1 - ATL

More documents

Recommendations

Info

PROFILEN Fortsättning: Han har medalj på att han tänker rätt Och jordbruket – När vi tog över 1970 var det en traditionell bondgård med grisar och mjölkkor. Det var roligt men tidskrävande. För 15 år sedan bytte vi ut korna mot 20 highland cattle. Vad är inriktningen med skogsbruket – Det är ganska konventionellt. Jag följer skogsbruksplanen så gott det går. Hur mycket gör du själv – Jag röjer, planterar och gallrar. Numera får föreningen göra slutavverkningarna, men förut gjorde jag dem också. Vilka maskiner använder du – Jag har en traktor, Valmet 6350 med skogshytt. Till den har jag en Hypro processor 755 med en 7,5 meters kran och Hypros 14-tons skotarvagn. Det fungerar utmärkt och ger ett varierat arbete. Berätta hur en gallring går till… – Jag fäller träden manuellt med motorsågen, därefter kommer jag med traktorn, plockar upp träden med kranen, kvistar och kapar med processon. När det är klart återstår att koppla på vagnen och köra ut stockarna till vägen. Hur mycket virke upparbetar du med processorn på en dag – Det beror på trädens diameter. En bra dag kanske det blir 30 kubikmeter. Har du funderat på en begagnad skördare – Nej, det här passar mig perfekt. Traktorn kan man använda till lite allt möjligt på gården. Dessutom är jag inte intresserad av att skruva med maskiner. Det här är en robust teknik som fungerar bra. Lägger du upp stickvägar – Ja. För att komma fram med traktorn behöver de vara 3–3,5 meter breda, vilket kanske är lite snålt. Jag får vara försiktig så att inte de kvarvarande träden skavs. Hur ofta gallrar du – Tre gånger innan slutavverkning. Egentligen börjar det med en tidig röjning. Nästa steg är en tidig första gallring som går till pannved. Därefter görs två vanliga gallringar som ger massaved och lite timmer. Blev ni drabbade av vinterstormen – Den tog en hel del kantträd, men jämfört med Gudrun och Per var det inte så farligt. Är du aktiv i föreningen – Jag engagerar mig gärna i olika saker och jag har nyligen tagit på mig att vara ordförande i älgförvaltningsgruppen. Dessutom har jag varit med i Södras förtroenderåd sedan 80-talet, tillsammans med en del andra uppdrag. Det är intressant och ger en möjlighet att vara med och påverka. Vad ska ni göra i älgförvaltningsgruppen En besättning highland cattle håller betesmarkerna öppna. ” För 15 år sedan bytte vi ut korna mot 20 highland cattle. När Lars-Ivar började i skogen var det häst som gällde. Nu gallrar han med hjälp av processorn från Hypro. En bra dag kör han igenom runt 30 kubikmeter. – Ytterst handlar det om att bestämma om älgstammens storlek. Vi är tre markägare och tre jägare i gruppen som ska försöka ha koll på ett större område, med flera jaktlag. Vår älgförvaltningsgrupp har hand om 68 000 hektar fördelade på fem älgskötselområden. Hur ska ni veta vilket som är lagom antal älgar – Vi måste få fram ett bättre faktaunderlag, vilket jag tjatat om i årtionden. Vi behöver veta hur stort betestrycket är och utgå från att det finns mat till älgarna. Under tiden jag hållit på med jakt har slaktvikterna på kalvar halverats från 100 till 50 kilo. Det visar att något är fel. Är du engagerad på något annat sätt – Under några år har jag hållit kurser för motorsågskörkort. Använder du själv säkert hörn vid fällning – Ja, men det tar lite tid för oss gamlingar att lära om. Mycket har förändrats sedan jag började köra motorsåg. Det är ingen nackdel att vara nybörjare när man tar motorsågskörkort. Arbetar du lika fort med den nya fälltekniken – När man väl lärt sig de nya momenten är det knappast någon skillnad. Fördelen är att precisionen blir bättre. Därmed slipper du många fastfällningar som både är farliga och tar en massa tid att rätta till. Var det roligt att få medalj – Jag blev väldigt glad. Det känns som ett erkännande för det man gjort. 8 VI SKOGSÄGARE 1/12
NÄRINGSPOLITIK Planera med god marginal tormen Dagmar var inte på det värsta scenariot med en varm vår långa vägar lika kraftfull som och sommar kan behovet öka kraftigt Gudrun och hon nådde heller av ”sök- och -plock”-insatser. inte Pers styrka. Jag var själv delaktig i upprensningen efter både Gudrun och Per under min tid på Södra Skog och sett i backspegeln var det mycket som gick bra. Vi lärde oss en hel del läxor som kan vara bra att komma ihåg vid andra omfattande stormfällningar. Det som kan vara bra att ha med sig nu är lärdomarna av arbetet efter stormen Per Foto: Pär Fornling Efter Per kunde det hända att vi fick åka tillbaka till fastigheter där vi redan upparbetat vindfällen för att ta tillvara insektsangripna träd. När maskinerna får ligga och rulla på vägarna och ägna en massa tid åt att hitta insektsangripna ströträd så tappar man naturligtvis mycket av produktionstakten. under våren och sommaren 2007. Även om Per fällde kanske tre gånger så stor är svårt att bedöma omfattningen Jag tror att även om Dagmar inte volym som Dagmar ser vi ett likartat av en vindfällning, särskilt när fällde mer skog än vad som normalt mönster med spridda vindfällen över stormområdet är stort och vindskadorna utspridda. Det ledde till att vi det en bra idé att ha en rejäl marginal kan tas emot i den lokala industrin, är en stor areal och att det, åren före stormen, hade byggts upp en stor population av barkborrar inom området. och fick revidera totalvolymen uppåt flödet från avsättning till transport underskattade omfattningen i början från början vid planeringen av hela efter hand. Detta fördröjde upparbetningen av virket och vi drabbades av redan nu planera och avverkning. Det kan innebära att En förutsättning för att lyckas med hanteringen av en större storm brist på avverknings- och transportresurser. Det blev väldigt ansträngt lagring och för terminal- är att få med sig skogsägarna tidigt. Finns vindfällda träd på fastigheten på slutet innan vi hade fått in allt på anskaffning av och i så fall var Skogsägare med terminaler eller industrier. Det finns mer resurser för motorsågsutbildning och erfarenhet nu förbättrade rutiner som gör det avverkning och av upparbetning kan göra stor nytta möjligt att få bättre skattningar även transport. Görs med att upparbeta och ta tillvara små om det inte är en exakt vetenskap. detta på rätt sätt volymer efter kontakt och kontrakt finns möjligheter med inspektoren. En rekommendation Vädret kan också ställa till det. att rädda virkesvärden och hålla är att jobba ihop med grannen för En varm vår och sommar kan ge att undvika ensamarbete och minimera olycksrisken. Från skogsbruks- både för näringsgnag och föryngring. ökningarna vid barkborrarna goda förutsättningar nere kostnadsområdet kan man få kontakter för att En sommar med ihållande regn gör stormupparbetningen ute på de Sten Frohm anmäla virke eller information om träden mer vitala och motståndskraftiga mot insektsangrepp. Vi vet inte drabbade skogs- chef LRF motorsågsutbildning. En viktig erfarenhet var att det hur vädret kommer bli 2012 men i gårdarna. Skogsägarna Läs tidigare nummer på www.atl.nu/viskogsagare 10 VI SKOGSÄGARE 1/12
Page 1 and 2: Nr 1 2012 En tidning från landets
Page 3 and 4: En välkommen dialog En lång skugg
Page 5: Gunilla och Lars-Ivar Olofsson trä
Page 9 and 10: Julfriden fick ett abrupt slut. Må
Page 11 and 12: FÖRETAGANDE Mitt i lågkonjunkture
Page 13 and 14: Med kritiska ögon har journalisten
Page 15 and 16: FORSKNING Datorn innebär stora vi
Page 17 and 18: En analys på djupet ger nytt ljus
Page 19 and 20: ÄLGSKADOR Vid närmare granskning
Page 21 and 22: ÄLGSKADOR Nya grupper av förtroe
Page 23 and 24: ” Det kan nog skilja över lande
Page 25 and 26: Deklarationen är ett av årets st
Page 27 and 28: SKOGSGÅRDEN I jobbet som skog
Page 29 and 30: TEKNIK Det uppfinningsrika företa
Page 31 and 32: För den som planerar att köra myc
Page 33 and 34: © AB RIGNELL-ZANDER I mars går e

1 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?