Agomelatin är bra inte bara mot depression

Myt eller fakta?
Myten
”Agomelatin (Valdoxan) är bra inte bara mot depression.”
I media har under flera års tid förekommit påståenden om att agomelatin, ett antidepressivt läkemedel
som godkändes 2009 för behandling av egentlig depression, inte bara kan behandla depression utan också
en rad andra besvär eller tillstånd. Till sådana påståenden hör att det har ställts utom tvivel att agomelatin
är effektivt mot ledsmärtor i samband med depression, bra mot sötsug och viktuppgång, bra vid säsongsbunden
depression, rättar till en störd dygnsrytm, samt att läkemedlet har visat sig hjälpa patienter som
ej svarat på behandling med andra antidepressiva läkemedel. Avsaknad av biverkningar har också påtalats.
Fakta
Agomelatin är ett antidepressivt läkemedel som godkändes
2009 för behandling av egentlig depression
hos vuxna 1 . Läkemedlet tillhör en ny klass av antidepressiva
läkemedel med effekt på melatonin- och
serotoninreceptorer. Agonisteffekt har visats på melatoninreceptorerna
MT1 och MT2 och viss antagonisteffekt
på serotoninreceptorn 5-HT2c.
Rekommenderad dosering är 25-50 mg/dag 1 . Sex
korttidsstudier (6–8 v) vid egentlig depression har
genomförts – tre har visat effekt av agomelatin, tre
visade ingen skillnad från placebo.
Två långtidsstudier (6 mån) av återfallsprevention
har genomförts – en har visat effekt av agomelatin,
en visade ingen skillnad från placebo. En metaanalys
av de sex korttidsstudierna har uppskattat skillnaden
mellan behandling med agomelatin och placebo till
1,5 poäng på ham-d17 (95% konfidensintervall
0,80-2,22). I doseringen 25 mg/dag bedömer den
europeiska läkemedelsmyndigheten emas vetenskapliga
råd chmp att agomelatin troligen är mindre
effektivt än andra antidepressiva läkemedel.
De vanligast förekommande biverkningarna är huvudvärk,
yrsel, somnolens, sömnsvårigheter, gastrointestinala
biverkningar, svettningar och ångest (1).
Överlag förefaller biverkningsprofilen vara gynnsam
med små skillnader mot placebo. Utsättningssymtom,
som är vanliga vid behandling med ssri/snri,
har inte påvisats för agomelatin 2 . Agomelatin har
också visats vara behäftad med låg risk för sexuella
biverkningar och kliniskt relevant viktuppgång 1,3,4 .
Ett observandum är dock att förhöjda levervärden
(transaminaser >3 ggr den övre normalgränsen) har
varit vanligt förekommande.
Publicerad i november 2010
Enstaka fall av hepatit och transaminasstegring >10
gånger den övre normalgränsen förekom också i
kliniska studier. Av detta skäl måste leverfunktionsprover
följas under behandlingens gång.
Det är värt att notera att endast tre av de sex korttidsstudierna
har publicerats, nämligen de som
påvisat statistiskt signifikant skillnad mellan agomelatin
och placebo 5-7 . Denna typ av publikationsbias
ger tyvärr intrycket av att effekten av agomelatin är
större än vad som framkommer i den samlade studiebilden.
Detta förstärks av att det även har publicerats
metaanalyser som enbart inkluderat de tre positiva
studierna 8 .
Det har förekommit påståenden i media om att
agomelatin är särskilt effektivt mot säsongsbunden
depression. Effekten av agomelatin hos patienter med
sådan depression har dock aldrig studerats; patienter
med sådan typ av depression exkluderades i de
genomförda studierna 5-7 . Liknande påståenden om
särskilt god effekt av agomelatin har också förekommit
beträffande smärttillstånd, och känsla av sötsug
och viktuppgång vid depression, men detta har ej
studerats.
Påståenden om att agomelatin skulle vara särskilt
fördelaktigt vid sömnstörningar och dygnsrytmstörningar
har också gjorts. I en studie jämfördes effekten
av agomelatin med venlafaxin på sömnparametrar hos
patienter med depression 9 . Agomelatin var i denna
studie bättre än venlafaxin. Ett problem är dock att
fulldos agomelatin (50 mg/dag) jämfördes med venlafaxin
(150 mg/dag) vilket är lägre än den högsta
godkända doseringen. Detta gör att studieresultaten
kan ifrågasättas.
Forts på nästa sida

Det saknas således belägg för att agomelatin skulle
vara att föredra framför ssri/snri i detta avseende.
Det har också förekommit påståenden om att agomelatin
har visats kunna hjälpa patienter som ej haft
effekt av andra antidepressiva läkemedel, men några
sådana studier finns inte.
Slutsats
Påståenden där vetenskaplig grund saknas
• Effekt vid säsongsbunden depression – har ej
studerats.
• Effekt på smärttillstånd vid depression – har ej
studerats.
• Särskilt fördelaktigt vid sömnstörning – adekvata
jämförelser med andra antidepressiva saknas.
• Effekt hos patienter som uppvisat terapiresistens
för andra antidepressiva – har ej studerats.
• Minskat sötsug och effekt mot viktuppgång – har
ej studerats.
• Inga biverkningar har noterats – felaktigt
ulic@lul.se
Referenser
1.
European Medicines Agency. Committee for medicinal
products for human use summary of opinion for
Valdoxan.
http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/
medicines/human/medicines/000915/human_med_
001123.jsp&murl=menus/medicines/medicines.
jsp&mid=WC0b01ac058001d125.
2.
Montgomery SA, Kennedy SH, Burrows GD,
Lejoyeux M, Hindmarch I.
Absence of discontinuation symptoms with agomelatine
and occurrence of discontinuation symptoms
with paroxetine: a randomized, double-blind,
placebo-controlled discontinuation study. Int Clin
Psychopharmacol. 2004;19:271-80.
3.
Kennedy SH, Rizvi S, Fulton K, Rasmussen J.
A double-blind comparison of sexual functioning,
antidepressant efficacy, and tolerability between
agomelatine and venlafaxine XR. J Clin Psychopharmacol.
2008;28:329-33.
4.
Montejo A, Prieto N, Terleira A, Matias J, Alonso S,
Paniagua G, Naval S, Parra D, Gabriel C, Mocaer E,
Portoles A.
Better sexual acceptability of agomelatine (25 and 50
mg) compared with paroxetine (20 mg) in healthy
male volunteers. An 8-week, placebo-controlled study
using the prsexdq-salsex scale. J Psychopharmacol.
2008.
5.
Olie JP, Kasper S.
Efficacy of agomelatine, a MT1/MT2 receptor agonist
with 5-HT2C antagonistic properties, in major
depressive disorder. Int J Neuropsychopharmacol.
2007;10:661-73.
6.
Kennedy SH, Emsley R. Placebo-controlled trial of
agomelatine in the treatment of major depressive disorder.
Eur Neuropsychopharmacol. 2006;16:93-100.
7.
Loo H, Hale A, D’Haenen H. Determination of the
dose of agomelatine, a melatoninergic agonist and
selective 5-HT(2C) antagonist, in the treatment of
major depressive disorder: a placebo-controlled dose
range study. Int Clin Psychopharmacol.2002;17:239-47.
8.
Montgomery SA, Kasper S. Severe depression and
antidepressants: focus on a pooled analysis of placebocontrolled
studies on agomelatine. Int Clin Psychopharmacol.
2007;22:283-91.
9.
Lemoine P, Guilleminault C, Alvarez E.
Improvement in subjective sleep in major depressive
disorder with a novel antidepressant, agomelatine:
randomized, double-blind comparison with venlafaxine.
J Clin Psychiatry. 2007;68:1723-32.