gram och är 

helt svensktillverkad. 

Den säljs av Värmande 

Thermotic konstruktion. 

och kostar knappa 500 kronor. 

www.thermotic.se 

Bli rik på din skog 

www.kraftsamlingskog.lrf.se 

VI SKOGSÄGARE 6/08

lantbruk industri jakt/slakt trädgård 

Kedjor 

och 

svärd 

från 

Oregon 

MAXI EIA XRT 

Röjklingor 

MAXI EIA XRT 

200×hål 20 96:–/st 

10-pack 

84:–/st 

200×hål 25 96:–/st 84:–/st 

225×hål 20 100:–/st 88:–/st 

225×hål 25 100:–/st 88:–/st 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Gratis 

katalog! 

Oregon sågsvärd 

MicroLite Pro 13" 1,3mm 164:– Pris 3st 148:–/st 

MicroLite Pro 15" 1,3mm 172:– Pris 3st 156:–/st 

ProLite 13" 1,5mm 164:– Pris 3st 148:–/st 

ProLite 15" 1,5mm 172:– Pris 3st 156:–/st 

Oregon sågkedjor 

MicroLite 95VP 13" 1,3mm 84:– Pris 10st 76:–/st 

MicroLite 95VP 15" 1,3mm 96:– Pris 10st 86:–/st 

MicroChisel 13" 1,5mm 84:– Pris 10st 76:–/st 

MicroChisel 15" 1,5mm 96:– Pris 10st 86:–/st 

2636:– 

Skogspulka Canada 

För jaktlag och skogsägare. 

l× b: 2335× 900mm. Vikt 14kg. 

OBS! Frakt tillkommer. 

Strålkastare 

Mira 63 

IP65. F– och D-märkt. 

För stora ytor. 

Mira 63 250W 1060:– 

Mira 63 400W 1120:– 

Lampa högtrycksnatrium 250W 220:– 

Lampa högtrycksnatrium 400W 236:– 

Lampa metallhalogen 250W 324:– 

Lampa metallhalogen 400W 356:– 

Varmluftspannor 

Mobila. Dieseldrift. Rostfria. 

Varmlufts- 

Mod effekt tank Panna slang 

SX25 25kW 46lit 8480:– 2380:– 

SX37 37kW 51lit 11800:– 2496:– 

SX55 55kW 51lit 12780:– 2496:– 

SX85 85kW 100lit 14600:– 3660:– 

Storsäck för ved 

Ventilerad 

Max 1000kg,1,5m 3 

100×100× 150cm 

4 + 4st lyft/hängstroppar 

4st tömningsstroppar 

Erbjudande 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

Warn Pullzall 

För lyft och dragning. Godkänd 

för upp till 454kg lyft. 

Justerbar fart. Levereras med 

krok och lina 4,6m. 

Warn Pullzall 230V med sladd för 

230V uttag 2796:– 

Warn Pullzall batteri 24V m. dubbla 

batterier och laddare 4796:– 

Pumpset Panther 

56 l/min 1680:– 

Dieselpumpar 

12 och 24V kit 

pris 1292:– 

Motorsvets 174 

Med Hondamotor. 

5–160A.Elektrod 

1,6–3,2mm. 130A 30%. 

Vikt 40kg. 14800:– 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 

Cube 56 

56 l/min 2996:– 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 

www.nimaab.se 

Vedsäckar, stativ, pallhättor 

40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st 

60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st 

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st 

Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:– 

50st användarkoder 

Cube 70MC 

70 l/min 8620:– 

Ventilerad storsäck 

för ved 

Max 1000kg, 

1,5m3 91×91× 170cm 

Öppningsbar 

botten 

Erbjudande 

20st 164:–/st 

ord. pris 180:–/st 

Vedklyv Güde 10 ton 

Robust proffsklyv med fyra inställbara 

klyvlängder. Max klyvlängd 1050mm. 

Tryckkraft 10 ton. Försedd med motor 

4,5kW 400V. Tvåhands säkerhetsmanövrering. 

Startutrustning med 16A intag 

samt nollspänningsutlösning. Vikt 140kg. 

Vedklyv Güde 6996:– 

4-vägs klyvyxa 340:– 

Fatpump 

12, 24 och 230V 

pris från 1620:– 

Inverter 150 

230V. 5–130A. 

Elektrod 1,6–3,2mm. 

Intermittens 130A 25%. 

Vikt 4,3kg. 3860:– 

Digitalmätare för 

diesel, bensin 

1228:– 

Inverter 175 

230V. 5–160A. 

Elektrod 1,6–4,0mm. 

Intermittens 160A 35%. 

Vikt 6,1kg. 5380:– 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Paketpris 2000:–, på 

SJ/EUR-pallstativ 

plus 20st EUR-säckar 

Skogspaket 

Hjälm med FMradio 

och anslutning 

för MP3spelare 

Försett med 

etsat visir. 

NY 984:– 

Hjul Kompletta med fälg 

20×10,00-8 4pr 596:– 

22×11,00-8 4pr 728:– 

10,0/80×12 10pr 1380:– 

Axeltappar 

40×40mm 316:– 

45×45mm 444:– 

55×55mm 612:– 

60×60mm 780:– 

Fler hjul och axeltappar finns i 

katalogen. 

Nivåmätare 

260:– 

Överfyllnadsskydd 

396:– 

Dieseloljefilter 

kompl. 580:– 

Löst filter till 

ovan 460:– 

Automatpistol 

60lit 620:– 

80lit 692:– 

Batteriladdare 

Telwin 320 12/24V. 

Laddström max 45A. 

Maxstart 300A 1920:– 

Telwin 520 12/24V. 

Laddström max 75A. 

Maxstart 400A 2960:– 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se

TEKNIK 

Dra av 

Med "Stickan" vinschar du lätt och 

smidigt in stocken eller drar fram den 

till stickvägen. Stockänden skyddas från 

sand, sten och jord och tar sig förbi 

stenar, stubbar och rötter utan att fastna 

eller välta. Av 2 mm galvaniserad plåt. 

Ø 34 cm __________ Ord.pris: 1980:- 

Ø 44 cm __________ Ord.pris: 2190:- 

Se sidan 203 i katalog nr 59. 

Att förflytta spakreglaget från griplastaren 

till traktorn är ett tungt, krångligt och 

riskfyllt moment, som årligen orsakar 

många skador. Lyfthjälpen flyttar mycket 

enkelt det tunga spakreglaget mellan 

griplastarkranen och traktorn 

med hjälp av en teleskop- 

och vinschkonstruktion. 

Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59. 

Ventilerad vedsäck med 4 st stropphandtag 

i toppen och 4 st i botten. 

UV-beständig. Max 1 ton. 

Stl: 100x100x150 cm. 

SK 5 st __________________ 132:-/st 

Se på sidan 202 i katalog nr 59. 

Monteras direkt på griplastarens 

hydraularm. 

En ”vinsch” (utan motor) där man 

utnyttjar hydraularmen som drivkälla. 

Består av en lintrumma och fjäderhus, 

omtagningslåsning och linstyrning. 

Vajer 20 m x Ø 5 mm. 

Dragkraft: 1,2 ton. 


Rättvikskapen är en lättarbetad och säker 

balanskap där du drar handtaget mot dig 

och arbetar med rak rygg. Klingan är hela 

tiden dold och skyddad. Med rullbord. 

Mycket säker och lätt-manövrerad. 

Ihopfällbar. 400V. 

Elmotor: 4 kW. 


För säker fällning av träd. 

Längd: 115 cm/ 255 cm. ____2595:- 

Längd: 135 cm/ 270 cm. ____2995:- 

Längd: 135 cm/ 270 cm. ____3775:- 

Läs mer på sid 206 i katalog nr 59. 

ViS6 

Från olivlundarna till tallskogen. Det orange batteriet bärs på ryggen. 

Från grekisk oliv till svensk tall 

Kanske kan det nordiska 

skogsbruket hämta något från 

olivlundarna i södra Europa. 

Ett tänkbart verktyg är den 

elektriska stångsågen som kan 

användas till stamkvistning. 

Jämfört med bensindrivna 

alternativ är batteridrift både 

tystare och miljövändligare. En 

avgörande fråga är förstås hur 

länge batteriet håller. 

Företaget Lotico, som i huvudsak 

vänder sig till trädgårdar 

och parkförvaltning, uppger 

att batteriet räcker till fem 

LED-LAMPORNA PÅ FRAMMARSCH 

De nya LED-lamporna 

kommer på morgondagensskogsmaskiner. 

Det tror Claes 

Löfroth på Skogforsk 

som gjort en test på 

en mörk golfbana i 

Uppsala. 

Tre olika ljuskällor fi ck belysa 

gröna och bruna pappskivor: 

Xenon 40 watt. 

Det blev testets vinnare och är 

ljusets ”Rolls royce”, relativt 

dyr och bäst prestanda. 

Led 40 watt. 

Resultatet blev nästan lika bra 

som vinnaren. Till fördelarna 

Xenon 40 watt. 

MED KOMPASS OCH STEGRÄKNARE 

En extra tålig mobil från Samsung 

har fått ett hölje i uretan. 

Eftersom den är gjort med tanke 

på utflykter i naturen har 

den utrustats med kompass, 

höjdmätare och stegmätare. 

timmars hård beskärning i 

fruktträdgårdar. 

Det är då ett Lithiumbatteri 

på 8,8 Ah som bärs i en sele på 

ryggen. Det fi nns också en ännu 

kraftigare variant på 15 Ah. 

Den batteridrivna kedjesågen 

fi nns i fl era varianter. En modell 

där längden kan varieras 

upp till två meter kostar kring 

16 000 kronor med det lilla batteriet. 

Sågen tillverkas av franska 

Pellnec. 

www.lotico.se 

hör en brinntid på 

100 000 timmar och 

en väldig potential. 

– Troligen har vi 

dubbelt så starka LEDlampor 

för halva priset 

om något år, säger 

Claes Löfroth. 

Halogen 80 watt. 

Trots dubbla strömförbrukningen 

blev resultatet inte lika 

bra som de bägge andra alternativen. 

Och effekten kostar på. En 

skördare med 20 halogenlampor 

på 70 watt förbrukar en 

halv liter diesel per timme bara 

på ljuset. 

Modellen kallas 

B2700 och kostar 

kring 2 000 kronor. 

En lite tåligare mobil. 




För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller 

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

www. 

pannlampa.com 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 

Skogsmarknaden 

- som skyddar skogen! 

Motverkar oljespill & rotröta, underlättar sortering 

18 år och över 3 000 system! Även manuell stubbehandlingsutrustning! 

Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare 

Tel 0550-157 80 Fax 0550-157 70 www.snskogstjanst.se 

Minska värmekostnaden 

Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW, 

flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och 

större hydrauldrivna flisfickor. 

Skruvarna klarar grovflis. 

Vi säljer kompletta system. 

Även spannmålsbrännare 

Se www.stensbroflis.com 

Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47 

✁ 

Grävaggregat 13 modeller 

Från 34 900:- 

Vedprocessor för 

grävmaskin / lastare 

- Förvaringstält - lagerhallar 

- fordonstält - båtförvaring 

KANON- 

PRIS! 

CG NORD AB www.cgnord.se 

Tel: 0321-500 53 

Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50 

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se 

TILLBEHÖR FÖR SKOGSMASKINER 

TIMMERGRIPAR 

5 olika modeller 

PRIS 

END. 

ROTATOR 

7 olika 

modeller 

PRISER FRÅN 

2490:- 

VRIDHUS 

Dubbla 

svängcylindrar. 

15950:- 

BESTÄLL KATALOG! 

0,10 - 0,18 - 0,25 - 0,27 m 2 

PRISER FRÅN 

3495:- 

www.ofabskara.se 

HYDR. VINSCH 

Med 

skyddshuv. 

RADIOSTYRD 

13995:- 


Markus Edlund 

Myckelgensjö 

0661-220 00 

070-203 34 84 

www.messmide.se 

Behov av hydraulik Växellåda Starkast i skogen Hydraulvinsch 

Hydraulpumpar Valmet originalpumpar Gr 2-3 

RDM-12 RDM-12 med We-6500 We-7200 

Dragkraft 1400/1700/2200 kp 

Kranventiler Hydraulpumpar servo/el Gr 2-3 

Mekanisk drivning 6500 kp kp 

Manuell och radiostyrd 

Slang Kranventiler och kopplingar servo/el 

Hydraulisk drivning 3600 kp kp Enkel montering på alla kranar 

Slang och kopplingar 

Traktorväxel med pump 

Traktorväxel ex. 70L/540 med PTO pump 

4 900:- ex. exkl 70L/540 moms PTO + frakt 

4.905:- komplett komplett 

Växellåda med upp, nerväxling 

eller enbart som vändlåda 

till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, 

generatorer m.m. 

350 mm stor öppen rulle 

för bästa grepp 

Låg tyngdpunkt ger bästa 

stabilitet och fri fri sikt sikt 

Vi har även radiostyrningar till 

andra vinschar 

Beställ 

Beställ hydraulkatalogen 

upp till 100 kW 

Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44 

Besök vår butik på nätet 

www.weimer.se 

Gallring, vindfällen, 

älgtransport, plantutkörning 

Myreback MASKIN 

Renovering av Boggiband 

Börjar kroken bli utnött? 

Mycket kvar på länken? 

Köp våra ”halvmånar” 

(12x40x85 mm) som svetsas på utsidan 

kroken och kör ett bra tag till. 

Brodd till boggiband 

45x45x20 mm härdat borstål 

70 st Endast 1198:- 

Inkl frakt inom Sverige. Exkl moms 

OXEN 

MINILUNNARE 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med 

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning 

för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Pris 8 796:exkl 

moms 

Snickerimaskiner till specialpris 

DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, 

plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av 

aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. 

Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, 

fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn 

och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. 

Kombimaskin C5-260H 

Plan & Rikthyvel  

Motor 2,2 kW 3-fas 400 V 

Hyvel bredd 250 mm  

Planhöjd 180 mm  

Riktbord 1050x250 mm  

Planbord 600x250 mm  

Matningshastighet 8 m/min  

Varvtal kutter 4000 rpm  

Hyvelstål antal 3 st   

Kutterdiameter 75 mm  

Långhålsborrsbord 

Chuckkapacitet 16 mm 

Bordsstorlek 160x368 mm 

Såg  

Motor 3,0 kW 3-fas 400 V 

Varvtal 4050 rpm  

Sågdjup 90° 65 mm  

Sågdjup 45° 45 mm  

Klinga diameter 250 mm  

Bordsstorlek 1200x840 

(1080) mm  

Slaglängd justerbord 

1400 mm 

Fräs 

Varvtal 3500/5500/7000 rpm 

Spindel diameter 30 mm 

Max verktygsstorlek 

diameter 140 mm 


moms 

Bandsåg BAS 470 

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 

Max såghöjd 285 mm 

Max sågdjup 400 mm 

Sågblad längd 3454 mm 

Bladhastighet 2 st 460/980 m/min 

Hjuldiameter 465 mm 

Spånstos 2x100 mm 

Bordsstorlek 535x485 mm 

Sågbord geringsbart 45° 

Totalhöjd 1880 mm 

Vikt 146 kg 

Artikelnummer 100674 

Mängder av modeller 

se vår hemsida eller 

beställ vår nya 

produktkatalog 2008 

TEMA 

2009 

NR 1, 12 febr 

Föryngring 

& Förädling 

Nr 2, 2 april 

Energi 

& Skogsvård 

Nr 3, 28 maj 

Renovera & Bygg, 

Elmia 

Nr 4, 3 sept 

Jakt, Fiske 

& Fritid 

Nr 5, 15 okt 

Bilar, ATV 

& Förädling 

Nr 6, 10 dec 

Utbildning, 

Ekonomi 

God Jul! God Jul! 

Direkt från 

importören 

Plan- och rikthyvel 

PT310 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5 000 rpm 

Matningshastighet 7 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 310 mm 

Bordsstorlek 1 040x312 mm 

Planhyvlingsbredd 305 mm 

Planhyvlingshöjd 200 mm 

Vikt 175 kg 


Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se 

http://www.duabhuset.se 

Vikt 370 kg 


Bas 470 är en proffssåg med välbalanserade gummibelagda bandsågshjul 

i aluminium som är försedda med dammtäta kullager. 

Levereras komplett med stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad. 

Geringsbart gjutjärnsbord med microjustering. Utsugningstos 

för spånsug samt bladsträckningsindikering. 

Fraktfritt 


moms 

Direkt från 

importören 

Specialerbjudande på 

plan- & rikthyvlar, spånsugar, 

kombimaskiner, 

div storlekar! 


Även lämplig 

för sågytor 

1 m 3 /min 

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV 

För broschyr 

Vedmaskiner från Mora 

Rättvikskapen Mora-klyven PW Vedmaskin 

Gå gärna Se mer på: www.perwikstrand.se 

in på hemsidan och se 

månadens vara: 

GÅRDAR SÖKES! 

Marknaden börjar bli lite darrig! Det är då vi ”transaktionsexperter” sätts på prov och kan dra 

nytta av vår långa och gedigna erfarenhet. Vi är tämligen ensamma om att ständigt analysera 

marknaden i bl a våra marknadsbrev och dra slutsatser av de affärer vi medverkar till. Därför 

ligger vi långt framme i förmågan att ta nya grepp med syfte att nå nya Köparkategorier och 

lägga upp affären på ett sätt som kan gagna såväl köpare som säljare. 

Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten. 

Skogsfastigheter sökes! 

Efterfrågan på skogsfastigheter är fortsatt god. Skog är ett intressant alternativ för 

många placerare såväl som för lantbrukare och andra framgångsrika företagare. 

Skånegårdar har även kompetensen att hantera bolagsaffärer. 

Efterfrågan på skog i AB-form är stor. 

Lund, tel 046-19 04 40 - Jönköping 036-30 76 80 

www.skanegardar.se 

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING 

www.perwikstrand.se 

Nu i alla Lantmännen/Granngården-butiker 

Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 

Helautomatisk Vedhantering ! 

Ny bred och effektiv 

utmatningstransportör 

Vedprocessor 

Ny knivdesign och nytt 

längdregleringssystem 

Klarar grövre ved, 

rakt kapsnitt, jämn 

vedlängd 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter resten. 

Matar in, kapar, klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på 

ny långved... 

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 

➛ 

II 

Huvudkontor: 

Företagsvägen 9 

911 35 Vännäsby 

Tfn: 0935-399 00 

Fax: 0935-399 19 

E-post: 

info@trejon.se 

Sveriges 

mest köpta 

vedmaskiner 

Utmärkt prestanda 

1X-42 GreenSpeed klarar ved upp till Ø42 cm. Hydrauliskt 

manövrerat kapsvärd med 18” kedja, hydrauliskt 

vridbar transportör. Standard med ”Easy-funktion” som 

ger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion. 

Bäst i test! 

1X-37 testad i tidningen 

SKOGEN 5/07 

Effektiv vedproduktion 1X/2X 

Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig växellåda 

och remskivor i stål. Klarar ved upp till Ø37 / Ø32 cm. 

Lågt energipris med Hawk 

Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” 

kedja samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 

m. Klarar ved upp till Ø30 cm. Den eldrivna modellen 

kan transporteras kortare sträckor efter bil. 

woodMAX snabbklyv 

El- eller traktordriven snabbklyv i robust 

konstruktion. Bekväm arbetsställning och lätt att 

manövrera. Steglös klyvlängd upp till 60 alt. 105 cm. 

Enkel och produktiv vedframställning! 

TREJON Ved-815 

Kontakta Ditt 

Trejon Center 

för prisinfo/offert 


Vedsäckar för 

vedhantering 

1 m 3 vedsäck för EURpall 

(SJ) fr 10:65/st 

1,5 m 3 storsäck med lyftoch 

tömningsöglor 

fr 98:-/st 

Säckstativ 

Kombistativ för EUR- och 

Hydropall fr 1.490:-/st 

Lågpris 

på hela sortimentet med 

säckar - 40, 60, 80 l, 

1,5 m 3 i olika utf samt 

våra olika typer av stativ 

och presenningar. 

A 

N 

D 

E 

R 

S 

Erbjudande: 

40 st 1 m 3 EUR 

vedsäck, 1 st 

säckstativ: 1 795:- 

Kontakta oss - det lönar sig! 

Tel 0506-202 46, 070-525 31 52 

Gällande mervärdesskatt tillkommer 

Band- och slirskydd som tar dig dit du vill! 

För omgående leverans! 

Nisula 150 E 

Lätt energiklipp 

Passar även till 

huggarvagnskranen 

Fälldiameter 15 cm 

Nisula 280 E 

Energiklipp 

Ackumulerande 

fällhuvud 


Vi tackar 

våra kunder och 

leverantörer för 

ett fantastiskt 

2008! 

SKOGS AB 070 39 73 654 

Anders Skogsskördare AB 

0123-290 60, 070-341 10 13 

Klipp- och gripaggregatet 

HUMMERN 

med fällgrepp 

Finansiering kan ordnas 

Manövreras med kranens 

Manövreras med kranens 

vanliga manöverhandtag manöverhandtag 

anders.skordare@telia.com an 

www.andersskordare.se 

Klipp- och och grip- grip- 

öppning 15 cm 

öppning 15 cm 

postorder 

i 30 år 

kunkurenskraftiga 

priser på: 

motorsågar, kedjor, 

svärd, skogskläder m m. 

www.sibro.se 

tel 0511-540 19 

e-mail: 

0511-54019@telia.com 

Nisula 200 E 

Kraftig klipphuvud 

fälldiameter 20 cm 

Arbro 350 E 

Engreppsskördare 

3 olika datorval 


KRAN 

Ring och beställ 

broschyr 

+46 11 39 11 23 

Smidig! g 

Smidig! 

Fällgreppet håller fast stammen efter 

klippet 

och 

gör 

det 

möjligt 

att 

med 

perfekt 

kontroll 

lägga 

stammen 

på 

önskad 

plats. 

Hummern går automatiskt över till 

vertikal 

t läge 

när 

trädstammen 

Wadell-Patent AB Tel: +46 11 39 11 23 Fax: +46 11 39 11 63 

Bråbo-liften AB 011-36 95 10 Fax: 011-36 95 11 SE-616 22 ÅBY www.hummern.se 

S 

K 

Ö 

R 

D 

A 

R 

E 

Proffs på ATV tillbehör!! 

www.kranman.com 

Tel 0525-430 19 

Info och video på 

www.lotico.se 

Proffsverktyg 

Undvik förslitningsskador! 

Avgasfri, vibrationsfri, 

bullerfri, robust, stark, 

kraftfullt litiumbatteri 

med extra lång driftstid, 

miljövänlig. Effektivisera 

din arbetsmiljö! 

Tel. +46 (0)414-242 60 

Sekatör 

(elsaks) 

Stångsåg, 

3 meters 

teleskop 

Combigripkran 

360° sväng 

Räckvidd 4m. Hydr. rotator 

Pris Från från 40.500:- 38.500:- 

Flistugg 

Flistugg 

från 19 500:- 

Moms och frakt tillk. 

på samtliga priser. 

Tel 0514-10505 

Fax 0514-51878 

Internet: www.sonnys.se 

E-mail: jorgen@sonnys.se 

Är du 

allergisk 

mot 

pälsdjur? 

Bli 

medlem 

du också 

astmaoallergiforbundet.se 


Två tidningar 

samma sida 

www.atl.nu/skog 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 

+372-566 144 05 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

Tel 0372-710 03, 

070-215 50 96 

KAMPANJRABATT 10% 

För beställningar fram till 31.12.2008 

Speciell utformning 

ger en stock i taget 

(patent) 

Plåt i stegen 

låga driftskostnader 

hög kapacitet (slagor 1,9 kg) 

även släntklippare med 

4-14 m räckvidd 

klipphuvud för 

entreprenadmaskiner 

se demofi lm på 

vår hemsida 

maskiner för jord och 

skog köpes och säljes 

Masurbjörkplantor 

Klonade masurbjörkplantor - ger masur i alla plantor. 

Moderträden har extremt bra masurstruktur. Härkomst södra Finland. 

Hör av er, så skickar vi pris- och sortimentslista. 

Beställ vår nya bok om Masurbjörk, 100 kr + porto 

Generalagenter i Sverige 

Bengt-Elis Pettersson 

Harald Säll 

0382-124 19, 0702-65 41 71 

0470-126 36, 0706-37 66 36 

E-post: sikanas@telia.com 

E-post: karryd@spray.se 

Ge varenda kotte en gran! 

u kan du ge bort en gran i julklapp. Granen står 

i Verle gammelskog utanför Göteborg. Där har 

den stått i mer än 150 år och vi vill gärna att den ska 

stå kvar. Köp en gran för bara 200 kr och hjälp 

oss rädda en del av den svenska gammelskogen 

från att skövlas. Det är en bra julklapp och en 

riktigt bra början på ett gott nytt år! 

www.ettklickforskogen.se/kotte 

Tillbehör: 

- Mekanism för absolut 

parallell matning 

- Tippande pålastning 

rymmer en bilbunt 

- Hydraulaggregat 

- Automation 

PASSA PÅ: 

Fram till 31 dec sänks priserna 10% 

Kombibord L24 från 36 900:- 

Kombibord L40 från 51 300:- 

www.logcon.se info@logcon.se 

Jul klappstips 

VISSTE DU ATT 

värma upp en normalvilla 

på 150 m 2 kostar/år 

El 

Olja 

Fjärrvärme 

31 800:- 37 200:- 20 100:- 15 000:- 6 600:- 

FLISOMAT med en 

påbyggnad 2 700 liter 

Stokerbrännare i storlekar 40–120 kW 

som klarar även industrifl is upp till 

75 mm. Brännhuvud med rörligt 

roster fi nns som tillval för dig som vill 

elda spannmål. I en normalvilla 

räcker en påfyllning ca 1 ggr/månad 

under vintern med pellets. 

Pellets 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av 

bioenergi. Det självklara valet för dig 

som vill ha frihet att välja bränsle. 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 

40 kW som lämpar sig för alla 

biobränslen såsom fl is, spån, 

briketter, pellets och torv. 

I en normalvilla räcker en 

påfyllning/5 dygn under 

vintern med pellets. 

VÄRMEPANNOR 30–750 kW 

BRÄNNARE 20–640 kW 

VÄRMECENTRALER 30–640 kW 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 

MELLERUD Ove Linderholm 070-685 42 16 

MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31 

RONNEBY Stjärnprodukter AB 0457-100 00 

SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 


Flis

BEGAGNADE FYRHJULINGAR 

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE 

Timmervagn 7 600:- + moms 

Även service, delar och tillbehör 

Sundsvall: Tel 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

MÄKLARSAMFUNDET 

www.egendomsmaklarna.se 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Johan von Arnold 

Nyköping 

0150-300 05 

Arne Bengtsson 

Varberg 

0340-371 00 

Örjan Hansson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Anders Nyhlén 

Borås/Göteborg 

0320-395 20 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

- Professionella Egendomsmäklare för Din gård - 

50-100 gårdar under försäljning 

Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!! 

Box 2 • S-791 21 Falun, Sweden 

Björn Målsäter 

Uppsala 

018-374 375 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

Tel. 023-296 55 Fax. 023-393 23 

info@gronytekonsult.se www.gronytekonsult.se 

g y 

Våra 

produkter: 

JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG 

GGSVERKTYG 

KONSULTVERKSAMHET 

UTBILDNING 

SILKY S SÅGAR SSÅGAR 

KAPAR LÄTT ÄT TT & SLÄTT 

Återförsäljare Sökes! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se 

MINISÅGVERK 

Neoprenstövlar 

Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker 

& Fiskevattens test!! 

(995:-)...... 

Kängor Genzo 

bockhuvud 

av 5 möjliga i JJ 

Vattentäta 

(1995:-) 

Avståndsmätare 

bockhuvud av 5 möjliga i JJ 

Vid köp av Max-On avståndsmätare medföljer 

just nu utan kostnad en Kikare Max-On 10x30 

värde 795:- 

(3995:-).... 

God Jul & Gott Nytt År 

önskar vännerna på Hylte Lantmän 

Nu795:- 

Skjortor Genzo 

nätfodrade 

1 st (595:-)... 

2 st............... 

Levererad till nöjda kunder sedan 1990 

TIMMERSÅGEN 

– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning 

– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm 

– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning 

– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur 

– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid 

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM 

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se 

Fr895:- 

395:- 

595:- 

Fr1895:- 

Jaktradio 

Genzo 

Icom m fl. 

En bra affär! 

HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00 

www.hylte-lantman.com 

Fr1695:- 

Vapenskåp 

Fr2995:- 

Skinnryggsäck 

Getskinn, trämes 

(1995:-)......... 

Kikare 8x42 el. 10x42 

Jaktkläder 

Jaktradiospecialisten 

995:- 

Fr995:- 

Fr995:- 

HYLTE LANTMÄN 

storsäljare 

bockhuvud av 

5 möjliga i JJ Vattentät 

(1995:-)..... 

Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll. 

MILITÄR 

UTRUSTNING 

MIKE AND NIKE´ 

internetbutik 

www.bbfab.se 

Postorder eller produktblad 

Ring 0589-178 50 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

ETT ERBJUDANDE FRÅN JINMA SVERIGE AB 

Jinma Traktor JM204, 

20hk, 4WD 

Skogspaket 

2 tons skogsvagn boggie 

Vajerkran 

Radiostyrd hydraulvinsch 

Stödben 

= Proffsigt skogs- 

ekipage endast 

99 000:- + moms 

® 

JINMA 

Jordbrov. 23, 668 32 ED 

Tel: 0534-127 00 info@jinma.se 

www.jinma.se 

Bevaka dina gränser 

med 

KEBAstolpen 

Det är du som sätter gränserna. 

När du markerar upp rågångar 

eller sätter elstängsel med 

Keba-stolpen. 

Den tillverkas 

i rullformad 

galvaniserad 

plåt, överdragen 

med 

stryktålig 

plast. 

Diameter: 24 mm 

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm 

Färger: Blå, gul eller röd 

Packas: 20 st/förpackning 

Ring oss för uppgift om återförsäljare 

Box 122, 333 22 Smålandsstenar 

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 

www.keba.se 


Vildsvinsfällor 

www.lotin.se Tel 0380-261 64 

TERRÄNGHJULINGAR 

50-800cc 2-, 4-, 6-hjulsdrivna 

Bensin eller diesel 

Clivus Lunningsvagn 

Den hjälpsamma vagnen 

www.clivus-lunning.se / 070 389 37 10 

Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. 

Vänd Er med förtroende till oss! 

Läppeställaren AB 

Läppe, 643 95 VINGÅKER 

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 

Vi har lösningen för Er, kontakta oss! 

MOTOR BROMÖLLA 

Lätt att hitta vid gamla E22 

Industrig 11. Tel. 0456-230 30 

Öppet: Måndag-fredag 9-18, lördagar 9-13. Obs! måndagar mars-aug öppet 9-20 

livus 

Lunning 

Dahlberg Maskin AB 

Frök 1671, 870 52 NYLAND 

Tel 0612-503 62, 070-605 56 53 

KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 

www.kara.se 

Griper M 

www.nyvab.se 

Tel: 0653-205 35 

kvalitetsprodukter 

tillverkade i sverige 

SNÖKEDJOR 

SLIRSKYDD 

DÄCKSKYDD 

467 olika dimensioner och 

mönster i lager. 

Griper M 

Kraftig piggkedja som även 

är lämplig för vägkörning. 

343 36 Älmhult, Tel 0476-521 

35 

PELTEC 

Enmansågverk och Vedkombi 

JärnHäst 

+ 

Timmerkärra 

+ 

Lasthjälpen 

99 000:- 

(rek c:a pris exkl moms) 

www.lennartsfors.com eller 0573-39200 

svärdkap 35cm klyvlängd 55cm 

Tillv:Walthers Plåt AB 

Svågavägen 43 

820 62 BJURÅKER 

Erbjudandet 

gäller t o m 

19/12 

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

NR 1 

2009 

Tema 

Föryngring 

& Förädling 

Utgivning 

12 februari 

Sista bokningsdag 

12 januari 

Sista materialdag 

16 januari 

Kontakta 

Birgit Emilsson 

Tel 040-601 64 55 

fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

eller 

Ronny Gustavsson 

Tel 08-588 367 97 

fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 


NAMN & NYTT 

Spännande historia i ny bok 

Lagom till Norra 

Skogsägarnas 

75-årsjubileum har 

föreningen gett ut 

boken ”En samlande 

kraft”. 

Det var uppåt i bondeskogarna 

kring Skellefteå under våren 

1937. Fulla av energi tecknade 

ombuden i den nybildade 

skogsägarföreningen kontrakt 

på timmer och massaved. 

På höstkanten, när det drog 

ihop sig till arbetet i skogen, 

var det laddat för ordentliga 

volymer till den hungriga industrin. 

Historien kunde ha slutat 

där. 

TROTS BEHOVET av råvara 

blev det kalla handen från bolagen. 

Karteller var ännu inte 

förbjudna och industrins företrädare 

hade talat sig samman 

om att undvika affärer med 

den nya föreningen av oro för 

att de skulle driva upp råvarupriserna. 

Bara Iggesund var intresserade 

att handla, under förutsättning 

att priserna sänktes. 

I det läget överraskade föreningen 

med att exportera massaved 

till Tyskland och telefonstolpar 

till England. 

Genom att öppna upp alternativa 

avsättningsmöjligheter 

underlättades affärerna på 

hemmaplan kommande höst. 

Och på den vägen har det 

fortsatt. 

Ny i gänget är Yngve Norgren, 

57 år, från Mellanskog. Han 

efterträder Martina Garpenkrans 

som gått till Holmen. 

Det är en erfaren skogsman 

som tagit steget från att vara chef 

för Ljusnans virkesområde till 

att bli produktionsrådgivare. 

– Jag har jobbat hela livet i 

skogen som röjare, huggare, 

50 

Tekniken ägnas flera kapitel. På bilden har hästen ersatts av bandtraktorn 

Oliver Clertrac, som importerades från USA. 

Drygt 20 år efter den djärva 

exportaffären gick Skellefteå 

Skogsägarförening ihop med 

Mellersta Västerbottens förening 

i en fusionskarusell som 

snurrat ända fram till 

för något år sedan. 

Dagens Norra 

Skogsägarna är resultatet 

av nio olika 

föreningar. 

Ursprunget fi nns 

i föreningen ”Tall 

och Gran” samt 

NLS i Norrbotten, 

som bägge bildades 1933. 

Boken ger en gedigen och 

bitvis riktigt spännande beskrivning 

av utvecklingen. 

DET HAR FÖRSTÅS varit 

både upp och ner genom de 75 

åren. Massaindustrin gled för- 

maskinförare, inspektor och 

skogsvårdskonsulent och en del 

ytterligare uppgifter. 

Är du själv skogsägare? 

– Ja, vi har en gård mellan 

Bollnäs och Söderhamn. 

Nämn något man kan göra i 

Kraftsamlingens anda. 

– Jag talar gärna om vikten 

att röja i tid. Dels blir det mycket 

billigare, den som gör det 

tidigt kanske klarar sig med 

1500 kronor per hektar och den 

eningen ur händerna. Från början 

var man, tillsammans med 

hela landets skogsägare, med 

och fi nansierade Mönsterås. 

Tanken för den gemensamma 

skogsägarrörelsen var att 

gå vidare med en fabrik 

i norr, men så blev inte 

fallet. Mönsterås övergick 

till Södra och norrlandsföreningarnaengagerades 

i NCB (Norrlands 

Skogsägares Cellulosa 

AB), med Gunnar Hedlund 

som frontalfi gur. 

Bolaget köpte äldre industrier 

i en rasande fart och när 

konjunkturen dalade på 70-talet 

orkade NCB inte med. 

Det fanns ett starkt tryck på 

föreningen att överta ansvaret 

för Hörnefors Sulfi tfabrik, men 

styrelsen höll emot och förlus- 

Ny laguppställning i toppen av Kraftsamlingen 

Det har gjorts ett spelarbyte 

i förstafemman, som 

leder Kraftsamling skog. 

som väntar länge kan nödgas 

betala mångdubbelt mer. Dels 

är det viktigt att vara ute i tid 

för att kunna välja inriktning 

för skogen. 

Lever du som du lär? 

– På gården lade pappa grunden 

till mycket. Han var väldigt 

engagerad i frågor kring skogsskötsel 

och jag försöker fortsätta 

den linjen. En detalj han 

värnade om var bra vägar. Det 

är samma sak där, om man är 

ute i tid och har ett årligt under- 

Arne Nilsson och Kaliktus Eriksson 

vid en skogsexkursion i Backsjöberg. 

Foto: Norra skogsägarnas bildarkiv 

terna blev i slutändan trots allt 

begränsade. 

I stället utvecklades sågverksrörelsen 

som i modern tid 

alltid tillhört de starkaste i landet. 

Förklaringarna är förstås 

många. Berättelsen om hur man 

upptäckte och utvecklade 

marknaden i Japan ger en del 

vägledning. För att inpränta 

vikten av kvalité följde produktionsfolket 

från sågarna med 

till Japan och fi ck därmed en 

handfast målbild för arbetet på 

hemmaplan. 

En grundtanke är närheten 

mellan produktion och marknad. 

FLERA SKOGSÄGARE och 

nyckelpersoner kommer till 

tals i boken med sina egna berättelser. 

För den som är intresserad 

av den moderna historien 

ger speciellt Hannes Holmströms 

(tidigare ekonomichef 

och vd) många inblickar och 

förklaringar till både problem 

och möjligheter. 

Boken är på 225 sidor och 

har prissatts i harmoni med jubileet; 

75 kronor (plus frakt). 

www.norra.se 

Yngve Norgren 

från Mellanskog 

går in i 

ledningen för 

Kraftsamling 

skog. 

håll med hyvling, buskröjning 

och grusning så blir det billigare 

i längden. 

Den så kallade förstafemman 

består av en produktionsledare 

i varje förening, som leder arbetet 

med Kraftsamlingen, tillsammans 

med projektledare 

Marianne Eriksson. 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Röjig musik med motorkomp 

Att spela på såg brukar 

innebära att man får 

fogsvansen att låta som 

någon sorts fiol (nåja…). 

Olle Hemmingson går mer 

handfast tillväga och drar 

igång sin Stil motorsåg. 

I kompet ingår dessutom en 

tändkulemotor från Bolinder! 

Resultatet fi nns dokumenterat 

på en ny skiva med det dubbeltydiga 

namnet Röjarskivan. 

INTE NOG MED att det kan 

associera till musik, det är 

också namnet ett röjaggregat 

som tusenkonstnären Olle 

Hemmingson uppfunnit. (Han 

är också aktiv skogsägare och 

har ett förflutet i Norrskogs 

styrelse). 

Röjaggregatet säljs numera 

av Bräcke Forest. ”Hemligheten” 

i konstruktionen är en stor 

rund skiva med en motorsågskedja. 

När röjstammarna kapas 

ställer de sig på skivan och 

kan fångas in i ett stort knippe. 

Men åter till musiken. 

Det här är Olles andra skiva 

och sex av de knappa 20 melo- 

dierna har han skrivit själv. 

VISSERLIGEN förekommer 

det en kort sekvens av motorsågen 

och en hel del komp från 

gamla traktorer, men det dunkar 

inte som på en mekanisk 

verkstad. Tvärtom är det lugn 

och ganska meditativ musik 

som påminner lite om Svend 

Asmussen. 

Olle är för övrigt bror till 

Merit Hemmingson, som slog 

igenom på 70-talet på sin orgel. 

Olle trakterar mest tvärfl öjt och 

elgitarr. 

www.hemmingson.nu 

KALENDERFLICKOR I SKOGEN. På skogsmästarskolan i Skinnskatteberg går tolv tjejer i tredje årskursen, 

lika många som årets månader. Därifrån var det nära till idén att göra en kalender. Utbildningen är en del av 

lantbruksuniversitetet som ställde upp och sponsrade projektet, vilket både ger reklam för de skogliga 

utbildningarna och visar att skogen är en arbetsplats för tjejer. På bilden är det juli månads kalenderflicka, Anna 

Berglund, skogsmästarstudent på kursen 06/09, som jobbar med hyggesbränning, ett gammalt beprövat sätt för 

skogsföryngring. Foto: Håkan Olsén 

Den talangfulle tecknaren EWK (Ewert Karlsson) får ett eget 

museum som en del av Arbetets Museum i Norrköping. 

EWK fick flera VM-titlar för sina satirteckningar i Land, som var den 

forne lantbruksarbetarens husorgan. LRF har skänkt 300 000 kronor 

och ett 60-tal teckningar till museet. 

Renässans för 

teknikforskning 

Efter flera års teknikforskning 

på sparlåga tar lantbruksuniversitetet 

nya tag. 

I ett så kallat ”FIRST-projekt” 

anställs åtta doktorander. 

Handledarna fi nns hos skogsägarföreningarna 

och andra 

företag. 

Det här är några av de nyckelfrågor 

doktoranderna ska 

hitta lösningar på: 

● Att unvika körskador trots 

mildare vintrar. 

● Vad är det som gör ett bra 

maskinlag? 

● Möjligheter att automatisera 

arbetet för maskinförarna ytterligare. 

● Pressade föryngringskostnader 

genom maskinell plantering. 

● Minskad bränsleförbrukning 

i skogsmaskinerna. 

● Bättre förarmiljö. 

● Underlätta arbetet som entreprenadföretagare. 

● Effektivare virkestransporter 

genom större fordon, nya 

fordons kombinationer (skogsbränsle 

+ rundvirke) och nya 

drivmedel? 

Mårten Larsson, 53, är ny 

skogs direktör och chef för 

närings politiska avdelningen på 

Skogs industrierna. 

Mårten är jägmästare och 

kommer till Skogsindustrierna 

från jobbet som chef för 

teknik- utveckling på SCA Skog 

i Sundsvall. 

Mats Nordlander är ny ordförande 

för forskningsinstitutet 

STFI-Packforsk. 

Han efterträder Peter Sandberg, 

som nyligen tillträdde 

som vd för Papyrus. 

De första att erhålla priset 

”Årets unga Skogsmaskinförare” 

blev Lars Berg och Peter 

Sjöberg. Tillsammans driver de 

Bajlons skog i Oskarshamn. 

Den nya utmärkelsen har 

instiftats av SLA (Skogs och 

Lantarbets givareförbundet). 

Priset på 40 000 kronor 

delades ut under Skogsentreprenörernas 

årsstämma 

i Piteå. 




KORSORD 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Senast den 5 januari vill vi ha era lösningar. 

Märk kuvertet med ”Julkrysset” respektive 

”Juniorkrysset” och skicka lösningen till: 

Vi Skogsägare 

Stålbrandsgatan 5 

214 46 Malmö 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Julkrysset 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Namn.…………………………………………… 

Adress…………………………………………… 

Postadress……………………………………... 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Vid det här laget är korsord lika 

självklart som julgran och lutfisk 

för Vi Skogsägares läsare. 

Ett par korsord och en julhälsning är 

en tradition vi gärna upprätthåller. Och 

som vanligt fi nns det möjlighet att vinna 

fi na priser. 

DEN SOM LÖSER vuxenkrysset har 

chansen att få boken ”Skogens mat – en 

resa i litteraturens landskap”. Boken är en 

blandning av lockande recept och axplock 

från litteraturen. Mellan kantarellsoppa, 

kryddig rådjursgryta och rårörda 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lingon möter vi Fritiof 

Nilsson Piraten, Torgny 

Lindgren och andra 

författare. 

Gert Klötzke står för 

recepten och Karsten Thurfjell 

för det litterära urvalet. 

Efter maten och läsandet 

kommer musiken. De som löser r 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

juniorkrysset har i vanlig ordning chansen 

att vinna en dubbel cd med blandade 

hits. 

Musikparaden har nu hunnit fram till 

”Absolute music” nummer 58. Där 

 

 

 

 

 

 

Juniorkrysset 

 

 

 

 

Namn.…………………………………………… 

Adress…………………………………………… 

Postadress……………………………………... 

Mat, musik och läsupplevelser 

medverkar m artister som Duffy, 

Robyn, R Miss Lee, Kat Deluna 

och o 

många fl er. 

PÅ PRISBORDET finns tre 

böcker och tre cd-album som 

ni har chans att vinna. 

Lycka till med kryssandet. 

Och inte minst vill vi 

tillönska er alla en riktigt 

God jul och 

ett Gott nytt år!

KRÖNIKAN 

Skogsstyrelsens krav orimligt 

Det är Allhelgonadagen, 

strålande solsken och någon 

minusgrad. Jag var vid kyrkan 

och såg till släktgraven. Jag stod där i 

solen och kände stor tacksamhet till 

min farfars farfars far för att han 

köpte Hamra, till min farfar som 

lärde mig så mycket om skogsbruk 

och till min kära far som gav mig så 

mycket för livets resa. 

Vi har alla haft privilegiet att få ha 

äganderätten till denna gård, att få ha 

rådighet över den och vårda den så 

att nästa generation kan ta över och 

förvalta vidare. 

På eftermiddagen hämtade jag 

hem köttdjuren och gick då genom 

de ekbackar som samma generationer 

vårdat, skött och som nu har stora 

naturvärden som också ska förvaltas 

för framtiden. 

54 

❒ ❒ ❒ 

Inte undra på att det svider i skogsmannasjälen 

när myndigheterna tid 

efter annan fortsätter att ta för sig på 

skogsägarnas bekostnad. 

Just nu tänker jag på skogsstyrelsens 

plötsliga beslut att ändra 

praxis på den generella hänsynen så 

att en enskild skogsägare måste avstå 

upp till 10 procent av värdet av en 

normalavverkning om det finns höga 

naturvärden. 

Jag vet att skogsstyrelsen, med 

anledning av två domar i Miljööverdomstolen, 

anser sig ha skäl att 

ändra praxis. Men jag protesterar mot 

sättet myndigheten går till väga – 

ensidigt och otydligt. Och jag saknar 

dialogen med oss skogsägare innan 

så här ingripande beslut fattas. 

❒ ❒ ❒ 

Skogsstyrelsen har inget som helst 

mandat att skruva och ändra på den 

svenska skogspolitiken, som bygger 

på ett delat ansvar mellan samhället 

och näringen. 

Det innebär bland annat att 

samhället ska ta ansvar för det 

formella skyddet av skog och 

näringen för det frivilliga skyddet. 

Den modellen är unik för Sverige och 

jag vet att många utanför vårt land 

gärna skulle vilja göra som vi. 

Tyvärr har skogsstyrelsen denna 

gång totalt förbisett denna samverkan 

och dialog, och det beklagar jag 

djupt. Det gagnar inte förtroendet oss 

skogsägare och myndigheten emellan. 

❒ ❒ ❒ 

Det kan inte vara lagstiftaren, alltså 

politikernas, uppfattning att ett värde 

upp till 25 000 kronor vid varje 

enskild slutavverkning med höga 

naturvärden kan anses som bagatellartat! 

Vi skogsägare avsätter i dag kring 

5 procent till av vår produktiva 

skogsmark till naturvård frivilligt och 

ungefär 5 procent i samband med 

slutavverkning. 

Ska verkligen de som har eller 

har skapat höga naturvärden avstå 

ytterligare 5 procent? Mitt och skogsägarrörelsens 

svar är definitivt NEJ! 

Det är inte rimligt. 

Låt vara att domstolarna gör sin 

tolkning, men till syvende och sist 

måste politikerna ta sitt ansvar och 

ändra regelverket så att det avser 

vad det ursprungligen var avsett för, 

nämligen avsättningar av bagatellartat 

värde. 

❒ ❒ ❒ 

Miljöminister Andreas Carlgren talar 

så vackert om hur vi med frivilligt 

engagemang ska klara miljömålet 

Levande Skogar. Det beslut som 

skogsstyrelsen nu tagit pekar åt 

motsatt håll. 

Den vägen kommer inte vi i skogsägarrörelsen 

att godvilligt slå in på. 

Vi fortsätter att ta vårt ansvar för ett 

uthålligt skogsbruk, men det finns en 

gräns för vad man kan begära att en 

enskild skogsägare skall avstå av sin 

äganderätt. 

Och nu står vi vid den gränsen. 

❒ ❒ ❒ 

Innan jag fick vetskap om skogsstyrelsens 

nya praxis, hade min krönika 

ett annat innehåll, nämligen kraftsamling 

för energi- och klimatfrågan. 

Varje dag som vi lägger bakom 

oss, är en dag mindre för att klara 

EU:s mål 2020. Politikerna har 

dessutom lagt fram ytterligare ett 

mål, att använda energin effektivare 

och minska förbrukningen med 20 

procent. 

Det krävs att alla i vårt samhälle 

tar sitt ansvar nu, vi kan inte sitta 

och vänta på den slutliga politiska 

agendan. 

I min roll som ordförande för 

det europeiska familjeskogsbruket 

(i CEPF) deltar jag i många 

konferenser och jag är också med i en 

arbetsgrupp i EU-kommissionen för 

mobilisering av virkesråvara. 

Syftet är att lyfta betydelsen av 

växande och produktiva skogar för 

att binda kol genom fotosyntesen, 

lagra det i den växande skogen och 

sedan avverka för att bland annat 

använda skog för att ersätta fossila 

bränslen och icke förnybara byggmaterial. 

❒ ❒ ❒ 

Vi måste alla ta vårt ansvar, såväl 

skogsägare, skogsindustri som 

myndigheter och få fokus på de 

möjligheter ett aktivt skogsbruk kan 

ge. 

Sveriges skogar är en ovärderlig 

och utvecklingsbar förnyelsebar 

resurs till stor nytta för oss alla, inte 

bara i Sverige. 

Bara vi har politikerna med oss. 

Christer Segerstéen 

Ordförande LRF Skogsägarna 

VI SKOGSÄGARE 6/08

Fabrik: 

E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

Det gröna valet! 

Fotot visar: Håkan Einarsson, Mikael Engberg, Johan Wetterlund samt Erik Johansson. 

På bild saknas Anders Einarsson. NIAB köpt av Sundahls Maskinaff är, Växjö 

I Skåne träff ar vi Stig Hermansson med skogen 

som fritidsarbete och hans granne Bertil 

Sturesson, den själverksamme skogsbrukaren 

som främst arbetar som skogsentreprenör i 

bygden. De är nu inne på sin andra FARMA 

respektive NIAB och som Bertil uttryckte det, 

att kanske spelade slumpen in i valet av märke 

första gången, men defi nitivt inte i det andra 

köpet. 

Stig äger idag en CT 6,0–9 tons FARMA vagn. Han 

menar att det är en prisvärd vagn, ett smidigt 

ekipage som spårar helt efter traktorn, kranens 

längd i fullt utskjut 7,10 m har visat sig avgörande 

många gånger. Lättvikts ventilpaketet har sparat 

på kroppen. Bertil har arbetat inom skogen 

i 45 år och för honom föll sig valet av en NIAB 

stegmatarprocessor naturligt. De är enklare i 

sin funktion därmed mindre underhåll, har ett 

mindre kraftbehov men tar enkelt stockar runt 

50 cm. Att hoppa in och ut i traktorn är inget 

problem. Det är bra för kroppen att röra sig 

anser Bertil. Stig och Bertils FARMA samt NIAB är inhandlat 

av Maskin & Traktor i Vinslöv. 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support och 

reservdelar: 011-165 770. 

I Öhr utanför Växjö, Småland träff ar vi dessa 

NIAB ägare. NIAB införskaff ades i sviterna 

efter orkanen Gudrun. Trakten runt omkring 

drabbades hårt och för de fem blåste det ner 

runt 10 000 m skog. Landskapet förändrades 

och livet likaså men snabbt förstod man att den 

enda rätta medicinen var att slita hårt. Dag som 

natt slets det i de småländska skogarna och till 

slut såg man trots allt en ände på sviterna efter 

orkanen. 

NIAB:en visade sig vara en mycket god vän i 

skogen i tider då inte mycket annan hjälp fanns 

att tillgå. Att använda NIAB i arbetet innebär 

fl exibilitet att själv kunna välja när en exempelvis 

en mindre sått ska gallras eller slutavverkas. 

Att ta mindre såtter genom skogsbolagen blir 

oftast för dyrt, med NIAB gör du jobbat själv. 

Tidigare arbetade vi mycket för hand på de 

mindre såtterna och det tär på kroppen säger 

Mikael. Att arbeta med sin NIAB innebär att man 

gallrar/avverkar mer än 3 ggr så mycket som om 

man arbetat manuellt och man mår bra efter 

en avslutad arbetsdag, inte minst viktigt säger 

Håkan. 

Av omtanke om skogen 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 

www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer 

samt pris utan föregående information.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

TRÄTRAPPAN 

– VI SER VÅRA UTBILDNINGAR SOM OLIKA STEG I EN TRAPPA EFTERSOM DE HÄNGER IHOP. DÄRFÖR KALLAR 

VI DET SAMMANTAGNA UTBILDNINGSUTBUDET FÖR TRÄTRAPPAN, SÄGER HARALD SÄLL PÅ ENHETEN FÖR 

PRIVATSKOGSBRUK VID VÄXJÖ UNIVERSITET. 

HUR SER TRÄTRAPPAN UT? 

Trappan inleds med tre kurser i Hållbart familjeskogsbruk som motsvarar vars ett trappsteg. Grundkursen, fort- 

sättningskursen och fördjupningskursen. När tre trappsteg är avklarade återstår två tills vi befinner oss högst upp 

på trappan. På det fjärde trappsteget finns det nystartade tvååriga högskoleprogrammet i Skog och träteknik och 

på sista trappsteget finns ingenjörsprogrammet i Skog och träteknik. 

HUR FUNGERAR TRÄTRAPPAN? 

På högskoleprogrammet i Skog och träteknik går ett flertal studenter som tidigare har läst kurserna i Hållbart 

familjeskogsbruk. Det är enkelt att ta sig vidare från kurserna till högskoleprogrammet i och med att både kurserna 

och högskoleprogrammet har grundläggande behörighet. Dessutom återkommer delar av Hållbart familjeskogs- 

brukskurserna i högskoleprogrammet. 

I högskoleprogrammet finns även delar från ingenjörsutbildningen och för den som väljer att gå vidare till det femte 

trappsteget och ingenjörsutbildningen finns därmed vissa fördelar. Ingenjörsutbildningen har dock särskilda 

behörighetskrav, men för de som läser högskoleprogrammet och endast har grundläggande behörighet innebär 

inte detta att det femte trappsteget och ingenjörsutbildningen är utom räckhåll. Det finns nämligen möjligheter 

att läsa in dessa ämnen och på så sätt bli behörig. 

Som student innebär trätrappan att man kan testa sig fram och ta ett steg i taget. Vissa studenter har inte en 

tanke på att läsa in en högskolexamen i Skog och träteknik när de börjar på grundkursen i Hållbart familjeskogsbruk, 

men möjligheten finns och flera studenter har tagit chansen att fortsätta på programmet. Man kan självklart 

också söka direkt till antingen högskoleprogrammet eller ingenjörsutbildningen. 

UPPDRAGSUTBILDNINGAR, EN NY TRAPPA? 

I höst ger Enheten för privatskogsbruk för första gången en uppdragsutbildning. Det är skogsägarföreningen 

Norrskog som står för den första beställningen och det pågår även diskussioner kring uppdragsutbildningar åt 

andra organisationer. Om ett par år kanske vi kan erbjuda en komplett trätrappa av uppdragsutbildningar. Men än 

så länge nöjer vi oss med att ha tagit det första steget. 

www.vxu.se/td/privatskogsbruk 

Det går också bra att maila till skogsinfo@vxu.se för mer information.

6 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?