Svenska - Nordens Ark

i 

Årsredovisning 2012

Sponsorer och bidragsgivare ..........................................................3 

VD kommenterar ............................................................................. 4 

Nordens Arks verksamhet ..............................................................5 

Händelser i djurkollektionen ..........................................................6 

Ekoparken på Nordens Ark ......................................................... 19 

Antalet järvar i EEP snart uppe i 100 djur ................................21 

2012 års status för djurparkspopulationen av skogsren ..........26 

TACK till faddrarna Elanders Sverige AB och Arctic Paper AB som bekostat 

tryckning och papper till denna årsberättelse. 

Formgivning: Anders Rådén/ARDI. Engelsk översättning: Christopher Godfrey. 

Omslagsbild: större ekbock (Cerambyx cerdo). Foto: Claes Andrén. 

Papper: Omslag Arctic Silk + (250 g/m 2 ), inlaga Arctic Volume White (130 g/m 2 ). 

iNNehÅll 

HKH Kronprinsessan Victoria är verksam hetens Högsta Beskyddare. 

Foto: C. Hammarsten. 

Förvaltningsberättelse ...................................................................29 

Resultaträkning ...............................................................................37 

Balansräkning .................................................................................38 

Kassaflödesanalys ...........................................................................40 

Redovisningsprinciper och noter ................................................41 

Revisionsberättelse .........................................................................46 

Styrelse, revisorer & personal 2012 ............................................47 

Elanders har i samverkan med Chalmers Tekniska Högskola tagit fram en 

klimat kalkylator som med hänsyn till hela livscykeln beräknar utsläppen av 

växt husgaser (Carbon Footprint) för trycksaker. Med klimatkalkyler som underlag 

kan Elanders nu erbjuda dig att klimatkompensera dina trycksaker genom 

investering i reduktionsenheter från FN-godkända CDM-projekt. 

NordeNs Arks sAmArbetspArtNers 

NordeNs Arks veteNskApligA sAmArbetspArtNers 

Faddrar 

Ann-Katrin Lundberg 

Arctic Paper 

Dag Engström Rederi AB 

Elanders Sverige AB 

Erna & Victor Hasselblads stiftelse 

Esab AB 

Göteborg Energi 

Göteborgs Kex 

Hedströms Herr & Dam 

Hogia AB 

Holmens Herr AB 

Konsumentföreningen Bohuslän-Älvsborg 

Liseberg 

Lundhaga Snickeri 

M. Werner 

Martin Olsson Restauranghandel AB 

Mikaels Grävtjänst AB 

NBS Security AB 

Nordstan Marknadsledning 

Novab AB 

Profilrestauranger AB 

Rambo AB 

Skogssällskapet 

Sodexo AB 

Sturm & Drang Reklambyrå AB 

Unifaun AB 

Varsego Sverige AB 

Vasco AB 

Vattenfall AB 

Volvo Personvagnar AB 

Svensk Insamlingskontroll 

Frivilligorganisationers 

Insamlingsråd 

European Association of 

Zoos and Aquaria 

Snow Leopard Trust 

Hairy hermit crab, Anomura sp. © Dennis King, South Africa. 

WAZA 

Lindenrain 3 

3012 Bern 

Switzerland 

www.waza.org 

European Endangered 

Species Programme 

IUCN 

3 

Bidrag och gåvor 

NordeNs Arks medlemskAp 

Ann-Katrin Lundberg 

Barbro och Willy Lundin 

Bygg-G Förvaltnings AB 

Erna och Victor Hasselblads stiftelse 

Familjen Eliassons Stiftelse för utveckling av god byggnadskultur 

Gillis Larsson 

Gotiska Förbundet 

Håkan Buske, Saab Aero 

Insamlingsstiftelsen Nordens Ark 

Kersti Gustafssons dödsbo 

Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen 

Lars Jonsson 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Margit Sjöberg 

Marie-Claire Cronstedts Stiftelse 

Michael Persson 

Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet 

Nordens Arks Vänner 

Rune Lindstedt 

Stiftelsen Erik och Lily Philipsons Minnesfond 

Svenska Jägareförbundet 

Svenska Naturskyddsföreningen 

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara 

Thuréus Forskarhem 

Thordénstiftelsen 

Villa Darjeeling Ekonomisk Förening 

Västra Götalandsregionen 

Würth Group 

TURNING THE TIDE A Global Aquarium Strategy for Conservation and Sustainability 

Svensk Djurparksförening 

Conservation Breeding 

Specialist Group 

THE TIDE 

A G 

Conservation and Sustainability 

International 

Zoo Educators 

World Association of 

Zoos and Aquariums 

International Species 

Inventory System

Under det gångna året har hotet mot jordens djurarter uppmärksammats 

i viktiga internationella sammanhang. Den internationella naturvårdsorganisationen 

IUCN världskongress i Sydkorea hade fokus 

på utarmningen av den biologiska mångfalden och Convention 

on Biological Diversity, CBD, presenterade ”Strategic Plan for 

Biodiversity med Aichi Biodiversity Targets”. Ett av de tjugo 

målen, nummer tolv, har antagits som vägledande inom den 

internationella zoovärlden. Det har omsatts i handlingsplaner 

som förenklat uttryckt innebär att alla individer av en hotad art, 

både de som hålls i anläggningar och i det vilda, omfattas av en 

gemensam aktionsplan. Två arter som har försetts med sådana 

planer är Amurleopard och Amurtiger. Det är arter som Nordens 

Ark håller och vad gäller Amurtiger så känns det extra lovande 

eftersom vi redan sedan ett par år, verkar i fält i Amurområdet i 

Ryska fjärran östern, i Chabarovsk området. Antalet tigrar i det 

området ökade något under 2012 vilket naturligtvis är fantastiskt 

roligt. 

I parken håller vi Amurtigrar med en hona av vilt ursprung. 

Hon är genetiskt av oerhört högt värde för den population som 

hålls inom djurparkernas avelsprojekt. Efter år av väntan på 

lämplig avelshane så fick vi så slutligen en ung hane från Stendahl 

i Tyskland. Våren 2013 föddes tre ungar vilket naturligtvis är 

värde fullt ur vetenskaplig synpunkt, men det publika värdet skall 

inte underskattas. Många besökare ger ett ekonomiskt tillskott 

och samtidigt möjligheter att sprida kunskap om behovet av 

insatser för hotade arter. 

Det ekonomiska utfallet för året är tillfredsställande. Vi 

har ett positivt resultat som i enlighet med stadgarna skall 

återinvesteras i verksamheten. Med snart tjugofem år bakom 

oss så finns det ett behov av återinvesteringar. Den typen av 

underhåll kan nästan bara finansieras med egna medel till 

skillnad från nybyggnationer och fältinsatser som kan attrahera 

sponsorer. 

Bokslutet för 2012 visar att andelen gåvor och bidrag 

från företag och allmänhet utgör omkring fyrtiofem procent. 

Verksamheten är således beroende av allmänhetens generositet 

och företagens intresse av vårt arbete. Det känns därför bra 

att endast elva procent av våra kostnader är att härleda till 

Ett stort tack till er alla som 

g jort det möjligt för Nordens 

Ark att göra en värdefull insats 

för hotade djur! 

vd kommeNterAr 

administration vilket innebär att åttionio procent av intäkterna 

går direkt till våra insatser för hotade djurarter. 

Vi gör även ett bokslut över våra djur. En noggrann 

bokföring av samtliga nittiofyra arter och två tusen individer 

på anläggningen visar hur många som fötts, dött, flyttat till 

andra anläggningar, exporterats och importerats under året 

samt naturligtvis hur många individer som förts ut till den 

vilda naturen. Denna sammanställning som visar statusen per 1 

januari och den 31 december är självklar för oss, men väcker viss 

munterhet i företagsvärlden där det är kronor, och inte tassar 

och morrhår, som räknas! Vi måste räkna både och! 

Arbetet med våra återinplanteringsprojekt och har under året 

fått en ny finansiär i Fondation Segré. Stiftelsens initiativtagare, 

Claudio Segré kom vid sitt besök fram till att inriktningen 

på Nordens Ark stämde väl med Fondation Segré ändamål. 

Ett tvåårigt avtal undertecknades raskt och det känns mycket 

hedrande att få välkomna en så prestigefylld internationell 

stiftelse till Nordens Ark. 

Det kommande verksamhetsåret kommer att präglas av 

förberedelser för det instundande tjugofemårsjubileumet 

som infaller 2014. Det sammanfaller med generationsskifte i 

ledningen så målsättningen är att jubileumsåret skall utgöra en 

plattform för de kommande tjugofem åren. 

Att sitta och bläddra i de senaste tjugofem årens årsberättelser 

gör mig både stolt och ödmjuk. Det är så många hjältar och 

engagerande personer som helt oegennyttigt har gjort insatser 

för att hjälpa Nordens Ark i arbetet med att ge hotade arter en 

framtid. Denna exposé över antalet individer som har fått ett 

fritt liv i sina naturliga miljöer tack vare våra insatser ger mig 

en känsla av tacksamhet och massor av energi att skapa goda 

förutsättningar för framtida insatser. 

Lena M Lindén 

VD Nordens Ark 

NordeNs Arks verksAmhet 

Nordens Ark är belägen på västkusten 20 km från smögen och kungshamn 

vid väg 171, cirka 120 km norr om göteborg. den övergripande målsättningen 

för verksamheten är att långsiktigt uppnå hållbara populationer av hotade 

arter i deras naturliga miljöer. detta skall enligt stiftelsens stadgar ske genom 

de fyra punkter som samtidigt utgör Nordens Arks programförklaring: 

● att under kontrollerad avelsverksamhet bidra till att rädda hotade arter. 

● att bedriva forskning och studier av djuren på anläggningen, bidra till en ökad 

kunskap om djur, samt befrämja djurens möjligheter att överleva. 

● att användas som utbildningsresurs på olika nivåer som grundskola, gymnasium, 

högskola och universitet. 

● att vara tillgänglig för publik och 

genom detta utöka allmän hetens 

intresse och kunskap om 

naturvårdsarbete. 

4 5

viktiga Födslar 

Under året fortplantade sig 44 av anläggningens 94 arter, 

underarter eller raser och med facit på hand kan man konstatera 

att drygt 2.000 djur föddes under det gångna året. Bland de grod- 

och kräldjur som tidigare inte förökat sig på Nordens Ark är 

näshornsgroda Megophrys nasuta, europeisk kärrsköldpadda 

Emys orbicularis, och ormhalssköldpadda Chelodina mccordi 

värda ett omnämnande. Speciellt glädjande var att Australisk 

ormhalssköldpadda fick ungar. Det är en endemisk art från en 

liten ö mellan Papua-Nya Guinea och Australien, och den räknas 

till de tio mest hotade sötvattenssköldpaddorna. Arten klassas 

som akut hotad (CR) på den internationella rödlistan. 

Pallaskatt Felis manul och Amurleopard Panthera pardus 

orientalis fick också ungar under året, men tyvärr dog samtliga fyra 

Pallaskattungar i toxoplasmos. Bland övriga födslar kan nämnas 

häNdelser i 

djUrkollektioNeN 

Leif Blomqvist 1) & Maria Hallenberg 2) 

1 Zoolog, 2 djurvårdare 

att manvarg Chrysocyon brachyurus nedkom med två valpkullar, 

medan utter Lutra l. lutra födde två valpar. Liten panda Ailurus f. 

fulgens, som kom till oss året innan, nedkom också med tvillingar. 

Hos hovdjuren och idisslarna kunde tillökning hos vildhäst 

Equus caballus przewalskii, skogsren Rangifer tarandus fennicus och 

markhor Capra falconeri heptneri som vanligt registreras. 

nyFörvärv och avyttringar 

Under året anlände två nya arter till Nordens Ark. Den större 

ekbocken Cerambyx cerdo är en kritiskt hotad art av långhorningar 

som i huvudsak är en kontinental skalbagge men som tidigare 

funnits i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och på Öland. Idag 

finns den tyvärr bara kvar i Halltorps hage på Öland. Också på 

kontinenten har den större ekbocken blivit allt sällsyntare och 

från Belgien, Danmark, Holland, Luxemburg och Storbritannien 

har den helt försvunnit. På grund av tillbakagången är arten 

också upptagen i Europeiska unionens habitatdirektiv där den 

finns i Bilaga II. 

I det nyligen etablerade svenska Åtgärdsprogrammet 

för större ekbock (Hedin 2009) strävar man mot att etablera 

nya populationer i områden där den tidigare förekommit. 

För att kunna uppnå detta förutsätts uppfödning under 

laboratorieförhållanden för att senare komma igång med 

återutplanteringar. Länsstyrelsen i Kalmar har givit Nordens 

Ark i uppdrag att föda upp arten under laboratorieförhållanden. 

Eftersom man inte tidigare prövat detta, togs en handlingsplan 

fram med hjälp av inhemska och polska entomologer. I naturen är 

ekbockens livscykel 4-5 år, men man hoppas att kunna förkorta 

larvutvecklingen i den laboratoriemiljö larverna nu erbjudits 

på Nordens Ark. Tack vare ett avtal med polska icke-statliga 

organisationer (NGOs) erbjöds Nordens Ark att samla in 15 par 

större ekbockar i ett skogsområde i mellersta Polen. Insamlingen 

ägde rum omedelbart efter det att de vuxna skalbaggarna kläckts 

och krupit ut som fullvuxna individer på de gamla ekstammarna. 

Efter transporten till Nordens Ark placerades ekbockarna parvis 

i terrarier där de utfodrades med en blandning av nektar och 

äpplen. Då de vuxna individerna parat sig kunde hundratals 

befruktade ägg samlas in för att kläckas i petriskålar. Larverna 

i sin tur matades med en diet som bestod av ekspån och rivna 

morötter. 

Tillsvidare har uppfödningsmetodiken fungerat utan 

problem. Genom att hålla larverna i en jämn och varm 

temperatur, hoppas vi på att de skall utvecklas snabbare än 

under de förhållanden som råder i naturen. Nu återstår alltså en 

tålmodig väntan för att se hur utvecklingen från larv till vuxen 

bagge fortskrider. 

Under året invigdes en ny anläggning för sisel Spermophilus 

citellus i anslutning till själva parkentrén. Anläggningen omfattar 

två hägn, som är sammanbundna med en gång under publikvägen. 

Båda hägnen har var sin gräsbevuxen kulle där sislarna kan gräva 

ner sig och bygga sina egna övervintringskammare. 

Siseln är en liten kolonilevande gnagare som ursprungligen 

fanns på stäpperna i Asien och östra Europa ända till Polen, 

det forna Tjeckoslovakien och östra Tyskland i väster. Under 

Sisel. Foto: C. Larsson. 

6 7 

Djurvårdarna samlar in ägg av större ekbock som lagt i ekstammar. Foto: 

J. Helgesson. 

1970-talet gick arten starkt tillbaka och försvann från flera 

områden i Europa, främst på grund av det moderna jordbrukets 

omvandling och uppodlingen av stäpperna. I många länder i 

Östeuropa pågår numera ett omfattande arbete med att återställa 

en del av stäpperna i dess ursprungliga form och att återskapa 

det djur- och växtliv som en gång fanns där. Som ett led i detta 

arbete föder man också upp sislar för återinplantering. 

Sislarna på Nordens Arks härstammar från en koloni i 

Nürnbergs djurpark i Bayern. Små isolerade populationer, oavsett 

om de finns i naturen eller i djurparker, utsätts så småningom för 

genetisk utarmning om de inte med jämna intervaller får tillgång 

till nytt genflöde utifrån. För att siselpopulationen på Nordens 

Ark skall kunna bevaras så intakt som möjligt, bör nya individer 

därför importeras redan under det kommande året. 

För att motverka negativa inavelsdefekter importerades 

också en ny avelsbock av markhor Capra falconeri heptneri från 

Wilhelma Zoo i Stuttgart. Bocken kommer under några år att 

användas för att betäcka tackorna på Nordens Ark. För att kunna 

fortsätta aveln av lappuggla Strix nebulosa lapponica, hämtades 

en ny individ från Järvzoo, medan beståndet av Amurtiger 

Panthera tigris altaica och pudu Pudu puda, utökades med nya 

potentiella avelsdjur på inrådan av artkoordinatorerna i London 

och Wuppertal. För att utöka gendiversiteten i den europeiska 

järvstammen, föreslog parkens zoolog ett byte av järvhanar Gulo 

g. gulo mellan Borås Djurpark och Nordens Ark. Detta utbyte 

skedde under 2012. 

I enlighet med tidigare år översteg antalet avyttrade djur 

flerfalt det antal som anlände till den egna anläggningen. 

Djurparkerna i Jerusalem och Besancon erhöll sålunda 

korallfingergroda Pelodryas caerulea och två arter av 

pilgiftsgroda Dendrobatidae sp., medan Zoological Society of 

London erhöll kycklinggroda Leptodactylus fallax från Nordens 

Ark. Femton exemplar av grönfläckig padda Pseudepidalea viridis 

donerades också till det nyrenoverade Lill-Skansen i Stockholm, 

medan Kolmårdens Terrarium fick två exemplar av europeisk

kärrsköldpadda Emys orbicularis och Ystads djurpark fick fem 

stäppfår Ovis aries bochariensis. Till Arnhem Zoo i Holland 

skickades två unga skogsrensvajor Rangifer tarandus fennicus 

inom ramen för det europeiska stamboksarbetet, medan de tyska 

semireservaten för vildhästar i Sprakel och Augsburg tog emot 

tre unga Przewalskihingstar Equus caballus przewalskii som fötts 

av stona på Nordens Ark. 

lantraser 

En av de viktigaste händelserna under året var uppförandet av 

den nya ligghallen för cirka 100 nötkreatur. De förberedande 

markarbetena påbörjades redan under vårvintern och när de var 

färdiga, startade själva bygget av ligghallen. I november stod hallen 

inflyttningsklar och de första djuren anlände till Nordens 

Ark i november. Tio dräktiga Herefordkor och kvigor köptes 

in för att starta upp en besättning som sedan skall hjälpa till att 

hålla markerna öppna i den nya ekoparken. Dagen efter flyttades 

en grupp av nio rödkullor, fjällkor och fjällnära kor från betet 

för att förena sig med de nya korna i ligghallen. 

I slutet av mars drog den sedvanliga ”baby-boomen” igång. 

Lamm, killingar, kycklingar, kaninungar och griskultingar fanns 

helt plötsligt i överflöd. De allra flesta födslar gick planenligt 

som brukligt är hos de härdiga lantraserna. En kull med 

Linderödsgrisar föddes dessutom i slutet av augusti, vilket var 

praktiskt då de i december var stora nog för att få följa med till 

”Jul på Liseberg”. Tre galtar bodde några veckor på Liseberg 

i Göteborg där de utgjorde ett uppskattat inslag i gruppen av 

djur som fanns till visning. Nordens Ark har under flera år 

visat upp lantraser på ”Jul på Liseberg” och 2012 utgjorde inget 

undantag. Under detta år ingick, förutom linderödssvinen även 

Gotlandskaniner, gutefår, gammalsvenska dvärghöns och 

en liten grupp med lapp- och jämtgetsbockar i visningen. 

Sommaren 2012 innebar premiär för betessläpp i de nya 

hagarna i Ekoparken. Tre fårgrupper, en grupp med lapp- och 

jämtgetsbockar samt en grupp kor släpptes under sommaren ut i 

olika hagar på de forna skogsmarkerna. 

Amurleopardungen som led av katarakt undersöks av prof. Narfström. Foto: L. Blomqvist. 

De ettåriga malarna som sattes ut i Skåne hade hunnit bli upp till 40 cm 

långa. Foto: T. Svensson. 

Tyvärr kunde vissa problem noteras. I början av juli byttes den 

fjällnära tjuren ”Nils” ut mot en annan tjur som visade sig vara 

positiv för salmonella. Jordbruksverket satte därför Lantgårdens 

nötkreaturssida och get- och grisstallarna i karantän och parkens 

besökare kunde bara se djuren genom glasrutor. Efter en tid 

kunde dock gäster släppas in i get- och grisstallarna, men kostallet 

var under lång tid stängt för alla utom personalen. Upprepade 

provtagningar gjordes, men någon ytterligare salmonellasmitta 

kunde inte påvisas och under hösten kunde äntligen dörrarna på 

nytt öppnas för besökarna. 

PoPUlationsFörstärkande åtgärder i 

natUren 

Mal 

Under sensommaren deltog personalen vid utsättningen av 70 

malar Silurus glanis i Skåne. Utplanteringarna gjordes i samarbete 

med Vattenriket i Kristianstad och Länsstyrelsen i Skåne. Ut- 

planteringarna i Helgeån kommer förhoppningsvis att förstärka 

den lilla malstammen som finns kvar i vattendraget. Genom att 

tillföra flera individer hoppas man på att på sikt uppnå en livskraftig 

malstam i den nedre delen av Helgeåns vattendrag. Idag 

är arten upptagen som akut hotad (CR) på den nationella rödlistan 

och finns bara kvar i tre vattensystem i landet. 

De malar som sattes ut var ett år gamla men hade redan blivit 

30-40 cm långa och vägde mellan 100 och 600 gram. Fiskarna 

chipmärktes vid utsättningen och kan därför vid en eventuell 

återfångst lätt identifieras. 

Förr var malen en vanlig fisk i Helgeån. På 1960-talet 

försvann den på grund av föroreningar men under senare år har 

vattenkvaliteten blivit avsevärt bättre, och 1999 sattes 12 malar 

ut på prov. De första utplanteringarna efterföljdes under 2011 

av ytterligare 22 malar från Nordens Ark (Blomqvist et al. 2012). 

Årliga provfiskningar har visat att malen lekt och utsättningarna 

förefaller därför att ha slagit väl ut. Viktigt var det även att de 

egna malarna på Nordens Ark lade rom som samlades in och 

kläcktes i akvarier. 

Grönfläckig padda 

Den grönfläckiga paddan Bufo viridis är främst bunden till 

kuster eller kustnära biotoper såsom betade strandängar, kala 

klippkuster och sparsamt bevuxna stenbrott. Bevarandearbetet 

påbörjades redan 1994, men har först under det här seklet fått en 

större omfattning med insatser för uppfödning och utsättning 

samtidigt som man företagit större biotoprestaureringar 

och anlagt nya lekvatten. Dessvärre har utsättningarna 

bara gett önskvärt resultat på ett fåtal lokaler. Det svenska 

Åtgärdsprogrammet (Wiren 2010) strävar mot att expandera 

artens utbredningsområde med större och stabila populationer 

inom tidigare kända förekomstlokaler. Under 2000-talet 

har populationen tack vare de fleråriga utsättningarna och 

habitatförbättringarna långsamt börjat öka, dock inte i den 

27 fjällgäss sattes ut i Svaipaområdet. Foto: J. Söderlindh. 

8 9 

20 

15 

10 

5 

0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

antal kläckta och utsatta fjällgäss 2008-2012 

2008 2009 2010 2011 2012 

kläckta och utsatta hackspettar 1996-2012 

Kläckta 

Utsatta 

Kläckta 

Utsatta

omfattning man förväntat sig. På Nordens Ark kunde man 

däremot på nytt glädja sig över att den grönfläckiga paddan 

fortplantade sig för andra året i rad. Som ett resultat av detta 

kunde drygt 200 småpaddor sättas ut i två omgångar på Öland. 

Fjällgås 

Sedan 2006 har Projekt Fjällgås i samarbete med Nordens Ark 

byggt upp en ny avelspopulation av fjällgäss Anser erythropus 

som fångats in på den västryska tundran. Under verksamhetsåret 

anlände ytterligare nio potentiella avelsfåglar till Nordens Ark 

där de förhoppningsvis kommer att bidra med avkomma till 

avelsprojektet. Fångsterna har organiserats av ryska gåsforskare 

och gässen har efter fångsten flyttats till Moskva Zoo där de 

genomgått provtagningar innan de slutligen sänts vidare till 

Nordens Ark. Utsikterna för fortsatta populationsförstärkningar 

är lovande och 53 fjällgäss som kläckts under de nya avelsfåglarna 

på Nordens Ark har redan satts ut under de senaste tre åren. 

Under 2012 var avelsverksamheten den hittills mest 

framgångsrika och 43 gässlingar kläcktes i avelsanläggningen. 

Som en följd av det extremt goda avelsresultatet, kunde 27 

årsungar och ettåringar sättas ut i Svaipa-området. 

Under de senaste åtta åren har 64 unga fjällgäss fångats i 

Ryssland och transporterats till Nordens Ark. Förutom avel, 

uppfödning och stödutsättningar, ingår också omfattande 

habitatförbättringar som strävar mot att minska störningarna på 

rast- och häckningsplatserna. 

Vitryggig hackspett 

Den vitryggiga hackspetten Dendrocopus leucotos är en annan 

fågelart som hör till de mest hotade ryggradsdjuren i Sverige och 

som också dramatiskt minskat under de senaste årtiondena. Arten 

Inom ramen för Snow Leopard Trusts Long-term Ecological Study i Mongoliet har 19 snöleoparder försetts med GPS-halsband. Foto: Snow Leopard Trust. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

antal kläckta och utsatta pilgrimsfalkar 2000-2012 

antal storkungar som levererats till storkprojektet i skåne 

Kläckta 

Utsatta 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 

Den svenska ledningsgruppen för tigerprojektet i nationalparken Anuiskij bekantar sig med de framsteg som g jorts under året. Foto: B. Norming. 

är listad som akut hotad (CR) och riskerar att helt försvinna som 

svensk häckfågel om inte kraftfulla åtgärder sätts in. Tidigare 

förekom vitryggen i stora delar av landet med undantag av 

fjällkedjan, slättbygderna och de sydliga ädellövskogarna. Idag 

räknar man med att bara en handfull häckande par finns kvar 

i Värmland och Dalsland. Utöver häckparen finns ett mindre 

antal ensamma fåglar spridda över lämpliga miljöer i olika delar 

av landet. 

Vitryggen är en av Sveriges mest specialiserade fågelarter 

med krav på stora arealer med äldre lövträd och stort inslag 

av död lövved. Den primära orsaken till artens tillbakagång 

hänger samman med det senaste århundradets storskaliga 

förändringar av skogslandskapet, huvudsakligen som en följd av 

hur skogsbruket bedrivits. 

Medan det akuta kortsiktiga målet är att vända den negativa 

populationsutvecklingen, strävar man på längre sikt mot att 

återupprätta en gynnsam bevarandestatus för både vitryggen och 

den miljö den lever i. Implementeringen av Åtgärdsprogrammet 

är därför inte enbart ett program för att skydda vitryggen utan 

också ett sätt att skydda en lång rad andra hotade arter med 

liknande utbredning och krav på sin livsmiljö. 

Under året anlände 14 vildfödda ungar som plockats från 

bon i Norge samtidigt som lika många ungar kläcktes i den egna 

anläggningen. Totalt sattes 16 hackspettungar ut i trakterna av 

Båtfors vid Nedre Dalälven. I likhet med tidigare utsättningar, 

ringmärktes de utsatta fåglarna med ringmärkningscentralens 

metallringar och färgringar för att kunna identifieras på avstånd. 

Vit stork 

Det skånska Storkprojektet som påbörjades 1989 har 

som målsättning att få tillbaka den vita storken Ciconia 

ciconia som häckfågel i det svenska landskapet. Projektet 

drivs av Skånes Ornitologiska Förening tillsammans med 

Naturskyddsföreningen i Skåne. Den vita storken häckade 

allmänt i de södra delarna av landet ännu under 1800-talet då 

man räknade med att omkring 1.000 häckande par fanns kvar. 

10 11 

Det sista paret från den ursprungliga stammen häckade 1954 på 

Karups gård i Skåne. 

Sedan arbetet med att återinföra arten påbörjades 

och avelsverksamheten kom igång, har en av de främsta 

utmaningarna varit att få storkarna att flytta söderut över 

vintern. Storkprojektet har sju uppfödningshägn där 68 ungar 

kläcktes 2012 och släpptes ut tillsammans med de 55 ungar 

som fötts under friflygande fåglar (Ådal 2012). Nordens Ark 

har under åren deltagit i projektet genom att föda upp ungfåglar 

och har bidragit med 30 ungfåglar. Under 2012 kläcktes en kull 

med fyra storkungar av vilka tre överlevde och kunde sändas till 

Skåne. I Storkprojektet räknar man med en minimumpopulation 

av 150 häckande och flyttande storkpar för att landet skall återfå 

en livskraftig stam. Dagens stam omfattar 29 häckande par och 

det kommer därför att ta ytterligare ett decennium innan målet 

är uppnått (Ådal 2012). 

Pilgrimsfalk 

I början av 1970-talet startade Svenska Naturskydds föreningen 

Projekt Pilgrimsfalk då färre än tio par fanns kvar (Gillberg 2012). 

1979 skedde den första lyckade ex situ häckningen i projektets 

regi och tre år senare sattes de första ungarna ut i Bohuslän. 

Avelsresultaten bar långsamt frukt samtidigt som halterna av 

miljöskadliga ämnen i naturen minskade. Under 2000-talet 

ökade stammen med i genomsnitt 5-10 % per år. 

Samtidigt som pilgrimsfalken Falco p. peregrinus fortsätter 

att öka i Sverige avvecklas stödutsättningarna av i hägn uppfödda 

falkar, och avelsfåglarna på Nordens Ark fick för andra året i 

rad nu själva ruva fram sina ägg och stå för uppfödningen av 

ungarna (Blomqvist et al. 2012). För närvarande pågår fortfarande 

utsättningar i Mellansverige medan utsättningarna i det övriga 

landet är så gott som avslutade. 

Nio falkungar från Nordens Ark flyttades vid fem veckors 

ålder till ”hackingburar” i Närke där de under de första dagarna 

fick vänja sig vid sin nya omgivning. Då ungarna är 40 dygn 

öppnas burarna och falkarna får flyga ut. Ungarna fortsätter att

utfodras och står under bevakning i ytterligare sex veckor. Mot 

slutet av perioden matas ungarna alltmer sällan och slutligen får 

de klara sig på egen hand. 

Under verksamhetsåret kläcktes 12 ungar i anläggningen, 

av vilka nio gick till utsättning i Örebro och Västerås. Totalt 

har nu 160 falkar som fötts upp på Nordens Ark under de 

senaste 13 åren, satts ut i Sverige. I övrigt kan man konstatera 

att häckningsresultaten i naturen under 2012 var rätt dåliga, 

något som kan ha sin förklaring i den kalla och regniga våren 

och försommaren. Stammen uppskattas dock idag till cirka 

275 fåglar och arten har nedgraderats från Akut hotad (CR) till 

Sårbar (VU). 

Snöleopard 

Stiftelsen Nordens Ark har många år engagerat sig i bevarandet 

av snöleopard Uncia uncia som hållits på anläggningen sedan 

1989. Nordens Ark ansvarar också för artens internationella 

stambok och koordineringen av avels verksam heten i Europa. 

Under 2010 fördjupades engagemanget genom ett samarbete 

med Snow Leopard Trust där Nordens Ark gick in för att stödja 

forskningen av vilda snöleoparder i Mongoliet. Samarbetet syftar 

till att minska konflikterna mellan människa och snöleopard 

samtidigt som det strävar mot att ta fram pålitliga metoder för 

populationsuppskattningar, fångst av snöleoparder, habitatkrav, 

kullstorlek och spridning i det vilda. För ändamålet fångar 

man in snöleoparder som förses med GPS-mottagare samtidigt 

som man placerar ut kameror i fält för att kunna identifiera de 

individer som rör sig i området. Arbetet underlättas av DNAteknik 

från uppsamlad spillning. Till dags dato har Nordens 

Arks doktorand Örjan Johansson försett 19 snöleoparder med 

GPS-halsband. Under 2012 lyckades han för första gången 

lokalisera två lyor med ungar som kunde vägas, könsbestämmas 

och förses med mikrochips samtidigt som han tog DNA prov 

på dem. 

Amurtiger 

Tillsammans med Världsnaturfonden WWF gick Nordens 

Ark under 2011 in för att bidra till att rädda den hotade 

Amurtigern Panthera tigris altaica i Ryssland. Projektets strävar 

mot att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling i artens 

nordligaste utbredningsområde genom bekämpning av illegal 

jakt, utveckling av ekoturism och skapandet av ett hållbart 

nyttjande av områdets naturresurser. 

Sedan projektet startade för ett år sedan (Andrén et al. 2012) 

har ökade åtgärder för att förhindra tjuvjakt vidtagits. En 

karläggning av tigerbeståndet i nationalparken har genomförts 

samtidigt som utbildningsinsatser har organiserats och ett 

besökscentrum för nationalparken invigts. En ny brigad för 

parkövervakning som består av tre anställda med fordon och 

annan fältutrustning har också upprättats. 

Under den svenska projektledningsgruppens besök framgick 

tydligt att man också bör prioritera viltförvaltningen i 

nationalparken. Parkpersonalen har visat sig ha stor erfarenhet 

av illegal jakt, medan kunskap om stödutfordring av klövvilt 

är mindre utbredd och stödutfordring av tigerns bytesdjur har 

därför varit bristfällig. Under året inbjöds tigerexperterna till 

Sverige för att lära sig hur förvaltning och stödutfodring av 

rådjur, dovhjort och vildsvin kan bidra till att öka antalet tigrar i 

området. Målet är att intensifiera vinterutfodringen av hjortdjur 

och vildsvin så att både tigrar och jägare blir tillfredsställda. 

Under besöket fick de ryska kollegerna också delta i en kurs i 

hur man söver tigrar som uppehåller sig i närheten av mänskliga 

bosättningar. Under den svenska projektledningsgruppens 

besök informerades denna om att antalet tigrar faktiskt har 

ökat sedan projektet påbörjades. Huruvida detta beror på en 

mer effektiv övervakning som resulterat i att antalen bytesdjur 

ökat och parken blivit attraktivare för tigrar är ännu svårt att 

säga. Illegal skogsavverkning och tjuvskytte utgör fortfarande 

allvarliga problem. 

övrig verksamhet 

Den zoologiska avdelningen ansvarar för koordineringen av en 

djurbesättning som uppgick till 94 arter och raser av däggdjur, 

fåglar, kräl- och groddjur, fiskar och insekter. Djurbeståndet vid 

Jerz y Gutowski från Forest Institute i Bialowieza och Jonas Hedin från Länsstyrelsen i Kalmar letar efter nykläckta imagos av större ekbock i Polen. Foto: C. 

Andrén. 

I samarbete med EAZA publicerades europeiska stamböcker för skogsren och järv, samt en skötselmanual för järv. 

slutet av året uppgick till drygt 2.000 djurindivider. Många av de 

vilda djurarterna på Nordens Ark koordineras gemensamt och 

ingår i nationella eller internationella avelsprogram. Arter som 

finns i den svenska faunan och som klassificeras som hotade i 

den nationella Rödlistan, samordnas av Svenska Djurparksföreningen 

(så kallade SDF-arter), medan exotiska arter koordineras 

antingen av den europeiska djurparksorganisationen EAZA 

(ESB-arter) eller av djurparkernas världsorganisation WAZA 

(ISB-arter). Den mest intensiva koordineringen sker inom ramen 

för de europeiska avelsprogrammen EEP. Av de vilda arterna på 

Nordens Arks är 34 % samordnade på en eller flera olika nivåer. 

Fyra arter koordineras från Nordens Ark som ansvarar för den 

internationella stamboken för snöleopard och ESB-stamboken 

för skogsren samtidigt som man koordinerar EEP-programmen 

för snöleopard och järv. Under verksamhetsåret utsågs Ewa Wikberg 

från Nordens Ark, tillsammans med Olga Shilo från Novosibirsk 

Zoo, att föra den europeiska stamboken för gulstrupig 

mård Martes flavigula borealis. Under året publicerade Nordens Ark 

tillsammans med EAZA en ny volym av stamboken för skogsren 

och järv samt en nyupplaga av skötselhandboken för järv. 

Under våren sammanträdde Jordbruksverkets referensgrupp 

för husdjursgenetiska frågor i Stockholm där Maria Hallenberg 

från Nordens Ark valdes in som representant för Svenska 

Djurparksföreningen (SDF). Arbetsgruppen utgör ett utmärkt 

forum för spridning av tankar, åsikter och idéer visavi skyddet av 

våra svenska lantraser och en aktiv medverkan är därför nyttig. 

Vid slutet av året övergick registreringen av djur från det 

tidigare använda databaserade registreringssystemet ARKS till 

det nyutvecklade programmet ZIMS. ARKS gjorde det möjligt 

att registrera de egna djuren och att sammanställa djurrapporter 

på individ- eller taxonomisk nivå samtidigt som man kunde göra 

upp fullständiga djurinventarier vid olika tidsintervaller. Varje 

park som använde ARKS uppdaterade månatligen sina data 

till en central databas på ISIS som samlade in information om 

födelseort, ålder, föräldrar och dödsorsak. I motsats till ARKS 

är den nya databasen i ZIMS nu upplagd i realtid och möjliggör 

inte bara en tillgång till den egna djurbesättningen, utan även till 

den totala globala populationen som i dagsläget omfattar över 

10 000 arter och 2.6 miljoner djur. ZIMS gör det nu möjligt att 

djurvårdspersonalen kan skaffa sig information om djurhållning 

och skötsel i andra parker direkt utan att särskilt behöva kontakta 

ett flertal olika parker. 

12 13 

Omsorgen om djur och besökare har alltid varit viktig för 

personalen på Nordens Ark. I en global värld där vi konfronteras 

med allt större miljöproblem, har det blivit viktigt att finna 

lösningar på hur den biologiska mångfalden bäst kan bevaras. 

Personalen lägger därför ned mycket tid för att förbättra djurens 

förhållanden genom berikningsinsatser och uppfödning av 

hotade djurarter som sedan kan förstärka de små spillror som 

fortfarande finns kvar i naturen. Personalens engagemang i 

naturvårdsfrågor och bevarandebiologi har därför löpt som en 

röd tråd i stiftelsens verksamhet sedan parken grundades. Parkens 

ledning har hållit föredrag om verksamheten och djurbeståndet 

på Nordens Ark och om de populationsförstärkande projekt 

anläggningen deltagit i. Utbildningstillfällen och deltagande i 

kongresser och möten där djurverksamheten dryftas har därför 

varit viktiga hörnstenar i Stiftelsen Nordens Arks verksamhet. I 

samband med djurtransporter till andra parker har djurvårdare 

erbjudits tillfällen att bekanta sig med anläggningar och 

arbetsrutiner i andra parker och personalen som ansvarar för 

uppfödning av grönfläckig padda, pilgrimsfalk, fjällgås, stork 

och vitryggig hackspett har erbjudits möjlighet att skörda 

frukterna av sitt arbete genom att själva delta vid utsättningar 

i naturen. 

litteratUrhänvisning 

ANDRÉN, C., B. NORMING & O. JENNERSTEN (2012): 

Nordens Ark går in i Fjärran Östern. Nordens Ark Årsredovisning 2011: 

32-34. Stiftelsen Nordens Ark 

BLOMQVIST, L. C. LARSSON, S. JOSEFSSON, E. WIKBERG 

& K. LARSSON (2012): Djurkollektion med fokus på naturvårdsnytta. 

Nordens Ark Årsredovisning 2011: 6-18. Stiftelsen Nordens Ark 

GILLBERG, G. (2012): Ett lyft för pilgrimsfalken – och ihärdigt 

natur skyddsarbete. Våra rovdjur 3: 4-7, 2012 

HEDIN, J. (2009): Åtgärdsprogram för större ekbock 2010-2014 

(Cerambyx cerdo). Naturvårdsverkets Rapport 6316 

WIRÉN, M. (2010): Åtgärdsprogram för bevarandet av grönfläckig 

padda 2011-2016 (Bufo viridis). Naturvårdsverkets Rapport 6406 

ÅDAL, E. (2012): Svenska storkar flyger långt. Fågelvännen 1: 12-14

djUrinventariUm Från nordens ark 2012 

art 

iNsekter 

gloBal hotgrad 

hotgrad i sverige 

grad av samordning 

nordiskt honungsbi Apis m. mellifera > 10.000 > 10.000 - > 10.000 - >10.000 

Bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus - en 0.0.10 - - - - 0.0.10 

större ekbock Cerambyx cerdo vU cr - 0.0.500 15.15 12.15.24 - 3.0.476 

FiskAr 

mal Silurus glanis lc en 1.1.78 0.0.12 - 0.0.15 0.0.70 1.1.5 

groddjUr 

iransk bergssalamander Neurergus kaiseri cr 0.0.33 - - - - 0.0.33 

mindre vattensalamander Triturus vulgaris lc - 0.0.10 - - 0.0.10 - - 

större vattensalamander Triturus cristatus lc - 0.0.10 0.0.10 - 0.0.10 - 1.1.8 

vanlig padda Bufo bufo lc - 0.0.10 - - 0.0.10 - - 

strandpadda Bufo calamita lc vU 0.0.28 - - 0.0.1 - 0.0.28 

agapadda Bufo marinus - 0.0.3 - - - - 0.0.3 

grönfläckig padda Bufo viridis lc cr 1.1.498 0.0.127 - 0.0.3 0.0.215 1.1.407 

grönsvart pilgiftgroda Dendrobates auratus lc 0.0.2 - - - - 0.0.2 

gulsvart pilgiftgroda Dendrobates leucomelas lc 0.0.24 0.0.4 - 0.0.3 0.0.10 0.0.15 

gyllene pilgiftsgroda Phyllobates terribilis en 1.1.23 0.0.2 - 0.0.1 - 1.1.24 

orangebandad pilgiftsgroda Phyllobates vittatus en 0.0.35 0.0.5 - 0.0.13 0.0.10 1.1.13 

klockgroda Bombina bombina lc - 0.0.7 - - 0.0.4 - 0.0.3 

lövgroda hyla arborea lc - 0.0.7 - - 0.0.1 - 0.0.6 

mjölkgroda Trachycephalus resinifictrix lc - - 0.0.20 0.0.4 - 4.5.7 

korallfingergroda Pelodryas caerulea - 0.0.40 0.0.10 - 0.0.11 0.0.28 0.0.9 

kycklinggroda Leptodactylus fallax cr esB 3.12.19 - - 0.6.10 2.3,5 1.3.4 

guldmantella Mantella aurantiaca cr 1.1.10 0.0.18 - 0.0.22 - 1.1.6 

tomatgroda Dyscophus guineti lc 0.0.20 - - - - 0.0.20 

malajisk näshornsgroda Megophrys nasuta lc 1.1.4 0.0.129 - 0.0.3 - 3.1.128 

lökgroda Pelobates fuscus lc nt 0.0.53 - - - - 0.0.53 

Pipagroda Pipa carvalhoi lc 0.0.4 - - - - 0.0.4 

åkergroda Rana arvalis lc - 0.0.10 - - 0.0.10 - - 

långbensgroda Rana dalmatina lc vU 0.0.10 - - - - 0.0.10 

ätlig groda Rana esculenta lc - 1.1.17 - - - - 1.1.17 

gölgroda Rana lessonae lc vU 0.0.10 - - 0.0.1 - 0.0.9 

sjögroda Rana ridibunda lc - 1.1.23 0.0.10 - 0.0.1 - 1.1.32 

vanlig groda Rana temporaria lc - 0.0.10 - - 0.0.10 - - 

asiatisk skumbogroda Polypedates leucomystax lc 1.1.29 0.0.10 - - - 1.1.39 

mossgroda Theloderma stellatum nt 0.0.14 - - 0.0.14 - - 

vietnamesisk trädgroda Theloderma corticale dd 0.0.8 - - - - 0.0.8 

skÖldpAddor 

europeisk kärrsköldpadda Emys orbicularis nt 1.0.18 0.0.1 - 0.0.5 1.0.1 2.11 

kaspisk bäcksköldpadda Mauremys caspica - 1.0 - - - - 1.0 

vietnamesisk bäcksköldpadda Mauremys annamensis cr 1.4 - - - - 1.4 

kinesisk kärrsköldpadda Chinemys nigricans en 0.0.5 - - - - 0.0.5 

statUs 1.jan 2012 

Födda 

anlänt 

döda 

Utgått 

statUs 31.dec.2012 

australisk ormhalssköldpadda Chelodina mccordi cr esB 4.6 0.1.2 - 0.0.2 - 4.4.3 

14 15 

Ödlor 

randig basilisk Basiliscus vittatus - 0.0.7 - - 0.0.4 - 1.2 

guldhuvad daggecko Phelsuma klemmeri en esB 4.2 3.3.7 - 0.0.3 - 7.5.4 

guldstoftad daggecko Phelsuma l. laticauda lc 1.2 - - - - 1.2 

standings daggecko Phelsuma standingi vU 2.0 - - - - 2.0 

madagaskar daggecko Phelsuma m. madagascariensis lc 1.2 - - - - 1.2 

ögonfransgecko Rhacodactylus ciliatus vU 1.1 - - - - 1.1 

skogsödla Lacerta vivipara lc - 0.0.2 - - - - 0.0.2 

sandödla Lacerta agilis lc vU - - 0.0.10 - - 0.0.10 

kopparödla Anguis fragilis - - 0.0.7 - - 0.0.7 - - 

ormAr 

gotlandssnok Natrix n. gotlandica nt 0.0.4 0.0.2 - - - 3.1.2 

huggorm Vipera berus lc - 0.0.17 - 0.0.2 0.0.10 - 4.3.2 

FÅglAr 

Fjällgås Anser erythropus vU cr 45.29 4.6.36 6.3 0.1.6 6.7.14 49.31.16 

rödhalsad gås Branta ruficiollis en 1.0 - - - - 1.0 

vit stork Ciconia ciconia lc re sdF 3.3 0.0.4 - 0.0.1 0.0.3 3.3 

eremitibis Geronticus eremita cr eeP 8.8 - - - - 8.8 

Pilgrimsfalk Falco p. peregrinus lc vU 10.11 3.6.3 - 1.0.3 3.6 9.12 

glasögontrana Grus vipio vU eeP 1.1 - - - - 1.1 

japansk trana Grus japonensis en eeP 2.2 - - - - 2.2 

Berguv Bubo b. bubo lc nt 1.2 - - 0.1 - 1.1 

Fjälluggla Bubo scandiaca lc cr 1.1 - - 0.1 - 1.0 

lappuggla Strix nebulosa lapponica lc nt 0.1 - 1.0 - - 1.1 

slaguggla Strix u. uralensis lc - 1.1 - - - - 1.1 

vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos lc cr 16.15 9.5 3.4 - 9.7 19.17 

däggdjUr 

sisel Spermophilus citellus vU - - 3.1 - - 3.1 

Pallas katt Felis m. manul nt eeP/isB 1.1 2.2 - 2.2 - 1.1 

europeisk vildkatt Felis s. silvestris lc 4.0 - - - - 4.0 

lodjur Lynx l. lynx lc nt esB/sdF 1.1 - - - - 1.1 

amurleopard Panthera pardus orientalis cr eeP/isB 1.1 0.1 - - - 1.2 

amurtiger Panthera tigris altaica en eeP/isB 1.1 - 1.0 - - 2.1 

snöleopard Uncia uncia en eeP/isB 1.1 - - - - 1.1 

varg Canis l. lupus lc en sdF 5.3 - - 0.2 - 5.1 

manvarg Chrysocyon brachyurus nt eeP/isB 1.1 3.3 - 1.0 - 3.4 

Utter Lutra l. lutra nt vU eeP/isB 2.2 2.0 - 1.0 - 3.2 

järv Gulo g. gulo lc vU eeP 4.2 - 1.0 1.0 2.0 2.2 

liten panda Ailurus f. fulgens vU eeP/isB 1.1 0.2 - - - 1.3 

Przewalskis vildhäst Equus caballus przewalskii en eeP/isB 3.3 1.2 - - 3.0 1.5 

Pudu Pudu puda vU eeP/isB 0.2 - 1.0 - - 1.2 

skogsren Rangifer tarandus fennicus nt esB 1.7 1.3 - 1.2 0.2 1.6 

markhor Capra falconeri heptneri cr eeP 3.6 3.4.1 1.0 0.2.1 - 7.8 

tadjikiskt stäppfår Ovis aries bochariensis vU mon 2.9 - - - 1.4 1.5 

lANtrAser 

orusthöna en 2.9 12.15.1 -. 5.2.1 6.14 3.8 

Bohus-dals svarthöna en 3.10 8.5.1 - 4.2.1 4.2 3.11 

gammalsvensk dvärghöna cr 3.11 6.2.5 - 4.3.5 2.3 3.7 

ölandsgås cr 1.1 - - - - 1.1

svensk blå anka en 2.5 2.1.2 - 0.0.2 1.0 3.6 

Blekingeanka cr 2.7 0.2.3 - 0.0.3 0.5 2.4 

gotlandskanin en 1.7 2.5.1 - 1.3 1.2 1.7.1 

mellerudskanin cr 1.2 2.5.1 - 0.2.1 0.3 3.2 

linderödssvin en 4.2 12.6 - 10.2 2.2 4.4 

jämtget en 2.6 4.2 0.1 1.1 2.2 3.6 

lappget cr 3.5 3.2 - 2.1 2.0 2.6 

gutefår - 2.11 4.2 - 3.2 2.4 1.7 

värmlandsfår - 16.34 19.27.2 - 8.9.2 5.15 22.37 

dala pälsfår en 13.21 14.12 - 19.5 0.10 8.18 

svensk rödkulla cr 1.3 0.1 - - 0.1 1.3 

Fjällko cr 1.3 - - - 0.2 1.1 

Fjällnära boskap cr 1.6 - 1.0 - 1.0 1.6 

herefordko - - - 0.10 - - 0.10 

nordsvensk häst - 0.1 - - - - 0.1 

gotlandsruss - 0.2 0.1 - - - 0.3 

tamkatt - 0.2 - - - - 0.2 

RE - Nationellt utdöd 

CR - Akut hotad 

EN - Starkt hotad 

VU - Sårbar 

NT - Nära hotad 

LC - Livskraftig 

DD - Kunskapsbrist 

EEP - European Endangered species Program 

ESB - Europeisk StamBok 

ISB - Internationell StamBok 

SDF - Regional stambok för Svenska DjurparksFöreningen 

MON - Övervakad 

Personalengangemang i arBetsgrUPPer/styrelser 

2012 

EEP koordinator: Leif Blomqvist (Snöleopard, Järv) 

Internationell stamboksförare (ISB): Leif Blomqvist 

(Snöleopard) 

Europeisk stamboksförare (ESB): Leif Blomqvist 

(Skogsvildren); Ewa Wikberg (Gulstrupig mård) 

Medlemskap i EAZAs artkommiteer: Leif Blomqvist 

(Snöleopard, Amurleopard, Tiger, Liten panda, Järv, 

Przewalskis vildhäst); Christer Larsson (Utter); Ewa 

Wikberg (Manvarg, Snöleopard) 

Medlemskap i Taxon Advisory Groups: Leif Blomqvist 

(Felid TAG, Small Carnivore TAG, Deer TAG); Christer 

Larsson (Canid TAG); Ewa Wikberg (Sheep & Goat TAG, 

Small Carnivore TAG) 

WAZA: Lena M Lindén (Styrelseledamot, Treasurer) 

CBSG: Lena M Lindén (Steering Committee Member) 

ISIS: Lena M Lindén (Styrelseledamot) 

Svenska Djurparksföreningen: Ewa Wikberg (Styrelseledamot); 

Maria Hallenberg (SDF representant i Jordbruksverkets 

referensgrupp för husdjursgenetiska frågor); 

Eva Andersson (SDF representant i gruppen för Forskning 

& Utbildning) 

Global Conservation Network: Lena M Lindén (Styrelseledamot) 

Amphibian Survival Alliance (ASA): Lena M Lindén 

(Vice ordförande) 

Amphibian Ark (AArk): Lena M Lindén (Vice ordförande) 

ArtDatabanken: Claes Andrén (Amphibian and Reptile 

Specialist Group) 

EU LIFE: Claes Andrén (Baltcoast; Bombina bombina) 

NAMSA: Lena M Lindén (Styrelseledamot) 

Göteborgs universitet, Jonsered Herrgård: Lena M 

Lindén (Viceordf. för förtroenderådet) 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Eva Andersson 

(Program nämnden; Kandidatprogrammet för etologi & 

djurskydd) 

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien: Lena M 

Lindén (Ledamot) 

Letterstedtska Föreningen: Lena M Lindén (Ledamot) 

August Abrahamssons Stiftelse (Nääs Slott): Lena M 

Lindén (Styrelseledamot) 

Svenska Turistföreningen: Lena M Lindén (Styrelseledamot) 

Personalen deltog i dessa UtBilningstillFällen/kongresser/möten 

2012 

SDFs Djurvårdarkonferens, Orsa Björnpark, Orsa. 16-18. 

jan. A. Einemo, L. Svensson. J. Uno 

Föreläsning i Biogenetik, Uppsala universitet, Uppsala. 

18. jan. E. Gunnarsson, K. Larsson, E. Nygrén, J. Söderlindh, 

E. Eriksson Byröd, S. Öquist, K. Skydt 

Styrelseseminarium för NAMSA, Stockholm, 25. jan. L. 

M Lindén 

Projekt Fjällgåsmöte, Naturvårdsverket, Stockholm. 10. 

feb. C. Larsson 

Husdjursgenetiska rådet, Stockholm, 13. mars. M. 

Hallenberg 

The Royal Environmental Professors’ Seminarium 

”Faith in Future”, Stockholm, 22. mars. L. M. Lindén 

Djurtransport/studiebesök, Tiergarten Stendal, Tyskland. 

10-12. apr. M. Abrahamsson 

EAZA Bird TAG meeting, Vogelpark Walsrode, Tyskland. 

18-21. apr. C. Larsson 

CBSG Steering Committee Meeting, Buenos Aires, 

Argentina. 18. apr. L. M Lindén 

ISIS Board Meeting, Buenos Aires, Argentina. 19. apr. L. 

M Lindén 

WAZA Council Meeting, Buenos Aires, 20-21. apr. 

Studie- och fältresa i norra Argentina, 22-25. apr. L. M 

Lindén 

Bo Norming presenterar en av de nya informationstavlorna som tagits fram under året. Foto: I. Jakobson Granath 

16 17 

SDFs årsmöte på Skansen, Stockholm, 23-25. apr. B. 

Norming, E. Wikberg 

Årsmöte för Allmogeget, Landtsvinet & Äldre Svensk 

Boskap, Södertälje, 28. apr. M. Hallenberg 

EAZA Conservation Forum, Tiergarten Schönbrunn, 

Wien, Österrike. 21-26 maj. E. Nygren 

Studie/insamlingsresa av store ekbock, Rogalin, Polen. 

25.maj – 2. juni. C. Andrén 

SCTAG mid-year Meeting EAZA Exec. Office, 

Amsterdam Zoo, Amsterdam, Holland. 4-6 juni. L. 

Blomqvist 

Amphibian Conservation Husbandry Course, Durrell 

Wildlife Preservation Trust, Jersey, England. 10-16. jun. K. 

Försäter 

Joint Hoof Stock meeting, Marwell Zoo, Winchester, 

England. 25-28. jun. E. Wikberg 

Studie/forskningsresa till Taurusbergen, Turkiet. 11-18. 

jul. C. Andrén 

Utsättning av fjällgäss, Svaipa. 12-15. jul. J. Söderlindh, 

L. Svensson 

Djurtransport/studiebesök, Nurnberg Zoo, Nurnberg, 

Tyskland. 26-28. juli. L. Blomqvist, C. Larsson 

Utsättning av mal, Kristianstads vattenrike. 17. aug. J. 

Helgesson 

EU Life konferens BaltCoast, Kiel, Tyskland. 27-31. aug. 

C. Andrén 

Mustelid RCP-möte, Tallinn Zoo, Tallinn, Estland. 6-7. 

sept. L. Blomqvist

Projekt Fjällgåsmöte, Hudiksvall. 6. sep. C. Larsson 

SDFs Berikningskurs, Skansen, Stockholm. 3-4. sep. M. 

Abrahamsson, J. Hansson, E. Andersson 

IUCN World Conservation Congress, Jeju, Sydkorea. 

4-12. sep. L. M Lindén 

The 8th European Conference on Ecological Restauration, 

Ceske Budejovice, Tjeckien. 9-14. sep. Mats 

Niklasson 

ZIMS-kurs, Alpenzoo, Innsbruck, Österrike. 24-25. sep. 

K. Larsson, E. Wikberg 

EAZA Annual Conference, Alpenzoo, Innsbruck, 

Österrike. 25-30. sept. L. Blomqvist, C. Larsson, E. 

Wikberg, L. M. Lindén 

Utsättning av grönfläckig padda, Öland, 2-4. okt. K. 

Försäter, A. Einemo 

CBSG Meeting, Melbourne, Australien. 4-7. okt. L. M 

Lindén 

ISIS Board Meeting, Melbourne, Australien. 7. okt. L. M 

Lindén 

WAZA Annual Meeting, Melbourne, Australien. 8-11. 

okt. L. M Lindén 

Studiebesök till Anuiskij nationalpark, Ryssland. 

24.nov.- 2. dec. B. Norming 

ASA Board Meeting, London, England. 27. nov. L. M 

Lindén 

PUBlicerade artiklar/raPPorter Från 

nordens ark 2012 

ANDERSSON, E., B. JOHANSSON & P. SWEDE 

(2012): Utbildningsverksamheten. Nordens Ark Årsberättelse 

2011: 28-29. Stiftelsen Nordens Ark 

ANDRÉN, C. (2012): Forskarskolan – Skandinavisk naturfilm 

festival 2011. Nordens Ark Årsberättelse 2011: 26-27. Stiftelsen 

Nordens Ark 

Ung ormhalssköldpadda. Foto: J. Helgesson. 

ANDRÉN, C., B. NORMING & O. JENNERSTEN 

(2012): Nordens Ark går in i ryska Fjärran Östern. Nordens Ark 

Årsberättelse 2011: 32-34. Stiftelsen Nordens Ark 

ANDRÉN, C. & A. HALLENGREN (2012): Framgångar 

för Sveriges groddjur. Skog & Mark: 19-21. Naturvårdsverket 

BLOMQVIST, L., C. LARSSON, S. JOSEFSSON, E. 

WIKBERG & K. LARSSON (2012): Djurkollektion med 

fokus på naturvårdsnytta. Nordens Ark Årsberättelse 2011: 6-18. 

Stiftelsen Nordens Ark 

BLOMQVIST, L. (2012): Europeisk stamboksrapport för 

skogsren 2011. Nordens Ark Årsberättelse 2011: 22-25. Stiftelsen 


BLOMQVIST, L. (2012): European Studbook for Forest 

Reindeer, Rangifer tarandus fennicus, 2011. 40 pp. Nordens Ark 

Foundation 

BLOMQVIST, L. & D. M. RICHARDSON (2012): The 

forest reindeer: A success story of a large herbivore in Europe. In: 

European Studbook for Forest Reindeer, Rangifer tarandus fennicus, 

2011: pp. 3-7. Nordens Ark Foundation 

BLOMQVIST, L. (2012): Husbandry manual for captive 

wolverines, Gulo gulo, 2012. 16 pp. Nordens Ark Foundation 

BLOMQVIST, L. (2012): European Studbook for Wolverines, 

Gulo g. gulo. Vol. 4. 34 pp. Nordens Ark Foundation. 

JOHANSSON, Ö. (2012): Snow Leopard Trusts arbete i 

Mongoliet. Nordens Ark Årsberättelse 2011: 30-31. Stiftelsen 


LINDÉN, L M (2012): VD kommentar. Nordens Ark 

Årsberättelse 2011 : 4. Stiftelsen Nordens Ark 

C. WEST & L M LINDÉN (2012): WAZA’s involvement 

in the Amphibian Ark Initiative. In: 77 Years: The History and 

Evolution of the World Association of Zoos and Aquariums 1935- 

2012 

NYGRÉN, E. & J. HELGESSON (2012): Restocking of the 

European catfish (Silurus glanis). Newsletter of the Freshwater Fish 

Specialist Group. Issue 2, 2012. pp.21-24 

projekt ekopark är ett av de största artbevarandeprojekt som bedrivs på 

”hemmaplan” – i skogs- och kulturlandskapet som omger den 

zoologiska parken och karantänshägnet, på Åby säteris marker. 

Omkring 300 hektar mark utanför den zoologiska parken 

restaureras. 

Projektet startade i början av 2011. Ett av målen är att gynna 

hotade arter och den biologiska mångfalden genom att återskapa 

1700- och 1800-talets öppna, artrika landskap som präglades av 

betande boskap. Fram till år 2016 ställs markanvändningen om 

från graninriktat skogsbruk till traditionellt utmarksbete med 

lantraser av både nöt och får (fjällnära ko, rödkulla, bohuskulla, 

gutefår, värmländska skogsfår samt getter). I det betade 

landskapet trivs många ursprungliga arter av insekter, fjärilar 

och fåglar som håller på att försvinna från stora delar av landet. 

Delar av landskapet tillåts också utvecklas utan större ingrepp, 

där träd får åldras och dö i egen takt. Detta gynnar ett flertal 

18 19 

ekopArkeN pÅ 

NordeNs Ark 

Mats Niklasson 

Projektledare 

mats.niklasson@nordensark.se 

hotade arter såsom den vitryggiga och den mindre hackspetten 

som idag har det mycket svårt. Åtgärderna och restaureringen 

följs upp noggrant, och förändringarna för olika fågelararter 

och skalbaggar registreras. En stor del av Ekoparksprojektet 

fokuserar på utbildning samt information till besökare samtidigt 

som Ekoparken erbjuder högskolestudenter möjlighet att 

göra projekt- och examensarbeten om naturvård, ekologisk 

restaurering och artinventering. 

restaUrering av Betesmarker och ligghall 

Vid slutet av 2012 var så gott som alla planerade hagar 

färdigstängslade med rovdjursstängsel, totalt 81 ha ny 

betesmark. Under inkommande år kommer ytterligare områden 

att stängslas in så att cirka 100 ha betesmark finns tillgänglig.

Restaureringarna har föregåtts av stora avverkningar som 

genomförts av Skogssällskapet. Alla lövträd har sparats liksom 

nästintill alla tallar medan granarna avverkats. Massaved och 

timmer har sålts, framförallt till Tyskland. Stängslingsarbetet 

har varit komplicerat, arbetsintensivt och samtidigt lärorikt. 

Delar av stängseldragningen har varit avancerad och särskilt 

krävande vid berg och branta sluttningar. Stängslens planering 

och dragning har främst präglats av omtanke om den praktiska 

driften och djurens säkerhet och välbefinnande. 

Under 2012 har en ligghall med plats för ett hundratal kor och 

kalvar uppförts. Under hösten 2012 togs ligghallen i användning 

av ett tiotal fjällnära kor och 10 dräktiga Herefordkvigor. Under 

2013 fortsätter inköp av bl a rödkulla. Herefordkorna kommer 

att beta i början av restaureringsfasen för att successivt bytas 

ut mot gamla lantraser då hela besättningar finns tillgängliga. 

Det har visat sig svårt att hitta större besättningar av de gamla 

hotade lantraserna. Under första säsongen hösten 2011 betades 

en del av hagarna av en grupp baggar på ungefär 20 djur. Under 

2012 betade får och fjällnära kor hagarna. Fornåkrarna och 

hällristningshagen har betats av hästar. 

inventeringar 

Totalt har 142 insektfällor placerats ut under säsongerna 2011 

och 2012. Flygande djur har fångats i fönsterfällor. På marken 

har vita, blå och gula fällor fångat både flygande och delvis 

marklevande djur. Fällorna har varit fyllda med saltvatten och 

tömts var tredje till fjärde vecka. En grovsortering till ordning 

och i vissa fall familj har påbörjats och görs på vinterhalvåret i 

huvudsak av praktikanter. Florainventeringen påbörjades under 

sommaren 2012. Kvadratmetersytor har inventerats i olika 

miljöer över hela Ekoparken. Fågelinventering har gjorts efter 

transekter både våren 2011 och 2012. Nattfjärilsfaunan studeras 

med två fällor under sensommaren 2012. Besöksräknare har 

suttit uppe under delar av 2011 och 2012. 

delProjekt 

Veteranisering 

Genom att använda sig av en metod som kallas veteranisering 

kan man under en kort tid göra unga träd gamla för att på så 

sätt skapa livsmiljöer för sällsynta arter i gamla träd. En officiell 

provyta med totalt 49 ekar upprättades nära torpet ”Gatumarken” 

och ingår i ett nordeuropeiskt forskningsprojekt med provytor 

på 20 platser i Sverige, Norge och England. Nordens Ark leder 

projektet tillsammans med länsstyrelsen i Kronobergs län. 

Naturvårdsverket har bistått med medel och den första delen av 

projektet är avrapporterad. 

Florarestaurering 

Under de två senaste åren har frön av ängsarter från dikesrenar 

och stenmurar inom fastigheten samlats in. Arterna är: 

ängsskallra Rhinanthus minor, gullviva Primula veris, ängsvädd 

Succisa pratensis, gullris Solidago virgaurea, käringtand Lotus 

corniculatus, röllika Achillea millefolium, stor blåklocka Campanula 

persicifolia, gökärt Lathyrus linifolius, hartsros Rosa mollis, sten-/ 

nyponros Rosa dumalis, trubbhagtorn Crataegus monog yna, slån 

Prunus spinosa, vildapel Malus sylvestris och olvon Viburnum opulus. 

Under vintern har fröna räknats och paketerats och kommer 

under inkommande vår att sås ut i små provytor i olika miljöer. 

Sådden är ett kombinerat experiment och en praktisk åtgärd 

för att berika ängsfloran med lokalt frö. Generellt sett är floran 

Under den första säsongen betades en del av de nya hagarna av en grupp 

baggar. Foto: L. M. Lindén. 

utarmad då de flesta betesmarker varit konstgödslade eller varit 

igenvuxna eller genomgått en fas av åker. Denna process har 

pågått på Åby Säteri i uppskattningsvis 50-80 år. Restaureringen 

av floran är en viktig del i projektet. Många fjärilar, bin, steklar 

och småfåglar är beroende av en rik flora. Här finns ett stort 

behov och den återupptagna slåttern och vårbränningen utgör 

hörnstenar i detta. 

Faunadepåer 

En metod för artbevarande som utvecklats sedan 10 år är 

faunadepåer. Här handlar det om att lämna kvar död ved och 

ris av buskar och träd vid avverkningar i både parkmiljöer, 

strövområden, betesmarker och skogsmiljöer. Åtgärden är viktig 

för många rödlistade vedlevande insekter som lever av död 

lövved och som söker efter föda i blommande buskar ur familjen 

Rosväxter (Rosaceae). Samtidigt kan det upplevas skräpigt att 

lämna kvar ris och ved i högar. Erfarenheten är dock att de allra 

flesta accepterar detta då information om detta finns tillgänglig. 

LEADER och vandringsutveckling 

Under 2012 har Nordens Ark haft ekonomisk hjälp av LEADER 

Ranrike genom ett projekt benämnt ”Vandring Nordens 

Ark”. I projektet som avslutas under 2013 har arbete utförts 

med upprustning av befintliga stigar och med nyanläggning 

av flera slingor. Under 2012 har GPS-paket utvecklats och 

kan nu erbjudas till anläggningens hotellgäster. Detta är en 

kombinerad vandring/skattjakt/frågepromenad där man får se 

fornlämningar, kulturmiljöer och olika sevärdheter i Ekoparken. 

Tre banor har anlagts i olika längd och svårighetsgrad. 

Tillsammans med Sotenäs kommun och LEADER har en 

informationsportal ”Gateway Nordens Ark” uppförts vid 

anläggningens parkeringsplats. Tillsammans med Sotenäs och 

Uddevalla kommuner har en tillgänglighetsanpassad stig anlagts 

samtidigt som en liknande anpassning är under uppförande vid 

Åbyhällen med träbryggor för rullstolar och rörelsehindrade. 

Vissa skyltar kommer att förses med QE-kod för att kunna 

scannas med modern telefon för länkning till fördjupning på 

hemsidan. Under våren 2013 kommer vandringspaket utgående 

från Nordens Ark för Soteleden att tas fram. Under de senaste 

två åren har ett stort antal visningar, exkursioner och föredrag 

arrangerats i och om Ekoparksprojektet. Visningar av Åbyhällen 

har arrangerats i ekoparkens regi under sommarsäsongen 2012. 

Under året publicerades en ny skötselhandbok eller en så kallad 

”Husbandry Guidelines” för järv, (Blomqvist 2012a) samtidigt 

som den fjärde volymen av järvstamboken (Blomqvist 2012b) 

gavs ut. Båda publikationerna finns tillgängliga på EAZAs 

websida eller kan erhållas av artkoordinatorn på Nordens Ark. 

Stamboken redogör för utvecklingen av järvstammen sedan 

programmet upprättades 1994 och innehåller en förteckning 

över samtliga födslar, dödsfall och förflyttningar som ägt rum 

sedan den senaste fullständiga stamboksrapporten publicerades 

(Blomqvist 2009). 

Under året föddes 15 (8.6.1) valpar i fem kullar (Tabell 1). 

Moskva Zoo bidrog till avelsprogrammet inte bara med två 

kullar och 4.2 valpar, utan även genom att ta emot två vildfödda 

syskonvalpar som tagits ur en lya i ryska Karelen. Antalet 

vildfödda djur i dagens järvstam omfattar nu 1.12 järvar. Värt att 

nämnas är även att den första järvkullen föddes i Storbritannien 

20 21 

ANtAlet järvAr i eep 

sNArt Uppe i 100 djUr 

Leif Blomqvist 

EEP-koordinator för järv 

leif.blomqvist@nordensark.se 

där 1.2 valpar såg dagens ljus i Cotswold Wildlife Park i 

Burford. Järvvalparna som föddes under året finns förtecknade 

i Tabell 2. Under året dog 11 (8.2.1) järvar av vilka en var en 

årsunge i Duisburg (Tabell 3). Fem av de avlidna järvarna hade 

en medelålder av 14 år och sju månader och var därför i slutet av 

sin reproduktiva ålder. Ett av de avlidna djuren var den 15-åriga 

järvhanen 210 i Lycksele som fötts under founderparet 7 och 

8. Lyckselejärven 210 producerade endast två valpar under sin 

livstid. Lyckligtvis var den ena av valparna mer framgångsrik 

än sin far och fick fyra kullar på Nordens Ark innan han själv 

dog 2012. Tack vare sonens utmärkta avelsresultat finns det 

kvar 5.2 järvar i nedstigande led från founderparet 7 och 8 vars 

genuppsättning alltså inte gått förlorad (Figur 1). 

Det är också värt att nämna att 3.3 rekommenderade 

förflyttningar vidtogs under året och att ingen järv lämnade 

avelsprogrammet. Tyvärr anslöt sig ingen ny deltagare

till avelsprogrammet och nya deltagare är därför i högsta 

grad önskvärda. Den viktigaste händelsen var utan tvekan 

ankomsten av de två vildfödda tikvalpar till Moskva (Tabell 

4). Fem hanvalpar och en tikvalp från årets kullar är emellertid 

fortfarande oplacerade och borde med det snaraste omplaceras. 

tabell 1. status i eeP populationen av järv 2012. 

ort 

status 

1.1.2012 

Avsaknaden av nya deltagarparker gör det troligt att någon 

eller några av årets valpar måste lämna avelsprogrammet under 

2013. 

Då två nya vildfödda tikar anlände till programmet, 

samtidigt som 15 valpar föddes och 11 järvar dog, omfattade 

Födda till eep Från eep till icke-eep Från icke-eep döda 

status 

1.1.2013 

ähtäri/Fin 2.1 2.1 3.2 

Bardu/n 1.0 - - 0.1 stockholm - - 1.0 0.1 

Berlin tP/d 1.1 - - - - - - 1.1 

Borås/s 1.1 - 1.0 hunnebostrand 1.0 hunnebostrand - - - 1.1 

Brno/cZ 1.1 - - - - - - 1.1 

Burford/Uk 1.1 1.2 - - - - - 2.3 

calviac/F 1.1 - - - - - - 1.1 

chomutov/cZ 1.1 - - - - - - 1.1 

duisburg/d 1.1 1.1.1 - - - 0.0.1 2.2 

eberswalde/d 1.1 - - - - - - 1.1 

edinburgh/Uk 1.1 - - - - - - 1.1 

helsinki/Fin 1.1 - - - - - 1.0 0.1 

hunnebostrand/s 4.2 - 1.0 Boras 

1.0 Usti 1.0 Boras - - 1.0 2.2 

järvsö/s 2.2 - - - - - - 2.2 

kerkrade/nl 1.1 - - - - - 0.1 1.0 

kolmården/s 1.1 - - - - - - 1.1 

kristiansand/n 2.1 - - - - - 1.0 1.1 

lycksele/s 2.2 - - - - - 1.0 1.2 

moscow/rUs 6..6 4.2* - - - 0.2 wild 1.1 9.9 

munich/d 1.0 - - 0.1 springe - - - 1.1 

namsskogan/n 1.0 - - - - - - 1.0 

nikolaev/Ukr 0.1 - - - - - - 0.1 

novosibirsk/rUs 1.1 - - - - - - 1.1 

opole/Pol 1.0 - - 0.1 stockholm - - - 1.1 

orsa/s 1.1 - - - - - - 1.1 

osnabruck/d 1.1 - - - - - - 1.1 

ranua/Fin 1.1 - - - - - - 1.1 

riga/lat 0.1 - - - - - - 0.1 

salzburg/a 1.1 - - - - - - 1.1 

skåne/s 4.1 - - - - - 1.0 3.1 

springe/d 1.3 - 0.1 munich - - - - 1.2 

stockholm/s 2.3 - 0.1 opole 

0.1 Bardu - - - - 2.1 

szeged/hU 1.1 - - - - - - 1.1 

Usti/cZ 1.1 - - 1.0 hunnebostrand - - 1.0 1.1 

Whipsnade/Uk 1.1 - - - - - - 1.1 

totalt i eep 48.43 8.6.1 3.3 3.3 - 0.2 8.2.1 48.49 

(35 institutioner) 

* multipel födsel 

(91) (15) (6) (6) (-) (2) (11) (97) 

tabell 2. järvar födda i eeP-programmet 2012 

beståndet vid slutet av 2012, 97 (48.49) järvar fördelade mellan 

35 institutioner. Ökningen i järvbeståndet utgjorde därför sex 

djur jämfört med året innan då 48.43 järvar fanns i programmet. 

Utvecklingen i järvprogrammet illustreras i Figur 2. 

Stammens genetiska status har genomgått en avsevärd 

förbättring under året. Gendiversiteten (GD) i stammen har 

ökat från 87.8 % till 89.3 % samtidigt som det sk. ”mean kinship” 

värdet (MK) minskat från 0.1220 till 0.107 (Blomqvist 2012c). 

Dagens järvpopulation består av 12.13 reproducerande djur. Då 

22 23 

Stud# | Sex | Birth Date | Sire | Dam | Location | Date | LocalID | Event |Name |Breeder# | 

364 M 26 Jan 2012 318 306 BURFORD 26 Jan 2012 MM1651 Birth ENSIN COTSWOLD 1 

365 F 26 Jan 2012 318 306 BURFORD 26 Jan 2012 MM1652 Birth NALKA COTSWOLD 2 

366 F 26 Jan 2012 318 306 BURFORD 26 Jan 2012 MM1653 Birth NIEMI COTSWOLD 3 

367 M 24 Feb 2012 235 260 AHTARI 24 Feb 2012 212001 Birth AHTARI 39 

368 M 24 Feb 2012 235 260 AHTARI 24 Feb 2012 212003 Birth AHTARI 40 

369 F 24 Feb 2012 235 260 AHTARI 24 Feb 2012 212002 Birth FIONA AHTARI 41 

370 M 1 Feb 2012 212 264 MOSCOW 1 Feb 2012 120122 Birth MOSCOW 17 


372 F 1 Feb 2012 212 264 MOSCOW 1 Feb 2012 120124 Birth MOSCOW 19 



375 F 11 Feb 2012 230 263 MOSCOW 11 Feb 2012 120127 Birth MOSCOW 22 

376 ? 5 Feb 2012 295 236 DUISBURG 5 Feb 2012 6345 Birth DUISBRG 7 

6 Mar 2012 Death 

377 M 5 Feb 2012 295 236 DUISBURG 5 Feb 2012 6346 Birth DUISBRG 8 

378 F 5 Feb 2012 295 236 DUISBURG 5 Feb 2012 6347 Birth DUISBRG 9 

TOTALT: 8.6.1 (15) 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Figur 1. inslag av founders i eeP-population 2012 

Honor 

Hanar 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Figur 2. Utvecklingen av järvstammen i eeP-programmet 1994-2012 

Hanar 

Honor 

Totalt 

järvar vanligen upphör att fortplanta sig efter att de uppnått en 

ålder av 15 (hanar) respektive 13 år (tikar), och då några av de 

djur som fortfarande lever passerat denna kritiska ålder, kan man 

förvänta sig att 11.11 djur har förutsättningar att föröka sig under 

de kommande åren. Trots att ålderspyramiden i järvstammen 

innehåller flera äldre djur (Figur 3), finns det även kvar många 

unga järvar som snart kommer att uppnå könsmogen ålder och 

som sannolikt kommer att ersätta en del av de avelsdjur som 

blivit för gamla för att fortplanta sig.

tabell 3. avlidna järvar i eeP-programmet 2012 


203 M 21 Feb 1997 146 165 STOCKHOLM 21 Feb 1997 940952 Birth ASANTE SHOLM 2 

HELSINKI 8 Apr 1998 980010 Transfer 

27 May 2012 Death 

210 M ~ Mar 1997 WILD7 WILD8 SWEDEN 12 May 1997 NONE Capture GULO LYCKS 4 

LYCKSELE 15 May 1997 MAVAS Transfer 

12 Jun 2012 Death 

213 M 20 Feb 1997 143 161 AHTARI 20 Feb 1997 AHT29 Birth HEMMINKI AHTARI 29 

BERN 1 Mar 1999 990002 Transfer 

USTI 7 Nov 2007 UL0744 Transfer 

29 Jul 2012 Death 

214 M 14 Feb 1998 182 191 HUNBSTRND 14 Feb 1998 980004 Birth JARMO HUNNEBO 5 

BARDU 29 Oct 1999 400001 Transfer 

3 Sep 2012 Death 

240 M 14 Feb 2000 210 152 LYCKSELE 14 Feb 2000 LYCK7 Birth MATTI LYCKS 7 

JARVZOO 24 Jan 2001 240 Transfer 

HUNBSTRND 31 Aug 2001 201213 Transfer 

2 Jan 2012 Death 

251 F 22 Feb 2003 203 202 HELSINKI 22 Feb 2003 203010 Birth UNELMA HKI 22 

KERKRADE 17 Mar 2005 M03065 Transfer 

23 Oct 2012 Death 

335 M 22 Jan 2010 212 263 MOSCOW 22 Jan 2010 100026 Birth MOSCOW 13 


337 F 22 Jan 2010 212 263 MOSCOW 22 Jan 2010 100068 Birth MOSCOW 15 


352 M 9 Feb 2011 274 294 LUND 9 Feb 2011 HOOR9 Birth HOOR 9 

22 Feb 2012 Death 

354 M 13 Feb 2011 190 275 KRISTIANS 13 Feb 2011 GULGG013 Birth KRIST 8 

29 Feb 2012 Death 

376 ? 5 Feb 2012 295 236 DUISBURG 5 Feb 2012 6345 Birth DUISBRG 7 

6 Mar 2012 Death 

TOTALT: 8.2.1 (11) 

tabell 4. vildfödda järvar som ankom till eeP under 2012 


379 F ~ 2012 WILD17 WILD18 KARELIYA ~ 2012 NONE Capture MOSCOW 23 

MOSCOW 20 Sep 2012 120692 Transfer 

380 F ~ 2012 WILD17 WILD18 KARELIYA ~ 2012 NONE Capture MOSCOW 24 

MOSCOW 20 Sep 2012 120693 Transfer 

TOTALT: 0.2.0 (2) 

10-11 

8-9 

6-7 

4-5 

2-3 

0-1 

-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 

24 25 

18-19 

16-17 

14-15 

12-13 

Figur 3. ålders & könsfördelning hos järv i eeP programmet 1.1.2013 

Hanar 

Honor 


BLOMQVIST, L. (2009): Analysis and breeding plan for the EEP 

wolverine (Gulo g. gulo) 2008. Nordens Ark Annual Report 2008: 32-41. 

Nordens Ark Foundation. 

BLOMQVIST, L. (2012a): Husbandry manual for captive wolverines, 

Gulo gulo, 2012. Nordens Ark Foundation. 16 pp. 

BLOMQVIST, L. (2012b): European studbook for wolverines, Gulo g. 

gulo. Volume 4. Nordens Ark Foundation. 34 pp. 

BLOMQVIST, L. (2012c): Description of wolverines in the EEPprogram 

in 2011. In: European studbook for wolverines, Gulo g. gulo. 

Volume 4: 4-9. Nordens Ark Foundation.

2012 Års stAtUs FÖr djUrpArkspopUlAtioNeN 

Av skogsreN 

Under året publicerades en ny volym av den europeiska stamboken för 

skogsren Rangifer tarandus fennicus. Stamboken innehåller befintlig 

data över samtliga skogsrenar som hållits i ex situ förhållanden 

under 1973-2011 (Blomqvist 2012a). Härkomsten för samtliga 

202.210.12 djur är känd och är redovisade i stamboken som kan 

erhållas antingen på EAZAs websida eller via stamboksföraren 

på Nordens Ark. 

Under året föddes 26 (12.12.2) kalvar. Mortaliteten hos 

kalvarna var 27 %. Förutom de kalvar som inte överlevde, 

avled dessutom 5.5 vuxna djur och antalet skogsrenar som gick 

Leif Blomqvist 

ESB stamboksförare för skogsren 

leif.blomqvist@nordensark.se 

förlorade ur besättningen uppgick därför till 17 (9.6.2) djur. 

Eftersom inga nya vildfödda djur införlivades i besättningen, 

uppgick denna därför till 114 (38.76) djur vid utgången av 

2012. Stammen utökades därmed med nio djur jämfört med 

föregående år då stammen uppgick till 35.70 skogsrenar i nio 

europeiska länder (Blomqvist 2012b). Fyra förflyttningar vidtogs 

inom ramen för avelsprogrammet och ingen ny djurpark anslöt 

sig till detta (Tabell 1). 

Besättningens utveckling illustreras i Figur 1 som visar att 

stammen ökat under detta decennium med undantag av år 2008 

Figur 1. Utvecklingen av skogsrensstammen under 2000-talet 

då en tillfällig tillbakagång skedde. Den årliga tillväxten under 

nämnda period har varit 6 % per år och eftersom det finns flera 

djur i de yngsta årsklasserna (Figur 2), finns det anledning till 

optimism visavi stammens fortlevande. 

För att kunna överleva på sikt letar avelsprogrammet 

emellertid ständigt efter nya parker som kan hålla skogsren. 

Det är därför önskvärt att en del parker som för tillfället håller 

tamren, ersatte dessa med en av de tre vilda formerna av ren 

som fortfarande lever kvar i Europa. Av de vilda formerna är 

det endast Rangifer tarandus fennicus som är föremål för en paneuropeisk 

samkoordinering och som överhuvudtaget hålls 

i djurparker. Trots att skogsrenen är klassad som NT, är dess 

framtid i Europa ännu oviss på grund av markanta minskningar 

i de ryska delarna av Karelen och i de östra delarna av Finland 

tabell 1. Förändringar i skogsrenspopulationen 2012. 

ort status 

1.1.2012 

26 27 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Sarvar 

Vajor 

Totalt 

Figur 2. köns- och åldersfördelning i skogsrensstammen 2012 

6-7 

4-5 

2-3 

0-1 

-10 -5 0 5 10 15 

(Blomqvist & Richardson 2012). Skogsrenen är upptagen i Bern 

konventionens III artikel och i det europeiska habitatdirektivet. 

Stambokspopulationen innehåller i dagsläget 84 % av artens 

gendiversitet (GD) med en teoretisk möjlighet att utöka denna 

till 91 %. Härkomsten av samtliga djur är till 100 % känd och 

dagens population härstammar från endast åtta founderdjur 

(Figur 3). Av de vildfödda founderdjuren är fortfarande sarven 

223 i Ähtäri djurpark vid liv. Den genomsnittliga inaveln (F) 

ligger på en nivå av 11.6 % och 15 % av artens genetiska mångfald 

har gått förlorad under de snart fyra decennier skogsrenen hållits 

i djurparker. Artens ”mean kinship” (MK) värde ligger på 0.1553 

och dagens population av 114 djur uppvisar samma mängd 

gendiversitet man finner hos tre vildfödda djur (Fge = 3.22). 

Födda dns in Ut antal 

döda 

ahtari/Fin 3.4 - - - - 0.1 3.3 

arnhem/nl 1.4 0.2 - 1.0 Bern 

0.1 hunnebostrand 

- 1.1 1.6 

Berlin Zoo/d 2.5 2.1.1 1.0.1 - 1.0 salzburg 1.0.1 2.6 

Bern/ch 2.2 1.1 - - 1.0 arnhem - 2.3 

helsinki/Fin 2.5 1.1 - - 0.1 ranua - 3.5 

hunnebostrand/s 1.7 1.3 1.1 - 0.1 arnhem 1.3 1.6 

jarvso/s 4.6 1.3 - - - - 5.9 

kerkrade/nl 1.8 0.1 - - - - 1.9 

kingussie/Uk 3.2 0.0.1 0.0.1 - - 0.0.1 3.2 

lycksele/s 3.4 2.0 1.0 - - 2.0 3.4 

magdeburg/d 3.0 - - - - - 3.0 

moscow/rUs 2.9 - - - - - 2.9 

Pitea/s 1.1 - - - - 1.0 0.1 

ranua/Fin 2.3 2.0 1.0 0.1 helsinki - 2.0 2.4 

riga/lat 3.5 2.0 - - - - 5.5 

rotterdam/nl 1.3 - - - - 0.1 1.2 

salzburg/aUt 1.2 - - 1.0 Berlin Zoo - 1.0 1.2 

totalt 35.70 12.12.2 4.1.2 2.2 2.2 9.6.2 38.76 

(17 institutioner) (105) (26) (7) (4) (4) (17) (114) 

14-15 

12-13 

10-11 

8-9 

Sarvar 

Vajor 

status 

1/1/2013

Figur 3. inslag av founders i skogsrenspopulationen 2012 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Vajor 

Sarvar 

5 6 7 8 9 20 26 223 


BLOMQVIST, L. (2012a): European Studbook for Forest 

Reindeer, Rangifer tarandus fennicus, 2011. Nordens Ark 

Foundation 

BLOMQVIST, L. (2012b): Europeisk stamboksrapport för skogsren 

2011. Nordens Ark Årsredovisning 2011: 22-25. Stiftelsen Nordens Ark 

BLOMQVIST, L. & D. M. RICHARDSON (2012): The forest 

reindeer: A success story of a large herbivore in Europe. (In): European 

Studbook for Forest Reindeer, Rangifer tarandus fennicus, 2011: 3-7. 

Nordens Ark Foundation 

väsentliga händelser Under räkenskaPsåret 

och eFter dess Utgång 

Styrelsen för Stiftelsen Nordens Ark antar varje år en 

djurkollektionsplan som styrdokument. Målsättningen i detta 

dokument är att på lång sikt uppnå en livskraftig långsiktigt 

hållbar population av en hotad art i dess naturliga miljö. 

Detta mål är inom räckhåll för en av Nordens Arks mest 

uppmärksammade arter – pilgrimsfalken. Projektet att rädda 

pilgrimsfalken initierades och drevs av Naturskyddsföreningen 

under många år innan Nordens Ark övertog ansvaret i slutet 

av nittiotalet. Efter tretton år av avelsarbete och utsättning av 

omkring 170 individer ser utvecklingen positiv ut. Inom ett par 

år kommer sannolikt projektet att avslutas, eftersom arten klarar 

sig utan insatser ex situ. 

Under verksamhetsåret har Nordens Ark bidragit till att 

förstärka följande arter genom återutsättningar: 70 malar 

har satts ut i Helge å, 200 grönfläckiga paddor på Öland, tre 

storkar i Skåne, nio pilgrimsfalkar i Mellansverige samt 27 

fjällgäss i svenska fjällvärlden. Kostnaderna för detta har 

bland annat finansierats genom att Segré Fondation ingått ett 

samverkansavtal med Nordens Ark. Grundaren Claudio Segré 

besökte anläggningen på försommaren och tecknade ett tvåårigt 

avtal med inriktning mot avels- och utsättningsverksamheten. 

Stiftelsen Nordens Arks aktiviteter och internationella 

engage mang förstärktes genom medverkan i IUCNs 

Conservation Forum i Jeju, Korea. Nordens Ark drev motionen 

”Further steps to combat the amphibians crisis” och fick den 

28 29 

FÖrvAltNiNgsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen Nordens Ark avger härmed följande redovisning för verksamhetsårets 2012. Alla belopp redovisas om inte 

annat anges i kronor (SEK). Uppgifter inom parentes avser föregående år. 

antagen som ett inriktnings dokument i IUCNs handlingsprogram 

2012-2016. Bakom Nordens Arks motion stod sexton 

internationellt ansedda medlemsorganisationer som ”sponsorer”. 

Insatser genomförda som samverkansprojekt med 

myndig heter och organisationer 

Nordens Ark har en omfattande uppfödnings- och utsättningsverksamhet 

av svenska hotade arter. Detta arbete sker i 

nära kontakt med berörda länsstyrelser och i enlighet med 

Naturvårdsverkets fastställda åtgärdsprogram. Liksom tidigare 

år stödjer svenska naturvårdsmyndigheter arbetet. Under 2012 

uppgick stödet till 17 procent av den reella kostnaden. För 2013 

minskar ”det offentliga” stödet till cirka 13 procent. 

Arbetet med bredbandad ekbarkbock sker i samarbete 

med Länsstyrelsen i Stockholm. Under året har fältarbete och 

diskussioner skett i Nationalstadsparken på Djurgården där 

arten har sin enda naturliga förekomst. 

Projekt större ekbock leds av Länsstyrelsen i Kalmar, där 

Nordens Ark fått uppdraget att utveckla uppfödningsmetoder, 

ett i praktiken helt outforskat område. I uppdraget ingår 

insamling av avelsdjur i Polen för uppfödning på Nordens Ark. 

Ett planeringsmöte har genomförts för ett kommande EU LIFE 

projekt för hotade vedlevande skalbaggar tillsammans med 

organisationer och myndigheter i Polen, Danmark och Tyskland. 

Utsättning av mal i Kristianstad Vattenrike har skett i 

samarbete med Havs- och vattenmyndigheten samt Naturrum 

Vattenriket.

Utsättning av grönfläckig padda har skett i nära samarbete 

med Malmö stad (Limhamns kalkbrott) och länsstyrelserna i 

Malmö och Kalmar samt dessutom inom EU LIFE-projektet 

BaltCoast, som arbetar med restaurering av strandnära miljöer 

runt Östersjön. 

Nordens Ark har tillsammans med Sotenäs kommun startat 

ett praktiskt restaureringsprojekt för stinkpadda i Smögenområdet, 

där igenvuxna dammar återfår sin funktion som leklokaler. 

Projektet finansieras med EU-medel. 

Tillsammans med stiftelser och myndigheter i Tyskland 

och Danmark genomförde EU LIFE Klockgroda-projektet 

och PR-arrangemanget ”Bombina song contest”. Det fick stor 

medial uppmärksamhet. Baltcoast-projektet som avslutades med 

ett seminarium i Kiel under året, har varit ett samarbete med 

flera länder under ledning av Stiftung Naturschutz Schleswig- 

Holstein i Tyskland. 

Nordens Ark har ett forskningsprojekt tillsammans med 

Ege Universitet, Izmir, Turkiet om Taurusgrodan, där fältarbete 

ingår. 

Återutsättning av pilgrimsfalk och vitryggig hackspett sker i 

samarbete med Göteborgs Universitet, Naturskyddsföreningen, 

Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser i Mellansverige. 

Ersättningen för pilgrimsfalk upphör i och med 2012. 

Fjällgåsprojektet genomförs som tidigare tillsammans med 

Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket och länsstyrelser i 

Norrland. Moskva Zoo och ryska naturvårdsmyndigheter svarar 

för fångst av de vilda gässen på ryska tundran vid importen av 

avelsdjur till Nordens Ark. 

Projekt Snöleopard 

Samarbetet med Snow Leopard Trust (SLT) förstärktes under 

året. Nordens Ark finansierar en forskare som arbetar i fält 

i Mongoliet och bekostar satellitsändare till snöleoparder så 

att de kan följas och deras rörelser kartläggas. Ledningen för 

SLT har under året vid två tillfällen besökt Nordens Ark för att 

gemensamt försöka hitta finansiering av fältprojekten. 

Projekt Amurtiger 

Nordens Ark driver tillsammans med Världsnaturfonden WWF 

ett bevarandeprojekt i fält i östra Ryssland. Projektet finaniseras 

av Svenska PostkodLotteriet. En rysk delegation från projektet 

besökte Nordens Ark i april 2012. 

Det årliga uppföljningsbesöket i fält har gjorts av Bo Norming, 

Nordens Ark samt Ola Jennersten, WWF. Besökets huvudsakliga 

inriktning har varit att följa upp och kvalitetsgranska budget, 

ekonomi och måluppfyllelse för projektet. En separat rapport 

har upprättats och inlämnats till Svenska Postkodlotteriet. 

Av rapporten framgår att den ryska projektledningen har god 

ordning i styrningen av projektet. Vid besöket kunde konstateras 

att antalet tigrar i och kring projektområdet ökat. 

Nordens Arks Ekoparksprojekt 

Nordens Arks Ekoparksprojekt finansieras av Västra 

Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Erik och 

Lily Philipsons stiftelse samt med skogsintäkter från fastigheten. 

Projektet löper på enligt plan. Under året har en ligghall 

för cirka 100 nötkreatur uppförts och kilometervis med 

stängsel har satts upp runt och i Ekoparken. De först avverkade 

markområdena har under året betats av såväl får som nötkreatur. 

Den första av flera planerade vandringsleder har anlagts. 

Inventeringar av flora och fauna har fortskridit enligt plan. 

UtBildningsverksamheten 

Utbildningsverksamheten minskade något i omfattning 

under året. Det berodde främst på sviktande elevunderlag på 

M. Balzar från tigerprojektet i Anuiskij nationalparken i ryska Fjärran Östern bekantar sig med tigerhanen på Nordens Ark. Foto: O. Jennersten. 

naturvetenskapligt inriktade utbildningar och minskade resurser 

på många skolor. Den ökade omsättningen i utbildningsverksamheten 

kan härledas till förskoleverksamheten, som blev 

fullt utbyggd under början av året. 

Forskarskola 

Årets forskarskola – ”Naturvårdsutsättningar” – genomfördes 

i samarbete med ArtDatabanken, Naturvårdsverket och norska 

Direktoratet for Naturforvaltning. Målet med forskarskolan var 

att presentera det pågående arbetet med naturvårdsutsättningar 

i Sverige och Norge samt att ta fram riktlinjer för det fortsatta 

arbetet. Det skedde mot bakgrund av att International Union 

for Conservation of Nature (IUCN) tidigare tagit fram riktlinjer 

för hur en utsättning skall ske, men däremot saknas riktlinjer 

för varför och när utsättningar är motiverade. Forskarskolan 

bestod av två delar, den första vände sig främst till tjänstemän på 

naturvårdsmyndigheter i Sverige och Norge och den andra delen 

till doktorander och studenter. I den senare delen medverkade 

föreläsare, forskare och experter från olika universitet och 

myndigheter i England, Tyskland, Österrike och Ungern. 

Nyheter inom utbildningsverksamheten 

Med stöd från Naturvårdsverket besökte biologer från Nordens 

Ark skolor i Västra Götaland för att informera om stora rovdjurs 

situation i Sverige. Inom ramen för projektet hölls lektioner 

för 1331 elever i 71 klasser på 17 skolor under årets första två 

månader. Den interaktiva lektionen var cirka sextio minuter lång 

och blandade teori och diskussion samt avslutades med studier 

av skallar och horn. Med hjälp av mentometrar undersöktes 

klassens kunskap och uppfattning i rovdjursfrågor. Ämnen 

och frågeställningar som ingick i lektionerna var till exempel: 

rovdjursbiologi, vad är inavel och vad kan det ha för effekt, 

hur små populationer kan förstärkas och konflikter mellan 

människor och rovdjur. 

30 31 

Styrelsens ordförande Göran Bengtsson och Nordenchefen Fredrik Strand från Sodexo vid undertecknandet av ett managementavtal för 2012. Foto: I. Jakobson 

Granath 

Ett direkt resultat av det utåtriktade arbetet med rovdjursinformation 

var att tre elever från Lilla Samskolan i Göteborg tog 

initiativ till en insamling för att stödja Nordens Ark. Dessutom 

togs initiativ för att inleda ett återkommande utbyte mellan 

eleverna i Lilla Samskolans årskurs fem och Nordens Ark. Detta 

i sin tur resulterade i att alla femteklassare besökte Nordens Ark 

under hösten och att Nordens Ark besökte Lilla Samskolan och 

berättade om vårt tigerprojekt i Ryssland. Vid presentationen 

överräckte eleverna under högtidliga former en gåva till stöd för 

Nordens Arks arbete med tigrar. 

Ekoparken strävar efter att återskapa forna seklers öppna landskap.

Utbildningspersonal har deltagit i ett LONA-projekt 

(Naturvårdsverkets ”LOkala NAturvårdssatsning”) för att 

gynna populationen av stinkpaddor på Smögen. Under våren 

genomfördes inventering av stinkpaddor och efter det inleddes 

arbetet med att skapa bättre förutsättningar för populationen. 

Nordens Arks personal på utbildningsavdelningen plus 

personal från Sotenäs kommun och naturvetarelever från 

Östrabogymnasiets grävde lekdammar till stinkpaddorna. Under 

2013 kommer uppföljning av resultatet ske genom inventeringar 

av stinkpaddorna i samma område. 

Tillsammans med Naturbruksgymnasiet Dingle drivs en 

Komvux-utbildning i djurvård. Eleverna besökte Nordens Ark 

en dag/vecka och undervisas inom ämnena djurhållning i park, 

djurens biologi och bevarandebiologi. Eleverna utförde även tre 

av tolv APL-veckor (ArbetsPlatsförlagt Lärande) på Nordens 

Ark. Fortsatt satsning på fortbildning från Naturbruksgymnasiet 

gav två stycken grundkurser och en fortsättningskurs med fokus 

på djurs beteende, inlärning och träning. 

På uppdrag av Göteborgs Universitet genomförde Nordens 

Arks personal utbildningsmoment inom kursen Pedagogik för 

naturvårdsbiologer. Nordens Ark medverkar i flera kursmoment 

i Etologi- och Djurskyddsprogrammet (EoD), Sveriges 

Lantbruksuniversitet i Skara. Under sommaren handleddes 

två examensarbeten om beteendet hos Amurleopard, dels 

vid ökad förutsägbarhet i samband med utfodring och dels 

efter foderberikning, träning och utfodring. Det kan noteras 

att utexaminerade EoD-studenter, som fått anställningar på 

naturbruksskolor, påfallande ofta återvänder till Nordens Ark 

med egna elever. 

Förskola 

Nordens Arks förskola har utvecklats enligt plan. Under året har 

förskolan haft 18 barnomsorgsplatser samt tre pedagogtjänster. 

Efterfrågan av barnomsorg är stor varför det idag finns en kö 

till förskolan. Två av pedagogerna har utbildats i första steget 

av Friluftfrämjandets ”I Ur och Skur”-pedagogik. Kommunen 

har ansvaret för tillsyn av enskilda barnomsorgsverksamheter. 

Nordens Arks förskola har därför varit föremål för tillsyn 

Utter. Foto: W. Harding. 

med avseende på brandsäkerhet samt miljö- och hälsokrav. 

Verksamheten uppfyller kraven. I fråga om den pedagogiska 

verksamheten ingår förskolan tillsammans med kommunens 

verksamheter i ett gemensamt kvalitetsledningssystem. Utvärdering 

av den pedagogiska kvalitén kommer att ske våren 2013. 

PUBlika verksamheten 

Entréintäkterna ökade med 7 procent jämfört med föregående 

år. Antalet besökare låg något över genomsnittet för de senaste 

femton åren, knappt 100 000. Intäkterna per besökare ökade, 

Efterfrågan av barnomsorg var under året så stor att det det uppstod en kö till förskolan på Nordens Ark. Foto: T. Svensson. 

vilket sannolikt beror på att serveringarna har fått bättre 

kapacitet och logistik. Investering i en separat servicebyggnad 

vid Varghuset medförde att intäkterna i serveringen för första 

gången översteg hotellets under högsäsongen. 

32 33 

Parken 

Inför sommaren förnyades entréområdet till den zoologiska 

parken. En informationsbrygga har uppförts vid ankdammen 

och lekplatsen har fått flera nya lekredskap. I området byggdes 

även hägn för sislar. Vid det ena hägnet finns en tunnel där 

barnen kan krypa in och se sislarna genom en glasvägg. 

En informationsbrygga har byggts framför portarna till 

foderköket där besökarna kan få kunskap om vilken mat de olika 

djurarterna äter och hur mycket foder som går åt i anläggningen. 

Här kan djurvårdarna berätta vilken mat de har lastat på 

foderkärrorna och på så sätt göra besökarna delaktiga i arbetet. 

Under 2012 förnyades samtliga artskyltar i parken. Större 

projektskyltar sattes upp för att tydligare koppla parkens 

verksamhet med de insatser som görs i det vilda. 

Publika program 

Under sportlov, påsklov, sommarlov och höstlov har parkprogrammen 

bjudit på dagliga aktiviteter för besökarna. Flest 

aktiviteter ingår i sommarprogrammet. Mest publik drar 

tigermatningarna som attraherar hundratals åskådare. På 

programmet fanns även matning av övriga rovjur, matrunda 

i våtmarken, ”öppet hus” hos får och kaniner, uttermatning 

och information om manvargarna. En nyhet för året var en 

daglig engelsk information. I Ladan vid entrén visades film om 

Nordens Arks fältprojekt. 

Den europeiska djurparksföreningen (EAZA) arrangerar 

regelbundet kampanjer för att skapa engagemang för olika hot 

mot biologisk mångfald. Åren 2012-2013 riktas fokus på hotet 

mot artrikedomen i Sydostasien. Inom ramen för kampanjen 

genomfördes bland annat en temadag på Nordens Ark. 

Besökarna inbjöds att lära sig mer om djuren och vilka hot som 

finns mot dem, men även vad man som konsument kan tänka 

på för att hjälpa till. Kampanjen fick namnet ”kusiner i kris” 

då Nordens Ark inte håller de tropiska djur som kampanjen i 

huvudsak syftade på. Barnen kunde gå tipspromenad och få 

ansiktsmålning, och i restaurangen erbjöds Asieninspirerad 

mat. Temadagen uppmärksammades på EAZA-konferensen i 

Innsbruck som ett exempel på bra kampanjaktiviteter. 

Hotell och servering 

Från första maj tecknades managementavtal med Sodexo 

avseende driften av serverings- och hotellverksamheten. 

Avsikten med avtalet är att ledningen på Nordens Ark skall få 

möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. Intentionen är att 

på sikt få ett värdefullt täckningsbidrag till djurverksamheten. 

Ersättningen till Sodexo är kopplat till en resultatförbättring. 

Antalet hotellnätter ökade i jämförelse med 2011 med drygt 

14 procent. Ökningen bestod av privatboende som ökade med 

cirka 30 procent i förhållande till 2011. Såväl konferensboende 

som studentboende minskade under året. Beläggningen nådde 

inte upp till 2010 års nivå, som är den högsta i hotellets historia. 

Serveringsverksamheten ökade omsättningen med cirka 25 

procent, jämfört med föregående år. Samtidigt minskade råvarukostnaderna 

med cirka 12 procentenheter. Personal kostnaderna 

har i samband med Sodexos personalövertag av olika skäl varit 

högre än föregående år. Sammantaget visar verksamheten en 

positiv resultatmässig utveckling. Under 2013 förväntas en 

markant resultatförbättring. 

Butiksförsäljning 

Butikens sortiment har fått en tydlig koppling till Nordens Arks 

arbete i fält. Handgjorda produkter med koppling till Snow 

Leopard Trust har fått en framträdande exponering för att belysa 

kopplingen till Nordens Arks forskare och lokalbefolkningens 

insatser i arbetet med snöleopard i Gobi. 

Claudio Segré från Segré Fondation besökte Nordens Ark och tecknade ett avtal att stödja Nordens Arks arbeten i fält. Foto: T. Svensson.

EAZAs årsmöte arrangerades av Alpenzoo i Innsbruck. Foto: L. Blomqvist. 

kommUnikation och media 

Under 2012 fortsatte arbetet med att utöka information på 

webbplatsen med texter om Nordens Arks bevarandeprojekt. 

Nyheter inom fältverksamheten har en framträdande roll 

på webben, vilket vi förstärkt genom täta uppdateringar på 

Facebook om vad som händer i fältprojekten och i parken. Detta 

skrivs både för att stärka vårt varumärke och för att gåvogivare 

ska se vad deras pengar går till. 

På Facebook har våra besökare och gåvogivare direktkontakt 

med oss. Förutom att vi löpande lägger ut information och bilder 

så svarar vi regelbundet på frågor. Det händer även att de som 

är aktiva på sidan själva delar med sig av sina privata bilder från 

parken. Antalet som följer oss på Facebook ökar stadigt. 

Mer fokus på nyheter och press har under året gett oss 728 

artiklar i tryckta medier, jämfört med 527 artiklar under 2011 

(statistik från Infopaq). Det är en ökning med 30 procent. 

Förutom dessa artiklar har Nordens Ark nämnts i ett flertal 

webbnyheter på olika tidningssajter. 2012 har vi sett att Nordens 

Ark har nämnts i över 500 webbnyheter. 

Vi har även ökat vår närvaro i radio och tv. Under året 

nämndes Nordens Ark i 37 inslag i Sveriges radio (jämfört med 

9 st 2011), i ett (1) inslag i SVT (jämfört med 6 st 2011), 9 inslag i 

TV4 (jämfört med 2 st 2011). 

De ämnen (topp 5) som genererat flest pressklipp har varit 

pandaungar (109 klipp, varav 59 på internet), manvargsvalpar (79 

klipp varav 19 på internet), vilda snöleopardungar hittade i det 

vilda (78 klipp varav 48 på internet) sislar till parken (77 klipp 

varav 44 på internet) och malar från Nordens Ark som släpptes 

ut i Skåne (60 klipp varav 46 på internet). 

Det digitala nyhetsbrev som lanserades hösten 2011 skickades 

varannan månad under 2012 till vännerna i vänföreningen, 

faddrar, och samarbets partners. Nyhetsbrevet innehåller en 

blandning av projektnyheter, parkinformation och nyheter om 

verksamheten. 

Personal 

Antalet anställda under året var 57 personer, 32 kvinnor och 

25 män. Under högsäsong anställs extra personal. Sammanlagt 

(ordinarie personal, säsongsanställda samt anvisad arbetskraft) 

har antalet anställda uppgått till 122 personer. 

Antalet årsarbetare uppgick till 56. Veterinär är knuten till 

verksamheten motsvarande 35 procents tjänst. 

Från 1 maj inleddes ett samverkansavtal för drift av 

serverings- och hotell verksamheten. Det innebar att sex personer 

av Nordens Arks personal an ställdes av Sodexo AB. 

All personal på Nordens Ark har under året erhållit 

intern eller extern individuell utbildning. Många anställda har 

dessutom deltagit i relevanta konferenser och seminarier (se 

separat förteckning). 

miljöBerättelse 

Stiftelsen Nordens Ark är sedan år 2010 ett miljödiplomerat 

företag. Miljödiplomeringen innebär att stiftelsen har ett 

aktivt miljöledningssystem i enlighet med gällande regelverk. 

Miljödiplomerade organisationer/företag skall årligen genomgå 

en omdiplomeringsprocess. Stiftelsen klarade årets omdiplomering. 

All fast anställd personal har under året utbildats i sortering 

av de avfallsfraktioner som förekommer i verksamheten. 

Djurvårdschef Linnéa Johansson har under året genomgått 

utbildning i praktisk miljökunskap (7,5 högskolepoäng). 

I förhållande till föregående år har verksamheten haft 

ytterligare en bil, en traktor samt två fyrhjuliga motorcyklar. 

Utöver det har ytterligare motordrivna redskap införskaffats. 

Ökningen av bensindrivna maskiner och fordon beror till stor 

del på fortsatt expansion av Ekoparken. Den totala bensin-/ 

dieselförbrukningen har under året dock ökat marginellt. 

Fyra stycken eldrivna cyklar har införskaffats i syfte att minska 

körning och utsläpp i parkmiljön. 

Värmepumpssystem har installerats i tigeranläggningen. 

Lantgårdens värmesystem har bytts och är nu helt baserat 

på värmepumpsteknik. Verksamhetens totala elförbrukning 

minskade i förhållande till föregående år. 

Hotell/servering sköts av Sodexo AB. Sodexo AB har 

påbörjat en process i avsikt att certifiera verksamheten enligt 

system Svanenmärkning. 

Verksamhetsåret 2013 planeras en enklare miljöutredning. 

Vidare kommer ytterligare eldrivna cyklar att införskaffas. 

Arbetet med vår kemikaliehantering fortsätter genom 

inventering och utsortering av onödiga produkter samt fortsatt 

uppdatering av säkerhetsdatablad. 

Under kommande år avser vi att arbeta med nya miljönyckeltal 

för att lättare kunna identifiera och följa upp målen i miljöplanen. 

samarBetsPartner och Faddrar 

Nordens Ark har två huvudsamarbetspartner – Volvo Trucks och 

Göteborgs-Posten. Avtalen är reglerade i treåriga kontrakt med 

option på förlängning inom respektive affärsområde. Avtalen 

har stor betydelse ekonomiskt och ur marknadsföringssynpunkt. 

Nordens Ark har tjugofem faddrar som bidrar ekonomiskt 

och med fria varor och tjänster. 

Det sammanlagda värdet av ovanstående är mycket svårt att 

beräkna exakt. Den kontanta delen uppgår till cirka 1.6 Mkr. 

Nordens Ark arbetar tillsammans med Naturfilmarna i 

Sverige för att etablera Sotenäs kommun och Nordens Ark som 

ett nationellt centrum för naturfilm med en naturfilmfestival 

vartannat år. 

gåvor och donationer 

Stiftelsen Nordens Ark är förmånstagare till Svenska 

PostkodLotteriet och har sedan 2010 mottagit 11 Mkr varav 

7 Mkr under 2012. Därtill kommer Specialprojektet för 

Amurtiger, som under tre år genomförs tillsammans med WWF 

och finansieras med 5,3 Mkr från PostkodLotteriet. 

Medlemsföreningen ”Nordens Arks Vänner” överlämnade 

en gåva på 1,25 Mkr samt bidrog med många hundra timmar av 

ideellt arbete. Antalet medlemmar är cirka 4 000. Vänföreningen 

är fristående från Nordens Ark. 

Insamlingsstiftelsen Nordens Ark överlämnade en gåva på 

3,5 Mkr som främst härrör från testamenten och legat. 

Gåvor, donationer och bidrag från privatpersoner ökade 

under året till sammanlagt 6,9 Mkr varav 2,8 Mkr härrör från 

gåvor via brev. Fodervärdar bidrar med 567 000 kr och 160 000 

kr kommer från minnesgåvor i samband med någons bortgång. 

stiFtelser och Fonder 

Segré Foundation med säte i Schweiz, gick vid halvårsskiftet 

in som samarbetspartner till Nordens Arks avels- och 

utsättningsarbete. Avtalet löper i första hand över två år och 

utvärderas årligen med intentionen att kunna förlängas och 

utvecklas. 

Erna och Victor Hasselblads stiftelse finansierar sedan 

ett flertal år Nordens Arks professur i bevarandebiologi från 

Göteborgs universitet. Därtill ingår anslag till forskarskolan 

som 2012 hade inriktning ”Naturvårdsutsättningar”. 

Erik och Lily Philipsons Minnesfond bidrog till den 

pedagogiska verksamheten i Ekoparken och till att göra 

grundforskningen i Ekoparken tillgänglig för utbildningsverksamheten 

vid anläggningen. 

34 35 

Thuréus Forskarhem har under 2012, liksom tidigare år, lämnat 

bidrag till Nordens Arks bevarandeinsatser främst för nordiska 

arter och gamla lantraser. 

Under året beviljade Thordénstiftelsen ett anslag till att 

utveckla pedagogiskt arbete i parken. Medlen används till en 

undersökning av hur våra besökare använder de pedagogiska 

stationerna, arbetet med dessa och en informationsvagn. 

svensk insamlingskontroll och Frii 

Stiftelsen Nordens Ark liksom samtliga i Sverige förekommande 

frivilligorganisationer med 90-konto granskas systematiskt av 

Stiftelsen Svensk Insamlingskontroll. Nordens Ark redovisar 

årligen intäkter från och kostnader för insamling. Kravet från 

Svensk Insamlingskontroll för att få inneha 90-konto är att minst 

75 procent av de insamlade medlen når ändamålet. Nordens 

Arks insamlings- och administrationskostnader utgör för 

verksamhetsåret 2012 endast 11 procent. 

Nordens Ark är medlem i Frivilligorganisationernas 

Insamlingsråd, FRII. Organisationen är en branschorganisation 

för frivilligorganisationer med 90-konto. Medlemmar har att 

följa FRII:s etiska kod. Nordens Ark redovisar årligen hur man 

har följt kodens riktlinjer. Samtliga av Svenska Postkodlotteriets 

förmånstagare har som krav att vara medlem i FRII. 

styrelsens arBete Under verksamhetsåret 

Styrelsen har under året haft fyra sammanträden: 

● Bokslutsmöte i mars 

● Informationsmöte inför den publika säsongen i juni 

● Uppföljning och utvärdering av säsongen i september 

● Fastställande av verksamhetsplan och budget inför 

kommande verksamhetsår i december. Instruktion för 

verkställande direktör. 

resUltat och ekonomisk ställning 

Verksamhetsintäkter 

Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 51,5 Mkr 

(42,7 Mkr). Av detta utgjorde insamlade medel från allmänheten 

6,9 Mkr (6,8 Mkr) och insamlade medel från företag och 

organisationer 20,5 Mkr (13,0 Mkr), varav bidrag från 

Postkodlotteriet uppgår till 7,0 Mkr (0 Mkr). Postkodlotteriet 

ändrade föregående år rutiner för att fastställa och utbetala 

bidrag. Detta innebär att Nordens Ark 2012 redovisar intäkter 

från Postkodlotteriet avseende lotteriåret 2011 som utbetalats 

till förmånstagarna 2012. Intäkter från försäljning av varor och 

tjänster uppgick till 10,3 (10,1) Mkr, varav försäljning av skog 

uppgick till 0,8 Mkr (2,1 Mkr). Övriga intäkter uppgick till 13,8 

Mkr (12,8 Mkr), varav entréintäkter utgör 12,9 Mkr (12,1 Mkr). 

Verksamhetskostnader 

Verksamhetskostnaderna uppgick till totalt 49,1 Mkr (44,1 Mkr). 

Varav ändamålskostnaderna uppgick till 35,1 Mkr (31,2 Mkr). 

Denna ökning avser till stor del ökade kostnader avseende 

forsknings- och utbildningsverksamheterna. Kostnader för 

insamling och administration är i princip oförändrade mot 

föregående år och uppgick till 4,6 Mkr (4,5 Mkr).

Översikt (tkr) 2012 2011 2010 2009 

Verksamhets - 

intäkter 

51 517 42 749 46 221 41 575 

Resultat efter finansiella 

poster 

2 229 -1 561 2 741 427 

Rörelsemarginal 4,59 % neg. 6,1 % 1,5 % 

Balansomslutning 36 654 34 652 28 198 25 018 

Soliditet 49,42 % 45,9 % 61,9 % 58,8 % 

Nyckeltalsdefinitioner 

Rörelsemarginal 

Rörelseresultat i procent av omsättningen 

Soliditet 

Eget kapital i procent av omslutningen 

Resultat och ställning 

Resultatet för 2012 uppgår till 2,2 mkr (-1,6 mkr). Resultatet 

har förbättrats med 3,8 Mkr. Största anledningen till denna 

förbättring är hänförligt till bidrag från Postkodlotteriet som 

uppgick till 7 Mkr jämfört med 0 Mkr föregående år. Denna 

effekt har minskats till följd av ökade ändamålskostnader. 

Stiftelsens ekonomiska ställning är god. Soliditeten uppgår till 

49,4 %. 

Investeringar 

Årets totala investeringar uppgår till 8,7 Mkr varav 3,8 Mkr är 

egenfinansierade. 

Externa investeringar avseende Ekoparksprojektet har 

finansierats av Västra Götalandsregionen samt Erik och 

Lily Philipsons Stiftelse. Inom ramen för egenfinansierade 

investeringar har följande projekt slutförts eller är under 

genomförande: 

Byggnation av siselhägn, ny lekplats vid Annedal, 

informationsplats samt ny publikväg vid Annedal, avfartsväg vid 

hästgrind, nya voljärer vid fjällgåsanläggning, Ny vattenbrunn 

i avelsdelen Lunden, vattenbrunn samt infiltrationsanläggning 

vid torpet Lillehultet. Färdigställande av tigeranläggning samt 

uppförande av biosäker uppfödningsanläggning för amfibier 

pågår. Planenliga investeringar avseende fordon, maskiner och 

inventarier har gjorts. 

disPosition 

Årets resultat på 2 229 018 kronor överförs i ny räkning. Det 

egna kapitalet uppgår därefter till 18 116 880 kronor. 

Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, 

hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med 

tillhörande Noter. 

Nordens Ark arrangerade tillsammans med WAZA en workshop på IUCNs World Conservation Congress i Jeju, Sydkorea. 

36 37 

resUltAträkNiNg 

2012-01-01 2011-01-01 

Belopp i kr 


Not 2012-12-31 2011-12-31 

Försäljning av varor och tjänster 

Övriga externa intäkter 

1 10 296 605 10 154 522 

Insamlade medel från allmänheten 6 861 215 6 774 261 

Bidrag från organisationer, myndigheter och företag 2 20 532 704 12 992 373 

Entréintäkter 12 872 206 12 088 884 

Övriga rörelseintäkter 953 810 739 148 

Summa verksamhetsintäkter 51 516 540 42 749 188 

Verksamhetskostnader 3 

Drifts- och administrationskostnader -21 426 954 -15 678 020 

Personalkostnader 

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella 

4 -26 337 409 -26 981 737 

och immateriella anläggningstillgångar 5 -1 385 381 -1 439 935 

-49 149 744 -44 099 692 

Verksamhetsresultat 2 366 796 -1 350 504 

Finansiella poster 

Ränteintäkter 6 96 393 45 364 

Räntekostnader -234 171 -256 237 

Resultat efter finansiella poster 2 229 018 -1 561 377 

Skatt på årets resultat 0 0 

Årets resultat 2 229 018 -1 561 377 

Gotlandsruss med föl. Foto: Elin Eriksson Byröd.

AlANsräkNiNg 

Belopp i kr Not 2012-12-31 2011-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 5 

Byggnader och mark 8 787 568 8 825 178 

Djurparksanläggningar 11 382 418 10 045 690 

Inventarier, verktyg och installationer 1 558 146 1 835 794 

Djur 100 000 100 000 

Pågående nyanläggningar 3 130 230 1 783 724 

Summa anläggningstillgångar 24 958 362 22 590 386 

Omsättningstillgångar 

Varulager m.m. 

Varulager 979 375 840 640 

Kortfristiga fordringar 

979 375 840 640 

Kundfordringar 1 412 439 2 285 912 

Aktuell skattefordran 341 231 277 773 

Övriga fordringar 981 947 549 096 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 3 935 372 3 428 726 

6 670 989 6 541 507 

Kortfristiga placeringar 205 390 184 219 

205 390 184 219 

Kassa och bank 3 839 572 4 495 735 

Summa omsättningstillgångar 11 695 326 12 062 101 

SUMMA TILLGÅNGAR 36 653 688 34 652 487 

Under den första säsongen betades en del av de nya hagarna av en grupp baggfår. 

Foto: M. Niklasson. 

38 39 

Belopp i kr 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Not 2012-12-31 2011-12-31 

Eget kapital 8 

Bundet eget kapital 

Stiftelsekapital 24 500 24 500 

Fritt eget kapital 

24 500 24 500 

Balanserat resultat 15 863 362 17 424 739 

Årets resultat 2 229 018 -1 561 377 

18 092 380 15 863 362 

Summa eget kapital 18 116 880 15 887 862 

Långfristiga skulder 9 

Skulder till kreditinstitut 4 150 000 4 250 000 

Övriga långfristiga skulder 576 675 1 759 275 

Summa långfristiga skulder 4 726 675 6 009 275 

Kortfristiga skulder 

Checkräkningskredit 10 3 828 093 1 238 447 

Leverantörsskulder 2 094 631 3 635 264 

Övriga skulder 1 726 013 2 096 585 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 6 161 396 5 785 054 

Summa kortfristiga skulder 13 810 133 12 755 350 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 36 653 688 34 652 487 

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 

Belopp i kr 2012-12-31 2011-12-31 

Ställda säkerheter 12 10 500 000 10 500 000 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Glasögontrana. Foto: Leif Blomqvist.

kAssAFlÖdesANAlYs 

2012-01-01 2011-01-01 

Belopp i kr 2012-12-31 2011-12-31 

Den löpande verksamheten 

Verksamhetsresultat 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

2 366 796 -1 350 504 

Avskrivningar och nedskrivningar 1 385 381 1 439 935 

Realisationsvinst vid försäljning av inventarier -25 000 -19 557 

Erhållna finansiella intäkter 96 393 45 364 

Erlagd ränta -234 171 -256 237 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

för förändringar av rörelsekapital 

Förändring av rörelsekapital 

3 589 399 -140 999 

Förändring av varulager -138 732 -10 635 

Förändring av fordringar -129 482 -883 348 

Förändring av kortfristiga skulder 1 279 783 6 356 574 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 600 968 5 321 592 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -8 735 300 -6 492 573 

Försäljning av inventarier 25 000 59 836 

Erhållna bidrag 4 981 940 2 829 388 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 728 360 -3 603 349 

Finansieringsverksamheten 

Ökning av långa skulder 0 1 759 275 

Amortering av skuld -1 507 600 -100 000 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 507 600 1 659 275 

Årets kassaflöde -634 992 3 377 518 

Likvida medel vid årets början 1 4 679 954 1 302 436 

Likvida medel vid årets slut 1 4 044 962 4 679 954 

Likvida medel består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar. 

1 

Hingstfölen Xerxes och Soloto (i förgrunden) i semireservatet Sprakel i Tyskland där 

de tillsammans med andra hingstföl används som betesdjur. 

40 41 

redovisNiNgspriNCiper oCh Noter 

Allmänna redovisningsprinciper 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med 

Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd och 

FRIIs Styrande riktlinje för årsredovisningar. I årsredovisningen 

har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk 

Insamlingskontroll. 

Förändrade redovisningsprinciper 

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående 

räkenskapsår. 

Bidrag som har erhållits till stöd för förvärv av 

anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. 

Uppgift om erhållet stöd lämnas i not. Dock redovisades inte 

uppgift om ackumulerat stöd före 2009. Dessa uppgifter har 

justerats i årets årsredovisning. I Not 5 redovisas ackumulerat 

stöd för respektive anläggningstyp. 


Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits 

eller kommer att erhållas. Huvudprincipen är att gåvor och 

bidrag intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Detta 

innebär att gåvor från i första hand från privatpersoner 

normalt redovisas enligt kontantprincipen. Insamlade medel 

från företag och organisationer redovisas normalt i den period 

då gåvan inbetalats, detta gäller även insamlade medel från 

Postkodlotteriet. 

Avtalade men ännu inte erhållna bidrag per bokslutsdagen 

intäktsförs efter en individuell bedömning i bokslutet. I 

det fall erhållna medel mottagits med förbehåll att de skall 

användas till specifikt ändamål och inte hunnit förbrukats vid 

räkenskapsårets slut, redovisas dessa som förutbetalda intäkter 

i bokslutet. Återföring sker då medlen utnyttjas, varvid dessa 

tas upp som verksamhetsintäkter. Stöd som avser förvärv av 

anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. 

Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, 

som utgör grund för beräkning av avskrivningen storlek. Uppgift 

om årets bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. 

Försäljning av varor och tjänster intäktsredovisas i den 

period som intäkten avser. Försäljning av brev märken, vykort 

och liknande redovisas när betalning erhålles. 

Verksamhetskostnader 

Stiftelsens verksamhetskostnader består av ändamålskostnader, 

insamlingskostnader och administrationskostnader. Stiftelsen 

tillämpar kostnadsslagsindelad resultaträkning och i not finns 

information om storleken på ändamålskostnader respektive 

insamlingskostnader och administrationskostnader. 

Ändamålskostnader 

Ändamålskostnader omfattar stiftelsens kostnader för att 

rädda och bevara utrotningshotade djur samt informations och 

forsknings/utbildningsverksamhet. Som ändamålskostnader 

klassificeras kostnader som har direkt samband med att uppfylla 

ändamålsparagrafen i stiftelsens Nordens Arks stadgar. Till 

ändamålskostnader räknas även de till ändamålskostnaderna 

fördelade gemensamma kostnader. 

Insamlingskostnader 

Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för 

insamlingsarbete som riktar sig mot givare, d.v.s. intäkter i 

form av gåvor, testamente och donationer. Arbetet omfattar 

både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare. 

Insamlingskostnader omfattar både direkta kostnader 

såsom lönekostnader för insamlingspersonal som till de till 

insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna. 

Administrationskostnader 

Med administrationskostnader menas de kostnader som behövs 

för att administrera Stiftelsen Nordens Ark. Till dessa kostnader 

hör till exempel administrativa system, lönekostnader för 

administrativ personal, lokalkostnader och revision. 

Tillgångar och skulder 

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om 

inget annat anges. 

Varulager 

Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip och först 

in - först ut (FIFO) metoden. Detta innebär att varulagrets tas 

upp till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt FIFO-metoden 

och verkligt värde. Schablonmässigt avdrag om 3 % för inkurans 

har genomförts. Värdering av djur omfattar de djur som ägs av 

stiftelsen. I verksamheten ingår även djur som ej innehas med 

äganderätt utan de disponeras på så kallade avelslån. Värdet 

av dessa djur överstiger vida värdet av egna djur. Djur som 

tillkommit genom verksamheten har ej upptagits till något värde. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella 

nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga 

anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning 

sker vid bestående värdenedgång. Mark avskrives ej. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

Byggnader 50 år 

Djurparksanläggning 20 år 

Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år 

Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt 

gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade över- och 

underavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. 

Inkomstskatt 

Aktuell skatt för räkenskapsåret såsom den redovisas i 

resultaträkningen innehåller årets skattekostnad eller skatteintäkt 

och tidigare perioders skattekostnader eller skatteintäkter. 

Uppskjuten skatt särredovisas inte om det endast är balansposten 

obeskattade reserver som medför uppskjuten skatt. Uppskjutna 

skattefordringar redovisas endast om de med mycket hög 

sannolikhet senare rättmätigt kan kvittas mot skatteskulder. 

Medeltalet anställda 

Beräkning av medelantalet anställda har gjorts genom att totalt 

arbetat tid i timmar för räkenskapsåret har dividerats med en 

genomsnittlig arbetstid baserat på snittvärde av kollektivarbetares 

och tjänstemäns normalarbetstid.

NOTER 

Not 1 Försäljning av varor och tjänster 

Avser intäkter hänförliga till hotell, servering, butik samt försäljning av skog. Nettoresultatet för hotell, butik och 

servering uppgår till 576 tkr (- 314 tkr). Intäkter från försäljning av skog uppgår till 83 tkr (2100 tkr). 

Not 2 Bidrag från organisationer och företag 

Av summan erhållna bidrag från organisationer och företag är 7 000 000 kronor ( 0 kr) hänförligt till Postkodlotteriet. Postkodlotteriet 

ändrade föregående år rutiner för utbetalning av bidrag, varför bidrag avseende 2011 utbetalades och redovisades först under 2012. Av 

Nordens Arks insamlingsstiftelse har 3 500 00 kronor (4 850 000 kr) erhållits. 

Not 3 Verksamhetskostnader 

Insamlingskostnader, administrationskostnader och ändamålskostnad redovisade enligt 

Svensk Insamlingskontrolls anvisningar uppgår till; 2012 2011 

Direkta kostnader vid försäljning av varor och tjänster 9 399 736 8 362 439 

Övriga insamlingskostnader 1 613 069 1 803 133 

Administrationskostnader 2 996 929 2 745 333 

Ändamålskostnader 35 137 013 31 188 787 

Summa 49 147 744 44 099 692 

Not 4 Personalkostnader 

2012-01-01 2011-01-01 

Medelantalet anställda 2012-12-31 2011-12-31 

Män 23 19 

Kvinnor 24 22 

Säsongsanställda män 2 5 

Säsongsanställda kvinnor 8 11 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

57 57 

Styrelse och VD 940 071 869 420 

Övriga anställda 

Summa 

17 568 371 18 041 290 

Sociala kostnader 

18 508 442 18 910 710 

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 905 505 409 230 

pensionskostnader övriga anställda 986 016 1 001 223 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 5 855 398 5 880 682 

Summa 7 746 919 7 291 135 

Vid uppsägning från Stiftelsens sida erhåller VD ett avgångsvederlag om 12 månadslöner. Detta avgångsvederlag skall nedsättas om VD 

erhåller ny tjänst inom en 12 månaders period. 

Könsfördelning 2012-12-31 2011-12-31 

Fördelningen mellan män och kvinnor i styrelsen: 

Kvinnor 4 4 

Män 

Fördelningen mellan män och kvinnor i stiftelsens ledning: 

7 7 

Kvinnor 3 2 

Män 3 2 

42 43 

Not 5 

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar 

2012-12-31 2011-12-31 

Byggnader och mark 

Ingående anskaffningsvärden 9 704 379 8 817 429 

Nyanskaffningar 25 675 886 950 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 730 054 9 704 379 

Ingående ackumulerade avskrivningar -879 201 -814 221 

Årets avskrivningar -63 285 -64 980 

Utgående ackumulerade avskrivningar -942 486 -879 201 

Bokfört värde 8 787 568 8 825 178 

Ackumulerat bidrag uppgår till 28 609 791 (28 609 791) kronor. 

2012-12-31 2011-12-31 

Djurparksanläggningar 


Nyanskaffningar 1 875 432 2 321 857 

Bidrag 0 -1 115 670 


Ingående ackumulerade avskrivningar -17 462 982 -16 650 837 


Utgående ackumulerade avskrivningar -18 001 686 -17 462 982 

Bokfört värde 11 382 418 10 045 690 


2012-12-31 2011-12-31 

Inventarier, verktyg och installationer 

Ingående anskaffningsvärde 8 858 260 8 109 626 

Nyanskaffningar 630 252 1 290 255 

Avyttringar/utrangeringar -56 000 -95 030 

Bidrag -124 505 -446 591 


Ingående ackumulerade avskrivningar -7 022 465 -6 535 680 

Avyttringar/utrangerigar 56 000 76 024 


Utgående ackumulerade avskrivningar -7 749 857 -7 022 465 

Bokfört värde 1 558 150 1 835 795 


2012-12-31 2011-12-31 

Djur 

Ingående anskaffningsvärde 520 418 520 418 

Utgående ackumulerade avskrivningar 520 418 520 418

Ingående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418 

Utgående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418 

Bokfört värde 100 000 100 000 

Pågående nyanläggningar 

2012-12-31 2011-12-31 


Nyanskaffningar 6 203 941 1 993 511 

Bidrag -4 857 435 -1 267 129 


Bokfört värde 3 130 230 1 783 724 


Not 6 Finansiella intäkter 

2012-01-01 2011-01-01 

2012-12-31 2011-12-31 

Räntor 70 625 45 364 

Utdelningar 25 768 0 

Summa 96 393 45 364 

Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

2012-12-31 2011-12-31 

Förutbetalda försäkringspremier 51 640 333 138 

Förutbetalda kostnader 253 513 406 065 

Upplupna bidrag 2 259 817 1 095 939 

Upplupna intäkter 1 370 402 1 593 584 

Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 935 372 3 428 726 

Not 8 Eget kapital 

Stiftelsekapital Balanserad vinst Årets resultat Totalt 

Belopp vid årets ingång 24 500 17 424 739 -1 561 377 15 887 862 

Överföring föregående års resultat -1 561 377 1 561 377 0 

Årets resultat 2 229 018 2 229 018 

Belopp vid årets 

utgång 

Not 9 Långfristiga skulder 

Skuld 

24 500 15 863 362 2 229 018 18 116 880 

Förfaller till betalning 

Skuld per 

2012-12-31 Inom ett år 

Mellan ett till 

fem år 

Senare än 

fem år 

Skulder till kreditinstitut 4 250 000 100 000 400 000 3 750 000 

Övriga skulder 1 759 275 1 182 600 576 675 - 

Summa 6 009 275 1 282 600 976 675 3 750 000 

Åby Säteri den 20 mars 2013 

Göran Bengtsson Sven Eckerstein Margareta Wallin Peterson 

Ordförande Vice ordförande Vice ordförande 

Leif Nilsson Stefan Nilsson Pege Schelander 

Christer Petrén Susanne Wiklund Pål Svensson 

Elisabeth Tarras-Wahlberg Staffan Jufors 

Lena M Lindén 

Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har lämnats 20 mars 2013, 

Göran Ekström Yvonne Wernebjer 

Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor 

44 45 

Not 10 

Checkräkningskredit 

2012-12-31 2011-12-31 

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 5 000 000 5 000 000 

Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

2012-12-31 2011-12-31 

Semesterlöneskuld 2 028 486 2 108 929 

Sociala avgifter 1 139 056 1 274 836 

Förutbetalda intäkter 743 966 688 392 

Förutbetalda bidrag 1 424 427 1 076 297 

Övriga poster 825 461 636 600 

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 161 396 5 785 054 

Not 12 Ställda säkerheter 

2012-12-31 2011-12-31 

Företagsinteckningar 5 500 000 5 500 000 

Fastighetsinteckningar 

Summa ställda 

5 000 000 5 000 000 

säkerheter 10 500 000 10 500 000

Till styrelsen i Stiftelsen Nordens Ark 

Org.nr 854600-6191 

Vi har reviderat årsredovisningen för Stiftelsen Nordens Ark för 

år 2012 (räkenskapsåret 2012-01-01–2012-12-31). 

Styrelsens ansvar för årsredovisningen 

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning 

som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och 

för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig 

för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga 

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av 

vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International standards 

on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder 

kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför 

revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom 

olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan 

information i årsredo visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder 

som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga 

felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på 

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn 

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur 

stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande 

bild i syfte att utforma gransknings åtgärder som är ändamålsenliga 

med hänsyn till omstän digheterna, men inte i syfte att göra 

ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En 

revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten 

i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten 

i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering 

av den övergripande presentationen i årsredo visningen. Vi 

anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 

som grund för vårt uttalande. 

Uttalande 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet 

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen- 

Foto: T. Svensson. 

revisioNsberättelse 

den rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 

december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden 

för året enligt årsredovisningslagen. 

Rapport om andra krav enligt lagar och författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat 

styrelsens förvaltning av Stiftelsen Nordens Ark för år 2012 (räkenskapsåret 

2012-01-01 –2012-12-31). 

Styrelsens ansvar 

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen 

och stiftelseförordnandet. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi 

vid vår granskning funnit att någon ledamot i styrelsen handlat i 

strid med stiftelselagen eller stiftelse förordnandet. Vi har utfört 

revisionen enligt god revisions sed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi 

utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga 

beslut. åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna 

bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot 

stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även 

granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i 

strid med stiftelselagen eller stiftelsef örordnandet 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga 

och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. 

Uttalande 

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse lagen 

eller stiftelseförordnandet. 

Göteborg den 16 mars 2013 

Göran Ekström Yvonne Wernebjer 

Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor 

stYrelse 

Ordförande 

Göran Bengtsson, länsöverdirektör Västra Götalands län 

Vice ordförande 

Sven Eckerstein, styrelseordförande bl a Chalmers Tekniska 

Högskola 

Stefan Nilsson, professor zoofysiologi, Göteborgs universitet 

Ledamöter 

Pege Schelander, utredningschef Vattenvårdsför bundet 

Leif Nilsson, VD Göteborg & Co 

Christer Petrén, Vice VD Sodexo 

Susanne Wiklund, advokat Rosengrens Advokatbyrå 

Pål Svensson, skulptör 

Margareta Wallin Peterson, Prorektor Göteborgs Universitet 

Elisabeth Tarras-Wahlberg, Kreab 

Staffan Jufors, Volvo Trucks 

Lena M Lindén, VD Nordens Ark 

Thomas Crusner, sponsorchef GP, adjungerad 

revisorer 

Göran Ekström, Ernst & Young AB 

Yvonne Wernerbjer, Fyrbodals kommunalförbund 

Revisorssuppleant 

Eva From, Ernst & Young AB 

Jan-Olof Larsson, Sotenäs kommun 

persoNAl 

Verkställande direktör Lena M Lindén 

VD-assistent Therese Patriksson 

Vice VD Bo Norming 

Vetenskaplig ledare Claes Andrén 

Kommunikationschef Nina Lindberg Hamn 

Projekt Ekopark Mats Niklasson 

Projekt Snöleopard Örjan Johansson 

46 47 

stYrelse, revisorer & persoNAl 2012 

Styrelsen för Nordens Ark. Foto: T. Svensson. 

Zoolog Leif Blomqvist 

Biträdande zoolog Ewa Wikberg 

Djurvårdschef Linnéa Johansson 

Djurvårdsförmän Emil Gunnarsson, Susanne Geisen 

Projektledare Christer Larsson 

Djurvård Maria Hallenberg, Dick Liljegren, John Söderlindh, 

Mia Abrahamsson, Josefin Hansson, Sandra Josefsson, Sara 

Hedvall, Susanne Geisen, Kristofer Försäter, Catarina Tengroth, 

John Uno, Emma Nygren, Jimmy Helgesson, Elin Eriksson- 

Byröd, Sverker Thoresson, Karin Larsson, Anna Einemo, Linda 

Svensson, David Carlgren, Emil Gunnarsson 

Stiftelsen Nordens Arks legitimerade veterinärer Sune Gregorius, 

Bo Runsten 

Utbildning Eva Andersson, Pelle Karlsson, Björn Johansson, 

Patrik Swede, Lorina Stenwall Jonasson 

Fastighet Hans Håkansson, Åke Gustafsson, Alf Hjelm, 

Pernilla Knuthsen, Sofia Viksson, Björn Karlsson, Ola Björsell, 

Elisa beth Zetterlund, Lars-Henrik Quinn, Karl-Erik Augustsson, 

Lars Johansson 

Ekonomi Maria Hoffmann 

Kommunikation och marknad Jenny Magnusson, Therese 

Patriksson, Lennart Johansson, Yvonne Johansson, Tom Svensson, 

Lotta Olofsson, Nina Lindberg Hamn 

Hotell Nordens Ark Eva Svennestam, Anna Schylberg, Therese 

Jacobsson, Tanja Hjertquist (vik), Noemi Publik (vik), Veronica 

Kvistrum (vik), Michael Lohr 

Servering Birgitta Liljegren 

Förskola Linda Åsberg, Eva Erlandsson, Karolina Gullberg, 

Maria Ganslandt (vik) 

Lokalvård Sylwia Batiuk, Tina Olofsson

Nordens Ark, Åby säteri 

456 93 Hunnebostrand 

Tel: 0523-795 90 

Fax: 0523-520 87 

Email: nordensark@nordensark.se 

www.nordensark.se 

Pg. 90 01 96-7

Svenska - Nordens Ark

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?