1 - ATL

Nr 1 

2012 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms

Nr 1 

2012 

 

 

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

INNEHÅLL Nummer 

1 2012 

TILLBAKA 

I STORMSKOGEN 

Nästa nummer utkommer 5 april 

TEMA: Energi 

 

 

 

 

 

 

 

 

Omslagsfoto: 

Pär Fornling 

 

 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 010-482 80 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Anne-Charlotte Morgan 

Telefon: 040-601 64 89 

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 64 93 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, 

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Urban 

Blomster och Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2008: 96 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

Sverker Henckel går har gått från en storm till 

en annan. På Södra arbetade han med Gudrun. 

De erfarenheterna kommer väl till pass när 

han nu, som inspektor på Norrskog, är mitt 

uppe i arbetet efter Dagmar. Foto: Pär Fornling 

5 LEDARE: Kritiken om bristande miljöhänsyn 

vid avverkningar vilar på lös grund. 

6 PROFILEN: Gunilla och Lars-Ivar bjuder 

in alla kommunens skolbarn till skogsgården. 

10 NÄRINGSPOLITIK: Nu kommer 

lärdomarna från Gudrun och Per till nytta. 

12 STORMEN: En kamp mot 

klockan och barkborrarna. 

16 FÖRETAGANDE: Föreningen 

tittar bortom lågkonjunkuren och 

investerar miljardbelopp. 

18 DEBATT: Missvisande beskrivning av 

hotade arter. 

20 FORSKNING: Digital revolution 

underlättar för skogsägarna. 

21 SKOGSSKÖTSEL: Fem tips för bra 

tillväxt och lönsamt skogsbruk. 

22 MARKNAD: 

Inget slår virkespriserna under koreaboomen. 

Dyster konjunkturrapport. 

23 ÄLGSKADOR 

Plantering med betesskador på alla tallarna! 

Den nya älgförvaltningen 

lägger 

ramarna för älgjakten. 

Chans för 

markägarna att 

träda fram i älgskötselområdet. 

30 FÖRYNG- 

RING: Förädlade 

plantor på gång som 

växer 35 procent 

Foto: Pär Fornling 

bättre. 

32 EKONOMI: Fem praktiska tips för att få 

ordning på ekonomin. 

34 SKOGSGÅRDEN: Goda råd inför 

generationsskiftet. 

36 TEKNIK: Gripen fi xar det mesta. 

38 TEKNIK: Den gamla traktorn ett bra 

alternativ till fyrhjuling. 

45 NAMN & NYTT: Trä i tiden. 

46 KRÖNIKAN: Från ett händelserikt år 

till ett annat. 

OXEN 

MINILUNNARE 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN 

Myreback MASKIN 

 

VI SKOGSÄGARE 1/12 3

En välkommen dialog 

En lång skugga faller från Skogsstyrelsens 

kontroll av miljöhänsyn vid avverkningar. 

I den slagskuggan har enskilda skogsägare 

och hela det svenska skogsbruket förpassats till 

skamvrån på osäkra grunder. 

Myndigheten har själv, hedersamt nog, dubbelkollat 

det egna arbetet. 

Resultaten är häpnadsväckande. I över hälften av 

fallen gör tjänstemännen helt olika bedömningar. 

Drygt hälften av de hyggen som underkänns av 

den ene kontrollanten godkänns av den andre och 

vice versa. Träffsäkerheten är med andra ord inte 

större än det statistiska utfallet av att kasta krona 

och klave. 

DET HANDLAR OM att kontrollera den ”generella 

hänsynen” genom så kallade ”polytaxinventeringar”. 

Det är ungefär lika krångligt som ordvalet 

antyder. 

Arbetet börjar med att Skogsstyrelsen väljer ut 

ett antal hyggen som kontrolleras i hemlighet både 

före och efter avverkningen. Man kollar om det 

lämnats trädridåer vid vattendrag, död ved, gamla 

träd och en massa andra saker. 

Resultaten som presenterats av den här manövern 

är nedslående. Myndigheten har basunerat ut att 

över en tredjedel av skogsägarna inte klarar miljöhänsynen. 

Nu visar det sig att resultaten i sig inte är 

till förlitliga. Men frånsett det är påståendet lika 

nyanserat som en stoppsignal med två lägen: rött 

och grönt. 

FÖR ATT BLI underkänd räcker det att missa 

en enda detalj. En skogsägare kan ha gjort rätt till 

95 procent (plus en del extra miljöhänsyn genom 

certifieringen) och ändå få underkänt. 

Om skolan haft samma rigida betygssystem 

skulle det bli många år i varje klass. Alla rätt på 

alla prov, annars blir det underkänt. 

Efter mycket kritik testade Skogsstyrelsen det 

egna kontrollsystemet. Helt oberoende av varandra 

kollade två tjänstemän samma hygge och i drygt 

häften av fallen kom de alltså till olika resultat. 

Det är faktiskt inte så konstigt. 

Att mäta och kontrollera miljö hänsyn på ett 

objektivt sätt är inte lätt och ger 

utrymme åt olika tolkningar. 

Myndigheten har inte 

gjort det lättare genom 

ett komplicerat system 

med liten insyn och en haltande pedagogik för att 

bättra på resultaten. Att det nu visat sig rättsosäkert 

förvånar inte. Det blir en sorts skönhetstävling 

och skönheten sitter som bekant i betraktarens 

öga. Det hela blir ganska subjektivt. 

I ÄRLIGHETENS NAMN har Skogsstyrelsen 

ingen lätt uppgift och det är utmärkt att man nu, 

på eget initiativ, tagit tag i problemen. Myndigheten 

inser att något är fel och har har inlett ett 

så kallat dialogprojekt där man försöker hitta nya 

vägar att värna och kontrollera miljöhänsynen, 

vilket är angeläget. Mycket kan helt säkert bli 

bättre och systemfel i kontrollsystemet ursäktar 

inte bristande miljöhänsyn. 

För att komma någonstans måste alla inblandade 

vara överens om tydliga spelregler. Därför är det 

bra med dialog. 

VÄGEN TILLBAKA är inte helt lätt. 

Nyligen kunde vi läsa hur den ansedda tidningen 

National Geographic gav det svenska skogsbruket 

en riktig bredsida. Utgångspunkten och ingången 

till artikeln är den nu kollapsade larmrapporten. 

För miljöorganisationerna som byggt upp sin 

kritik på samma lösa grund är det 

förstås inte lätt att backa. Och man vet 

ju inte riktigt hur läget är. Enligt den 

egna revisionen spretar de olika 

bedömningarna åt bägge hållen. 

Där en kontrollant vill 

fälla vill en annan fria och 

tvärtom. 

Nu återstår ett mödosamt 

arbete för att återfå 

trovärdigheten. Och 

skuggan är lång. 

Pär Fornling, Chefredaktör 

LEDAREN 

VI SKOGSÄGARE 1/12

PROFILEN 

Ur Skogsstyrelsens motivering 

att tilldela Lars-Ivar Olofsson, 

Ebbemåla i västra Blekinge, 

konungens förtjänstmedalj i 

silver: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I våras fick Lars- 

Ivar Olofsson 

Skogsstyrelsens 

förtjänstmedalj. 

Det var en dag han 

minns med glädje. 

Lars-Ivar Olofsson 

Bor: Ebbemåla, ett par 

mil från Olofström. 

Yrke: Skogsbrukare. 

Fastighet: Gården 

kom in i släkten i slutet av 

1800-talet. Skogen, som 

nu ägs av sönerna, är på 

270 hektar. Det senaste 

tillskottet var köpet av 

100 hektar på 1980-talet. 

Skog: 90 procent 

barrskog och det allra 

mesta gran. Älgen hindrar 

anläggningen av nya tallbestånd. 

Brinner för: Att ge 

skolungdomar kunskap 

om skogen. 

Aktuell som: Medaljerad 

skogsägare. 

 

En exklusiv skara skogsägare har medalj på att de 

är duktiga. 

Lars-Ivar Olofsson är en av dem. Han jobbar 

hängivet i skogen. Oftast är det ensamarbete men 

ett par dagar om åren är det fullt av skolungdomar 

på gården! 

Text & foto: Pär Fornling 

ite lätt generad och väldigt stolt 

plockar Lars-Ivar fram utmärkelsen 

från Skogsstyrelsen, som han fick i 

våras. 

Hustrun Gunilla fyller på kaffekopparna 

och vi talar om livet bakom medaljen. Det 

är en lång yrkesgärning på gården i Ebbemåla, 

några mil från Olofström i Blekinge. 

Det är många skolbarn som hittat hit genom 

åren. 

En del av dem kommer entusiastiskt cyklande 

i full fart på grusvägen. Andra tar 

bussen och alla samlas på gårdsplanen för 

att ge sig ut i skogen och lära sig mer om 

naturen och skogsbruket. 

Lars-Ivar berättar engagerat om sina 

många möten med barnen under 25 år. 

– Målet är att alla mellanstadieelever i 

kommunen får komma hit en dag. Då pratar 

vi plantering, gallring och naturvård. 

De får prova på att plantera och får en 

planta med sig hem. När vi träffar barnen 

i något annat sammanhang får vi ofta berättelser 

om hur det gått med plantan de 

fick med sig hem här från gården. 

Varför bjuder ni in eleverna 

– Entusiasmen och responsen från ungdomarna 

är värd mycket i sig. Men framför 

allt tror jag det är viktigt att visa hur saker 

och ting hänger samman. Vill vi ha toalett- 

6 VI SKOGSÄGARE 1/12

Gunilla och Lars-Ivar Olofsson träffades 1968 och tog över gården två år senare. 

I finrummet 

hänger fotot från 

sönernas dubbelbröllop, 

Torbjörn 

gifte sig med 

Helen och Mikael 

med Magdalena. 

Det är den tillträdade 

generationen 

på gården. 

Formellt är 

generationsskiftet 

redan klart. 

” 

Jag tror det 

är viktigt att 

visa hur saker och 

ting hänger samman. 

Vill vi ha toalettpapper 

kan inte alla 

träden sparas utan 

då måste vi bruka 

skogen långsiktigt. 

 

papper kan inte alla träden sparas utan då 

måste vi bruka skogen långsiktigt. Många 

unga har väldigt liten inblick i hur jord och 

skogsbruket fungerar. 

Hur fick du själv inblickar i skogen 

som liten grabb 

– Det kom naturligt. Min farfars far 

köpte gården. Jag är alltså fjärde generationen 

och är föddes in i bondelivet. 

Var det självklart att du skulle ta över 

– Det kan man nog säga. Min bror har 

aldrig varit intresserad av jord och skog. 

För egen del tänkte jag aldrig på något annat 

än att bli bonde. 

Har ni planerat för nästa generation 

– Vi har två söner, Torbjörn som är 38 

och Mikael 35 år. Generationsskiftet blev 

VI SKOGSÄGARE 1/12 

klart under året. Skogen och jorden har 

delats i två jämnstora delar. Ekonomibyggnaderna 

och huset där vi bor har styckats 

av tillsammans med sju hektar. 

Känns det jobbigt att dela gården 

– Inte alls. Vi tycker det här är en bra 

lösning. Jag fortsätter jobba i skogen som 

tidigare, fast nu på uppdrag av sönerna. Att 

sköta skogen känns ännu roligare nu när 

jag vet att de tar över. 

Varför lämnade ni över stafettpinnen 

nu 

– Det är inte bra att vänta för länge, utan 

passa på när man har någorlunda kraft både 

mentalt och fysiskt. Jag är 64 år och kan 

börja trappa ner en del. Pojkarna har åldern 

för sig och visade intresse för att ta över. 

Har du några råd till andra som funderar 

över generationsskiften 

– Låt det ta tid och ta hjälp. Vi hade 

både Södra och LRF Konsult som bollplank. 

Det hela tog ungefär två år. Från 

början hade vi tänkt oss ett delat ägande, 

efter hand växte klyvning fram som bästa 

alternativet. 

Hur stor är gården 

– Här finns 240 hektar skogsmark som 

nu är jämt fördelat mellan sönerna. Det är 

nästan bara granskog. Egentligen borde det 

vara mer tall men det är omöjligt att anlägga 

med tanke på älgen. 

Fortsättning nästa sida 

7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Han har medalj på att 

han tänker rätt 

Och jordbruket 

– När vi tog över 1970 var det en traditionell 

bondgård med grisar och mjölkkor. 

Det var roligt men tidskrävande. För 15 år 

sedan bytte vi ut korna mot 20 highland 

cattle. 

Vad är inriktningen med skogsbruket 

– Det är ganska konventionellt. Jag följer 

skogsbruksplanen så gott det går. 

Hur mycket gör du själv 

– Jag röjer, planterar och gallrar. Numera 

får föreningen göra slutavverkningarna, 

men förut gjorde jag dem också. 

Vilka maskiner använder du 

– Jag har en traktor, Valmet 6350 med 

skogshytt. Till den har jag en Hypro processor 

755 med en 7,5 meters kran och 

Hypros 14-tons skotarvagn. Det fungerar 

utmärkt och ger ett varierat arbete. 

Berätta hur en gallring går till… 

– Jag fäller träden manuellt med motorsågen, 

därefter kommer jag med traktorn, 

plockar upp träden med kranen, kvistar och 

kapar med processon. När det är klart återstår 

att koppla på vagnen och köra ut stockarna 

till vägen. 

Hur mycket virke upparbetar du med 

processorn på en dag 

– Det beror på trädens diameter. En bra 

dag kanske det blir 30 kubikmeter. 

Har du funderat på en begagnad 

skördare 

– Nej, det här passar mig perfekt. Traktorn 

kan man använda till lite allt möjligt 

på gården. Dessutom är jag inte intresserad 

av att skruva med maskiner. Det här är en 

robust teknik som fungerar bra. 

Lägger du upp stickvägar 

– Ja. För att komma fram med traktorn 

behöver de vara 3–3,5 meter breda, vilket 

kanske är lite snålt. Jag får vara försiktig 

så att inte de kvarvarande träden skavs. 

Hur ofta gallrar du 

– Tre gånger innan slutavverkning. 

Egentligen börjar det med en tidig röjning. 

Nästa steg är en tidig första gallring som 

går till pannved. Därefter görs två vanliga 

gallringar som ger massaved och lite timmer. 

Blev ni drabbade av vinterstormen 

– Den tog en hel del kantträd, men jämfört 

med Gudrun och Per var det inte så 

farligt. 

Är du aktiv i föreningen 

– Jag engagerar mig gärna i olika saker 

och jag har nyligen tagit på mig att vara 

ordförande i älgförvaltningsgruppen. Dessutom 

har jag varit med i Södras förtroenderåd 

sedan 80-talet, tillsammans med en 

del andra uppdrag. Det är intressant och 

ger en möjlighet att vara med och påverka. 

Vad ska ni göra i älgförvaltningsgruppen 

En besättning highland 

cattle håller betesmarkerna 

öppna. 

” 

För 15 år 

sedan bytte 

vi ut korna mot 20 

highland cattle. 

När Lars-Ivar började i skogen var det häst som gällde. Nu gallrar han med hjälp av 

processorn från Hypro. En bra dag kör han igenom runt 30 kubikmeter. 

– Ytterst handlar det om att bestämma 

om älgstammens storlek. Vi är tre markägare 

och tre jägare i gruppen som ska 

försöka ha koll på ett större område, med 

flera jaktlag. Vår älgförvaltningsgrupp har 

hand om 68 000 hektar fördelade på fem 

älgskötselområden. 

Hur ska ni veta vilket som är lagom 

antal älgar 

– Vi måste få fram ett bättre faktaunderlag, 

vilket jag tjatat om i årtionden. Vi behöver 

veta hur stort betestrycket är och 

utgå från att det finns mat till älgarna. Under 

tiden jag hållit på med jakt har slaktvikterna 

på kalvar halverats från 100 till 

50 kilo. Det visar att något är fel. 

Är du engagerad på något annat sätt 

– Under några år har jag hållit kurser för 

motorsågskörkort. 

Använder du själv säkert hörn vid 

fällning 

– Ja, men det tar lite tid för oss gamlingar 

att lära om. Mycket har förändrats 

sedan jag började köra motorsåg. Det är 

ingen nackdel att vara nybörjare när man 

tar motorsågskörkort. 

Arbetar du lika fort med den nya 

fälltekniken 

– När man väl lärt sig de nya momenten 

är det knappast någon skillnad. Fördelen 

är att precisionen blir bättre. 

Därmed slipper du många fastfällningar 

som både är farliga och tar en massa tid att 

rätta till. 

Var det roligt att få medalj 

– Jag blev väldigt glad. Det 

känns som ett erkännande för 

det man gjort. 


NÄRINGSPOLITIK 

 

 

 

Planera med god marginal 

tormen Dagmar var inte på 

det värsta scenariot med en varm vår 

långa vägar lika kraftfull som 

och sommar kan behovet öka kraftigt 

Gudrun och hon nådde heller 

av ”sök- och -plock”-insatser. 

inte Pers styrka. 

Jag var själv delaktig i upprensningen 

efter både Gudrun och Per 

under min tid på Södra Skog och sett i 

backspegeln var det mycket som gick 

bra. Vi lärde oss en hel del läxor som 

kan vara bra att komma ihåg vid andra 

omfattande stormfällningar. Det som 

kan vara bra att ha med sig nu är lärdomarna 

av arbetet efter stormen Per 


 

Efter Per kunde det hända att vi 

fick åka tillbaka till fastigheter där 

vi redan upparbetat vindfällen för 

att ta tillvara insektsangripna träd. 

När maskinerna får ligga och rulla 

på vägarna och ägna en massa tid åt 

att hitta insektsangripna ströträd så 

tappar man naturligtvis mycket av 

produktionstakten. 

under våren och sommaren 2007. Även 

 

om Per fällde kanske tre gånger så stor är svårt att bedöma omfattningen Jag tror att även om Dagmar inte 

volym som Dagmar ser vi ett likartat av en vindfällning, särskilt när fällde mer skog än vad som normalt 

mönster med spridda vindfällen över stormområdet är stort och vindskadorna 

utspridda. Det ledde till att vi det en bra idé att ha en rejäl marginal 

kan tas emot i den lokala industrin, är 

en stor areal och att det, åren före stormen, 

hade byggts upp en stor population 

av barkborrar inom området. och fick revidera totalvolymen uppåt flödet från avsättning till transport 

underskattade omfattningen i början från början vid planeringen av hela 

 

efter hand. Detta fördröjde upparbetningen 

av virket och vi drabbades av redan nu planera 

och avverkning. Det kan innebära att 

En förutsättning för att lyckas 

med hanteringen av en större storm brist på avverknings- och transportresurser. 

Det blev väldigt ansträngt lagring och 

för terminal- 

är att få med sig skogsägarna tidigt. 

Finns vindfällda träd på fastigheten på slutet innan vi hade fått in allt på anskaffning av 

och i så fall var Skogsägare med terminaler eller industrier. Det finns mer resurser för 

motorsågsutbildning och erfarenhet nu förbättrade rutiner som gör det avverkning och 

av upparbetning kan göra stor nytta möjligt att få bättre skattningar även transport. Görs 

med att upparbeta och ta tillvara små om det inte är en exakt vetenskap. detta på rätt sätt 

volymer efter kontakt och kontrakt 

 

finns möjligheter 

med inspektoren. En rekommendation Vädret kan också ställa till det. att rädda virkesvärden 

och hålla 

är att jobba ihop med grannen för En varm vår och sommar kan ge 

att undvika ensamarbete och minimera 

olycksrisken. Från skogsbruks- 

både för näringsgnag och föryngring. ökningarna vid 

barkborrarna goda förutsättningar nere kostnadsområdet 

kan man få kontakter för att En sommar med ihållande regn gör stormupparbetningen 

ute på de Sten Frohm 

anmäla virke eller information om träden mer vitala och motståndskraftiga 

mot insektsangrepp. Vi vet inte drabbade skogs- 

chef LRF 

motorsågsutbildning. 

En viktig erfarenhet var att det hur vädret kommer bli 2012 men i gårdarna. 

Skogsägarna 

Läs tidigare nummer på 

www.atl.nu/viskogsagare 

 


STORMEN 

 

Vi träffar 

bröderna Lars 

och Per-Gunnar 

Holm mitt i 

arbetet med att 

röja upp efter 

Dagmar. 

Det började 

med en dramatisk 

upptakt. 

Text och foto: Pär Fornling 

Sundsvall 

Nr 1 

2012 

En tidning från landet skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

 

 

12 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norrskogs vd Janne 

Björck diskuterar 

läget med Lars och 

Per-Gunnar Holm. 

 

Losskapare Johan 

Andersen jobbade 

i 11 månader på 

Gudrunhyggen och 

är nu tillbaks i stormens 

efterdyningar 

Västernorrland.

Julfriden fick ett abrupt slut. Många skogsägare nödgades parera 

stormens härjningar och runt om på föreningarna avbröts ledigheten. 

Innan vindarna bedarrat möttes storm grupper i Mellanskog, 

Norrskog och Södra. (Norra Skogsägarna var relativt förskonat). 

Fältarbetet kom igång fort och läget var snabbt under kontroll. 

Genom att flytta om resurserna ryms det mesta inom en någorlunda 

normal avverkning. Men för enskilda skogsägare är det många tragedier. 

Och flera hot lurar runt hörnet. En ny storm skulle vara 

för ödande eftersom många träd står löst. Ett ordentligt snöfall på 

den stormfällda skogen försvårar arbetet. 

Granbarkborrarna förökar sig snabbt i försvagade och vindfällda 

träd. Därför gäller det att få bort allt virke innan insekterna får 

chansen att föröka sig i den varma vårsolen. 

Berit, Emil och framför allt Dagmar fällde ungefär 6 miljoner 

kubikmeter skog, varav en betydande del hos medlemmar i 

skogsägarföreningar (Norrskog 550 000, Mellanskog 700 000 och 

Södra 750 000 kubikmeter). 

 

nnandag jul var bara tre timmar 

gammal när Per-Gunnar vaknade 

av en obehaglig känsla. Vinden 

ven med en kraft han aldrig upplevt, trots 

att det brukar friska på en hel del från 

havet som skymtar mellan träden. 

Han ringde sin bror som inte hörde signalerna 

för allt oväsen. Hela övervåningen 

på det gamla timmerhuset var i rörelse när 

orkanbyarna toppade på 37 meter i sekunden. 

Till slut fick bröderna kontakt med 

varandra och gick gemensamt ner till gårdens 

gamla kraftstation i beckmörkret, 

klockan fyra på morgonen. 

GÅRDEN, några mil norr om Sundsvall, 

är resterna av ett järnbruk från 1600-talet 

som farfar köpte. Till Åviks bruk hörde ett 

elverk som varit igång sedan 1884. Då elnätet 

slås ut stannar kraftverket automatiskt. 

– Det var riktigt otäckt. I strålkastarna 

såg vi hur träd fallit och det var inget väder 

man ville vara ute i, men för att undvika 

översvämning var vi tvunga att öppna 

dammluckorna, berättar Per-Gunnar. 

Första dygnet gick åt till att röja vägar och 

ordna reservkraft så att 

gårdens 30 kor kunde 

mjölkas sent på annandagen, 

efter ett hektiskt 

dygn. 

DÄREFTER var det dags 

att tänka på skogen. När 

telefonerna började fungera 

var Norrskogs inspektor, 

Sverker Henckel, en 

av de första som ringde. 

Bröderna hade redan 

Sverker Henckel, 

Norrskogs 

inspektor. 

beställt en större avverkning på 5 000 kubikmeter. 

Nu blev det något helt annat, men 

gården fanns redan i planeringen. 

En vecka efter olycksnatten rullade Valmets 

största skördare och skotare in på 

gården. Norrskog ordnade också två 

losskapare som går före skördaren och 

kapar träden från rotvältorna. 

– Erfarenheterna från Gudrun visar att 

det höjer produktionen för skördaren med 

ungefär 25 procent om stammen kapats 

Bröderna Lars och Per-Gunnar Holm i 

en skog som inte är sig lik. De kärnfulla 

noteringarna i kalendern ger förklaringen: 

”Orkan!!”, ”Elav 04.00”, ”Stora skador på 

skogen”. 

i förväg, berättar Sverker Henckel. 

Han arbetade med stormarbete på Södra 

efter Gudrun, vilket är erfarenheter som 

nu kommer till god nytta. 

NÄR VI BESÖKER gården i slutet av januari 

är arbetet i full gång och läget börjar 

klarna. 

Nära 6 000 kubikmeter har tvångsavverkats 

(ungefär 10 procent av hela 

skogsinnehavet). 

Det största stormhygget gav 700 

kubikmeter, i övrigt finns många mindre 

områden kring 100 kubikmeter. 

Dessutom finns en mängd enstaka vindfällen 

som bröderna själva tänker ta hand 

om under våren. 

– Det är oerhört viktigt att få ut alla vindfällen 

innan granbarkborrarna börjar 

svärma. Insekterna var ett bekymmer 

redan innan stormen och Skogsstyrelsen 

har skärpt reglerna om hur mycket virke 

som får lämnas, berättar Dan Björne som 

arbetar med att planera maskinresurserna 

på Norrskog. 

EKONOMISKT BERÖRS bröderna 

Holm, liksom alla andra Dagmardrabbade 

skogsägare, på flera sätt: 

Avverkningskostnaden i stormskog är 

ungefär dubbelt så hög per kubikmeter. 

Kvaliteten och därmed värdet på virket 

blir lägre, även om den här stormen varit re- 

Fortsättning nästa sida 


Fortsättning: 

Dagmar tog 

deras skog 

STORMEN 

lativt skonsam. Marken var inte tjälad, därför 

välte flera träd i stället för att knäckas. 

En hel del klenare träd i gallringar som 

borde fått växa till sig fälldes nu i förtid. 

Försäkringen ger ersättning för skador 

på mer än ett halvt hektar där mer än halva 

virkesmängden blåst ner. 

– Vi kan kanske få en del för ökade avverkningskostnader, 

men de flesta områden 

är för små. På något sätt känns det som om 

försäkringen är felkonstruerad, det är ju 

alla småbitarna som kostar pengar och ger 

bekymmer, säger Lars Holm. 

Virkeshögarna växer hos 

bröderna Holm. Oftast 

brukar de första beräkningarna 

vara i underkant och 

nu pekar det mot 6 000 

kubikmeter nedblåst virke. 

KOSTNADERNA STANNAR förstås 

inte där. På Åviks bruk och alla andra 

drabbade gårdar nödgas man leva länge 

med stormen. I nästa skede handlar det 

om att återkomma till alla stormytorna, 

fixa till hyggeskanterna och kanske hugga 

lite till för att få ett hanterbart bestånd. 

Därefter väntar föryngringar med efterföljande 

skogsvård. Och för föreningarna 

handlar det om att hinna med de avverkningar 

man egentligen skulle gjort innan 

Dagmar kullkastade planerna. 

– De stora brötarna är egentligen inte 

problemet. Utmaningen är att ta hand om 

alla spridda vindfällen, säger Dan Björne. 

” 

Utmaningen 

är att hantera 

virket från alla mindre 

områden. Det gäller att 

hitta dem och planera 

för maskinerna så 

avverkningen 

blir effektiv. 

 

Avverkningsmaskiner har 

flyttats, personal extrainkallats 

och planer gjorts om. 

Om inget oförutsett händer är 

därmed läget under kontroll. 


et här är inte alls i nivå med Gudrun 

och på ett övergripande plan påverkas 

inte marknaden. Men många enskilda 

skogsägare är hårt drabbade. På gårdsnivå 

kan det vara lika illa som vid en 

Gudrunkatastrof, säger Göran Olsson. 

– I första hand hjälper vi medlemmarna 

och i mån av tid andra intresserade skogsägare. 

HAN ÄR REGIONCHEF för Mellanskog 

i Hälsingland–Härjedalen där Dagmar 

gick hårt fram. Det lite speciella där 

är att 80 procent av träden som blåst ner 

är tallar, oftast i form av fröträställningar 

och gallringar. 

I övriga landet är det mest gran som 

fällts. 

– Det känns som vi har det här under 

kontroll, säger Göran Olsson. 

Men ett ymnigt snöfall förvärrar arbetet. 

Och en ny storm vore riktigt bekymmersam. 

Göran 

Olsson, 

regionchef 

för 

Mellanskog 

i Hälsingland–Härjedalen. 

Foto:: 

Mellanskog 

Beredskapen är i alla fall god. 

– Så fort det är stormvarning förbereds 

en beredskapsgrupp via sms, därefter har 

vi regelbundna möten, berättar Håkan 

Svensson, skogsdirektör på Södra Skog. 

I Norrskog höll stormgruppen sitt första 

möte på annandagen under ledning av vd 

Janne Björck. 

– Då visste vi förstås inte omfattningen. 

Till att börja med handlar det om att försäkra 

sig om att ingen kommit till personlig 

skada och att få koll på infrastrukturen. 

– Väldigt många har ställt upp på ett 

otroligt sätt och personal har på eget initiativ 

ringt och erbjudit sig att avbryta 

julledigheten. 

INNAN DET handfasta arbetet med att 

ta hand om skogen inleds, gäller det att 

inventera och få koll på läget. Det behövs 

inte minst för att planera arbetet och veta 

Håkan 

Svensson, 

skogsdirektör 

på Södra 

Skog. 

Janne 

Björck, 

vd Norrskog. 

vilka resurser som behövs. För att pricka 

rätt används en kombination av flyginventering 

och koll på marken. 

ÄVEN OM det övergripande arbetet är 

gjort manas skogsägare att gå vidare, se 

över fastigheten och anmäla avverkningen. 

– Det är lätt att lura sig på den här 

stormen. Vindbyarna har slagit till på ett 

svårberäkneligt sätt. Mitt i områden som 

verkar helt i sin ordning ligger det plötsligt 

en grupp träd, konstaterar Janne 

Björck. 

När arbetet i skogen så småningom är 

klart tipsar han om att fortsätta vid skrivbordet. 

– För många blir det här oplanerade 

inkomster, vilket kräver ekonomisk planering. 

Det finns all anledning att planera 

ekonomin så att inte onödigt mycket 

försvinner i skatt. 

14 

VI SKOGSÄGARE 1/12

FÖRETAGANDE 

Mitt i lågkonjunkturen har Södra antagit en 

investeringsplan på två miljarder kronor under 

det här året. Dessutom fördjupas engagemanget i 

ett ryskt massabruk som öppnar dörren till Kina. 


Allt fler kläder och 

textilier tillverkas 

med trä som råvara. 

 

 

 

id ett styrelsemöte onsdag den 7:e 

december beslöt styrelsen om en 

fyrklöver med investeringar. 

Lignoboost 

Det är en ny teknik att ta vara på ligninet 

vid tillverkningen av pappersmassa. I första 

hand blir det ett högvärdigt bränsle, 

men lignin kan också användas till plaster, 

kolfiber och många andra produkter. 

Efter flera års testkörningar på Bäckhammars 

bruk kommer världens första 

fullskaliga anläggning vid Södras bruk i 

Mörrum. 

Textilfiber 

Den första lasten av textilmassa skeppades 

ut från Mörrum i början av året. 

I Mörrum har en av de bägge produktionslinjerna 

byggts om för textilmassan. 

Nästa steg är att tillverka textilfiber (dissolvingmassa) 

i Mönsterås, Värö eller norska 

Tofte. I dag används björk som råvara. 

Den här gången handlar det sannolikt om 

barrmassaved och väsentligt större volymer. 

Pellettillverkning 

Kombinatet i Värö med massabruk och 

sågverk får dessutom en fabrik för pellettillverkning. 

Ny mesaugn 

Investeringen görs vid massabruket i 

Värö. Genom den nya ugnen kan fler kemikalier 

återvinnas. Precis som de övriga 

satsningarna (frånsett pelletfabriken) handlar 

det om investeringar på flera hundra 

miljoner kronor vardera. 

UTÖVER de här nya projekten 

rullar investeringsprogrammet på 

som vanligt. Ett normalår brukar 

det handla om en knapp miljard, 

det här är alltså en fördubbling. 

– Dels fortsätter vi energiinvesteringarna. 

Dels utvecklar vi nya produkter. Vi 

måste anpassa oss och kan inte köra på som 

vanligt när marknaden ändras, säger Christer 

Segerstéen. 

Inte minst märks förändringarna på 

pappersmarknaden. I första hand backar 

tidningspapper, men även efterfrågan på 

finpapper mattas av. 

– Textilmassan är ett bra alternativ. 

Marknaden för textilfiber är enorm. 

Bomull, som delvis börjar ifrågasättas ur 

miljösynpunkt, står för 25 procent av 

marknaden. Konstfiber påverkas av tillgången 

och priset på olja. Volymen konstfiber 

motsvarar produktionen från världens 

samtliga massabruk. 

DET BRUNGULA ligninpulvret i Mörrum 

kommer i första hand att ersätta eldningsoljan 

och göra bruket fossilfritt. 

I dag hamnar ligninet i kokvätskan 

(svartluten) som blir kvar när alla träfibrer 

tagits tillvara. Vätskan kommer till nytta 

genom att eldas i brukets ugnar. 

Ligninpulver är ett bättre bränsle än 

svartlut, med ungefär samma bränsle värde 

som kol. Om ligninbränslet säljs till andra 

användare eller blir råvara till andra produkter 

kan man behöva kompensera genom 

att tillföra bioenergi för massatillverkningen, 

men samtidigt görs bruken effektivare 

för att minska behovet av energi till 

den egna processen. 

EFTERSOM DET ÄR den första anläggningen 

i sitt slag bidrar Energimyndigheten 

med 90 miljoner 

kronor med förhoppningen att 

andra tillverkare ska följa efter. 

Potentialen är stor. Om 20 procent 

av ligninet från landets bruk för tillverkning 

av sulfatmassa tas tillvara motsvarar 

det en miljon ton lignin. 

Om allt används till energi ger det 8 

TWh, vilket är långt mer än vad landets 

alla värmepumpar producerar. 

Räkneexemplet ges av professor Hans 

Theliander på Chalmers, som utvecklat 

tekniken. 

ETT PAR GÅNGER de senaste åren har 

Christer Segerstéen rest till Rysslands 

centrala delar, långt öster ut från Moskva 


” 

Dels 

fortsätter vi 

energiinvesteringarna. 

Dels utvecklar 

vi nya produkter. Vi 

måste anpassa oss 

och kan inte köra 

på som vanligt när 

marknaden ändras. 

Man planerar för att använda lastbilar med 

flishugg som flisar direkt ner i lastutrymmet. 

Genom Lignoboost utvinns ligninet till 

torra klumpar som kan sönderdelas till 

pulver. 

Christer Segerstéen, 

ordförande i Södra. 

och bortom Uralbergen. Där, i Sibirien, 

vid den mäktiga floden Yenisei planeras 

för ett nytt massabruk. 

– Någon industri att bygga vidare på 

finns inte och hela infrastukturen måste 

förbättras. Men området har gott om råvara 

och Ryssland är på gång, säger han. 

30 mil söder ut ligger Sibiriens tredje 

största stad Krasnojarsk, med universitet 

för skogsutbildning. Ännu längre söder ut 

ligger Mongoliet och framför allt Kina. 

– Framtidens marknader är Kina, Asien 

och inte minst Ryssland självt. 

Företaget Angara Paper planerar att 

bygga ett massabruk som producerar drygt 

en miljon ton pappersmassa. 

Därmed blir det ett av världens största 

massabruk. 

Kostnaden för projektet är 18–20 miljarder 

kronor. 

– Vi har en överenskommelse där Södra 

hjälper till med teknisk expertis och eventuellt 

upphandling av fabriken. För det har 

vi en speciell organisation under ledning 

av Ulf Johansson, som tidigare var chef för 

vårt bruk i Mönsterås. 

– Dessutom har vi en överenskommelse 

att sälja pappersmassan från Ryssland, berättar 

Christer Segerstéen. 

EVENTUELLT KOMMER arbetet med 

projektet att ersättas med aktier i det ryska 

bolaget. Föreningen blir då minoritetsägare 

med kanske 10 procent. 

Christer Segerstéen framhåller att den 

stora fördelen är försäljningen av massa. 

Genom ökade volymer blir man starkare 

på marknaden och kan bygga upp en 

egen säljorganisation på plats. 

– Det är viktigt att vara stor och ett förstahandsval 

hos kunderna. Att komma i 

andra och tredje hand ger sämre villkor 

och du riskerar att åka ut vid en lågkonjunktur. 

TROTS ATT flera steg har tagits är 

Christer Segrestéen lite försiktig då det 

gäller målgången. 

– Arbetet rullar på, men det är väldigt 

många och stora beslut som krävs om allt 

från broar och vägar till industri och finansiering. 

– Jag har träffat Putin. Han liksom flera 

andra tunga beslutsfattare är inställda på 

att fullfölja bygget. Å andra sidan finns det 

en risk när tunga beslut hänger på enskilda 

personer. Kulturen är annorlunda i Ryssland 

och det är inte helt lätt att bedöma 

utifrån, men jag tror på de här möjligheterna. 

Råvaran finns, produkterna är efterfrågade 

och förr eller senare byggs industrin. 

– Vi tar en relativt liten risk, med stora 

möjligheter. Och syftet är, precis som för 

alla investeringarna, att öka och långsiktigt 

säkra betalningsförmågan för råvaran, 

säger Christer Segerstéen. 


Med kritiska ögon har journalisten, jägmästaren och debattören 

Carl Henrik Palmér läst en ny rapport från Artdatabanken. 

Han reagerar både mot bilden som ges av det svenska skogsbruket 

och vilseledande språkbruk om hotade arter. 

DEBATT 

 

Hur många torskar 

finns det i den svenska 

röd listan Ja, det är det 

ingen som vet, men helt 

klart är att många arter 

som klassas som hotade 

inte är hotade i 

verkligheten. De riskerar 

inte alls att försvinna 

från Sverige. 

enom en medveten eller 

omedveten glidning 

på orden får politiker 

och allmänhet en överdriven 

hotbild. 

Vi tar det från början: en rödlista 

redovisar risken för att en 

art ska dö ut från ett visst område. 

Den svenska rödlistan 

visar alltså vilka arter som riskerar 

att försvinna från Sverige. 

En art som riskerar att dö ut 

kallas ”hotad”. 

Insekterna gör ingen skillnad 

på virkeskvalitet, också 

impedimenten är viktiga 

livsmiljöer. 

Så tar vi ett exempel: skogsalmen. 

Trädet är i den svenska rödlistan 

klassad som sårbar. Det 

innebär att den är hotad – den 

löper enligt rödlistans definition 

hög risk för att försvinna 

från Sverige på sikt. 

MEN VÄNTA: Almen är förvisso 

hårt drabbad av almsjuka, 

men det är väl ingen som 

på allvar tror att den helt kommer 

att försvinna helt från 

Sverige, inte ens Artdatabanken 

Ett faktablad kopplat till rödlistan 

säger att ”almsjukan angriper 

endast vuxna träd vilket 

gör att träden normalt hinner 

reproducera sig innan de blir 

angripna. Det leder till att almen 

troligen kommer att fi nnas 

kvar i framtiden...”. 

Alltså: det är enligt Artdatabanken 

ingen risk för att almen 

ska dö ut i Sverige. Men 

den klassas ändå som hotad. 

Inte helt klockrent! 

TORSKEN ÄR ett annat exempel. 

Den är också rödlistad 

och klassad som starkt hotad. 

Det är den näst högsta hotkategorin 

och innebär en mycket 

hög risk för att arten ska dö ut 

– ja, enligt ett kriterium till 

rödlistan ska det vara minst 20 

procents risk för att en art i den 

här gruppen ska dö ut inom 20 

år. 

MEN TROR någon att alla 

torskar kan vara helt borta om 

20 år 

Utdöd innebär ju att alla torskar 

ska vara borta. Inte en 

torskpinne får finnas kvar någonstans. 

Det finns i dag massor 

med torsk i Östersjön och 

Öresund, kanske lite mindre 

Västerhavet. 

Kan fiskeflottorna någonsin 

bli så effektiva att de kan ta 

bort varenda torsk från alla de 

här vattnen 

NEJ, DET ÄR extremt osannolikt, 

speciellt som hotet mot 

torsken framför allt kommer 

just från kommersiellt fiske, 

som ju rimligen borde minska 

när man nästan inte får upp någon 

torsk. 

Dessutom: en enda torskhona 

som slinker förbi fiskarnas nät 

kan lägga en halv miljon ägg... 

Nä, sannolikheten för denna 

torskfria nollvision är väl just 

noll! Men ändå klassas torsken 

som starkt hotad enligt rödlistan. 

Detta är ingen kritik mot 

Artdatabanken, som tar fram 

underlaget till rödlistan. Man 

följer de internationella riktlinjerna 

för hur en art ska bedömas. 

Både almen och torsken har 

minskat påtagligt på senare år 

och då ska de rödlistas och 

klassas som hotade. Trots att de 

alltså inte alls är hotade i vanligt 

språkbruk... 

DET HÄR KAN låta som en 

strid om påvens skägg, men 

det har bäring på skogsdebatten. 

Alla har väl hört att 2 000 

svenska skogsarter är rödlistade 

och att nästan 1 000 av dem 

är hotade – oftast med det uttalade 

eller outtalade tillägget 

att det beror på ”det moderna, 

intensiva skogsbruket”. 

Men: den absoluta merparten 

av de hotade skogsarterna har 

rödlistats enligt ett kriterium 

som heter populationsminskning. 

Det baseras dock sällan på en 

objektiv mätning av antalet individer 

vid olika tidpunkter, 

utan är en indirekt ”gissning” 

av typ: arten lever i gammal 

skog, andelen gammal skog 

minskar, alltså minskar 

populationen – alltså är den 

hotad. 

DET ÄR ETT fullt rimligt resonemang, 

om vi hade anledning 

att tro att all gammelskog 

var på väg att försvinna. Men 

så är det inte. Enligt SCB (Statistiska 

centralbyrån) finns det 

i dag 1,8 miljoner hektar skog 

som är skyddad enligt miljöbalken 

i form av nationalparker, 

natur reservat, naturvårdsavtal 

och biotopskydd. 

Till detta kommer 4,5 miljoner 

hektar skogklädda impediment, 

som inte får brukas enligt 

skogsvårdslagen. 

Och så har vi skogsbrukets 

frivilliga avsättningar, det är 

ytterligare 1,2 miljoner hektar. 

Dessutom: i samband med 

slutavverkning lämnar skogsbruket 

numera nästan alltid så 

kallade hänsynsytor med skog 

som ska stå kvar. 

Omräknat till hela Sverige 


” 

Kontakta 

Det är enligt Artdata banken 

ingen risk för att almen ska 

dö ut i Sverige. Men den klassas 

ändå som hotad. Inte helt klockrent! 

motsvarar det kanske 1 miljon 

hektar skog, som rimligen heller 

aldrig kommer att slutavverkas. 

Vi kan alltså med lite god 

vilja komma upp till 8,5 miljoner 

hektar skyddad skog i Sverige. 

Inte dåligt för ett land som 

har 28 miljoner hektar skogklädd 

mark. Det är 30 procent! 

MÅNGA EKOLOGER anser 

att det går en tröskel vid 20 

procent – så länge det finns 20 

procent lämpligt habitat för en 

art kvar, så kommer den att 

klara sig. Går man däremot 

under 20 procent så riskerar de 

mest svårspridda arterna att dö 

ut. 

I miljödebatten har detta omtolkats 

så att vi måste spara 20 

procent av all skog för fri utveckling 

för att klara alla 

skogsarter. 

Den här glidningen är inte 

helt lätt att förstå – all skog i 

det förhistoriska Sverige var 

knappast orörd gammelskog. 

Naturliga bränder skapade ett 

varierande skogslandskap där 

den riktiga gammelskogen säkert 

bara var en mindre del. 

Den fanns mest i fuktiga, skyddade 

lägen, där branden inte 

kom åt. 

MEN LÅT oss ändå acceptera 

20-procentsnivån. Då skulle vi 

ju vara i hamn! Med råge! 

Vi har ju 30 procent skyddad 

skog! 

Okej, den skyddade skogen 

är snedfördelad, det är mycket 


i norr, mindre i söder. Och 

svaga marker är överrepresenterade. 

Men det är väl ingen 

katastrof om vi i någon region 

skulle hamna under 20 procent 

Det innebär inte att vi får en 

plötslig massutrotning där – det 

är ju bara de mest svårspridda 

arterna som riskerar att försvinna 

– och bara från den regionen. 

Dessutom: i södra Sverige är 

20-procentsgränsen tveksam 

– merparten av de ”hotade” arterna 

där finns inte i orörd gammelskog. 

HUR MÅNGA av skogens arter 

är då hotade, i betydelsen 

riskerar att försvinna från Sverige 

Ja, det är det ingen som 

vet. 

Och det är nog inte så lätt att 

ta reda på det heller. Man skulle 

behöva analysera varje enskild 

art och ta hänsyn till dess 

miljökrav, spridningsförmåga 

med mera. 

Men det är helt klart färre än 

den långa hotlista som Artdatabanken 

har upprättat. 

För att återknyta till ingressen: 

i rödlistan finns det många 

almar och torskar, alltså arter 

som inte ens i de mörkaste av 

scenarier riskerar att dö ut i 

Sverige! Och för denna stora 

grupp är rödlistans användning 

av ordet ”hotad” vilseledande. 

Carl Henrik Palmér 

Fotnot: Rapporten om 

Tillståndet i Skogen ges ut av 

Artadabanken och kan laddas 

ner från deras hemsida, klicka” på 

publikationer. 

Aspen är en viktig industriråvara, 

grunden för ett långsiktigt lönsamt lövskogsbruk. 

SKOGSGRIP 

130 

TERRA 

din ordinarie virkesköpare eller oss direkt. 

 

www.swedishmatchindustries.se 

 

SUPERSTUD 

130TS 

PIGGELIN 

FLEX 

Vi köper 

och 

förädlar 

din asp. 

Grepp och bärighet från världens 

ledande tillverkare av slirskydd. 

ROCKY 

GROUZER 

MEGASTUD 

160TS 

TXL 

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com 

19

FORSKNING 

 

Datorn innebär stora vinster för skogsägaren 

Lite grand i det tysta 

håller den digitala revolutionen 

i skogen att ta ett 

jättekliv framåt. 

Det förenklar skogsägarens 

vardag och ger massor 

av nyttig information. 

Text: Carl-Henrik Palmér 

ling säger det i skogsägarens mailbox. 

Hon öppnar mailet och ser att 

det är ett ”kvitto” från avverkningen 

borta vid Fallet. Redan, tänker hon, glatt 

överraskad. Det var ju bara någon vecka 

sedan skördaren lämnade fastigheten. Förr 

fick man ju vänta i månader innan man fick 

ett hum om hur avverkningen hade gått. 

MAILET VISAR hur många fastkubikmeter 

och skogskubikmeter som har avverkats 

totalt och den avverkade arealen. 

En tabell visar antalet timmerstockar i 

olika dimensioner och en annan visar antalet 

massavedsbitar. Det finns också en 

skattning på hur mycket grot som kommer 

att kunna plockas ut. 

Och så finns det digitala kartor: en visar 

avverkningens gränser, en ståndortsindex 

i olika delar av beståndet och en frekvensen 

röta i olika delområden. 

DET HÄR ÄR snart verklighet, tror Johan 

J Möller, som arbetar med ett projekt för 

återföring av skördardata vid Skogforsk. 

– Lite i det tysta sker det nu en digital 

revolution i skogen. Alla Sveriges skördare 

kommer inom ett par år att rapportera 

in alla data om alla avverkade stockar 

och massavedsbitar till de centrala systemen 

för virkesredovisning. 

Hittills har skördarna bara skickat in 

summerade rapporter. Det var en nödvändig 

anpassning till den dåliga bandbredden 

ute i skogen. 

Men de senaste åren har de digitala näten 

byggts ut och täcker nu stora delar av landet. 

Samtidigt har bandbredden ökat dramatiskt. 

Branschen är därför mogen för 

”det stora språnget”. 

FÖR VARJE avverkad bit, timmer såväl 

som massaved, kommer skördaren nu att 

skicka in data om trädslag, sortiment, 

längd och diameter samt läge i trädet (om 

det är en första-stock, andra-stock och så 

vidare). 

Om skördaren har en gps lagras också 

” 

skördarens koordinater för varje stock och 

massavedsbit. 

– Detta är en digital guldgruva, säger 

Johan. 

– Ta bara det här med arealen. Hittills 

har det varit svårt att veta hur stort ett 

hygge är, speciellt om det är ojämna kanter. 

Men med gps-koordinaterna vet vi exakt 

var skördaren har varit och kan lätt beräkna 

arealen. Det är bra och matnyttig 

information för markberedaren och för 

planteringen. 

Man får en snabbare och bättre 

återkoppling om avverkningen 

plus matnyttig information om skogen. 

Johan J Möller 

DETSAMMA GÄLLER för ståndortsindex. 

Datorn kan beräkna en trädhöjd genom 

att summera längden för varje stock 

och massavedsbit och så lägga till en ”normaltopp”. 

När man har trädhöjden och 

skogens ålder kan datorn beräkna markens 

bördighet. Och då inte bara ett utsmetat 

medeltal för hela beståndet. 

– Vi kan få en karta som visar boniteten 

i olika delar av beståndet. Den underlättar 

för den skogsägare som vill ståndortsanpassa 

föryngringen. 

– Vi arbetar också med ett system för 

automatisk gallringsuppföljning baserad på 

Bland all information från avverkningen 

ges en prognos om 

volymen skogsbränsle. Utöver den 

ges besked om volymer, arealen 

på hygget, hur markens bördighet 

varierar och massor av annan fakta. 

Foto: Erik Viklund 

skördardata och ett annat för beräkning av 

grotvolymen och skördbar volym stubbar. 

– På lite sikt kommer det säkert också 

att finnas rutiner för automatisk uppdatering 

av skogsbruksplanen och den digitala 

skogskartan, tror han. 

EN FÖRUTSÄTTNING är förstås att 

skördarna mäter längd och diameter tillräckligt 

korrekt. 

Det finns bra rutiner för kontroll och 

kalibrering som de flesta företag använder 

i dag. I Finland litar man så på skördarnas 

mätning att uppgifterna används rakt av 

för att räkna fram ersättningen till skogsägaren 

– man har alltså normalt ingen betalningsgrundande 

industrimätning för 

skogsägarna, som ju är standard i Sverige. 

– Skogsägarna har så mycket att vinna 

på det här, avslutar Johan. 

– Man får en snabbare och bättre återkoppling 

om avverkningen plus matnyttig 

information om skogen, som i sin tur kan 

ge bättre och säkrare skogsbrukplaner och 

därmed bättre beslutsunderlag för framtiden. 


Nils Broman, 

skogschef Norra 

Skogsägarna. 


 

 

Nils Broman, skogschef 

på Norra Skogsägarna, 

tipsar om skogsskötsel. 

Varaktig värdetillväxt 

Mitt första tips är att alltid 

prioritera åtgärder som markberedning, 

plantering, ungskogsröjning 

och gallring för 

att skapa en långsiktigt hög 

skogsproduktion och god 

värdetillväxt. 

Börja med att investera i en 

skogsbruksplan för att få bra en 

grund för planeringen. 

Investera i egen kunskap 

I kampanjen Kraftsamling 

Skog år 2007–2010 utbildades 

över 70 000 skogsägare i hur 

man kan öka lönsamheten genom 

ökad tillväxt. Projekt 

Krafthandling Skog år 2010– 

2013 skapar goda möjligheter 

till fortsatt kompetensutveckling 

för enskilda skogsägare. 

Boka tid för en personlig rådgivning 

där du tillsammans 

med din skogsinspektor kan 

utforma en handlingsplan för 

vilka utbildningar som passar 

de närmaste åren. Med ett ökat 

kunnande kommer du att se nya 

möjligheter och det blir samtidigt 

roligare att äga och bruka 

egen skog. 

Fixa skogsbil vägar 

Det finns ett stort behov av att 

bygga nya skogsbilvägar och att 

rusta befintliga vägar så att de 

kan användas under större delen 

av året, inte bara vintertid. Ökad 

tillgänglighet genom bra vägar 

ökar också värdet på ditt virke, 

vilket avspeglas i prissättning 

på såväl leveransvirke som avverkningsuppdrag. 

Rensa rågångar 

Tyvärr har många rågångar 

sedan länge vuxit igen och 

fasta markeringar som rösen 

eller visare kan ha förstörts vid 

avverkning eller markberedning. 

Kontakta dina rågrannar 

för att tillsammans röja upp och 

markera era rågångar. Om osäkerhet 

uppstår kontaktas en 

skogsinspektor som med stöd 

av karta och gps ofta kan lösa 

problemet. 

Kvarstår osäkerhet eller tvist 

uppstår, återstår möjligheten att 

anlita en lantmätare för laga 

förrättning, ofta till en betydande 

kostnad. 

Gödsla 

Du hittar knappast andra åtgärder 

som kan matcha den 

ekonomiska avkastning som 

skogsgödsling ger. 

Investeringen förräntar sig 

med cirka 10 procent på 8–10 

år. Med stöd av gps och digitala 

kartor, skapas möjlighet till 

rationell planering och spridning 

med hög noggrannhet. Det 

möjliggör kostnadseffektiv 

samverkan mellan privata 

skogsägare så att även mindre 

objekt kan gödslas utan att 

spridningskostnaden blir för 

hög. 

 

 

Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd 

för att skydda skogsplantor mot 

snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas 

vid en skyddsväst av lim och sand. 

Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier 

men har lika stor skyddseffekt. 

Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling. 

Ett klokt val för dig och din skog! 

Kontakta oss för mera information om plantor och 

föryngringstjänster. 

 


En analys på djupet ger nytt ljus över virkespriserna. 

I flera årtionden har de varit stabila – men inget slår 

början av 1950-talet. 

Text: Pär Fornling 

MARKNAD 

Stabila priser men inga rekord 

riserna var fantastiska, det räckte 

med en liten dålig avverkning för 

att köpa en helt ny bil, berättar en 

av veteranerna som var med på femtiotalet. 

Det var under den så kallade ”Koreaboomen”. 

Redan innan Koreakriget 

(1950–1953) var det bra tryck på marknaden 

genom återuppbyggnaden efter andra 

världskriget. 

När en ny global konflikt hotade i Korea 

började världen hamstra virke. Avverkningsresurserna 

var begränsade (träden 

fälldes med handsåg) vilket gjorde att efterfrågan 

var större än tillgången och priserna 

gick i höjden. 

Jämfört med i dag var virkespriserna 

3–4 gånger högre. 

Regeringen satsar 20 miljoner 

kronor om året för att öka 

företagandet på skogsgården. 

Pengarna, som delas ut av Skogsstyrelsen, 

går till utbildning och projekt som 

ökar förädlingen på gårdsnivå. 

Skogsstyrelsen får också i uppdrag att 

stärka turismen genom att lyfta fram skogens 

alla värden i samarbete med Visit 

Sweden och Tillväxtverket. 

100 

Netto virkespriser 

Procent. 

Utbo 

Självverksam 

0 

1952 1960 1970 1980 1990 2000 2008 

DET FRAMGÅR av ett examensjobb som 

Marcus Pettersson har gjort vid institutionen 

för skogsekonomi på lantbruksuniversitetet. 

Han har kartlagt privatskogsägarens nettoinkomster 

vid avverkningar mellan 1952 

och 2008. 

Det intressanta är att han har vägt in 

flera saker för att få en rättvis jämförelse 

över åren: 

Inflationen 

När hänsyn tas till inflationen har virkespriserna 

fallit hela tiden. Möjligen 

märks ett trendbrott de allra senaste åren. 

Produktionen 

De fallande virkespriserna har kompenserats 

av sänkta drivningskostnader. År 

1955 presterade en skogarbetare 1,5 kubikmeter 

per dagsverke. År 2005 var prestationen 

nästan 60 kubikmeter. 

Skatterna 

Hur mycket skogsägaren får över, netto, 

beror också på hur mycket som försvinner 

i skatt. En förbättring var när skogsvårdsavgiften 

avskaffades, men de stora skillnaderna 

kom med skattereformen i början 

av 1990-talet. 

DEN SJÄLVVEKRSAMME skogsägaren, 

som lever på skogsgården, jämförs med 

utbon som både har inkomster från en 

vanlig anställning och från gården. 

Fram till 1991 lades inkomsterna från 

skogen ovanpå den vanliga inkomsten, vilket 

gjorde att marginalskatten sänkte nettot. 

Upp till 80 procent av skogsinkomsten 

kunde försvinna i skatt. 

Genom planering och räntefördelning 

kan inkomsterna i dag ofta beskattas som 

kapital, vilket innebär 30 procents skatt. 

RESULTATET bygger förstås på förenklingar. 

Exempelvis finns inga maskinkostnader 

med för den självverksamme 

skogsägaren. 

Pengar att söka till gårdsprojekt 

80 

60 

40 

20 

Kurvorna visar den procentuella utvecklingen av virkespriset (netto) jämfört med 1952. I 

jämförelsen har effekten av inflationen tagits bort. Exempelvis fick den självverksamme 

skogsägaren 2008 en tredjedel (32 procent) jämfört med nettot 1952. Utbon fick ungefär 40 

procent av priset jämfört med 1952. Den som kallas ”utbo” kan förstås bo på gården, men 

han eller hon lever på tjänsteinkomster utifrån. 

Det hela är en del i landsbygdsminister 

Eskil Erlandssons satsning på Skogs riket. 

– Jag hoppas att det leder till att fler företag 

utvecklas, att nya idéer förverkligas 

och att intresset och kunskapen om skogsföretagande 

och hållbart brukande ökar, 

säger Eskil Erlandsson. 

Då det gäller turism och rekreation tror 

han på en stor potential. 

– Tusentals svenskar använder redan i 

dag skogen för idrott, naturupplevelser, 

jakt, fiske, bär- och svampplockning. Jag 

I verkligheten varierar förut sättningarna 

mellan alla skogsägare. 

– Det intressanta är utvecklingen i stort. 

Många förställer sig nog att virkespriserna 

var betydligt bättre för några årtionden 

sedan, men tittar vi på nettot är det ganska 

konstant. För utborna bidrar dessutom 

skatteförändringarna till ett rejält lyft, konstaterar 

Marcus Pettersson. 

EN ANNAN SAK är hur virkespriserna 

har utvecklats i jämförelse med andra inkomster. 

År 1952 var inkomsten för den 

som avverkade 450 kubikmeter om året 

3,5 gånger så stor som en industriarbetarlön. 

– I dag är rollerna ombytta. Industrilönen 

är tre gånger högre än för den självverksamme 

som avverkar 450 kubikmeter 

om året, konstaterar Marcus Pettersson. 

Landsbygdsministern tror att turismen 

med anknytning till natur och skog är 

ett växande företagande. 

är övertygad om att skogens alla möjligheter 

kan locka många utländska besökare 

till oss och på så sätt skapa jobb och utveckling 

i de svenska landsbygderna. 

≤P≥ VI SKOGSÄGARE 1/12

Prisutveckling 

200 

Exportprisindex, trävaror och timmer 

fritt skogsbilväg. 

Timmerpris 

150 

100 

Trävarupris 

20 000 

19 000 

18 000 

17 000 

16 000 

Produktion 

Sågade trävaror i Sverige. Miljoner m 3 . 

Glidande 12 månader. 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

Husbyggande USA 

Antal påbörjade bostäder, 

1 000 enheter. Årstakt. 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

Husbyggande Sverige 

Antal påbörjade bostäder, 1 000 

enheter,. Glidande 12 månaders 

medelvärde. 

50 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

15 000 

2001 

2005 

2011 

0 

2004 

2007 

2011 

10 000 

2005 

2008 2011 

Källa: Skogsindustrierna 

 

En rad ganska dystra 

rapporter från träföretagen 

bekräftas av skogsindustrins 

konjunkturrapport. 

en senaste rapporten kom vid årsskiftet. 

Därefter har virkesmarknaden 

gått fortsatt trögt och konjunkturen har 

knappast förbättrats. 

FÖR SÅGADE TRÄVAROR sjönk årstakten 

i produktionen till 15,6 miljoner 

kubikmeter. För några år sedan tangerade 

produktionen 20 miljoner kubikmeter. 

Exporten ökade visserligen med 1 procent, 

men för något år sedan var ökningstakten 

4 procent. 

Storbritannien, som är den klart viktigaste 

marknaden efter Sverige, backade 

med 6 procent. 

Avgörande för efterfrågan är byggandet. 

Efter en försiktig uppgång faller åter byggandet 

i Sverige. 

MASSA- OCH pappersindustrin går bättre 

än sågverken, även om det är tufft även 

där. Det gäller främst papper, där konsumtionen 

dessutom håller på att förändras. 

Produktionen av tidningspapper minskade 

med tre procent, medan magasinpapper 

ökade med tre procent. 

Det är en direkt spegling av läsvanorna. 

Dagstidningar backar och det kommer fler 

blanka magasin. 

TOTALT SETT minskar konsumtionen 

av papper i Sverige. 

I tio år har den legat kring 2,2 miljoner 

ton per år. Nu är konsumtionen 1,9 miljoner 

ton. 

Kina är ett undantag i de här sammanhangen, 

där ökade pappersproduktionen 


Pressad marknad 

för massaveden 

Det är tufft på virkesmarknaden 

med relativt stora lager 

av massaved vilka fylls på 

ytterligare av stormvirke. 

I mitten av januari sänkte 

Södra priset på barrmassaved 

med 25 kronor per m 3 fub. 

Däremot lämnades priset på 

samtliga lövmassavedssortiment 

oförändrat. 

– Prissänkningen är en 

anpassning till den rådande 

efterfrågan och det är gott 

om råvara på Södras samtliga 

massabruk, säger Södras 

skogsdirektör, Håkan Svensson. 

Efter prisjusteringen blev det nya 

barrmassavedspriset är 300 kronor per 

m 3 fub och björkmassavedspriset 

oförändrat 350 kronor per m 3 fub. 

Bommar igen pappersbruk 

Första industrioffret till följd av 

problemen för Norske Skog är Follum 

pappersbruk som läggs ner i mars månad 

och 356 anställda förlorar jobbet. 

– Norske Skog säljer mindre papper än 

förr, eftersom många ersätter papper med 

elektroniska media. Då behöver vi 

dessvärre inte så många fabriker längre, 

säger Norske Skogs vd, Sven Ombudstvedt, 

i ett pressmeddelande. 


Norra Skogsägarna köper skog av Setra 

Norra Skogsägarna har köpt drygt 

1300 hektar skogsmark av 

Sveaskog. Marken, som är fördelad 

på två bolag, ligger strax utanför 

Kalix. 

Energi i medvind 

Under förra året producerade vindkraften 

mer el än en kärnkraftsreaktor. 

På 52 veckor levererade vindkraften 5,91 

terawattimmar (TWh), samtidigt som de 

tio kärnkraftsreaktorerna producerade 

58,2 TWh. 

Utvecklingen går mot allt större 

vindkraftverk parallellt med 

anläggningar på gårdsnivå. 

– Med den kunskap vi har kring förvaltning 

av skog ser vi detta som en 

mycket bra investering. Det löser både 

Setras behov av kapitaltillförsel och vårt 

behov av att hitta framtidssäkra placeringar, 

säger Norra Skogsägarnas vd Pär 

Lärkeryd. 

Efter det aktuella förvärvet uppgår föreningens 

egna 

skogsinnehav till 

cirka 8 000 hektar 

produktiv skogsmark. 

– Vi har medvetet 

en försiktig investeringspolicy 

eftersom 

vi förvaltar 

våra medlemmars 

kapital och denna 

affär ligger helt i 

Norras vd Pär 

Lärkeryd. 

linje med vår övertygelse om att investeringar 

i skog är en trygg och långsiktigt 

god affär, säger Pär Lärkeryd. 

≤P≥

ÄLGSKADOR 

Vid närmare granskning hittar vi inte en enda perfekt tall på 1,5 hektar. 

 

När älgarna betar granar 

är något fel – frågan är 

vad. Skogsägare Stig 

Lundström är bekymrad 

och efterlyser mer fakta. 


läckvis påminner granplanteringen 

mest om kvastar som tryckts ner på 

hygget, med en vippa på toppen och 

grundligt betad stam. 

Träden lär klara sig men tappar tillväxt 

när grönmassan förlorats. 

– Det är trist, men inte hela världen. Däremot 

är det tecken på hur hårt betestrycket 

är. Älgen mår inte bra av att äta gran och 

väljer i första hand andra träslag, säger Stig 

Lundström. 

”…det är ett 

tecken på hur 

hårt betestrycket 

är. Älgen mår inte 

bra av att äta gran 

och väljer i första 

hand andra träslag. 

PÅ ETT Gudrunhygge någon kilometer 

bort bekräftas teorin. 

– Under normala omständigheter hade 

jag släppt fram ek och asp tillsammans 

med annat löv. Här är bra förutsättningar 

för självföryngring och jag är mån om att 

behålla lövandelen på gården, säger Stig. 

Vis av erfarenheten blev det ändå en 

granplantering, vilket visar sig helt riktigt. 

Mellan granplantorna finns ett rikt uppslag 

av ask, rönn, sälg och ek. Problemet 

är att allt är nedbetat till yviga buskar, varav 

många redan dött. 

På det hektarstora hygget hittar vi bara 

en enda rönn som möjligen kan klara sig 

till ett fullstort träd! 

VI ÅKER någon kilometer på skogsbilvägen 

och kommer till en 15-årig ungskog av 

självsådd tall. Här upprepar sig historien i 

en ny tappning. 

Vid första anblicken ser det rätt bra ut, 

men vid närmare granskning hittar vi inte 

en enda felfri stam på det 1,5 hektar stora 

området. Mellan de betade tallarna är det 

en hel del uppslag av gran. 

– Med dagens insikt skulle jag nog ha 

satsat på gran från början, men inte heller 

det är ett bra alternativ. Vi är på en höjd 


” 

Älgarna 

betar upp 

hela foderkapitalet 

i stället för att 

leva på räntan. 

med risk för torka. När granarna, 

med sina grunda rötter, 

växer till sig är det risk att de 

Bekymrad 

granskar Stig 

Lundström 

älgens framfart. 

De betade 

granarna är ett 

illavarslande tecken. 

dör av vattenbrist, säger Stig 

och låter för ovanlighetens 

skull en smula uppgiven. 

VILTÅKER. På gården har Stig gjort många försök för att skapa 

föda till älgen. Han har huggit meterhöga björkar och gödslat 

dem för att öka näringsinnehållet och han har anlagt viltåkrar. 

På bilden står han mitt ute i en viltåker av jordärtskockor. Och 

älgarna uppskattar maten, men det räcker inte för att hålla 

dem borta från planteringarna. 

 

 

Stig Lundström är 

en av många skogsägare 

som för en 

ojämn kamp mot 

betesskadorna. Han 

hoppas det blir 

bättre med den nya 

älgförvaltningen. 


i behöver framför allt ha 

mer kunskap om älgen 

och inte bara utgå från att 

räkna djur när det gäller att 

bestämma avskjutningen. 

Det säger Stig Lundström 

som tycker att tillgången på 

bete är en bättre utgångspunkt. 

DEN EGNA gården, utanför 

Sibbhult, är på 100 hektar. 

Den har hittills gett en tilldelning 

på en kalv. Jaktlaget 

som har totalt 600 hektar får 

skjuta två vuxna djur och två 

kalvar. 

– Kalvarna förra året vägde 

kring 35 kilo. De bör minst 

ha en vikt på 80 kilo och har 

uppenbarligen inte tillräckligt 

med foder, konstaterar 

Stig. 

OM DET inte är en balans 

mellan antalet älgar och fodertillgången 

förutser han en 

ond spiral. 

– Älgarna betar upp hela 

foderkapitalet i stället för att 

leva på räntan. Kommer det 

inte fram nya lövträd är det 

förödande på sikt, inte bara 

för viltet utan också den biologiska 

mångfalden. Vi kommer 

att få skogar som bara 

består av gran och björk. 


ÄLGSKADOR 

 

Nya grupper av förtroendevalda 

funderar över 

hur många älgar som ska 

skjutas de närmaste åren. 

Markägarna är nöjda 

men frågan är hur 

kalaset ska betalas. 


anken med den nya älgförvaltningen 

är att gå från tyckande till kunskap, 

vilket är bra. Det räcker inte 

att bara prata om skadorna på skogen. Vi 

måste veta mer och kunna visa på sambanden. 

Det säger Anders Wetterin som ansvarar 

för jakt- och viltfrågor på LRF. 

Vi träffar honom i pausen under en intensiv 

turné kring årsskiftet. Han åker runt 

till landets skogsägarföringar för att informera 

och inspirera markägare och förtroendevalda 

i den nya älgförvaltningen. 

– Jag är positivt överraskad. Det finns ett 

bra engagemang och man är väl påläst, 

konstaterar Anders Wetterin. 

DET NYA ÄR att landet delas in i ett 150- 

tal Äfo (Älgförvaltningsområden). 

I norra Sverige kan varje område vara 

kring en miljon hektar och i söder är de 

ofta runt 100 000 hektar. 

Målet är att varje område ska hysa en 

naturlig älgstam. 

Varje Äfo leds av en grupp på sex personer, 

varav tre representerar markägarna 

från skogsägarföreningar, bolag och andra 

skogsägare. 

Markägarna är 

ordförande i gruppen 

och har därmed 

utslagsröst. 

TANKEN ÄR att 

Äfo-gruppen träffas 

minst ett par gånger 

om året och ger förslag 

på hur många 

älgar som behöver 

skjutas i området. 

För att kunna fatta 

vettiga beslut måste 

Anders Wetterin, 

jakt och viltansvarig 

på LRF. 


man veta hur många älgar det är i dagsläget 

och hur mycket foder som finns i skogen 

de närmaste åren. Dessutom behövs mycket 

kunskap om både älgar och skog. 

Det kostar pengar att få fram fakta, inte 

minst är det dyrt att göra flyginventeringar 

för att räkna älgar. Dessutom ska det göras 

foderprognoser, vilket Skogsstyrelsen åtar 

sig – om det finns resurser. 

Äfo-grupperna kostar också pengar att 

administrera genom arvode, resor och 

andra utlägg. 

Till det här kommer de andra delarna i 

viltförvaltningen som i stort sett är kvar 

som tidigare. 

DE ÖKADE kostnaderna finansieras på 

två sätt; 

Höjda fällavgifter. 

I dag kostar det 250–900 kronor att skjuta 

en älg, beroende på i vilket län skottet 

avfyras. Kanske kan kostnaden stiga upp 

mot 2 000 kronor, men det återstår att se. 

Dessutom införs fällavgifter på kalvar. 

Registeravgift. 

Kostnaden att registrera ett älgskötselområde 

ökar från några hundralappar till 

2 300 kronor, men det är en engångsavgift 

som inte ger så mycket i längden. 

– Jag tror att systemet är underfinansierat 

och någonstans finns förstås en smärtgräns 

för hur mycket fällavgifterna kan 

höjas innan jägarna avstår från att skjuta, 

säger Anders Wetterin. 

Han är ändå förhoppningsfull om möjligheterna. 

– Det kommer säkert att finnas skilda 

åsikter mellan jägare och markägare framöver 

också, men jag har gott hopp om att 

man nu får ett forum som skapar ordning 

och reda. 

FORTFARANDE ÄR det länsstyrelsen 

som slutligen bestämmer om allt från älgskötselområden 

till avskjutning. 

Mycket är sig alltså likt. Nyheten är alla 

Äfo-områden vilka bildar ett sorts paraply 

över landet. 

– Även om de formellt inte har avgörandet 

i sin hand förutsätter jag att de får 

mycket att säga till om. 

– Om Äfo-grupperna arbetar fram väl 

underbyggda förslag för avskjutningen 

finns det ingen anledning för länsstyrelsen 

att gå emot och varje älgskötselområde bör 

anpassa sina planer för att passa in i helheten, 

säger Anders Wetterin. 

En tredjedel 

Inför jaktsäsongen finns det ungefär 

300 000 älgar i landet, varav knappt 

100 000 skjuts av under året. 

Det är med andra ord en vinterstam på 

ungefär 200 000 djur. 

Foto: Lennart Ström 

Markägare manas att ta större ansvar 

Markägarna har möjlighet att bestämma 

mer över jakten i flera forum. Även 

den som inte jagar kan sitta i styrelsen 

för älgskötselområdet. Text: Pär Fornling 

Efter årsskiftet finns det tre alternativ för 

älgjakten. 

Oregistrerad mark. 

Det är oftast enskilda jägare som inte vill gå 

med i systemet. De får skjuta en kalv under 

fem dagar. 

Licensområden. 

Länsstyrelsen bestämmer hur många älgar 

som får skjutas. 

Älgskötselområden. 

De omfattar flertalet av jägarna. Området, 

oftast med flera jaktlag, leds av en styrelse 

som tar fram en skötselplan och får 

bestämma mycket själva. 

– Här har markägarna naturligtvis ett ord 

med i laget och jag tycker de bör ta tillvara 

möjligheten till inflytande. 

– Hittills har områdena oftast haft stadgar 

som utformats av Jägareförbundet, men nu 

arbetar vi med att ta fram en modernare 

variant med hänsyn till markägarna, berättar 

Anders Wetterin. 

Ett exempel är att han tycker markägare 

bör sitta med i styrelsen för området, även 

om han eller hon inte jagar själv. 

Furudal 

En utlösande faktor som bidragit till att 

det nu händer något är forskningsförsöken 

i Furudal, några mil norr om Rättvik. 

Att tallskogen skadas är förstås ingen 

nyhet, men försöken visar också på 

drastiskt minskad tillväxt genom att 

grönmassan försvinner när älgarna tuggar 

i sig barren. 

Efter 30 år var tillväxten innanför hägn 

180 skogskubikmeter per hektar. 

Där älgarna fått härja fritt var 

tillväxten 60 skogskubikmeter. 

Älgarna minskade med andra ord 

tillväxten till en tredjedel. 


JAKT 

Kerstin Sunnerheim hinner med 

ungefär tusen tallar i timmen med 

ryggsprutan. 

Avskräckande 

doft för älgen 

Kerstin Sunnerheim har blandat 

ihop ett medel som tycks hålla älgarna 

borta. Hon arbetar på Mittuniversitetet 

och är själv skogsägare utanför 

Östersund. Under 25 år har Kerstin 

Sunnerheim forskat om kemiskt försvar 

inom olika områden och för 5 år 

sedan började testerna på tallarna. 

– Det senaste försöket var tillsammans 

med en markägare utanför 

Östersund. Där blev 35 procent av de 

obehandlade tallarna betade och två 

procent av de behandlade, berättar hon. 

Medlet, gjort av naturliga produkter, 

har döpts till Antibeta och Kerstins 

barn har bildat ett bolag för att lansera 

det. Att registrera medlet är både kostsamt 

och tar lång tid. Kerstin hoppas 

att allt ska vara klart om år. 

– Det löser inte grunden till betesproblemen, 

men kan vara en hjälp. 

 

Frågan är om jägarna och 

markägarna lyckas komma 

överens i den nya förvaltningen 

och hur det hela kommer 

att fungera praktiskt. 

Facit finns redan i Örnsköldsvik. 


i har lyckats resonera oss fram och nå 

en samsyn. Det är alltid ett givande 

och ett tagande, men några direkta konflikter 

har vi inte haft, säger Anders 

Åström, Holmen skog. 

HAN ÄR ordförande i Örnsköldsviks 

älgförvaltningsområde (ÄFO) med 

800 000 hektar. 

Precis som landets övriga 

ÄFO:n är det nybildat, men här 

var det mest en formsak. Verksamheten 

fortsätter som den gjort 

sedan år 2004 då landet landets 

första ÄFO bildades på försök. 

– Skillnaden är att vi nu får 

mer formell makt och att vi får 

fram mer fakta genom lantbruksuniversitetet 

och Skogsstyrelsen, 

Örnsköldsvik 

säger Anders Åström. 

Men i grunden är det ingen skillnad. 

Redan tidigare fanns en styrelse med 

sex personer. De har träffats fyra gånger 

om året för att bestämma älgstammens 

storlek. 

I området finns ungefär 450 jaktlag 

fördelade på åtta älgskötselområden. 

– Vi har haft möten med representanter för 

varje älgskötselområde där vi gått igenom 

hur många älgar de tänkt skjuta och jämfört 

det med vår övergripande analys. 

– Det har inte varit några problem 

att komma överens så att planerna 

stämt in med helheten, säger Anders 

Åström. 

TILL SAKEN HÖR att det är ett 

harmoniskt område med bra relationer 

mellan mark ägare och jägare, 

vilket var grunden till att man valde att 

”tjuvstarta” med den nya förvaltningen. 

– Det kan nog skilja över landet och 

bli en del konflikter, men på det hela 

taget tror jag det här är en bra och framkomlig 

väg. 

GRUNDEN FÖR att bestämma älgstammens 

storlek har varit inventeringar 

läs hållbart familjeskogsbruk på distans 

Populära kurser för 

privata skogsägare 

äger du en skogsfastighet Vill du 

lära dig mer om skogsfastighetsskötsel 

Sedan starten 2001 har ca 3 000 

skogsägare och andra skogsintresserade 

läst kurser i Hållbart familjeskogsbruk. 

Några studenter har levt med skogen 

sedan barnsben, medan andra just köpt 

eller ärvt en fastighet. 

kurserna är indelade i tre block; 

grund-, fortsättnings- och fördjupningsblocket. 

Det sistnämnda har en 

särskild inriktning mot det svenska 

lövskogsbruket, medan de två första 

fördjupar dina kunskaper inom Skogsskötsel, 

Skogsproduktion, Ekonomi 

och marknad, Trämateriallära, Nya 

affärsmöjligheter, samt andra områden 

som är relevanta för att kunna sköta din 

skogsfastighet på bästa sätt. Kurserna 

ges på halv- och kvartsfart och läses 

på distans. Många studenter har valt 

att tillgodoräkna sig poängen och läsa 

vidare på Skogs- och träprogrammet. 

år 2011 firade Hållbart familjeskogsbruk 

tioårsjubileum. Detta firade vi 

med Skogsdagen 2011 i november. Du 

hittar filmer och intervjuer från dagen 

på vår hemsida. Där kan du även läsa 

mer om kurserna och våra andra utbildningar 

inom Skog och trä: 

lnu.se/amnen/skog-och-tra 

Kontakta gärna vår studievägledare 

Stanley om du har frågor: 

stanley.neergaard@lnu.se 

tel 0470-70 86 25 

Kalmar Växjö 

28 

VI SKOGSÄGARE 1/12

” 

 

Det kan nog 

skilja över landet 

och bli en del konflikter, 

men på det hela taget 

tror jag det här är en 

bra och framkomlig väg. 

av betestrycket som jaktlagen gjort på 

prov ytor, tillsammans med Skogsstyrelsens 

inventeringar. 

Det har landat i målet om att ha fem älgar 

per tusen hektar i vinterstam i inlandet och 

sex älgar per tusen hektar vid kusten. 

– Vi är inte där ännu, men är på god väg. 

Det måste få ta lite tid. 

EN DEL i arbetet som Anders Åström är 

speciellt nöjd med, är en egen hemsida där 

jaktlagen omedelbart rapporterar in när 

en älg skjutits. 

– Det ger en bra överblick och jag tycker 

det vore något för övriga landet att ta efter. 

Tips för surfaren 

http://www.oviksalg.se 

En av de många nya förtroendevalda i landets 

älgförvaltningsområden är Martin Lundgren, Norra 

Skogsägarna. 

 

Han har ett långt engagemang i föreningen 

och dessutom personliga skäl att 

ta sig an viltfrågorna. Drygt en halvmil 

från bostadshuset har Martin ett skifte 

med 20 hektar ungskog av tall. 

Han planterade det för 15 år sedan. Nu 

börjar träden växa in i betningssäker ålder 

– men det har varit en tuff resa dit! 

UPPÅT 70 PROCENT av plantorna 

har skadats genom sänkt kvalitet och 

minskad tillväxt. 

– Ett allmänt mål är att det ska finnas 

1 800 oskadade stammar när träden är 

ungefär fem meter höga och risken är över 

för betning. Här finns knappast 1 000 

stammar, säger Martin Lundgren och påpekar 

att han inte är värst drabbad. 

– I Västerbotten räknar storskogsbruket 

med att 10 000 hektar är så illa skadade 

att de kvarvarande träden måste 

kapas ner och man börjar på ny kula med 

markberedning och plantering. 

LÄNET ÄR UPPDELAT i fem älgförvaltningsområden 

med knappa en miljon 

hektar vardera. 

Martin Lundgren 

sitter i styrelsen för 

den Nordöstra 

Martin Lundgren. 

ÄFO-gruppen, tillsammans 

med två andra markägarrepresentanter 

och tre jägare. 

– Hittills har vi haft två möten och det 

blir några till under året. Jag tror inte vi 

hinner få fram en plan för älgstammens 

storlek förrän till hösten, vilken därmed 

berör nästa års jakt. 

– Det tar lite tid att komma igång, men 

jag tycker det har börjat bra och jag räknar 

med att vi kan få en samsyn runt de 

här frågorna. 

I DAGSLÄGET ÄR vinterstammen 

kring åtta djur per 1 000 hektar. Hur 

många det bör vara i framtiden vill han 

inte spekulera kring. 

– Först behöver vi mer fakta i målet. 

Det finns sannolikt utrymme för lite mer 

älg vid kusten än i inlandet. 

– När vi är klara återstår att se till så 

att planerna i alla älgskötselområden passar 

med helheten. Det är en hel del jobb, 

men jag känner att vi är på rätt väg. 

Borta bra 

Att ta över en skogs- eller lantbruksfastighet innebär ofta att 

du fått förmånen att förvalta en dröm. Men ibland kommer 

beskedet oväntat. Du har helt plötsligt blivit företagare – 

med allt vad det innebär. Ambitionen fi nns, men kanske inte 

all kunskap. Då känns det tryggt att ha en bank med rötter 

både i stan och på landsbygden. Vi kan med våra tjänster 

förenkla din vardag. Men vi kan även, tack vare våra samarbetspartners, 

hjälpa dig med mer praktiska frågor som t.ex. att 

upprätta en skogsbruksplan. Att äga en fastighet på landet 

ska vara ett långsiktigt nöje. Även för dig som bor i stan. Gå 

in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk och läs mer, 

eller kontakta ditt lokala bankkontor. 


FÖRYNGRING 

På kort tid går det att få fram nya rekordplantor 

av gran. Tillväxten är 35 procent 

bättre än oförädlade plantor! Text & foto: Pär Fornling 

 

 

 

 

 

 

 

 

kylrummet hos Skogforsk, utanför 

Svalöv, ligger påsar med 50 000 granfrö. 

De är visserligen bruna, men ändå 

små guldklimpar. 

– Plantorna från de här fröerna växer upp 

till 35 procent bättre än oförädlad gran. 

Eftersom träden växer betydligt snabbare 

kan de också avverkas tidigare. 

– På marker med normal bördighet räknar 

vi med att omloppstiden blir 57 år jämfört 

med 69 år för vanlig, oförädlad, gran, 

berättar Bo Karlsson. 

FRÖERNA KOMMER från korsningarna 

av de allra bästa förädlade träden. 

50 000 fröer förslår förstås inte långt 

med tanke på att det årligen produceras 

330 miljoner plantor i landet... 

– Genom konventionell förökning i fröplantager 

kommer de här plantorna att finnas 

i handeln om 40 år, men den medvetne 

skogsägaren kan redan nu börja fundera på 

de här möjligheterna, säger Bo Karlsson. 

DET FINNS TVÅ snabbspår för att få 

fram plantorna. 

Somatisk embryogenes (SE) 

Genom att låta granfröets embryo växa 

till sig i laboratoriemiljö kan varje frö i 

princip ge oändligt många plantor. Tekniken 

finns, men befinner sig ännu på utvecklingsstadiet. 

Sticklingar 

Genom att klippa kvistar som rotar sig 

kan varje moderplanta ge mer än 100 sticklingar. 

Tekniken finns redan och Södra 

Odlarna, som är 

först ut, har i år omkring 

700 000 

sticklingsplantor till 

försäljning. 

De växer 22–25 

procent bättre än 

oförädlade plantor. 

Fröpåsarna med extra 

växtkraft på 35 

procent är alltså ytterligare 

ett rejält 

lyft! 

Bo Karlsson med 

rekordplantor. 

EFTERSOM ÖKNINGEN av tillväxten 

är procentuell lönar det sig mest att plantera 

förädlade plantor på de bästa markerna. 

– På den allra bördigaste granmarken 

kan man teoretiskt betala nästan 15 kronor 

för en sticklingsplanta från de nya fröerna 

och ändå göra en god affär, jämfört med 

oförädlade plantor, konstaterar Bo Karlsson. 

I verkligheten är prisskillnaderna långt 

ifrån så stora. En sticklingsplanta kostar 

4,15 kronor (om man köper 10 000 stycken). 

Det är knappa 1,50 kronor mer än en 

vanlig, hyfsat förädlad, täckrotsplanta. 

PROBLEMET ÄR snarare tillgången. 

Det är betydligt mer manuellt jobb med 

sticklingar och det är inte många som behärskar 

tekniken. 

– Vi är förstås intresserade av de nya 

fröerna. Går allt bra kan vi ha plantor 

Dagens sticklingsplantor 

hos Södra Odlarna växer 

22–25 procent snabbare 

än oförädlade plantor. 

framme våren 2015, säger Johan Henriksson, 

produktionschef på Södra Odlarna. 

EGENTLIGEN ÄR det alldeles för trubbigt 

att bara tala om förädlade plantor, det 

skiljer både mellan olika generationer och 

olika plantager. 

– Det kommer alltid att vara brist på de 

bästa fröerna, konstaterar Bo Karlsson. 

Med andra ord är det upp till skogsägaren 

att hitta de bästa plantorna. 

Då det gäller tillväxt finns en glidande 

skala; Ortens beståndsfrö – frö från Östeuropa 

– 1:a generationens plantagefrö – 

2:a generationens plantagefrö – sticklingar. 

TILL DET HÄR kommer tredje generationens 

plantager som börjar generera 

plantor kring år 2020. 

Dessutom finns mellangenerationer och 

framför allt skillnader mellan olika plantager. 

– Det lönar sig att välja rätt och nettot 

varierar förstås. Generellt är vinsten flera 

hundra kronor per hektar och år om man 

återbeskogar med plantor från fröplantage 

i stället för lokalt material, säger Bo Karlsson. 

Tips för surfaren 

I nr 3 2009 av Vi Skogsägare finns ett reportage 

om somatisk embryogenes, det och 

andra tidigare nummer kan läsas på 

www.atl.nu/viskogsagare. 


Deklarationen är ett av årets största bekymmer 

för många skogsägare. Här ger Åsa Willén några 

handfasta tips som förenklar arbetet, både i år 

och för kommande år. 

EKONOMI 

 

1 SKILJ DEN PRIVATA EKONOMIN 

FRÅN NÄRINGSVERKSAMHETEN 

För skogsägare 

består 

deklarationen 

av två 

delar som 

sedan summeras 

i en 

gemensam 

skatteberäkning: 

Dels din 

privata deklaration 

där 

du redogör 

för tjänsteinkomster 

och dina privata 

kapitalinkomster. 

Dels en 

redovisning 

av din näringsverksamhet, skogen. 

Av detta kan man förstå att det blir enklare 

om man skiljer den privata ekonomin 

från företagets. Om du har möjlighet är 

internetbanken oftast det enklaste att använda. 

Håll isär dina bankkonton för skogen 

från de privata. 

Transaktionskonto 

Alla behöver ett transaktionskonto. Från 

detta konto sköts alla in- och utbetalningar 

som hör till skogen. Se till att styra alla 

transaktioner som hör till skogsverksamheten 

till detta konto direkt så slipper du 

dubbelarbete. 

Sparkonto 

Har man pengar i verksamheten som ska 

stå på konto under längre tid kan det vara 

aktuellt att titta på ett tilläggskonto till 

transaktionskontot som ger lite högre ränta. 

Transaktionskonton har normalt 

väldigt låg eller ingen ränta. Det finns 

olika typer av sparkonton för skogspengar 

beroende på vilken bank du 

har. 

Kort 

Är verksamheten större och du fortlöpande 

handlar bränsle till motorsågar 

och annat kan man koppla ett företagskort 

till sitt transaktionskonto. 

Genom att använda kortet hamnar 

alla betalningar på en faktura per månad. 

Något som förenklar redovisningen. 

Många företagskort har också olika former 

av förmåner och rabatter som du som 

skogsägare kan dra nytta av. 

2 ENKLAST MÖJLIGA BOKFÖRING 

När du har separerat företagets ekonomi 

från din privata kommer det att bli 

mycket enklare att sköta bokföringen som 

alla skogsägare är skyldiga att göra. 

Mitt tips är att hålla bokföringen så enkel 

som möjligt. En vanlig kassabok räcker 

gott för de allra flesta skogsägare. 

Från och med nästa år kommer det att 

vara än viktigare att fortlöpande ha kontroll 

över sin bokföring. Då ändras redovisningsreglerna 

för moms. De allra flesta 

redovisar i dag moms i självdeklarationen 

som lämnas in i maj. 

Från och med 2014 kommer alla att redovisa 

sin moms i en särskild skattedeklaration 

som ska lämnas senast i februari. 

Bokföringen måste alltså vara klar redan 

då. 

Kassabok 

Kassaböcker finns i en mängd olika utföranden. 

De säljs i boklådor och av olika 

aktörer skogsägare möter. Mitt tips är att 

se till att få tag på en kassabok som är anpassad 

för dig som skogsägare. Det blir då 

mycket enkelt att hitta rätt kolumn för intäkter 

och kostnader utan att behöva anpassa 

boken. 

Till vissa följer också med en tydlig instruktion 

hur man gör. För de flesta räcker 

kassaboken i flera år. 

Databokföring 

Det finns en mängd bokföringsprogram 

på marknaden. Det kan vara både roligt 

och lärorikt att bokföra på datorn. De 

största fördelarna är att det går fortare när 

du väl lärt dig och att du får fram bra rapporter 

som underlag för din deklaration. 

Nackdelarna är att programmen 

ofta är ganska 

dyra och kräver 

lite större kunskap om 

bokföring. 

Det har under de 

senaste åren dykt upp 

nätbaserade program. 

Där laddar du inte 

ner programvaran till 

din dator utan kopplar 

upp dig mot en 

server. Fördelen med detta är att du alltid 

har tillgång till senaste versionen av programmet 

och att du får automatisk säkerhetskopiering 

av din bokföring. För att 

detta ska fungera bra så krävs en bra och 

stabil uppkoppling mot internet. 

e-bokföring 

En ytterligare variant på databokföring 

är e-bokföring. Detta är en bokföring som 

är direkt kopplad till din internetbank. 

Samtidig som du betalar en räkning i internetbanken 

så bokför du den på rätt 

konto. 

Du har på så sätt alltid en uppdaterad 

bokföring som går snabbt och enkelt att 

göra. De flesta större banker erbjuder denna 

möjlighet. Ta kontakt med din bank för 

att se hur det ser ut hos dem. 

3 VAD HÄNDER NU OCH FRAMÅT 

Många tycker att de har gjort jobbet 

med deklarationen när de är färdiga med 

bokföringen, men då är faktiskt den viktigaste 

delen kvar. 

Bokföringen är en redovisning av hur det 

gick förra året men den skattemässiga planeringen 

handlar mer om vad som händer 

framåt. 

Den grundläggande frågan är: Vilka inkomster 

och kostnader har jag under de 

kommande åren 

Här är skogsbruksplanen din hjälp på 

vägen. Gör en uppskattning av kommande 

intäkter och kostnader och hur de fördelar 

sig i tiden. Om du inte kan själv så ta hjälp 

av din inspektor. 

Genom framförhållning kan man göra 

en bra skatteplanering som innebär att du 

får större utbyte av din skog. 


4 VAD SKA ÖVER- 

SKOTTET 

ANVÄNDAS TILL 

Verktygslådan för 

skatteplanering innehåller 

flera olika verktyg 

som kan kombineras 

på olika sätt beroende 

hur du ska använda 

ett eventuellt 

överskott. 

Om du ska använda pengarna privat bör 

du upprätta deklarationen på ett sätt och 

om pengarna ska återinvesteras i verksamheten 

nu eller om några år så kan du göra 

deklarationen på ett annat sätt. 

Det är därför viktigt att tänka igenom 

detta innan. 

5 TA HJÄLP MED 

SKATTEPLANERINGEN 

De flesta skogsägare är aktiva i sin 

skogsskötsel och tar hjälp med det som de 

inte själva vill, kan eller hinner göra. Man 

köper de tjänster som behövs. 

Tyvärr så är det alltför vanligt att man 

blir lite snål när det kommer till ekonomisk 

rådgivning. 

Det går fort att skatta bort stor del av 

sina skogsinkomster som man lagt ner stor 

möda på att få fram. Ta hjälp av någon att 

upprätta deklarationen eller be någon titta 

på den du har gjort själv för att se att det 

har blivit bra. 

Om du planerar för avverkning så planera 

skatten innan du skriver kontrakt så 

att man kan titta på hur skatten kommer 

att bli. 

Om man ligger i framkant så kan man 

undvika de allra högsta skattesatserna och 

få en rimlig beskattning. 

 

 

Rädda 

skogen 

Stoppa rotrötan! 

cloco.se 

Stubbehandla vid slutavverkning! 

Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. 

Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. 

Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan 

överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar 

och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan! 

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling 

med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet 

på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur 

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se 


SKOGSGÅRDEN 

 

 

 

 

 

I jobbet som skogsinspektor 

får Ulrika ofta frågan 

om generationsskiften, 

dessutom har hon 

personliga erfarenheter. 

Här är några av hennes 

tankar och råd. 

Text & foto: Lena Hedman 

är det blev aktuellt med generationsväxling 

på hemgården i Ottsjön 

utanför Föllinge så var Ulrika 

Isvén intresserad. Resultatet blev att hon 

och hennes äldre bror köpte ut mellanbrodern 

för ett år sedan. 

– Min far undrade hur vi syskon ville 

göra. Det var bra att han tog tag i det medan 

vi är unga. Jag tror att man har ett annat 

driv i den här åldern, säger Ulrika som är 

29 år. 

Tall är Ulrikas favoritträd, 

och det finns fina tallbackar 

i Bergs kommun. 

SAMSYN VIKTIGT 

Ulrika tycker egentligen inte det inte är 

någon optimal lösning att driva en fastighet 

tillsammans med syskon, men eftersom 

bägge har ett passionerat skogsintresse 

så känns det rätt. 

– Det är skönt att vara två som kan dela 

på ansvaret. Vi hjälps åt att dra lasset och 

har ungefär samma filosofi. Det handlar 

inte bara om att plocka ut pengar, utan 

också om att återinvestera i fastigheten, 

säger hon. 

– Det gäller att ha en samsyn och ett 

gemensamt mål med ägandet. 

Hemgården i Ottsjön som 

styckats av till föräldrarna. 

Skogen ägs av Ulrika och 

hennes bror. 

Foto: Privat 

VÄRDERA ARBETET 

Först har de fått ta tag i akutåtgärder med 

återplantering, eftersom det är sorkskador 

på flera hyggen. Det finns också röjningar 

som måste göras. 

En del arbete gör de själva och en del lejs 

bort. 

– Min bror har mer intresse av att arbeta 

i skogen, eftersom han har ett kontorsjobb. 

Jag blir ibland mätt på att vara ute 

eftersom det ingår i mitt jobb, säger Ulrika. 

Det är viktigt att de som äger skog tillsammans 

värderar och ersätter arbetsinsatser. 

Annars blir det en källa till irritation. 

– Man måste inse att det finns kostnader 

med att äga skog, säger hon. 

UNDVIK KUSINNIVÅN 

Ulrika tycker inte att man ska äga hus tillsammans 

med syskon. Hemgården med 

husen styckas av och hennes föräldrar 

behåller dem. 

Därmed är frågan om generations växling 

löst för den här gången, men Ulrika tycker 

det är viktigt att också se längre fram i 

tiden. 

Hon tror inte det är hållbart att äga skog 

på ”kusinnivå”. Det blir oftast för många 

delägare. 

– Då kanske inga skogsåtgärder blir 

gjorda. Det kan vara så att några delägare 

inte har behov av pengar, och andra vill 

plocka ut mera ur skogen. 

ANLITA RÅDGIVARE 

Ulrika tycker att det är bättre att köpa ut 

dem som inte har intresse av att engagera 

sig i skogen. Vid generationsväxlingar ska 


Samsyn 

Värdera 

arbetet 

Undvik 

”kusinnivån” 

Anlita 

rådgivare 

Tänk och 

samtala 

” 

Det är skönt att 

vara två som kan 

dela på ansvaret. Vi hjälps 

åt att dra lasset och har 

ungefär samma filosofi. 

en värdering göras, och man bör ta hjälp 

av rådgivare. Det är viktigt att alla berörda 

blir nöjda. 

– Vad som är det förmånligaste sättet att 

ta över fastigheten är svårt att klura ut själv, 

menar Ulrika. 

TÄNK OCH SAMTALA 

Hennes bästa råd inför generationsväxlingar 

är att prata igenom allt ordentligt. 

För dem som äger skogen tillsammans 

gäller det att försäkra sig om samsyn i 

ägandet. 

Och för den som väljer att bli utköpt är 

det viktigt att tänka igenom vad man tackar 

nej till. 


 

 

Arbetet som skogsinspektor 

är varierat och roligt. 

Det tycker Ulrika Isvén på 

Norrskog. 

Hon vill få skogsägarna att 

planera långsiktigt – och 

engagera fler kvinnor. 

Text: Lena Hedman 

on hade först tänkt läsa fysik eller bli 

personalvetare, men utbildade sig i 

stället till jägmästare i Umeå, vilket ledde 

vidare till arbetet som skogsinspektor. 

– Det är ett trevligt och varierat jobb. Jag 

är både ute och inne, och har mycket kontakt 

med skogsägare, säger Ulrika när vi 

träffas på Norrskogs kontor i Hackås i 

Jämtland. 

Utsikten är hänförande över jordbruksmark, 

sjö och fjäll. 

NÄR SKOGSÄGARE kontaktar Ulrika 

handlar det oftast om en aktuell avverkning, 

men hon vill gärna också inspirera 

till att planera långsiktigt och göra skogsbruksplaner. 

– Det betalar sig att ha bra framförhållning. 

– Skogsägare väntar ofta för länge med 

röjning, vilket gör att det blir problem med 

gallringen som då inte ger samma netto, 

säger Ulrika. 

Hon tycker att man ska passa på att röja 

i samband med intäkter från avverkning. 

I arbetet med att bygga upp långsiktiga 

relationer med skogsägarna blir det många 

turer ut i skogen. När snön ligger djup är 

det skidåkning som gäller. 

JUST NU är det mycket arbete i spåren av 

vinterns stormar. 

Dagens besök 

i skogen 

förbereds vid 

datorn. 

– Många skogsägare är hårt drabbade i 

de södra delarna av Jämtland, en hel del 

skog har blåst ner i närheten av kontoret 

här i Hackås. 

– Ofta är det nygallrade bestånd med 

relativt ung skog som fällts av vindarna, 

vilket förstås är väldigt trist. 

Något säkert sätt att gardera sig mot naturkrafterna 

finns inte, men hon betonar 

vikten av att röja och gallra tidigt, vilket 

bidrar till att träden hinner rota sig bättre. 

I JOBBET ingår också att hålla kurser, 

och nu har Norrskog bjudit in skogsägarkvinnor 

till skogsdagar. 

– Det finns en stor andel kvinnliga skogsägare 

och många vill vara mer aktiva. 

Många tror att det är ett svårt och tungt 

arbete, men så är det inte. 

UNDER VANLIGA skogsdagar är det 

ofta mansdominerat, och Ulrika tycker 

sig se att kvinnor då ofta tar ett steg tillbaka 

och inte ställer så många frågor. 

Norrskog har också ett kvinnligt nätverk 

där deltagare kan få inspiration och råd av 

varandra. 

Stövlarna står på 

kontoret. En inspektor 

är alltid beredd 

att ta sig ut i skogen. 

≤P≥

TEKNIK 

 

Det uppfinningsrika 

företaget Hypro i 

Lönsboda hittar 

många nya tekniska 

lösningar för små och 

medelstora maskiner. 

it hör fällgripen som utvecklats 

successivt. Den 

senaste varianten lämpar sig 

för att plocka ut bioenergi och 

klenare gallring. Den är inte 

ackumulerande, men genom 

gripklons breda gap fångas 

många klena stammar in i ett 

moment. 

Gripen har ett listigt utformat 

sågsvärd som klarar allt från 

buskar till 35 centimeter grova 

stammar. 

Efter att trädet, eller knippet 

av röjningsstammar, sågats av 

tiltas gripen automatiskt och 

det kapade lastas på vagnen 

eller läggs i en välta. 

Fällgripen väger bara 140 

kilo och passar alla kranar med 

rotator. 

Fällgripen har ett brett 

register. 

Till företagets övriga nyheter 

hör att den lite större processorn 

755, som manövreras från 

traktorhytten, har fått en längre 

kran (7,5 meter) och en ny version 

av joysticken som ger mjukare 

körning. 

Moderiktigare arbetskläder 

Arbetskläderna har blivit 

mycket bättre under senare år 

med hjälp av design och nya 

material. Den som provat 

motorsågsbyxor i stretch går 

ogärna tillbaks till den tidigare 

generationen. 

En ny kollektion från Husqvarna 

kallas ”Technical Extreme”. 

Det är lätta plagg med 

lite smalare passform och hög 

säkerhetsnivå. Byxorna är certifierade 

för säkerhetsnivå klass 

1 (20 m/s). 

Lättare – och snålare – motorsåg 

Husqvarna har trimmat motorerna 

till motorsågarna och 

fått ner bränsleförbrukningen 

med 20 

procent. 

Dessutom 

har den funktionen 

kallad 

Nya Husqvarna 

är lite lättare. 

”auto tune” som automatiskt 

ställer in motorn för optimal 

drift med hänsyn till temperatur, 

luftfuktighet och bränslefilter. 

Motorsågsbyxorna 

kostar 

drygt 3 000 

kronor. 

I övrigt är sågen två hekto 

lättare än föregångaren. 

En effekt är att avgasutsläppen 

uppges 

minska 


Den nya 

sågen finns 

i två modeller: 

545 för knappa 8 000 

kronor och den mer påkostade 

550XP för knappa 9 000 kronor. 


TRAKTORER 

Med en begagnad 

jordbrukstraktor 

klaras häftigaste 

snösvängen. 

 

 

 

 

Den gamla traktorn kan 

göra mycket nytta på 

skogsgården. 

Text och foto: Per Ericsson 

ör en bråkdel av priset för en fyrhjuling 

får du väldigt mycket jordbrukstraktor, 

givetvis begagnad, 

men i många fall även med skogsvagn och 

praktiska redskap. 

Uppdragen är närmast oändliga: köra ut 

vindfällen, köra vedlass, plöja potatislandet, 

slå ängarna, sladda vägen, bära grus 

och skotta snö.... 

FÖR ATT pejla hur mycket jordbrukstraktor 

du får för pengarna har Vi Skogsägare, 

utan att göra anspråk på en total marknadsanalys, 

kollat in utbudet i prisklassen 

upp till 50 000 kronor. 

I listan här intill finns några av de vanligaste 

gårdstraktorerna. Det är relativt 

små fordon, de tyngsta väger drygt tre ton, 

vilket ger minimala markskador. 

En avgörande skillnad mot fyrhjulingar 

är att traktorer har hydraulik som standard. 

Under 1960-talet fick snudd på alla nya 

traktorer dessutom dubbelverkande hydraulsystem. 

Det innebär att man kan ansluta 

en vagn utrustad med fast monterad 

och spakmanövrerad griplastare direkt 

till traktorns hydrauluttag. 

Har traktorn enkelverkande hydraulik 

går den visserligen att bygga om för att få 

dubbelverkande funktion till vagnens 

kran, men smidigare är att skaffa en vagn 

vars hydraulik drivs av traktorns kraftuttag. 

KÄNNER DU dig osäker inför köpet så 

ta med någon som ”kan” traktorer. 

Fordonets allmänna skick är det första 

man bör tänka på. Om det är risigt tyder 

mycket på att traktorn som helhet kan bli 

ett dåligt köp. Andra vanliga bekymmer 

är eftersatt smörjning som ger glapp i 

styrningen, speciellt om traktorn gått med 

frontlastare. Slitna kopplingslameller, 

mystiska växellägen och missljud från 

växellådan förebådar att plånboken måste 

öppnas. 

Och hur var det med däcken En omgång 

nya däck till en traktor med den vanliga 

dimensionen 16-tum fram och 28-tum 

bak kostar från 7 000 kronor. 

MOTORNS oljetryck bör minst ligga på 

2-3 kilo då den är varm. Det är lätt att avläsa 

då många äldre traktorer har oljetrycksmätare. 

Har motorn missljud köper 

du inte traktorn! Oljefukt på traktorkroppen 

från motor och hydraul är ofrånkomligt. 

Men droppar det så kostar det och du 

blir värsta miljöboven. 

Och till slut ett tips. Följer det inte med 

en instruktionsbok till, så skaffa en. Inte 

bara för att boken ofta är ett smått festligt 

och väldigt tidstypiskt dokument utan för 

att du faktiskt kommer att behöva den för 

att sköta din traktor. 


För den som planerar att 

köra mycket är en dieseldriven 

traktor att föredra då 

bränslekostnaden per timme 

blir lägre. För den som inte 

har daglig körning är en av 

Volvos äldre bensindrivna 

traktorer ett bra alternativ. 

Med en bränsleförbrukning 

på 4-6 liter per timme kan 

den okomplicerade Volvo T24 

anses som riktigt billig i drift. 

Halvband underlättar men är 

inget krav när Lars Jonsson 

kör fram björkveden. Traktorn, 

en Nuffield 10/60 är utrustad 

med takmonterad griplastare 

och hydrauldriven Vretenvagn. 


Gårdagens ekipage, BM 35 och Rossödoning, 

duger än. Halvbandsutrustningen ger jordbrukstraktorn 

oöverträffad framkomlighet i 

skogsterrängen. 

Efterfrågan på moderna skogsvagnar som 

passar äldre jordbrukstraktorer är större än 

man kan tro. Tillsammans kostar en ny vagn 

och en äldre traktor mindre än hälften av ett 

komplett ATV-skogsekipage. 

Fortsättning nästa sida 

 

 

 

UNDER 10 000 KRONOR 

I den lägsta prisklassen, upp till 10 000 kronor, 

hittar vi Volvos storsäljare på 1950-talet. De 

bensindrivna traktormodellerna T24 och T25, samt 

de något större T31 och T32, har än i dag hög 

användbarhet som behändiga gårdstraktorer, 

vilket väl motiverar priset. Dessutom går det 

utmärkt att sommartid köra på E85, något att 

tänka på för den som vill vara miljösmart. 

UPP TILL 15 000 KRONOR 

Segmentet omfattar främst 1960- talets 

mindre dieseltraktorer. De mest 

framträdande på marknaden i dag är de 

som var populärast när det begav sig; Nuffield 

10/60, Massey Ferguson MF35, International 

Harvester B250 och B414, BMCNuffield 342, 

Fordsons modeller Super Major och Super Dexta, 

samt David Brown 880. 

Den något äldre Volvo BM T35/36 får också 

räknas in här då den fortfarande är en mycket 

uppskattad och eftersökt traktor på begagnatmarknaden. 


Med priser runt och strax över 20 000 kronor 

hittas attraktiva brukstraktorer som Valmet 565, 

Massey Fergusons modeller 175 och den något 

mindre 135, BMCNuffield 4-65, samt den något 

dyrare Volvo BM 350 Boxer. Samtliga tillverkades 

fram till den senare delen av 1960- talet. Och 

åtskilliga gör fortfarande aktiv tjänst på många 

gårdar. 

Noteras bör att även den några år äldre 

evighetsmaskinen Volvo BM 230 Victor platsar i 

prisklassen. 


I den här klassen hittar du mycket som är 

prisvärt. Förutom fina exemplar av den tidigare 

nämnda BM Volvo 350 Boxer finns här bland annat 

International Harvester IH 674. 

Östeuropeiska Zetor har alltid haft ett behagligt 

begagnatpris i Sverige. Modellen Zetor 6718 sålde 

för övrigt bra på den svenska marknaden under 

1970-talet. 


Översta segmentet av vår prislista toppas 

av flera modeller från 1970- och det tidiga 

1980- talet. Många traktorer från senare delen av 

1970-talet är dessutom bra utrustade. Frontlastare 

var ofta standard. 

Hydraulsystem med höga flöden gör det smidigt 

att ansluta en skogskran eller andra hydrauliskt 

manövrerade redskap. 

I prisklassen hittas godsaker som Volvo BM 

700 Turbodiesel, den mindre Volvo BM T500, BM 

Boxerns efterföljare T600, samt klassikern 

Volvo BM T650. 

Massey-Ferguson hade flera modeller på den 

svenska marknaden, liksom Fiat, Ford och IH. 

Väl hållna exemplar av dessa är oftast ett bra 

köp. Men titta även på John Deere. Den USAtillverkade 

traktorn var populär i Sverige. Och 

faktiskt, den som letar kan till och med göra affär 

på en fyrhjulsdriven traktor i det här prisläget. 

Prisuppgifterna är hämtade från Internetsajter 

samt lantbrukstidningar. Men som alltid avgörs 

priset av behovet, skicket och plånboken.

xxxxxxxxxxx 

TRAKTORER 

Halvband var nästan ofrånkomliga om den lilla Grållen skulle ha 

en chans i skogsbruket. Skidor istället för framhjul, som Urban 

Bergmans traktor är utrustad med, förbättrade avsevärt styrförmågan 

i snöföre. 

 

En speciell plats i många läsares 

hjärtan har förmodligen Ferguson 

”Grålle”, eller TE-20 som 

den egentligen heter. 

en lilla traktorn, som presenterades 

på den svenska marknaden 

år 1947, blev oerhört populär i lantbrukets 

begynnande mekanisering. 

I dag är Grållen en hett eftertraktad 

entusiasttraktor. Det gör att priserna 

inte står i paritet med användbarheten. 

För ett hyfsat exemplar med dieselmotor 

är det inte ovanligt att prisnivån 

närmar sig 20 000 kronor. Fotogen- 

och bensinvarianterna ligger 

cirka 8 000 –10 000 kronor lägre. Det 

är alltså avsevärt mycket mer än för 

motsvarande traktorer som lyfts fram 

i artikeln här bredvid. 

Den som ändå funderar på en Grålle 

bör se till att traktorn är utrustad 

med störtbåge och vara noga med att 

koppla vagnar och redskap på rätt 

sätt. 

Orsaken är att Grållen, i likhet med 

andra småtraktorer, är lätt i framändan 

och riskerar att välta bakåt, framför 

allt under motlutskörning. 

Till fördelarna med Grållen hör att 

den är smidig, lättkörd och servicevänlig. 

Dessutom är det är gott om 

reservdelar varav en hel del nytillverkas. 

Vedmaskinen kostar kring 100 000 kronor och en begagnad traktor mindre än en 

tiondel så mycket. 

 

os Evert Forsström i Bispgården drar 

samlartraktorn den nya vedmaskinen. 

– Äldre småtraktorer är så otroligt smidiga. 

De går att använda till mycket mer 

än man tror, konstaterar Evert. 

Volvo T 24-traktorn från 1954 kan utan 

problem dockas med den helt nya vedmaskinen 

av märket Pilkemaster. 

– Traktorns kraftuttag kopplas enkelt 

till vedmaskinens teknik och med lyftarmar 

på traktorn både förankrar jag maskinen 

och bär den vart jag vill. 

Den fyrcylindriga motorn, som egentligen 

ska matas med fotogen, ger 28 hästar, 

men Evert kör med E85 för miljöns skull. 

Kraften blir något lägre men räcker gott 

till vedmaskinen. 


© AB RIGNELL-ZANDER 

 

I mars går en av veteranerna 

inom skogsägarrörelsen 

i pension: Ola 

Persson, informationsansvarig 

på LRF Skogsägarna. 

När och varför började du 

på Skogsägarnas Riksförbund 

– Det var 1976 och min tvillingbror 

Jerker, som då var 

informationschef på Sveriges 

Skogsägareföreningars Riksförbund 

(SSR), gav mig ett 

påhugg. Det visade sig att jag 

höll måttet trots att jag var humanist 

och inte hade en aning 

om vad jägmästare höll på 

med. 

Hur många skogsägarföreningar 

fanns det då 

– Då fanns det elva föreningar 

och som redaktör för årsskriften 

Skogsåret hade jag ett 

himla snärj med att få in alla 

Efter åren i skogsägarrörelsen 

får Ola Perssons passionerade 

bokintresse ännu mer tid. 

statistiska uppgifter från föreningarna. 

Då fanns bara telefon 

och Postverket! 

Vad är det mest dramatiska 

som hänt under de här 

åren 

– Tre dramatiska händelser 

minns jag som kraftigt ökade 

turbulensen och sammansvetsningen 

på kontoret: Vänerskogs 

konkurs, Södras kris och Gudruns 

härjningar. 

Nämn någon allmän lärdom 

eller insikt om skogsägarrörelsen 

– Jag kom in i rörelsen något 

vänsterorienterad och upptäckte 

ett mycket starkare kort än 

socialismen, nämligen kooperationen. 

Att arbeta med samverkan 

som grundidé och med 

människor som vill påverka för 

denna samverkan har varit en 

oslagbar kombination. Jag har 

aldrig velat byta det jobbet och 

kommer att sakna det! 

Vad ska du göra nu 

– Nu ska jag bara handla 

med gamla och sällsynta böcker, 

en mångårig sidosyssla som 

tvillingbroder Jerker också 

ledde mig in på... 

Marianne 

Eriksson 

tar över 

Den 1 mars 

blir jägmästare 

Marianne Eriksson 

ny informatör på 

LRF Skogsägarna 

efter Ola Persson. 

Många känner henne som 

ledare för den framgångsrika 

kampanjen Kraftsamling skog. 

Innan dess har hon arbetat 

inom skogsvårdsorganisationen 

och varit regionchef för LRF 

Jämtland, där hon har sina rötter. 

– Det ska bli en spännande 

utmaning att vara med 

och lyfta fram skogens och 

familje skogsbrukets möjligheter 

i rampljuset, säger 

Marianne Eriksson. 

– Skogen är ju ryggraden 

i Sveriges ekonomi och 

familje skogsbruket är det 

som bär upp landsbygden. 

NAMN & NYTT 

Trä i tiden 

En klocka – ett träd – ett 

jordklot. Det är en slogan för 

klockor i trä från italienska 

Wewood. 

Marknadsföringen lyfter 

fram att trä är ett miljövänligt 

material och för varje 

klocka som säljs lovar man att 

plantera ett träd i samarbete 

med American Forests. 

Målet är att ”restaurera moder 

natur en klocka i taget...” 

Träklockorna har dykt upp i flera modemagasin 

och kostar omkring 1 000 kronor 

på internet (googla på Wewood). 

Skogsfolk i akademien 

Kungliga Skogs- och 

Lantbruksakademien grundades 

1811. Då som nu var 

tanken att bilda ett nätverk 

av kunniga personer inom 

jord- och skogsbruket för 

att bidra till utvecklingen. 

I år har akademien 

berikats med tre ledamöter 

från skogsägarrörelsen. 

Det är Sture Karlsson, vd 

för Mellanskog, Jan-Olof 

Thorstensson, ordförande 

för LRF Skogsägarna och 

Marianne Eriksson på LRF Skogsägarna. 

Totalt har akademien 449 svenska 

ledamöter. 

Sture Karlsson, 

vd för 

Mellanskog 

och nu också 

akademiledamot. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© AB RIGNELL-ZANDER 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här är lösningen på julkryssen 

r en väldig hög med korsordslösningar 

har vi dragit vinnarna. 

Fölande krysslösare får en kvistsåg: 

Gunilla Nilsson, Virserum 

Margareta Ahlander, Jönköping 

Margaretha Engström, Luleå 

Följande personer får vattenboken, som 

ges ut av skogsägarförningarna: 

Karin Blåns, Borlänge 

Sverker Grahn, Piteå 

Gunnar Hellgren, Solna 

 

 

Örjan Wikander, Strömsund 

Nils Svanstedt, Träslövsläge 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vinnarna i dragningen av juniorkrysset 

får cd-album: 

Ida Wikström, Sollefteå 

Erik Holgersson, Strömsund 

Fredrik Ollsson, Arbrå 

Ett stort grattis till vinsterna! Och i nästa 

tidning kommer fler korsord, med nya 

chanser att vinna fina priser. 


KRÖNIKA 

Ett händelserikt år 

yårsaftonen bjöd på gnistrande 

kyla med åtskilliga minusgrader 

och fyrverkerier som för en gång 

skull kom till sin rätta. När detta skrivs 

har vädret åter förbytts till plusgrader, 

regn och dimma. Skillnaden mot de senaste 

vintrarna är stor. 

 

Skogens år 2011 satte verkligen skogen 

i centrum. För skogsägarföreningarna har 

det varit ett intensivt år med mycket arbete 

på det näringspolitiska området, både 

för våra medarbetare och för förtroendevalda 

på alla nivåer. Även om mycket återstår 

har en mängd processer påbörjats där 

vi på många sätt är delaktiga. Och förutsättningarna 

är goda för att skapa ett långsiktigt, 

uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt 

skogsbruk. 

 

Under 2012 hoppas jag att alla bollar 

som är i luften landar bra så att vi kan 

skapa trygghet och framtidstro kring skogens 

möjligheter. För Sveriges och den 

svenska landsbygdens framtid är brukandet 

av skogen avgörande. Skogsbruket skapar 

sysselsättning och ekonomiska värden i 

och för hela landet. 

Förra året lanserade landsbygdsministern 

Skogsriket och där har Pär Lärkeryd, 

Norra Skogsägarna, och Sven-Erik Hammar, 

Mellanskog, tagit plats som skogens 

ambassadörer. Förväntningarna på Skogsriket 

är stora, att kunna utveckla skogsbruket 

med ett ökat exportvärde med 20 procent 

till 2020 är ambitiöst, och kräver att 

alla bidrar. 

 

En milstolpe för svensk skogsägarrörelse 

under Skogens år var när vi undertecknade 

ett dokument om utbyte med den 

kinesiska skogsmyndigheten. Svenska 

skogsägarföreningar kommer att 

vara förebilder när Kina vill utveckla 

sina skogsägarföreningar. 

Det innebär att förtroendevalda 

och medarbetare i våra 

föreningar kommer att få 

möjligheten att berätta om 

svenskt skogsbruk både här hemma 

och i Kina. 

Och att svensk skogsägarrörelse har 

fått internationell uppmärksamhet för principen 

”ansvar under frihet” vad gäller att 

balansera produktion och miljöhänsyn i sin 

egen ägandes skog. 

Detta är resultatet av årtionden med 

framgångsrik skötsel av både skog och föreningar. 

 

År 2012 har FN utsett till Kooperationens 

år. 

Nu är det ingen slump att FN vill lyfta 

fram kooperationens möjligheter där medlemmarna 

står i centrum. Dessutom är 

kooperationen den företagsform som växer 

snabbast i dag. Globalt så är fattigdomsbekämpning, 

sysselsättning och social 

integration viktiga ledord för att utveckla 

kooperationen. 

Detta känns kanske inte lika aktuellt i 

dagens Sverige men var en gång även här 

kraften bakom de första kooperativen såväl 

i skogsbruket som i jordbruket. 

Kooperationen främsta uppgift 

är att skapa bättre ekonomiska 

förutsättningar för 

sina medlemmar/ägare. 

Snart är det dags för årsmöten 

i våra föreningar och 

då har alla ni medlemmar 

en chans att vara med och påverka 

framtiden. 

Där andra har förlorat denna möjlighet 

har skogsägar rörelsen fortfarande 

den kvar. Den måste vi vara rädda om! 

 

Dagarna blir redan lite längre och vi ser 

alla fram mot våren. 

Var nu rädd om din skog och använd 

återstoden av vintern till att se över markerna 

så att inte vindfällda träd efter alla 

stormar blir kvar 

till skadeinsekterna. 

Jan-Olof 

Thorstensson 

Ordförande LRF 

Skogsägarna

1 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?