1 - ATL

En analys på djupet ger nytt ljus över virkespriserna.
I flera årtionden har de varit stabila – men inget slår
början av 1950-talet.
Text: Pär Fornling
MARKNAD
Stabila priser men inga rekord
riserna var fantastiska, det räckte
med en liten dålig avverkning för
att köpa en helt ny bil, berättar en
av veteranerna som var med på femtiotalet.
Det var under den så kallade ”Koreaboomen”.
Redan innan Koreakriget
(1950–1953) var det bra tryck på marknaden
genom återuppbyggnaden efter andra
världskriget.
När en ny global konflikt hotade i Korea
började världen hamstra virke. Avverkningsresurserna
var begränsade (träden
fälldes med handsåg) vilket gjorde att efterfrågan
var större än tillgången och priserna
gick i höjden.
Jämfört med i dag var virkespriserna
3–4 gånger högre.
Regeringen satsar 20 miljoner
kronor om året för att öka
företagandet på skogsgården.
Pengarna, som delas ut av Skogsstyrelsen,
går till utbildning och projekt som
ökar förädlingen på gårdsnivå.
Skogsstyrelsen får också i uppdrag att
stärka turismen genom att lyfta fram skogens
alla värden i samarbete med Visit
Sweden och Tillväxtverket.
100
Netto virkespriser
Procent.
Utbo
Självverksam
0
1952 1960 1970 1980 1990 2000 2008
DET FRAMGÅR av ett examensjobb som
Marcus Pettersson har gjort vid institutionen
för skogsekonomi på lantbruksuniversitetet.
Han har kartlagt privatskogsägarens nettoinkomster
vid avverkningar mellan 1952
och 2008.
Det intressanta är att han har vägt in
flera saker för att få en rättvis jämförelse
över åren:
Inflationen
När hänsyn tas till inflationen har virkespriserna
fallit hela tiden. Möjligen
märks ett trendbrott de allra senaste åren.
Produktionen
De fallande virkespriserna har kompenserats
av sänkta drivningskostnader. År
1955 presterade en skogarbetare 1,5 kubikmeter
per dagsverke. År 2005 var prestationen
nästan 60 kubikmeter.
Skatterna
Hur mycket skogsägaren får över, netto,
beror också på hur mycket som försvinner
i skatt. En förbättring var när skogsvårdsavgiften
avskaffades, men de stora skillnaderna
kom med skattereformen i början
av 1990-talet.
DEN SJÄLVVEKRSAMME skogsägaren,
som lever på skogsgården, jämförs med
utbon som både har inkomster från en
vanlig anställning och från gården.
Fram till 1991 lades inkomsterna från
skogen ovanpå den vanliga inkomsten, vilket
gjorde att marginalskatten sänkte nettot.
Upp till 80 procent av skogsinkomsten
kunde försvinna i skatt.
Genom planering och räntefördelning
kan inkomsterna i dag ofta beskattas som
kapital, vilket innebär 30 procents skatt.
RESULTATET bygger förstås på förenklingar.
Exempelvis finns inga maskinkostnader
med för den självverksamme
skogsägaren.
Pengar att söka till gårdsprojekt
80
60
40
20
Kurvorna visar den procentuella utvecklingen av virkespriset (netto) jämfört med 1952. I
jämförelsen har effekten av inflationen tagits bort. Exempelvis fick den självverksamme
skogsägaren 2008 en tredjedel (32 procent) jämfört med nettot 1952. Utbon fick ungefär 40
procent av priset jämfört med 1952. Den som kallas ”utbo” kan förstås bo på gården, men
han eller hon lever på tjänsteinkomster utifrån.
Det hela är en del i landsbygdsminister
Eskil Erlandssons satsning på Skogs riket.
– Jag hoppas att det leder till att fler företag
utvecklas, att nya idéer förverkligas
och att intresset och kunskapen om skogsföretagande
och hållbart brukande ökar,
säger Eskil Erlandsson.
Då det gäller turism och rekreation tror
han på en stor potential.
– Tusentals svenskar använder redan i
dag skogen för idrott, naturupplevelser,
jakt, fiske, bär- och svampplockning. Jag
I verkligheten varierar förut sättningarna
mellan alla skogsägare.
– Det intressanta är utvecklingen i stort.
Många förställer sig nog att virkespriserna
var betydligt bättre för några årtionden
sedan, men tittar vi på nettot är det ganska
konstant. För utborna bidrar dessutom
skatteförändringarna till ett rejält lyft, konstaterar
Marcus Pettersson.
EN ANNAN SAK är hur virkespriserna
har utvecklats i jämförelse med andra inkomster.
År 1952 var inkomsten för den
som avverkade 450 kubikmeter om året
3,5 gånger så stor som en industriarbetarlön.
– I dag är rollerna ombytta. Industrilönen
är tre gånger högre än för den självverksamme
som avverkar 450 kubikmeter
om året, konstaterar Marcus Pettersson.
Landsbygdsministern tror att turismen
med anknytning till natur och skog är
ett växande företagande.
är övertygad om att skogens alla möjligheter
kan locka många utländska besökare
till oss och på så sätt skapa jobb och utveckling
i de svenska landsbygderna.
≤P≥ VI SKOGSÄGARE 1/12