Årsredovisning 2010 - Nordens Ark
Årsredovisning 2010 - Nordens Ark
Årsredovisning 2010 - Nordens Ark
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
i<br />
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2010</strong>
Formgivning: Anders Rådén/Noah’s Art. Omslagsbild: snöleopard (Uncia<br />
uncia). Foto: Tom Svensson.<br />
TAcK till faddrarna Elanders Sverige AB och Arctic Paper AB som bekostat<br />
tryckning och papper till denna årsberättelse.<br />
Papper: Arctic Silk + (Omslag 250 g/m 2 , inlaga 150 g/m 2 ).<br />
InnehÅll<br />
Sponsorer och bidragsgivare ............................................................3<br />
VD kommenterar .............................................................................4<br />
Fakta om <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> ....................................................................5<br />
Djurvården – en återblick ................................................................6<br />
Projekt Ekopark .............................................................................21<br />
Rapport från Storkprojektet i Skåne <strong>2010</strong> .....................................23<br />
Över 100 skogsrenar i djurparkspopulationen ..............................25<br />
Förvaltningsberättelse ....................................................................32<br />
Resultaträkning .............................................................................38<br />
Balansräkning ................................................................................39<br />
Kassaflödesanalys ..........................................................................41<br />
Redovisnings- och värderingsprinciper ..........................................42<br />
Revisionsberättelse ........................................................................48<br />
Styrelse, revisorer och personal <strong>2010</strong> ............................................49<br />
Elanders har i samverkan med chalmers Tekniska Högskola tagit fram en<br />
klimat kalkylator som med hänsyn till hela livscykeln beräknar utsläppen av<br />
växt husgaser (carbon Footprint) för trycksaker. Med klimatkalkyler som underlag<br />
kan Elanders nu erbjuda dig att klimatkompensera dina trycksaker genom<br />
investering i reduktionsenheter från FN-godkända cDM-projekt.<br />
nordens <strong>Ark</strong>s sAmArbetspArtners<br />
nordens <strong>Ark</strong>s vetenskAplIgA sAmArbetspArtners<br />
FADDRAR<br />
ASR Reklambyrå AB<br />
Arctic Paper<br />
Aspen Petroleum AB<br />
BestEl AB<br />
Dag Engström Rederi AB<br />
Elanders Sverige AB<br />
Erna & Victor Hasselblads stiftelse<br />
Esab AB<br />
Göteborg Energi<br />
Göteborgs Kex<br />
Hedströms Herr & Dam<br />
Hogia AB<br />
Holmens Herr AB<br />
Liseberg<br />
Ann-Katrin Lundberg<br />
Lundhaga Snickeri<br />
Martin Olsson Restauranghandel AB<br />
Mikaels Grävtjänst AB<br />
NBS Security AB<br />
Nordstan Marknadsledning<br />
PRAT PR AB<br />
Profilrestauranger AB<br />
Rambo AB<br />
Renova AB<br />
Skogssällskapet<br />
Sveaskog Förvaltnings AB<br />
Varsego Sverige AB<br />
Vasco AB<br />
Vattenfall AB<br />
Volvo Personvagnar AB<br />
European Association of<br />
Zoos and Aquaria<br />
European Endangered<br />
Species Programme<br />
3<br />
GåVOR, LEGAT, DONATiONER<br />
Sven Karlsson<br />
Ann-Katrin Lundberg<br />
Hans Eriksson<br />
Lars-Göran itskowitz<br />
BiDRAG OcH iNSATSER FRåN<br />
STiFTELSER OcH ORGANiSA-<br />
TiONER<br />
Erna och Victor Hasselblads stiftelse<br />
Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen<br />
Stiftelsen Erik och Lily Philipsons Minnesfond<br />
Sparbanksstiftelsen Väst<br />
Svenska Jägareförbundet<br />
Svenska Naturskyddsföreningen<br />
Svenska PostkodStiftelsen<br />
Thuréus Forskarhem<br />
Loviseholmsstiftelsen<br />
Marie-claire cronstedts Stiftelse<br />
Thordénstiftelsen<br />
Västra Götalandsregionen<br />
Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />
Forskningsrådet Formas<br />
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara<br />
insamlingsstiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s Vänner<br />
nordens <strong>Ark</strong>s medlemskAp<br />
Snow Leopard Trust<br />
iUcN<br />
Svensk Djurparksförening<br />
conservation Breeding<br />
Specialist Group<br />
international<br />
Zoo Educators<br />
World Association of<br />
Zoos and Aquariums<br />
international Species<br />
inventory System
Med tjugotvå års erfarenhet och lika många år av intensivt<br />
byggande har vi i år kunnat rikta blickarna ut mot världen<br />
på ett nytt och mera påtagligt sätt. Vi har tillsammans<br />
med Snow Leopard Trust och Panthera etablerat oss i den<br />
mongoliska delen av Gobiöknen genom att tillsammans<br />
ansvara för en doktorands fältarbete. Doktorandens studie<br />
är nära nog banbrytande och syftar till att kartlägga<br />
snöleopardens rörelsemönster i det vilda.<br />
Vi har även genomfört en förstudie av världens mest<br />
hotade havssköldpaddor, som lever på Sri Lanka, för att<br />
se hur man tillsammans med den lokala befolkningen<br />
skulle kunna förändra det sätt som man utnyttjar<br />
havssköldpaddorna inom turismen. Förstudien visar att vi<br />
med relativt små medel skulle kunna vända hotet mot fem<br />
av världens sju arter av havssköldpaddor till ett långsiktigt<br />
hållbart sätt att värna om dem, och samtidigt fortsätta<br />
med turismen.<br />
Detta är två exempel där vi avser att gå in för att<br />
förstärka populationer av hotade arter. Vi vet att det<br />
optimala är att arbeta med befintliga populationer i deras<br />
naturliga miljö. ibland, när dessa är alltför fragmentariska,<br />
kan vi komplettera med individer som är uppfödda i hägn.<br />
Mot denna bakgrund är det extra värdefullt att<br />
Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> från och med <strong>2010</strong> är medlem i<br />
IUCN, International Union for Conservation of Nature.<br />
På så sätt blir vi delaktiga i ännu ett nätverk som kan<br />
gagna våra bevarandeinsatser.<br />
Ett stort steg för att bli nationellt mer kända togs när<br />
Stiftelsen blev medlem i Postkodsföreningen. Medlemskapet<br />
innebär att vi är förmånstagare och får ta del av<br />
PostkodsLotteriets årliga utdelning av vinstmedel till<br />
välgörenhet samt exponering i nationell TV. Bidraget gör<br />
Ett stort tack till er alla<br />
som gjort det möjligt<br />
för <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> att<br />
göra en värdefull insats<br />
för hotade djur!<br />
vd kommenterAr<br />
det möjligt för oss att göra kraftfulla insatser för hotade<br />
arter på det sätt som vi önskar, men som vi hittills har haft<br />
ytterligt begränsade ekonomiska möjligheter att göra.<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s roll som aktör inom det svenska<br />
bevarandearbetet bekräftades genom att Naturvårdsverkets<br />
generaldirektör Maria ågren, som relativt<br />
nytillträdd på posten, förlade ett besök till anläggningen.<br />
Även riksdagens miljö- och jordbruksutskott kom på<br />
studiebesök och lät sig informeras om verksamheten.<br />
När vargjakten debatterades under hösten blev vi<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> involverade och fick förfrågan om vi<br />
var villiga att vara med i arbetet att förstärka den vilda<br />
stammen av vargar. Vi ser det som självklart att göra<br />
en insats, men vi har givetvis krav på att det skall ske<br />
på vetenskaplig grund och på ett sätt som är långsiktigt<br />
hållbart. Något som för övrigt gäller alla insatser som<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> vill vara delaktiga i.<br />
året som vi har lagt bakom oss har varit intressant<br />
och framgångsrikt. Min tro och förhoppning är att den<br />
goda utvecklingen fortsätter. Den under året påbörjade<br />
omställningen av åby säteris marker från produktionsskog<br />
till en ”ekopark” med nära 200 ha betesmarker kommer<br />
att ge verksamheten en intressant lokal profil, samtidigt<br />
som vi skapar nya förutsättningar för många arter som<br />
kräver rik biologisk mångfald. Alla ambitiösa projekt på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> går i samma riktning – mot en rikare miljö!<br />
Lena M Lindén<br />
VD <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
1988: Stiftelsen Bohus Avelscentrum instiftas av 49 privatpersoner.<br />
Stadgarna fastställer ändamålet: att rädda<br />
och bevara utrotningshotade djur genom:<br />
• Avel och uppfödning<br />
• återinplantering av hotade arter när så är möjligt<br />
• Forskning och utbildning<br />
• Sprida information som skapar förståelse för<br />
behovet av insatser.<br />
1989: Den 14 juni invigs <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> av Kung carl Gustaf<br />
och Kronprinsessan Victoria utses till verksamhetens<br />
Högsta Beskyddare. Stiftelsen arrenderar 127 ha<br />
av åby säteri som ägs av Hushållningssällskapet i<br />
Göteborg och Bohuslän.<br />
1993: Regeringens proposition om biologisk mångfald<br />
riktar sex miljoner till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> för arbetet<br />
med hotade djur enligt Riokonventionen. WWF:s<br />
förtroenderåd och styrelse med ordförande Kung<br />
carl Gustaf besöker <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
1995: i den slutna avelsdelen Lunden uppförs två nya<br />
byggnader – en karantän och en avdelning för<br />
skötsel- och uppfödning.<br />
1996: Stiftelsen förvärvar åby säteri och blir ägare av 383<br />
ha mark, varav 148 ha skog, 30 ha betesmarker, 70<br />
ha åker och 135 ha lövskog och impediment.<br />
1997: Stiftelsen Bohus Avelscentrum ändrar namn till<br />
Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
1999: Lantgården för hotade gamla lantraser byggs. Den<br />
invigs av Kronprinsessan Victoria.<br />
2003: Det första steget mot att bli en fält- och forskningsstation.<br />
Hotell <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> uppförs för att<br />
kunna härbärgera forskare och studenter. Första<br />
forskarskolan genomförs på hösten och två<br />
universitetsutbildningar knyts till anläggningen.<br />
FAktA om nordens <strong>Ark</strong><br />
HKH Kronprinsessan Victoria är verksamhetens<br />
Högsta Beskyddare.<br />
4 5<br />
2004: Laborationssal, föreläsningssal och veterinärklinik<br />
uppförs och anläggningen anpassas till forskning<br />
och fältstudier.<br />
2005: En adjungerad professur i bevarandebiologi inrättas<br />
vid Göteborgs universitet med placering på Norden<br />
<strong>Ark</strong>.<br />
2008: Kronprinsessan Victoria inviger ett nyuppfört Våtmarks<br />
hus med anläggningar för amfibier, insekter<br />
och fiskar. Omliggande marker anpassas för att<br />
hålla reptiler, tranor, storkar och gäss.<br />
2009: 20-årsjubileum firas med ett internationellt seminarium<br />
”Back to Nature” där HKH Kronprinsessan<br />
Victoria och Dr Jane Goodall deltar.<br />
<strong>2010</strong>: <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> blir medlem i iUcN. inledning på<br />
en långsiktig omställning av åbys marker från<br />
produktions skog till en ekopark. Stiftelsen får<br />
90–konto vilket garanterar att gåvor och donationer<br />
når ändamålet.<br />
Under 22 år har verksamheten fokuserat på att förstärka<br />
befintliga populationer av arter i dessas naturliga miljöer.<br />
Följande lista visar exempel på arter som har satts ut:<br />
• 139 pilgrimsfalkar i Mellansverige<br />
• 68 vitryggiga hackspettar i Dalarna och Värmland<br />
• 53 fjällgäss i Norge och Sverige<br />
• 29 berguvar i Blekinge och Norrland<br />
• 20 storkar i Skåne<br />
• 13 500 grönfläckiga paddor i Skåne, Öland och på Gotland<br />
• 980 lökgrodor i Skåne<br />
• 390 klockgrodor i Skåne<br />
• 2 uttrar i Holland<br />
• 10 lodjur i Polen och Litauen<br />
• 24 europeiska vildkatter i Tyskland
djurvÅrden – en ÅterblIck<br />
Leif Blomqvist 1) , Claes Andrén 2) , Christer Larsson 3) , Emma Nygren 4) och Sandra<br />
Josefsson 4)<br />
FÖDSLAR OcH NyFÖRVÄRV<br />
1 Zoolog 2 Vetenskaplig ledare 3 Projektledare 4 Djurvårdare<br />
Ett stort antal djur föddes under verksamhetsåret<br />
<strong>2010</strong> av vilka endast de viktigaste är nämnda i denna<br />
översikt. För mer specifik information hänvisas till<br />
inventarieförteckningen där samtliga förökningar,<br />
dödsfall, ankomster och avyttringar framgår.<br />
Sammanfattningsvis kan konstateras att något under 900<br />
djur fötts på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> under det gångna året. Eftersom<br />
fiskarna och några grodarter fortplantar sig i stort antal är<br />
dessa inte bokförda på individnivå, utan endast upptagna<br />
som grupper. Flertalet djur som under året anlände ingår<br />
i något av de samordnade avelsprogrammen <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> deltar i. Bland de övriga importerna kan nämnas<br />
en ny avelsbagge av stäppfår (Ovis vignei bochariensis)<br />
från Tallinn Zoo. Skånes djurpark försåg oss med tre<br />
europeiska vildkatter (Felis s. silvestris) för visning och<br />
information om de populationsförstärkningar man<br />
alltsedan 1980-talet genomfört i södra Tyskland och där<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> bidragit med 23 katter för utsättning.<br />
Kollektionen av inhemska grod- och kräldjur<br />
kompletterades med nya klockgrodor (Bombina<br />
bombina) och lövgrodor (Hyla arborea), samtidigt som<br />
populationerna av huggorm (Vipera berus), gotlandssnok<br />
(Natrix n. gotlandica) och skogs- och sandödla (Lacerta<br />
vivipara, L. agilis) kompletterades. Den viktigaste<br />
importen bestod av ett nytt ungt par av amurleopard<br />
(Panthera p. orientalis) som under våren anlände från<br />
Helsingfors och Usti nad Labem i Tjeckien. Det nya paret<br />
ersatte ett gammalt par som tyvärr aldrig fortplantat<br />
sig på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Av samtliga arter på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
är amurleoparden den mest hotade med ett vilt bestånd<br />
av färre än 40 exemplar kvar i ryska Fjärran Östern. i<br />
EEP-programmet fanns i november 114 amurleoparder<br />
fördelade över 48 djurparker (Christie et al. <strong>2010</strong>).<br />
Bland arter som tidigare inte förökat sig på <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> fortplantade sig två exotiska grodarter, den<br />
orangebandade pilgiftsgrodan (Phyllobates vittatus),<br />
och trädgrodan (Theloderma stellatum) nu för första<br />
gången. Båda arterna hade anlänt till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> året<br />
Ett nytt par av amurleopard anlände under året från Finland och Tjeckien. Foto: Leif Blomqvist.<br />
innan från djurparker på kontinenten. De alltid publika<br />
arterna vit stork (Ciconia c. ciconia) och berguv (Bubo b.<br />
bubo) gladde oss även med varsin kull ungar, som under<br />
hösten sändes till pågående utsättningsprojekt i södra<br />
Sverige. Något överraskande var faktiskt kläckningen av<br />
tre berguvsungar, eftersom vår hona är 26 år och inte lade<br />
några ägg under föregående säsong. Djuravdelningen hade<br />
förberett ett generationsbyte hos berguv och tog under<br />
vårvintern in en ny ettårig hona från Projekt Berguv<br />
Nord. Alla odds till trots kläckte den gamla honan tre<br />
ungar som sändes till Projekt Berguv Skåne i september.<br />
Projektet i Skåne håller själv fem avelspar som under <strong>2010</strong><br />
kläckte åtta ungar. Med undantag av en av årets ungar<br />
frisläpptes 10 individer efter ringmärkning i syfte att<br />
förstärka uvstammen i Skåne. Antalet uvar i landskapet<br />
är fortfarande litet och visade sig efter årets inventering<br />
omfatta 16 bebodda revir. Elva par gick till häckning i<br />
Skåne av vilka sju par fick ut sammanlagt 16 berguvsungar<br />
(Lindblad <strong>2010</strong>). Projekt Berguv Skåne strävar mot att<br />
uppnå en häckande stam av 20 par i landskapet. <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> kommer därför att fortsätta sitt stöd till projektet så<br />
länge intresset inom projektet föreligger.<br />
i våtmarken utökades kolonin av eremitibis<br />
(Geronticus eremita) med tre ungar, medan fyra ungar<br />
som kläckts året innan sändes till en park i Holland. i<br />
dammen i Våtmarken lade också den europeiska malen<br />
(Silurus glanis) rom, ur vilken hundratals yngel kläcktes.<br />
En del av ynglen flyttades över till uppfödningsakvarier<br />
i den slutna avelsdelen av parken för att undgå att bli<br />
uppätna av de glupska föräldrarna. Den kritiskt hotade<br />
skruvhornsgeten, eller markhor (Capra falconeri heptneri),<br />
blev under året på uppmaning av EAZA:s Sheep & Goat<br />
TAG uppgraderad från europeisk stamboksnivå (ESB)<br />
till EEP-art, vilket betyder att arten är underställd den<br />
6 7<br />
mest intensiva skötselnivån i Europa. Antalet EEP-arter<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> utökades därför med en, och uppgick vid<br />
årets slut till 13, samtidigt som antalet arter med ESBstambok<br />
reducerades från fyra till tre. Under året utökades<br />
markhorsflocken med fyra killingar av vilka tre var getter.<br />
Värt att nämna är också födseln av två utterungar<br />
(Lutra l. lutra) under hösten <strong>2010</strong>. Eftersom uttern helt<br />
försvunnit från flera områden i Europa, och dessutom<br />
bara sparsamt reproducerar sig i djurparkerna, hör<br />
också uttern till de arter som är underställda intensiv<br />
djurparkskoordinering i vår världsdel (EEP). Trots att man<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> blivit rätt van med utterungar, och det har<br />
fötts hela 13 kullar hos oss, är utterförökning fortfarande<br />
en rätt sällsynt företeelse i djurparkerna, där det vanligen<br />
föds färre än 10 kullar per år (Elliott <strong>2010</strong>). På grund av<br />
miljögifter minskade uttern också i vårt eget land och från<br />
stora områden försvann den helt. Lyckligtvis har trenden<br />
vänt och uttern håller på nytt på att återetablera sig i stora<br />
delar av landet. i sydvästra Sverige är uttern fortfarande<br />
sällsynt medan man kunnat konstatera att en liten men<br />
fast utterstam nyligen etablerat sig i Skåne.<br />
ETABLERiNG AV AVELSSTAM AV LODJUR<br />
i LiTAUEN<br />
Under våren genomfördes det första steget i ett<br />
utplanteringsprojekt av lodjur (Lynx lynx) i Litauen<br />
tillsammans med de lokala naturvårdsmyndigheterna<br />
i landet. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> blev ombedd att medverka till<br />
en förstärkning av den svaga lodjursstammen i landet.<br />
i ett skogsområde i nordvästra Litauen utanför staden<br />
Telshiai har ministeriet för skogsfrågor byggt upp stora<br />
hägn, där en avelspopulation av lodjur skall etableras.<br />
Ungarna som föds skall hållas skilda från människor och
En eremitibisunge kontrollvägs och förses med ett microchips<br />
för identifiering. Foto: Tom Svensson.<br />
tränas att jaga och fånga sina egna byten. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
medverkade genom att lämna ett avelspar av lo och parets<br />
10 månader gamla unge. Projektet i Litauen har också<br />
inventerat lodjursstammen i Litauens skogsområden och<br />
utvecklat en strategi för projektets uppföljning. innan<br />
lodjurstransporten ägde rum fick claes Andrén tillfälle<br />
att besiktiga hägnen samtidigt som man kunde diskutera<br />
projektets vetenskapliga upplägg. Detta skedde tillsammans<br />
med professor Linas Balciauskas från Nature Research<br />
Centre i Vilnius, som är projektets ledare i Litauen. Under<br />
höstens forskarskola besökte även professor Balciauskas<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, där han redogjorde för lodjursstammens<br />
utveckling och projektets genomförande i Litauen.<br />
FJÄRDE JÄRVPARET FåR VALPAR På<br />
NORDENS ARK<br />
Järvarna (Gulo g. gulo) födde, som brukligt är, två valpar<br />
mitt under årets kallaste månad, i februari. Trots att<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> vant sig vid föryngring av järv, bör man<br />
komma ihåg att järvvalpar fortfarande är en stor raritet<br />
i djurparksvärlden. årets kull föddes av ett nybildat<br />
avelspar, och speciellt anmärkningsvärt är att vi nu<br />
lyckats få avkomma inte bara under ett par, utan faktiskt<br />
använt oss av fyra hanar och fyra honor i aveln. årets<br />
järvkull var samtidigt den åttonde järvkullen som fötts<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Eftersom bara 100 kullar fötts i Europa<br />
under de senaste 60 åren, ståtar <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> med att ha<br />
bidragit med 8% av samtliga föryngringar i Europa! inom<br />
ramen för det pågående avelsprogrammet sändes även en<br />
halvvuxen järvvalp till Kolmården.<br />
GRÖNFLÄcKiGA PADDOR FÖRÖKAR SiG<br />
På ÖLAND<br />
Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) är landet mest<br />
hotade groddjur. Hela beståndet omfattar bara ca 400<br />
vuxna djur, där mer än hälften finns i sydvästra Skåne. På<br />
Gotland har arten dött ut men sedan mitten av 1990-talet<br />
pågår utsättningar av små paddor som fötts upp på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. i likhet med 2009 sattes också i år ett<br />
hundratal små paddor ut vid Ölands södra udde.<br />
<strong>2010</strong> utgjorde en milstolpe för den grönfläckiga<br />
paddans återetablering på Öland. Länsstyrelsen i Kalmar<br />
har inom ramen för EU-projektet LIFEBaltCoast under<br />
många år arbetat med att restaurera och gräva ut nya<br />
dammar för den grönfläckiga paddan, samtidigt som man<br />
följt upp utsättningarna från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. i år kunde man<br />
äntligen glädja sig åt att arbetet burit frukt då ornitologer<br />
från Ottenby fågelstation hittade nykläckta små paddor<br />
på strandängarna runt de lekdammar man grävt. Fynden<br />
verifierades senare av personalen på Länsstyrelsen och<br />
man kunde glädja sig över att den grönfläckiga paddan<br />
återigen reproducerat sig på Öland efter ett längre<br />
uppehåll. Länsstyrelsen i Kalmar är en av många partners<br />
från fem länder runt södra Östersjön som deltar i arbetet<br />
med att skapa lämpliga miljöer för groddjur och vadare i<br />
området.<br />
PiLGRiMSFALKARNA FORTSÄTTER ATT<br />
ÖKA i ANTAL<br />
Tack vare ett enträget arbete under många decennier har<br />
Projekt Pilgrimsfalk blivit det framgångsrikaste och mest<br />
uppmärksammade uppfödningsprojektet i Sverige. Då<br />
man i slutet av 1990-talet äntligen lyckats återetablera<br />
pilgrimsfalken (Falco peregrinus) som häckande fågel i<br />
sydvästra Sverige, samtidigt som den norra populationen<br />
långsamt började återhämta sig från miljögifter, ansåg<br />
många att projektets ursprungliga mål var uppnått.<br />
En järvhona som flyttar sin valp. Foto: Tom Svensson.<br />
Grönfläckiga paddor, som satts ut av <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> 2009, fortplantade sig på Öland året efter. Foto: Claes Andrén.<br />
Avelsverksamheten fortsatte, men nu med focus på att<br />
påskynda en sammanbindningen av populationerna i<br />
norr och sydväst (Lindberg et al. 2005). Från och med<br />
sekelskiftet är avels- och uppfödningsverksamhet förlagd<br />
till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> (Lindberg 2001), som under ett decennium<br />
bidragit med 140 falkungar för utsättning.<br />
Under året kunde 10 häckningar räknas i Mellansverige,<br />
av vilka fyra var helt nya för Dalarna. Till dessa<br />
kan 10 häckningar i Hälsingland, Medelpad och Jämtland<br />
tillfogas, som alla ingår i Falkprojektet. Den gynnsamma<br />
utvecklingen i det vilda har därför lett till att man långsamt<br />
börjar avveckla avelsverksamheten för pilgrimsfalk<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> genom att avstå från att etablera nya<br />
häckningspar. Under året sattes ändå 12 falkungar ut.<br />
Om inget överraskande inträffar under häckningen<br />
2011 kommer antalet utsatta falkar från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
att överstiga 150 exemplar. Nästa års utsättningar är<br />
planerade främst för Örebro län och Västmanland.<br />
8 9<br />
Antal<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Antal kläckta och utsatta pilgrimsfalkar från<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> 2000-<strong>2010</strong>.<br />
Kläckta<br />
Utsatta<br />
2000 2002 2004 2006 2008 <strong>2010</strong><br />
ViTRyGGEN – EN PARAPLyART FÖR<br />
GAMLA SKOGAR<br />
Den vitryggiga hackspetten (Dendrocopus leucotos)<br />
har blivit en symbol för biologiskt rika skogar där<br />
hackspetten fungerar som en paraplyart. Genom sina<br />
krav på livsmiljön signalerar den också förutsättningar<br />
för många andra känsliga arter att trivas. De skogar som<br />
har tillräckligt mycket lövträd, med starka inslag av gamla<br />
och döda träd, hyser också ett flertal andra hotade arter.<br />
Man har räknat ut att det under vitryggens paraply finns<br />
upp till 200 Hotade eller Missgynnade arter. Det moderna<br />
skogsbruket har lett till att tusentals arter knutna till<br />
lövskog, gammal skog och död ved minskat kraftigt. inom<br />
Projektet Vitryggig hackspett arbetar man därför med att<br />
skydda och återskapa vitryggens livsmiljöer.<br />
Under våren hittade projektets inventerare 14 vilda<br />
vitryggar i Värmland och kring Nedre Dalälven, där<br />
lövskogsområden rensats på barrträd samtidigt som<br />
klungor av träd ringbarkats för att död ved skall uppstå.<br />
årets inventeringar avslöjade att fyra säkra häckningar<br />
ägde rum. Ett av paren hittades i Färnebofjärdens<br />
nationalpark vid Nedre Dalälven och bestod av en<br />
ungfågel som satts ut 2009. Den hade bildat par med en<br />
unge som fötts upp på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> året innan. Trots det<br />
ringa antalet observerade fåglar kan man ändå skönja<br />
vissa framsteg. Under 2008 häckade nämligen inget par<br />
i Sverige medan två lyckade häckningar kunde registreras<br />
påföljande år. årets inventeringar kunde alltså uppvisa en<br />
fördubbling av antalet häckande vitryggspar i Sverige.<br />
Det svenska åtgärdsprogrammet för arten (Mild<br />
och Stighäll 2005) strävar till att vända den negativa<br />
utvecklingen och att på sikt etablera en gynnsam utveckling<br />
av vitryggig hackspett. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har under 15 år
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Antal kläckta vitryggiga hackspettar på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> 2002-<strong>2010</strong>.<br />
Hanar<br />
Honor<br />
2002 2004 2006 2008 <strong>2010</strong><br />
varit involverad i den del av programmet som föreskriver<br />
populationsförstärkningar. Utsätt ning arna påbörjades<br />
1996, och med undantag av två år, då inga lämpliga fåglar<br />
fanns tillgängliga, har utsättningarna fortsatt. En del av<br />
de hackspettar som satts ut har varit boplockade ungar<br />
som tagits i Norge och Baltikum, medan de övriga varit<br />
ungfåglar som kläckts på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. år <strong>2010</strong> uppgick<br />
antalet häckande par på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> till fyra, som totalt<br />
producerade åtta flygga ungar. Tyvärr dog en av ungarna,<br />
medan återstoden sattes ut i trakterna av Nedre Dalälven<br />
tillsammans med tre boplockade ungar från Norge.<br />
Populationsförstärkningarna, som görs i samarbete med<br />
Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket och de berörda<br />
Länsstyrelserna, har vid utgången av <strong>2010</strong> resulterat i<br />
inalles 70 vitryggar som satts ut i Värmland och kring<br />
Dalälven.<br />
UTSÄTTNiNG AV FJÄLLGåS åTERUPPTAS<br />
Efter ett uppehåll av ett decennium återupptogs utsättningen<br />
av fjällgäss under <strong>2010</strong>. Fjällgåsen (Anser<br />
erythropus) ingår i ett omfattande åtgärdsprogram där<br />
Fjällgås förses med satellitsändare innan den släpps fri i<br />
Porsangerfjorden. Foto: Christer Larsson.<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> samarbetar med Svenska Jägare förbundet,<br />
som står som huvudman för Projekt Fjällgås. Samarbetet<br />
omfattar också Naturvårdsverket och Länsstyrelsen<br />
i Luleå, som ansvarar för åtgärds programmets<br />
genomförande.<br />
årets utplanteringar har föregåtts av ett omfattande<br />
arbete för att bygga upp en ny avelspopulation med<br />
avelsfåglar av känd härkomst. Detta har skett genom<br />
importer av vildfångade gäss från den ryska populationen<br />
på tundran i Nenetsregionen, nordväst om Uralbergen.<br />
importen av nya founders (en individ som är obesläktad<br />
med övriga individer i populationen) har skett under åren<br />
2006-<strong>2010</strong>. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har en värdefull avelspopulation<br />
och en nybyggd avelsanläggning som bekostats av<br />
Naturvårdsverket. De ryska fjällgässen har planenligt<br />
börjat föröka sig, och i år har därför utplanteringarna<br />
återupptagits i den skandinaviska fjällvärlden (Blomqvist<br />
& Larsson 2011). Utplanteringarna har skett i det<br />
gamla utsättningsområdet i Arjeplog, men även vid<br />
Porsangerfjorden i norska Finnmark där tidigare utsättningar<br />
inte gjorts. Samarbetet mellan de svenska och<br />
norska projekten har inletts efter ett internationellt fjällgåsmöte<br />
som hölls på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> under hösten 2009.<br />
Utsättningarna har därför inte bara skett i två olika<br />
länder utan även i två helt skilda miljöer (fjäll och fjord).<br />
Utsättningsmetoderna har dessutom varit olika. i Sverige<br />
sattes årsungar ut tillsammans med ettåriga gäss. Gässen<br />
fick sällskap av vuxna vilda gäss som inte hade häckat men<br />
som fångats in på ruggningsplatsen. Anledningen till att<br />
man fångade in vilda fjällgäss var att de vuxna fåglarna<br />
skulle fungera som fosterföräldrar och ledsagare för de<br />
utsatta gässen från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. i Norge testades en<br />
annan metod: en hel gåsfamilj flyttades upp från <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> till en hackingbur (utsättningsbur) på utsläppsplatsen.<br />
Härigenom kunde gässen vänja sig vid sin nya miljö<br />
samtidigt som de även fick kontakt med friflygande<br />
vilda fjällgäss. Efter att ungarna släppts ut återbördades<br />
föräldrafåglarna till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> för fortsatt avel.<br />
Samtliga utsatta fåglar märktes med fot- och halsringar<br />
för identifikation i fält. Två av ungarna i Norge försågs<br />
även med satellitsändare vilket möjliggör en uppföljning<br />
av deras flyttningsväg och vintervistelse.<br />
ViLDHÄSTAR TiLL SEMiRESERVAT i<br />
TySKLAND<br />
Flocken av vildhästar (Equus caballus przewalskii)<br />
utökades under året med två nya hingstföl. På uppmaning<br />
av EEP-samordnaren i Köln sändes två halvvuxna<br />
hingstföl från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> till semireservatet Sprakel<br />
i Tyskland. Ett semireservat är ett hägnat område med<br />
naturlig vegetation som året om betas av djur utan extra<br />
stödutfodring. Reservatet i Sprakel är 68 ha och ligger<br />
inom ett militärområde som är stängt för publik. För<br />
att hålla vegetationen nere och förhindra området från<br />
att växa igen betas Sprakel sedan flera år av vildhästar<br />
(Zimmermann 2005). Förutom Sprakel förvaltar EEPprogrammet<br />
också över flera andra naturreservat på<br />
kontinenten som betas av vildhästar, ofta i samgång med<br />
nötkreatur och får. Betesdjuren hålls under naturliga<br />
betingelser och med minsta möjliga inblandning av<br />
människan. Antalet betesdjur som hålls i reservaten är<br />
beroende av områdets storlek och bärkraft. Nyttjandet av<br />
vilda djur istället för tamboskap för att hålla reservatens<br />
landskap öppna har blivit allt vanligare på kontinenten.<br />
Förutom att betning gynnar biologisk mångfald har<br />
det även underlättat avelsprogrammet, samtidigt som<br />
det tillfört ny kunskap om hästarnas sociala beteende<br />
Reservatet Sprakel i Tyskland betas av tio vildhästar. Foto: Waltraut Zimmermann.<br />
och dynamiken i hästflockarna. Semireservaten utgör<br />
därför inte bara nya hägn där man kan hålla ett stort<br />
antal av avelsprogrammets hästar, utan även utmärkta<br />
studieområden där vildhästarna kan studeras i så gott<br />
som naturliga miljöer. Ett stort antal studier för både<br />
kandidatexamen och doktorsavhandlingar har under<br />
åren genomförts i reservaten. Vid årsskiftet <strong>2010</strong>-2011<br />
höll EEP-programmet 10 hingstar av olika ålder i Sprakel<br />
(Zimmermann 2011).<br />
SNÖLEOPARDER IN SITU OcH Ex SITU<br />
Bland de djurarter som samordnas på internationell nivå<br />
(EEP, ISB, ESB) kunde vi glädja oss åt födseln av den<br />
nionde kullen av snöleoparder (Uncia uncia) på <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>. Denna gång föddes tre ungar av honkön som togs<br />
omhand av avelshonan ”Saheli” på ett föredömligt sätt.<br />
Födseln filmades av Bayerische Rundfunk, som installerat<br />
en kamera i den nybyggda bohålan, och filmen visades<br />
under hösten i tysk television. i god tid innan den nya<br />
kullen föddes lämnade våra drygt 18 månader gamla ungar<br />
En av de snöleoparder som under året fångades in och<br />
försågs med radiohalsband. Foto: Snow Leopard Trust.<br />
10 11<br />
Bohuslän med destination till sina nya hem i Twycross och<br />
Marwell Zoo (England), medan den tredje ungen reste<br />
ända till Mogo Zoo i Australien. Förhoppningsvis skall<br />
”våra” snöleopardungar bidra till att bredda genmaterialet<br />
i de australiska och europeiska avelsprogrammen.<br />
Under året gick <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> för första gången in för att<br />
stödja forskningen av vilda snöleoparder i den mongoliska<br />
Gobiöknen. Trots att mycket gjorts under de senaste åren<br />
vet man fortfarande ganska lite om vilda snöleoparder,<br />
samtidigt som tillförlitliga populationsuppskattningar<br />
bara finns att tillgå från ett fåtal områden. För att få bättre<br />
insikter i hur stora delpopulationerna i själva verket är, går<br />
den bästa tillgängliga tekniken ut på att fånga in vilda djur<br />
och förse dem med GPS-halsband. Tack vare dessa kan<br />
man följa individer och få reda på hur stora områden de<br />
rör sig i, vad de äter, hur de förhåller sig till varandra, och<br />
hur och när ungdjuren sprider sig efter att de lämnat sina<br />
mödrar. Under hösten <strong>2010</strong> lyckades doktoranden Örjan<br />
Johansson vid SLU fånga in två snöleoparder och förse<br />
dem med satellitsändare. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har bekostat två<br />
av de satellitförsedda radiohalsbanden, och även förbundit<br />
sig att delfinansiera Örjans doktorandstudier för de<br />
påföljande åren. Örjan är därför anställd av <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
Vi får samtidigt tillfälle att följa upp de två individerna<br />
och erhåller kontinuerlig uppdatering om fältprojektets<br />
framskridande i Gobiöknen.<br />
Studien, som går under beteckningen Long Term<br />
Ecological Study, kommer att fortgå under flera år<br />
och leds av två USA-baserade NGO-organisationer,<br />
Snow Leopard Trust och Panthera. Projektet består<br />
huvudsakligen av tre verksamhetsfält: forskning,<br />
utvecklande av bevarandearbete och utbildning. Studien<br />
erbjuder möjligheter att testa olika bevarandeprogram<br />
samtidigt som man strävar mot att förbättra de lokala<br />
herdarnas ekonomi. Många av herdarna har redan<br />
anslutit sig till programmet. Nyligen har man också<br />
startat ett försäkringsprogram där herdarna kan försäkra<br />
sina djur och få ut ersättning om husdjuren blir slagna av<br />
snöleoparder.<br />
Utbildningen är riktad dels mot mongoliska studenter<br />
och skolelever, men även mot forskare och förvaltare från
2<br />
6<br />
1<br />
12<br />
10<br />
5<br />
11<br />
7<br />
5<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har under åren varit involverad i populationsförstärkningsprogram för ett antal arter både i Sverige och<br />
utomlands. De projekt <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> deltagit i under <strong>2010</strong> är märkta i gult.<br />
1. Vit stork, Skåne. 2. Berguv, Skåne. 3. Pilgrimsfalk, Västmanlands län. 4. Vitryggig hackspett, Nedre Dalälven. 5. Grönfläckig<br />
padda, Öland, Gotland och Falsterbo. 6. Fjällgås, Arjeplog och Porsangerfjorden, Norge. 7. Europeisk vild katt,<br />
Bayern. 8. Lodjur, Kampinoski National Park, Polen och Telsiai, Litauen. 9. Snöleopard, Gobi, Mongoliet. 10. Utter,<br />
Holland. 11. Lökgroda, Skåne. 12. Klockgroda, Skåne.<br />
andra länder som behöver lära sig forskningsmetoder eller<br />
få tips om praktiskt bevarandearbete. Projektet tar emot<br />
studenter och djurparkspersonal som vill lära sig mer om<br />
snöleoparder, samtidigt som de genom sina arbetsinsatser<br />
för forskningen vidare.<br />
STAMBOKSVERKSAMHET OcH EEP-KO-<br />
ORDiNERiNG<br />
Under året överfördes verksamheten för den internationella<br />
snöleopardstamboken, EEP-koordi neringen av samma<br />
art, och den europeiska stamboken för skogsren, på heltid<br />
till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Verksamheten, som tidigare skötts i<br />
samarbete med Högholmens Djurgård i Helsingfors,<br />
överfördes nu till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> då parkens zoolog från<br />
årsskiftet <strong>2010</strong> flyttade över till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
För att flytta över stamböcker och EEP-program<br />
från en institution till en annan krävs ett medgivande<br />
av den anläggning som avstår från uppdraget, en<br />
skriftlig försäkran av den institution som önskar<br />
överta uppdraget, och till slut ett godkännande av<br />
den europeiska djurparksorganisationen EAZA (för<br />
europeiska stamböcker och EEP-koordinering) och<br />
av den globala djurparksorganisationen WAZA (för<br />
internationella stamböcker). Sedan 1994 koordineras<br />
även EEP-programmet för järv av zoologen på <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>. Genom koordineringen av två stamböcker, samt<br />
ett nytt EEP-program, har <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> intagit en<br />
framträdande roll som en aktiv aktör i djurparksvärlden.<br />
Personalens engagemang i arbetsgrupper och styrelser i<br />
djurparksvärlden framgår av Tabell 3.<br />
Stamböcker är fortfarande det främsta verktyg man<br />
har att tillgå då man arbetar med avelsverksamhet i<br />
små populationer, oavsett om dessa lever i vilt tillstånd<br />
eller om det är fråga om husdjur. inom husdjursaveln är<br />
stamböckerna ett gammalt begrepp som togs i användning<br />
redan under 1700-talet, då man började föra stambok över<br />
4<br />
8<br />
3<br />
8<br />
hästar i England. För vilda djur var man betydligt senare<br />
ute: den första stamboken upprättades först 1932 då Heinz<br />
Heck började föra stambok över de få visenter som fanns<br />
kvar efter första världskriget. Behovet av en stambok för<br />
visenter hade väckts långt tidigare på ett djurparksmöte<br />
i Berlin Zoo, där ansvarskännande djurparkschefer<br />
framhöll att om inte djurparkerna tog sitt ansvar skulle<br />
Europas största idisslare försvinna inom en kort tid.<br />
i och med att allt fler arter blivit hotade, och är i<br />
behov av stödåtgärder, har antalet stamböcker vuxit. i<br />
slutet av 2009 fanns det 120 internationella stamböcker<br />
(iSB), medan hundratals arter är försedda med regionala<br />
stamböcker som i vår egen världsdel kallas för ESB.<br />
Stamboken innehåller fakta om djurindividen i fråga;<br />
om dess stamträd; när och var den fötts; med vem och<br />
när den förökat sig; och var den befunnit sig under sin<br />
livstid. För att förhindra en förväxling av individer har<br />
varje individ ett eget id- eller stamboksnummer, samtidigt<br />
som det framgår om och hur individen är märkt (om<br />
den är ringmärkt, har en tatuering eller är försedd med<br />
ett microchips). Den sammanställda stamboken är<br />
därför i själva verket ett register som innehåller data<br />
över samtliga individer som funnits i djurparkerna.<br />
Stamboksföraren samlar varje år in uppgifter från alla<br />
parker som håller arten. Uppgifterna distribueras ut till<br />
parker och institutioner som själva antingen håller eller<br />
arbetar med arten. informationen i stamboken används<br />
för att undvika inavel inom besättningarna och för<br />
att kontrollera att de hålls genetiskt intakta och friska.<br />
Forskning och uppföljning över populationsdynamiken<br />
och förändringarna i djurparksbesättningarna av skogsren,<br />
järv och snöleopard är från och med <strong>2010</strong> helt<br />
integrerad i verksamheten på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
TRE NyA RASER TiLL LANTGåRDEN<br />
Under året anlände avelsdjur från tre genparks besättningar<br />
av hotade lantraser som tidigare inte funnits på <strong>Nordens</strong><br />
9<br />
Gammalsvensk dvärghöna är en av de tre nya lantraser som under året skaffades till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Foto: Tom Svensson.<br />
<strong>Ark</strong>. De nya djuren tillhörde raserna blekingeanka,<br />
gammalsvensk dvärghöna och mellerudskanin.<br />
Blekingeankan återfanns 1995 på Ungskär i Blekinge. i<br />
likhet med många av våra andra svenska lantraser namnges<br />
de oftast efter orten där rasen återfunnits. i många fall<br />
har rasen varit väl utbredd, men så småningom minskat<br />
i antal till fördel för mer produktiva raser. Slutligen har<br />
rasen funnits kvar bara inom ett begränsat område eller så<br />
har den helt försvunnit.<br />
Dagens blekingeankor härstammar från en liten<br />
grupp om två hanar och fem honor. idag räknar man<br />
med att det finns sammanlagt ca 140 blekingeankor. Till<br />
utseendet påminner blekingeankan om en blek gräsand<br />
med små inslag av vitt i sin fjäderdräkt. Blekingeankorna<br />
sägs även ha bättre flygförmåga än andra ankraser samt<br />
goda modersegenskaper: den värper många ägg och ruvar<br />
själv fram sin avkomma. Blekingeankan har även visat sig<br />
uppnå en tillfredställande slaktvikt, vilket är viktigt då<br />
man håller husdjur för husbehov. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> ser fram<br />
emot att hjälpa till att bevara blekingeankan tillsammans<br />
med olika lantrasföreningar. Under året införskaffades en<br />
grupp om två hanar och fyra honor som förhoppningsvis<br />
snart kommer att öka i antal.<br />
Kännetecknande för gamla lantraser av höns är<br />
den stora variation i färg och storlek de ofta uppvisar.<br />
Svarta, blommiga, vildfärgade, stora och små raser av<br />
höns förekommer. Speciellt liten är rasen gammalsvensk<br />
dvärghöna där tuppen bara väger 0,6-1,0 kg medan hönan<br />
har en vikt av 0,5-0,8 kg.<br />
intresset för den gammalsvenska dvärghönan väcktes<br />
inte bara för dess ringa storlek, utan främst för att den idag<br />
listas som Akut hotad. Enligt Svenska Lanthönsklubben<br />
finns det bara kvar 200 exemplar och antalet individer<br />
måste därför utökas. Förutom att den gammalsvenska<br />
dvärghönan är en vacker ras, som ibland hölls som prydnad<br />
på gårdarna, är den en utmärkt värphöna i förhållandet<br />
till sin ringa vikt. Trots att äggen är betydligt mindre än<br />
12 13<br />
ägg som lagts av normalstor hönor, uppges kvaliteten i<br />
dvärghönsens ägg överträffa normala ägg. De fem hönor<br />
som införskaffades under <strong>2010</strong> har redan börjat lägga<br />
ägg och verkar trivas med sina två tuppar i hönshuset.<br />
Djurvårdarna väntar med spänning på att få se hur små<br />
de första kycklingarna är, med tanke på de vuxna hönsens<br />
ringa kroppsstorlek.<br />
På 1970-talet hittades en lantras av kanin på Gotland<br />
som fick namnet gotlandskanin. Det dröjde emellertid ända<br />
till 2001 innan Föreningen Gotlandskaninen hittade ännu<br />
en ras vid ett besök hos en äldre kvinna i Dalsland, som<br />
hade en intressant grupp av kaniner av äldre härstamning.<br />
Rasen fick namnet mellerudskanin.<br />
För närvarande finns rasen i så litet antal att det<br />
fortfarande är svårt att göra en fullgod rasbeskrivning. Än<br />
så länge vet man att rasen är tålig mot inavel och att den<br />
har ett lugnt och trevligt temperament. Mellerudskaninen<br />
är något mindre än gotlandskaninen och uppträder<br />
endast i två färgvarianter, som albino eller i svartvitt<br />
med holländsk teckning (svart botten med vita fält på<br />
kroppen, framförallt som bläs och/eller krage). år 2008<br />
fanns bara 15 par kvar av arten men numera lär antalet<br />
ligga något högre. Mellerudskaninen är listad som Akut<br />
hotad. Mellerudskaninerna på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> kommer från<br />
en besättning i Upphärad.<br />
Samtidigt som tre nya raser tillkommit har<br />
gotlandshönsen fått lämna plats till förmån för<br />
dvärghönsen. Eftersom gotlandshönan fortfarande är en<br />
hotad ras sändes den kvarvarande besättningen av 12<br />
höns till en annan genbank i Värmland. Raser med högre<br />
hotstatus prioriteras framför de raser som är mindre<br />
hotade.<br />
Nu ser personalen på Lantgården fram emot ett år med<br />
många nya avkommor från samtliga svenska lantraser som<br />
antingen hålls kvar som nya avelsdjur eller som i framtiden<br />
kommer att sändas vidare till andra genbanker för att<br />
bevara raserna för framtiden.
Djurtränarkonferensen på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> hade samlat över<br />
20 deltagare från Sverige och Norge. Foto: Emma Nygren.<br />
ÖVRiG VERKSAMHET i DJURVåRDEN<br />
Personalen från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> deltog i ett flertal seminarier,<br />
kongresser och utbildningstillfällen som befrämjer<br />
parkens verksamhet inom djurvård (Tabell 2). i samband<br />
med djurtransporter fick djurvårdare också tillfällen att<br />
besöka djurparker både i Sverige och utanför det egna<br />
landets gränser. Under hösten företogs en personalresa till<br />
Danmark där Löveparken i Givskud, Randers Regnskov<br />
och Nordsjöakvariet i Hirtshals besöktes.<br />
i mars stod <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> själv värd för Naturskyddsföreningens<br />
Pilgrimsfalkmöte, medan en Djurtränar<br />
konferens med drygt 20 deltagare från Sverige och<br />
Norge också hade förlagts till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> i slutet av året.<br />
Målet för djurtränarkonferensen var att minimera den<br />
stress djurparksdjur utsätts för under den dagliga skötseln<br />
samtidigt som djurvårdarna bättre kan kontrollera<br />
djurens hälsotillstånd. Viktigt är att träningspassen utgör<br />
en del i den berikning som görs för djuren, samtidigt som<br />
djuren själva får styra sin träning. Emma Nygren som<br />
arbetar inom rovdjurssektorn på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> verkade<br />
som moderator för djurtränarkonferensen. Under marsmånad<br />
arrangerades även ett Nordiskt naturfilmsmöte på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
Vid ett besök i Litauen i samband med etableringen<br />
av en avelspopulation av lodjur i landet (ovan), fick claes<br />
Andrén tillfälle att samtidigt besöka de sydöstra områdena<br />
av landet vid gränsen mot Polen där den europeiska<br />
kärrsköldpaddan fortfarande lever kvar. Den europeiska<br />
kärrsköldpaddan (Emys orbicularis) är en värmekrävande<br />
art vars historiska utbredning under bronsåldern sträckte<br />
sig ända upp till södra Sverige då klimatet var något<br />
varmare än det är idag. Eftersom <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> håller<br />
24 exemplar av arten, erbjöds våra resurser att föda upp<br />
kärrsköldpaddor som kunde förstärka den lilla återstående<br />
populationen i Litauen. Kärrsköldpaddans främsta hot är<br />
mårdhund som gräver upp och äter sköldpaddans ägg och<br />
nykläckta ungar. Genom att hålla ungarna skyddade från<br />
rovdjursangrepp till dess de blivit halvvuxna och efter det<br />
sätta ut dem på utvalda platser kan man utveckla de vilda<br />
populationerna. Vistelsen i Litauen erbjöd möjligheter att<br />
planera ett framtida samarbete där <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> kunde<br />
medverka till att etablera en mer livskraftig population av<br />
den europeiska kärrsköldpaddan i Litauen. Det svensklitauiska<br />
samarbetet med lodjur och kärrsköldpaddor<br />
dokumenterades också på en film som visades i programmet<br />
Mitt i naturen under sommaren.<br />
Under sommaren åkte claes Andrén tillsammans<br />
med Göran Nilson från Göteborgs Naturhistoriska<br />
Museum och en forskare från Ege universitetet i izmir,<br />
Turkiet, till Taurusbergen i Turkiet för att göra en<br />
ny populationsuppskattning av den kritiskt hotade<br />
taurusgrodan (Rana holzi). Avsikten med besöket var<br />
samtidigt att föreslå åtgärder som skulle kunna vända<br />
grodans negativa populationsutveckling och att kunna<br />
Parkens zoolog deltog som EEP koordinator för järv i EAZAs Midyear meeting för SCTAG och SMTAG i Sosto Zoo. Foto:<br />
Endre Papp.<br />
Deltagarna vid årets forskarskola guidas bland kattdjuren av Ewa Wikberg och Emma Nygren. Foto: Leif Blomqvist.<br />
ta med en mindre grupp av arten till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> för<br />
att där etablera en reservpopulation om det naturliga<br />
beståndet skulle försvinna. Resan genomfördes som<br />
planerat och teamet kunde konstatera att en relativt<br />
stor population av taurusgrodan fortfarande fanns kvar,<br />
men att den introducerade karpfisken Cyprinus carpio<br />
också förekom i stort antal. Det är svårt att bedöma om<br />
karpen på sikt kommer att slå ut grodan i området, men<br />
flera iakttagelser gjordes. Man fann få stora individer av<br />
grodor, samtidigt som deras medelstorlek var mindre än<br />
vid tidigare gjorda mätningar. Grodornas utseende hade<br />
också förändrats, och deras teckning såg annorlunda<br />
ut. Denna senare förändringen skulle kunna bero på en<br />
inblandning av en annan grodart som normalt lever på<br />
lägre höjd. Man fick också veta att fåraherdarna hittat<br />
en ny damm på högre höjd med grodor som fortfarande<br />
var oidentifierade. Under 2011 planeras ett nytt besök<br />
för att besöka den nya dammen på 3000 m höjd, och<br />
för att utreda om taurusgrodorna i de undersökta<br />
dammarna blivit uppblandad av en tidigare främmande<br />
art i området. i slutet av året påbörjade claes Andrén<br />
också en ny utvärdering av framtida bevarandeinsatser för<br />
havssköldpaddor på Sri Lanka. Arbetet kommer att följas<br />
upp under 2011.<br />
Djurvårdarna Dick Liljegren, Susanne Geisen, John<br />
Söderlindh och Kristofer Försäter fick under året tillfälle<br />
att delta i fältarbeten vid utsättningar av pilgrimsfalkar,<br />
fjällgäss och grönfläckig paddor, medan christer Larsson<br />
som ansvarar för fjällgåsprojektet på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, deltog<br />
i utsättningarna av fjällgäss vid Porsangerfjorden i norra<br />
Norge.<br />
Temat för årets Forskarskola var bevarandebiologi. i<br />
focus stod de hotade kattdjuren från tempererade och kalla<br />
regioner i Eurasien. Ett av syften med forskarskolan har<br />
sedan starten varit att knyta ihop zoologiska kunskap från<br />
djurparksvärlden med befintlig kunskap från universiteten<br />
14 15<br />
och genom detta befrämja samarbetet mellan universitet<br />
och djurparker. Studenter och doktorander från olika<br />
delar av världen fick en inblick i den problematik som<br />
ofta är förknippad med skyddet av kattdjur i kalla eller<br />
tempererade områden i Europa, centralasien och ryska<br />
Fjärran östern. Ledande ex situ och in situ forskare från<br />
tio länder föreläste under fem dagar för 25 studenter och<br />
doktorander om pågående utplanteringsprojekt och hur<br />
de följs upp. Samtidigt fick studenterna en inblick i de<br />
åtgärder man planerar att genomföra. Under fem intensiva<br />
höstdagar föreläste experter om iberisk lo, ”vårt eget<br />
Gutelamm. Foto: Tom Svensson.
lodjur” från Europa, europeisk vildkatt, snöleopard och<br />
om tigern och leoparden från Amurområdet i Ryssland.<br />
Slutligen bör även nämnas att Ekoparken, med markomställningarna<br />
som har som mål att öka den biologiska<br />
mångfalden och skapa fördelaktiga miljöer för ett flertal<br />
hotade arter (se Projekt Ekopark) på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s<br />
egna marker, är av utomordentligt stor betydelse för den<br />
biologiska mångfalden och att den därför i hög grad kan<br />
likställs med övriga bevarandeprojekt på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
LiTTERATURHÄNViSNiNGAR<br />
BLOMQViST, L. & c. LARSSON (2011): Lesser Whitefronted<br />
Goose. A species in focus in the Nordic countries.<br />
WAZA News 1: 9-11.<br />
cHRiSTiE, S., P. ter MAAT and T.ARZHANOVA<br />
(<strong>2010</strong>): Amur leopard (Panthera pardus orientalis) EEP<br />
Studbook <strong>2010</strong>. Zool. Soc. of London.<br />
ELLiOTT, J. (<strong>2010</strong>): European otter EEP annual report<br />
2007-2008. EAZA yearb. 2007/08: 502-504. Eds.<br />
Randig basilisk. Foto: Anders Rådén.<br />
D. de Man, W. van Lint, A-K. Garan and c. Henke. EAZA<br />
Exec. Office, Amsterdam <strong>2010</strong>.<br />
LiNDBERG, P. (2001): Projekt pilgrimsfalk till <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> årsberättelse 2000: 28-37. Stiftelsen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
LiNDBERG, P., L. BLOMQViST OcH c. LARSSON<br />
(2005): Pilgrimsfalken firar 5-års jubileum på <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>: <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> årsberättelse 2004: 26-29. Stiftelsen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
LiNDBLAD, T. (<strong>2010</strong>): Berguv i Skåne <strong>2010</strong>. www.<br />
projektberguvskane.se.<br />
MiLD, K. och K. STiGHÄLL (2005): åtgärdsprogram för<br />
bevarande av Vitryggig hackspett (Dendrocopus leucotos)<br />
och dess livsmiljöer. Naturvårdsverkets Rapport 5486.<br />
ZiMMERMANN, W. (2005): Przewalski’s horses on<br />
the track to reintroduction. Various projects compared.<br />
Zeitschrift des Kölner Zoo 48 (4): 183-209.<br />
ZiMMERMANN, W. (2011): international Przewalski’s<br />
Horse Studbook Equus ferus przewalskii. Köln Zoo.<br />
TABELL 1. ARTiKLAR PERSONALEN<br />
PUBLicERAT/MEDVERKAT i UNDER<br />
åRET<br />
ANDRÉN, C. (<strong>2010</strong>): Seminarier och forskarskolor<br />
år 2009. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> Årsberättelse<br />
2009: 1920. Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
BLOMQVIST, L. & C. LARSSON (<strong>2010</strong>):<br />
Djurkollektionen.<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> Årsberättelse<br />
2009: 618. Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
BLOMQVIST, L. (<strong>2010</strong>): EEPrapport för<br />
järv, Gulo g. gulo, 2009 <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> Årsberättelse<br />
2009: 2830. Stiftelsen <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>.<br />
BLOMQVIST, L. (<strong>2010</strong>): Wolverine EEP Annual<br />
Report 20072008. EAZA Yearbook<br />
2007/08. pp. 507508 (eds. D. de Man, W.<br />
van Lint, AK. Garn and C. Henke). EAZA<br />
Executive Office, Amsterdam.<br />
BLOMQVIST, L. (<strong>2010</strong>): Snow leopard<br />
EEP Annual Report 20072008. EAZA<br />
Yearbook 2007/08. pp. 580583 (eds. D.<br />
de Man, W. van Lint, AK. Garn and C.<br />
Henke). EAZA Executive Office, Amsterdam.<br />
BLOMQVIST, L. (<strong>2010</strong>): Forest reindeer<br />
ESB Annual Report 20072008. EAZA<br />
Yearbook 2007/08. pp. 680681 (eds. D.<br />
de Man, W. van Lint, AK. Garn and C.<br />
Henke). EAZA Executive Office, Amsterdam.<br />
JESCHKE, K. (<strong>2010</strong>): Beteendestudie av<br />
vitryggig hackspett (Dendrocopus leucotos)<br />
i fångenskap – hur burarnas placering och<br />
storlek inverkar på beteenden & vilja att<br />
häcka. Examensarbete för naturvetenskaplig<br />
magisterexamen i Biologi. Göteborgs<br />
Universitet, Zoologiska institutionen.<br />
LINDÉN, L M (<strong>2010</strong>): VD kommentar. <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> Årsberättelse 2009: 4. Stiftelsen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
LINDÈN, L M (<strong>2010</strong>): 20årsjubileet. <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> Årsberättelse. 2009: 2122. Stiftelsen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
LINDÉN, L M (<strong>2010</strong>): <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> – A<br />
refuge for endangered Species. Brno Zoo<br />
Report 1: 5.<br />
LINDÈN, L M (<strong>2010</strong>): Conservation begins at<br />
home. Zooquaria 71: 2829.<br />
LINDÈN, L M (<strong>2010</strong>): Life at <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> is<br />
so good! Brno Zoo Report 2: 3.<br />
NYGREN, E. (2009): Does communitybased<br />
conservation matters? – A case study in<br />
Cambodia. Minor Field Study 143. Committee<br />
of Tropical Ecology, Uppsala University.<br />
16 17<br />
TABELL 2. PERSONALEN DEL-<br />
TOG i FÖLJANDE UTBiLD NiNGS-<br />
TiLLFÄLLEN, KONGRESSER OcH<br />
MÖTEN UNDER åRET<br />
Studiebesök till Kolmårdens Tropicarium, Kolmården,<br />
7 jan<br />
Kristofer Försäter, Susanne Geisen<br />
*<br />
SDF:s Zoolärarkonferens, Furuviksparken, Furuvik,<br />
1516 feb<br />
Eva Andersson, Björn Johansson<br />
*<br />
Lammningskurs, Bohusläns fåruppfödare,<br />
Dingle Naturbruksgymnasium, Dingle 25 feb<br />
Susanne Geisen, Emil Gunnarsson<br />
*<br />
SDF:s mellanchefsmöte, Parken Zoo, Eskilstuna,<br />
2627 feb<br />
Linnea Johansson<br />
*<br />
EAZA Felid TAG Midyear meeting, Zoo Erfurt,<br />
Erfurt, Tyskland, 57 mars<br />
Leif Blomqvist<br />
*<br />
Planeringsmöte arrangerat av Länsstyrelserna<br />
i Skåne och Kalmar för bevarandeinsatser för<br />
amfibier, Alvesta 12 mars<br />
Claes Andrén<br />
*<br />
SNF:s Falkmöte, <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, 20 mars<br />
Dick Liljegren<br />
*<br />
ISIS, CBSG & A<strong>Ark</strong> möte, 2528 mars, Sri<br />
Lanka<br />
Lena M Lindén<br />
*<br />
WWF:s Vargsymposium, Vålådalen, 1214 apr<br />
Mia Abrahamsson, Patrik Swede, John Uno<br />
*<br />
EAZA SCTAG Midyear Meeting, Sosto Zoo,<br />
Nyerigyhazy, 1316 apr och studiebesök i Budapest<br />
Zoo, Budapest, Ungern 17 apr<br />
Leif Blomqvist<br />
*<br />
SDF:s Årsmöte, Kolmårdens Djurpark, Kolmården,<br />
1516 apr<br />
Bo Norming, Ewa Wikberg<br />
*<br />
Studiebesök till Telshiai Breeding Center för lodjur,<br />
Litauen, 1922 apr<br />
Claes Andrén<br />
*<br />
Environmental Enrichment workshop, Odense<br />
Zoo, Odense, Danmark, 2225 apr<br />
Emma Nygren
Djurtransport och studiebesök till Högholmens<br />
Djurgård, Helsingfors, Finland, 2629 apr<br />
Linnea Johansson<br />
*<br />
EAZA Directors’ Day, Beuval Zoo, St. Aignan,<br />
Frankrike, 79 maj<br />
Lena M Lindén<br />
*<br />
Studiebesök till Skånes Djurpark och Storkprojektet,<br />
Karup Gård, 14 maj<br />
Leif Blomqvist, John Söderlidh, Ewa Wikberg<br />
*<br />
Jordbruksverkets Lantrasseminarium i Västerås<br />
26 maj<br />
Maria Hallenberg<br />
*<br />
Studiebesök till naturbetesmarker i Halland/<br />
Skåne, 8 juni<br />
Claes Andrén, Emil Gunnarsson, Christer Larsson<br />
& Mats Niklasson<br />
*<br />
Fältarbete för Projekt Pilgrimsfalk, Rättvik 28<br />
juni<br />
Susanne Geisen<br />
*<br />
Fältarbete för Projekt Pilgrimsfalk i Norrbotten,<br />
511 juli<br />
Dick Liljegren<br />
*<br />
Fältarbete med taurusgroda, Taurusbergen,<br />
Turkiet, 916 juli<br />
Claes Andrén<br />
*<br />
Fältarbete för Projekt Fjällgås i Svaipa, 1015<br />
juli och i Finnmark, Norge 2631 juli<br />
John Söderlindh<br />
*<br />
EAZA Conservation Forum, Papiliorama Zoo,<br />
Murten, Schweiz, 29 jun – 2 juli<br />
Björn Johansson<br />
*<br />
Fältarbete för Projekt Fjällgås, Porsanger Fjord,<br />
Norge, 2225 aug<br />
Christer Larsson<br />
*<br />
SDF:s VI Miljöberikningskonferens, Furuviksparken,<br />
Furuvik, 12 sept<br />
Catarina Tengroth<br />
*<br />
Studiebesök i Boråsparken, Borås 6 sept<br />
John Uno<br />
*<br />
EAZA Annual Conference, Parco Natura Viva,<br />
Verona, Italien 2125 sept<br />
Christer Larsson, Ewa Wikberg<br />
*<br />
Fältarbete för Projekt Grönfläckig Padda, Ottenby,<br />
Öland 6 okt<br />
Kristofer Försäter<br />
Möte om Rovdjurscentrum, Naturvårdsverket,<br />
Stockholm, 6 okt<br />
Christer Larsson, Bo Norming<br />
*<br />
CBSG, ISIS möte, Zoo Köln, Köln, Tyskland,<br />
1416 okt<br />
Lena M Lindén<br />
*<br />
WAZAs årsmöte, Zoo Köln, Köln, Tyskland,<br />
1721 okt<br />
Lena M Lindén<br />
*<br />
SDF:s Djurvårdarkonferens, Skansen, Stockholm,<br />
13 nov<br />
Jimmy Helgesson, Sandra Josefsson<br />
*<br />
Population analysis course, Tallinn Zoo, Tallinn,<br />
Estland, 10 nov<br />
Leif Blomqvist<br />
*<br />
SNF:s och Naturvårdsverkets möte om Biologisk<br />
mångfald, Stockholm, 12 nov<br />
Claes Andrén, Lena M Lindén<br />
*<br />
Fortbildningskurs arrangerad av Bohusläns Får <br />
uppfödare, Uddevalla, 27 nov<br />
Sandra Josefsson<br />
*<br />
Internationell djurtränarkonferens, <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>, 30 nov1 dec<br />
Maria Hallenberg, Karin Larsson, Emma Nygren,<br />
Catarina Tengroth<br />
*<br />
Seminarium om Hotade groddjur arrangerat av<br />
Länsstyrelsen i Skåne, Kristianstad, 10 dec<br />
Claes Andrén, Anna Einemo, Kristofer Försäter<br />
*<br />
EEP Coordinators’ course, EAZA Office, Amsterdam,<br />
Nederländerna, 1417 dec<br />
Ewa Wikberg<br />
*<br />
Fältarbete med havssköldpaddor, Sri Lanka, 26<br />
dec – jan 2011<br />
Claes Andrén<br />
TABELL 3. PERSONALENS ENGAGEMANG i ARBETSGRUPPER & STyRELSER<br />
EEP koordinator L. Blomqvist Snöleopard<br />
Järv<br />
Internationell stamboksförare L. Blomqvist Snöleopard<br />
Europeisk stamboksförare L. Blomqvist Skogsren<br />
EAZA Artkommitté L. Blomqvist Snöleopard<br />
Amurleopard<br />
Tiger<br />
Liten panda<br />
Przewalskis vildhäst<br />
C. Larsson Utter<br />
EAZA Conservation Committee C. Larsson Kommittémedlem<br />
EAZA Taxon Advisory Group L. Blomqvist Felid TAG<br />
Small Carnivore TAG<br />
Sheep & Goat TAG<br />
Deer TAG<br />
C. Larsson Canid TAG<br />
E. Wikberg Sheep & Goat TAG<br />
International Zoo Yearbook, L M Lindén Advisory Board<br />
Zoological Society of London<br />
IUCN Specialist Group L. Blomqvist Mustelid & Viverrid Specialist Group<br />
CBSG L M Lindén Steering Committee, Member of<br />
Amphibian <strong>Ark</strong> Executive Committee<br />
ISIS L M Lindén Treasurer<br />
SDF E. Wikberg Styrelsemedlem<br />
Global Conservation Network L M Lindén Styrelsemedlem<br />
ArtDatabanken C. Andrén Amphibian and Reptile Specialist<br />
Group<br />
EU LIFE C. Andrén Baltcoast<br />
C. Andrén Bombina bombina<br />
NAMSA L M Lindén Styrelsemedlem<br />
Göteborgs universitet, L M Lindén Vice ordf. förtroenderådet<br />
Jonsereds Herrgård<br />
SLU E. Andersson Programnämnden, Kandidat<br />
programmet för etologi & djurskydd<br />
Kungliga Skogs och Lantbruks L M Lindén Ledamot<br />
Akademien<br />
Letterstedska Föreningen L M Lindén Ledamot<br />
Vägverkets miljö och L M Lindén Ledamot<br />
skönhetsråd<br />
August Abrahamsson L M Lindén Styrelsemedlem<br />
Stiftelse (Nääs Slott)<br />
Svenska Turistföreningen L M Lindén Styrelseledamot<br />
18 19
TAXONOMiSK<br />
DJURGRUPP<br />
djurInventArIum pÅ nordens <strong>Ark</strong> <strong>2010</strong><br />
ANTAL ARTER<br />
1.1.<strong>2010</strong><br />
ANTAL iNDiViDER<br />
1.1.<strong>2010</strong><br />
FÖDDA<br />
FISKAR 2 0.0.80 ˜ 0.0.400 - ˜ 0.0.321 0.0.2 0.0.157 2<br />
GRODDJUR 30 6.4.1116 0.0.75 0.0.25 2.0.344 0.0.467 3.4.406 29<br />
Stjärtgroddjur 3 0.0.35 - - - - 0.0.35 3<br />
Stjärtlösa groddjur 27 6.4.1081 0.0.75 0.0.25 2.0.344 0.0.467 6.4.371 26<br />
KRÄLDJUR 14 7.5.107 0.0.69 0.0.9 0.0.63 0.0.20 2.3.109 12<br />
Sköldpaddor 4 0.0.49 - - 0.0.5 - 0.0.44 4<br />
Ödlor 6 7.5.39 0.0.60 0.0.2 0.0.41 0.0.20 2.3.47 6<br />
Ormar 4 0.0.19 0.0.9 0.07 0.0.17 - 0.0.18 2<br />
FÅGLAR 13 93.74 21.19.18 5.8 8.5.11 24.20.4 87.78.3 13<br />
Hönsfåglar 1 2.6 - - 1.1 - 1.5 1<br />
Andfåglar 2 47.21 9.4.4 0.2 2.0.1 9.2 45.25.3 2<br />
Storkar 2 9.14 0.3.4 - 0.0.1 0.4.3 9.12 2<br />
Rovfåglar 1 12.13 5.7.10 - 1.0.9 4.7.1 12.13 1<br />
Tranor 2 2.2 - - - - 2.2 2<br />
Ugglor 4 8.5 2.2 0.1 1.0 5.3 4.5 4<br />
Hackspettar 1 13.13 5.3 5.5 3.2 6.4 14.15 1<br />
DÄGGDJUR 17 41.45 13.16.5 5.1 18.15.3 9.5 29.42.2 16<br />
Kattdjur 5 8.8 3.3 4.1 4.1 4.3 4.8 5<br />
Hunddjur 2 6.6 4.4.1 - 5.4.1 - 5.6 2<br />
Mårddjur 2 6.5 2.0.2 - 1.1 1.0 6.4.2 2<br />
Halvbjörnar 1 1.1 - - 0.1 - 1.0 1<br />
Hästdjur 1 3.4 2.0 - 0.1 2.0 3.3 1<br />
Hjortdjur 2 4.8 1.4 - 1.2 1.2 3.8 2<br />
Får/getter 4 13.13 1.5.2 1.0 7.5.2 1.0 7.13 3<br />
LANTRASER 18 61.150.1000 100.77.1000 5.16 43.18.1009 49.86.3 71.134.1000 19<br />
Bi 1 0.0.1000 0.0.1000 - 0.0.1000 - 0.0.1000 1<br />
Fjäderfän 4 30.50 35.28 4.12 27.7.7 22.42.3 17.41 5<br />
Kaniner 2 4.12 3.7.2 1.4 3.3.2 1.6 3.9 2<br />
Svin 1 1.5 3.3 - 0.1 3.4 1.3 1<br />
Får/getter 5 24.74 56.39 - 13.7 20.34 48.72 5<br />
Nöt 2 2.5 3.0 - - 3.0 2.5 2<br />
Häst 2 0.2 - - - - 0.2 2<br />
Tamkatt 1 0.1 - 0.1 - - 0.2 1<br />
Antal djurarter på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> <strong>2010</strong>.<br />
ANLÄNDA<br />
DÖDA<br />
Lantraser (19)<br />
Däggdjur (16)<br />
Fåglar (13)<br />
UTGåTT<br />
ANTAL iNDiViDER<br />
1.1.2011<br />
Kräldjur (12)<br />
Groddjur (29)<br />
Fiskar (2)<br />
ANTAL ARTER<br />
1.1.2011<br />
projekt ekop<strong>Ark</strong><br />
Mats Niklasson<br />
Projektledare<br />
Under <strong>2010</strong> gick projekt Ekopark från ord till handling.<br />
En förstudie, som undertecknad vid Skogssällskapet arbetat<br />
på under 2008-2009, presenterades för styrelsen. Förstudien<br />
låg sedan till grund för en ansökan om projektstöd<br />
som skickades in i oktober <strong>2010</strong> till Region Västra Götaland.<br />
Beskedet som kom var positivt. Regionen går in med<br />
ekonomiskt stöd om 2 milj kr för år 2011. Tillsammans<br />
med bidrag från övriga givare, inte minst Skogssällskapet<br />
som lagt grunden till förberedelserna tack vare projektstöd<br />
till undertecknad, kunde projekt Ekopark sjösättas i<br />
december <strong>2010</strong>.<br />
Ekoparksprojektet spänner över flera intresseområden.<br />
Biologisk mångfald och bevarande av hotade arter är den<br />
gemensamma nämnaren för alla delprojekt. Huvudmålet<br />
med projektet är att öka artmångfalden för både växter<br />
och djur över hela fastigheten (totalt mer än 300 hektar)<br />
genom att fasa ut produktionsskogsbruket och ersätta<br />
detta med bete av tamboskap, samt en mängd restaureringsåtgärder.<br />
år 2016 skall själva omföringen vara avslutad.<br />
Detta kommer att innebära att <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> på sikt<br />
kommer att bli en aktör inom naturvård och artbevarande<br />
i nationell toppklass.<br />
Den framtida skötselregimen har rötterna i den lokala<br />
och regionala markanvändningshistoriken med bete, slåtter<br />
och hamling som huvudingredienser, samt återinförande<br />
av t ex ljunghedsbränning. Till detta kommer åtgär-<br />
20 21<br />
der som är under stark utveckling just nu, s k ”eko logisk<br />
ingenjörskonst”, där man efterliknar naturens processer<br />
men gör detta i en snabbare takt än processerna normalt<br />
pågår. Avsikten är att skapa substrat och miljöer som är<br />
ytterst sällsynta, eller helt saknas i det normala brukade<br />
landskapet, och som återfinns i ålderdomligt brukade<br />
kulturlandskap eller i naturskogar med liten påverkan<br />
av människan. Dessa substrat och miljöer har alltså varit<br />
vanliga i landskapet för 100-300 år sedan, men har nu i<br />
det närmaste helt försvunnit. Död ved är ett sådant substrat,<br />
kanske ett av de allra viktigaste. Död ved kommer<br />
att skapas i en mängd olika former: stående; liggande; med<br />
och utan solexponering; och av olika trädarter. Den döda<br />
veden är en av de enskilt mest kritiska substraten för den<br />
totala mångfalden i skogen. Flera av de arter som finns<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> i bevarandeprojekt, som vitryggig hackspett<br />
(Dendrocopos leucotos), bred bandad ekbarkbock<br />
(Plagionotus detritus) och en art som eventuellt är på väg<br />
hit, större ekbock (Cerambyx cerdo), är exempel på dödvedsberoende<br />
och mycket hårt trängda arter på toppen av<br />
detta ledsamma isberg.<br />
Markskötseln i sig med bete, slåtter (lieslåtter inleds<br />
på strandängen 2011) och bränning gör att artmångfalden<br />
knuten till denna störningsregim (slåtter är ett exempel på<br />
en mänsklig störningsregim, bete av vilda djur är ett exempel<br />
på en naturlig störningsregim) kommer att öka starkt,
Den vitryggiga hackspetten är en paraplyart för gamla<br />
skogar. Foto: Tom Svensson.<br />
framförallt inom grupperna kärlväxter, fjärilar och skalbaggar,<br />
men också för vissa fåglar som kan avspegla rikedomen<br />
av blomväxter. En annan viktig del i restaureringen<br />
fokuseras på vattnet i landskapet. På gamla kartor ser man<br />
att en stor del av åby säteris marker varit betydligt fuktigare<br />
än idag. På flera platser har man dikat ut våtmarker<br />
för åkermark som senare igenplanterats med gran. En<br />
del av den granskog som blåste ned i stormarna 2005 och<br />
2007 får nu, med viss hjälp, återgå<br />
till våtmarker på nytt.<br />
Som betesdjur kommer gamla<br />
lantraser, främst nöt och får, att<br />
användas, vilket är helt i linje med<br />
bevarande arbetet i de andra projekten.<br />
De stora arealerna planerad<br />
betesmark på 120 hektar kommer<br />
att erbjuda bete för ungefär 70<br />
nöt och 70 får.<br />
För att klara hanteringen av<br />
dessa mängder djur över vintern<br />
har projekteringen av en ligghall<br />
påbörjats. Denna byggs av allt att<br />
döma mittemot lantgården på den<br />
norra sidan av vägen. Ligghallen<br />
är den enskilt största investeringen<br />
i projektet. Tillsammans med<br />
många kilometer elstängsel kommer kostnaderna för<br />
detta att ligga mellan 2 och 3 miljoner kronor.<br />
Efter flera kontakter och förankringsmöten med både<br />
Länstyrelsen och Skogsstyrelsen togs beslutet att in-<br />
leda omföringen i området mellan Lunden-Skogen och<br />
Månshagen där ett stort sammanhängande granområde<br />
finns. Tack vare en exceptionellt kall december blev förhållandena<br />
för avverkning gynnsamma med markfrost,<br />
dock utan djup tjäle. Avverkningsarbetena startade i dagarna<br />
mellan jul och nyår och avslutades andra veckan i<br />
januari 2011. Efter avverkningarna vidtar risrensning och<br />
markförbättrande åtgärder för att få igång gräs och örter<br />
så fort som möjligt. Med lite tur finns en hel del arter kvar<br />
vilande som frön i marken, annars tar inväxningen av betesväxter<br />
längre tid.<br />
i och med anställningen av Mats Niklasson som projektledare<br />
i januari 2011 går projekt Ekopark in i en mer<br />
aktiv fas. De högprioriterade aktiviteter som sätts igång<br />
tidigt under 2011 blir framförallt uppförandet av en ligghall<br />
och stängsling av fållor. Redan har intresse utifrån<br />
visats, inte minst genom det reportage som publicerades<br />
i Skogssällskapets tidning Skogsvärden under hösten. Exkursioner<br />
för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien,<br />
regeringens kommitté för utredning av biologisk mångfald,<br />
samt föreningen Göteborgs skogsägare är inbokade<br />
till våren 2011.<br />
PROJEKTLEDNiNG<br />
Mats Niklasson, projektledare<br />
Bo Norming, projektkoordinator<br />
claes Andrén, vetenskaplig ledare<br />
Linnéa Johansson, driftsansvarig<br />
Skattläggningskarta<br />
från 1697<br />
ger vägledning<br />
för restaureringsarbetet.<br />
.<br />
rApport FrÅn storkprojektet I skÅne <strong>2010</strong><br />
Det sista storkparet av den ursprungliga populationen<br />
i Sverige häckade 1954 på Karups Gård i Skåne. Efter<br />
detta fanns inga fritt häckande storkar i landet innan<br />
Storkprojektet startade 1989. De storkar man ursprungligen<br />
började avla på hade importerats från Schweiz men<br />
härstammade från Algeriet. Storkprojektet är idag ett<br />
samprojekt som drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne<br />
och Skånes Ornitologiska Förening. Projektet har vuxit<br />
och har i dagsläget 6 hägn i Skåne. Totalt har projektet<br />
ca 300 storkar, av vilka 1/3 lever i full frihet. Skötseln av<br />
storkarna sker på ideell basis där ca 15 frivilliga personer<br />
deltar. Storkprojektet samarbetar också med flera svenska<br />
djurparker. Skånes Djurpark, som är Storkprojektets<br />
äldsta samarbetspartner, saknar för tillfället ett hägn. Ett<br />
annat långvarigt och gott samarbete finns med Stiftelsen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, som levererat 23 storkar till projektet och<br />
idag håller tre polska par med ursprung i Storkprojektet.<br />
FåNGST AV STORKAR<br />
Emma Ådal<br />
Projektledare, Naturskyddsföreningen i Skåne,<br />
Box 1013, S22104 Lund, stork@skof.se<br />
året inleddes med en omfattande genomgång av de fria<br />
storkarna i Skåne. Tre vilda storkar, som sedan 2005<br />
och 2009 har häckat med projektstorkar, fångades in<br />
och ringmärktes varefter de släpptes. åtta årsungarna<br />
som inte flyttat, samt sex oparade storkar, fångades in<br />
22 23<br />
för avel och parbildning, medan 21 storkar av algeriskt<br />
ursprung som utgjorde den ursprungliga avelsstammen,<br />
fångades in och placerades i hägn. Syftet med åtgärden<br />
var att minska konkurrensen i de stora kolonierna så<br />
att häckningsframgången skulle förbättras. Som positiv<br />
bieffekt underlättas arbetet med att byta ägg och projektet<br />
kostnadseffektiviseras.<br />
HÄcKNiNGSRESULTAT<br />
i de fria bona häckade 27 par som tillsammans födde<br />
upp 38 ungar, vilket är dubbelt så många som föregående<br />
år trots att antalet häckande par är tio färre. Ett regnigt<br />
och kallt majväder slog inte så hårt som befarat mot<br />
produktionen av ungar vilket kan ha berott på god<br />
födotillgång. i snitt fick paren ut 1.4 ungar vilket är ett<br />
gott resultat. Sammanlagt fyra par släpptes ut från de två<br />
nyaste hägnen men tyvärr häckade inget av dessa fåglar.<br />
i likhet med tidigare år häckade fria par på flera olika<br />
lokaler i Skåne. På Sövdeborg Slotts ägor öster om Karups<br />
Nygård häckade för tredje året i rad ett par där hannen<br />
tyvärr dog innan äggen hann kläckas. Äggen flyttades<br />
därför till ett fosterpar i hägn som ruvade fram tre ungar,<br />
som även de dog. i Tommarp förolyckades honan i paret<br />
mitt under häckningen och hannen häckade på nytt
Antal storkungar som levererats från <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong> till Storkprojektet 1995-<strong>2010</strong>.<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1995 2000 2002 2004 2006 2008 <strong>2010</strong><br />
tillsammans med en omärkt hona. Paret fick mycket sent<br />
ut två ungar som samlades in eftersom de var för små för<br />
att klara av flyttningen. i sex hägn i Skåne häckade 38 par<br />
och 28 ungar blev flygga. Detta motsvarar 0.9 ungar/par<br />
och skälet till den begränsade framgången är att många<br />
av paren är förstagångshäckare som oftare misslyckas<br />
med häckningen. Från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> fick storkprojektet ett<br />
tillskott av tre ungar i god kondition.<br />
ÄGGByTEN<br />
Under fem års tid har man inom projektet arbetat med att<br />
fasa ut algeriska storkar till förmån för storkar med mer<br />
passande genetisk bakgrund. Därför tillåts endast par med<br />
polsk bakgrund eller med en mindre del algeriska gener<br />
reproducera sig. Tillvägagångssättet är att äggen hos fritt<br />
häckande algeriska par tas bort och ersätts med kullar<br />
lagda av polska storkar i hägn. De polska paren lägger i<br />
regel en ny kull inom ett par veckor. Nästa säsong räknar<br />
Storkprojektet med att de infångade algeriska storkarna<br />
kommer igång med häckningen och kan fungera som<br />
En av de två ungfåglarna som utrustades med solcellsdriven<br />
GPS. Foto: Emma Ådal.<br />
fosterföräldrar för extra kullar av polska storkar så att<br />
reproduktionen av storkar med rätt ursprung totalt sett<br />
ökar.<br />
FLyTTNiNG<br />
Vid flyttningssäsongens början fanns drygt 30 fria<br />
ungfåglar i Skåne. Mot slutet av augusti bildades en större<br />
flock i Flyingebygden och den 27 augusti kom rapporter<br />
om att 21 storkar sträckte ut från Falsterbo nabb. Flocken<br />
drog in över Själland och fortsatte söderut till Fehmarn<br />
där de tillbringade natten. Tyska ornitologer läste ringarna<br />
på 13 ungfåglar. Med bland fåglarna fanns två gamla<br />
projektstorkar samt minst en omärkt stork. Gruppen<br />
splittrades sannolikt strax därpå och medan de flesta<br />
storkar fortsatte söderut, återvände de vuxna fåglarna och<br />
en av årsungarna till Skåne. En av ungarna som fortsatt<br />
söderut upphittades död intill en väg söder om Berlin.<br />
i år släpptes sju ungstorkar på prov ut från hägnet i<br />
Hemmestorp. Förhoppningen var att de skulle ta chansen<br />
att flytta. Utsläppet skedde i slutet av juli när storkarna<br />
var flygga. Sex av storkarna flög österut medan den sjunde<br />
drog norrut och observerades i Sundsvallstrakten ett par<br />
Lokaler med fritt häckande stork och/eller hägn: 1=IngelsträdeGörslöv,<br />
2=Tommarps Kungsgård, 3=Skånes<br />
djurpark, 4=Fulltofta, 5=Skånes Viby, 6=Härnestad,<br />
7=Stänkelösa, 8=Viderups Slott, 9=Flyinge Kungsgård,<br />
10=Östra Tvet, 11=Hemmestorps Mölla, 12=Karups<br />
Nygård, 13=Sövdeborgs Slott.<br />
veckor senare. Sannolikt höll gruppen om sex fåglar ihop<br />
och mycket tyder på att de korsade Östersjön. Sammanlagt<br />
vet man att 14 ungar flyttade, med det är möjligt att<br />
antalet uppgick till 22. i vilket fall är det rekord sedan<br />
Storkprojektets start 1989. Utöver ungfåglarna flyttade i<br />
vanlig ordning två äldre projekthannar från Skåne.<br />
MiGRATiONSSTUDiE<br />
Tack vare medel från Lunds Djurskyddsfond kunde<br />
två årsungar förses med solcellsdrivna GPS-sändare.<br />
Sändarna skickar informationen via satelliter vilket<br />
gör att storkarnas rörelser kan följas kontinuerligt.<br />
Noggrannheten är stor och felmarginalen i koordinaterna<br />
oftast under 25 meter. Med hjälp från migrationsgruppen<br />
cAnMove vid Lunds universitet har en karta tagits<br />
fram där positionerna matas in efter hand. Kartan finns<br />
på Storkprojektets hemsida. De utvalda storkarna kom<br />
från ett frihäckande par och ett annat par i hägn. Den<br />
frifödda ungstorken fanns med i gruppen som 27.8 rastade<br />
på Fehmarn. Sedan fortsatte storken till Spanien där den<br />
tillsammans med hundratals andra storkar övervintrar på<br />
en soptipp utanför Lleida, 15 mil väster om Barcelona.<br />
Den andra sändarförsedda storken flög mot nordost, in<br />
i Blekinge, korsade Östersjön och flög in i Polen. Detta<br />
skedde redan i början av augusti, dvs. betydligt tidigare än<br />
normal flyttid. i Polen stannade storken ca tre veckor och<br />
varefter den flög utmed den klassiska östliga flyttvägen till<br />
Afrika. Den stannade i Tchad till slutet av november och<br />
började sedan flyga söderut igen. Vid nyåret nådde den<br />
slutligen Sydafrika.<br />
Över 100 skogsrenAr I djurp<strong>Ark</strong>spopulAtIonen<br />
SAMMANFATTNiNG<br />
ViKTiGA HÄNDELSER<br />
Leif Blomqvist<br />
ESB stamboksförare<br />
Skogsrenen, Rangifer tarandus fennicus, har funnits i djurparker sedan 1973 då de första djuren anlände till Högholmens<br />
Djurgård i Helsingfors. Populationen har årligen följts upp och härkomsten för samtliga djur är därför välkänd. År<br />
2001 fick skogsrenen europeisk stamboksstatus (ESB) i djurparkerna, något som visade sig ha en gynnsam inverkan på<br />
artens populationsutveckling i djurparkvärlden. Tack vare en koordinerad avelsverksamhet finns idag en klar trend bland<br />
djurparkerna att ersätta tamrenen med en vildfödd form av ren. Samkoordineringen av avelsverksamheten flyttades under<br />
<strong>2010</strong> över från Högholmens Djurgård till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> som nu ensam ansvarar för stamboken.<br />
Ännu i slutet av 1980-talet fanns skogsrenen bara i finska<br />
djurparker och den totala besättningen bestod av drygt<br />
30 djur. Eftersom skogsrenen endast förekom i ett fåtal<br />
parker, fanns det små möjligheter att utöka antalet djur i<br />
djurparkerna. Efter att skogsrenen fått stamboksstatus blev<br />
allt flera djurparker intresserade av skogsren och antalet<br />
individer började långsamt öka. Djurparksbesättningen<br />
växte kontinuerligt under de följande åren med undantag<br />
av 2008, då en tillfällig stagnation inträffade. Avbrottet<br />
i den gynnsamma utvecklingen var emellertid endast<br />
tillfälligt (Blomqvist 2009), och under 2009-<strong>2010</strong>,<br />
fortsatte populationen att växa med 16% (Figur 1).<br />
POPULATiONSSTATUS FÖR <strong>2010</strong><br />
Under <strong>2010</strong> föddes 28 kalvar i 10 djurparker. Kalvdödligheten<br />
låg vid 14% medan det totala antalet<br />
döda skogsrenar uppgick till 15 (7.8) djur. Under<br />
året förflyttades även 15 (4.11) skogsrenar mellan<br />
djurparkerna. Zoo Berlin anslöt sig som en ny park till<br />
avelsprogrammet men eftersom Boråsparken samtidigt<br />
upphörde med att hålla skogsren och sände sina sista vajor<br />
till Blijdorp Zoo i Rotterdam, förblev antalet parker som<br />
håller arten ändå konstant. Då ett antal förflyttningar<br />
24 25<br />
även är planerade för den kommande vintern, kommer<br />
antalet parker med skogsren att utökas under 2011. Med<br />
facit på hand kan man konstatera, att antalet skogsrenar<br />
i avelsprogrammet vid årets slut uppgick till 105 djur<br />
(37.68) fördelade över 13 djurparker (Tabell 1). Eftersom<br />
ingen rapport för förändringarna i djurparksbeståndet<br />
under 2009 publicerades, är samtliga kalvningar och<br />
dödsfall 2009-<strong>2010</strong>, angivna i Bilagorna 1 & 2. ålders-<br />
och könsfördelningen i dagens population, framgår ur<br />
Figur 2.<br />
ANALyS AV STAMBOKSDATA<br />
Under de senaste 10 åren har 234 (117.112.5) kalvar fötts.<br />
Av dem har 20% dött inom förloppet av en månad. Den<br />
genomsnittliga ökningen under samma period har varit<br />
5% för sarvar och 8% för vajor.<br />
Skogsrenen har en bestämd fortplantningscykel (Figur<br />
3) där 79% av kalvarna är födda i mitten av maj. Sarvarna<br />
uppnår könsmogen ålder vid 3 år, medan vajorna börjar<br />
fortplanta sig ett år tidigare. Den äldsta sarven som<br />
fortplantat sig var 12 år, medan vajor fortsätter att kalva<br />
under ytterligare tre år. Orsaken till detta är knappast<br />
biologisk, utan har att göra med djurhållningen där man<br />
för att minska inavel och förhindra vissa individer från<br />
att bli genetiskt överrepresenterade, undviker att hålla
Tabell 1. Förändringar i skogsrensbeståndet <strong>2010</strong>. Nya deltagare i stamboksprogrammet märkta med kursiv stil.<br />
institution Status<br />
1.1.<strong>2010</strong><br />
Tabell 2. Stamboksdata för skogsren 1.1.2011.<br />
Födslar Ej<br />
överlevt<br />
Sarvar Vajor Okänd Total<br />
Totalt registrerade 188 187 11 396<br />
Samtliga vildfödda 7 10 0 17<br />
Samtliga födda i<br />
parker<br />
181 187 11 379<br />
Vid liv 1.1.2011 37 68 0 105<br />
Vildfödda 1 0 0 1<br />
Zoofödda 36 68 0 104<br />
AVELSDJUR<br />
Total antal djur i<br />
avel<br />
43 91 0 134<br />
Vildfödd härkomst 4 5 0 9<br />
Zoofödd härkomst 39 86 0 125<br />
Avelsdjur vid liv 11 34 0 45<br />
Vildfödda 1 0 0 1<br />
Zoofödda 10 34 0 44<br />
samma sarv i aveln under flera års tid. Data ur stamboken<br />
visar, att sannolikheten för att kalvarna dör innan de<br />
fyllt ett år, är 30%. Efter detta ökar djurens chanser att<br />
överleva, och den äldsta sarven har uppnått 12 års ålder<br />
medan den äldsta vajan har levt i 15 år.<br />
Tabell 2 sammanfattar populationsdata som extraherats<br />
ur stamboken. Vid slutet av <strong>2010</strong> innehöll<br />
stamboken 396 skogsrenar. Av dessa var 105 (37.68) djur<br />
vid liv i de 13 djurparker som är angivna i Figur 4.<br />
in Ut Totalt<br />
döda<br />
JU FLER DJUR DESTO BÄTTRE<br />
Status<br />
31.12.<strong>2010</strong><br />
Ähtäri/FiN 4.10 1.3 - 0.2 5.11<br />
Arnhem/NL 2.5 2.1 - 1.1 Berlin TP 1.0 2.5<br />
Berlin Zoo/D 0.1 1.3 Berlin TP 1.4<br />
Berlin TP/D<br />
1.1 Arnhem<br />
0.2 Riga 1.3 Berlin Zoo <br />
Bern/cH 2.3 2.1 1.0 - - 2.0 2.4<br />
Borås/S 0.3 - - 1.2 Hunbstrnd 0.3 Rotterdam 1.2 -<br />
Helsinki/FiN 2.5 1.3 1.0 1.1 2.7<br />
Hunnebostrand/S 3.7 1.3 0.1 1.2 Boras 1.2 2.6<br />
Järvsö/S 3.4 1.2 0.1 - - 0.1 4.5<br />
Kerkrade/NL 4.8 - - - 1.0 Rotterdam 1.0 2.8<br />
Kingussie/ScOT 3.2 - - - - - 3.2<br />
Lycksele/S 1.4 0.1 - - - - 1.5<br />
Ranua/FiN 4.3 0.2 - - - - 4.5<br />
Riga/LAT 2.5 3.0 - - 0.2 Berlin TP - 5.3<br />
Rotterdam/NL<br />
3.0 - - 1.0 Kerkrade<br />
0.3 Borås - - 4.3<br />
- “ -<br />
Totalt 33.59 11.17 2.2 4.11 4.11 5.7 37.68<br />
(i 13 institutioner) (89) (28) (4) (15) (15) (12) (105)<br />
Då man arbetar med små populationer är det betydelsefullt<br />
hur många vildfödda djur eller s k ”founders” besättningen<br />
utgår från. Tabell 2 visar att 17 vildfödda skogsrenar har<br />
införlivats i djurparkspopulationen. 53% av de vildfödda<br />
renarna har fortplantat sig och 8 individer utgör basen för<br />
den stam vi idag har i parkerna. Tyvärr är endast ett av<br />
founder-djuren ännu vid liv i Ähtäri Zoo i Finland.<br />
Fördelningen av arvsmassan hos de 4.5 vildfödda<br />
individerna som reproducerat sig är ytterst snäv där<br />
sarven # 9 bidragit med över 30% av sin arvsmassa till<br />
dagens population (Figur 5) samtidigt som andra founders<br />
varit mindre framgångsrika. Vajan # 20 och sarven # 26<br />
har sålunda bara fått två respektive fyra kalvar, och deras<br />
genuppsättning är därför mycket svagare representerad.<br />
Den vildfödda vajan # 16 födde endast en kalv 1987.<br />
Eftersom hennes kalv aldrig fortplantade sig, är hennes<br />
genuppsättning inte längre representerad i dagens<br />
besättning.<br />
Ju flera avkommor ett djur har, desto mindre är<br />
risken för att individens genetiska variation går förlorad.<br />
Populationer med en ojämn fördelning av arvsmassan<br />
innehåller därför mindre genetisk variation än populationer<br />
som utgår från samma antal vildfödda individer, men där<br />
arvsmassa är mera jämnt fördelad hos avkomman (Lacy<br />
1989). En ojämn fördelning av arvsmassan är emellertid<br />
inte bara typiskt för djurparkspopulationer, utan existerar<br />
de facto också i naturen och bland husdjur där de bäst<br />
anpassade individerna tenderar att ha fler avkommor än<br />
andra djur som varit mindre framgångsrika i aveln.<br />
Alla isolerade populationer, oavsett om de förekommer<br />
i naturen eller i djurparker, förlorar en del av sin nedärvda<br />
mångfald vid varje generationsskifte. Hur snabbt detta<br />
sker beror på hur stor populationen är och hur lång<br />
generationstid djuren har. Generellt kan konstateras, att<br />
små besättningar löper en större risk för inavel, och att<br />
de därför fortare går miste om sin biologiska mångfald<br />
än stora besättningar med många individer. Under de<br />
knappt fyra årtionden skogsrenen hållits i djurparker,<br />
har den förlorat 15% av artens biologiska mångfald.<br />
Dagens population av 105 djur, innehåller därför inte<br />
mer mångfald än den man finner hos 3 vilda skogsrenar.<br />
inavelskoefficienten i populationen ligger samtidigt på<br />
0.12.<br />
Vidare kan man säga att ju mindre en population är,<br />
desto mer är den också utsatt för stokastiska förändringar<br />
som ytterligare tenderar att reducera den. Om dessa<br />
tillfälliga förändringar inte leder till att populationen<br />
snabbt försvinner, vet man att små populationer med<br />
hög inavel, har mindre förutsättningar att anpassa sig<br />
26 27<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Antal födslar<br />
0<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
25.4-<br />
2.5<br />
3-<br />
10.5<br />
Sarvar<br />
Vajor<br />
Totalt<br />
Figur 1. Utvecklingen av skogsrensstammen i djurparker<br />
1989<strong>2010</strong>.<br />
Ålder<br />
14-15<br />
12-13<br />
Sarvar<br />
10-11<br />
8-9<br />
6-7<br />
4-5<br />
2-3<br />
0-1<br />
Vajor<br />
-15 -10 -5 0<br />
Antal djur<br />
5 10 15 20<br />
Figur 2. Köns och åldersfördelning hos skogsren i djurparksstammen<br />
<strong>2010</strong>.<br />
11-<br />
18.5<br />
19-<br />
26.5<br />
27.5-<br />
3.6<br />
4-<br />
11.6<br />
12-<br />
19.6<br />
20-<br />
27.6<br />
28.6-<br />
5.7<br />
6-<br />
13.7<br />
14-<br />
21.7<br />
22-<br />
29.7<br />
30-7-<br />
6.8<br />
Figur 3. Tidpunkt för kalvning hos skogsrenar i djurparkspopulationen.<br />
Figuren baserad på 377 kalvningar 1980<br />
<strong>2010</strong>.<br />
7-<br />
14.8<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Sarvar<br />
Vajor<br />
Figur 4. EAZAparker med skogsren <strong>2010</strong>.<br />
% fördelning<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Sarvar<br />
Vajor<br />
5 6 7 8 9 20 26 223<br />
Founderdjur (ESB stamboksnummer)<br />
Figur 5. Founder representation i djurparkspopulationen<br />
av skogsren <strong>2010</strong>.<br />
till nya förändringar i sin omgivning och den har därför<br />
förlorat en del av sin livsviktiga evolutionära potential.<br />
Ur skötselsynpunkt är det därför alltid fördelaktigt om<br />
populationen tillåts växa så mycket som möjligt. Den<br />
gynnsamma populationsutveckling man haft under de<br />
senaste åren, där ett stort antal unga renar (Figur 2) under<br />
de kommande åren kommer reproducera sig, ger hopp om<br />
en fortsatt expansion av skogsrenar i våra djurparker.<br />
LiTTERATURHÄNViSNiNG<br />
BLOMQViST, L. (2009): An 2008 update for captive<br />
forest reindeer. Helsinki Zoo Ann. Rep. 2008: 21-29.<br />
Helsinki Zoo.<br />
LAcy, R. c. (1989): Analysis of founder representations<br />
in pedigrees: Founder equivalents and founder genome<br />
equivalents. Zoo Biology 8: 111-123.
Bilaga 1. Födda skogsrenar 2009-<strong>2010</strong>.<br />
FOREST REINDEER Studbook<br />
(Rangifer tarandus fennicus)<br />
==================================================================================================================<br />
Stud # | Sex | Birth Date | Sire | Dam | Location | Date | Local ID | Tag/Band |Name |Transponder # |<br />
==================================================================================================================<br />
333 M 19 May 2009 116 259 HUNBSTRND 19 May 2009 209008 YEL/YEL JARMO 977200007249951<br />
BORAS 12 May <strong>2010</strong> HR0036<br />
7 Jul <strong>2010</strong> (died)<br />
334 M 22 May 2009 270 173 HELSINKI 22 May 2009 209019 LIGHT RED BIRKA<br />
335 M 9 May 2009 223 152 AHTARI 9 May 2009 209004 344 BLUE JUSTUS<br />
336 M 13 May 2009 223 101 AHTARI 13 May 2009 209005 534 LILAC NIKLAS<br />
337 M 17 May 2009 223 235 AHTARI 17 May 2009 209006 258 BLACK JOHAN<br />
338 F 19 May 2009 223 253 AHTARI 19 May 2009 209007 547 NEELA<br />
339 F 21 May 2009 223 151 AHTARI 21 May 2009 209008 ORAN/YEL MAIKKI<br />
340 M 22 May 2009 116 157 HUNBSTRND 22 May 2009 209018 WHI/WHI ROOPE 977200007248398<br />
10 Nov <strong>2010</strong> (died)<br />
341 F 26 May 2009 116 141 HUNBSTRND 26 May 2009 209021 RED/RED RITA 977200007250298<br />
BORAS 12 May <strong>2010</strong> HR0037<br />
ROTTERDAM 9 Dec <strong>2010</strong> Z10058<br />
342 F 28 May 2009 116 145 HUNBSTRND 28 May 2009 209022 ORAN/ORAN JUVA 977200007247072<br />
9 Jun 2009 (died)<br />
343 F 16 May 2009 219 220 RIGA 16 May 2009 M09070 428098100000125<br />
BERLIN TP 26 Feb <strong>2010</strong> ______<br />
BERLINZOO 24 Mar <strong>2010</strong> ESB343<br />
344 F 19 May 2009 219 115 RIGA 19 May 2009 M09071 428098100000001<br />
8 Jul 2009 (died)<br />
345 M 20 May 2009 219 298 RIGA 20 May 2009 M09072 LAIMESLACI428098100000063<br />
346 F 10 May 2009 266 261 JARVZOO 10 May 2009 FINA FINA<br />
347 M 18 May 2009 266 158 JARVZOO 18 May 2009 FREJ L.BLUE034 FREJ<br />
348 M 24 May 2009 266 280 JARVZOO 24 May 2009 FIGARO L.BLUE035 FIGARO<br />
349 F 6 May 2009 240 278 LYCKSELE 6 May 2009 ESTER ESTER<br />
350 F 15 Jun 2009 240 279 LYCKSELE 15 Jun 2009 NESSO NESSO<br />
351 F 14 Jun 2009 247 294 KINGUSSIE 14 Jun 2009 5402<br />
21 Jun 2009 (died)<br />
352 M 20 May 2009 228 172 RANUA 20 May 2009 209020 MAKE<br />
353 M 22 May 2009 228 227 RANUA 22 May 2009 209021 MIKE<br />
354 F 14 Aug 2009 270 200 HELSINKI 14 Aug 2009 209063 BAJAJAGA<br />
355 M 6 May 2009 176 198 ARNHEM 6 May 2009 615211 0006D0BD91<br />
BERLIN TP 2 Feb <strong>2010</strong> ______<br />
BERLINZOO 24 Mar <strong>2010</strong> ESB355<br />
356 F 12 May 2009 176 202 ARNHEM 12 May 2009 615212 0006D0E709<br />
10 Sep 2009 (died)<br />
357 F 16 May 2009 176 179 ARNHEM 16 May 2009 615213 SANNE 0006D0F52C<br />
23 Jun 2009 (died)<br />
361 M 11 May 2009 136 245 BERN 11 May 2009 A90109<br />
18 May 2009 (died)<br />
362 ? 21 May 2009 136 166 BERN 21 May 2009 A90125<br />
21 May 2009 (died)<br />
363 M 30 May 2009 136 264 BERN 30 May 2009 A90134 756098100485399<br />
15 Sep <strong>2010</strong> (died)<br />
364 M 19 May 2009 184 206 KERKRADE 19 May 2009 M09047 019 GAIA 13 0006C92F5A<br />
16 Jun 2009 (died)<br />
365 M 19 May 2009 184 208 KERKRADE 19 May 2009 M09048 018 GAIA 14 0006B880A9<br />
21 Dec <strong>2010</strong> (died)<br />
366 F 20 May 2009 184 271 KERKRADE 20 May 2009 M09049 015 GAIA 15 0006B891A5<br />
367 F 25 May 2009 184 267 KERKRADE 25 May 2009 M09058 020 GAIA 16 0006C92CB6<br />
368 M 3 Jun 2009 184 265 KERKRADE 3 Jun 2009 M09059 0021 GAIA 17 0006B89AD6<br />
369 F 15 May <strong>2010</strong> 270 173 HELSINKI 15 May <strong>2010</strong> 210012 GREEN 274<br />
370 F 24 May <strong>2010</strong> 270 200 HELSINKI 24 May <strong>2010</strong> 210021 YELLOW 677<br />
371 F 27 May <strong>2010</strong> 270 288 HELSINKI 27 May <strong>2010</strong> 210022<br />
372 M 24 May <strong>2010</strong> 116 157 HUNBSTRND 24 May <strong>2010</strong> 210023 GREE/GREE LEIF 977200007463295<br />
373 F 26 May <strong>2010</strong> 116 145 HUNBSTRND 26 May <strong>2010</strong> 210031 IRMA 977200007465015<br />
374 F 17 May <strong>2010</strong> 240 278 LYCKSELE 17 May <strong>2010</strong> 374<br />
375 F 13 May <strong>2010</strong> 266 261 JARVZOO 13 May <strong>2010</strong> 375<br />
376 M 17 May <strong>2010</strong> 266 158 JARVZOO 17 May <strong>2010</strong> 40 40<br />
377 F 22 May <strong>2010</strong> 266 280 JARVZOO 22 May <strong>2010</strong> 377<br />
24 May <strong>2010</strong> (died)<br />
378 F 2 Jun <strong>2010</strong> 116 259 HUNBSTRND 2 Jun <strong>2010</strong> 210061 GREE/GREE PIRJO 977200007467183<br />
379 M 29 May <strong>2010</strong> 270 312 HELSINKI 29 May <strong>2010</strong> 210027<br />
3 Jun <strong>2010</strong> (died)<br />
380 M 14 May <strong>2010</strong> 219 220 RIGA 14 May <strong>2010</strong> M10148 972270000005703<br />
381 M 14 May <strong>2010</strong> 219 115 RIGA 14 May <strong>2010</strong> M10149 972270000005576<br />
382 M 15 May <strong>2010</strong> 219 298 RIGA 15 May <strong>2010</strong> M10150 972000010031433<br />
383 F 10 May <strong>2010</strong> 176 198 ARNHEM 10 May <strong>2010</strong> 615777 0006DCF103<br />
SALZBURG 3 Feb 2011 UNK<br />
384 M 19 May <strong>2010</strong> 176 202 ARNHEM 19 May <strong>2010</strong> 615810 0006CA06C7<br />
7 Jun <strong>2010</strong> (died)<br />
385 M 22 May <strong>2010</strong> 176 179 ARNHEM 22 May <strong>2010</strong> 615811 0006C9E941<br />
386 F 15 Jun <strong>2010</strong> 116 141 HUNBSTRND 15 Jun <strong>2010</strong> 210069 L.BLU/L.B INEZ 977200007464499<br />
21 Sep <strong>2010</strong> (died)<br />
387 F 12 May <strong>2010</strong> 223 152 AHTARI 12 May <strong>2010</strong> 210004 GREEN 232 985121018326900<br />
388 F 13 May <strong>2010</strong> 223 101 AHTARI 13 May <strong>2010</strong> 210005 WHITE 189 985121018050353<br />
389 M 16 May <strong>2010</strong> 223 237 AHTARI 16 May <strong>2010</strong> 210007 BLUE 336 985121018247575<br />
390 F 11 Jun <strong>2010</strong> 223 151 AHTARI 11 Jun <strong>2010</strong> 210006 RED 428 985121018324737<br />
391 F 25 May <strong>2010</strong> 228 227 RANUA 25 May <strong>2010</strong> 210025 RED 94 MINJA<br />
392 F 26 May <strong>2010</strong> 228 172 RANUA 26 May <strong>2010</strong> 210026 GREEN 10 MANJA<br />
393 F 12 Jun <strong>2010</strong> 176 315 BERLINZOO 12 Jun <strong>2010</strong> 393 0006B2B584<br />
394 F 26 Jun <strong>2010</strong> 311 264 BERN 26 Jun <strong>2010</strong> B00161 756098100493344<br />
395 M 1 Jul <strong>2010</strong> 311 284 BERN 1 Jul <strong>2010</strong> B00168<br />
396 M 14 Jul <strong>2010</strong> 311 313 BERN 14 Jul <strong>2010</strong> B00173<br />
14 Jul <strong>2010</strong> (died)<br />
==================================================================================================================<br />
TOTALS: 28.32.1 (61)<br />
Compiled by: Leif Blomqvist thru <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, Data current thru: 1 Jan 2011 European regional.<br />
Printed on 12 Feb 2011 using Sparks v1.54<br />
28 29
Bilaga 2. Antal avlidna skogsrenar 2009-<strong>2010</strong>.<br />
FOREST REINDEER Studbook<br />
(Rangifer tarandus fennicus)<br />
==================================================================================================================<br />
Stud # | Sex | Birth Date | Sire | Dam | Location | Date | Local ID | Tag/Band |Name |Transponder # |<br />
==================================================================================================================<br />
88 F 20 May 1994 53 18 HELSINKI 20 May 1994 940050 BLUE 5 LOITSU 0000F7719A<br />
(BORAS ) 23 Mar 1999 HR0009<br />
11 May <strong>2010</strong> (died)<br />
94 F 18 May 1995 53 51 HELSINKI 18 May 1995 950035 D.BLU/GRE MAGDALENA 00-00F5EDDD<br />
(HUNBSTRND) 9 Sep 1997 970224<br />
2 Sep 2009 (died)<br />
101 F 20 May 1996 69 54 AHTARI 20 May 1996 960001 0169 JANIKA<br />
22 Oct <strong>2010</strong> (died)<br />
116 M 20 May 1997 69 54 AHTARI 20 May 1997 970003 0193 INTO<br />
BORAS 16 Mar 2005 HR0022<br />
HUNBSTRND 20 Sep 2006 206057<br />
17 Dec 2009 (died)<br />
136 M 10 May 1999 86 67 RANUA 10 May 1999 990004 LEIF 985100009850461<br />
BERN 10 May 2002 A20080<br />
2 Apr 2009 (died)<br />
141 F 18 May 2000 102 106 HUNBSTRND 18 May 2000 200030 RENATE 0604-4F13<br />
10 Nov <strong>2010</strong> (died)<br />
143 F 25 May 2000 102 98 HUNBSTRND 25 May 2000 200035 IRIS<br />
2 Sep 2009 (died)<br />
152 F 2 Jun 2000 89 43 AHTARI 2 Jun 2000 200004 0577 JESSIKA<br />
26 Aug <strong>2010</strong> (died)<br />
166 F 8 Jul 2001 86 104 RANUA 8 Jul 2001 <strong>2010</strong>35 ELINA 968000003881410<br />
BERN 10 May 2002 A20082<br />
24 May 2009 (died)<br />
189 M 15 Jun 2002 86 104 RANUA 15 Jun 2002 202041 67 BLUE 985120016278390<br />
ARNHEM 28 Mar 2003 610666<br />
ROTTERDAM 23 Jan 2004 106778<br />
8 Apr 2009 (died)<br />
244 M 26 May 2005 137 120 HELSINKI 26 May 2005 205034 RED 88 XULKA 96800002694098<br />
KINGUSSIE 22 Apr 2006 4974<br />
13 Feb 2009 (died)<br />
245 F 20 May 2005 168 145 HUNBSTRND 20 May 2005 205021 YEL/YEL JUNNI 977200004103900<br />
BERN 27 Apr 2006 A60062<br />
18 May 2009 (died)<br />
277 M 28 Apr 2006 240 218 LYCKSELE 28 Apr 2006 MAJA MAJA<br />
4 Nov 2009 (died)<br />
281 M 12 May 2007 146 158 JARVZOO 12 May 2007 DINKEL 0023 DINKEL<br />
BORAS 19 May 2009 HR0033<br />
19 May 2009 (died)<br />
287 M 29 May 2007 207 103 BORAS 29 May 2007 HR0027 UKKO 968000000320150<br />
22 May 2009 (died)<br />
300 M 15 May 2007 187 202 ARNHEM 15 May 2007 613836 GREEN 558 HAKAN 000680D54B<br />
KINGUSSIE 14 Mar 2008 5254<br />
15 Aug 2009 (died)<br />
305 M 17 May 2007 240 218 LYCKSELE 17 May 2007 MOJJE MOJJE 968000003396259<br />
BORAS 7 Oct 2009 HR0034<br />
6 Nov 2009 (died)<br />
309 F 26 May 2008 116 145 HUNBSTRND 26 May 2008 208033 WHI/WHI JUULIA 977200007074513<br />
BORAS 12 May <strong>2010</strong> HR0035<br />
27 May <strong>2010</strong> (died)<br />
312 F 19 Jun 2008 270 173 HELSINKI 19 Jun 2008 208041 AINO<br />
17 Dec <strong>2010</strong> (died)<br />
319 M 20 May 2008 228 104 RANUA 20 May 2008 208017 PURPLE MANE<br />
22 Apr 2009 (died)<br />
333 M 19 May 2009 116 259 HUNBSTRND 19 May 2009 209008 YEL/YEL JARMO 977200007249951<br />
BORAS 12 May <strong>2010</strong> HR0036<br />
7 Jul <strong>2010</strong> (died)<br />
340 M 22 May 2009 116 157 HUNBSTRND 22 May 2009 209018 WHI/WHI ROOPE 977200007248398<br />
10 Nov <strong>2010</strong> (died)<br />
342 F 28 May 2009 116 145 HUNBSTRND 28 May 2009 209022 ORAN/ORAN JUVA 977200007247072<br />
9 Jun 2009 (died)<br />
344 F 19 May 2009 219 115 RIGA 19 May 2009 M09071 428098100000001<br />
8 Jul 2009 (died)<br />
351 F 14 Jun 2009 247 294 KINGUSSIE 14 Jun 2009 5402<br />
21 Jun 2009 (died)<br />
356 F 12 May 2009 176 202 ARNHEM 12 May 2009 615212 0006D0E709<br />
10 Sep 2009 (died)<br />
357 F 16 May 2009 176 179 ARNHEM 16 May 2009 615213 SANNE 0006D0F52C<br />
23 Jun 2009 (died)<br />
358 M ~ 2007 WILD WILD RUSSIA 20 Jul 2008 NONE VASKA<br />
MOSCOW 31 Jul 2008 80490<br />
9 Nov 2009 (died)<br />
361 M 11 May 2009 136 245 BERN 11 May 2009 A90109<br />
18 May 2009 (died)<br />
362 ? 21 May 2009 136 166 BERN 21 May 2009 A90125<br />
21 May 2009 (died)<br />
363 M 30 May 2009 136 264 BERN 30 May 2009 A90134 756098100485399<br />
15 Sep <strong>2010</strong> (died)<br />
364 M 19 May 2009 184 206 KERKRADE 19 May 2009 M09047 019 GAIA 13 0006C92F5A<br />
16 Jun 2009 (died)<br />
365 M 19 May 2009 184 208 KERKRADE 19 May 2009 M09048 018 GAIA 14 0006B880A9<br />
21 Dec <strong>2010</strong> (died)<br />
377 F 22 May <strong>2010</strong> 266 280 JARVZOO 22 May <strong>2010</strong> 377<br />
24 May <strong>2010</strong> (died)<br />
379 M 29 May <strong>2010</strong> 270 312 HELSINKI 29 May <strong>2010</strong> 210027<br />
3 Jun <strong>2010</strong> (died)<br />
384 M 19 May <strong>2010</strong> 176 202 ARNHEM 19 May <strong>2010</strong> 615810 0006CA06C7<br />
7 Jun <strong>2010</strong> (died)<br />
386 F 15 Jun <strong>2010</strong> 116 141 HUNBSTRND 15 Jun <strong>2010</strong> 210069 L.BLU/L.B INEZ 977200007464499<br />
21 Sep <strong>2010</strong> (died)<br />
396 M 14 Jul <strong>2010</strong> 311 313 BERN 14 Jul <strong>2010</strong> B00173<br />
14 Jul <strong>2010</strong> (died)<br />
==================================================================================================================<br />
TOTALS: 20.17.1 (38)<br />
Compiled by: Leif Blomqvist thru <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, Data current thru: 1 Jan 2011 European regional.<br />
Printed on 12 Feb 2011 using Sparks v1.54<br />
Skogsren. Foto: Tom Svensson.<br />
30 31
FÖrvAltnIngsberättelse<br />
VÄSENTLiGA HÄNDELSER På NORDENS<br />
ARK<br />
Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s målsättning är att verka för<br />
att rädda och bevara utrotningshotade djur. Detta<br />
genomsyrar alla beslut och handlingar under året. Det<br />
övergripande och långsiktiga målet är att uppnå hållbara<br />
och friska populationer av de hotade arter som hålls på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> för att slutgiltigt stärka arten i dess naturliga<br />
miljö. När detta har uppnåtts skall arterna successivt fasas<br />
ut och inte längre hållas på anläggningen. Till grund för<br />
dessa beslut finns en djurkollektionsplan som löpande<br />
uppdateras. Detta dokument utgör ett styrdokument som<br />
årligen antas av styrelsen.<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har förstärkt de vilda populationerna av<br />
tolv olika arter under året. Det har bland annat skett genom<br />
återinplantering av tre berguvar i södra Sverige, tre storkar<br />
till projektet i Skåne och ca 200 grönfläckiga paddor på<br />
Öland, där man också kunde konstatera en förökning på<br />
de paddor som sattes ut under 2009. Efter ett uppehåll<br />
på 10 år har åter fjällgäss kunnat återföras till norra<br />
Skandinavien. Det är nio fjällgäss med ryskt ursprung<br />
som släppts ut i Sverige och Norge. Två av de frisläppta<br />
gässen i Norge försågs med radiosändare. Med den mycket<br />
framgångsrika aveln på vitryggig hackspett, där fyra par<br />
fick åtta ungar, kunde vi återföra tio vitryggiga hackspettar<br />
till mellersta Sverige. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har nu återinplanterat<br />
sammanlagt 70 vitryggiga hackspettar under de senaste 15<br />
åren. Den vilda populationen av pilgrimsfalk förstärktes<br />
med årets tolv ungar vilket innebär att antalet utsläppta<br />
pilgrimsfalkar totalt uppgår till 140 individer.<br />
Snöleoparderna förökade sig och årets kull blir den nionde<br />
kullen som fötts på anläggningen. Födseln filmades och<br />
sändes i tysk TV. Koordineringen av EEP programmet för<br />
snöleopard och den internationella stam boken för samma<br />
art har sedan årsskiftet överförts från Högholmens<br />
Djurgård i Helsingfors till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Stamboken<br />
omfattar drygt 2880 individer. Under hösten inleddes ett<br />
samarbete med Snow Leopard Trust och Panthera som<br />
verkar bland annat i snöleopardens utbredningsområde i<br />
Gobiöknen. Samarbetet syftar till att skaffa kunskaper om<br />
snöleoparden i dess naturliga miljö genom att kartlägga<br />
djurens rörelsemönster, födosök och biologi. Det sker<br />
bland annat genom att fånga individer och förse dem med<br />
satellitsändare. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s del i detta arbete är att under<br />
de kommande fyra åren partiellt finansiera en forskare,<br />
Örjan Johansson, som tillbringar fyramånadersperioder i<br />
fält. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> kommer därmed att löpande ha tillgång<br />
till aktuell information från detta område.<br />
Två av <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s hingstföl av Przewalskis vildhäst<br />
har flyttats till Sprakel i Tyskland. Det är ett 68 ha stort<br />
semireservat som använder Przewalskis vildhäst från EEP<br />
för att hålla vegetationen nere och förhindra igenväxning<br />
i akt och mening att gynna den biologiska mångfalden.<br />
Tre lodjur har överförts till ett projekt i Litauen för att<br />
ingå i en avelspopulation i ett reservat skapat för framtida<br />
utsättningar i det vilda.<br />
Ett nytt ungt avelspar av den akut hotade amurleoparden<br />
har genom stambokförarens försorg placerats på<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Det ger förhoppningsvis oss möjligheter att<br />
i framtiden medverka till att stärka den lilla populationen<br />
på ca 40 individer som finns kvar i det vilda. Det avelspar<br />
vi hållit sedan mitten av nittiotalet förökade sig aldrig.<br />
årets forskarskola om kattdjur samlade ett stort antal av<br />
världens främsta experter inom det ämnet: ”Conservation<br />
in the wild, rearing ex situ and reintroduction of<br />
threatened Felid species”. Antalet deltagande doktorander<br />
var tillfyllest, men det gavs även tillfälle för anställda inom<br />
djurvården att delta och få en högklassig vidareutbildning.<br />
i slutet av <strong>2010</strong> påbörjades genomförandet av Projekt<br />
Ekopark. En förstudie från 2009 som bekostats av<br />
Skogssällskapet låg till grund för styrelsens beslut att<br />
godkänna en omställning av åby säteris marker från<br />
produktionsskog till ett betat landskap. Projektet har flera<br />
mål; det övergripande målet är att gynna den biologiska<br />
mångfalden genom att omställa planterad granskog<br />
till naturbetesmarker. Projektet innefattar även andra<br />
åtgärder för att gynna hotade arter såsom ”veteranisering”<br />
av träd och restaurering av ett våtmarksområde. Projektet<br />
har även som mål att sprida kunskap inom området<br />
ekologisk restaurering och artbevarande samt att lyfta<br />
fram landskapets sociala och kulturhistoriska värden.<br />
Omföringen är finansierad genom medel från Västra<br />
Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län,<br />
Erik och Lily Philipsons minnesfond, Skogsstyrelsen samt<br />
genom intäkter från avverkningarna. Omställningen till<br />
Ekopark beräknas stå färdig 2016.<br />
En milstolpe i <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s historia är att stiftelsen<br />
<strong>2010</strong> blivit antagen som medlem i den internationella<br />
naturvårdsorganisationen international Union for<br />
conservation of Nature, iUcN.<br />
UTBiLDNiNGSVERKSAMHETEN<br />
Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> innehar en adjungerad professur i<br />
bevarandebiologi vid Göteborgs universitet med placering<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Befattningen innehas av Professor claes<br />
Andrén som tituleras ”vetenskaplig ledare”.<br />
Samarbete med Göteborgs universitet ( GU )<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har ett etablerat samarbete med GU i<br />
påbyggnadskurserna ”Ranger” och ”Naturvårdsbiologi”.<br />
i dessa kurser ingår att man skall kunna informera och<br />
skapa intresse för biologisk mångfald och hotade arter.<br />
Den nionde kullen av snöleoparder bestod av tre honor.<br />
Foto: Tom Svensson.<br />
32 33<br />
Under året intensifierades samarbetet med Snow<br />
Leopard Trust. Örjan Johansson pejlar snöleopardernas<br />
rörelser i Gobiöknen. Foto: Emma Nygren.<br />
Studenterna tränas i retorik och djurkunskap och får sedan<br />
under handledning praktisera och utveckla sitt kunnande<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Vi tar också emot och handleder<br />
studenter som vill göra tillämpnings- eller examensarbeten<br />
av olika längd och svårighetsgrad. För närvarande finns<br />
också en doktorand vid GU som genomför sitt fältarbete<br />
på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>.<br />
Samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> och SLU samarbetar när det gäller<br />
utbildning i djurs välfärd och beteende, etik rörande djur<br />
i hägn, fodersammansättning (nutrition) samt skydd mot<br />
och behandling av sjukdomar. Det sker bland annat inom<br />
ett treårigt kandidatprogram i etologi och djurskydd, där<br />
studenterna får en fördjupad kunskap om djurs beteende<br />
och behov. Det finns en stor efterfrågan på utbildad och<br />
kvalificerad personal till djurparker, avelsanläggningar<br />
och naturbruksgymnasier, så de studenter som<br />
genomgått programmet har haft lätt att få anställning.<br />
Många examensarbeten genomförs under handledning<br />
av anläggningens vetenskaplige ledare. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> är<br />
också representerat i programnämnden för Etologi och<br />
djurskyddsprogrammet och har därmed inflytande över<br />
kursens utformning. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> och SLU utvecklar<br />
kontinuerligt sitt samarbete och under året har en<br />
sommarkurs i ”djurparksdjurens beteende” genomförts.<br />
Gymnasiet<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har ett etablerat samarbete med<br />
Östrabogymnasiet i Uddevalla där en grupp<br />
naturvetarelever varje år deltar i en fördjupningskurs<br />
i ”Zoologi, Biologisk mångfald, Bevarandebiologi och<br />
Etologi”. Under <strong>2010</strong> avlade den första årskursen med<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>selever studentexamen. Kursen kröntes<br />
med en studieresa till Skottland med besök på Highland<br />
Wildlife Park och Edinburgh Zoo. Samarbetet med<br />
Naturbruksgymnasiet har utvecklats vidare med en
För den fortsatta aveln av urialer importerades en ny bagge från Tallinn medan en av våra baggar sändes till Riga. Foto:<br />
Leif Blomqvist.<br />
Komvuxutbildning i ämnet djurvård. i ett samarbete<br />
med Havets Hus i Lysekil har utvecklats ett kurspaket<br />
riktat mot gymnasieskolan som fokuserar på biologisk<br />
mångfald och utrotningshotade djur. Kursen är också<br />
en fortbildning för lärare. Liksom tidigare år deltog<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s utbildningsgrupp i Vetenskapsfestivalens<br />
skolprogram med inriktning biologisk mångfald.<br />
Läger<br />
Under <strong>2010</strong> utvecklades tre olika sommarläger,<br />
Expedition Vild, Vildare och Vildast, liksom Hav och<br />
Land, det sista gemensamt med Havets Hus. Varje vecka<br />
kommer grupper av ungdomar med särskilda behov,<br />
såväl psykiska, sociala som fysiska. <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s filosofi<br />
är att ungdomar med olika handikapp skall erbjudas<br />
samma möjligheter till upplevelse och kunskap som övriga<br />
ungdomar. Ungdomarna övernattar i timrade vindskydd<br />
och får följa med på en nattlig rovdjursvandring.<br />
Rovdjursinformation tillsammans med Rovdjurscentret<br />
De 5 Stora<br />
Nytt för <strong>2010</strong> är Rovdjursskolan med en grundkurs<br />
och en fördjupningskurs som riktas mot pedagoger och<br />
informatörer. Kursen innehåller såväl teori om rovdjurens<br />
biologi, konflikthantering rovdjur – människa och<br />
praktiska grupp- och värderingsövningar. ytterligare ett<br />
publikt samarrangemang som genomfördes framgångsrikt<br />
var seminariet ”Människan – ett rovdjur?” - om<br />
människans utveckling och hur vår relation till rovdjuren<br />
har förändrats under tidens gång.<br />
Naturfilmfestival och forskarskola på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
Under mars månad hölls ett möte med <strong>Nordens</strong> främsta<br />
naturfilmare på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Mötet var första steget i<br />
en planerad nordisk naturfilmfestival som är tänkt att<br />
hållas på <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> under hösten 2011. Tanken är att<br />
engagera professionella personer och lärare på högskolan<br />
som kan lära ut hur man skapar en engagerande berättelse<br />
som håller kvar publiken och fascinerar. Tanken är att<br />
utbilda naturfilmare så att deras filmer kan användas för<br />
att informera om viktiga frågor runt biologisk mångfald<br />
och nödvändigheten av att bevara arter, men samtidigt<br />
vara spännande och engagerande.<br />
iNVESTERiNGAR<br />
årets totala investeringar uppgår till 3,01 Mkr varav 2,39<br />
Mkr är egenfinansierade.<br />
Till de externt finansierade projekten har Erna och<br />
Victor Hasselblads stiftelse bidragit med investeringsmedel.<br />
investeringen avser framförallt utveckling av<br />
klimatförhållandena i Våtmarkshuset samt ombyggnation<br />
av laboratorium till amfibiekarantän.<br />
En ny voljär för uppfödning av vitryggig hackspett<br />
har, i samarbete med Naturskyddsföreningen, uppförts i<br />
Lunden. Byggnationen har finansierats inom ramen för det<br />
nationella åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett.<br />
informationshuset/konferenssal vid amurtiger anläggningen<br />
färdig ställdes under året med egna medel. Breddning<br />
och förstärkning av publikvägen vid amurleopard samt<br />
ombyggnation av urialhägn har genomförts under året<br />
inom ramen för egenfinansiering.<br />
Planenliga investeringar har skett avseende fordon,<br />
maskiner och andra inventarier.<br />
PUBLiKA VERKSAMHETEN<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s publika del är öppen årets alla dagar. 70 %<br />
av besökarna kommer i juni, juli och augusti. Entréintäkterna<br />
motsvarar 25% av verksamhetens totala intäkter.<br />
Publikundersökningar genomförs årligen efter egen mall.<br />
år <strong>2010</strong> besvarade 2063 personer enkäten. Genomgående<br />
kan man utläsa att majoriteten av besökarna varit mycket<br />
nöjda eller nöjda med avseende på den totala upplevelsen.<br />
Varje år genomförs en nationell publikundersökning av<br />
Mangårdsbyggnad med zooflygeln och skolbyggnaden. Foto: Anders Rådén.<br />
besöksmål där djurparker ingår. årets undersökning<br />
omfattar tio svenska djurparker. Av svaren framgår att<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> tillsammans med en djurpark i norra Sverige<br />
är de parker som anses mest prisvärda och som rankas<br />
högst med avseende på den totala upplevelsen.<br />
SERVicE OcH FÖRSÄLJNiNGS-<br />
VERKSAMHET<br />
Beläggningen på hotellet har jämfört med 2009 ökat med<br />
14,5 %. Den ökade beläggningen kan i huvudsak härledas<br />
till privat boende. Konferensbeläggningen är i stort sätt<br />
oförändrad i förhållande till föregående år.<br />
Skogsrenar. Foto: Tom Svensson.<br />
34 35<br />
Den totala försäljningen avseende servering, hotell<br />
och butik har ökat marginellt i förhållande till år 2009<br />
samtidigt som personalkostnaderna minskat. i jämförelse<br />
med 2009 har det totala resultatet förbättrats.<br />
Telefonförsäljningen av kort, almanackor och brevmärken<br />
avslutades under året. Totalt inbringade den en<br />
nettointäkt på drygt 2 Mkr.<br />
PERSONAL<br />
Antalet fast anställda under året var 48 personer varav<br />
24 kvinnor och 24 män. Under högsäsong anställs extra<br />
personal. Sammantaget har antalet anställda (ordinarie<br />
personal, säsongsanställda samt anvisad arbetskraft)<br />
uppgått till totalt 126 personer. Antalet årsverken uppgick<br />
till 51,6. Veterinär är knuten till verksamheten med<br />
motsvarande 25% av en heltidstjänst.<br />
Alla anställda har under året deltagit i minst en<br />
individuell utbildningsinsats som intern eller extern<br />
utbildning. Många anställda har dessutom deltagit i någon<br />
form av kongress, utbildningskonferens eller seminarium.<br />
Under senhösten genomfördes en studieresa till Danmark<br />
för all personal. Studiebesök gjordes på Givskud Zoo,<br />
Randers regnskog samt Nordsjömuseet i Skagen.<br />
Att kontinuerligt höja kompetensen i personalgruppen<br />
är ett inskrivet mål i <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s personalpolicy. Ett<br />
uttryck för målet är att personalen deltagit i de delar av<br />
seminarier och forskarskolor som under året arrangerats<br />
av <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> och där relevant kompetenshöjande<br />
utbildning kunnat erbjudas.<br />
Jämfört med föregående år har ökade resurser lagts på<br />
kompetensutveckling.<br />
SAMVERKAN MED ORGANiSATiONER<br />
OcH MyNDiGHETER<br />
Under första kvartalet avslutades Västra Götalandsregionens<br />
treåriga insats för vidareutveckling av <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>s internationella och vetenskapliga arbete.<br />
Utsättning av grönfläckig padda har skett i samarbete<br />
med främst länsstyrelserna i Kalmar och i Skåne, samt<br />
inom EU LiFE projektet Balt coast som arbetar med att<br />
restaurera strandängar för växter, amfibier och fåglar.
Utsättning av pilgrimsfalk och vitryggig hackspett<br />
genomförs i samarbete med Göteborgs universitet och<br />
Svenska Naturskyddsföreningen liksom Naturvårdsverket<br />
och ett flertal länsstyrelser i Mellansverige. Boplockningen<br />
av vitryggiga hackspettar i Norge genomförs inom ett<br />
samarbete med det norska naturvårdsverket.<br />
Fjällgåsprojektet sker i samarbete med Svenska<br />
Jägareförbundet och Naturvårdsverket liksom länsstyrelser<br />
i Norrland där utsättningar sker. Det norska<br />
naturvårdsverket medverkar vid utsättningar av gässen i<br />
Nordnorge. Moskva Zoo och ryska naturvårds myndigheter<br />
medverkar vid fångsten på ryska tundran och vid<br />
importen av avelsfåglarna till Sverige.<br />
Utsättning av lodjur i Litauen skedde i ett samarbete<br />
med naturvårdsverket i Litauen. i detta sammanhang<br />
genomfördes även studier av kärrsköldpaddor i fält för ett<br />
eventuellt framtida populationsförstärkningsprojekt.<br />
Ett första steg i ett långsiktigt samarbete med Ege<br />
Universitetet i izmir, Turkiet, togs i samband med <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>s fältarbete runt Taurusgrodan i södra Turkiet.<br />
GåVOR OcH DONATiONER<br />
Stiftelsen har under årets upptagits i Svenska PostkodsLotteriets<br />
förmånstagargrupp. Postkods Lotteri ets vision är<br />
att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö.<br />
PostkodsLotteriet får sina intäkter från lottförsäljning<br />
och ger överskottet till välgörande ändamål. Under <strong>2010</strong><br />
delades ut 735 miljoner kronor till 35 utvalda organisationer<br />
varav <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> fick drygt 4 Mkr. Dessa medel<br />
har använts, och kommer i huvudsak även fortsättningsvis<br />
att användas till forskningsinsatser på snöleopard i fält,<br />
till insatser för bevarande av den svenska vargstammen,<br />
förstärkning av den baltiska lodjursstammen, utveckling<br />
av radiosändare för fåglar och genomförande av åtgärdsprogrammet<br />
för grönfläckig padda.<br />
Kung Carl Gustaf förärar Vd Lena M Lindén H.M.<br />
Konungens Medalj av 8:e storleken i högblått band för<br />
värdefulla insatser för hotade djur. Foto: ClasGöran<br />
Carlsson.<br />
Stiftelsen har under verksamhetsåret erhållit rikligt med<br />
gåvor, donationer och medel genom testamenten. Den<br />
enskilt största donatorn är Ann-Katrin Lundberg som<br />
likt tidigare år bidragit med generösa gåvor till gagn för<br />
djurverksamheten.<br />
insamlingsstiftelsen överlämnade en gåva på 3.5 Mkr<br />
som främst kommer från minnesgåvor, donationer och<br />
testamenten.<br />
Den från Stiftelsen fristående medlemsföreningen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s Vänner ökade under året sitt medlemsantal<br />
med 50% till drygt 5400. Förutom gåvan på 1.7MKr bidrog<br />
vänföreningen med publikinriktade aktiviteter såsom<br />
midsommarfirande, pilgrimsvandringar, berättarkvällar<br />
och gudstjänst. Under vinterhalvåret medverkar<br />
medlemmarna genom värdefulla ideella arbetsinsatser<br />
som möjliggör ett generösare omhändertagande av<br />
parkens gäster.<br />
Rickard Sjöberg från Postkodlotteriet överlämnar en check på årets utdelning till <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Foto: Tom Svensson.<br />
Deltagarna vid årets forskarskola. Foto: Mattias<br />
Modéen, Bohusläningen.<br />
SAMARBETSPARTNER OcH FADDRAR<br />
Volvo Trucks förnyade sitt samarbetsavtal och ett treårigt<br />
kontrakt undertecknades högtidligen. Även Göteborgs-<br />
Posten förlängde sitt avtal som nu löper fram till 2014.<br />
Konsumentföreningen i Bohuslän-Älvsborg kvarstod<br />
under året som huvudsponsor och utgör tillsammans<br />
med anläggningens Faddrar viktiga samarbetspartners<br />
både ekonomiskt och marknadsföringsmässigt. Det<br />
sammanlagda värdet av tjänster och varor som kommer<br />
stiftelsens verksamhet tillgodo genom generösa avtal med<br />
samarbetspartners och faddrar är inte möjligt att sätta<br />
ett exakt värde på. Den kontanta delen är ca 1.4MKr och<br />
övriga värden torde ligga på flera miljoner.<br />
STiFTELSER OcH FONDER<br />
Erna och Victor Hasselblads Stiftelse finansierar<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s professur i bevarandebiologi samt en årlig<br />
forskarskola. årets forskarskola handlade om hotet mot<br />
världens stora kattdjur. Erik och Lily Philipson bidrog<br />
generöst till årets verksamhet samt förband sig att under<br />
tre år bidra till fortsatt utveckling av utbildnings- och<br />
forskningsverksamheten. Marie claire cronstedt stiftelse<br />
och Thordénstiftelsen bidrog med generösa anslag<br />
till utveckling av utbildningsverksamheten. Thuréus<br />
forskarhem och Loviseholmsstiftelsens gåvor riktades till<br />
bevarandet av gamla lantraser samt vård av åby säteris<br />
kulturhistoriska värden.<br />
STyRELSENS ARBETE UNDER VERKSAM-<br />
HETSåRET<br />
Styrelsen har under året haft fyra sammanträden:<br />
• bokslutsmöte i mars<br />
36 37<br />
• informationsmöte inför den publika säsongen i juni<br />
• uppföljning av säsongen i september och<br />
• fastställande av verksamhetsplan och budget i december.<br />
Vid årets sista sammanträde antages ”instruktion för<br />
verkställande direktören”, ”arbetsordning för styrelsen”<br />
samt ”vision för <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>”. Styrelsen godkänner och<br />
antar årligen ”<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s djurkollektionsplan” som ett<br />
styrdokument.<br />
RESULTAT OcH EKONOMiSK STÄLLNiNG<br />
Verksamhetsintäkter<br />
Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 46,2<br />
mkr (41,6 mkr). Av detta utgjorde insamlade medel från<br />
allmänheten 11,5 mkr (8,9 mkr) och insamlade medel från<br />
företag och organisationer 14,1 mkr (12,0 mkr). Ökningen<br />
av årets insamlade medel är framförallt hänförlig till<br />
PostkodLotteriet. intäkter från försäljning av varor och<br />
tjänster uppgick till 8,1 mkr (7,8 mkr). Övriga intäkter<br />
uppgick till 12,5 mkr (12,8 mkr), varav entréintäkter<br />
utgör 11,6 mkr (11,3 mkr).<br />
Verksamhetskostnader<br />
Verksamhetskostnaderna uppgick till totalt 43,4 mkr<br />
(41,0 mkr) varav ändamålskostnaderna uppgick till 26,3<br />
mkr. insamlingskostnaderna uppgick till 7,4 mkr varav<br />
6,1 mkr är hänförligt till extern försäljningsorganisation<br />
som enligt avtal säljer bok och brevmärken, vykort etc.<br />
Kostnaden avser både arvode och direkta kostnader. Detta<br />
avtal har upphört per <strong>2010</strong>-10-31. Direkta kostnader<br />
avseende övriga sålda varor och tjänster uppgår till 6,9<br />
mkr.<br />
Resultatet för <strong>2010</strong> uppgår till 2,7 mkr (0,4 mkr).<br />
Stiftelsens ekonomiska ställning är god. Soliditeten uppgår<br />
till 61,9%. i enlighet med stiftelsens stadgar kommer årets<br />
överskott att återinvesteras i verksamheten.<br />
Översikt (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008 2007<br />
Verksamhets -<br />
intäkter<br />
46 221 41 575 39 648 39 579<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster<br />
2 741 427 403 966<br />
Rörelsemarginal 5,9% 1,5% 1,4% 3,0%<br />
Balansomslutning 28 198 25 018 27 251 28 791<br />
Soliditet 61,9% 58,8% 52,4 48,2<br />
Nyckeltalsdefinitioner<br />
Rörelsemarginal: rörelseresultat i procent av omslutningen.<br />
Soliditet: eget kapital i procent av omslutningen.<br />
DiSPOSiTiON<br />
årets vinst på 2 740 766 kronor balanseras i ny räkning.<br />
Det egna kapitalet uppgår därefter till 17 449 239 kronor.<br />
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt<br />
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar<br />
med tillhörande Noter.
Eremitibis. Foto: Anders Rådén.<br />
1/1/<strong>2010</strong> 1/1/2009<br />
Belopp i kr Not 12/31/<strong>2010</strong> 12/31/2009<br />
Verksamhetsintäkter<br />
resultAträknIng bAlAnsräknIng<br />
Försäljning av varor och tjänster 1 8 128 542 7 800 445<br />
Aktiverat arbete för egen räkning 2 0 662 974<br />
Övriga externa intäkter 0 0<br />
insamlade medel från allmänheten 11 494 476 8 940 956<br />
Bidrag från organisationer och företag 3 14 100 900 11 999 317<br />
Entréintäkter 11 606 131 11 325 277<br />
Övriga rörelseintäkter 891 163 846 505<br />
Summa verksamhetsintäkter 46 221 212 41 575 474<br />
Verksamhetskostnader<br />
Drifts- och administrationskostnader 4 -19 453 982 -17 326 986<br />
Personalkostnader 4 -22 736 968 -22 418 834<br />
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella 5<br />
och immateriella anläggningstillgångar -1 241 129 -1 207 785<br />
-43 432 079 -40 953 605<br />
Verksamhetsresultat 2 789 133 621 869<br />
Finansiella poster<br />
Ränteintäkter 6 114 222 9 065<br />
Räntekostnader -162 579 -203 455<br />
Resultat efter finansiella poster 2 740 776 427 479<br />
Skatt på årets resultat 0 0<br />
Årets resultat 2 740 776 427 479<br />
0<br />
Belopp i kr<br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Not 12/31/<strong>2010</strong> 12/31/2009<br />
Byggnader och mark 5 8 003 208 8 052 926<br />
Djurparksanläggningar 9 651 647 9 543 691<br />
inventarier, verktyg och installationer 1 573 949 944 818<br />
Djur 100 000 100 000<br />
Pågående nyanläggningar 1 057 341 596 391<br />
Summa anläggningstillgångar 20 386 145 19 237 826<br />
Omsättningstillgångar<br />
Varulager m.m.<br />
Varulager 851 275 1 013 824<br />
Kortfristiga fodringar<br />
851 275 1 013 824<br />
Kundfordringar 1 356 807 1 045 310<br />
Aktuell skattefodran 153 440 226 699<br />
Övriga fordringar 253 296 229 882<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 3 894 616 1 012 841<br />
Kortfristiga placeringar<br />
5 658 159 2 514 732<br />
Övriga kortfristiga placeringar 163 319 143 884<br />
163 319 143 884<br />
Kassa och bank 10 1 139 117 2 107 791<br />
Summa omsättningstillgångar 7 811 870 5 780 231<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 28 198 015 25 018 057<br />
Ormhalssköldpadda. Foto: Anders Rådén.<br />
38 39
Belopp i kr Not 12/31/<strong>2010</strong> 12/31/2009<br />
EGET KAPITAL OCH SKULDER<br />
Eget kapital 8<br />
Bundet eget kapital<br />
Stiftelsekapital 24 500 24 500<br />
24 500 24 500<br />
Fritt eget kapital<br />
Balanserat resultat 14 683 963 14 256 483<br />
årets resultat 2 740 776 427 480<br />
17 424 739 14 683 963<br />
Summa eget kapital 17 449 239 14 708 463<br />
Långfristiga skulder 9<br />
Skulder till kreditinstitut 4 450 000 4 650 000<br />
Summa långfristiga skulder 4 450 000 4 650 000<br />
Kortfristiga skulder<br />
Leverantörsskulder 1 624 070 1 454 528<br />
Pågående nyanläggningar 0 0<br />
Övriga skulder 430 669 409 833<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 4 244 037 3 795 232<br />
Summa kortfristiga skulder 6 298 776 5 659 593<br />
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 28 198 015 25 018 056<br />
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser<br />
Belopp i kr 12/31/<strong>2010</strong> 12/31/2009<br />
Ställda säkerheter 12 10 500 000 10 500 000<br />
Ansvarsförbindelser inga inga<br />
Snöleopard. Foto: Patrik Swede.<br />
kAssAFlÖdesAnAlYs<br />
1/1/<strong>2010</strong> 1/1/2009<br />
Belopp i kr 12/31/<strong>2010</strong> 12/31/2009<br />
Den löpande verksamheten<br />
Rörelseresultat<br />
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet<br />
2 789 133 621 869<br />
Avskrivningar och nedskrivningar 1 241 129 1 207 785<br />
Realisationsvinst vid försäljning av inventarier -175 003 0<br />
Erhållna finansiella intäkter 114 222 9 065<br />
Erlagd ränta -162 579 -203 455<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten<br />
för förändringar av rörelsekapital<br />
Förändring av rörelsekapital<br />
3 806 902 1 635 264<br />
Ökning av varulager 162 549 -23 366<br />
Minskning av fordringar -3 143 427 311 527<br />
Ökning av kortfristiga placeringar -19 435 -17 821<br />
Minskning av kortfristiga skulder 639 183 -1 156 045<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 445 772 749 559<br />
Investeringsverksamheten<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 012 008 -6 765 913<br />
Försäljning av inventarier 175 000 0<br />
Erhållna bidrag 622 562 2 880 539<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 214 446 -3 885 374<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Amortering av skuld -200 000 0<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -200 000 0<br />
Årets kassaflöde -968 674 -3 135 815<br />
Likvida medel vid årets början 2 107 791 5 243 605<br />
Likvida medel vid årets slut 1 139 117 2 107 790<br />
40 41
edovIsnIngsprIncIper och noter<br />
Allmänna redovisningsprinciper<br />
årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen,<br />
Bokföringsnämndens allmänna råd och<br />
FRiis Styrande riktlinje för årsredovisningar. Stiftelsen<br />
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> har under <strong>2010</strong> blivit medlem i Svensk<br />
insamlingskontroll, SFi och lämnar vissa upplysningar i<br />
årsredovisningen i enlighet med SFis regler.<br />
Förändrade redovisningsprinciper<br />
Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående<br />
räkenskapsår. Dock har vissa omklassificeringar<br />
gjorts i resultaträkningen för att överensstämma med<br />
redovisning till Svensk insamlingskontroll. Föregående års<br />
siffror har klassificerats om på samma sätt.<br />
Verksamhetsintäkter<br />
intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som<br />
erhållits eller kommer att erhållas. Huvudprincipen är<br />
att gåvor och bidrag intäktsförs när gåvan sakrättsligt<br />
är genomförd. Detta innebär att gåvor från i första<br />
hand från privatpersoner normalt redovisas enligt<br />
kontant principen. insamlade medel från företag och<br />
organisationer redovisas den period intäkten avser.<br />
Avtalade men ännu inte erhållna bidrag per bokslutsdagen<br />
intäktsförs efter en individuell bedömning i bokslutet. i<br />
det fall erhållna medel mottagits med förbehåll att de skall<br />
användas till specifikt ändamål och inte hunnit förbrukats<br />
vid räkenskapsårets slut, redovisas dessa som förutbetalda<br />
intäkter i bokslutet. återföring sker då medlen utnyttjas,<br />
varvid dessa tas upp som verksamhetsintäkter. Stöd<br />
som avser förvärv av anläggningstillgångar reducerar<br />
tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången<br />
redovisas till nettoanskaffningsvärde, som utgör grund<br />
för beräkning av avskrivningen storlek. Uppgift om årets<br />
bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not.<br />
Försäljning av varor och tjänster intäktsredovisas i den<br />
period som intäkten avser. Försäljning av brev märken,<br />
vykort och liknande redovisas när betalning erhålles.<br />
Verksamhetskostnader<br />
Stiftelsens verksamhetskostnader består av ända målskostnader,<br />
insamlingskostnader och administrationskostnader.<br />
Stiftelsen tillämpar kostnadsslagsindelad<br />
resultat räkning och i not finns information om storleken<br />
på ändamålskostnader respektive insamlingskostnader<br />
och administrationskostnader.<br />
Ändamålskostnader<br />
Ändamålskostnader omfattar stiftelsens kostnader<br />
för att rädda och bevara utrotningshotade djur samt<br />
informations och forsknings/utbildningsverksamhet.<br />
Som ändamålskostnader klassificeras kostnader som har<br />
direkt samband med att att uppfylla stiftelsens <strong>Nordens</strong><br />
<strong>Ark</strong>s stdagar. Till ändamålskostnader räknas även de till<br />
ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnader.<br />
Insamlingskostnader<br />
Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för<br />
insamlingsarbete som riktar sig mot givare, dvs intäkter<br />
i form av gåvor, testamente och donationer. Arbetet<br />
omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka<br />
nya givare. insamlingskostnader omfattar både direkta<br />
kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal<br />
som till de till insamlingskostnaderna fördelade gemensamma<br />
kostnaderna.<br />
Direkta kostnader vid ”insamling med gåvobevis”<br />
Direkta kostnader vid insamling med gåvobevis avser<br />
externa insamlingskostnader i samband med försäljning<br />
av brevmärken och dylikt.<br />
Administrationskostnader<br />
Med administrationskostnader menas de kostnader som<br />
behövs för att administrera Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>. Till<br />
dessa kostnader hör till exempel administrativa system,<br />
lönekostnader för administrativ personal, lokalkostnader<br />
och revision.<br />
Tillgångar och skulder<br />
Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde<br />
om inget annat anges.<br />
Varulager<br />
Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip<br />
och först in - först ut (FiFO) metoden. Detta innebär att<br />
varulagret tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet<br />
enligt FiFO metoden och verkligt värde. Schablonmässigt<br />
avdrag om 3 % för inkurans har genomförts. Värdering av<br />
djur omfattar de djur som ägs av stiftelsen. i verksamheten<br />
ingår även djur som ej innehas med äganderätt utan<br />
disponeras på så kallade avelslån. Värdet av dessa djur<br />
överstiger vida värdet av egna djur. Djur som tillkommit<br />
genom verksamheten har ej upptagits till något värde.<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings<br />
värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar<br />
och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan<br />
baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad<br />
nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.<br />
Mark avskrives ej.<br />
Följande avskrivningstider tillämpas:<br />
Byggnader 50 år<br />
Djurparksanläggning 20 år<br />
inventarier, verktyg och installationer 5 år<br />
Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och<br />
skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som<br />
ackumulerade över/underavskrivningar, vilka ingår i<br />
obeskattade reserver.<br />
Inkomstskatt<br />
Aktuell skatt för räkenskapsåret såsom den redovisas i<br />
resultaträkningen innehåller årets skattekostnad eller<br />
skatteintäkt och tidigare perioders skattekostnader eller<br />
skatteintäkter. Uppskjuten skatt särredovisas inte om det<br />
endast är balansposten obeskattade reserver som medför<br />
uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas<br />
endast om de med mycket hög sannolikhet senare<br />
rättmätigt kan kvittas mot skatteskulder.<br />
Medeltalet anställda<br />
Beräkning av medelantalet anställda har gjorts genom att<br />
totalt arbetat tid i timmar för räkenskapsåret har dividerats<br />
med en genomsnittlig arbetstid baserat på snittvärde av<br />
kollektivarbetares och tjänstemäns normalarbetstid.<br />
NOTER<br />
Not 1 Försäljning av varor och tjänster<br />
Avser intäkter hänförliga till hotell, servering och butik. Nettoresultatet för denna verksamhet uppgår till<br />
1 261 554 kronor.<br />
Not 2 Aktiverat arbete för egen räkning<br />
Under år 2008 och 2009 avser posten i sin helhet arbetskraftskostnader projekt Tiger II.<br />
Not 3 Bidrag från organisationer och företag<br />
Av summan erhållna bidrag från organisationer och företag är 4 000 433 kr (750 000 kr) hänförligt till<br />
Postkodlotteriet. 5 400 000 kronor (7 700 000kr) har erhållits från <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>s insamlingsstiftelse, varav<br />
246 000 kronor (2 000 000 kr) har använts för investering i anläggningen.<br />
Not 4 Verksamhetskostnader<br />
Insamlingkostnader,administrationskostnader och ändamålskostnad redovisade enligt<br />
Svensk Insamlingskontrolls anvisningar uppgår till;<br />
Direkta kostnader vid försäljning av varor och tjänster 6 865 476<br />
Direkta kostnader vid "insamling med gåvobevis" 6 139 500<br />
Övriga insamlingskostnader 1 307 955<br />
Administrationskostnader 2 871 253<br />
Ändamålskostnader 26 247 895<br />
43 432 079<br />
Kostnader avseende "direkta kostnader vid insamling med gåvobevis" är hänförligt till kostnader<br />
för extern försäljningsorganisation och avser både direkta kostnader och försäljningsarvode-<br />
Detta avtal har upphört per <strong>2010</strong>-10-31.<br />
Arvoden till revisorer <strong>2010</strong> 2009<br />
Ernst & Young AB 124 000 85000<br />
Övriga uppdrag 135 000 27000<br />
259 000 112 000<br />
Personalkostnader<br />
<strong>2010</strong>-01-01 2009-01-01<br />
Medelantalet anställda<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Män<br />
19 19<br />
Kvinnor 19 23<br />
Säsongsanställda män 4 3<br />
Säsongsanställda kvinnor 10 10<br />
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader<br />
52 55<br />
Styrelse och VD<br />
808 880 758 280<br />
Övriga anställda<br />
14 646 647 14 304 605<br />
Summa<br />
Sociala kostnader<br />
15 455 527 15 062 885<br />
Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören<br />
368 714 414 462<br />
pensionskostnader övriga anställda 1 042 945 930 785<br />
Sociala avgifter enligt lag och avtal 4 918 567 4 750 602<br />
42 43
Vid uppsägning från Stiftelsens sida erhåller VD ett avgångsvederlag om 12 månadslöner . Detta<br />
avgångsvederlag skall nedsättas om VD erhåller ny tjänst inom en 12 månaders period.<br />
Sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaro män<br />
Sjukfrånvaro kvinnor<br />
Anställda under 30<br />
Anställda 30 – 49 år<br />
Anställda 50 år eller äldre<br />
Sjukfrånvaron för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda<br />
ordinarie arbetstid.<br />
Långtidssjukfrånvaro<br />
Total sjukfrånvaro<br />
2% 4%<br />
8% 6%<br />
1% 2%<br />
10% 7%<br />
2% 5%<br />
41% 48%<br />
5% 5%<br />
Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinaie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är<br />
den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den<br />
ordinarie arbetstiden har definierat som arbetstid enligt kollektivavtal eller annat avtal med den anställde.<br />
Semesterledighet och tjänstledighet ingår i ordinarie arbetstid.<br />
Könsfördelning<br />
Fördelningen mellan män och kvinnor i styrelsen:<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Kvinnor 3 4<br />
Män<br />
Fördelningen mellan män och kvinnor i stiftelsens ledning:<br />
7 7<br />
Kvinnor 1 1<br />
Män 2 2<br />
Not 5 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Byggnader och mark<br />
Ingående anskaffningsvärden 8 806 165 8 778 225<br />
Nyanskaffningar 11 264 27 940<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 817 429 8 806 165<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -753 241 -692 484<br />
Årets avskrivningar -60 980 -60 755<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -814 221 -753 239<br />
Bokfört värde 8 003 208 8 052 926<br />
Taxeringsvärden<br />
Mark 7 863 000 7 863 000<br />
Byggnad 2 055 000 2 055 000<br />
Summa taxeringsvärden 9 918 000 9 918 000<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Djurparksanläggningar<br />
Ingående anskaffningsvärden 25 498 476 23 923 594<br />
Nyanskaffningar 1 364 793 1 336 878<br />
Omklassificeringar investering 0 1 366 970<br />
Omklassificeringar bidrag 0 -920 000<br />
Bidrag -560 784 -208 966<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 302 485 25 498 476<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -15 954 785 -15 355 722<br />
Årets avskrivningar -696 052 -599 063<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -16 650 837 -15 954 785<br />
Bokfört värde 9 651 648 9 543 691<br />
Inventarier, verktyg och installationer<br />
Ingående anskaffningsvärde 7 227 103 7 045 482<br />
Nyanskaffningar 1 175 001 423 194<br />
Avyttringar/utrangeringar -230 700 0<br />
Bidrag -61 778 -241 573<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 109 626 7 227 103<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -6 282 285 -5 734 318<br />
Avyttringar/utrangerigar 230 700 0<br />
Årets avskrivningar -484 095 -547 967<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -6 535 680 -6 282 285<br />
Bokfört värde 1 573 946 944 818<br />
Djur<br />
Ingående anskaffningsvärde 520 418 520 418<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 520 418 520 418<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418<br />
Bokfört värde 100 000 100 000<br />
Pågående nyanläggningar<br />
Ingående anskaffningsvärden 596 392 -1 504 539<br />
Nyanskaffningar 460 950 4 977 901<br />
Bidrag 0 -2 430 000<br />
Omklassificeringar 0 -1 366 970<br />
Omklassificering - bidrag 0 920 000<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 057 342 596 392<br />
Bokfört värde 1 057 342 596 392<br />
44 45
Not 6 Finansiella intäkter<br />
<strong>2010</strong>-01-01 2009-01-01<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Räntor 6 687 9 065<br />
Utdelningar 107 535 0<br />
Summa 114 222 9 065<br />
Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Förutbetalda försäkringspremier 364 703 373 384<br />
Förutbetalda kostnader 272 379 289 506<br />
Upplupna bidrag 2 500 216 0<br />
Upplupna intäkter 757 318 349 951<br />
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 894 616 1 012 841<br />
Not 8 Eget kapital<br />
Stiftelsekapital Balanserad vinst Årets resultat Totalt<br />
Belopp vid årets ingång 24 500 14 256 484 427 479 14 708 463<br />
Överföring föregående års resultat 427 479 -427 479 0<br />
Årets resultat 2 740 776 2 740 776<br />
Belopp vid årets utgång 24 500 14 683 963 2 740 776 17 449 239<br />
Not 9 Långfristiga skulder<br />
Skuld<br />
Förfaller till betalning<br />
Skuld per <strong>2010</strong>-<br />
12-31 Inom ett år<br />
Mellan ett till<br />
fem år Senare än fem år<br />
Skulder till kreditinstitut 4 450 000 100 000 400 000 3 950 000<br />
Summa 4 450 000 100 000 400 000 3 950 000<br />
Not 10 Checkräkningskredit<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 5 000 000 5 000 000<br />
Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Semesterlöneskuld 1 652 837 1 696 394<br />
Sociala avgifter 977 474 952 018<br />
Förutbetalda intäkter 758133 252 643<br />
Förutbetalda bidrag 0 250 000<br />
Övriga poster 855 593 644 177<br />
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 244 037 3 795 232<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Not 12 Ställda säkerheter<br />
Företagsinteckningar 5 500 000 5 500 000<br />
Fastighetsinteckningar 5 000 000 5 000 000<br />
Summa ställda säkerheter 10 500 000 10 500 000<br />
Åby Säteri den 18 mars 2011<br />
Pege Schelander Sven Eckerstein Göran Bengtsson<br />
46 47<br />
Ordförande<br />
Leif Nilsson Margareta Wallin Peterson Stefan Nilsson<br />
Christer Petrén Susanne Wiklund Pål Svensson<br />
Lena M Lindén<br />
Verkställande direktör<br />
Min revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2011,<br />
Göran Ekström Yvonne Wernebjer<br />
Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor<br />
Mal. Foto: Anders Rådén.
Till styrelsen i Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
Org.nr 854600-6191<br />
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt<br />
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i<br />
Stiftelsen <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> för räkenskapsåret <strong>2010</strong>. Det är<br />
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret<br />
för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att<br />
årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen.<br />
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen<br />
och förvaltningen på grundval av vår revision.<br />
Revisionen har utförts i enlighet med god<br />
revisionssed i Sverige samt i enlighet med Stiftelsen för<br />
insamlingskontrolls (SFi) anvisningar. Det innebär att vi<br />
planerat och genomfört revisionen för att med hög men<br />
inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen<br />
inte innehåller väsentliga felaktigheter.<br />
En revision innefattar att granska ett urval av<br />
underlagen för belopp och annan information i<br />
räkenskapshandlingarna. i en revision ingår också<br />
att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och<br />
verkställande direktörens tillämpning av dem samt att<br />
bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen<br />
och verkställande direktören gjort när de upprättat<br />
årsredovisningen samt att utvärdera den samlade<br />
informationen i årsredovisningen.<br />
revIsIonsberättelse<br />
Tomatgroda. Foto: Anders Rådén.<br />
Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden<br />
i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot<br />
eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot<br />
stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om<br />
ledamoten eller verkställande direktören på annat sätt<br />
handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.<br />
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra<br />
uttalanden nedan.<br />
årsredovisningen har upprättats i enlighet med<br />
årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av<br />
stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god<br />
redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är<br />
förenlig med årsredovisningens övriga delar.<br />
Styrelseledamöterna och verkställande direktören<br />
har inte handlat i strid med stiftelselagen eller<br />
stiftelseförordnandet.<br />
Göteborg den 18 mars 2011<br />
Göran Ekström yvonne Wernebjer<br />
Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor<br />
STyRELSE<br />
Ordförande<br />
Göran Bengtsson, länsöverdirektör Västra Götalands län<br />
Vice ordförande<br />
Sven Eckerstein, styrelseordförande bl a chalmers Tekniska<br />
Högskola<br />
Stefan Nilsson, professor zoofysiologi, Göteborgs universitet<br />
Ledamöter<br />
Pege Schelander, utredningschef Vattenvårdsför bundet<br />
Leif Nilsson, VD Göteborg & co<br />
cecilia Nilsson Wigström, riksdagsledamot<br />
christer Petrén, Vice VD Sodexo<br />
Susanne Wiklund, advokat Rosengrens Advokatbyrå<br />
Pål Svensson, skulptör<br />
Margareta Wallin Peterson, Prorektor Göteborgs Universitet<br />
Lena M Lindén, VD <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong><br />
Thomas crusner, sponsorchef GP, adjungerad<br />
REViSORER<br />
Göran Ekström, Ernst & young AB<br />
yvonne Wernerbjer, Fyrbodals kommunalförbund<br />
Revisorssuppleant<br />
Lars Olehäll, Ernst & young AB<br />
Jan-Olof Larsson, Sotenäs kommun<br />
PERSONAL<br />
Verkställande direktör<br />
Lena M Lindén<br />
VD-assistent<br />
Therese Patriksson<br />
Vice VD Bo Norming<br />
stYrelse, revIsorer & personAl<br />
48 49<br />
Vetenskaplig ledare claes Andrén<br />
Zoolog Leif Blomqvist<br />
Djurvårdschef Ewa Wikberg<br />
Verksamhetssamordnare Göran Olenborg<br />
Djurvårdsförmän Tom Svensson, Linnéa Johansson<br />
Projektledare christer Larsson<br />
Djurvård Maria Hallenberg, Dick Liljegren, camilla<br />
Molin-Pålsson, John Söderlindh, Jan Mattsson, Mia Abrahamsson,<br />
Josefin Hansson, Sandra Josefsson, Sara Hedvall,<br />
Susanne Geisen, Kristofer Försäter, catarina Tengroth,<br />
John Uno, Emma Nygren, Erik Göransson, Jimmy<br />
Helgesson, Elin Eriksson-Byröd, Sverker Thoresson(vik),<br />
Karin Larsson (vik), Anna Einemo<br />
Utbildning Eva Andersson, Pelle Karlsson, Björn Johansson,<br />
Patrik Swede, Lorina Stenwall<br />
Fastighet Hans Håkansson, åke Gustafsson, Alf Hjelm,<br />
Pernilla Knuthsen, Tomas Gustafsson, Björn Karlsson,<br />
Ola Björsell, Elisabeth Zetterlund<br />
Kansli Lotta Olofsson<br />
Ekonomi Maria Hoffmann<br />
Marknad Jenny Magnusson, Therese Patriksson<br />
Hotell <strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong> Eva Svennestam, Jenny Schmidt,<br />
Anna Schylberg, Therese Jacobsson, Tanja Hjertquist (vik)<br />
Servering Birgitta Liljegren<br />
Lokalvård Sylwia Batiuk, Tina Olofsson<br />
Pilgiftsgrodorna kommer från Sydamerika. Deras gift extraheras från djurens diet av myror, skalbaggar och andra insekter<br />
som de finner i naturen. Giftet överförs från insekten till grodan och utsöndras på grodans hud. Grodor som föds upp i<br />
djurparker utfodras med en diet av fruktflugor eller syrsor och förlorar sin giftighet. Från vänster till höger: blå pilgiftsgroda,<br />
grönsvart pilgiftsgroda och gyllene pilgiftsgroda. Foton: Leif Blomqvist.
<strong>Nordens</strong> <strong>Ark</strong>, åby säteri<br />
456 93 Hunnebostrand<br />
Tel: 0523-795 90<br />
Fax: 0523-520 87<br />
Email: nordensark@nordensark.se<br />
www.nordensark.se<br />
Pg. 90 01 96-7