6 - ATL

Nr 62011En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms

Vi räknar rättpå bränsleförbrukningen!Hur mycket diesel skogsmaskinen förbrukar per timme är ointressant om inteförbrukningen slås ut på maskinens prestation. Därför mäter vi istället alltidbränsleåtgången per producerad kubikmeter på både skördare och skotare.Det är det rätta sättet att räkna på!Erik Östergren och hans teknikerkollegor är också experter på att analyseraoch optimera din JD-maskin. De vet hur man jagar varje möjlig cl diesel ibesparing. Till sin hjälp har de ett fantastiskt verktyg som ingen kan mäta sigskogsmaskin från John Deere.JohnDeere.se

Nr 62011ingår som en medlemsförmån i landetsfyra skogsägareföreningar tillsammansmed en bilaga från respektive förening.Vid adressändring kontakta dinskogsägareförening:INNEHÅLL Nummer6 2011Nästa nummer utkommer 9 februariTEMA: Föryngring Omslagsfoto:Pär Fornling Södra Skogsägarna Norra Skogsägarnawww.sodra.se www.norra.se0470-890 00 090-15 67 00Skogsägarna Norrskog Mellanskogwww. norrskog.se www.mellanskog.se0612-71 87 00 010-482 80 00REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon: 040-92 25 55Fax: 040-601 64 49E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seRedigeringsansvarig:Anne-Charlotte MorganTelefon: 040-601 64 89E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 64 93Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, KristinGustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.Hemsida: www.atl.nu/skogi samarbete med tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2008: 96 700Tryck: Hansaprint, ÅboRepro: LRF Media AB, Malmö5 LEDARE: En dyster historiaför jordbrukskooperationen.6 PROFILEN: Möt JanneBjörck, vd i Norrskog.10 NÄRINGSPOLITIK: Närdebatt övergår i dialog har vikommit långt på väg.12 VATTEN: Goda chanseratt få bidrag till viltvatten.16 FORSKNING: Ny teknikför bättre markberedning.17 NYHETER: Gruvföretagbetalar för klimatinriktadskogsskötsel.18 FÖRETAGANDE:Produktivitetsarbetet en avnycklarna till Södras framgångar.24 FORSKNING: LenaGustafsson bjuder in tilldebatt.26 NYHETER: Mermarknadstänkande på skogsavdelningen.”Navigatörerna” på bilden har en nyckelroll i Södras framgångsrikaarbete med att höja produktiviteten. Från vänsterJohan Andersson, Liv Hagner, Marie Andersson, Johan Alvarsson,Erik Karlsson, och Janne Wieger. Sidan 18HAMPUS Konradsson är en aveleverna på landets naturbruksgymnasier,med utomordentligtgoda chanser att få jobb efterutbildningen. Han tränar medmotorsågen genom att göra enfågelholk. Sidan 4028 INTERNATIO-NELLT: Kina lär av densvenska skogsägarrörelsen.31 SKOGSSKÖTSEL:Fem praktiska tips.32 JULMAT: Med vildsvinpå julbordet.34 TEKNIK: En bäveri röjningarna.36 MARKNAD: Dyster prognos förbyggandet. Flispriset nära toppen.40 UTBILDNING:Goda chanser till jobbefter naturbruksgymnasiet.50 NAMN & NYTT: Tioambassadörer i skogen.51 BÖCKER: Läs ochtittartips under julhelgen.54 KRÖNIKAN: Vibehöver mer bioenergi föratt nå EU-målen.OXENMINILUNNAREGallring, vindfällenTandem-OXENMyreback MASKINVI SKOGSÄGARE 6/11 3

Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukarenPATU drivna skogsvagnar med lastareor från1,8 till 3,15 m 2 och totalvikter från 9 till 15 ton.Unik drivning med jämt anläggningstryck.PATU stegmatare gör din traktor till eneffektiv skogs processor i gallringsskogen.Kvistar, kapar och lägger i högar.KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm.Två modeller för montering med traktor,skogsmaskin eller lastbil.KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKINRyhovsgatan 2553 03 Jönköpingwww.rosenqvistmaskin.se036-32 73 00

Dyrköpta läxorMorfar var med och startade en litenmejeriförening. Det var inget särskiltmed det. Massor av bönder i hansgeneration gjorde samma sak.Därför är vi många som som känner både sorgoch ilska när vi tittar ut över dagens jordbrukslandskapoch spillrorna av en kooperation sombyggdes under några generationer och föröddes pånågot årtionde.Hur i hela friden kunde det gå så illa?ETT UPPENBART svar är klantigt företagande.Milko är det senaste offret, men den nu utraderadekooperativa slakten är ett värre exempel.I kampanjen inför EU-medlemskap förutsågbranschföreträdarna trosvisst att svensk kvalitetskulle ge ett mervärde, inte bara här hemma utanäven på Europamarknaden. Godnatt.Lösningen på alla problem blev konstigafusioner och sammanslagningar. Varumärkenspelades bort som dåliga givar i ett pokerspel.MAN KAN nog säga att mål och medel ofta bytteplats. Bönderna blev en stödtrupp till industrini stället för tvärtom.Tanken går till Arla. Det är förvisso (i kontrasttill slakterierna) ett framgångsrikt företag. Menfrågan är hur mycket en krympade skara medlemmarfått ut av den resan.Det kan lätt gå på det sättet genom en olyckligkombination av driftiga affärsledningar ochrelativt svaga styrelser. Och Skånemejerier (medden ännu olyckligare kombinationen svag styrelse/svag ledning) håller på att sälja dödsboet tillfransmännen.Expansion är inte allena saliggörande. PyttelillaFalköpings mejeriförening räknades ut en gång iveckan under 1980-talet, men lever och frodasfortfarande till glädje för sina medlemmar.Kanske är det en modell för omstart av jordbrukskooperationen.Också när det gäller Lantmännen är det påtagligthur några små fristående föreningar gynnarsina medlemmar, medan merparten fusionerat insig i ett grått töcken, även om det i ärlighetensnamn nu görs en del för att skärpa medlemsprofilen.undantag. Det är angeläget att fundra över varför.Ämnet är värt en avhandling, men här är en fyrklövermed grundläggande skillnader.1. Skogsägarföreningarna har alltid varit utsattaför konkurrens från bolag och andra alternativ.Monopol är sällan bra och den egna industrinbehöver inte vara större än att den kan påverkamarknaden positivt.2. Organisationen med skogsbruksområden ärutmärkande. Här finns ett aktivt lokalt nätverksom kan sättas på fötter i allt från bekämpning avbarkborrar till att tända vårdkasar för äganderätten.Och självklart vara en kugge i föreningensaffärsverksamhet.3. Grunden är stabil med många små skogsägaresom vinner på att samverka hela vägen, frånatt utveckla skogsgården till virkesaffärer. Förutsättningarnaär annorlunda om potentialen är8 000 mjölkbönder eller 200 000 skogsägare.4. Det gäller att anpassa affärsmodellen i tiden.Medan jordbrukets idédebatt självdog drev skogenpå för insatsemissioner, ränta på insatserna och attåsätta kapitalet ett värde.UTVECKLINGEN måste fortsätta. Utmaningenatt profilera sig är faktiskt större nu än ikooperationens barndom. Då gick mansamman för att över huvud taget bli avmed råvaran. I dag rycker ochsliter industrin i varje pinne.Men likväl förblir denenskilde skogsägaren alltidliten på marknaden. Även omskogen säljer sig själv bör detvara uppenbart attsamverkan gerfördelar både påmarknaden och inäringspolitiken.Och det gäller detatt visa.I grunden är detsamma sak som drevmorfars generation.LEDARENOCKSÅ skogsägarrörelsenhar fått sina blåtiror,men är ändå ettPär Fornling, ChefredaktörVI SKOGSÄGARE 6/11

Det är inte bara skogen som förenar.Johan började följa med pappa påjakt redan när han var fyra år.VI SKOGSÄGARE 6/11≤P≥

Fortsättning:Delaktighet ledordför Norrskogs vdPROFILENdet om 13 000 medlemmar med en röstvardera.– Jag har tidigare erfarenhet avmedlems ägda företag, om än betydligtmindre. Arbetssättet är lite annorlunda,men behöver inte vara långsammare. Närväl olika saker är förankrade går det attagera snabbt och det är en styrka medmånga medlemmar som känselspröt ut påmarknaden.– För medlemmen gäller det att hållareda på rollerna och ha rätt keps på sig vidrätt tillfälle. En roll är som medlem ochkund, en annan som ägare i styrelsen ochen tredje som förtroendevald i skogsbruksområdet.INDUSTRIN MED tre sågverk och tvåhyvlerier har det tufft, men Janne Björckräknar med ett positivt årsresultat förNWP (Norrskog Wood Products).– Målet är att gå med vinst över enkonjunkturcykel, vilket är viktigt. Menindustrin har också ett stort värde när detgäller företagets samlade kunskap. Detbetyder mycket att känna av marknaden ochexportera till 30 olika länder i världen.– Ett annat område, som jag tror växeren hel del, är biobränsle.PÅ ETT övergripande plan är JanneBjörck optimist.– Det finns otroliga resurser i skogen.Tänk bara hur tillgångarna kan öka genomatt man sköter röjningarna ordentligt. Detger värdetillväxt för skogsägaren och bidrari förlängningen till hela Sveriges ekonomi.Ett sådant område känns roligt att arbetamed.Far och son med många gemensammaupplevelser. Här hjälps deåt med att ta hand om morgonensbyte.Det var en kompis med ett arv iDalarna som fick in Janne Björck pådet skogliga spåret. Han växte upp i Sollentuna,med en pappa som varprofessor i matematik ochmamma med arbete på Socialstyrelsen.Föräldrarna drog sitt stråtill stacken genom ett aktivtfriluftsliv och att uppmuntraengagemanget i scouterna,men kontakten med skogsägandet låg en bitfram i tiden.– När jag var 18 år följde jag med enkompis till Dalarna, där han ärvt skog, för atthjälpa till med plantering. Jag blev biten av detdär och det var roligt att återvända och sehur plantorna utvecklade sig, berättar JanneBjörck, 54 år.Han tog examen som civilekonom och ettav de första jobben var på ett företag somsålde datorer till mätningsramar på sågverk,så på sätt och vis har cirkeln slutit sig.Under vägen har han arbetat i flera branscher,senast som vd på Rentokil (skadedjursbekämpning)och tidigare i förlagsbranschen(Liber graf).Tiden delas numera mellan arbetsveckornai Kramfors, hemmet i Stockholm ochskogsgården i Sörmland. Där emellan ger hansig gärna ut på sjön med familjen, hustru ochson.Fritiden ägnas också åt att renovera ochsnickra. Några resultat från snickarboden ärde fantasifulla lamporna av gamla arbetsredskapi jaktstugan, som syns på bilderna härintill.En bok han gärna rekommenderar ärHundraåringen som klev ut genom fönstretoch musiktipset blir något med ReginaSpector.8VI SKOGSÄGARE 6/11

VI SKA GÖRATRÖJOR,DÄRFÖR BEHÖVERVI DITT LÖVTRÄSTOR EFTERFRÅGAN PÅ LÖV I ALLMÄNHET OCH BJÖRK I SYNNERHETInom Södra har vi en framgångsrik industriell verksamhet som skapar efterfrågan påråvara från medlemmarnas skogar. I december startar Södra Cell upp sin produktion avtextilmassa gjord av FSC-certifierad lövmassaved. Dessutom är efterfrågan på björk storfrån Södra Interiör, som omvandlar björkkubben till vackra golv, paneler och träskivor.Passa på att avverka löv och framförallt björk nu. Vi kan lova dig både bra villkor och enklok användning av råvaran. Med Södra gör du alltid en god affär.Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vidig till rätt person.www.sodra.com

NÄRINGSPOLITIKVi ligger bra till för målenid FN-mötet i Nagoya 2010kom man överens om en strategiskplan för biologisk mångfald.Överenskommelsen innehåller tjugoolika mål med syftet att inspirera länderoch intressenter att skapa ramarför egna nationella och regionala mål. Jag tycker det är en stor framgångatt vi globalt har kunnat enas om hurvi på lång sikt ska bevara och nyttjaden biologiska mångfalden. Det kanfå stor betydelse bland annat för skogensförmåga att producera olika ekosystemtjänstertill gagn för oss alla.Det kan handla om att leverera virkeoch andra nyttigheter, fånga koldioxidvia fotosyntesen eller få renare luftoch vatten. Det är också mycket glädjande attvi i Sverige har kommit väldigt långtnär det gäller många av de mål somtas upp i överenskommelsen.Ett mål som debatterats särskiltmycket i svensk press under senare tidanger att minst 17 procent av land ochsötvatten ska bevaras. I dag har merän 25 procent av den svenska naturenlagstadgat skydd, som består av skyddenligt miljöbalken, Natura 2000-områdeneller av lågproduktiva skogarsom skyddas genom skogsvårdslagen. Av svensk skogsmark är ungefärDrygt en fjärdedel av naturen har lagstadgat skydd.26 procent av den svenska skogsmarkenundantagen från skogsbruk. Dethandlar om skydd enligt miljöbalken,skogsbrukets frivilliga avsättningaroch de lågproduktiva skogarna. Jagser det som självklart att inkluderade lågproduktiva skogarna eftersomde förutom att de ofta har höganaturvärden, i stor omfattning bidrartill ekosystemtjänster. Överenskommelsen från Nagoyainnebär också ett mål om uthålligtskogsbruk. Skogsstyrelsen hartagit initiativ till en utökad dialogom miljöhänsyn i skogen, vilket vi iskogsbruket ser mycket positivt på.Förutsättningarna att nå samsyn börvara goda.Samma inventeringar som visar attden generella hänsynen brister, visarockså att markägarna lämnar mervirke i form av generell hänsyn änvad lagnivån kräver.En förbättringav hänsynenhandlar alltså iförsta hand omatt prioriterahänsynen annorlunda!Då behövssamtal mellanoss som gör jobbeti skogen ochSkogsstyrelsensom håller iskogspolitiken.När debatt övergåri dialog harvi kommit långtpå väg.Foto: Pär FornlingSten Frohmchef LRFSkogsägarnaLäs tidigare nummer påwww.atl.nu/viskogsagare10 VI SKOGSÄGARE 6/11

lansforsakringar.se/lantbrukLänsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag,alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

VATTENSkogen får nytt liv genom att skapaett viltvatten. Till och med fiskenkan sprida sig via luften!För några år sedan var området på bildenen ordinär granskog med rätt dåligtillväxt utan något synligt vatten.Text & foto: Pär Fornlinget har lämnats ovanligt mångahögstubbar på hygget. Annars ärdet som vilken avverkning somhelst.Efter ett ihärdigt regnande är markensank på vissa partier, men inte värre änatt man kan klara sig torrskodd medkängorna. Här finns några imponerandetallstubbar, fast på det hela taget är tillväxtenmedelmåttig på de tre hektar somavverkats.Men här kommer inte att växa någonny tallskog. Och högstubbarna blir rastplatserför sjöfågel.VI GÅR UPP på en av höjderna i skogsområdetnågra mil från Älmhult. MarkägareKrister Weidenmark blickar utöver avverkningen och berättar om sinvision.– Det här tror jag blir vackert. Jag skagå hit, njuta av att vara vid vattnet ochtitta på djurlivet, säger han med någotdrömmande i blicken.Förutom det egna nöjet är den biologiskamångfalden vinnare. Krister förlorarframtida skogsproduktion på trehektar, å andra sidan stiger den gamlasläktgården i värde. Kalaset beräknaskosta knappa 200 000 kronor brutto, mendet blir ett betydligt mindre hål i denegna plånboken.Allt talar för att Skogsstyrelsen bidrar

Möjligheten att få bidrag varierar mellan jordbruk och skogsbruk.I skogen är grundregeln att markägaren kan få upp till 70 procentav anläggningskostnaden i bidrag.MOTIVET FÖR att ge stöd är att det gynnar den biologiskamångfalden. För jordbruket handlar det också om att minska utflödetav kväve och fosfor till havet.Det gör att bidragen är generösare.På jordbruksmark kan man få ett anläggningsstöd på maximalt100 000–200 000 kronor per hektar, beroende på var i landetdammen byggs.Dessutom får markägaren ett årligt bidrag i 20 år på maximalt4 000 kronor per hektar om året för åkermark och 1 500 kronorpå betesmark.I SKOGEN hanterar som regel Skogsstyrelsen bidragen.– Det är förstås en del byråkrati. Grunden för stödet är en budgetför kostnaderna. Dessutom krävs kartor på området, samrådmed berörda grannar och liknande.– Den riktigt tunga byråkratiska hanteringen är om vattnet äröver fem hektar och därmed handläggs av Vattendomstolen. Jaghar ett fall med ett större vatten som fyller många pärmar. Varjeoriginalhandling kräver 14 kopior och totalt har det blivit 12,5 kilopapper, berättar Hans von Essen.För några år sedan vardet en vanlig skogsmark,utan vattenspegel.med 70 procent av kostnaden.Nettokostnaden blir då runt 50 000kronor för tre hektar viltvatten.ARKITEKTEN BAKOM bygget ärHans von Essen, en veteran i de här sammanhangensom lagt flera tusen hektaråker och skogsmark under vatten.Han har planlagt vattnet hos Krister. Den största kostnaden (ungefär75 000 kronor) är att bygga en 160 meterlång vall längs skogsbilvägen. Vallen gårmellan två naturliga höjder och byggs av3 000 kubikmeter jord från den blivandedammens botten. Näst dyrast är att köpa och installeraen munk (cirka 50 000 kronor) föratt reglera vattenhöjden. Som framgår avartikeln ovan har munken nyckelroll ihistorien.Dessutom tillkommer diverse kostnaderi form av breddavlopp (som extrasäkerhet), anlägga öar och transporteramaterial.– Inget vatten är det andra likt, vilketbidrar till att det här är så roligt att arbetamed. Det innebär också att kostnadernavarierar. Ett typiskt uppdrag är trehektar viltvatten till en kostnad av200 000 kronor, men det varierar mycket,säger Hans von Essen.Fortsättning nästa sida

VATTENDjurlivet dras till det nya vatten och lockasextra genom utfodring.I början av 1970-talet anlade Hans von Essen sitt första vatten,därefter har det blivit nästan 4 000 hektar över hela landet, frånLuleå till Ystad. Dessutom har han en del uppdrag i Finland.– Man möter hela tiden nya utmaningar och lär sig nya saker, sägerhan.Bakom Hans von essen är hygget med ovanligt många högstubbar. Nästa år kommerde att sticka upp över vatten ytan till glädje för fåglarna.Här är några tips och erfarenheter Förbered vallen.Innan vallen läggs upp är det viktigt att plockar bort rötter stenaroch gräs i botten. Om det behövs kan vallen tätas med en lodrätplastfolie i mitten. Det gäller att allt blir rätt från början, skräcken äratt vallen ger vika och sköljs iväg med 10 000-tals kubikmeter vatten. Rejäla grävmaskiner.Även om den stora grävmaskinen blir dyrare per timme får denmycket mer uträttat än mindre grävare. En rejäl maskin brukar kostamellan 900 och 1 200 kronor i timmen. Erfaren entreprenör.Det är lite speciellt att gräva ut en damm och lägga upp skyddsvallarna,därför är detklokt att anlita enentreprenör somhar erfarenhet avsådana arbeten. Odla vitklöver.Den färdigadammvallen bör ståen säsong, gärnamed en odling avvitklöver. Rötternaarmerar vallen och klövern är grön hela vintern. ExempelvisDen anlagda vallenpå dammen smälterin i omgivningen.rödklöver vissnar ner och lockar gärna till sig vattensorkar som kangräva sig in i vallen. Hellre vall än grop.Det är betydligt enklare att valla in vattnet än att gräva fram det. Attsänka marknivån på ett hektar innebär att transportera bort 10 000kubikmeter jordmassor. En vall kräver betydligt mindre.Fortsättning:Vatten höjer skogens värdeNågra kilometer bort har Kristers bror,Jerker Pettersson, anlagt ett fem hektarstort vatten för några år sedan. Nettokostnaden,efter bidrag, blev runt 40 000kronor.Topografin passar väl för ett vatten. Deomgivande höjderna, på ungefär 20 hektar,sluttar ner mot sänkan och det krävdesbara ett mindre vallbygge.VATTNET PASSAR mjukt in i landskapetmed holmar, öar och ett diffust, gräsväxt,gränsland mellan vatten och fastmark.– Det är precis vad djuren tycker om. Devill inte ha en fyrkantig bassäng, sägerHans von Essen.När vi närmar oss slår några änder övervattenytan och det är spår av klövvilt istrandkanten.– Vattenlivet kommer snabbt igång. Tilloch med fiskar kommer genom att befruktadfiskrom klistrar fast på änder och följermed dem till skogsvattnet.Krister Weidenmark är en av skogsägarnasom anlägger vatten.– ÄLGAR SÖKER sig gärna till vattnet.Det är inte ovanligt att de står ute i vattentill mankhöjd och rycker loss näckrosorsom de gärna äter. I Dalarna dök en svartstork upp i vattnet, men det tillhör ovanligheterna.Tranor, vadarfåglar, simänder,grodor, sländor och salamandrar hör tillvardagen.Jerker berättar att svalorna återvänt tillbyn, ett par kilometer bort, tack vare vattnet.Och här över den dunkelgrå spegelblankaytan kan de ses i hundratals jagainsekter.I PRINCIP går det att anlägga vatten varsom helst, men förutsättningarna är bästdär det är fuktigt och ett naturligt till-14 VI SKOGSÄGARE 6/11

Munken har enavgörande roll för vattennivåni dammen.– Namnet kommerav munkarna somanvände tekniken förfiskodlingar kring landetskloster, berättarHans von Essen.I GRUNDEN ärtekniken densammasom på medeltiden,fast han har konstrueraten modernmunk i plast. Det ären brunn i form aven djup plasttrummasom grävs in i vallen.I botten avbrunnen finns tvårör, ett på varderasidan. Den ena röretleder in till botten avdammen, det andraleder ut vatten i ettavloppsdike. Brunnendelas i mitten avplankor som staplasMed hjälp av munken reglerar JerkerPettersson vattenhöjden. Nivånbestämms av brädorna som staplas ispåren på munken.på varandra och bildar en vattentät mellanvägg. Vatten strömmarin genom röret från dammen och stiger upp till den överstaplankan.NIVÅN I dammen är alltid densamma som översta plankan.Tillförs det mer vatten svämmar det över plankan och rinner uti avlopps röret.– Vill man ha högre nivå i dammen är det bara att höja mellanväggenmed ytterligare en planka. Och vill man tömma dammenär det bara att plocka bort plankorna, förklarar Hans von Essen.Plankorna staplas på varandra i ett spår. Det gäller förstås attde bildar en tät vägg.– Om det läcker rekommenderar jag att hälla i en hink medhästgödsel och träspån på vattensidan. Det dras in i springornaoch tätar till ordentligt, tipsar Hans von Essen.Utöver munken behövs ett breddavlopp med anslutande dikeför säkerhets skull.rinningsområde från kringliggandehöjder.– Är det en kruttorr svackamed mark av genomsläppligtgrus finns det anledning att avrådafrån projektet, men dettillhör ovanligheterna, sägerHans von Essen.Arbetet börjar med att vägaav området, bestämma hurdjupt vattnet ska vara och avverkaskogen.DESSUTOM ÄR DET en delbyråkratiskt arbete, samrådmed berörda grannar ochandra intressenter.Den vanligaste frågan sombrukar dyka upp i de sammanhangenär om det blirmer mygg.– Svaret är nej. Bäst förmyggen är då det är lite halvblött,inte en öppen vattenspegeldär det dessutom finnsgott om fåglar som käkarmygglarver.Din bäste väni skogen.Mowikranen har egenskaper som ingen annanskogskran har - det finns ju bara ett original.Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn fårdu ett lättkört och smidigt skogsekipage som görditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt -många år framöver.Se årets nyheter hos din återförsäljare eller påwww.mowi.seBoken Skogens vatten handlar om vatten ochvattenvård i många former Den ges ut av landetsskogsägarföreningar och kan köpas genom dem.FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg.Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.comVI SKOGSÄGARE 6/11 15

Plogen vänder påmarksträngen.FORSKNINGMarksträngenpressas tillbakaned i fåran avframhjulet.Den bästa markberedningenär invers, fråganär hur man ska nå dit.Forskare på Skogforsk ärpå god väg.Text & foto: Sverker Johanssonag vill poängtera att det är en testutrustning.Hm… jag undrar om vi inteska ställa om bladet lite…Lars-Göran Sundblad sjunker ned överdet blå plogbladet från Fiskars och tiltardet mot marken. Han söker perfektion.Själv är jag imponerad över att den fungerarså bra redan nu.Vi befinner oss hos Skogforsk i Västerbottendär Lars-Göran Sundblad, JohnClausén och Mikael Andersson testar sinuppfinning för kontinuerlig inversmarkberedning;inversplogen.JOHN HAR JUST kört en uppvisningmed Skogforsks testrigg, en begagnadskotare som de håller vid liv ute i maskinhallen.– Det började med att jag såg ett fruktansvärtfult hygge, säger Lars-GöranSundblad.– Någon hade hårdkört en harv på enmager sandhed med två centimeter humusoch förvandlat alltihop till kaos. Ingenreklam för skogsbruket direkt. Jag tänkteatt det måste gå att göra skonsammare ochsmartare.Det gick. Och egentligen ser det inte så16svårt ut. De har placerat en liten jordbruksplogframför skotarens framhjul. Plogenvänder upp en mineraljordstäckt marksträngsom trycks tillbaka upp och ned ifåran av skotarens framhjul. När sedanockså det bakre hjulet har passerat sermarkberedningen ut som ett grunt hjulspår– och efter något år ser man knappt atthygget är markberett.MINERALJORDEN SOM vänts upptäcker spårets yta och skyddar plantanmot snytbaggar och vegetation. När mangräver i spåret kommer ett mörkt skiktfram – det nedvända marktäcket. Humusenmineraliseras till lättillgänglig näring.Nere i marken finns också fukt åt plantanskänsliga rotsystem.Inversmarkberedning skapar en närmastidealisk miljö för plantan. Det har manvetat i snart 25 år men metoden har inteanvänts eftersom tekniken har saknats.NU FORTSÄTTER utvecklingen. Teknikensom tiltar upp plogen när den stöteremot stubbar och stenar måste fixas. Prestation,biologiska resultat och miljöeffektermåste utvärderas. Dessutom är plogenbara en del av hela projektet.– Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregatför grävare – ”Karl-Oskar” somlämpar sig för mindre hyggen och främstanvänds i södra Sverige, säger Lars-GöranSundblad. Inversplogen markbereder kontinuerligtnär den rullar och blir därför eneffektivare metod, särskilt på lite störrehyggen. Inversmarkberedning Inversmarkberedning leder till högretillväxt och lägre andel skadade plantor. Metodens fördelar är tydligast underden första och mest kritiska säsongen påhygget. Andra metoder Man brukar skilja mellan tre huvudmetodernär det gäller markberedning:1 FläckmarkberedningUtförs med fläckmarkberedare, högläggareeller intermittent harv.2 Kontinuerlig markberedningGenom att harva sammanhängande spåröver föryngringsytan blir det fleraplanteringspunkter men marken påverkasmera.3 Riktad markberedningMarkberedningsaggregatet sitter på enkranspets och föraren väljer aktivt varmarkberedningsfläckarna ska sättas.Lars-Göran ochinversplogen.≤P≥

LKAB betalar Sveaskogför att öka tillväxten iskogen. Därmed kompenserargruvföretagetsin användning av fossilabränslen.et är tanken bakom handeln medkoldioxidkrediter.– Den här modellen skapar incitamentför markägare att välja en skogsskötselsom binder in mer koldioxid, sägerOlof Johansson, chef för miljö och hållbarhetpå Sveaskog. Då uppgörelsen presenteradesfick Sveaskog en check på 300 000kronor av LKAB.UTGÅNGSPUNKTEN ÄR att växandeskog binder koldioxid. Kan man få merväxande skog genom att permanent ökatillväxten binder skogarna mer koldioxid.LKAB är beroende av att använda oljavid gruvbrytningen, vilket är negativt förväxthuseffekten.Det vill man kompensera genom att betalaskogsägarna för åtgärder som ökartillväxten.Hans Winsa är forskningsledare för ettMonica Quinteiro, LKAB, ersätter OlofJohansson för det klimatanpassade skogsbruket.storskaligt projekt som omfattar 50 000hekar i Övertorneå, varav 40 000 hektarägs av Sveaskog och 10 000 av privatamark ägare.– För att det ska fungera krävs ett stortområde, annars är risken att det blir inlåsningseffekteroch skogen lämnas orörd.Meningen är ju tvärtom att bruka skogen.När ett bestånd avverkas kompenseras detav tillväxt på andra områden, säger HansWinsa.PROJEKTET INLEDDES 2010. Hittillshar den klimatanpassade skogsskötselnpraktiserats på ungefär 1 500 hektar. Åtgärderna beräknas ge en extra inbindningpå närmare 60 000 ton koldioxidunder 20 år. Skogen binder 2 ton extra koldioxidper hektar och år. Det motsvarar en ökadtillväxt med 1,5 skogskubikmeter per hektaroch år.Jämfört med konventionell skogsskötselväxer skogen tätare. Det är fler plantor perhektar vid föryngringarna och man lämnarnästan dubbelt så många stammar vid röjningarna.Avverkningskostnaden blir betydligt högremed många klena stammar. På sätt ochvis är det den merkostnaden som LKABbetalar för.HUR DET GÅR i framtiden återstår attse, försöket handlar om att visa på en möjligmodell.– Vi vill minska vår klimatpåverkansamtidigt som vi ökar vår produktion avjärnmalmspellets i framtiden, kompletterarMonica Quinteiro, chef för kvalitet ochmiljö på LKAB.– Vi kan reducera utsläppen ytterligare,men inte till noll. Genom att finansieratillväxthöjande åtgärder i skogen kan vinå nollutsläpp från vår region. Det skapararbetstillfällen i både industrin och skogen.NYHETERDet avgörs i skogenSTOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGETDu ser dina insatser växa itakt med skogen själv. Förprecis som i skidskytte, gällerdet att planera. Så att du närdu kommer fram till målet, kanfå in fullträffen. För skogen ärdin spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkontoi Handelsbanken, kan dina pengar växasig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, detfinns ingen beloppsgräns vid insättning och du kananvända kontot som en tillgång vid beräkning av ditträntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på:www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller kontaktaditt närmaste kontor.VI SKOGSÄGARE 6/11 17

En vägg för vägen motökad produktivitet. Varjeförslag noteras på klisterlapparav Rebecka Larsson.Foto: Johan AnderssonFÖRETAGANDEEn bäck med produktivaidéer har på tolv år vuxittill en flod, som hjälpertill att skölja Södragenom lågkonjunkturen.Vi har tittat närmarepå den fascinerandehistorien.Text: Pär Fornlingi besöker Södra en vacker onsdagmitt i älgjaktsveckan för att tittabakom kulisserna på ett av företagets”hemliga” vapen i konkurrensen.Dagen innan, en helt vanlig tisdag, harkoncernens anställda kommit med 26 idéersom gör arbetet effektivare. Tillsammansberäknas förslagen öka lönsamhetenmed 2,5 miljoner kronor om året.Om tio år har alltså tisdagens förbättringardragit in 25 miljoner kronor.Uppgifterna plockas fram av Johan Andersson,som febrilt knappar på datorn ochritar på tavlan.Egentligen tänkte han arbeta med astronomioch doktorera på relativitetsteorin. Istället för rymdfärd landade han så småningompå Skogsudden i Växjö som chefför produktivitets avdelningen.Och kanske är det lite som med relativitetsteorin.Formeln är lätt att lära sig(E=mc2), men att förstå och ta till sig denär en helt annan sak.DET ÄR LÄTT att inse hur bra det är meden massa förslag som gör företagets produktionlönsammare. Men att få förbättringarnatill en del i vardagen och en naturligdel i företagskulturen är en helt annansak. Motorn i det arbetet finns i någrakontorsrum till vänster om entrén på huvudkontoret.Här huserar Johan Anderssonoch nio ”navigatörer” som driver påförändringarna.Genom det centrala arbetet blir det ungagänget också något av en chefsskola inomSödra.– Men vi är bara en liten kugge i maskineriet.Det stora arbetet görs av företagetsalla medarbetare, betonar Johan Andersson.ARBETET VISAR SIG inte vara särskilthemligt. Tvärtom är det en poäng att jobbaöppet och involvera alla. Men ett vapen ikonkurrensen är det definitivt.När koncernchef Leif Brodén ska förklaravarför företaget kan gå relativt bra ilågkonjunkturen pekar han omedelbart påproduktivitetsarbetet. Och han återkommerständigt till produktiviteten, som i högstagrad är Leif Brodéns baby.I grunden är det förstås inget nytt. Att ta18 VI SKOGSÄGARE 6/11

39 921 idéerGenomförs:17 472miljoner kronor/årtillvara på bra förslag och producera mertill lägre kostnader hör till vardagen i allaföretag. Nyckeln är att systematisera arbetetoch få alla involverade.– Det handlar om att ifrågasätta invandasanningar och göra saker lite bättre införframtiden, säger Johan Andersson.ETT SÄTT ÄR förstås att investera ochköpa effektivare maskiner, men i det härsammanhanget talar han hellre om småländsktgnetande. Att göra saker smartare,utan att det behöver kosta så mycket.Under åren 2000–2005 ökade Södra produktivitetenmed 18 procent. Hela 6 procent av det berodde på utbyggnadenav Mönsterås massabruk. Andra investeringar, främst på energi,gav också 6 procent. Köpet av de två norska bruken bidrog med3 procent, främst genom att sälja fler ton medsamma personal på marknadssidan.Så här långt är det ingetnytt.– Den typen av åtgärder göralla företag, men utöver det här gav vårtsystematiska produktivitetsarbete 3 procent.Och de satsningarna betalade sigsnabbt, konstaterar Johan Andersson.– Totalt kostade det 20 miljoner kronoratt genomföra våra första 2 000 idéer.– De flesta förslagen krävde bara mindreinvesteringar. I genomsnitt hade idéernabetalat sig redan efter tio veckor. Det kanjämföras med att köpa ett massabruk somkanske betalar sig efter tio år. Vårt gnetandeär alltså ett rätt billigt sätt att höjalönsamheten.VARJE LITET STEG betyder inte såmycket, men tillsammans blir det resultat.Johan Andersson dyker ner i databasen,som är öppen för alla anställda, för att geen dagsnotering efter elva års produktivitetsarbete.Klockan 11 denna onsdag plockar hanfram följande noteringar: Personalen har lämnat 39 921 idéer. Av dessa har 17 472 genomförts. Det ger 741 miljoner kronor om året.Hur mycket som har genomförts utan detsystematiska arbetet är förstås omöjligt attsäga.EN POÄNG med att involvera alla anställdaär att komma nära verkligheten.– Vi undviker konsulter och förlitar osspå kunskapen inom företaget. Den som hararbetat i tio år vid en hyvel eller inom någotannat område, är den som bäst vet hurarbetet kan förbättras.Det är ett lagarbete utan individuellabelöningar. Däremot får man tillsammansFortsättning nästa sidaVI SKOGSÄGARE 6/11 19

Fortsättning:Idéer i långa banorFÖRETAGANDEen bonus baserad på produktivitetsarbetet.I genomsnitt de sista fem åren har koncernensalla anställda får drygt 40 procent aven månadslön i årlig bonus.ÄVEN OM företaget som helhet gör ettuselt resultat kan personalen belönas förframgångsrikt arbete med produktiviteten.Att konjunkturen går upp och ner, prisernaändras och dollarkursen svänger ärinte så mycket att göra åt. Därför är utgångspunktenatt bli bättre på det som gåratt påverka.Det kan vara att hyvla fler meter pertimme, använda mindre kemikalier per tonmassa, sänka transportkostnaderna ellernågot annat som har med produktivitet attgöra.När resultatet av produktivitetsarbetetbedöms skalas dollarkursen och andrayttre omständigheter bort. Därefter mätshur mycket det har kostat att producera ettton massa, en kubikmeter sågade trävaroreller vad det nu kan vara.Även för avdelningar som arbetar medservice och rådgivning görs liknande jämförelsermed året innan.”Det är viktigt att tadet i rätt turordningoch inte försöka springadirekt till lösningenEN GRUNDBULT är att förslagen inteska leda till personalneddragningar, utantvärtom säkra jobben genom att stärkaföretaget.– Det är något som intresserar alla.– När vi drog igång det här för elva årsedan var det som att öppna dammluckorna.Tidigare fick vi kanske en handfullförslag om året, nu väller det framidéer.Ungefär två tredjedelar kommer från”uppfinnarjockar” som ensamma, ellertillsammans i en grupp, kommer på ensmart idé.Resten arbetas fram genom ett systematisktprojektarbete.Navigatörerna leder ett målmedvetet arbetesteg för steg. Principen är densammaoavsett om det är effektivare pappershanteringpå en av staberna eller en hyvel påett av sågverken.– Det är viktigt att ta det i rätt turordningoch inte försöka springa direkt till lösningen,betonar Johan Andersson.OFTA BÖRJAR förbättringsprocessenmed budgetarbetet där exempelvis SödraTimber får ett beting att dra ner kostnaderna,vilket är nog så aktuellt i dessa dagar. Första steget är att fundera på vad somkan förbättras. Flaskhalsen kanske visarsig vara en hyvel. Nästa steg är att göra en analys över hurmånga hundra meter ytterligare som bordekunna hyvlas per timme.20 Därefter kartläggs roten till problemen.– När vi kommit så långt träffas allaberörda till ett idémöte. Det brukar vara10-talet personer som kommer fram till ett30-tal olika idéer i stort och smått.– Det är väldigt roliga möten där väggarnatapetseras med blädderblockslösningar.Till slut enas navigatörerna och denberörda personalen kanske om 20 idéersom dokumenteras i vår idédatabas, berättarJohan Andersson.Under förra året, som blev ett rekord, gavförbättringarna 134 miljoner kronor påårsbasis.– Trenden är definitivt ökande. Underförra året fick vi i genomsnitt in 74 förslagper vecka. Hittills i år har vi fått in ännufler förslag, säger Johan Andersson.VI BLÄDDRAR i databasen och fastnarför årets idé nummer 511.– Oftast är förbättringarna många småsteg, men här har vi ett riktigt stort kliv,konstaterar Johan Andersson och plockarfram mer fakta på dataskärmen.Det är tre kollegor på plantföretagetSödra Odlarna (Martin Larsson, JohanHendriksson och Fredrik Lang) som harkommit på en metod för att undvika flerafröer i såkrukorna. De har dokumenteratdet hela och vi kan läsa att plantornas överlevnadökar med 2,5 procent vilket beräknasspara en miljon kronor om året.Ett av alla förslagen från personalen handlarom hur fler plantor kan överleva i plantskolan.Vinsten är en miljon kronor om året, på 10 år ärdet alltså 10 miljoner kronor.Andra förslag denna vecka handlar merom 10 000-tals kronor.FRÅGAN ÄR hur länge man kan hållapå. Någon gång måste väl alla vettiga förslagom förbättringar vara genomförda?Johan ser inga gränser.– Vi har utvecklat en modell som passaross, men är förstås inte ensamma om dethär. Toyota har hållit på sedan 60-talet ochfår fortfarande in 20 000 förslag om åretpå en genomsnittlig bilfabrik. Det finnsalltid utrymme att bli bättre. Dessutomändras förutsättningarna hela tiden i formav ny teknik och ny produktion.– Vi är bara i början och har mycket meratt göra. Jag ser inget slut på det här.VI SKOGSÄGARE 6/11

”Man kan alltid bli lite bättre”,framhåller Johan Andersson ochförklarar varför han inte sernågon gräns för produktivitetsutvecklingen. Det börjar med problem och fortsättermed en hel vägg fylld av lösningar, noteradepå färgglada klisterlappar vilket framgår avbilden på förra uppslaget.Golvhyveln på Södra Interiör har encentral roll. Ett växande sortiment av golvoch väggpaneler pressas igenom maskineni Kallinge, vilket är en utmaning. Det tar tidatt ställa om maskinen från en dimensiontill en annan. Dessutom händer det atthyveln står still av andra orsaker.3,53,02,52,01,51,00,50,0-0,5-1,0PRODUKTIVITETENÅrlig förändring i procent20062007200820092010TIDIGARE I ÅR beslöt platschefen attgöra något åt den här flaskhalsen i tillverkningenoch navigatörerna från produktivitetsavdelningenkallades in.– Det här är ett ganska typiskt uppdragför oss, berättar Rebecka Larsson.När vi träffar henne och Åsa Forss är dei slutfasen på uppdraget efter en intensivvecka i Kallinge.– Vi har inget speciellt kunnande omhyvlar, däremot vet vi hur man arbetarstrukturerat med problemen.Kompetensen finns hos dem som arbetarmed hyveln, som alla varit delaktiga iarbetet och kommit med förslag.KULMEN PÅ arbetet var en gemensambrainstorming när man samlade in förslagoch noterade dem på lappar som klistradesupp på väggarna i konferensrummet.Åsa Forss, Rebecka Larsson och AndersToresson kollar resultatet från hyveln.Det hela mynnade ut i ett 50-tal åtgärder istort och smått.EN HEL DEL handlade om att haverktygen på rätt plats, montera fastamätskalor och andra mindre åtgärder somman börjar med direkt. Därefter följer delite tyngre investeringarna.Målet är att minska stopptiderna med50 procent och ställtiderna med 25procent.– Det är för tidigt att säga vad det betyderi minskade kostnader, men det handlarom 100 000-tals kronor om året, säger ÅsaForss.Generationsväxlautan gnisselUndvik missnöje och missämja. Undvikutdragna processer. Undvik skatteproblem.Landshypotek erbjuder erfarenhet från 175 årav generationsskiften i skogen. Vi kan försedig med det kapital och kunnande som behövsför att skiftet ska bli lyckat för alla parter.Kontakta oss på telefon0771-44 00 20 eller läs merpå www.landshypotek.sedär du även kan beställavår Barkbok kostnadsfritt.En lättläst beskrivningom fördelarna med attha pengar på barken.VI SKOGSÄGARE 6/11 21

FORSKNINGNär skogen är som bäst gårLena Gustafsson ensam i lugntakt på en lång, lång promenad.– Det är läkande och heltfantastiskt. Helst bör jag ha medmig en god matsäck också.ill vardags arbetar hon som professoroch chef på avdelningen förnaturvårdsbiologi vid lantbruksuniversiteteti Uppsala.– Ett av de mest spännande projektenär ett program som heter Smart miljöhänsyn.Det är tvärvetenskapligt ochinvolverar forskare från flera olika områden,allt från landskaps arkitekter tillbiologer och samhällsvetare, berättarhon.TANKEN GÅR TILL att öka miljönyttanutan att det drabbar produktionen.– Så kan det vara, bekräftar LenaGustafsson.– Ett delprojekt handlar om effektivarehänsyn. Det kan exempelvis varaatt hitta en metod för att enkelt kunnavälja ut träd att spara som är värdefullaför naturvården men har ett litetekonomiskt värde.DET ÄR ÄNDÅ bara en liten pusselbiti forskningsprogrammet.Det stora handlar om att fundera överhur olika metoder för naturhänsynfungerar och försöka visualisera hurlandskapet ser ut i framtiden.– Det är väldigt spännande. Jag tyckervi är fastlåsta i dagsläget. Det ärintressant att tänka sig effekterna avdagens naturvårdsåtgärder om 100 år,säger Lena Gustafsson.Därför framhåller hon vikten av attnaturvården inte flyttas runt utan attnaturvårdsträd och andra lämningar fårutvecklas i sekellånga perspektiv.Då blir det ett extra plus under framtidalånga skogspromenader.Det var som att svära i kyrkan. När professorLena Gustafsson punkterade tron på en uniksvensk modell var det ett av årets mestkontroversiella utspel inom skogsbruket.Text & foto: Pär Fornlinget hon visade, en disig torsdagsmorgoni Västerbotten, var att detsvenska skogsbruket långt ifrån ärensamt om naturhänsyn på hyggen. Vi ärinte ens i framkant.I hennes jämförelse mellan 11 länder ärNorden sämst i klassen när det gällermängden skog som lämnas orörd vid avverkningar.Resultaten presenterades på FöreningenSkogens höstexkursion, som är ett viktigtforum för beslutsfattare. Oftast är det enmängd forskningsresultat som presenterasinför en hövligt engagerad publik. Men denhär gången gnistrade det till.HON BLEV SJÄLV förvånad över uppståndelsen.– Jag hade förväntat mig en reaktion,men inte till den här graden. Folk blevbåde upprörda och arga, vilket inte är odelatroligt, även om det är ett tecken på attfrågan engagerar och är viktig.När vi intervjuar henne har hon precisfärdigställt en vetenskaplig artikel om undersökningen.Innan den publicerats vill hon inte diskuteradetaljerna i materialet, men slutsatsenstår fast:Den svenska modellen är inte så uniksom vi tror.I OCH FÖR SIG kan den svenska modellenvara väldigt många olika saker.Skogsstyrelsens chef, Monica Stridsman,var förstås med på exkursionen. För henneär den svenska modellen frihet under ansvaroch två jämställda mål (produktionoch miljö).För andra är det kortvirkesmetoden (attkapa stockarna i lagom längder redan iskogen).Men för väldigt många har den svenskamodellen en koppling till att kombineraskogsbruk och miljö på sammagång. Alternativet är plantageskogsbrukdär miljöhänsynen bara finns i reservaten.MEN ENLIGT Lena Gustafsson är detinte särskilt svenskt.– Det är en internationell modell. På privatskogsmarki Oregon lämnas 25 procent,i delar av Kanada 8–50 procent och i allade tre baltiska länderna lämnas mer skogjämfört med Sverige, där siffran är 3–5procent.Jämförelsen har gjorts mellan 11 länder;24 VI SKOGSÄGARE 6/11

A72Lantmännen Special295.000:-LH1111Sverige, Finland, Norge, Estland,Lettland, Litauen, USA(Oregon), Kanada (Alberta),Australien (Tasmanien), Tysklandoch Argentina.FRÅGAN ÄR hur det är i restenav världen.– Jag har valt”ut de länder därman praktiserarnaturhänsyn pådet här sättet. Detär alltså ingenglobal analys avskogsbruket, sägerLena Gustafsson.Hur säkra är resultaten?– Det finns inga tidigare jämförelseroch inga jämförandeinventeringar. Uppgifternakommer från ett internationelltmöte med forskare och myndighetspersoner.Jag lade ettjättejobb för att välja ut bra personertill mötet och de är mycketseriösa.Det finnsinga tidigarejämförelseroch inga jämförandeinventeringar.Kan en relativt liten volymkompenseras av hög kvalitetpå avsättningarna?– Det har betydelse vad manväljer. Exempelvis är riktigtgamla tallar mycket värdefullareän ungskog. Men för attSverige ska bli jämställt medde bättre ländernamåstevolymernaupp.LENA Gustafssonvilländå inte skåpaut skogsbruketsnaturvårdsjobb,tvärtom.– Många skogsägare sköternaturhänsynen jättebra, mendet finns uppenbarligen enspännvidd i kvaliteten. Attflera länder arbetar med naturhänsynär en fördel. Det germånga erfarenheter och Sverigekan säkert lära en del av andraländer, liksom vi har kunskapatt erbjuda omvärlden.Bra val från LantmännenTel 0771-38 64 00www.lantmannenmaskin.seTel 0480-611 00www.kalmarlantman.seStandardutförande. Pris exkl moms.Traktorn på bilden är extrautrustad.Prisvärd tuffingPå jakt efter en prisvärd liten traktor? Väljer du pålitligaValtra A72 kan du knappast få mer kvalitet för pengarna.Med sina 74 hk passar den lättkörda traktorn både i skogoch snö, till lastararbeten och som gårdens mångsysslare.Det höga andrahandsvärdet får du på köpet!VI SKOGSÄGARE 6/11 25

NYHETERLövsågverken behöver mer råvara.För att göra textilmassa krävs storavolymer björk och framöver väntarbrist på barrvirke. Södra Skogmöter utmaningar med nytänkandeoch en tydligare profil. Text & foto: Pär Fornlingi ska arbeta med tydligamål och visa nyttan avatt leverera virke tillföreningen, säger HåkanSvensson.I höstas bytte han, lite överraskande,vd-jobb med UrbanEriksson. Från att ha varit chefför Södra Interiör blev HåkanSvensson skogsdirektör förSödra Skog. Lister och panelerbyttes mot skog och avverkningar.DET ÄR ETT arbetsfält sombrukar ledas av en jägmästare.Håkan Svensson är i grundenkemiingenjör med inriktningpå polymerer och plaster.– Vi har mycket duktigt folksom kan skog. Jag hoppas tillföranågot annat, säger hansjälv.Bakgrunden bidrar nog tillatt han ser virkesmarknadenmed lite andra ögon.– Dels handlar det om att blibättre på det vi redan gör i alltfrån att snabba upp betalningenefter avverkningen till att görabegripligare mätbesked.– Dels behöver vi tydliggöraföreningens mervärden, sägerhan och talar engageratom marknadsföring påflera plan.ETT STEG på vägen äratt Södra Skog tillsätteren marknadschef, vilketman inte haft tidigare.– Många förstår vårekonomiska modell påett övergripande plan,men vi kan bli bättre påatt visa alla mervärdenutöver virkespriset. Detär allt ifrån efterlikvidoch insats emissioner tillinspektorernas rådgivningoch annat som ärunikt för skogsägarrörelsen.EN ANNAN DEL avmarknadsarbetet är attlyfta fram dotterbolagetSödra Odlarna.– I år säljer vi 35 miljonerplantor. Om några årär målet 44 miljonerplantor. Produktionen hartydliga skalfördelar såkostnaden per planta blirmindre med större volymer.Håkan Svensson, skogsdirektörSödra Skog.”Lövet kanvi få framgenom bättreskötsel och attta tillvara detsom redan finns.Utmaningen ärgran och furu.Det är stora utmaningarsom väntar.Håkan Svenssonräknar med en framtidavirkesbrist i södraSverige.– Lövet kan vi fåfram genom bättreskötsel och att ta tillvaradet som redanfinns. Utmaningen ärgran och furu.Men i dagsläget bromsarindustrin, vilket ger rådrum attplanera för framtiden.NÄSTA ÅR ÄR målet att omsätta11 miljarder kronor ochnå en virkesfångst på 18 miljonerkubikmeter.En utmaning är att anskaffa170 000 kubikmeter FSC-certifieradbjörkmassaved till produktionenav textilmassa iMörrums bruk.Det bidrog till att priset påbjörkmassaved låg fast i slutetav året på 350 kronor kubikmetern,medan priset på barrmassavedsänktes till 325 kronor.EN ANNAN lite speciell utmaningär att få fram lövtimmer försågning, en marknad som HåkanSvensson var med ochbyggde upp på Södra Interiör.– I dag sågar vi ungefär100 000 kubiketer löv, 90 procentär ek och björk, restenblandade trädslag. Jag tror detforstätter uppåt och att kundernanu börjar få upp ögonenför lövträ.ETT TECKEN på nytänkandeär att alla inspektorerna utrustasmed varsin ipad som främstaarbetsredskap. (Även omdet ibland fortfarande behövsen konventionell dator).– Det blir betydligt enklareoch snabbare, vilket är viktigti alla lägen, säger Håkan Svensson.Mer papper per personDe svenska pappersbruken harblivit effektivare. Enligt en kartläggningsom Dagens Arbete gjorthar produktionen per anställd desenaste tio åren ökat från 542 till772 ton. Det visar en produktivitetsökningpå 42 procent.Under 2000-talet räknar fackförbundetPappers med att manförlorat 30 procent av de yrkesverksammamedlemmarna.Mer egen elFram till år 2020 förväntasskogsindustrins egen biobränslebaseradeelproduktion öka med 25procent, motsvarande 1,5 TWh.Det visar en rapport byggd på enenkätundersökning bland kraftvärmeproducenterinom fjärrvärmeochskogsindustri.Rapporten är gjord av Skogsindustrini samarbete med fleraaktörer på energimarknaden.Skogens bästakunskapskällawww.kunskapdirekt.seLotus hamnar i SCA-korgen En storaffär är på gång på pappersmarknaden.Det är SCA somförhandlar om att köpa amerikanskaGeorgia Pacifics europeiskaverksamhet för mjukpapper.Affären berör ett område därmarknadsandelar och varumärkenbetyder mycket. SCA har25 procent av marknaden förmjukpapper till konsumenterna.Tillsammans med amerikanarnaökar andelen till 35 procent.För industri/storförbrukare ökarandelen från 19 till 30 procent.Amerikanarna har varumärketLotus, vilket nu är på väg atthamna under samma tak somJan Johansson, vd SCA.Edet och en handfull andravarumärken.Prislappen för affären är 12,6miljarder kronor och involverar15 produktionsplatser med5 000 anställda i sju länder.SCA:s vid Jan Johansson räknarmed att de årliga synergieffekternaär 130 miljoner euro.26 VI SKOGSÄGARE 6/11

Exklusivtför LRFsmedlemmar*Ny unikskogsförsäkring!Det tar 70 - 100 år för en skog att bli fullvuxen. På några timmar kan denvara utplånad. Med LRF Medlemsförsäkring Skog kan du känna dig tryggnästan vad som än händer. Försäkringen, som har tagits fram i samarbetemed If, har många fördelar jämfört med traditionella skogsförsäkringar: Täcker det mesta – t ex brand, storm, snöbrott,insekts- och svampangrepp, betesskador,översvämning och stöld Alla träd räknas – inget maxtak för ersättningoch inget minimikrav på skadad volym eller areal Förmånlig premie – 13 - 51 kr/ha (minimi 700 kr) Fast självrisk – 8 000 kr eller 20 000 krberoende på skogens storlek Enkel att hantera – teckna försäkringenoch anmäl skada direkt på nätetRäkna ut din premie och teckna försäkringen på www.lrf.se/medlemsforsakring_skog.För mer information kontakta LRFs Medlemsservice på 020-44 44 33 eller medlemsservice@lrf.se.* Om du blir medlem och tecknar försäkringen före 1 januari 2012 kostar medlemskapet bara 1 350 kronorförsta året mot normalt 1 800-5 000 kronor (beroende på hur mycket skog du har) exklusive moms. Helaavgiften förutom 250 kronor är avdragsgill.If är försäkringsgivare för LRFMedlemsförsäkring Skog. www.if.se/lrf

INTERNATIONELLTDet våras för den svenska skogsägarrörelsen– i Kina! På köpet fårSverige ett trumfkort i de internationellaförhandlingarna om skogsbruket.Text: Pär FornlingDet är bratillväxt påskogen i Kina.Foto: LennartAckzelländelsen var historisk.Vid ett blankpoleratskrivbord i staden Guangzhouskrev Jan-Olof Thorstenssonoch Liu Lijun underett avtal om samarbete.Det handlar om hur Kina kaninspireras och lära sig av densvenska skogsägarrörelsen.FÖR ATT FÅ FART på skogsbruketinser de kinesiska myndigheternaatt det behövs privatägande. Därför har maninlett en reform där familjerfår långtgående ägande överett par hektar skogsmark.”...människanpå landsbygdenär viktig för attutveckla skogsbruket...Potentialen är enorm. Yttersthandlar det om en halv miljardnya skogsägare! Även om det ärlångt dit har reformerna kommitigång i flera provinser.Södra OdlarnaPlantor med kvaliteti GötalandGod Jul &Gott Nytt Årwww.sodra.comFÖR ATT organisera skogsägarnasneglar kineserna påhur medlemmarna samverkar iden svenska skgosägarrörelsen.Historien började 2001 dåKinas skogsminister var påbesök i Sverige med en visithos Mellanskog som en av programpunkterna.– Därefter tog vi emot fleradelegationer och år 2003 fattadeKina ett principiellt beslutom en skogsmarksreform, berättarLennart Ackzell, somarbetar med internationella frågorpå LRF Skogsägarna.– Efter det har det kommitregelbundna delegationer frånKina och intresset har blivit alltmer fokuserat på Sverige ochskogsägarrörelsen. Vid det senastebesöket tog vi en bussfrån Arlanda direkt till Sundsvalloch Norrskog.Frågorna handlar om hurskogsägarna frivilligt kan samverkaför att bli starkare påvirkesmarknaden. Det är alltfrån att enas om minipriser tillatt bygga upp kooperativ.CERTIFIKATEN som garanterarägandet gäller som regel i70 år. De kan både ärvas ochpantsättas för att få lån.– Min bedömning är att detfungerar bra. När vi besökteKina såg vi mycket nyplanteradskog och mötte många engageradeskogsägare.Avtalet signeras av Jan-OlofThorstensson, ordförande förLRF Skogsägarna, och LiuLijun, state forestry administration.Det hela bevittnasav statssekreterare GunnarOom och handelsministerShong Shan.– En vanlig fråga är förståsvad som händer efter 70 år, vilkettrots allt inte är någon storfråga. För det första tittar kinesernabakåt 70 år i tiden och serhur ofantligt mycket som hänt.I det perspektivet är det en väldigtlång tid.– För det andra växer skogensnabbt. På 70 år hinner manmed fem trädgenerationer, sägerLennart Ackzell.EN ANNAN SIDA av sammamynt är att Sverige och heladet nordiska skogsbruket fårdraghjälp av reformarbetet.– Vi jobbar för att lyfta familjeskogsbruketsom ett varumärke.I det ligger att människanpå landsbygden är viktigför att utveckla skogsbruket,vilket man ofta glömmer borti olika internationella sammanhang.Då är det bra attkunna lyfta fram Kina som ettbra exempel, säger LennartAckzell.28 VI SKOGSÄGARE 6/11

Första klass i skogen!Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen.Succéflisen!Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg. OBS! Dubbla huggskivor.Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: 134.000:-Kampanjen fortsätter:Pris nu: .........................119.900:- Extra kvistbrytare Dubbla huggskivor Justerbara knivar 3-25 mm Kraftiga fingerknivarNågra viktiga detaljersom bidrar till Farmi´svälkända fliskvalitet!Första klass i skogen!PALMS P680-11 11 ton/6,8 m. Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. Rek. ca.pris: 149.900:-.Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tonslastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med4WD hjälpdrift.Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.sePriser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.

Om skogen själv får välja...755 Hjulburen450 XL300 FG45755HV14 SkotarvagnFör mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se

Dan Glöde,skogsskötselchefpå Mellanskog.Foto: Pär FornlingRedskap & maskiner för Dig som inte bara nöjer Digmed ett lågt pris! Beställ broschyr och läs mera.®K • T • S HuggarvagnI förra tidningen presenteradeClaes Friestips om skogsskötsel.Han har nu lämnat överstafettpinnen till DanGlöde, skogsskötselchef iMellanskog. Bejaka beprövad kunskap.Det finns vetenskapligt belagdoch praktiskt prövad kunskapom hur man säkrast sköterskogen så den växer bra ochkan användas till värdefulltvirke. Tyvärr upplevs sällandessa väl underbyggda råd likalockande att läsa om som nyaoprövade och radikala förslag.Oliktänkande forskare ochskogliga nytänkare har en viktigroll att fylla och kan drivautvecklingen framåt. Konventionenmår bra av att få sinaargument ifrågasatta. Men meddet långa liv träden har bör nyametoder utvärderas vetenskapligtoch praktiskt, innan tilllämpningi stor skala. Tillväxt och trygghet.Mitt främsta råd är därför attdu inriktar merparten av skötselnmot trygg tillväxt ochströvvänliga skogar. Räknamed att röja 2 gånger, sistagången vid 3–5 meters höjdoch ned till 1 500–2 000 stammarper hektar. Gallra förstagången när skogen är 12–13meter hög och sista gångeninnan den nått 22 meter. Föryngringsavverka,markberedoch plantera gran eller tall ellerlämna frötallar om marken passar.Dikesrensa och gödsla 10–15år innan föryngringsavverkningom du är intresserad avtillväxt och ekonomi. Bejaka lust och nyfikenhet.Det finns lust och nyfikenheti det som är nytt och annorlunda.Mitt tips är att bejakanyfikenheten genom att märkaupp små områden där du testaratt göra på något annat sätt än”trygghets- och tillväxtprogrammet”.Det ger en dimensionextra till besöken på dinfastighet. Egna försök.Är du tveksam till markberedning,beställ en extra kartongplantor, markera någraytor, och sätt plantorna i omarkbereddaytor bredvid plantor imarkberedda ytor. Är du intresseradav en ny metod för skyddmot snytbagge eller viltbete?Markera en startpunkt ochplantera varannan planta meddet nya skyddet. Besök ytornahöst och vår efter planteringoch dra dina egna slutsatser. Testa nya trädslag.En del av odlarglädjen är attdet växer bra. Att prova nyaträdslag som kanske växerbättre än tall och gran är spännande,men har sina risker. Småpartier av avvikande trädslagfår ofta mycket viltskador ochen del nya trädslag är rätt oprövadevad gäller klimat och lägei landet. Trots det kan det varaintressant att pröva några kartongermed nytt trädslag ochblanda med den ordinarie planteringen.Har du lämpliga områdenmed lågt vilttryck kan detpassa att pröva något lövträdslag.Genomtänkta konstruktionerAlla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar ärdragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilketinnebär färre sönderkörningar och lägre kostnader.Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschematack vare K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtagCentrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 20-sidiga broschyrS 7,0 t - S 5,4 m 74.900 Drift 57.765 Vårt fantastiska vridhus8,5 t - 5,3 m 93.150 Grävutr. 15.395passar även på10,0 t - 6,3 m 117.800 Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat,11,0 t - 6,7 m 134.560från12.90010,6 t Dubbelr. -6,3 m 128.840 Kranarna säljs naturligtvis även separat.®K • T • SK.T.S Kloär ettmycketkraftigtredskap föratt hanteravirke medfrontlastare/lastmaskin,lasta virkepå kärra,lyfta fram virke till vedcombi ochsågverk, hantera rör m.m.3 ton 12.800®K • T • S0,18 m 2 5.4900,21 m 2 5.995®K • T • SKloVi har även rotatorer och rotatorlänkar.®K • T • SInbyggdstyrkai skopanoch mycketstor volym!®K • T • STimmergripProffsgripar0,25 m 2 12.6400,30 m 2 15.9400,35 m 2 18.990UniversalskopaEn mycket prisvärdskopa försnö, spannmåloch gödselBredd Volym ca Viktmm med råge kg Pris1 500 0,70 m 3 162 3 7002 000 1,00 m 3 208 4 7002 300 1,20 m 3 236 5 600LättmaterialskopaAdapter®Priser från4.900Längre avstånd innebär bättrehållbarhet. Titta på andrafabrikat så ser Du skillnaden!Vridhuset är tillverkat i Sverigeav segstål. Vridhuset går i oljebadför bästa hållbarhet. Tittapå tändsticksasken så förstårDu hur kraftigt vridhuset är!®K • T • SAtt konstruera en stark ochvridstyv skopa kan tyckas varaenkelt. Det som gör en konstruktionstark är fackverk och”lådkonstruktioner” – allt somär rött på bilden. Titta påhur en vägbro i stål ärArmgripKomplett med grip, runtomsvänganderotator och slangar. Pris 15.900Svensktillverkadi Hardox ® & Domex ®SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA– I kundernas tjänst sedan 1951 –Tel 019-58 50 10 • E-post info@kts.seBesök vår hemsida www.kts.seDygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05Bredd Volym ca Viktmm med råge kg Pris1 500 1,12 m 3 315 6 1501 800 1,34 m 3 365 6 6002 000 1,49 m 3 400 7 1002 200 1,64 m 3 435 7 6002 400 1,79 m 3 470 9 5002 600 1,94 m 3 505 10 400konstruerad! Samma teknik använder K.T.S påalla skopor. Alla modeller med bultade fästen.Varför väljaK.T.S?2 års garantiFri frakt i hela Sverige!Leveransgaranti påreservdelar!ÅterköpsgarantiFaktura 20 dagar frånleveransIngen annan leverantörkan erbjuda lika braeller bättre vilkor till etttryggare maskinköp.K.T.S när kvaliteten ärviktigare än priset!På samtligaprisertillkommermoms.VI SKOGSÄGARE 6/11 31

JULMATPär-Ola medvildsvinensom blirriktigt tama.Fotografenhade fulltupp att fredasig från devänskapligtnyfiknadjuren.Täck skinkan medfolie.Det mest angenäma sättet att angripa problemenmed vildsvin är att äta upp dem. Julen är en utmärkttid att börja med uppdraget.Vi besökte en vildsvinsfarm, fick ett utmärkt receptpå julskinka och samlade ihop några andra inspireranderecept.Text & foto: Pär Fornlingllt började för knappa 30 år sedannär kompisen fick ett par vildsvin ibröllopspresent. Han var måttligtförtjust i gåvan och lät Pär-Ola Anderssonta hand om djuren.Det blev början på dagens vildsvinsfarm,utanför Vinslöv, med 300 slaktdjur om året.Dessutom styckar han vilt åt jägare somantingen kan få köttet i retur eller sälja detvidare via Skånska vilt, med 14 personeranställda.Det är förstås mycket vilt på julbordethemma hos Pär-Ola: vildsvinsskinka, älgköttbullar,gravad hjortfilé och leverpastejav viltsvin/hjortlever är några av läckerheterna.Han har flera tips för att tillaga vildsvin: Köttet är magert, därför gäller det attvara försiktig med temperaturen och intelåta det vara för länge i ugnen. Det är ingen fara att äta rött kött, förutsattatt det är kontrollerat. Det görs påalla viltslakterier och Pär-Ola råder allajägare som styckar själva att åtminstone tatrikinprov. Använd gärna spännande kryddor.Vitlök, örter och indisk tandorikryddningfungerar utmärkt.Det finns gott om recept på hemsidanwww.sjunkarod.com.Den blivande julskinkan. Köttet ärmagert och mörkare än vanligt fläsk.Den som inte jagar själv kan hittaen skinka i välsorterade affärer.Det finns kokad, rimmad och lättrökt.Skinkan på bilden är lättrökt.Ingredienser:½ dl farinsocker3 msk fransk senap, ½ msk koncentreradapelsinjuice, ½ msk stött rosmarinTillagning:Sätt ugnen på 175 grader. Se till att spetsenpå termometern kommer i skinkans tjockastedel. Täck skinkan med folie och sättugnen på 170 grader. När termometernvisar 60–62 grader är den klar.Låt skinkan svalna, ta bort nätet, griljeraeller glasera på vanligt sätt.Skinkan på bilden har glasering med örtsmak:Stick ner hela kryddnejlikor i skinkan,värm glaseringen i en kastrull, pensla skinkanflödigt och placera i ugnen, 225 grader i15–20 minuter.≤P≥ VI SKOGSÄGARE 6/11

Carina och Ulrika Brydling är tvåsystrar med många gemensamma intressen.De drev länge en krog i Åre, nu arbetarde med kocklandslaget och de harnyligen skrivit en bok tillsammans: Lagavilt från skog & sjö. Den är full av receptmed ingredienser från naturen, däriblandvildsvinsschnitzel:Ingredienser: 480 gram vildsvinsinnanlårskuret i fyra tjocka skivor, 4 skivor rökt skinka,4 skivor lagrad hårdost, 2 uppvispade ägg, 2 dlströbröd, smör, salt och peppar.Tillagning: Banka ut köttet mellan smörpapperså skivorna blir riktigt tunna. Täck varje skiva med skinka ochhårdost. Vik ihop, dubbelpanera och låt ligga i 10 minuter. Stek i smörpå medellåg värme i 4–5 minuter på vardera sidan. Salta och peppra.En ny hemsida frånJägareförbundet(www.viltmat.nu) harmassor av viltrecept.Däribland på viltfärsbollar:Ingredienser: 400 gramfärs av vildsvin, 80 gramparmaskinka, 2 schalottenlökar,1/2 tesked torkatrivet citronskal, salt ochpeppar.Boken ges utav bokförlaget Semicoch har 144 sidor.Den kostar kring 150kronor.Tillagning: Finhackaschalottenlöken och fräs Goda bollar.den i smör eller olja. Låtsvalna. Hacka skinkan fint och rör samman med resten av ingredienserna.Rulla cirka 16 bollar av färsen och stek dem.Det går förstås utmärktatt göra korv avvildsvinskött. Vår jaktreporterSture Markströmträffade jägaren AndreasJohansson och kom hemmed det här receptet. Eftersomdet är råa korvar måstede bli ordentligt genomstektavid tillagningen.Ett vilt inslagpå julbordet.En man som förstod attuppskatta vildsvin.Ingredienser: 1 kilovildsvinskött, 300 gram späckfrån tamgris, 1 glas torrt vittvin, någon meter grisfjälster, 15gram salt per kilo korvsmet,vitlök, svartpeppar, salvia,rosmarin, citron.Andreas Johansson fixar korvenhemma i lägenheten i Stockholm.Foto: Sture MarkströmTillagning: Frys kött+späckoch mal i köttkvarn. Tillsätt vin och lägg färsen i frysen (den ska hållaminusgrader vid stoppningen). Tillsätt kryddor: Mortla en vitlöksklyftamed 5 gram svartpeppar, 8 hackade blad av färsk salvia, en nyparosmarin, det rivna skalet av en halv citron och saltet. Skölj fjälstren ikallt vatten och stoppa dem löst på ett korvhorn.VI SKOGSÄGARE 6/11 33

TEKNIKEfter premiären på Elmiaför några år sedan ärebeaver färdig förmarknaden. Hittills finnsfyra maskiner i drift.Text: Pär Fornlingn av dem körs av Johan Dagmansom är skogsentreprenör och en avpersonerna bakom företaget somtillverkar maskinerna i Karlsborg.BÄVERN KAN användas i olika sammanhang,men framför allt visar denframfötterna i klena gallringar (träd kringtio centimeters diameter).Arbetssättet kan beskrivas i tre steg; Maskinen styrs med en fjärrkontrolloch träden fälls med en klipp som klararträd upp till 20 centimeter. Med hjälp av klippen läggs träden ien klämbanke. När det är fullt lass brukardet vara 8–25 stammar i banken. Lasset släpas ut till stickvägen ochtöms enkelt genom att öppna banken ochköra fram, kvar på marken ligger då en högmed klena stammar som plockas upp meden skotare.Maskinen är 1,38 meter bred och väger2,1 ton. Hydrauliken är relativt kraftig fören så liten maskin. Den är i nivå med enhyfsad jordbrukstraktor (96 liter i minuten/240bar).JOHAN DAGMAN räknar med att en ordinärskördare presterar dubbelt så mycket,men har också dubbla timkostnaden.– En fördel är att maskinen är bränslesnål.För att få ut virke motsvarande 10kubikmeter flis går det åt 2 liter dieselFullt lass med gallringsvirkei klämbanken.medan en stor maskin kanske kräver 14liter.Priset för maskinen är omkring 745 000kronor. Familjen Rottne har fått tillökning iform av en ny skördare. Den heter H11och är i klassen mellan den lilla H8 (2meter bred) och den lite större H14. I förstahand är den nya maskinen tänkt förstickvägsgående gallring, eller klenareslutavverkning. Beroende på utrustningkostar den 2,7–3 miljoner kronor.Den nya maskinen är 3,8meter bred och kan fåsmed sex eller fyra hjul.Den nya polarladdaren. Kyla och batterier är en påfrestantandekombination.Därför har Ctek utvecklat en batteriladdareför vinterbruk. Jämfört med den vanligamodellen är största skillnaden att laddspänningenär högre (15V) eftersom vinternleder till högre inre motstånd i batterierna.Dessutom är kablarna gjorda för att intebli stela av kylan.Jämfört med batteriladdare som är någraår gamla har tekniken utvecklats mycket.Genom laddning i flera steg ökar batterietslivslängd.Arbetstemperaturen för laddaren är -30–+50 grader. Priset är omkring 1 000 kronor. Att monteraen våg på kranenkan tyckasenkelt, men iGripen håller kollpå vikten.praktiken ärdet en del problem.Det ärinte tid attstanna upp ochlåta vågen arbetalugnt ochstilla. Kranenär alltid i rörelse.När den accelererarökar tyngden och när rörelsenbromsar in blir lasset momentalt lättare.John Deere har löst det med en metalltrådsom känner av sträckning. Intressetökar för att betala per vikt, vilket underlättarhanteringen, inte minst när det gällergrot till bioenergi.34 VI SKOGSÄGARE 6/11

MARKNAD1980:11ÖRE/KWHPÅ KORT SIKT är den enskilt störstafaktorn som påverkar priset, hur varm ellerkall vinter det blir. Det kan tyckasmärkligt men så är det. En temperaturförändringpå en grad innebär att energianvändningenminskar eller ökar med femprocent. När vi som under 2010 hade ettovanligt kallt år som kanske var fyra graderkallare än ett normalår ökade förbrukningenalltså med 20 procent.Mitt grundtips är att vintern inte blirlika kall igen men också att aktörerna i densvenska skogen har höjt förmågan attplocka fram bränsle ur skogen. Flera nyamaskiner är ute och systemen har trimmats.Vi har heller inte så många nybyggdapannor som startar i år. Allt sammantagetinnebär det att vi nog får en avstannandeprisutveckling och blir det varmt så sjunkerpriset. Mot detta talar att alla lager avbränsle tog slut i våras och att man intealltid hunnit lagra upp igen. Blir det kalltså blir priserna höga.PÅ LÄNGRE SIKT är den grundläggandetrenden fortsatt ökad efterfrågan.På sjuttiotalet använde vi drygt 40 TWhbiobränslen om året, i fjol använde vi alltså100 TWh mera. Det är en fantastiskutveckling men det finns mer fossila bränslenatt byta ut. Det finns tre marknader attväxa inom: uppvärmning, elproduktion ochdrivmedel.Uppvärmning är bioenergins huvudmarknad,där klarar vi redan ungefär tvåtredjedelar av det svenska värmebehovetmen det finns en hel del kvar att göra. InomI den här krönikan analyserar Gustav Melin,vd för Svebio, marknaden för bioenergi.Slutsatsen är att volymerna ökar, menprisökningen bromsar in.industrin finns det omkring 12 TWh oljeuppvärmningatt ersätta med pellets ellerflis. Konvertering är mycket lönsam meddagens höga oljepriser. Dessutom höjdeskoldioxidskatten den 1 januari och den höjsigen den 1 januari 2015.Fjärrvärmen är nästan färdigkonverteradmen det finns en del kol att byta ut i Stockholmsområdetoch på sikt kommer vi attfasa ut gaskraftvärmeverken i Malmö ochGöteborg. Det ger några TWh ytterligare.DESSUTOM TROR JAG att folk kommeratt märka att de köper elvärme när detär som kallast och dyrast. Med fräschapellets- och braskaminer som ser ut somen möbel i vardagsrummet kommer fleratt satsa på att kapa elvärmetopparna.Sedan har vi elcertifikatsystemet somgör att vi kommer att producera ytterligare5 TWh biokraft före år 2020.Drivmedel från cellulosa har börjat tillverkaspå några industrier.Utvecklingen är i första stadiet men därkommer det att hända mycket.TRENDEN ÄR alltså solklar, vi kommeratt använda mer biobränslen och utvecklingenpå Europamarknaden och globaltförstärker den svenska bilden. Däremotinnebär inte den ökade efterfrågan i detlånga perspektivet att priserna kommer attstiga.Svebio (Svenska bioenergiföreningen)upprepar alltid att det är långt kvar till attPROGNOS 2011:21,4ÖRE/KWHToppen nådd för flisprisetag har blivit ombedd att göra enmarknadsbedömning inom bioenergiområdet.Det är en intressant uppgift.Att förutspå prisutvecklingen påträdbränsle är naturligtvis inte möjligtmen vi kan fundera lite på de olika trenderoch faktorer som påverkar prisutvecklingenpå biobränsle.Under år 2010 ökade bioenergianvändningeni Sverige med 11 procent upp till141 TWh. Det är den kraftigaste ökningennågonsin från ett år till ett annat och motsvararen ökad användning med 6,4 miljonerskogskubikmeter.De två senaste årens kalla vintrar medGrenar och topparökad bränsleanvändning har gett kraftiga(grot) tas tillvaraprisuppgångar på flis vid värmeverken (seefter avverkningarna,kurvan ovan).flisas och levereras tillvärmeverken.Foto: Pär Fornlingbiobränslepotentialen är uppnådd. Vi menaratt vi hållbart kan få fram 250 TWhbiobränslen i Sverige.POTENTIALEN FINNS i bättre skogsskötsel,röjning och gallring, ökad avverkning,att utnyttja en del av stubbarna tillbränsle och att ta till vara grot på fler platseri landet. En stor potential finns ocksåinom jordbruket, framför allt från halmoch salix.Så snart volymerna av de nya sortimentenblir stora så brukar kostnaden falla. Närvolymerna ökar är det också lönsamt attgöra infrastrukturinvesteringar som gör attman kan frakta biobränslen längre sträckortill låga kostnader.VI HÖR OFTA att det är brist på biomassaglobalt, så är det inte.Priserna kommer att pendla upp och ner.Höga priser driver investeringar i ny produktionoch låga priser driver på konverteringarnabort från fossilsamhället. Observeraatt höga bränslepriser inte ärsynonymt med att skogsägarensom levererarbränsle får bra betalt. Utmaningenför företagen äratt hålla låga logistik- ochfraktkostnader och producerarationellt så att tillräckligtmed pengar bliröver till skogsägaren så attbranschen tjänar pengar ialla led.Kurvan visar prisutvecklingenförflis vid värmeverket,öre per kWh.GustavMelinVd förSvebio.36 VI SKOGSÄGARE 6/11

Moelven räknarmed minusEfter 9 månader redovisarMoelven ett rörelseresultat på14 miljoner konor (278). Dethar successivt blivit sämreunder året och för tredje kvartaletblev det minus 15miljoner norska kronor.Koncernchef Hans Rindalbedömeratt företaget har en krävandetid framför sig, men räknarmed ett positivt resultat förhela koncernen under detfjärde kvartalet.– Det kommer dock inte attväga upp mot de förluster vihaft hittills och vi förväntar osstyvärr ett negativt resultat förhela året, säger han.Billeruds nya tankarBillerud planerar för en nyfabrik i Skärblacka. Där skaskogsrester bli grön olja ochpå sikt fordonsbränsle. Bolagethar sökt EU-bidrag till investeringen.– Går allt som på räls, börjarvi bygga fabriken 2013 ochproducerar första oljan under2015, säger Anders Snell,affärsutvecklare hos Billerud,till Folkbladet.Oljan ska i ett första steg användasi oljekraftverk, däreftervill företaget använda dengröna oljan till fordonsbränsle.Setra säljerskog i norrNär träkoncernen Setraköpte Rolfs såg i Kalix förnågra år sedan följde en hel delskog med på köpet. Totalt ärdet 2 270 hektar i Norrbottensom företaget nu säljer.– Vi ska inte vara skogsägare.Det ligger inte i vår affärsidé,säger vd Börje Bengtsson tillDagens Industri.Pengarna från försäljningen skainvesteras i sågverk, i förstahand för att utöka produktionenvid Skinnskatteberg.Ny i HusqvarnaHusqvarna lanserarytterligare ett varumärke tillvåren. Det är McCulloch. Måletär att göra det till ett premiummärkeför trädgårdsprodukterpå gör-det-själv-marknaden.Produktsortimentet kommertill en början att bestå avmotor sågar, gräsklippare,åkgräs klippare och häcksaxar.Trähusbyggandet i Sverigefortsätter att minska,vilket är dåliga nyheterför sågverken.Text & foto: Pär Fornlingyggandet har avgörandebetydelse för efterfråganpå sågade trävaror. Inför 2012ser det inte ljust ut.Enligt Trähusbarometern ärbedömningen att det nästa årkommer att påbörjas 5 500småhus.Det är en ytterligare nedskrivningfrån den dystra prognoseni augusti.Det senaste norskatillskottet för Södra ärsågverket RomerikeTrelast. – Vi har en långsiktig ambitionmed förvärvet och detstärker vår närvaro på en avvärldens bästa virkesmarknader,säger Leif Brodén, Södraskoncernchef.Romerike ligger fyra milfrån Oslo, nära Gardemoensflygplats. Företaget har 35 anställda,sågar 60 000 kubikmeteroch omsätter 110 miljonernorska kronor.Det reses inte såmånga takstolar.BAROMETERN görs avTMF, Trä- och Möbelföretagen.– Trähusindustrins orderingångär en rätt säker indikatorpå framtida byggande ochorderingången har minskat med36 procent i år. Vi har enväxande brist på bostäder i landetoch fortsätter nyproduktionenatt minska skjuter vi ettackumulerande problem framföross, säger Leif G Gustafsson,vd på TMF, i en kommentar.Det är lika illa runt om i världen.I USA dröjer uppgången.I England, som är denviktigaste exportmarknadenför sågverken, tillkommer300 000 hushåll om året,men det byggs bara 20 000bostäder.För att parera marknadenbromsar industrin. Exempelvishar Setra minskatgransågningen med 20 procent,vilket berör anläggningarnaHasselfors, Hebyoch Färila.SÖDRA STÄNGER flerasågverk under en vecka ochstoppar produktionen underRomerikei Norgehar nusvenskaägare.I anläggningen ingår ocksåett hyvleri och tryckimpregnering.Säljare är Romeriks Almenningeneoch Viken Skog.Tanken är att vidareutvecklaRomerike till ett center förSödra Timber och Södra Interiöri Norge.I Södras växande norskaverksamhet ingår dessutom tvåmassabruk, Södra Interiör medflera anläggningar och husförsäljninggenom Trivselhus.Södra skog har fyra personeranställda i Norge som arbetarmed virkesförsörjning.700600500400300200Minskad orderingångOrderingång förträhus i miljoner SEK.20102011Källa: Trähusbarometernjul och nyårshelgen. Martinsonsminskar produktionen avsågade trävaror med 30 000kubikmeter. M-real har inte lyckatshitta köpare till Alizay bruki Frankrike och Gohrsmühlebruk i Tyskland. I stället blirdet nedläggning för fabriken,som har ungefär 330 anställda.I dag uppgår förlusternatill runt tre miljoner euro permånad. Setra redovisar ettknappt överskott i rörelsenmed 1 miljon kronor (204)för perioden januari–september.– De nordafrikanskamarknaderna utgör ett positivtundantag för den annarsmycket svaga efterfrågan,säger koncernchef BörjeBengtsson.VI SKOGSÄGARE 6/11 37

Välj en boksom julklapp!En väldokumenterad bok om enfamilj som fortsätter fascinera.AftonbladetFamiljen KennedyFamiljen Kennedy är detnärmaste en kungafamilj somrepubliken USA någonsinhaft. Triumfer, tragedier ochskandaler har avlöst varandraunder åren men deras lyskrafthar bara blivit större. Medbörjan i det fattiga Irlandunder mitten av 1800-taletberättar journalisten LennartPehrson historien om endynasti som kommit attpersonifiera den amerikanskadrömmen.Familjen KennedyEn amerikansk dynastiLennart Pehrson | Ill i s/v384 sidVän med fiendenBrittiska Norah Briscoelämnar sin son hos en familjpå den tyska landsbygden.Där växer lille Paul upp, hanlängtar efter att få kämpa förTyskland och dö hjältedödenför führern. Men 1945skickas han tillbaka till ettkrigshärjat England. Till ettland han inte längre minns,till ett språk han glömt bortoch till en mor han intekänner. Vän med fienden ären självupplevd skildring avett barns upplevelser underandra världskriget.Vän med fiendenPaul BriscoeÖvers: Claes Göran GreenIll i s/v | 221 sidWWW.HISTORISKAMEDIA.SEDe svenska skogsägarnaförväntar sig sämre tider,främst med anledning avlägre priser på timmeroch massa. Med den egnalönsamheten är man dockrekordnöjd. Det visar årets Skogsbarometer,som görs på uppdrag avLRF Konsult, Swedbank ochSparbankerna.Hela 69 procent av skogsägarnaär tillfreds med lönsamheteni skogsbruket, vilket ären liten ökning från förra åretsrekordnotering.– Förväntan på framtiden ärinte lika god, då det kommerSödras rörelseresultat förårets första nio månader blev879 miljoner kronor (1 994 åretinnan).För sågverken är det tufft, menmassamarknaden präglades av enfortsatt bra prisnivå, i historiskjämförelse. En viss nedgång ipriset mätt i dollar underperioden kompenseradesav endollarförstärkninggentemot kronan.Ackumulerat snittpris uppgickunder årets tre första kvartal till983 dollar per ton för blektNorra Skogsägarna redovisarett positivt delårsresultat förrörelsen med 2,2 miljoner konor(52,5).Efter de finansiella posterna blevdet däremot minus 6,6 miljonerkronor (54,3).Mindre papper Leveranserna av tidningspapperfrån europeiskatillverkare hade i höstasminskat med 7,5 procent.Magasinspapper backade 3,5procent.tydliga signaler om lägre priserpå timmer och massa, sägerMagnus Hammar, Swedbank.Här är några resultat: De flesta skogsägare haringa lån på sin skog. Färre avverkade skog under2011 än 2010, från 50 till44 procent. Skogsägarna tror på sjunkandemassa- och timmerpriser. 52 procent menar att jakt,rekreation och känslan av attäga skog är det som är den viktigastefaktorn för att ägaskog. Färre planerar att överlåtasin skog, endast 13 procent avskogsägarna uppger att de kommeratt sälja sin fastighet.barrsulfatmassa och till 853 dollarper ton för lövmassa.– Under sista kvartalet trimmarvi in Värösågen samtidigt som vistartar upp textilmassaproduktionen.– Inför nästa år ser vi enfortsatt svag Europamarknadmen parerat av en stark asiatiskutveckling. Vi ser ävenför första gången pålänge en viss ljusningpå den nordamerikanskamarknaden, förutserkoncernchef Leif Brodén.Norras kärnverksamhet på plus– Det beror främst på att föreningenbetalar en konkurrenskraftigränta på medlemmarnas inlåningskontonoch att differensen mellanföreningens in- och utlåning harblivit mindre gynnsam, förklarar vdPär Lärkeryd.Sveaskog backade Under årets första niomånader minskade Sveaskogsförsäljning av skogsråvara meddrygt sju procent.Omsättningen uppgick till drygtfem miljarder och vinsten blev751 miljoner kronor (983).Skogens bästakunskapskällawww.kunskapdirekt.se38 VI SKOGSÄGARE 6/11

Prenumerera nu! Erbjudandekod: 052212Tidningen ges ut avTelefon: Ange kampanjkodenKampanjkod: 052163

UTBILDNINGDan Ärleskog rengör motorsågen.Jalle Carlsson instruerar Jimmy Danielssonom fäll- och riktskär.Hampus Konradsson fyller tanken.Eleverna som läser skog på naturbruksgymnasierna ärnöjda och kan närmast garanteras jobb efter utbildningen.Ändå minskar antalet sökande.Text & foto: Mats Hannerzscar Ljungberg får godkänt påfällskäret. Säkra hörnet sitter därdet ska, och nu kommer trädet attfalla åt rätt håll. Instruktionerna får hanvia radio in i hjälmens hörlurar från lärarenJalle Carlsson.Vi Skogsägare besöker Helgesbo närårskurs ett genomför en av sina första motorsågsövningar.Det är mycket som skaläras in och säkerheten är naturligtvis ifokus.PÅ ÖVNINGSSTATIONEN för fällningkan tidningens utsände konstatera attinstruktionerna har förändrats sedan hanlärde sig motorsågen för 30 år sedan.– Nu sparar vi alltid ”det säkra hörnet”i fällskäret, säger Jalle.– Då står trädet stadigt även om brytmåneninte blir perfekt. Det går att avbrytaoch göra om fällningen högre upp efterstammen. HelgesboHelgesbogymnasiet, några mil från Kalmar,tog emot sina första elever 1961, och harhaft flera olika huvudmän. I dag är Hushållningssällskapetansvariga efter köpet avskolan och dess egendomar (drygt 500hektar).Det är en entusiastisk skara elever Jallehar med sig den soliga höstdagen vid en avlandets naturbruksgymnasier för skogsbruk.Under fikarasten passar vi på attfråga om elevernas förväntningar för framtiden.Och de är höga!Ingen i gruppen tvekar om att de kommeratt jobba med skogsbruk efter utbildningen.Alla har också egen erfarenhet av skogsarbeteoch maskiner. Och ingen har någrainvändningar mot lön och ensamarbete.– Våra elever vet vad de vill, konstaterarJalle.VAD ÄR DET DÅ som lockar med skogen?Oscar Ljungberg från Emmaboda fårfrågan när han stängt av motorsågen efterfällövningen.– Jag tror på skogen. Jag kommer garanteratatt jobba med skogsarbete om någraFortsättning nästa uppslagSkolan har tre huvudsakliga inriktningar:skog/maskin, skog/jakt och djur medhundprofil. På Helgesbo blir elevernautbildade skotarförarare, och man samarbetarockså med naturbruksskolan i StoraSegerstad för skördarutbildning.Victor Åberg-Davidssonkvistar.40 VI SKOGSÄGARE 6/11

1618198717131514 410119 2122120Härkan du läsaskogsinriktningen1. Berga2. Blekinge3. Burträsk4. Helgesbo5. Jälla6. Kalix7. Kvinnersta8. Ljusdal9. Osby10. Plönninge11. Ryssby12. Skedome13. Sparresäter14. Stora Segerstad15. Svenljunga16. Södra Viken17. Vreta-Västerby513618. Åsbygden19. Älvdalen20. Ökna21. ÖsbyFikapaus imotorsågsövningen.FramtidsbranschSug efter maskinförare En analys visar att skogsbruket behöver 400–550 maskinförareom året för att täcka upp för pensionsavgångar och andraavhopp.Det innebär problem med att få fram förare.I dag går ungefär 300 elever om året igenom den skogligainriktningen på naturbruksprogrammen. Många, men långt ifrånalla, fortsätter som maskinförare.– Skogen är definitivt en framtidsbransch, säger Björn Jonassonpå Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA).Han arbetar med kampanjer för att komma till rätta medbranschens rekryteringsproblem.Det har varit problem med att skaffa nödvändigapraktikplatser till eleverna. I år erbjuds därför företagen,genom SLA, en ersättning på 5 000 kronor per veckaför tio veckor maskinpraktik, och 1 000 kronor för tvåveckor manuellt skogsarbete.– Målet är att öka antalet elever till 500 om året, sägerBjörn Jonasson. Det är också viktigt att intresset är stort så attskolorna kan göra ett urval.I en studie som SYN (Skogsbrukets Yrkesnämnd) har genomförtkonstateras att andelen kvinnor är låg på utbildningarna (2–6procent) och att skogseleverna helst vill bo på landet.– Det är ju på landsbygden vi behöver arbetskraften, så det ärganska naturligt att vi fokuserar vår rekrytering på dem som bordär, säger Björn Jonasson.– Det är bättre att vattna där det växer! Men vi har självklartsom mål att öka mångfalden, andelen kvinnor och elever frånstörre städer också.VI SKOGSÄGARE 6/11 41

Fortsättning:Jobb på direktenUTBILDNINGår. Därefter kanske det blir någon högskoleutbildning.Hampus Konradsson från Målilla serfram mot att bli färdigutbildad maskinförare.Hans bakgrund är ganska typisk.Pappa gick utbildningen på Helgesbo ochhan har själv kört skogsmaskin tillsammansmed en kusin. Om tio år är han övertygadom att han fortfarande kör maskin.– Arbetsmarknaden är jättebra, sägerhan.– Jag har faktiskt redan börjat ströjobbasom maskinförare.Jimmy Danielsson från Virserum ärinne på samma linje.– Jag kommer att köra maskin!Från vänster: PatrikJonsson, JoelKlingstedt, lärarenSven-Allan Törnqvistoch JohannesKarebrant mätervirkestravar.JALLE BEKRÄFTAR elevernas förväntningarpå arbetsmarknaden.I dag är det ett skriande behov av arbetskrafti skogsbruket. Entreprenörerna sliteri eleverna, och det händer att några hopparav och börjar jobba innan studenten.– Våra elever är klara för att börja jobbadirekt efter utbildningen, säger han.– En färsk student kör i och för sig barapå 60–65 procent av kapaciteten hos erfarnamaskinförare, men efter ett halvårbakom spakarna brukar de vara uppe i fullproduktion.Men ansökningarna till naturbruksgymnasietsskogsinriktning har minskat ochkommer att fortsätta att minska.– Det finns flera förklaringar, sägerMikael Rissvik.HAN ÄR UTBILDNINGSANSVARIGpå Hushållningssällskapet som äger Helgesbogymnasietoch tre andra naturbruksgymnasier.– Den nya gymnasiereformen där mangjorde en uppdelning i yrkesprogram ochhögskoleförberedande program gjorde attvi tappade ungefär 10 procent sökande tillnaturbruksgymnasierna.– Tyvärr har inte informationen gått framatt det går att välja till kurser så att utbildningenger högskolebehörighet.En viktig förklaring är också minskadeelevkullar.Dagens gymnasister är födda i mitten av1990-talet när barnafödandet var lågt iSverige. Varje år minskar kullarna med6–7 procent, men efter 2014 kommer detatt vända uppåt igen. Tips för surfarenwww.dra.se, www.naturbruk.seGrepp och bärighet från världensledande tillverkare av slirskydd.SKOGSGRIP130SUPERSTUD130TSPIGGELINFLEXMEGASTUD160TSTERRAROCKYGROUZERTXLGUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com42VI SKOGSÄGARE 6/11

Fantastiskabilder från förr!Unika bilder!189:–Succén fortsätter! Nu har äntligen den femteboken med svenska folkets egna bilder kommit.NYBOK!Livet på landet förr– Älskade djur på gårdenBoksuccén med unika fotografi er från tidningenLands läsare fortsätter. Den femte boken iserien är tillägnad gårdens alla underbara djur.Boken Livet på landet förr – Älskade djur pågården bjuder på en härlig bildkavalkad av djuroch människor från hela 1900-talet.TIPS! Beställ alla fem böcker på en gång och spara 250 kr.Del 1: Läsarnas egna bilderDel 2: Fester & högtiderDel 3: Arbete & hantverkDel 4: Från Lappland till SkånePå www.mediahyllan.se finns samtliga delar i bokserien att köpa var för sig.SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.seJA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.)st NYHET! Livet på landet förr, del 5Älskade djur på gården à 189 krArt.nr: 2293 0000st Livet på landet förrPaketpris del 1+2 à 349 krArt.nr: 6027 0000st Livet på landet förrPaketpris del 1+2+3 à 479 krArt.nr: 6032 0000st Livet på landet förrPaketpris del 1+2+3+4 à 599 krArt.nr: 6033 0000st Livet på landet förrPaketpris del 4+5 à 349 krArt.nr: 6055 0000st Livet på landet förrPaketpris del 1+2+3+4+5 à 699 krArt.nr: 6054 0000TIPS! Beställ snabbt & enkeltwww.mediahyllan.seWebbshoppen föralla dina intressen!Frankeras ejMediahyllanbetalar portotNamnAdressPostadressTelefonGenom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden.E-postMobilErbjudandet gäller t.o.m. 31 december2011 eller så långt lagret räcker, endastinom Sverige. LRF Media AB lagrarkunduppgifter för att kunna fullgörakundrelationer och lämna förmånligaerbjudanden om egna och andras produkter.För kontroll, rättelse eller anmälan om spärrav personuppgifter kontakta LRF Media AB,Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06.kundservice@mediahyllan.setel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99Svarspost205 180 69685 20 Torsby

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.seIII— —HelautomatiskVedhantering!NYHET!LotinWWW.LOTIN.SE 0380-261 64VedprocessorSnabb - Säker - Effektiv1m 3 /minNy knivdesignoch nytt längdregleringssystemNy effektiv utmatningstransportörLågt effektbehovPassar alla traktorerVEDELDAREKenjonugnen halverar dinvedförbrukning.Passar till alla pannor.Mer info ring 0621-107 55Besök oss påwww.kenjonugnen.seFlexibelt maskinkoncept för skonsamtskogsbruk. Nu även med 100 hk motor!Tel 0565-920 90info@pergonova.sewww.pergonova.seÄven lämpligför sågytorLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköterresten. Matar in, kapar/klyver och lastar.Allt medan du lägger på ny långvedFör broschyro informationDahlberg Maskin ABTel 0612-503 62SkogsplantorGran, tall, lärk m mplantering, markberedningo röjning070-3991826spar annonsenInfo och video påwww.lotico.seProffsverktyg från PellencSelion stångsåg passar tillmycket inom skogsbruket. Attröja i rätt tempo, göra bra stamval,bra stamkvistning, intestressad av sågen. Röja utmedåkerkanter o beten, göra körvägarför lastbil o sko- t are.Toppa tallar och lövträdtill viltbetningsmat.I röjningar med långagångavstånd är denna elröjsågatt föredra. Kraftfulltlitiumjon-batteri med långdriftstid.Tel. +46 (0)414-242 60EN INVESTERING I RÄTT OCHROBUSTA VERKTYG ÅNGRARDU ALDRIG!StångsågLängder:1.30, 2.0 och3.0 meter.Avgas-,buller- ochvibrationsfri!CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053Vedprocessorn för grävmaskin.Snabbt & enkelt utan arbete !En investering som betalar sig snabbt.Ring för en demo hos oss !44VI SKOGSÄGARE 6/11

MotorsågskampanjDolmar 5105H Proffssåg 50cc 3,8 hkinkl handtagsvärmare NU 6 495:-Dolmar röjsåg 45 cc 3,1 hk NU 6 995:-Dolmar 420C farmarsåg 2,8 hk,vevhus i magnesium.Endast 4 kg! NU 3 995:-HVA 346PG E-tech NU 7 995:-HVA 355fxt NU 9 495:-0511-540 19www.sibro.sePris från 42 300:-Moms och frakt tillkommerNär du vill fiska, ta reda påvilka regler somgäller innan dukastar ut reven.Lär dig mer om Allemansrättenwww.naturvardsverket.seVedmaskiner från Morapw-klyven- gedigen kvalitet12.235:- inkl. moms. Fyrskär ingår!Se hela vårt sortiment på: www.perwikstrand.seDössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80HydraulvinschVäxellådaVäxellåda med upp, nerväxling ellerenbart som vändlåda till t ex såverkfläktar, vattenpumpar, generatorerm m upp till 100 kW.HydraulikHydraulikDragkraft 1400/1700/2200 kp.Manuell och radiostyrd.Enkel montering på alla kranar.HydraulsystemPump med växellåda.Slangsatser och tankar.Kugghjuls- och kolvpumpar.Flöde upp till 240 l/min.Ergo el prop spak med inbyggdKranventiler förstärkare, kan manuella ersättaservohydrauliska andra spakar. ellerelproportional.El kranventilKylare max flöde och 80L filter. Slang och kopplingar.med ställbara chockerTel 0381-710 10 | www.weimer.seTräbearbetningDUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.PLAN- & RIKTHYVLAR5.596:-DUAB PT310Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktionvid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och godstabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling förgod sikt och åtkomlighet. Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjdenpå planbordet. Anhållet för rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftigstålkonstruktion för god stabilitet.Tekniska Data:PlanhyvelMotor 400 V 2,2kW/3 hkMax Hyvelbredd 305 mmKutterdiameter 70 mmMax Hyvelhöjd 200 mmVarvtal kutter 5000 rpmMax Hyveldjup 3 mmHyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Bordsstorlek 605x330 mmMatningshastighet 7m/minDimensioner & viktSpånstos 100 mmMått (lxbxh) 1300x565x750 mmRikthyvelVikt 175 kgMax Hyvelbredd 310 mmVikt med emballage 223 kgMax Hyveldjup 3 mmBordsstorlek 1205x312 mm9.596:-DUAB ML394Q med långhålsborrsbordDUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl styckesomserieproduktion med vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kuttermed finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd och nödstopp.Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.Tekniska data:PlanhyvelDimensionerMotor 400 V 3 kW/4 hkMax hyvelbredd 410 mmoch viktVarvtal motor 2 860 rpmMax hyvelhöjd 220 mmMått (lxbxh)Kutterdiameter 95 mmMax hyveldjup 5 mm1600x890x890Varvtal kutter 4000 rpmBordsstorlek 750x410 mmmmAntal hyvelstål 4 st 410x30x3 mm LånghålsborrsaggregatFörpackningsstorlek(lxbxh)Diameter matningsrullar 40 mm Chuckkapacitet 16 mmMatningshastighet 8 m/minut Slaglängd ut/in 130 mm1680x770x1070Spånstos 100 mmSlaglängdmmRikthyvelHöger/Vänster 170 mmVikt 440 kg 17.596:-Max hyvelbredd 410 mmHöj/Sänkbart 130 mmVikt medMax hyveldjup 5 mmMått 460x200 mmemballage 530 kgBordsstorlek 1600x440 mmDUAB ML392BDUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord (riktbord ochplanbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål.Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderadmm-skala. Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).Tekniska data:Max planhöjd 180 mmMotor 400 V 2,2 kW/3 hkMax hyvlingsdjup 5 mmRiktbord 1050x250 mmMax arbetsbredd 250 mmPlanbord 600x250 mmMått (lxbxh) 1085x485x820 mmVarvtal kutter 4000 rpmFörpackningsstorlek (lxbxh)Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm1150x530x950 mmKutterdiameter 75 mmVikt 148 kgMatarvalsdiameter 32 mmMatningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- ochRikthyvlar - besök vår hemsida! 5.196:-Precisioncirkelsåg TS 250Precisioncirkelsåg industrimodell, meddragfunktion för klinga. Bordet är avgjutjärn med spår för geringsutrustning.Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar.Justerbord av aluminiumprofiler. Bordet ärförsett med teleskoparm. Sågen levereraskomplett med justerbord, teleskoparm, klyvanhållmed mm-skala och geringsanhållenligt bild. 250 mm HM-klinga ingår. Stativav kraftig lakerad stålplåt. Passar proffssom amatör.Tekniska data:Motor 400V 2,5 kWDiameter klinga 250 mmHastighet klinga 4000 rpmMax sågdjup 45/90° 42/80 mmKlingan justerbar 250 mm, längdledSlaglängd justerbord 1250 mmBordshöjd (Arbetshöjd)900 mmSpånstos 100 mmMått huvudbord800x520mmMått förlängningsbord800x320mmMått justerbord600x410mmVikt 169 kgFraktfritt!Fraktfritt!7.196:-Bordcirkelsåg TS250RCDenna innovativa bordssåg har designats för att förse den avanceradehemmafixaren, skolor, möbelsnickaren och liknande meden precis och mångsidig såg i ett kompakt utförande. Maskinen ärutrustad med flera finesser som normalt bara återfinns på mycketdyrare maskiner utan att därför dra ner på kvalité och flexibilitet.Bordet är tillverkat av fint slipad gjutjärn som förser maskinen medden vikt och styvhet som behövs för att uppnå högst precisioni arbetet. Sågen har en imponerande kapacitet på hela 80 mm isågdjup vid 90 graders snitt vilket är ledande inom sin klass avsågar. Det integrerade justerbordet av aluminium har en slaglängdpå 610 mm. Klyvanhållet som löper på en kraftig masssivstålstång för högtsta precision är utrustat med mikrojusteringför precis inställning av anhållet. Med hjälp av det medföljandeförlängningsbordet i plåt så kan man uppnå en maximal klyvbreddpå hela 600 mm. I och med att sågen drivs av en 2 hästkraftersinduktionsmotor så går den väldigt tyst. Maskinen är tillverkad ikraftigt svetsad stålkonstruktion för att vidhålla högsta stabilitet.En storsäljare från DUABTekniska data:Motor 230V 2 HpDiameter klinga 254 mmHastighet klinga 4060 rpmMax sågdjup 45/90° 54/80 mmBordshöjd (Arbetshöjd) 960 mmSlaglängd justerbord 610 mmSpånstos 100 mmMått huvudbord 650x350mmMått förlängningsbord 650x270mm5.280:-Mått justerbord 1000x220mmVikt 110 kgFraktfritt!Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!BANDSÅGARFraktfritt!KOMBIMASKINERSödra vägen 3, MönsteråsOrdertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30Besök oss på internet: www.duabhuset.seMed reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!Bandsåg DUAB HBS400Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodellsom passar de flesta behov.Stabilt utförande, kraftig svetsadstålkonstruktion. Välbalanseradegummibelagda aluminiumgjutna hjulmed dammtäta kullager. Sågbordi gjutjärn som är geringsbart 45°.Kraftig anhåll med stabil låsning.Bandsågen är utrustad med rejälbladstyrningsanordningför stabil styrningav sågbladet.Tekniska data:Motor 400 V 1,5 kW/2 hkMax Såghöjd 200 mmMax sågdjup 375 mmLängd sågblad 2950 mmHjuldiameter 400 mmSågbord geringsbart 45°Bordsstorlek 500x395 mmTotalhöjd 1760 mmVikt 137 kgTekniska data:Plan & RikthyvelMotor 2,2 kW 3-fas 400 VoltHyvel bredd 250 mmPlanhöjd 180 mmRiktbord 1050x250 mmPlanbord 600x250 mmMatningshastighet 8 m/minVarvtal kutter 4000 rpmHyvelstål antal 3 stKutterdiameter 75 mmKöp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kanmaskiner och ger teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagningav utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar,vilket borgar för god service även efter köp.Matarvalsdiameter 32 mmMax Hyvlingsdjup 2,5 mmSågMotor 3,0 kW 3-fas 400 VoltVarvtal 4050 rpmSågdjup 90° 65 mmSågdjup 45° 45 mmKlinga diameter 250 mmBordsstorlek 1200x840(1080) mmSlaglängd justerbord 1400 mmSamtliga maskiner frånDUAB levereras medgällande CE-normer!Vi lovar dig en prisvärd investering!FräsMotor 3,0 kW 3-fas 400 VoltVarvtal 3500/5500/7000 rpmSpindel diameter 30 mmVertikal rörelse spindel 130 mmMax verktygsstorlek diameter140 mmMax verktygsstorlek höjd 100 mmLånghålsborrsbordChuckkapacitet 16 mmBordsstorlek 160x368 mmProduktkatalog 2012!Beställ eller ladda hem den29,900:-22.900:-Bandsåg DUAB BAS 35014” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passarBandsåg DUAB BAS 470de flesta behov. Stabilt utförande med kraftigsvetsad stålkonstruktion. VälbalanseradeEn proffssåg med välbalanserade gummi belagdabandsågshjul i aluminium som är försedda medgummibelagda hjul i aluminium med dammtätakullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbartdammtäta kullager. Levereras komplett medstabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.45°. Rejäla bladstyrningar (kullager). Levererasmed geringsanhåll, klyvanhåll, stativ ochGeringsbart gjutjärnsbordmed microjustering.sågblad. Sågen är förseddUtsugningstos för spånsugmed 100 mm spånstossamt bladsträckningsindikering.för utsug.Tekniska data:Tekniska data:Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hkMotor 400 V 1,5 kW/2 hkMax såghöjd 165 mmMax såghöjd 285 mmMax sågdjup 345 mmMax sågdjup 400 mmLängd sågblad 2490 mmSågblad längd 3454 mmBladhastighet 2 st 440/900 m/minutBladhastighet 2 st 460/980 m/minHjuldiameter 350 mmHjuldiameter 465 mmSpånstos 100 mmSpånstos 2x100 mmSågbord geringsbart 45°Bordsstorlek 535x485 mmBordsstorlek 400x548 mmTotalhöjd 1710 mm 2.880:-Sågbord geringsbart 45°Totalhöjd 1880 mmVikt 70 kgVikt 146 kg7.600:-För fler modeller av Bandsågar- besök vår hemsida!DUAB C5-310Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvelsamt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrarför högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågenoch som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelbordenär tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion förbästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.Tekniska data:Matarvalsdiameter 40 mmFräsPlan & RikthyvelMax Hyvlingsdjup 2,5 mmMotor 3,0 kW 3-fas 400 VoltMotor 2,2 kW 3-fas 400 VoltSågVarvtal 3500/5500/7000 rpmHyvel bredd 310 mmMotor 3,0 kW 3-fas 400 VoltSpindel diameter 30 mmPlanhöjd 180 mmVarvtal 4050 rpmVertikal rörelse spindel 130 mmRiktbord 1285x310 mmSågdjup 90° 65 mmMax verktygsstorlek diameter 140 mm Slaglängd Höger/vänster 140 mmPlanbord 600x310 mmSågdjup 45° 45 mmMax verktygsstorlek höjd 100 mmMax rörelse upp/ner 80 mmMatningshastighet 8 m/minKlinga diameter 250 mmLånghålsborrsbordSpänning 400 VACVarvtal kutter 4000 rpmBordsstorlek 1200x840 (1080) mmChuckkapacitet 16 mmLjudnivå

SPARA PENGARGenom att välja rätt bränsle. Attvärma upp en villa som förbrukar25 000 kW timmar/år kostar:El40 000:-Olja27 500:-20 500:-FjärrvärmeVeto har mer än 50 års erfarenhet avbioenergi. Det självklara valet för digsom vill ha frihet att välja bränsle.VETOMAT 500 literVillabrännare för max 40 kWsom lämpar sig för allabiobränslen såsom flis, spån,briketter, pellets och torv.I en normalvilla räcker enpåfyllning 5 dygn under vinternmed pellets.Pellets13 750:-12 500:-BergvärmeFlis6 250:-Mer infowww.sp.seSTÖRSTpå begagnadefyrhjulingarFRITIDSDEPÅN ABE-post: info@messmide.seMultivagnen13.995:-inkl moms och fraktwww.fritidsdepan.se tel 060-12 55 77 fax 060-12 55 76Vallagatan 10, 854 60 SundsvallBehåll greppetoch hamna inte på glidBroddbult sats70 st Std brodd30 par BandlåsbultM 14x40 10/9 inkl mutter1558:- inkl fraktRenovering, Bandlås, BroddNya boggiband 400-750 mmVi är återförsäljareför Clark band.Ring för pris!messmide.seVednätsäckartill EUR pall, 40, 60 LPrisex: 40 L packlåda+1 000 nätsäck 3 200:-även storsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seVETO 88 000-11 000 literBrännaren med störrebränsleförråd.Effekter40-160 kW medkraftig matarskruvsom går att förlänga upp till4 m från förrådet. Matning medfjäderomrörare.VÄRMECENTRALERHelt kompletta 30 kW–8 MWSkydda gårdens mindrefordon och maskiner medsäkra dörrar från EAB.Tillverkas av varmförzinkatstål efter dina önskemåloch mått.Ring oss gärna ellergör din förfrågan viawww.eab.se333 33 SMÅLANDSSTENARTEL 0371-340 00 www.eab.seÅTERFÖRSÄLJARE:FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96LINDESBERG Lindesbergs VVS AB, 0581-836 40LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97SUNDSVALL K.A Driftteknik AB, 0696-303 50SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 0746GENERALAGENT I SVERIGEwww.energiteknik.netFördubbla kapacitetenSortera bort klena stockar och sälj dessaEn klen stock medeldiameter 8 cmkostar ca 240 kr/m 3 att upparbeta utan kapautomatkostar ca 147 kr/m 3 att upparbeta med kapautomatIdeal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m 3SorteringsarmarVi har också armartill andra fabrikatMönstersöktStocktransportörStegmataremed speciellstegutformningMarknadens endamatare som mataren stock i tagetklen som grovVedprocessorkapar dubbla längdenKapautomatkapar färdig längdPatentsöktLogcon Hortinorr abwww.logcon.se info@logcon.seVI SKOGSÄGARE 6/11

Vad sa dompå Rapporti går kväll?Det blir svårare att hängamed när man börjar höra litedåligt. Ring Hörsellinjen0771-888 000.www.horsellinjen.seHörselskadades Hörselskadades Riksförbund RiksförbundHJO-BULTENTel: 0142-422 000503-153 11Fax: 0142-422 01www.hjobulten.seEcosågen Twin 400 XLMobilt eller stationärt enmanssågverkInbyggt kantverk”Quattro”“Quattro”4 sågklingor4 Se Video på vår på hemsida vårwww.ecosagen.seNYA HEMSIDAwww.ecosagen.seTillbehör:Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbreddGrovsåg för övergrovt timmer, max 80 cmTel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.seTel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.seÅretsinvestering!”Få värdecheck”Gäller okt-dec 2011Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen,nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan! Stöd vårtarbete för atträdda skogenoch dess liv!Bli medlem eller skänk en gåva!Läs mer på:www.naturskyddsforeningen.seVEDSÄCKAR– Alltid till ett bra pris!Prisexempel:– 40 liter från 1.35 kr/st– 60 liter från 1.65 kr/st– 80 liter från 1.90 kr/st– 1 m 3 14.25 kr/stmin. 100 st– 1 m 3 12.15 kr/stmin. 200 st– 1,5 m 3 storsäck,ve ntilerad 99 kr/stERBJUDANDE30 st 1 m 3 EURvedsäck, 1 stsäckstativ:1.795:-Momsoch frakttillkommer.Tel 070-525 31 52, 0506-202 46www.vedmaskiner.seKVISTNINGSLYFT LUNNINGSKON Skogma Nordpost/Granngåden Rowanne TradingVI SKOGSÄGARE 6/1147

Svensktillverkad miniskotareEtt Sverigevart tredje år!TropikskogarnaförsvinnerRing oss vid köp av traktorer,maskiner eller griplastareSkopor, pallgafflar och kranbommarsäljes till fördelaktiga priser.Anders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuValmet och nyare JD-traktorer köpes kontantDemomaskin finns hemma - boka tid för visning!Östra Storgatan 24570 30 MariannelundVisa ditt stöd.Pg 90 1974-6Världsnaturfonden WWFwww.wwf.se, 08-624 74 00SKOGSFASTIGHETER SÖKESVi söker nya fastigheter i alla storlekar. Prisetpå skogsfastigheter Vi söker nya fastigheter har aldrig varit i alla så storlekar. högt som nu.Skånegårdar är är fristående fristående från från alla alla intresseorganisationerintresseorganisationeroch och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. bästa.Vi Vi marknadsför fastigheterna även även internationellt.Kontakta oss gärna för ett resonemang ochkostnadsfri värdeuppskattning.Peter OlssonMikael SjöbergSkogsmästareLantmästarepeter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se0705-54 24 49 076-768 81 13För öppna landskapnu även för uthyrning!Plan- och släntklippare- en av marknadens kraftigaste!Testaoss!(slagor 1,9 kg) Huvudkontor: Lund 046-19 04 40www.skanegardar.seVEDHANTERINGGör jobbet lättare!NR 12012TEMAFöryngringUtgivning9 februariSista bokningsdag9 januariSista materialdag13 januariKontakta:Ronny GustavssonTel 08-588 367 97ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seMårten BäckTel 08-588 367 38marten.back@lrfmedia.lrf.se 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm.Succén frånElmia WoodTel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21www.ipab.se info@ipab.se48VI SKOGSÄGARE 6/11

VEDFABRIKEN Alltid lågt pris! Griper Mwww.nyvab.seSNÖKEDJORSLIRSKYDDDÄCKSKYDD467 olika dimensioner ochmönster i lager.Griper MKraftig piggkedja som även ärlämplig för vägkörning.343 36 ÄlmhultTel. 0476-521 35E-post: info@nyvab.seVäggrindar och skyltarTel 070-525 31 52, 0506-202 46www.vedmaskiner.seRING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SEMORA - KRÅKBERGPRODUKTIONSANLÄGGNINGTillfälle att förvärva en produktionsanläggning för färdiga friggebodarmed alla inventarier som behövs för tillverkningen, hyvellinje, lastmaskin,lastbil etc. Stor tomtyta (17 242 m 2 ) ger möjlighet för den somvill utöka verksamheten. Stora utvecklingsmöjligheter. Mer info ochfler bilder på vår hemsida.PRIS 1 900 000 kr/budVISAS Efter överenskommelse.INFO TILL MOBIL sms:a 57942 till 71122FASTIGHETSMÄKLARE Daniel Karlsson 0250-179 90MORABUTIKEN Fridhemsgatan 1 Mora WWW.MORA.SVENSKFAST.SEVI SKOGSÄGARE 6/1149

NAMN & NYTTÅrets vackraste hygge ligger vidE4:an fem kilometer söder om Luleå.akom utmärkelsen om det vackrastehygget står Skoglig samverkan iNorrbotten.DEN PRISADE markägaren, Aina Nilsson,är glad åt uppmärksamheten.– Det blev så fint på hygget. Och dessutomfinns det ju kvar dungar av träd, asparoch högstubbar för svampar, fåglar ochandra djur som lever ute i naturen, Det varverkligen värt de 100 000 kronor som kvarlämnasi virkesvärde, säger Aina som hargått en skogsägarkurs.– Men det är naturligtvis inte jag somska hyllas utan de som planerade ochgenomförde avverkningen, Norra Skogsägarnaoch skogsentreprenören PerAndersson och hans maskinlag.Men kan ett hygge verkligen varavackert?– För oss skogsmänniskor är det vackert.Nästan som ett konstverk som skapats avyrkesfolk som arbetar med omtanke, hänsynoch teknisk skicklighet. För mig ärSkogsriket växer. Det senastetillskottet är tio ambassadörer.isionen om Skogsriket presenterades iförra tidningen. Den handlar om attlyfta hela skogsnäringen. Ett av mångamål är att öka exporten med 20 procenttill år 2020.DE NYA ambassadörerna har utsetts avlandsbygdsminister Eskil Erlandsson.Han framhåller att ambassadörernas uppgiftär att sprida kunskap och förankravisionen om skogsriket.– De ska också vara bollplank för småföretagareoch entreprenörer ute i landet.skönhet till stora delar också känsla, sägerErland Johansson, regionchef vid NorraSkogsägarna. Tips för surfarenwww.skogligsamverkan.seSven ErikHammar.ElisabethSalanderBjörklund.Pär Lärkeryd.TVÅ AV ambassadörerna kommer frånskogsägarrörelsen. Det är Pär Lärkeryd, vdför Norra Skogsägarna och Sven-ErikHammar som sitter i Mellanskogs styrelse.– Jag kommer framför allt att bidra tillskogsbrukets utveckling genom att verkaför ett lönsamt, fritt och roligt privatskogsägande. Dessutom vill jag vaka övermarkägarnas rätt att få bruka sin fastighetutan alltför mycket pekpinnar och regelkrångel,säger Pär Lärkeryd.– Skogsriket handlar mycket om att semöjligheter. Detta ligger mig varmt omhjärtat, säger Sven-Erik Hammar.För egen del har han tagit vara på möjligheternagenom att komplettera det traditionellaskogsbruket i Funäsdalen medturism.Till de lyckade satsningarna hör en skoterledsom ger intäkter till flera markägareoch bidrar till skoterkörning under ordnadeformer.– Det finns en stor potential att öka skogenstillväxt och ta vara på andra nyttigheterän virket, säger Sven-Erik Hammar.DE TIO ambassadörerna, som förordnatsi två år, är:Göran Andersson, Friluftsfrämjandet,Sven Erik Hammar, Mellanskog, BrittaJonsson Lindvall, Tree Hotel AB, KatarinaLevin, SCA, Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna,Arne Olsson, Folkhem, ElisabethSalander Björklund, Bergvik Skog AB,Johan Sjöberg, Svenssons i Lammhult,Ann-Kristine Vinka, Lapplandssafari, DavidWikner, Persåsens konferens.Pristagare Aina Nilsson, 78, har åretsvackraste hygge på sin fastighet. Priset Årets Unga Skogsmaskinföretagarehar i år gått till Fredrik Gunnarsson ochErik Strandlund.Fredrik, 24 år, driver företaget FreddesSkogstjänst i Traryd AB och Erik, 28 år,driver Resele Skog AB i Sollefteå.Prissumman uppgår till 50 000 kronoroch delas mellan de två pristagarna.Arbetsgivarorganisationen SLA, sominstiftat priset, vill uppmärksamma godaexempel på unga framgångsrika företagareinom skogsbruket. Peter Kastberg är nyvd för Fors MW-koncernen.Han har arbetat i företagetsedan 2008 ochefterträder grundarenLeif Fors som kommeratt arbeta ännu mer medutvecklingsfrågor i rollensom arbetande styrelseordförande.Peter Kastberg. Skogsindustrierna samlar all verksamhetsom rör marknadsföring av trä, träprodukteroch träbyggande under namnet SvensktTrä. Den internationella delen kommer attbedrivas under namnet Swedish Wood.I marknadsföringen ingår byggbeskrivningar,TräGuiden.se och Träpriset. Lena Dahlman är ny vice vd i Svebio.Hon är doktor i ekologi och bevakarforskningsfrågor på föreningen.Svebio (Svenska Bioenergiföreningen)är branschorganisation för företag somarbetar med biobränslen.50 VI SKOGSÄGARE 6/11

År 1870 var Sverigevärldens störstaexportör av trävaror.Det är enutgångspunkt i boken”Skogen, guldet frånNorden”.r ett jämtländskt perspektivgör Anna Stjernströmen historisk djupdykning föratt hitta rötterna till den framgångsrikaindustrin.Hon blandar historiska källormed intervjuer från dem somvar med om flottningen ochdem som bodde i huggarkojorna.(Det är häpnadsväckandehur mycket som hunnit händaunder en mansålder!)Det finns några händelseroch årtal som är ledfyrar i historien.1796. En natt i juni tystnadeStorforsen och ”döda fallet” ärfortfarande en turistattraktion.Det var ”Vildhussen” (MagnusHuss) som genom en dramatiskmanöver ändrade vattenflödetså att man kunde flottatimmer till Indalsälven. Därmedöppnades låset till Jämtlandsskogar.Isoleringen var bruten ochman kunde surfa på industrivågen.1849. Den första norrländskaångsågen anlades i Tunadal.Med ånga som kraft expanderadeexportindustrin raskt.1872. En hel sulfitfabrik importeradesfrån England tillSmåland. Engelsmännen varKöraren har fått hjälp av brosslarenatt björna fast timmret.Därefter väntar ett tufft jobbför hästen.först ut med att lösa hur träfiberskulle frigöras genomkokning med kemikalier.1915. Jämtland TimmerleveransföreningUPA bildades av300 skogsbönder. Det räknas”Ibland är skogen så närvarandeatt man inte tänker på hurviktig den är”. Det konstaterarförfattare Anna Stjernström.För hennes egen del harskogen alltid varit väldigt närvarande.Hon föddes in i den jämtländskaträindustrin och skogen.Pappa byggde upp Camfore, somnumera ingår i Norrskog, ochför några år sedan köpte honoch sambon Magnus en skogsgårdi barndomens Sikås.Efter att par års arbete medboken har Anna Stjernströmdessutom fått en historiskdimension av skogen.– Även om jag redan frånbarnsben fått lära mig att det ären viktig näring var det ändå enaha-upplevelse att få insikt omskogens historiska betydelse förhela landet.– En annan sak som blir påtagligär hur mycket infrastrukturenFlottning på Indalsälven 1968,något år senare tog lastbilstransporternaöver.till landets första skogsägarförening,även om den upphördeefter några år.Boken ges ut av Jengel förlag,kostar knappa 300 kronor ochär på 260 sidor.är de fladdriga svartvitabilderna övergår i färg ärdet tydligt hur otroligt snabbtden skogstekniska utvecklingengått.ÅRET ÄR 1952 ochen gammal lastbil harbyggts om till banddrift.Då brandenkrånglar kör förarentill smedjan i Alfta föratt få hjälp.Denna marsdag blir inledningenpå epoken ÖSA. Efterlastbilen börjar smedenÖstberg med söneratt tillverka halvbandtill traktorer däreftergår det steg för stegtill dagens modernaskördare.Anna Stjernström har grävtfram historien om skogensguld.betyder för utvecklingen. Detvar flottningen som öppnadeupp möjligheterna.I dag är tekniken annorlunda,men infrastrukturen fortfarandeär en nyckelfaktor för landsbygdenoch skogsbruket.Anna Stjernström tror attskogsbruket står på tröskeln tillen ny viktig epok och nämnerbioenergin som exempel.ÖSA SÅLDES sedermeratill finskaTimberjack och ingårnumera i John Deere.Dvd:n är gjord av AlftaSkogstekniska, som är en restav gamla ÖSA, och kostar 450kronor.www.skogstekniska.sefter att ha läst bokenSlöjden börjar i skogenser man träden med nyaögon. Den böjda björken gervisionen av träslevar ochrotbenet kan bli till konsoler,där de vinkelräta fibrernager oöverträffad styrka.En nyckel till träslöjd är attfölja fiberriktningarna. Närman hittat en lämpligt formadträbit klyvs den i fiberriktningen.DEN ANDRA nyckeln tillslöjdandet är att torka virketförsiktigt så attdet inte spricker.En tredje viktigfråga är virkeskvaliteten.Varje trädslaghar sina egenskaper,dessutomkan kvalitetenpåverkas genomåverkan. Mest känd är ”katning”då man skapar fetvedgenom att skada barken så attträdet producerar mer kåda.EN AV DE mest raffinerademetoderna användes av viktingarnanär de på 1100-taletbyggde Urnes stavkyrka iNorge som fortfarande ärväl bevarad.Byggherrarna kapade borttvå tredjedelar av trädenskrona och lät dem därefterstå i 15 år för attimpregnera sigsjälva.Bokenhandlarmer om virketän självaslöjdandet.Skålar av BethMoen.För den som är intresserad avteknik och verktyg finns informationpå www.slojdeniskogen.seBoken är på 168 sidor ochkostar 345 kronor.Skogens bästakunskapskällawww.kunskapdirekt.seBÖCKERVI SKOGSÄGARE 6/11 51

KORSORDSenast den 5 JANUARI 2012 vill vi ha eralösningar. Märk kuvertet med ”Julkrysset”respektive ”Juniorkrysset” och skickadem till:Vi SkogsägareStålbrandsgatan 5214 46 MalmöJulkryssetNamn.……………………………………………..............................Adress…………………………………………….............................Postadress……………………………………................................52 VI SKOGSÄGARE 6/11

JuniorkryssetNamn.……………………………………………..............................Adress…………………………………………….............................Postadress……………………………………................................Korsord är ett trevligt sätt attmotionera hjärnan. Det finnsfaktiskt vetenskapliga studiersom visar att det har en positiv effekt påhälsan. Och framför allt är det trevligt.Inte minst är det ett bra sätt att koppla avöver julhelgen, dessutom finns chansenatt vinna en extra julklapp.VI HAR TRE stycken kvistsågar och feminspirerande böcker i prispotten till demsom löser julkrysset.Kvistsågen kommer från Grönytekonsultoch är en japansk såg, som är trevlig attarbeta med. Den speciella tandningen arbetari draget och ger en mjuk och effektivsågning.Dessutom lottar vi ut fem exemplar avboken Skogens vatten, som ges ut av skogsägarföreningarna.Det är en både vackeroch inspirerande bok med massor av tipsoch vackra illustrationer.DE SOM LÖSER Juniorkrysset har chansenatt vinna cd-albumet Absolute Hits2011. Bland de 44 låtarna finns allt frånChristina Aguilera med Moves like Jaggertill Timbuktu, Resten av ditt liv.Vi delar utt tre album.VI VILL HA lösningarna sen 6 januari.Glöm inte att märka kuverten ”Julkrysset”respektive ”Juniorkrysset”.God julochgott nytt år!VI SKOGSÄGARE 6/11 53

KRÖNIKAdet här numret av Vi Skogsägare finnsen intressant artikel med professorLena Gustafsson. Där diskuteras blandannat ”den svenska modellen”. Åsikternagår isär om vad detta begrepp står för ochhär vill jag ge min syn på saken somfamiljeskogsbrukare. Vi har sedan 1903 en skogsvårdslag somhar reviderats med jämna mellanrum.Den nuvarande är från 1993 och har somportalparagraf jämställda produktions- ochmiljömål. Lagen ska alltså vägleda migsom skogsägare i hur jag genomför tillexempel en slutavverkning, vad gäller lägstaslutavverkningsålder, avverkningsanmälan,typ av markberedning och återbeskogningmed mer.Enligt paragraf 30 i skogsvårdslagen skajag lämna miljöhänsyn i samband med enavverkning, så kallad generell hänsyn, ochsom certifierad skogsägare har jag gjortvalet att frivilligt avstå skogsbruk påytterligare 5 procent av den produktivaskogsmarken. Lagen är med andra ord en ramlag som gerriktningen för hur jag ska bete mig för attsköta skogen långsiktigt med en uthålligvirkesproduktion med hänsyn till naturvårdensintressen.Det handlar om balans mellan skogspolitikensproduktions- och miljömål. Somskogsägare har jag ansvar att tillsammansmed alla i skogsbruket leva upp till målet.Konstruktionen ”den svenska modellen”innebär med andra ord frihet under ansvar.Som skogsbrukare har vi både spelregler,sunt bondförnuft och egen kunskap atthålla oss till, vilket är en förutsättning föratt långsiktigt bygga ytterligare virkesförrådmed miljöhänsyn i våra skogar. Olika typer av metodanpassning ingårockså i ”den svenska modellen”. Det kantill exempel innebära att förhindra körskadori samband med avverkning. Härkan säkert mycket göras bättre!Utöver de laghänsyn och frivilliga avsättningarjag som skogsägare gör för miljönsskull, har staten ansvar för ytterligareskogsskydd av typ reservatsbildningar,biotopskydd samt naturvårdsavtal av typenSamtal viktigt för skogenKomet som öppnar för skogsägarens egnainitiativ för att föreslå biotopskydd ellerreservat på sin mark. Jämförelser mellan hur ”den svenska modellen”miljömässigt står sig jämfört medandra länder har gjorts med jämna mellanrum.Om dessa jämförelser ska vara framåtsyftandeoch meningsfulla måste de görasutifrån liknande förhållanden och jämförasamma sak och inte äpplen och päron.Ännu har jag inte sett en sådan rättvis jämförelse.Kommer då den svenska modellen attfungera även i framtiden? Vi står inför stora utmaningar vad gällerproduktionsmål och miljömål då EU beslutatatt 20 procent av det fossila bränsletsom vi förbränner i Europa ska ersättas avförnybart år 2020. Produktionen av dengröna energin i form av biobränsle frånskogen kommer att behöva ökas betydligtom målet ska nås. En positiv del i detta äratt skog i produktiv ålder binder kol ochdärmed bromsar den globala uppvärmningen.Av debatten det senaste halvåret att dömagår åsikterna om den ”svenska modellen”isär. Ska företrädare för miljörörelsen ochskogsbruket komma framåt i samtalen omhur vi sköter våra skogar måste vi bli bättrepå att prata med varandra i stället förom varandra.Gunnar HeibringOrdförande i NorrskogFoto: Pär Fornling54 VI SKOGSÄGARE 6/11

FARMACT 3,8 -6FARMACT 8,5-1 2 4WDFARMACT 6,3-10Mår Du som allra bäst när Du får varaute och arbeta med Din skog?Vill Du själv vara den som bestämmer när,om och hur Din skog ska avverkas?Vill Du göra drivningar när väder, bärighetoch marknadspriser är optimala?Vill Du ta reda på vindfällen när deinträffar?Stämmer något av dessa påståenden in på Dig? Då har FARMAen skogsvagnsmodell att erbjuda! Hos oss finner du marknadensbredaste och mest prisvärda sortiment. Allt från den lillavedvagnen CT 3,8–6 för dig med den mindre arealen till vagnenför dig som arbetar kontinuerligt i din skog kanske i besvärligterräng där vår driva vagn CT 8,5–12 4 WD kan kommaväl till pass. Våra vagnar och kranar går att kombinera i mångaversioner utifrån just Dina behov! Här finner du som standarddet andra faktiskt tar extra betalt för. Mer än 10 000 sålda talarför sig själv!För mer information om marknadens bredaste sortiment besökvår hemsida www.forsmw.com eller beställ vår FARMAbroschyr! Maila namn och adress till info@forsmw.com.Fabrik: E-mail: info@forsmw.comwww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk supportoch reservdelar:011-165 770.Alla priser exkl. moms och frakt.Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljareför närmare information se hemsidawww.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationersamt pris utan föregående information.

POSTTIDNING BVI SKOGSÄGAREBox 78685 22 TorsbywoodMAX Hakki Pilkevedmaskiner -Marknadens mest sålda!Vi har maskinerna förhela energikedjan!Multiforest gallrings- och energigrip---Multiforest vinscharMultiforest skogsvagnar och kranar --SUCCEKAMPANJENFORTSÄTTERPC942 fr. 95.900:-trejon.se, tel: 0935-399 00Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 0247-34 110, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län:Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40,Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87,Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Stockholms Län: Grödinge 08-530 251 25 Södermanlands Län: Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40,Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-83105, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28,Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95Följ oss: