1 - ATL

More documents

Recommendations

Info

Prisutveckling 200 Exportprisindex, trävaror och timmer fritt skogsbilväg. Timmerpris 150 100 Trävarupris 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 Produktion Sågade trävaror i Sverige. Miljoner m 3 . Glidande 12 månader. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Husbyggande USA Antal påbörjade bostäder, 1 000 enheter. Årstakt. 50 000 40 000 30 000 20 000 Husbyggande Sverige Antal påbörjade bostäder, 1 000 enheter,. Glidande 12 månaders medelvärde. 50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 15 000 2001 2005 2011 0 2004 2007 2011 10 000 2005 2008 2011 Källa: Skogsindustrierna En rad ganska dystra rapporter från träföretagen bekräftas av skogsindustrins konjunkturrapport. en senaste rapporten kom vid årsskiftet. Därefter har virkesmarknaden gått fortsatt trögt och konjunkturen har knappast förbättrats. FÖR SÅGADE TRÄVAROR sjönk årstakten i produktionen till 15,6 miljoner kubikmeter. För några år sedan tangerade produktionen 20 miljoner kubikmeter. Exporten ökade visserligen med 1 procent, men för något år sedan var ökningstakten 4 procent. Storbritannien, som är den klart viktigaste marknaden efter Sverige, backade med 6 procent. Avgörande för efterfrågan är byggandet. Efter en försiktig uppgång faller åter byggandet i Sverige. MASSA- OCH pappersindustrin går bättre än sågverken, även om det är tufft även där. Det gäller främst papper, där konsumtionen dessutom håller på att förändras. Produktionen av tidningspapper minskade med tre procent, medan magasinpapper ökade med tre procent. Det är en direkt spegling av läsvanorna. Dagstidningar backar och det kommer fler blanka magasin. TOTALT SETT minskar konsumtionen av papper i Sverige. I tio år har den legat kring 2,2 miljoner ton per år. Nu är konsumtionen 1,9 miljoner ton. Kina är ett undantag i de här sammanhangen, där ökade pappersproduktionen med 15 procent. Pressad marknad för massaveden Det är tufft på virkesmarknaden med relativt stora lager av massaved vilka fylls på ytterligare av stormvirke. I mitten av januari sänkte Södra priset på barrmassaved med 25 kronor per m 3 fub. Däremot lämnades priset på samtliga lövmassavedssortiment oförändrat. – Prissänkningen är en anpassning till den rådande efterfrågan och det är gott om råvara på Södras samtliga massabruk, säger Södras skogsdirektör, Håkan Svensson. Efter prisjusteringen blev det nya barrmassavedspriset är 300 kronor per m 3 fub och björkmassavedspriset oförändrat 350 kronor per m 3 fub. Bommar igen pappersbruk Första industrioffret till följd av problemen för Norske Skog är Follum pappersbruk som läggs ner i mars månad och 356 anställda förlorar jobbet. – Norske Skog säljer mindre papper än förr, eftersom många ersätter papper med elektroniska media. Då behöver vi dessvärre inte så många fabriker längre, säger Norske Skogs vd, Sven Ombudstvedt, i ett pressmeddelande. VI SKOGSÄGARE 1/12 Norra Skogsägarna köper skog av Setra Norra Skogsägarna har köpt drygt 1300 hektar skogsmark av Sveaskog. Marken, som är fördelad på två bolag, ligger strax utanför Kalix. Energi i medvind Under förra året producerade vindkraften mer el än en kärnkraftsreaktor. På 52 veckor levererade vindkraften 5,91 terawattimmar (TWh), samtidigt som de tio kärnkraftsreaktorerna producerade 58,2 TWh. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk parallellt med anläggningar på gårdsnivå. – Med den kunskap vi har kring förvaltning av skog ser vi detta som en mycket bra investering. Det löser både Setras behov av kapitaltillförsel och vårt behov av att hitta framtidssäkra placeringar, säger Norra Skogsägarnas vd Pär Lärkeryd. Efter det aktuella förvärvet uppgår föreningens egna skogsinnehav till cirka 8 000 hektar produktiv skogsmark. – Vi har medvetet en försiktig investeringspolicy eftersom vi förvaltar våra medlemmars kapital och denna affär ligger helt i Norras vd Pär Lärkeryd. linje med vår övertygelse om att investeringar i skog är en trygg och långsiktigt god affär, säger Pär Lärkeryd. ≤P≥
ÄLGSKADOR Vid närmare granskning hittar vi inte en enda perfekt tall på 1,5 hektar. När älgarna betar granar är något fel – frågan är vad. Skogsägare Stig Lundström är bekymrad och efterlyser mer fakta. Text & foto: Pär Fornling läckvis påminner granplanteringen mest om kvastar som tryckts ner på hygget, med en vippa på toppen och grundligt betad stam. Träden lär klara sig men tappar tillväxt när grönmassan förlorats. – Det är trist, men inte hela världen. Däremot är det tecken på hur hårt betestrycket är. Älgen mår inte bra av att äta gran och väljer i första hand andra träslag, säger Stig Lundström. ”…det är ett tecken på hur hårt betestrycket är. Älgen mår inte bra av att äta gran och väljer i första hand andra träslag. PÅ ETT Gudrunhygge någon kilometer bort bekräftas teorin. – Under normala omständigheter hade jag släppt fram ek och asp tillsammans med annat löv. Här är bra förutsättningar för självföryngring och jag är mån om att behålla lövandelen på gården, säger Stig. Vis av erfarenheten blev det ändå en granplantering, vilket visar sig helt riktigt. Mellan granplantorna finns ett rikt uppslag av ask, rönn, sälg och ek. Problemet är att allt är nedbetat till yviga buskar, varav många redan dött. På det hektarstora hygget hittar vi bara en enda rönn som möjligen kan klara sig till ett fullstort träd! VI ÅKER någon kilometer på skogsbilvägen och kommer till en 15-årig ungskog av självsådd tall. Här upprepar sig historien i en ny tappning. Vid första anblicken ser det rätt bra ut, men vid närmare granskning hittar vi inte en enda felfri stam på det 1,5 hektar stora området. Mellan de betade tallarna är det en hel del uppslag av gran. – Med dagens insikt skulle jag nog ha satsat på gran från början, men inte heller det är ett bra alternativ. Vi är på en höjd 24 VI SKOGSÄGARE 1/12
Page 1 and 2: Nr 1 2012 En tidning från landets
Page 3 and 4: En välkommen dialog En lång skugg
Page 5 and 6: Gunilla och Lars-Ivar Olofsson trä
Page 7 and 8: NÄRINGSPOLITIK Planera med god
Page 9 and 10: Julfriden fick ett abrupt slut. Må
Page 11 and 12: FÖRETAGANDE Mitt i lågkonjunkture
Page 13 and 14: Med kritiska ögon har journalisten
Page 15 and 16: FORSKNING Datorn innebär stora vi
Page 17: En analys på djupet ger nytt ljus
Page 21 and 22: ÄLGSKADOR Nya grupper av förtroe
Page 23 and 24: ” Det kan nog skilja över lande
Page 25 and 26: Deklarationen är ett av årets st
Page 27 and 28: SKOGSGÅRDEN I jobbet som skog
Page 29 and 30: TEKNIK Det uppfinningsrika företa
Page 31 and 32: För den som planerar att köra myc
Page 33 and 34: © AB RIGNELL-ZANDER I mars går e

1 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?