Svenska - Nordens Ark

i 

Årsredovisning 2011

TAcK till faddrarna Elanders Sverige AB och Arctic Paper AB som bekostat tryckning 

och papper till denna årsberättelse. 

Formgivning: Anders Rådén/Noah’s Art. Engelsk översättning: christopher Godfrey. 

Omslagsbild: manvarg (Chrysocyon brachyurus). Foto: Tom Svensson. 

Papper: Arctic Silk + (Omslag 250 g/m 2 , inlaga 140 g/m 2 ). 

InnehÅll 

Sponsorer och bidragsgivare ..................................................................................3 

VD kommenterar .....................................................................................................4 

Fakta om Nordens Ark ...........................................................................................5 

Djurkollektionen med fokus på naturvårdsnytta ...............................................6 

SDF:s regionala avelsprogram för varg ..............................................................19 

Europeisk stamboksrapport för skogsren 2011 ............................................... 22 

Forskarskolan – Skandinavisk Naturfilmfestival 2011 .................................. 26 

Utbildningsverksamheten .................................................................................... 28 

Snow Leopard Trusts arbete i Mongoliet ......................................................... 30 

Nordens Ark går in i ryska Fjärran Östern ...................................................... 32 

Förvaltningsberättelse .......................................................................................... 34 

Resultaträkning .......................................................................................................41 

Balansräkning ........................................................................................................ 42 

Kassaflödesanalys .................................................................................................. 44 

Redovisningsprinciper och noter ....................................................................... 45 

Revisionsberättelse ................................................................................................ 50 

Styrelse, revisorer & personal 2011 .....................................................................51 

Elanders har i samverkan med chalmers Tekniska Högskola tagit fram en klimatkalkylator 

som med hänsyn till hela livscykeln beräknar utsläppen av växt husgaser 

(carbon Footprint) för trycksaker. Med klimatkalkyler som underlag kan Elanders 

nu erbjuda dig att klimatkompensera dina trycksaker genom investering i reduktionsenheter 

från FN-godkända cDM-projekt. 

nordens Arks sAmArbetspArtners 

nordens Arks vetenskAplIgA sAmArbetspArtners 

FADDRAR 

Ann-Katrin Lundberg 

Arctic Paper 

BestEl AB 

Dag Engström Rederi AB 

Elanders Sverige AB 

Erna & Victor Hasselblads stiftelse 

Esab AB 

Göteborg Energi 

Göteborgs Kex 

Hedströms Herr & Dam 

Hogia AB 

Holmens Herr AB 

Konsumentföreningen Bohuslän-Älvsborg 

Liseberg 

Lundhaga Snickeri 

Martin Olsson Restauranghandel AB 

Mikaels Grävtjänst AB 

NBS Security AB 

Nordstan Marknadsledning 

PRAT PR AB 

Profilrestauranger AB 

Rambo AB 

Renova AB 

Skogssällskapet 

Sturm & Drang Reklambyrå AB 

Sveaskog Förvaltnings AB 

European Association of 

Zoos and Aquaria 

Hairy hermit crab, Anomura sp. © Dennis King, South Africa. 

WAZA 

Lindenrain 3 

3012 Bern 

Switzerland 

www.waza.org 

European Endangered 

Species Programme 

3 

TURNING THE TIDE A Global Aquarium Strategy for Conservation and Sustainability 

Varsego Sverige AB 

Vasco AB 

Vattenfall AB 

Volvo Personvagnar AB 

BiDRAG OcH GåVOR 

Ann-Katrin Lundberg 

Barbro och Willy Lundin 

Lars Jonsson 

Håkan Buske, Saab Aero 

Erna och Victor Hasselblads stiftelse 

Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen 

Stiftelsen Erik och Lily Philipsons Minnesfond 

Svenska Jägareförbundet 

Svenska Naturskyddsföreningen 

Thuréus Forskarhem 

Familjen Eliassons Stiftelse för utveckling av god byggnadskultur 

Marie-claire cronstedts Stiftelse 

Thordénstiftelsen 

Västra Götalandsregionen 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Würth Group 

Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet 

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara 

insamlingsstiftelsen Nordens Ark 

Nordens Arks Vänner 

nordens Arks medlemskAp 

Snow Leopard Trust 

IUCN 

Svensk Djurparksförening 

Conservation Breeding 

Specialist Group 

THE TIDE 

A G 

Conservation and Sustainability 

International 

Zoo Educators 

World Association of 

Zoos and Aquariums 

International Species 

Inventory System

I den bästa av världar finns förutsättningar för hotade arter 

att överleva i sina naturliga livsrum. Dessvärre är detta inte 

alltid verkligheten. Därför är Nordens Ark sedan många år 

engagerat i flera fältprojekt, allt från satsning på snöleopard i 

Mongoliet till utsättning av grönfläckiga paddor på Öland. Nu 

har vi tagit ytterligare ett steg i det viktiga bevarandearbetet 

i fält. Vi har – tillsammans med Världsnaturfonden, WWF 

med stöd av Svenska PostkodLotteriet – fått förtroendet att 

leda ett bevarandeprojekt med fokus på Amurtiger. Projektets 

strävan är att förena en livskraftig population av Amurtiger med 

lokalbefolkningens kultur, där tigern skall symbolisera något 

positivt och bli värdefull för människors framtid. 

Det övergripande syftet med Nordens Arks verksamhet är 

att rädda och bevara utrotningshotade djur. När böckerna stängs 

för år 2011 kan vi konstatera att åtta arter har försvunnit från 

djurkollektionen. Skälen till att vi inte håller dessa arter längre är 

flera. Snöget fasas ut då den vilda populationen i Klippiga bergen 

bedöms som livskraftig och reservpopulationer hålls i parker i 

USA. Tre arter av vanliga reptiler, som hållits för att bygga upp 

kunskap, kompetens och anpassade miljöer, har fasats ut och 

ersatts av tre starkt hotade arter som vi hoppas kunna göra en 

värdefull insats för. Detta ser vi som ett ansvarsfullt sätt att delta 

i nya viktiga bevarandeprojekt. 

årets intressantaste nykomling är Pallas katt. En donation 

från en av våra trognaste välgörare, Ann-Katrin Lundberg, 

gjorde det möjligt för oss att bygga ett hägn som ger en bra miljö 

för katterna och som samtidigt är tilltalande för publik. 

Nordens Ark är en godkänd organisation för att ta emot 

gåvor genom så kallat 90-konto. Verksamheten kontrolleras av 

Svensk insamlingskontroll. Under 2011 utgjordes 46 procent 

av intäkterna av gåvor, donationer, sponsorer och bidrag. Av 

intäkterna gick 91 procent till verksamheten och endast nio 

procent till administration. Det ger gåvogivarna en trygghet i att 

gåvorna når fram till ändamålet. 

Resultat för 2011 var negativt. Det beror dels på att en av 

stiftelsens största finansiärer, PostkodLotteriet, ändrade sina 

utbetalningsrutiner, vilket innebar att fyra miljoner föll bort ur 

Ett stort tack till er alla som 

g jort det möjligt för Nordens 

Ark att göra en värdefull insats 

för hotade djur! 

vd kommenterAr 

budgeten för 2011. Dels avslutade vi telefonförsäljningen, något 

som ytterligare minskade intäkterna med drygt två miljoner. 

Sammantaget ”försvann” därmed mer än sex miljoner av de 

budgeterade intäkterna. Sett i det ljuset är det ekonomiska 

utfallet tillfredsställande. 

Under året har arbetet med att ställa om säteriets marker från 

produktiv granskog till en ”ekopark” med lövträd, våtmarker 

och beteshagar intensifierats. Västra Götalandsregionen 

tog ett välkommet beslut om att svara för merparten av 

finansieringen, och gav oss därmed möjlighet att, i anslutning 

till den nyanlagda ligghallen för ekoparkens betesdjur, även 

uppföra en biogasanläggning. En mindre fastighet, belägen mitt 

i den centrala delen av ekoparksområdet, köptes av stiftelsen. 

Förvärvet gav säteriets marker en bättre arrondering. 

Utbildningsverksamheten utökades med en förskola med 

”ur och skur”-pedagogik. På Nordens Ark kallas naturligtvis 

konceptet ”djur och skur”. Förskolebarnen tillbringar dagarna i 

skogen med basläger på lantgården bland kor och får. Detta ger 

barnen en naturlig kontakt med djur och natur. Nordens Ark har 

därmed ett utbildningsprogram som sträcker sig från förskola 

till forskarskola. 

En tillbakablick på året ger vid handen att Nordens Arks 

engagemang för hotade arter har utökats och förstärkts, men 

behoven av insatser är alltjämt stora. På anläggningen finns 

såväl kompetens som kapacitet, men varje insats måste ha 

finansiering innan den kan initieras. I samhället finns idag en 

medvetenhet om värdet av att bevara den biologiska mångfalden. 

Min förhoppning är därför att det även framöver kommer att 

finnas en god tillgång till finansiering av insatser för att skapa 

förutsättningar för hotade arter att överleva i sina naturliga 

miljöer. 

Lena M Lindén 

VD Nordens Ark 

1988: Stiftelsen Bohus Avelscentrum instiftas av 49 privatpersoner. 

Stadgarna fastställer ändamålet: att rädda och 

bevara utrotningshotade djur genom: 

• Avel och uppfödning 

• återinplantering av hotade arter när så är möjligt 

• Forskning och utbildning 

• Sprida information som skapar förståelse för behovet av 

insatser. 

1989: Den 14 juni invigs Nordens Ark av Kung carl Gustaf 

och Kronprinsessan Victoria utses till verksamhetens 

Högsta Beskyddare. Stiftelsen arrenderar 127 ha av åby 

säteri som ägs av Hushållningssällskapet i Göteborg och 

Bohuslän. 

1993: Regeringens proposition om biologisk mångfald riktar 

sex miljoner till Nordens Ark för arbetet med hotade 

djur enligt Riokonventionen. WWF:s förtroenderåd 

och styrelse med ordförande Kung carl Gustaf besöker 

Nordens Ark. 

1995: i den slutna avelsdelen Lunden uppförs två nya byggnader 

– en karantän och en avdelning för skötsel- och 

uppfödning. 

1996: Stiftelsen förvärvar åby säteri och blir ägare av 383 ha 

mark, varav 148 ha skog, 30 ha betesmarker, 70 ha åker 

och 135 ha lövskog och impediment. 

1997: Stiftelsen Bohus Avelscentrum ändrar namn till Stiftelsen 

Nordens Ark. 

1999: Lantgården för hotade gamla lantraser byggs. Den invigs 

av Kronprinsessan Victoria. 

2003: Det första steget mot att bli en fält- och forsknings station. 

Hotell Nordens Ark uppförs för att kunna härbärgera 

forskare och studenter. Första forskarskolan genomförs 

på hösten och två universitetsutbildningar knyts till 

anläggningen. 

2004: Laborationssal, föreläsningssal och veterinärklinik uppförs 

och anläggningen anpassas till forskning och 

fältstudier. 

2005: En adjungerad professur i bevarandebiologi inrättas vid 

Göteborgs universitet med placering på Norden Ark. 

FAktA om nordens Ark 

HKH Kronprinsessan Victoria är verksam hetens Högsta 

Beskyddare. Foto: Tom Svensson. 

4 5 

2008: Kronprinsessan Victoria inviger ett nyuppfört Våt markshus 

med anläggningar för amfibier, insekter och fiskar. 

Omliggande marker anpassas för att hålla reptiler, tranor, 

storkar och gäss. 

2009: 20-årsjubileum firas med ett Internationellt semina rium 

”Back to Nature” där HKH Kronprinsessan Victoria och 

Dr Jane Goodall deltar. 

2010: Nordens Ark blir medlem i iUcN. inledning på en 

långsiktig omställning av åbys marker från produktionsskog 

till en ekopark. Stiftelsen får 90–konto vilket 

garanterar att gåvor och donationer når ändamålet. 

2011: Samarbete inleds med Snow Leopard Trust för att kartlägga 

vilda snöleoparders biologi i Mongoliet. Nordens 

Ark stöder forskningen ekonomiskt och genom att 

finansiera en doktorand som utför fältstudier i Gobiöknen. 

Nordens Ark startar ett treårigt projekt för att bevara 

Amurtigern tillsammans med Världsnaturfonden och 

med finansiellt stöd från Svenska PostkodLotteriet. 

Utbildningsverksamheten utökas med förskolan ”Djur 

och skur” där barn i förskoleåldern tillbringar dagarna på 

Nordens Ark med baslägret på lantgården. 

Under 23 år har verksamheten fokuserat på att förstärka befintliga 

populationer av arter i dessas naturliga miljöer. Följande lista 

visar exempel på arter som har satts ut: 

• 150 pilgrimsfalkar i Mellansverige 

• 83 vitryggiga hackspettar i Dalsland och Gästrikland 

• 69 fjällgäss i Norge och Sverige 

• 29 berguvar i Blekinge och Norrland 

• 24 storkar i Skåne 

• 13 700 grönfläckiga paddor i Skåne, Öland och på Gotland 

• 980 lökgrodor i Skåne 

• 390 klockgrodor i Skåne 

• 2 uttrar i Holland 

• 10 lodjur i Polen och Litauen 

• 24 europeiska vildkatter i Tyskland

dJUrkollektIon med FokUs pÅ nAtUrvÅrdsnYttA 

Leif Blomqvist 1 , Christer Larsson 2 , Sandra Josefsson 3 , Ewa Wikberg 4 & Karin Larsson 3 

VIKTIGA FÖDSLAR UNDER ÅRET 

Bland de vilda djuren förökade sig 35 procent av anläggningens 

71 arter, medan man med facit på hand kunde konstatera att 

tre fjärdedelar av anläggningens 20 lantraser fortplantade 

sig. Sammanlagt föddes därför 1 249 djur under året. Av dem 

utgjordes det stora flertalet av lägre stående ryggradsdjur såsom 

groddjur och fiskar. En annan framgångsrik kategori var de 

gamla lantraserna där 214 avkommor såg dagens ljus. Bland 

arter som tidigare inte fortplantat sig, kan nämnas den gyllene 

pilgiftsgrodan, Phyllobates terribilis, och guldmantellan, 

Mantella aurantiaca som anlänt från djurparkerna i Zürich och 

Jersey. Speciellt glädjande var att den grönfläckiga paddan, 

Bufo viridis, som är en av Nordens Arks flaggskeppsarter, nu för 

första gången lekte på Nordens Ark. 

i den publika delen av parken fortplantade sig många av de 

arter som samordnas på nationell eller internationell basis. De av 

Leipzig Zoo koordinerade manvargarna, Chrysocyon brachyurus, 

fick tre valpar som i slutet av året alla kunde placeras ut i nya 

hem ute på kontinenten. Bland de övriga rovdjuren fortplantade 

sig det ena av våra två järvpar, Gulo g. gulo, som i februari födde 

fyra valpar. Nordens Ark som koordinerar järvaveln i Europa, 

kunde samtidigt glädja sig över att järvkullen i år var den nionde 

valpkullen som fötts under våra järvar. Parkerna i Osnabrück 

och Opole, som båda anslöt sig till EEP-programmet för järv, 

1 Zoolog 2 Projektledare 3 Djurvårdare 4 Biträdande zoolog 

erhöll sina första järvar från Nordens Ark. En tredje järvvalp 

sändes till Kristiansand Dyrepark i Norge. 

Den kanske mest väntade förökningen skedde i Våtmarken 

där de japanska tranorna, Grus japonensis, efter ett misslyckat 

häckningsförsök året innan, nu ruvade fram två kycklingar. Tack 

vare att tranor genast visar upp sin avkomma, kunde personal 

och publik under sommaren följa med hur de kycklingstora 

tranungarna snabbt växte till sig för att under hösten uppnå den 

ansenliga höjden av 1,5 m. 

ANKOMSTER OCH AVYTTRINGAR 

Tack vare de utmärkta avelsresultaten 2010–2011 kunde ett stort 

antal djur sändas iväg till andra djurparker. De flesta av djuren på 

Nordens Ark härstammar från ett klimat likt det skandinaviska. 

För att undvika onödig stress och överhettning under 

transporterna strävar man till att förlägga djurtransporterna till 

höst, vinter och vår då klimatet är svalare. Undantagen utgörs 

främst av exotiska grod- och kräldjur som transporteras under 

de varma sommarmånaderna. Amersfoort Zoo i Nederländerna 

erhöll därför ett stort antal mossgrodor, Theloderma stellatum, 

och skumbogrodor, Polypedats lecomystax, under försommaren, 

medan Köpenhamn Zoo fick ett antal daggeckos, Phelsuma 

madagascariensis grandis. 

Två nya hägn för Pallaskatter (t.v.) kunde invigas under året. Foto: Leif Blomqvist. 

En art som funnits på Nordens Ark sedan 2008 är den vietnamesiska 

dammsköldpaddan, Mauremys annamensis. Under 

verksamhetsåret anlände ett sjätte exemplar av arten som 

beslagtagit av tullen. Den vietnamesiska dammsköldpaddan 

räknas till en av de 25 mest hotade sköldpaddorna i världen 

(Turtle Conservation Coalition 2011) och Nordens Ark försöker nu 

få arten att reproducera sig. 

För att etablera ett nytt avelspar av lodjur, Lynx l. lynx, 

splittrades det vildfångade syskonparet upp och medan det 

ena av honorna blev kvar på Nordens Ark, sändes den andra 

till Lycksele. Samtidigt erhöll Nordens Ark en hane från 

Kolmården. Också uttrarna, Lutra l. lutra, genomgår en 

generationsväxling. En hanvalp sändes därför till Skansen 

medan Ähtäri Zoo i Finland och Stuttgart försåg oss med två nya 

djur för den fortsatta aveln. Också hos mindre panda, Ailurus 

f. fulgens, sker ett generationsskifte och två nya djur anlände från 

djurparkerna i Helsingfors och chester. Nämnas kan även att 

tre snöleopardungar, Uncia uncia, lämnade Bohuslän med 

destination Novosibirsk, Wildpark Lüneburgerheide (Tyskland) 

och Sapporo. Bland övriga viktiga EEP-transaktioner kan fem 

eremitibisar, Geronticus eremita, nämnas som på inrådan av 

artkoordinatorn christiane Böhm från innsbruck, sändes till 

Nürnberg Zoo i Bayern. 

Den vilda vargstammen i Sverige har konstaterats vara 

inavlad och man strävar därför till få in nytt blod i stammen. Ett 

av förslagen innebär, att sätta ut djurparksfödda vargvalpar under 

vilda tikar. Djurparkerna i Svenska Djurparksföreningen (SDF) 

har i princip ställt sig positivt till förslaget men vill som ett första 

steg prova om metoden fungerar. Under våren genomfördes 

därför ett försök i regi av SDF med flytt av vargvalpar, Canis 

l. lupus, mellan några av medlemsparkerna. Flytten och ”crossfostering” 

försöken är ett led i statens regeringsbeslut om att 

förbättra den genetiska variationen hos den vilda vargstammen 

(se Mats Amundins artikel i denna volym). Nordens Ark deltog i 

försöket genom att flytta två nyfödda valpar under en tik i Orsa 

Björnpark. Försöket lyckades och tiken i Orsa accepterade båda 

6 7 

fostervalparna. Tack vare den lyckade utgången av cross-fostering 

försöken, finns det nu anledning att fortsätta planeringen av en 

utsättning av djurparksvalpar i vilda varglyor. 

Värt att nämnas är slutligen att en däggdjursart som 

funnits på Nordens Ark sedan parken etablerades avyttrades 

under året. Den första trion av snögetter, Oreamnos americanus, 

kom från Högholmens Djurgård i Helsingfors redan under 

uppbyggningsfasen och det dröjde inte mer än två år innan den 

första killingen föddes. inalles har 46 snögetskillingar fötts 

på Nordens Ark och killingar har placerats i djurparkerna i 

Helsingfors, Moskva, Stuttgart, Augsburg och Paris. Eftersom 

snögeten inte längre är hotad på den nordamerikanska 

kontinenten, och artens status nedgraderats till Livskraftig (Lc), 

anses en ”backup” besättning i europeiska djurparker inte vara 

nödvändig. i stället har man i Europa kommit överens om att 

djurparker i USA och Kanada håller en reservpopulation av 

snögetter, medan parkerna i vår världsdel koncentrerar sig på 

hotade får och getarter från Eurasien. 

NYA ARTER 

Under året anlände flera nya amfibie- och reptiliearter till 

anläggningen. Guldmantellan är ett litet groddjur som inte blir 

större än några centimeter och som bara finns på Madagaskar 

utanför Afrikas östkust. Många av arterna från Madagaskar är 

endemiska och speciellt känsliga för förändringar i livsmiljön. 

idag har stora skogområden avverkats på Madagaskar för att 

frigöra mark till odling. En akut habitatförlust hotar därför 

många av öns unika arter. 

Madagaskar har också ett stort antal daglevande geckoarter. 

Av dem anlände sex individer av den gulhuvade daggeckon, 

Phelsuma klemmeri, från Frankfurt Zoo. De nya individerna ingår 

i en Europeisk stambok (ESB) där 14 institutioner gemensamt 

försöker etablera en självförsörjande djurparkspopulation 

av arten. Standings daggecko, Phelsuma standingi, och 

ögonfransgeckon, Rhacodactylus ciliatus, är två andra nya

Malar sätts ut i Kristiansands vattenrike. Foto: Tom Svensson. 

arter av dagaktiva geckos som från och med detta år också 

ingår i kollektionen. Ögonfransgeckon härstammar från Nya 

Kaledonien och har fått sitt namn efter sina karakteristiska 

utskott kring ögonen. Alla tre arter kommer så småningom att 

visas upp i Våtmarkshuset där de utgör värdefulla supplement till 

den biologiska mångfalden bland kräldjur. 

Under året slutfördes byggnationen av två större hägn för 

manul eller Pallas katt, Felis manul, i den publika anläggningen. 

Hägnen omfattar ca 600 m 2 och kunde uppföras tack vare ett 

generöst bidrag av Ann-Katrin Lundberg. Pallas katt är en 

köldhärdig katt från centralasien som, tack vare sin tjocka päls 

och sitt runda utseende, ger ett sken av att vara betydligt större 

än en vanlig huskatt. i själva verket väger arten inte mer än fyra 

kg. Tidigare trodde man allmänt att manulen var stamfar till 

långhåriga kattraser såsom persiska katter. Den här uppfattningen 

har senare reviderats och moderna forskningsresultat tyder 

tvärtom på att Pallas katt var den första arten som avvek från 

den utvecklingsgren som senare kom att leda fram till dagens 

tamkatter. Man kunde därför dra slutsatsen att Pallaskatten är 

en primitiv representant för kattdjuren, men så är alls inte fallet. 

Pallas katt är ett av de mest specialiserade kattdjuren och många 

systematiker anser de facto att den utgör en kulminering av den 

utvecklingslinje som leder till dagens små kattdjur. 

MALAR TILL KRISTIANSTADS VATTENRIKE 

i juli sattes de först malarna, Silurus glanis, från Nordens Ark ut 

i Kristianstads Vattenrike. Utsläppet av 22 malar, som kläckts 

2009, följdes på plats av press, radio och TV, men också av stort 

uppbåd av representanter för Länsstyrelsen i Skåne, personalen 

från Kristianstad Vattenrike, Sötvattenlaboratoriet, Älvkarleby 

fiskforsknings station och den nya generaldirektören för Havs- 

och Vattenmyndigheten, Björn Risinger. Innan fiskarna sattes 

ut hade de märkts med mikrochips i bukhålan samtidigt som de 

sövda malarna vägdes och könsbestämdes. Man passade också 

på att ta en bit vävnad från fenorna för senare eventuella DNAtester. 

Senare under sommaren genomfördes provfiske i Helge å 

för att få en uppskattning om den vilda populationens storlek, 

ålderstruktur och fortplantningsförmåga. Under provfisket 

fångade man in 78 malar av vilka de flesta var i åldrarna 1–2 år. 

Ett stort antal ungfiskar tyder på en bra reproduktionsförmåga. 

Samtliga infångade malar undersöktes, men tyvärr hittade man 

ingen av malarna från Nordens Ark. Detta betyder ingalunda 

att de försvunnit. Fångstmetoder och redskap är anpassade till 

mindre malar samtidigt som det också är möjligt att malarna 

från Nordens Ark inte hunnit sprida sig i vattensystemet. 

EGEN REPRODUKTION AV GRÖNFLÄCKIG 

PADDA 

Den grönfläckig paddan är Sveriges mest sällsynta grodart och 

klassas enligt ArtDatabanken som Akut hotad (cR). Under 

2004–2008 kunde man konstatera fortplantning på bara sex 

lokaler och antalet vuxna paddor uppskattades inte överstiga 

1 200 individer (Wirén 2010). Våren 2010 kunde man konstatera 

att grönfläckiga paddor från Nordens Ark som satts ut på Öland, 

hade förökat sig. Målsättningen är, att arten skall öka i antal 

och att man på sikt skall nå upp till minst 520 reproducerande 

honor på 18 lokaler. Uppfödning och utsättningar av grönfläckig 

padda har pågått sedan medlet av 1990-talet. Nordens Ark har 

bidragit till utsättningarna med småpaddor som fötts upp på 

anläggningen efter att romstränger samlats in i Skåne. 

Trots att den grönfläckiga paddan fötts upp under en lång tid, 

och att den tvivelsutan är en av anläggningens flaggskeppsarter, 

har den tidigare aldrig lekt i parken. Samtliga småpaddor, som 

ingått i de populationsförstärkande åtgärder som företagits 

i Skåne, på Gotland och på Öland, har samlats in på olika 

lekplatser i de södra delarna av landet för att sedan födas upp på 

Nordens Ark tills de vuxit sig stora nog för att sättas ut. Under 

året kunde för första gången hundratals småpaddor samlas in i 

de uteterrarier som uppförts i den slutna avelsdelen av parken. 

Kläckningen av grönfläckiga paddyngel kan därför ses som 

banbrytande i verksamheten, inte bara för att arten nu för första 

gången förökat sig i en djurpark i Skandinavien, utan också för att 

de populationsförstärkande åtgärderna i fortsättningen kan ske 

från en självförsörjande avelspopulation utan att man behöver 

beskatta de spillror som fortfarande finns kvar i vilt tillstånd. 

Under året sattes 200 småpaddor från Nordens Ark ut på Öland. 

PILGRIMSFALKEN ÅTERTAR TOMMA REVIR 

i takt med att antalet häckande pilgrimsfalkar, Falco peregrinus, 

fortsätter att öka, avvecklas stöd utsättning arna av i hägn 

uppfödda falkar. Under de närmaste åren kommer de fortsatta 

utsättningarna fokuseras på att sammanbinda de expanderande 

populationerna i norr och sydväst. 

Under verksamhetsåret fick därför avelsfalkarna på Nordens 

Ark själva ruva fram sina egna ägg och själva stå för uppfödningen 

av ungarna. Efter kläckningen kunde man konstatera att 19 ungar 

kläckts i sex kullar. Överlevnadsprocenten hos ungarna låg på en 

lägre nivå (67 %) än under tidigare år då ungarna handmatats 

innan de sattes ut i hackingburar (utsättningsburar, M=84 %). 

Totalt sattes elva ungar ut i trakterna av Närke och Västerås där 

pilgrimsfalken fortfarande saknas som häckande fågel. Samtliga 

utsatta falkar försågs med en ring med iD-nummer och en större 

färgring för identifiering på avstånd. 

Under de senaste tolv åren har 150 ungar satts ut från 

Nordens Ark för att förstärka den befintliga populationen. 

Som ett led i nedfasningen av projektet, avyttrades två vuxna 

par med låg reproduktionsförmåga. idag uppskattar man att 

stammen av pilgrimsfalk ökat med 10 procent per år under 

hela 2000-talet (Green 2010) och stammen uppgår nu till ca 270 

par. Anmärkningsvärt är även att samtidigt som populationen 

expanderar har falken anpassat sig till allt mer urbana miljöer. 

Som ett exempel på detta kan man nämna att ett par häckade på 

Öresundsbron mellan Sverige och Danmark. 

SVAGT UPPSVING FÖR VITRYGGEN 

Hos den vitryggiga hackspetten, Dendrocopus leucotos, kunde sju 

lyckade häckningar registreras. Antalet kläckta ungar uppgick 

till 18 av vilka 15 sattes ut i hackingburar i Gysingeområdet 

och Värmland. En av de utsatta ungarna råkade tyvärr ut för 

ett vingbrott och måste återbördas till Nordens Ark. Nämnas 

kan även att en ny avelsbur, som byggts för arten i den slutna 

avelsdelen av parken, kunde tas i användning. Också i det vilda 

kunde en ljusning skönjas för vitryggen. Tre par som fötts upp 

på Nordens Ark häckade i Värmland och vid Dalälven. För 

första gången på 65 år häckade arten också i Norrbottens län 

(Anonymous 2011b), något som kan ha berott på en invandringen 

av fåglar från Finland och Ryssland. Vitryggen är ändå 

fortfarande bokförd som Akut hotad (cR) i den nationella 

rödlistan (ArtDatabanken 2011) och man kan säkert räkna med 

ett idogt arbete under flera årtionden innan artens framtid kan 

anses som säker. i Finland har man under de senaste 20 åren 

lagt ned stor möda på att återskapa lämpliga biotoper för den 

vitryggiga hackspetten. Gammelskogar med ett stort inslag av 

lövträd har fredats, samtidigt som man gallrat bort granskog och 

skapat död lövved. Genom att gallra granbestånden, strävar man 

till att utöka antalet lövträd samtidigt som de för vitryggen så 

omtyckta solbelysta stammarna ökar. Trots att arbetet pågått i 

snart 20 år, och projektet haft hjälp av en invasion av fåglar från 

Ryssland, är den vitryggiga hackspetten fortfarande en hotad art 

i den finska faunan. Att arbetet lett till resultat, kan man ändå 

se genom att beståndet trefaldigats under de senaste 15 åren. 

Forskare från Helsingfors universitet uppskattade antalet lyckade 

häckningar till minst 90 (Honkanen 2011), medan totalantalet 

vitryggar uppskattades till 120-180 par (Koskimies 2011a). För 

första gången på 100 år häckade arten också i Helsingfors. Att 

skyddet av vitryggen gynnar mångfalden framgår tydligt ur 

redovisningen för det finska projektet. Man har klart kunnat 

påvisa att många hotade skalbaggs- och trädtickor har ökat i takt 

med att vitryggen vunnit ny terräng. 

FORTSATT BISTÅND TILL STORKPROJEKTET 

Den vita storken, Ciconia ciconia, har gått samma utveckling 

till mötes i vårt land som på många andra håll i Europa. Under 

1700-talet var fågeln ännu en tämligen allmän häckfågel i Skåne 

8 9 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

1995 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2011 

Antal storkungar som levererats till storkprojektet 

19952011. 

och längs den svenska västkusten ända upp till Göteborg. Under 

1800-talets senare hälft minskade den i antal och vid början av 

1900-talet fanns det bara kvar ett 50-tal häckande par. år 1954 

häckade det sista paret på Karups gård i Skåne. Tillbakagången 

berodde främst på att våtmarker torrlagts och i Skåne räknade 

man med att 90 procent av de våtmarker som fanns kvar vid 

1800-talets början, hade dikats ut. En likadan utveckling har 

även bokförts i det övriga Europa där arten ändå under senare 

år långsamt börjat återhämta sig. Anmärkningsvärt är att 

friflygande vita storkar numera också häckar i många djurparker 

i Europa där de har god tillgång till föda. 

Storkprojektet som startade i slutet av 1980-talet strävar 

till att få tillbaka den vita storken som svensk häckfågel och 

att stammen så småningom skall öka till 150 flyttande par 

som är oberoende av stödutfodring. Projektet arbetar med 

uppfödning av storkar i hägn, utsläpp i naturen, konstruktion av 

boplattformar och restaurering av strategiskt belägna våtmarker. 

Den nionde järvkullen föddes under året. Foto: Tom Svensson.

Ålder 

6-7 

4-5 

2-3 

0-1 

Ålders- och könsfördelning i fjällgåsbeståndet 

på Nordens Ark 1.1.2012. 

idag förfogar projektet över 300 vita storkar av vilka 1/3 är 

friflygande (Ådal 2011). Trots att Skåne har en fritt häckande 

population av vita storkar, betraktas arten fortfarande som en 

frihäckande djurparksfågel och storken kvarstår därför som 

Försvunnen (RE) i den svenska faunan. Genom samverkan 

med naturvårdsaktörer har Storkprojektet samtidigt bidragit 

till att öka intresset och förståelse för våtmarksrestaurering i de 

södra delarna av landet. Aktiva åtgärder har genomförts bl.a. i 

Kävlingeån/Klingavälsåns dalgång, i Kristianstads Vattenrike 

och vid Görslövsån i NV Skåne. Nordens Ark har haft ett 

långvarigt samarbete med Storkprojektet och försett projektet 

med 27 ungar som fötts upp i den egna anläggningen. Under 

detta år erhöll Storkprojektet fyra ungfåglar från Nordens Ark 

(se bilden på förra sidan). 

FJÄLLGÅS I MEDVIND 

Hanar 

Honor 

-10 -8 -6 -4 -2 

Antal 

0 2 4 6 

Medan fjällgåsens (Anser erythropus) utbredning ännu under 

förra seklet sträckte sig som ett sammanhängande bälte över den 

fennoskandiska fjällvärlden, har artens utbredning dramatiskt 

decimerats så att vi idag bara har kvar 30–50 häckande par med 

ett totalbestånd av drygt 100 individer i Sverige/Norge (Andersson 

2011). Fjällgåsen är listad som Akut hotad (cR) i Norge/Sverige 

och har redan försvunnit som häckande fågelart i Finland. 

För att bryta den nedåtgående trenden, förstärktes den 

svenska spillran med gäss som uppfötts i hägn. Sammanlagt 

sattes 348 gäss ut i Norrbottens fjällvärld med vitkindade gäss, 

Branta bernicla, som fosterföräldrar. Utsättningarna upphörde år 

2000 då individerna i avelsbeståndet visade sig bära på inslag 

av bläsgås, Anser albifrons. Eftersom man vet att föräldrarna till 

de utsatta fjällgässen inte korsat sig med andra gäss, bedömer 

Naturvårdsverket att de fjällgäss man satt ut hade hybridiserats 

på ett tidigare stadium. Naturvårdsverket drar därför slutsatsen, 

att minst 97 procent av den genetiska variationen hos det 

förstärkta beståndet består av fjällgåsgener (Andersson 2011). 

Projekt Fjällgås kontaktade på ett tidigt stadium ryska 

myndigheter och NGOs med avsikt att bygga upp ett nytt 

avelsbestånd av vildfångade ryska fjällgäss på Nordens Ark 

(Blomqvist & Larsson 2010; 2011). Under de senaste sex åren har 45 

gässlingar som fångats i Ryssland 2005–2011 anlänt till Nordens 

Ark, som ansvarar för uppfödningen av de nya avelsfåglarna. 

Den senaste importen företogs i början av detta år då 8.1 nya 

fjällgäss anlände från Ryssland. En viktig aktör i transaktionerna 

har varit Moskva Zoo som tjänstgjort som transitstation för de 

infångade gässen innan de flygits till Nordens Ark. 

Den första fjällgåskullen efter de vildfödda ryska 

gässen kläcktes 2008 (Tabell 1). Två år senare återupptogs 

utsättningarna av hägnuppfödda fjällgäss i Arjeplogsfjällen 

i Sverige och på Valdakmyren i Norge (Blomqvist & Larsson 

2011; Blomqvist et al. 2011). Ur tabellen framgår att 20 gässlingar 

i fem kullar kläcktes under detta verksamhetsår. De goda 

avelsresultaten möjliggjorde därför en fortsatt utsättning av 

gäss i Sverige och Norge. Tre ettåringar och sju årsungar sattes 

under sommaren ut i Svaipa-området. Tyvärr uppstod störningar 

på utsättsplatserna som medförde att de vilda gässen höll sig 

undan, och fåglarna från Nordens Ark hade svårigheter att få 

kontakt med vilda artfränder. Man kunde ändå göra återfynd 

av tre av ungarna samtidigt som en blev adopterad av ett vilt 

fjällgåspar. Fem av gässen kunde senare också observeras på 

rastplatsen i Hudiksvall under höstflyttningen mot Holland. 

Då man dessutom räknade in 24 vilda årsungar, kunde man dra 

slutsatsen att häckningen hade utfallit mer än väl. En anledning 

till det lyckade häckningsresultatet ligger säkert i att fjällgässen 

gynnats av den rika tillgången på lämmel. Räv och rovfåglar har 

haft extremt god tillgång till föda och lämnat gässen ifred. Man 

uppskattar därför att minst 14 kullar med 35 ungar kläckts i de 

svenska fjällen 2011. Under hösten kunde 113 fjällgäss räknas 

på rastplatserna vid Bottenviken. Detta är det största antalet 

fjällgäss man observerat på 50 år! 

I augusti flögs en gåsfamilj med sex ungar till Porsangerfjorden 

i Norge. Efter att gässlingarna försetts med halsringar 

och radiosändare sattes de ut i sin hackingbur. Också Norge 

hade ett gott fjällgåsår, och vid Porsangerfjorden kunde 32 

vuxna fåglar räknas in samtidigt som man observerade 13 kullar 

med 44 ungar (Koskimies 2011b). Det stora antalet fjällgäss gjorde 

det även lättare för de ungarna från Nordens Ark att få kontakt 

med vilda artfränder. 

Eftersom avelspopulationen av renrasiga fjällgäss varit 

koncentrerad till Nordens Ark råder i dagsläget en akut 

utrymmesbrist för fjällgässen. Då besättningen är koncentrerad 

till en enda lokal är den samtidigt också extremt utsatt, och kan 

vid en eventuell olycka eller vid ett sjukdomsutbrott lätt slås ut. 

För att undvika detta har man låtit uppföra en ny anläggning på 

Öster Malma. Hägnet består av tre sektioner och har finansierats 

Tabell 1. Sammanställning över avelspopulationen av fjällgäss. 

år importer Antal kullar Kläckta Döda Utsatta 

2006 7.1 - - - 

2007 12.4 - - - 

2008 - 1 2.1 - - 

2009 10.2 2 4.3 - - 

2010 - 3 9.4 2.0 9 

2011 8.1 5 16.3.1 0.0.1 16 

Totalt 37.8 11 31.11.1 2.0.1 25 

Tio fjällgäss flyttas över till en helikopter för utsättning i Arjeplogfjällen. Foto: John Söderlindh. 

med bidrag från Naturvårdsverket, Stiftelsen Sveriges Vildand 

och Våtmarksfonden. Under året flyttades elva av de ryska 

fjällgässen från Nordens Ark till den nya anläggningen. En 

fortsatt utlokalisering är planerad för 2012. 

En DNA-baserad könsbestämning av gässen i avelsbeståndet 

resulterade i en skev könsfördelning. Vid årsskiftet 2011– 

2012, omfattade beståndet på Nordens Ark 31.19 fåglar. Den 

ofördelaktiga könsfördelningen har uppkommit främst genom 

att hanarna varit i klar majoritet bland de importerade fåglarna 

(Tabell 1). Eftersom könsfördelningen bland de gäss som 

kläcktes på Nordens Ark under året också uppvisade en kraftig 

bias med ett uttalat överskott av hanar (16.3), användes endast 

hanar för utsättning. 

VILDHÄSTAR TILL SEMIRESERVAT I TYSK 

LAND 

Under slutet av året ökade antalet avelsrekommendationer för 

Przewalskis vildhäst, Equus caballus przewalskii. Avsaknaden av 

10 11 

placeringsmöjligheter för både hingstar och ston har medfört 

att programmet under en tid rekommenderat ett fullständigt 

avelsstopp. Den nyuppkomna efterfrågan ledde till att många av 

de hästar som fanns tillgängliga kunde placeras. En av orsakerna 

till den ökade efterfrågan var att avelsprogrammen i Australien 

och Japan var tvungna att uppgradera sitt bestånd av hästar. Det 

största antalet hästar finns i EEP som har 650 djur (Zimmermann 

2011), och det var därför naturligt att Australien och Japan vände 

sig till EEP-koordinatorn i Köln för att få de förstärkningar man 

behövde. 

En annan orsak till den utökade efterfrågan var att återintroduceringarna 

av vildhästar i Mongoliet stött på motgångar. 

Under den extremt stränga vintern 2009–2010 svalt inte bara 

miljoner tamboskap ihjäl, utan förlusterna drabbade också 

vildhästarna i Mongoliet. i Mongoliet har en återinplantering 

av djurparksfödda vildhästar pågått sedan 1992 och landet har 

nu fritt levande vildhästar i två nationalparker i centrala och 

sydvästra Mongoliet. Sedan början av 2000-talet har antalet hästar 

ökat i medeltal med 12 procent per år (Kaczensky et al 2011) med 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal hästar 

Födda 

2000 2002 2004 2006 2008 2010 

Utvecklingen av populationen av reintroducerade 

vildhästar i Dzungariska Gobi 

under 20-talet (efter Kaczensky et al. 2010).

Hingsten Solongo har kommit fram till reservatet Tennenlohe i Tyskland. Foto: Augsburg Zoo. 

påföljd att vildhästen nedgraderades från Utdöd (RE) till Akut 

hotad (cR) på iUcNs rödlista. i december 2009 uppgick antalet 

fritt levande hästar i nationalparken Hustai till 259 individer, 

medan den andra utplanteringslokalen i Gobi hade ett bestånd 

av 138 fritt levande vildhästar. Den extrema vintern 2009-2010, 

innebar ett svårt bakslag för återintroduceringsprogrammet. 

Förutom att miljoner husdjur svalt ihjäl och förorsakade en 

gigantisk humanitär kris bland lokalbefolkningen, drabbades 

också vildhästarna. Antalet hästar i Gobi minskade från 138 till 

49 hästar på bara fyra månader. De hästar som överlevde var 

dessutom i så nedsatt kondition att bara ett föl föddes under 

sommaren 2010. Populationsutvecklingen i Gobi visar därför 

tydligt hur sårbar en liten population kan vara p.g.a tillfälliga 

miljöförändringar. 

Det stod därför klart att Gobi-området var i akut behov 

av nya hästar. Djurparken i Prag, som för den internationella 

stamboken för vildhästar, organiserade en ny transport av 1.3 

vildhästar till Mongoliet. Ytterligare transporter av ston från 

EEP är planerad under inkommande år och avelsprogrammet 

letar för tillfället efter icke dräktiga ston i åldern 3–6 år för 

förflyttning till Gobi. 

Samtidigt finns ett utökat intresse bland kontinentala 

naturskyddsorganisationer att använda enkönade grupper av 

vildhästar som betesdjur i naturreservat. Det finns därför goda 

Två pudukid lastas för transport till djurparkerna i Opole och Lodz i 

Polen. Foto: Leif Blomqvist. 

utsikter att inom de närmaste åren etablera flera nya enkönade 

hästgrupper i reservat på kontinenten. Reservaten är inhägnade 

områden där man, utgående från områdets hållbarhet, kan hålla 

ett visst antal betesdjur utan extra stödutfodring. På kontinenten 

har det blivit allt vanligare att förhindra igenväxning av värdefulla 

naturområden genom att beta dem med får, nötboskap och 

hästar. Den extensiva skötseln av naturreservaten gynnar inte 

bara reservatens biologiska mångfald, utan motverkar också den 

akuta platsbristen i avelsprogrammet för vildhästar. 

Nordens Ark erbjöds tillfälle att andra året i rad bistå 

med hingstföl till reservat i Tyskland. Medan två hingstföl 

under 2010 kunde placeras i reservatet Sprakel (Blomqvist et al. 

2011), utvigades verksamheten under detta år till semi-reservat 

Tennenlohe i Bayern. Tennenlohe fick två ettåriga hingstföl från 

Nordens Ark. EEP-programmet har nu tillgång till ett flertal 

semi-reservat på kontinenten och i England. Medan några av 

reservaten är belägna i för allmänheten avstängda militärzoner 

så är andra, som Tennenlohe, belägna vid rekreationsområden. 

NYA KOR TILL LANTGÅRDEN 

Under året anlände en ny ras av nötkreatur till Lantgården då 1.6 

fjällnära kor inköptes. Samtliga fjällnära kor i landet härstammar 

från tre gårdar i Härjedalen, Lappland och Jämtland. Rasen från 

norr är, som man kan anta, anpassad till ett magert skogsbete. 

Rasen fjällnära ko och fjällko, som funnits på Nordens Ark 

1993-2010, är i grunden samma ras men den fjällnära kon anses 

vara en äldre ras med alla gamla egenskaper bevarade. Enligt 

genbanksstatistiken fanns 22.92 fjällnära kor i Sverige. 

Medan den fjällnära kon härstammar från tre lokaler 

i Lillhärjobygget, Biellojaure och Klövsjö, betraktas övrig 

fjällnära boskap med inblandning från andra lokaler som fjällkor. 

Föreningen för äldre svensk boskap, som är den registerförande 

föreningen, har ändå gjort ett undantag och godkänner idag 

också djur från Funäsdalen med ett inslag av högst 12,5 procent. 

Antalet fjällnära kor kommer snart att utökas eftersom tre av 

korna på Nordens Ark visat sig vara dräktiga. 

Det är emellertid inte bara antalet fjällnära kor som kommer 

att utökas under de följande åren. Avverkning av granskog i 

Ekoparken har pågått under hela året, och antalet betesdjur som 

skall hålla markerna öppna under maj-oktober måste utökas. 

Under hösten betäcktes därför drygt 60 tackor av fårraserna 

gute-, dala-, päls- och värmlandsfår. Förutom att antalet 

hondjur utökas läggs också stor vikt vid handjurens antal. Ur 

bevarandesynpunkt är handjurens genuppsättning lika värdefull 

Fjällnära kor. Foto: Leif Blomqvist. 

som hondjurens. Det optimala vore därför att besättningarna 

bestod av lika många djur av han- och honkön. i praktiken 

är det ekonomiskt omöjligt för privatuppfödare att hålla en 

jämn könsfördelning av betesdjur. Detta framgår tydligt ur 

genbanksstatistiken som visar att det finns långt färre han- än 

hondjur. Nordens Ark besättning av dala-pälsfår utgör därför 

19 procent av samtliga baggar i den totala besättningen i landet. 

Målsättningen är att under inkommande år sträva till att minska 

den skeva könsfördelningen i den egna fårbesättningen. 

DJURKOLLEKTION MOT SAMORDNADE 

ARTER I BEHOV AV STÖD 

i enlighet med sin programförklaring strävar Nordens Ark 

till att specialisera sig på arter med naturvårdsnytta. Många av 

arterna är koordinerade på internationell eller nationell basis och 

ingår i avelsprogram i den europeiska djurparksorganisationen 

EAZA. Gemensamt för de samordnade arterna är att deras 

populationstrender i naturen i allmänhet är negativa och att de är 

i behov av olika stödåtgärder. Tjugo procent av stiftelsens vilda 

arter ingår i EEP-programmen, som är underställda den mest 

intensiva koordineringen i Europa, samtidigt som 6 procent är 

försedda med en europeiska stambok (ESB) och 13 procent med 

en internationell stambok (iSB). Aveln av tre arter koordineras 

utgående från Nordens Ark, som sköter den internationella 

stamboken för snöleopard och ESB-stamboken för skogsren, 

samtidigt som man koordinerar EEP-programmen för snöleopard 

och järv. Utöver internationellt koordinerade arter håller 

Nordens Ark också tre inhemska arter (varg, lodjur och vit stork) 

som koordineras samfällt av Svenska Djurparksföreningen (SDF). 

Sedan 1990-talet har ett stort antal djurparker utvidgat sin 

verksamhet från ex situ- till in situ verksamhet där man strävar 

till att skydda och bevara speciellt värdefulla habitat eller 

fullständiga ekosystem ute i naturen. Fjolårets projekt med den 

turkiska taurusgrodan utvidgades under detta år med två nya 

in situ-projekt över snöleoparder i Gobi och amurtigrar i ryska 

Fjärran Östern (se utförliga beskrivningar i denna volym). 

Vid en jämförelse av iUcN:s rödlista och ArtDatabankens 

nationella rödlista finner man att många arter som global klassas 

som Livskraftiga (Lc) faller inom någon av hotkategorierna i den 

nationella rödlistan. Detta framgår ur inventarieförteckningen 

12 13 

där hotgraden på både global och nationell nivå är markerad. 

Den grönfläckiga paddan är inte globalt hotad, men flera lokala 

populationer (likt den svenska) är mycket små och kräver 

speciella skötselåtgärder för att överleva. 

Ett led i denna satsning är de över 200 åtgärdsprogram 

som Naturvårdsverket och länsstyrelserna tagit fram för att lösa 

utarmningen av den biologiska mångfalden. Målet är att andelen 

hotade arter skall minska med 30 procent till 2015. Arbetet 

med arter med åtgärdsprogram förutsätter ett kontinuerligt 

samarbete med myndigheter och intressenter. För en del kritiskt 

hotade djurarter föreslår åtgärdsprogrammen ex situ uppfödning 

med påföljande populationsförstärkande utsättningar i naturen. 

Nordens Ark har tillsammans med andra organisationer, 

fältpersonal och myndigheter deltagit i populationsförstärkande 

åtgärder genom att föda upp och sätta ut ett flertal arter. 

inhemska arter med negativa populationstrender, såsom 

bredbandad ekbarkbock, Plagionotus detritus, sötvattensmal, 

grönfläckig padda, vitryggig hackspett och fjällgås, utgör därför 

viktiga element i Nordens Arks kollektionsplan. Av de inhemska 

vilda djurarterna på Nordens Ark är 25 procent försedda med 

nationella åtgärdsprogram. 

Arter som faller inom kategorierna Nationellt utdöd (RE), 

Akut hotad (cR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Nära 

hotad (NT) betecknas som Rödlistade medan de som inkluderas 

i kategorierna Akut hotad (cR), Starkt hotad (EN) och Sårbar 

(VU) räknas som Hotade. Ungefär 70 procent av samtliga arter 

som finns på Nordens Ark är Rödlistade medan de Hotade 

arternas antal uppgår till 58 procent. Kollektionsplanen, som 

uppdateras årligen, förutsätter en fortsatt specialisering i 

riktning mot arter i behov av stödåtgärder. 

Personalens engagemang i naturvårdsfrågor och bevarandebiologi 

har löpt som en röd tråd i stiftelsens verksamhet under 

flera år. Personal från Nordens Ark erbjöds därför under året 

att delta i utbildningstillfällen som gynnar anläggningens 

verksamhet (Tabell 2). i samband med transporter av djur 

till andra djurparker erbjöds djurvårdare att bekanta sig med 

anläggningar och arbetsrutiner i andra djurparker i Sverige, 

men även utomlands. Personalen som ansvarar för uppfödning 

av mal, grönfläckig padda, pilgrimsfalk, fjällgås och vitryggig 

hackspett kunde också få ta del i kulmineringen av sitt arbeta 

genom att delta i själva utsättningstillfällena.

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Dala-pälsfår 

Tackor 

Baggar 

Gutefår 

Värmlandsfår 

LITTERATURHÄNVISNINGAR 

Den ojämna könsfördelningen hos 

tre fårraser enligt Genbanken. 

ARTDATABANKEN (2011): http://www.artdatabanken.se 

ANDERSSON, Å. (2011): åtgärdsprogram för fjällgås 2011- 

2015 (Anser erythropus). Naturvårdsverket Rapport 6434, http:// 

www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/ 

978- 91-620-6434-1.pdf 

ANONYMOUS (2011a): Pallas’s cat Otocolobus manul (Pallas, 

1776). cat News 6: 29 

ANONYMOUS (2011b): Bra år för vitryggig hackspett. 

Fågelvännen 3: 12 

BLOMQVIST, L. & C. LARSSON (2010): Djurkollektionen. 

Nordens Ark årsberättelse 2009: 6-18. Stiftelsen Nordens Ark 

BLOMQVIST, L. & C. LARSSON (2011): Lesser whitefronted 

goose. A species in focus in the Nordic countries. 

WAZA News 1: 9-11 

BLOMQVIST, L., C. ANDRÉN, C. LARSSON, E. 

NYGREN och S. JOSEFSSON (2011): Djurvården – en 

återblick. Nordens Ark årsredovisning 2010: 6-20. Stiftelsen 

Nordens Ark 

GREEN, D. (2010): Pilgrimsfalken är på väg tillbaka. 

Fågelvännen 3: 14-15 

HONKANEN, J. (2011): Valkoselkätikalla menee varsin 

hyvin. Suomen Luonto 9: 11 (finska) 

KACZENSKY, P., O. GANBATAAR, N. ALTANSUKH, N. 

ENKHSAIKHAN (2010): Winter disaster in the Dzungarian 

Gobi – crash of the Przewalski’s horse population in Takhin Tal 

2009/2010. Field report. http://www.savethehorse.org/files/ 

Downloads/PDF/Studien/2010¬_08¬_20_Przewalski%20 

horse%20report.pdf. Accessed 2011 Jun 16 

KACZENSKY, P., O. GANBATAAR, N. ALTANSUKH, 

N. ENKHSAIKHAN, C. STAUFFER, C. WALZER (2011): 

The danger of having all your eggs in one basket – winter crash 

of the re-introduced Przewalski’s horses in the Mongolian Gobi. 

PLoS One 6 (12): 1-8 

KOSKIMIES, P. (2011a): Valkoselkätikka paranemaan päin. 

Suomen Luonto 9: 10 (finska) 

KOSKIMIES, P. (2011b): Kiljuhanhi osoittaa elämän merkkejä. 

Suomen Luonto 11: 11 (finska) 

TURTLE CONSERVATION COALITION (2011): Turtles 

in trouble: The world’s 25 + most endangered tortoises and fresh 

water turtles – 2011. Lunenburg, MA, Feb. 2011 

WIRÉN, M. (2010): åtgärdsprogram för bevarande av 

grönfläckig padda 2011-2016 (Bufo viridis). Naturvårdsverket 

Rapport 6406 

ZIMMERMANN, W. (2011): international Przewalski’s 

Horse Studbook, Equus ferus przewalskii. Köln Zoo 

ÅDAL, E. (2011): Rapport från Storkprojektet i Skåne 2010. 

Nordens Ark årsredovisning 2010: 23-24. Stiftelsen Nordens Ark. 

TABELL 2. PUBLICERADE ARTIKLAR/RAP 

PORTER FRÅN NORDENS ARK 2011 

ANDRÉN, C., L. BLOMQVIST & L M LINDÉN 

(2011): Nordens Ark – a university field station. Int. Zoo 

Yearb. 45: 18-29. Zool. Soc. of London. 

BLOMQVIST, L., C. ANDRÉN, C. LARSSON, E. 

NYGRÉN och S. JOSEFSSON (2011): Djurvården 

– en återblick. Nordens Ark Årsberättelse 2010 : 6-20. 

Stiftelsen Nordens Ark. 

BLOMQVIST, L. (2011) : Över 100 skogsrenar i djurparkspopulationen. 

Nordens Ark Årsberättelse 2010 : 25-31. 

Stiftelsen Nordens Ark. 

BLOMQVIST, L. and C. LARSSON (2011): Lesser 

white-fronted goose. A species in focus in the Nordic countries. 

WAZA News 1: 9-11. 

LINDÉN, L M. (2011): VD kommentar. Nordens Ark 

Årsberättelse 2010 : 4. Stiftelsen Nordens Ark. 

LINDÉN, L M. (2011): Continuing conservation. Zoo Times 

July 2011: 20. 

NIKLASSON, M. (2011): Projekt Ekopark. Nordens Ark 

Årsberättelse 2010: 21-22. Stiftelsen Nordens Ark. 

TABELL 3. PERSONALEN DELTOG I FÖLJAN 

DE UTBILD NINGS TILLFÄLLEN, KONGRES 

SER OCH MÖTEN UNDER ÅRET 

SDFs Immobiliseringskurs, Kolmårdens Djurpark, Kolmården 20- 

23. jan. E. Eriksson-Byröd, E. Gunnarsson 

* 

Studiebesök, Brno Zoo, Brno, Tjeckien, 25-28. jan. L. Blomqvist, 

C. Larsson 

* 

Nordisk Zooveterinärkonferens, Nordens Ark, 27-30. jan. E. 

Eriksson-Byröd, E. Wikberg 

* 

European Zoo Educators’ Conference, Valencia, Spanien, 9-12. feb. 

P. Swede 

* 

Studiebesök, Adelaide Zoo, Adelaide, Australien, 21. feb.-6.mar. 

E. Nygrén, J.Helgesson 

* 

Svenska Jägareförbundets Fjällgåsmöte, Öster-Malma, 22. feb. C. 

Larsson 

* 

Felid TAG Mid-year Meeting, Nordens Ark, Hunnebostrand, 25- 

27. mars. E. Wikberg, E. Andersson, L. Blomqvist 

* 

SDFs Zoolärarkonferens, Kolmården, 28-29. mars. E. Andersson, 

P. Swede 

* 

CBSG Steering Committee Meeting, Gland, Schweiz, 4-5-. apr. L 

M Lindén 

* 

ISIS Board Meeting, Gland, Schweiz, 6. apr. L M Lindén 

* 

WAZA Board Meeting, Gland, Schweiz, 7-8. apr. L M Lindén 

* 

Studiebesök, Manchester Museum, Manchester, England, 10-19. 

apr. K. Försäter 

* 

WWFs Vargsymposium, Vålådalen 11-13. apr. B. Norming 

* 

IUCN National Committee Meeting, Stockholm, 29. apr. L M 

Lindén 

SCTAG Mid-year Meeting, Tierpark Berlin, Berlin, Tyskland, 11- 

15. maj. L. Blomqvist 

* 

Utsättning av fjällgäss, Arjeplog, 9-13. juli. J. Söderlindh 

* 

Utsättning av malar, Kristianstads Vattenrike, 13. juli, C. Larsson, 

J. Helgesson, B. Norming, T. Svensson, N. Lindberg Hamn 

* 

Studiebesök, Riga Zoo, Riga, Lettland, 15-21. aug. A. Einemo 

* 

Konceptkurs för rovdjursutbildning, Rovdjurscentret De 5 stora, Järvzoo, 

Järvsö, 22-24. aug. E. Andersson, P. Karlsson, P. Swede, M. 

Abrahamsson, B. Johansson 

* 

IUCN European Meeting, Bonn, Tyskland, 6-8. sep. L M Lindén 

* 

Studiebesök, Storkprojektet, Skåne 14. sep. L. Svensson 

* 

Besök i Skånes Djurpark, Höör 14. sep. L. Svensson, S. Josefsson, 

C. Tengroth 

* 

EAZA Annual Conference, Montpellier Zoo, Montpellier, Frankrike, 

21-24. sep. L. Blomqvist, K. Larsson, C. Larsson 

* 

CBSG Meeting, Prag Zoo, Prag, Tjeckien, 29-30. sep. L M Lindén 

* 

ISIS Meeting, Prag Zoo, Prag, Tjeckien, 1. okt. L M Lindén 

TABELL 4. PERSONALENS ENGAGEMANG I ARBETSGRUPPER & STYRELSER 

14 15 

WAZA Council Meeting, Prag Zoo, Prag, Tjeckien, 2. okt. L M 

Lindén 

* 

WAZA Annual Meeting Prag Zoo, Prag, Tjeckien, 3-6. okt. L 

M Lindén 

* 

Utsättning av grönfläckig padda, Öland, 5. okt. C. Larsson, K. 

Försäter 

* 

Besöksstudiekurs, Antwerpen Zoo, Antwerpen, Belgien, 19-21. okt. 

P. Swede 

* 

Konsultbesök vid Storkprojektet, Skåne, 2. nov. J. Söderlindh 

* 

Vilt- och Fiskeriforskningsinstitutets skogsrensseminarium, Kuhmo, 

Finland, 16-17. nov. L. Blomqvist 

* 

Studiebesök i Ähtäri Zoo, Ähtäri, Finland 18. nov. L. Blomqvist 

* 

SDFs Djurtränarkonferens, Boråsparken, Borås, 28-29. nov. E. 

Nygrén 

* 

ASA Workshop, Washington D.C., USA 7-9. dec. L M Lindén 

* 

Länsstyrelsens Grodseminarium, Malmö 9. dec. K. Försäter 

EEP koordinator L. Blomqvist Snöleopard/järv 

Internationell stamboksförare L. Blomqvist Snöleopard 

Europeisk stamboksförare L. Blomqvist Skogsren 

E. Wikberg Gulstrupig mård 

EAZA Artkommitté L. Blomqvist Snöleopard/amurleopard/Amurtiger/mindre panda 

Przewalskis vildhäst 

C. Larsson Utter 

E. Wikberg Manvarg 

EAZA Conservation Committee C. Larsson Kommittémedlem 

EAZA Taxon Advisory Group L. Blomqvist Felid TAG/Small Carnivore TAG/Sheep & Goat TAG/Deer TAG 

C. Larsson Canid TAG 

E. Wikberg Sheep & Goat TAG/Small Carnivore TAG 

IUCN Specialist Group L. Blomqvist Mustelid & Viverrid Specialist Group 

WAZA L M Lindén Member of Council 

CBSG L M Lindén Steering Committee, Member of Amphibian Ark Executive Committee 

ISIS L M Lindén Board of Trustee 

SDF E. Wikberg Styrelseledamot 

Global Conservation Network L M Lindén Styrelseledamot 

Amphibian Survival Alliance (ASA) L M Lindén Co-chair 

ArtDatabanken C. Andrén Amphibian and Reptile Specialist Group 

EU LIFE C. Andrén Baltcoast 

C. Andrén Bombina bombina 

NAMSA L M Lindén Styrelseledamot 

Göteborgs universitet, Jonsereds Herrgård L M Lindén Vice ordf. förtroenderådet 

SLU E. Andersson Programnämnden, Kandidatprogrammet för etologi & djurskydd 

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien L M Lindén Ledamot 

Letterstedska Föreningen L M Lindén Ledamot 

International Zoo Yearbook L M Lindén Advisory board 

August Abrahamsson L M Lindén Styrelseledamot 

Stiftelse (Nääs Slott) 

Svenska Turistföreningen L M Lindén Styrelseledamot

ART 

dJUrInventArIUm pÅ nordens Ark 2011 

LATINSKT 

NAMN 

GLOBAL HOT 

GRAD 

HOTGRAD I 

SVERIGE 

RYGGRADSLÖSA 

DJUR 

Bredbandad ekbarkbock 

FISKAR 

Plagionotus detritus - EN 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Mal 

GRODDJUR 

Silurus glanis Lc EN 1.1.36 0.0.72 - 0.0.8 0.0.22 1.1.78 

iransk bergssalamander Neurergus kaiseri cR 0.0.15 - - - - 0.0.15 

Mindre vattensalamander Triturus vulgaris Lc - 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Större vattensalamander Triturus cristatus Lc - 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Vanlig padda Bufo bufo Lc - 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Strandpadda Bufo calamita Lc VU 0.0.29 - - 0.0.1 - 0.0.28 

Agapadda Bufo marinus - 0.0.3 - - - - 0.0.3 

Grönfläckig padda Bufo viridis Lc cR 1.1.55 0.0.646 - 0.0.3 0.0.200 1.1.498 

Grönsvart pilgiftgroda Dendrobates auratus Lc 0.0.6 - - 0.0.4 - 0.0.2 

Blå pilgiftsgroda Dendrobates azureus Lc 0.0.1 - - 0.0.1 - - 

Gulsvart pilgiftgroda Dendrobates leucomelas Lc 0.0.24 - - - - 0.0.24 

Gyllene pilgiftsgroda Phyllobates terribilis EN 0.0.10 0.0.16 - 0.0.1 - 1.1.23 

Orangebandad pilgiftsgroda 

Phyllobates vittatus EN 0.0.43 - - 0.0.19 - 0.0.24 

Klockgroda Bombina bombina Lc - 0.0.7 - - - - 0.0.7 

clowngroda Dendropsophus 

leucophyllatus 

Lc 0.0.1 - - 0.0.1 - - 

Lövgroda Hyla arborea Lc - 0.0.8 - - 0.0.1 - 0.0.7 

Mjölkgroda Trachycephalus resinifictrix Lc - - 0.0.7 0.0.7 - - 

Korallfingergroda Pelodryas caerulea - 0.0.9 0.0.31 - - - 0.0.40 

Kycklinggroda Leptodactylus fallax cR ESB 4.13 0.0.45 - 1.1 - 3.12.45 

Guldmantella Mantella aurantiaca cR - 0.0.38 0.0.12 0.0.18 - 1.1.30 

Tomatgroda Dyscophus guineti Lc 0.0.20 - - - - 0.0.20 

Malajisk näshornsgroda Megophrys nasuta Lc 1.0 - 0.0.5 - - 1.0.5 

Lökgroda Pelobates fuscus Lc NT - - 0.0.60 0.0.3 0.0.4 0.0.53 

Pipagroda Pipa carvalhoi Lc 0.0.4 - - - - 0.0.4 

åkergroda Rana arvalis Lc - 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Långbensgroda Rana dalmatina Lc VU 0.0.2 - 0.0.20 0.0.10 0.0.2 0.0.10 

Ätlig groda Rana esculenta Lc - 0.0.15 0.0.4 - - - 1.1.17 

Gölgroda Rana lessonae Lc VU 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Sjögroda Rana ridibunda Lc - 0.0.17 0.0.9 - 0.0.1 - 1.1.23 

Vanlig groda Rana temporaria Lc - 0.0.10 - - - - 0.0.10 

Asiatisk skumbogroda Polypedates leucomystax Lc 0.0.27 0.0.61 - 0.0.2 0.0.35 1.1.49 

Mossgroda Theloderma stellatum NT 0.0.37 - - 0.0.13 0.0.10 0.0.14 

Vietnamesisk trädgroda 

SKÖLDPADDOR 

Theloderma corticale DD 9.0 - - 1.0 - 8.0 

Europeisk kärrsköldpadda Emys orbicularis NT 0.0.3 - 0.0.23 0.0.7 - 0.0.19 

Vietnamesisk bäcksköldpadda 

Mauremys annamensis cR 0.0.5 - 0.0.1 - - 0.0.6 

Kinesisk kärrsköldpadda Chinemys nigricans EN 0.0.5 - - - - 0.0.5 

Australisk ormhalssköldpadda 

ÖDLOR 

Chelodina mccordi cR 3.4.3 - - - - 3.4.3 

Randig basilisk Basiliscus vittatus - 0.0.10 - - - 0.0.3 0.0.7 

Guldhuvad daggecko Phelsuma klemmeri EN ESB - - 1.1.4 - - 1.1.4 

GRAD AV SAM 

ORDNING 

STATUS 1.JAN 

2011 

FÖDDA 

ANLÄNT 

DÖDA 

UTGÅTT 

STATUS 

31.DEC.2011 

Guldstoftad daggecko Phelsuma l. laticauda Lc 1.2 - - - - 1.2 

Madagaskar daggecko Phelsuma madagascariensis 

grandis 

Lc 1.1.7 0.0.14 - - 0.0.23 - 

Standings daggecko Phelsuma standingi VU - - 0.0.2 - - 0.0.2 

Ögonfransgecko Rhacodactylus ciliatus VU - - 0.0.2 - - 0.0.2 

Sandödla Lacerta agilis Lc VU 0.0.18 - - - 0.0.18 - 

Skogsödla Lacerta vivipara Lc - 0.0.3 - - 0.0.3 - - 

Kopparödla 

ORMAR 

Anguis fragilis - 0.0.7 - 0.0.1 - - 0.0.8 

Gotlandssnok Natrix n. gotlandica NT 0.0.7 0.0.2 - 0.0.5 - 0.0.4 

Huggorm 

FÅGLAR 

Vipera berus Lc - 0.0.17 - 0.0.2 0.0.11 - 0.0.8 

Klippfasan Catreus wallichii VU 1.5 - - 1.5 - - 

Fjällgås Anser erythropus VU cR 45.25.3 16.3.1 12.2 0.0.4 28.1 45.29 

Rödhalsad gås Branta ruficiollis EN 1.0 - - - - 1.0 

Vit stork Ciconia ciconia Lc RE SDF 2.2 0.0.5 1.1 0.0.1 0.0.4 3.3 

Eremitibis Geronticus eremita cR EEP 7.11 1.3.2 - 0.1.2 0.5 8.8 

Pilgrimsfalk Falco p. peregrinus Lc VU 12.13 2.8.5 0.1 2.2.5 2.9 10.11 

Glasögontrana Grus vipio VU EEP 1.1 - - - - 1.1 

Japansk trana Grus japonensis EN EEP 1.1 1.1 - - - 2.2 

Berguv Bubo b. bubo Lc NT 1.2 - - - - 1.2 

Fjälluggla Bubo scandiaca Lc cR 1.1 - - - - 1.1 

Lappuggla Strix nebulosa lapponica Lc NT 1.1 - 1.0 2.0 - 0.1 

Slaguggla Strix u. uralensis Lc 1.1 - - - - 1.1 

Vitryggig hackspett 

DÄGGDJUR 

Dendrocopos leucotos Lc cR 14.15 9.9 1.0 1.1 7.8 16.15 

Pallas katt Felis m. manul NT EEP/ 

iSB 

- - 1.1 - - 1.1 

Europeisk vildkatt Felis s. silvestris Lc 4.0 - - - - 4.0 

Lodjur Lynx l. lynx Lc NT ESB/ 

SDF 

0.2 - 1.0 - 0.1 1.1 

Amurleopard Panthera pardus orientalis cR EEP/ 

iSB 

1.1 - - - - 1.1 

Amurtiger Panthera tigris altaica EN EEP/ 

iSB 

1.1 - - - - 1.1 

Snöleopard Uncia uncia EN EEP/ 

iSB 

1.4 - - - 0.3 1.1 

Varg Canis l. lupus Lc EN SDF 3.5 6.2 - 3.3 1.1 5.3 

Manvarg Chrysocyon brachyurus NT EEP/ 

iSB 

1.1 1.2 - - 1.2 1.1 

Utter Lutra l. lutra NT VU EEP/ 

iSB 

4.2 - 1.1 2.1 1.0 2.2 

Järv Gulo g. gulo Lc VU EEP 4.2 2.1.1 - 0.0.1 2.1 4.2 

Mindre panda Ailurus f. fulgens VU EEP/ 

iSB 

1.0 - 1.1 1.0 - 1.1 

Przewalskis vildhäst Equus caballus przewalskii cR EEP/ 

iSB 

3.3 3.0 - 1.0 2.0 3.3 

Pudu Pudu puda VU EEP/ 

iSB 

1.2 0.1 1.0 1.0 1.1 0.2 

Skogsren Rangifer tarandus fennicus NT ESB 2.6 1.2 - 2.1 - 1.7 

Markhor Capra falconeri heptneri cR EEP 3.5 2.1 - 2.0 - 3.6 

Snöget Oreamnos americanus Lc 2.0 - - 2.0 - - 

Tadjikiskt stäppfår Ovis aries bochariensis VU MON 2.8 3.3 - 3.2 - 2.9 

LANTRASER 

Orusthöna EN 4.12 7.11.5 -. 6.7.5 3.7 2.9 

Bohus-Dals svarthöna EN 3.11 9.9.6 - 7.7.6 2.3 3.10 

Gammalsvensk dvärghöna EN 2.5 17.16.5 - 13.1.5 3.9 3.11 

Ölandsgås cR 3.1 - 1.1 3.1 - 1.1 

16 17

Svensk blå anka EN 3.8 2.0 - 3.3 - 2.5 

Blekingeanka EN 2.4 5.10.2 - 5.7.2 - 2.7 

Gotlandskanin EN 2.8 0.0.5 1.0 2.1.5 - 1.7 

Mellerudskanin cR 1.1 - 0.1 - - 1.2 

Linderödssvin EN 1.2 1.1 3.0 - 1.1 4.2 

Jämtget EN 4.7 6.2 - 2.1 5.2 3.6 

Lappget EN 3.5 1.1 - 1.0 0.1 3.5 

Gutefår Lc 3.9 6.3 1.0 8.1 - 2.11 

Värmlandsfår Lc 22.26 16.31 1.0 19.17 4.6 16.34 

Dala pälsfår EN 16.30 16.17 1.0 19.22 1.4 13.21 

Svensk rödkulla cR 1.2 1.1 - 1.0 - 1.3 

Fjällko cR 1.4 0.1 - - 0.2 1.3 

Fjällnära ko cR - - 1.6 - - 1.6 

Nordsvensk häst - 0.1 - - - - 0.1 

Gotlandsruss - 0.1 0.1 - - - 0.2 

Tamkatt - 0.2 - - - - 0.2 

RE - Nationellt utdöd 

cR - Akut hotad 

EN - Starkt hotad 

VU - Sårbar 

NT - Nära hotad 

Lc - Livskraftig 

DD - Kunskapsbrist 

EEP - European Endangered 

Species Program 

ESB - Europeisk StamBok 

iSB - internationell 

StamBok 

SDF - Regional stambok 

för Svenska Djurparks- 

Föreningen 

MON - Övervakad 

Antal samfällt koordinerada arter på Nordens Ark 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

RE CR EN VU NT LC DD Not listed 

Listade arter på Nordens Ark 

ESB 

EEP 

SDF 

ISB 

sdF:s regIonAlA AvelsprogrAm FÖr vArg 

Mats Amundin 

Skandinavisk stamboksförare och artkoordinator för varg 

Kolmårdens Djurpark, S- 618 92 Kolmården, mats.amundin@kolmarden.com 

i Svenska Djurparksföreningens (SDF) regionala varg program 

medverkar nordiska djurparker, samt några parker i Holland och 

Skottland. Tabell 1 visar det aktuella djurbeståndet under vintern 

2012. 

Under de senaste åren har programmet drabbats av flera 

negativa händelser, som resulterat i att det i dagsläget bara 

finns åtta reproducerande flockar (gulmarkerade i Tabell 1). 

Med nuvarande vargar finns inga bra nya parkombinationer att 

erbjuda och nya founders behövs. 

Trots att bara sju flockar fick valpar under 2011, föddes ändå 

45 valpar. Två kullar innehöll åtta valpar och en bestod av sju st. 

Sammanlagt dog 18 valpar innan årets slut och nettotillskottet 

blev därför 27 djur under året (ljusgrönt i Figur 1). 

Den genomsnittliga inavelskoefficienten i vargstammen 

är F=0,0995, vilket är förhållandevis bra. Som jämförelse kan 

nämnas att syskonparning ger F=0,2500 och kusinparning ger 

0,1250. Gendiversiteten GD ligger på drygt 84 %, och den har 

ökat stadigt under de senaste 25 åren (Figur 2), tack vare bidrag 

från åtta nya founders. 

Ur Figur 3 framgår att det råder en obalans i bidraget från de 

tolv founderdjuren, vilket tillsammans med den utbredda inaveln 

under 1950 –70-talen har lett till förlust av GD. Vid denna tid var 

det bara två syskonpar, ett från Finland och ett från Sverige, som 

utgjorde basen för djurparksbeståndet. Bidraget från Finland/ 

18 19 

Ryssland i Figur 3 är de tre ursprungliga founders till det svensknorska 

vilda vargbeståndet (Nyskogaparet och Gillhovhanen). 

De finns med i djurparksstammen tack vare att en tik från 

Koppangsreviret i Norge släpptes in till en hanvarg i en norsk 

djurpark där hon födde en kull 2002, som sedan ingick i aveln. 

En övergripande målsättning i alla djurparksprogram är 

att bevara minst 90 % av den genetiska variationen GD över 

100 år. Det finns olika strategier för att uppnå detta, t.ex. att 

Figur 1. Ålderspyramid januari 2012.

Tabell 1. Aktuellt vargbestånd i februari 2012 i SDFs avelsprogram. Reproducerande flockar är gulmarkerade. 

Institution Hane Tik Ej könsbestämd 

Totalt Anmärkning 

Ähtari 5 5 1 11 Tiken på preventivmedel 

Polarzoo 4 4 0 8 3.3 är handuppfödda; ej avel 

Borås 1 1 0 2 Nystartat par 2011 

Edinburgh 3 0 0 3 

Dierenrijk 13 2 0 15 3.1 kastrerade/preventivmedel 

Nordens Ark 6 3 0 9 Alfahanen död 

Järvzoo 16 9 1 26 2 reproducerande flockar 

Kolmården 11 3 0 14 Samtliga handuppfödda; ej avel 

Kristiansand 11 3 1 15 

Langedrag 7 0 0 7 4.0 är handuppfödda, ej avel 

Lycksele 1 1 0 2 Nystartat par 2011 

Namsskogan 12 9 0 21 

Orsa 4 8 0 12 

Ranua 4 0 0 4 Alfatiken död; tillfällig paus i reproduktion 

Rhenen 4 0 0 4 Har misslyckats med att introducera tik 

Riga 0 3 0 3 

Rotterdam 1 7 0 8 1.0 kastrerad 

Skånes Djurpark 0 0 0 0 Hela flocken avlivad i samband med rymning 

Skansen 3 0 0 3 Alfatiken död. 

Vassfaret 0 4 0 4 

SUMMA 106 62 3 171 

ingår i avel 84 56 3 143 

Antal reproducerande 

par 2012 

8 

Figur 2. Den genetiska variationen (GD) över tid. 

öka populationsstorleken, att importera nya founders och att 

applicera olika parbildningsstrategier. Ökning av beståndsstorleken 

begränsas dock av hur många djurparker som vill hålla 

europeisk varg, samt av det faktum att vargen lever i familjeflock 

med bara ett reproducerande par. Därför är tillskott av nya 

founders helt avgörande, tillsammans med strikt styrning av 

aveln. Just nu undersöker avelsprogrammet möjligheten att få 

in nya founders från Ryssland, dvs månadsgamla valpar som 

får växa upp i svenska djurparker, för att sedan sättas ihop till 

lämpliga avelspar. Men hur många nya founders behövs för att 

kunna nå målet 90 %? En stokastisk simulering över 100 år, med 

parbildningen styrd av s.k. mean kinship ranking, visar att utöver 

de 5–6 valpar som förhoppningsvis kan importeras 2012–2013, 

behövs minst en import vart 10 år, för att beståndets GD skall 

kunna hållas på 85 % och inavelskoefficienten på omkring 

0,1250. En stor utmaning för de medverkande djurparkerna. 

FÖRBÄTTRING AV GENETISK VARIATION 

HOS VILDA VARGAR MED HJÄLP AV DJUR 

PARKSVARGAR 

Det är inte bara djurparksvargarna som behöver genetisk 

förstärkning utifrån. På senare tid har det förts en intensiv 

diskussion om hur nya founders skall kunna tillföras det hårt 

inavlade vilda svenska vargbeståndet. Ett sätt är s.k. ”crossfostering”, 

dvs att späda, obesläktade valpar läggs in i vilda lyor 

så att tiken föder upp dem liksom sina egna. Dessa fostervalpar 

skulle, enligt Naturvårdsverkets utredning, kunna komma från 

djurparkerna. Metoden har använts framgångsrikt med rödvarg 

och prärievarg i USA, men hade inte testats på europeisk varg. 

Därför gjorde SDF under 2011, på uppdrag av Naturvårdsverket 

och Jordbruksverket, ett kontrollerat försök med att flytta valpar 

Figur 3. Sammanlagt 12 founders har bidragit till djurparkspopulationen. 

Under året genomfördes ett försök i regi av Svensk djuparksförening med flytt och cross-fostering av nyfödda vargvalpar mellan några av medlemsparkerna. Foto: 

Leif Blomqvist. 

mellan olika djurparkslyor (Figur 4). Försöket slog väl ut och 

slutsatsen blev att metoden kunde användas för att förstärka den 

vilda vargstammen. 

En viktig fråga för SDF var att få garantier för att 

djurparksvargarna inte skulle skjutas under licensjakt när de 

lämnat sitt fosterföräldrarevir. Enligt Naturvårdsverket blir det 

inte någon licensjakt under 2012. Verket hävdar vidare att det 

i princip bara är skyddsjakt som kan komma i fråga eftersom 

man måste uppfylla kraven i EUs art- och habitatdirektiv. innan 

tillstånd ges för skyddsjakt på viktiga individer (utplacerade 

djurparksvargar eller nyinvandrade vargar), måste först alla 

alternativa motåtgärder utprövas och misslyckats och vargen 

fortfarande orsaka allvarlig skada. Detta accepterades av SDF 

som kunde rekommendera medlemsparkerna att medverka om 

det skulle bli aktuellt att sätta ut valpar under 2012. Nu hänger 

det på att Naturvårdsverket lyckas GPS-märka vilda tikar, så att 

man kan avgöra när deras valpar föds och var lyorna finns, samt 

att de vilda valparnas födelsedatum matchar djurparksvalparnas. 

Vidare krävs att markägare och jakträttsinnehavare ger sitt 

godkännande till utsättningen i de revir som blir aktuella. 

20 21 

Figur 4. Vargtiken i Järvzoo, liksom alla de tikar som medverkade i 

SDFs cross-fosteringförsök, flyttade hela kullen efter det att två fostervalpar 

lagts till. Hon gjorde ingen skillnad på dem och sina egna valpar, trots en 

ålderskillnad på åtta dygn.

eUropeIsk stAmboksrApport FÖr skogsren 2011 

POPULATIONSSTATUS 2011 

Vid slutet av året omfattade ex situ beståndet av skogsrenar 105 

(35.70) djur fördelade över 17 anläggningar i Europa (Figur 1). 

Populationen uppvisade därför en nettotillväxt med ett djur 

jämfört med föregående år då 37.67 renar levde i 13 djurparker 

(Tabell 1). Antalet skogsrenar under 2010 i fjolårets rapport 

(Blomqvist 2011) visade sig innehålla en vaja färre än tidigare 

rapporterats då 37.68 djur uppgavs vara vid liv. Det korrekta 

antalet för 2010 bör därför vara 37.67 djur. 

Antalet djurparker med skogsren ökade markant då fyra nya 

parker (Magdeburg, Moskva, Salzburg och en privatuppfödare 

i Piteå) anslöt sig till avelsprogrammet. Anmärkningsvärt är att 

Figur 1. Fördelning av skogsrenar i djurparker 2011. 

Leif Blomqvist 

ESB stamboksförare för skogsren 

leif.blomqvist@nordensark.se 

djurparken i Moskva anslöt sig till stambokspopulationen med 

hela elva vajor som importerades från tre finska djurparker, medan 

de tre sarvarna anlände från Riga (Tabell 1). Tyvärr lyckaded 

två vajor rymma under förflyttningen i Ryssland, medan en av 

sarvarna dog. Skogsrenens status i ryska Karelen är föga känd, 

men det finns uppgifter om att arten gått kraftigt tillbaka under 

det senaste årtiondet. inventeringsdata från sekelsskiftet uppgav 

att ca. 3 000 skogsrenar levde i ryska Karelen medan man idag 

utgår man ifrån att detta troligen varit en grov överskattning av 

beståndet. Skogsrenen har försvunnit från flera områden där den 

tidigare förekom, och tjuvjakt uppges vara ett allmänt problem. 

Det är därför glädjande att Moskva Zoo gör en storsatsning på 

att bygga upp en ”backup” population av skogsren inom det egna 

territoriet. Värt att nämnas är även att Blijdorp Zoo i Rotterdam 

i slutet av 2010 övergick från att hålla en enkönad grupp av 

sarvar till en potentiell avesgrupp, då tre vajor importerades från 

Boråsparken. I början av 2011 flyttades Rotterdams övertaliga 

sarvar till Magdeburg. 

Under året föddes 28 (14.13.1) kalvar av vilka 19 överlevde. 

Dödligheten hos årskalvarna låg på 32 % medan kalvdödligheten 

under den första levnadsmånaden var något lägre och låg på 

29 %. Då ytterligare 16 (11.5) vuxna och halvvuxna djur dog 

under året och 0.2 djur rymde, uppgick totalantalet förlorade 

skogsrenar under 2011 till 27 (Tabell 1). inga nya vildfödda 

individer anlände till djurparkspopulationen. 

UTVECKLINGEN UNDER 2000TALET 

Små populationer är speciellt utsatta just för att de är små och för 

att slumpen kan ha en avgörande inverkan genom reproduktion 

och dödlighet. Risken för utdöende förorsakad av demografisk 

osäkerhet är därför påtaglig i populationer som innehåller färre 

än 50 individer. Problemen kan också vara av genetisk karaktär 

och handlar då om negativa konsekvenser till följd av minskad 

genetisk variation och/eller inavelsdepression. 

Utvecklingen av skogsrensstammen sedan sekelskiftet 

visar att sarvarna ökat med i medeltal 5 % per år, medan 

vajorna uppvisat en snabbare ökning (8 %, Figur 2). Eftersom 

könsfördelningen bland de 276 kalvar som fötts under samma 

tid varit 1:1 kunde man dra slutsatsen att vajorna har en bättre 

överlevnadsförmåga än sarvarna. Orsaken är ändå knappast av 

biologisk karaktär, utan är snarare relaterad till skötselpraxis hos 

den haremslevande skogsrenen, där mer möda i allmänhet läggs 

ned på att rädda djur av honkön. 

ålderspyramiden i skogsrensstammen är gynnsam med ett 

stort antal djur i de yngre årsklasserna (Figur 3) och ger skäl till 

optimism. Då skogsrenens primära reproduktionsålder infaller 

mellan 3-10 år kan man ur ålderspyramiden dra slutsatsen att 

45 % av de djur som idag är vid liv är i fertil ålder. En ytterligare 

orsak till optimism är att 41 % av alla djur är yngre än tre år 

och kommer följaktligen att uppnår könsmogen ålder under 

de följande åren. Goda förutsättningar finns därför för en 

expansion av djurparksstammen. 

Tabell 2 innehåller en sammanfattning över djurparkspopulationen. 

Den europeiska stamboken innehåller 424 

individer av vilka 105 (35.70) var vid liv vid årsskifter 2011–12. 

Tillväxttakten för båda könen under det senaste decenniet har 

i medeltal legat på 6,5 % per år. Allmänt kan konstateras att ju 

fler individer det finns i populationen, desto större är utsikterna 

att inaveln kan minimeras samtidigt som populationen har 

förbättrade möjligheter att bevara mer av sin genetiska variation. 

22 23 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2000 2002 2004 2006 2008 2011 

Figur 2. Utvecklingen av skogsrensstammen i 

djurparker under 2000-talet. 

Figur 3. Ålderspyramid och könsfördelning hos skogsrenar 2011. 

Sarvar 

Vajor 

Totalt 

Den genetiska variationen utgör grunden för all mångfald och 

är en förutsättning för upprätthållande av samtliga evolutionära 

processer. Mängden genetisk variation är i hög grad kopplad 

till antalet individer som lever i populationen. Varje individ 

bär på högst två varianter av en viss gen. Då antalet individer 

minskar, minskar även antalet bibehållna genvarianter i 

populationen. Hastigheten med vilken inaveln ökar och den 

genetiska variationen går förlorad bestäms av en storhet 

som kallas den effektiva populationsstorleken (N e ). Ur Tabell 2 

framgår, att 12 sarvar och 35 vajor av de djur som fortfarande 

är vid liv, har fortplantat sig. En vanligt förekommande 

misstolkning är, att antalet reproducerande djur motsvarar den 

effektiva populationsstorleken. Så är inte fallet, medan antalet 

reproducerande individer däremot möjliggör en uträkning av N e . 

Den effektiva populationsstorleken kan räknas ut med hjälp av 

ekvationen: 

N e = 4x (MxF)/M+F 

där M=antalet avelssarvar och F=antalet reproducerande vajor. 

N e är därför inte antalet reproducerande individer i en population 

eller 12 + 35 = 47, utan de facto 37, vilket motsvarar 35 % av den 

totala populationen. 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

5 6 7 8 9 20 26 223 

Founder # 

Sarv 

Vaja 

Figur 4. Founderdjurens bidrag till genuppsättningen i skogsrensstammen 

2011.

HUR HAR STAMMEN FÖRVALTATS? 

N e är alltså en måttstock på hur effektiv den genetiska skötseln 

av populationen varit. Ju mindre N e är, desto större andel av den 

genetiska variationen har gått förlorad. Ur Tabell 2 framgår att 

antalet avelsdjur, som levde vid årsskiftet 2011-12, uppvisar en 

ojämn könsfördelning med dubbelt så många vajor som sarvar 

(35.70). Den här skeva könsfördelningen är långt ifrån unik hos 

skogsrenar. Djurparkspopulationer av i synnerhet polygama 

arter, med en dominant hanne som kontrollerar aveln, uppvisar 

ofta en snedfördelning eller till med ett överskott av hondjur. 

Tabell 1. Status och fluktuationer i ex situ populationen av skogsren (Rangifer tarandus fennicus) 2011. Nya deltagare märkta i kursiv stil. 

Deltagare Status 

1.1.2011 

Födda Döda 

kalvar 

In Ut Total antal 

döda 

Ähtäri/FiN 5.11 0.2 0.1 - 2.0 Ranua 

0.5 Moscow 0.4 3.4 

Arnhem/NL 2.5 2.1 2.0 - 0.1 Salzburg 3.1 1.4 

Berlin Zoo/D 1.4 2.1 1.0 - - 1.0 2.5 

Bern/cH 2.3* 1.1 0.1 - 0.1 Salzburg 1.1 2.2 

Helsinki/FiN 2.7 2.1 1.0 0.3 Moscow 2.0 2.5 

Hunnebostrand/S 2.6 1.2 1.0 - - 2.1 1.7 

Järvsö/S 4.5 3.0 - 0.2 Lycksele 2.1 Piteå 

1.0 Lycksele - 4.6 

Kerkrade/NL 2.8 0.0.1 0.0.1 - 1.0 Salzburg 0.0.1 1.8 

Kingussie/ScOT 3.2 - - - - - 3.2 

Lycksele/S 1.5 1.1 - 1.0 Järvsö 0.2 Järvsö - 3.4 

Magdeburg/D - - 3.0 Rotterdam - - 3.0 

Moscow/RUS - - - 3.0 Riga 

0.3 Helsinki 

0.5 Ähtäri 

0.3 Ranua - 1.2 2.9 

Piteå/S - 0.1 0.1 2.1 Järvsö - 1.1 1.1 

Ranua/FiN 4.5 1.1 - 2.0 Ähtäri 0.3 Moscow 5.0 2.3 

Riga/LAT 5.3 1.2 - - 3.0 Moscow - 3.5 

Rotterdam/NL 4.3 - - - 3.0 Magdeburg - 1.3 

Salzburg/AUT - - - 1.0 Kerkrade 

0.1 Arnhem 

0.1 Bern - - 1.2 

Total 37.67 14.13.1 5.3.1 12.16 12.16 16.10.1 35.70 

(i 17 parker) (104) (28) (9) (28) (28) (27) (105) 

* Tidigare informerat som 2.4 

Tabell 2. Skogsrensdata extraherad ur stamboken 1.1.2012. 

Sarv Vaja Okänd Total 

Total antal registrerade 202 210 12 424 

Vildfödda 7 10 0 17 

Födda i hägn 195 200 12 407 

Levande djur 35 70 0 105 


Födda i hägn 34 70 0 104 

Total antal avelsdjur 45 96 0 141 



Antal levande avelsdjur 12 35 0 47 



Eftersom djur av hankön bär på en lika värdefull genuppsättning 

som honorna är ett litet antal handjur ett dilemma ur 

bevarandeperspektiv. En jämn könsfördelning är alltid en fördel, 

och ett fåtal handjur i aveln leder lätt till en överrepresentation 

av deras genlinjer. Djurparker som deltar i bevarandearbetet och 

håller grupper av enbart hankön som vid behov kan inkluderas 

i aveln, utför därför ett lika värdefullt arbete i avelsprogrammen 

som parker med samkönade grupper. 

Ju flera vildfångade founderdjur en avelsbesättning utgår 

från, desto större utsikter har den att bevaras intakt för framtida 

generationer. Av de 17 vildfödda djuren i stamboken har åtta 

Status 

31.12.2011 

Tabell 3. Genetisk och demografisk sammanställning av skogsrensstammen 

2011. 

Aktuell Potentiell 

Antal founderdjur 4.4 

Antal levande avkomma efter founderdjuren 34.70 

Bevarad gendiversitet 0.8425 0.9161 

Mean kinship (MK) 0.1533 

Fnd genekvivalenter (Fge) 3.18 5.96 

Genomsnittlig inavelskoefficient (F) 0.1168 

Generationslängd per år (T) 5.9 

Deterministisk tillväxtpotential (λ) 1.065 

Exponentiell ökningstakt (r) 0.0635 

Nuvarande populationsstorlek (N) 35.70 

Nuvarande effektiv populationsstorlek (Ne) 37 

Ne/N 0.3458 

avlidit utan att ha efterlämnat avkomma (Tabell 2). Av de 

återstående nio skogsrenar som fortplantat sig har en del varit 

utmärkta avelsdjur och producerat många kalvar, medan andra 

varit mindre framgångsrika och endast fått ett fåtal kalvar. Detta 

framgår tydligt ur Figur 4, där de vildfödda individernas bidrag 

till dagens genuppsättning är illustrerad. En vildfödda vaja (# 

16) födde endast en kalv som aldrig fortplantade sig, och hennes 

genuppsättning saknas därför i figuren. Den uppvisar därför 

endast bidragen av åtta vildfödda djur. 

På grund av den flaskhalseffekt populationen gått igenom, 

och den ojämna fördelningen av arvsmassan, har 16 % av artens 

biologiska mångfald gått förlorad. Dagens population på 105 

djur uppvisar därför samma mängd genetisk diversitet man 

finner hos 3 stycken skogsrenar (F ge =3.18), som på måfå fångats 

in i naturen (Tabell 3). Ur Tabell 3 framgår emellertid också att 

det finns teoretiska möjligheter att i framtiden förbättra dagens 

bevarade gendiversitet på 84 % till att bli 92 %. Om man kunde 

uppnå detta skulle samtidigt genuppsättning motsvara den 

mängd diversitet man finner hos sex vildfödda djur (F ge från 3.18 

till 5.6). Tyvärr är en optimal hantering av stamboksmaterialet 

aldrig möjlig, och fokus måste därför läggas på att få de 

underrepresenterade genlinjerna att öka på bekostnad av de djur 

som redan med framgång reproducerat sig. Samtidigt bör man 

sträva efter att sänka medelvärdet för inavelsgraden från dagens 

12 % (F=0.1168). 

24 25 

En snabb och effektiv metod att förbättra den genetiska 

uppsättningen i dagens stambokspopulation är att med 

regelbundna intervaller inkorporera nya founderdjur i 

djurparksstammen. En regelbunden invandring med tillskott 

av vildfödda djur minskar eller eliminerar risken för eventuella 

genetiska problem. För många vilda arter som ingår i 

avelsprogrammen är detta omöjligt, eftersom de vilda stammarna 

blivit så fåtaliga och uppsplittrade att man i de längsta vill 

undvika en ytterligare beskattning av dem. Bland skogsrenar fälls 

emellertid årligen ett antal ”problemdjur” som förorsakar skada 

på grödor och fält i den vilda populationen i mellersta Finland. Att 

i stället införliva dessa djur i den befintliga reservpopulationen 

skulle på sikt gynna inte bara överlevnadsmöjligheterna för 

djurparksstammen, utan också skapa bättre förutsättningar 

för framtida populationsförstärkningar och utplanteringar i 

områden där de tidigare existerat. 

LITTERATURHÄNVISNING 

BLOMQVIST, L. (2011): Över 100 skogsrenar i djur parkspopulationen. 

Nordens Ark årsredovisning 2010: 25-31. 

Stiftelsen Nordens Ark.

ForskArskolAn – skAndInAvIsk nAtUrFIlmFestIvAl 2011 

Den biologiska mångfalden är en ovärderlig källa till kunskap 

som ger livskvalité och är en förutsättning för fortsatt välfärd 

och hållbar samhällsutveckling. Trots att människan i årtusenden 

lärt av naturen, studerat hur växter och djur löst olika problem 

och sedan utnyttjat denna kunskap för att utveckla mediciner, 

teknisk utrustning mm, så är det för många långtifrån självklart 

för att värna den biologiska mångfalden. 

Vardagslandskapet, och den biologiska mångfald knuten 

till samma miljö, är till stor del ett resultat av människans 

nyttjande av markerna. Landskapets strukturer och mångfalden 

av växter och djur hjälper människor att förstå och synliggöra 

vårt kulturhistoriska arv i en tid då allt färre människor har en 

naturlig koppling till naturen. Den biologiska mångfalden och 

intressanta landskap kan också ge berikande upplevelser. Kan 

landskapet till och med vara ett verktyg för ökad folkhälsa, och 

går det att sätta ett pris på koltrastens sång? 

Den Skandinaviska Naturfilmfestivalen och forskarskolan 

diskuterade och undersökte filmens möjligheter att 

kommunicera betydelsen av biologisk mångfald och att nå ut 

till breda befolkningsgrupper, många av dem som normalt inte 

intresserar sig för natur- och miljöfrågor. Föreläsningar blandas 

med praktiska moment och workshops. inbjudna lärare liksom 

kursdeltagare kan antingen ha traditionell akademisk bakgrund 

eller genuin praktisk kunskap och erfarenhet från naturfilm. 

Claes Andrén 

Vetenskaplig ledare 

claes.andren@nordensark.se 

Bilden här ovan visar exploatering på ön Milo i Grekland som hotar den sällsynta miloshuggormen. När vi vill att allmänheten skall ta ett större miljöansvar visar 

vi ofta bilder som anklagar och skuldbelägger, och frågan är om det är rätt sätt att få människor att engagera sig. Foto: Claes Andrén. 

En strävan var att minst hälften av studenterna skulle vara 

doktorander eller motsvarande. Från tidigare forskarskolor 

på Nordens Ark är det bekant att denna blandning av olika 

kompetenser skapar en spännande och kreativ miljö. Kursen 

avser att ge högskolepoäng. 

Naturfilmfestivalen ville också nå unga filmare och försöka 

väcka deras intresse för naturfilmens möjligheter att kommunicera 

och diskutera angelägna biologiska frågor. Sveriges Television 

SVT medverkade genom att erbjuda en riktad utbildning till unga 

filmare i pitchning, d.v.s. hur man presenterar en filmidé på ett 

övertygande och vinnande sätt. Filmarna fick sedan praktisera 

sina kunskaper inför publik och de bästa presentationerna 

belönades med ett igångsättningsstöd från SVT. Under de sista 

dagarna på festivalen erbjöds möjligheter för allmänheten att se 

naturfilm producerad av svenska naturfilmare och den senaste 

tekniska utvecklingen inom naturfilmsproduktion genom 

produktutställningar och medverkan från branschfolk. 

FÖRELÄSNINGAR 

Huvudföreläsare var Dr. Joe Zammit-Lucia, artist, författare, 

och internationellt erkänd föreläsare i bevarandebiologiska 

ämnen. Han är dessutom medlem i iUcNs kommission för 

utbildning och kommunikation. Föreläsningen hade titeln, 

Getting Rid of "Nature": Re-defining "Conservation" for Better 

Effectiveness. Joe Zammit-Lucia menar att biologernas fokus 

att ”skydda och bevara natur” är ett förlegat koncept som inte 

längre fungerar. Att ständigt upprepa nödvändigheten av att 

skydda något som uppfattas som en romantiserad bild av vår 

natur och miljö är både tröttande och ineffektiv, eftersom den 

inte är förankrad i vanliga människors verklighet. Människan 

har skapat en destruktiv dualism mellan sin egen begränsade och 

orealistiska uppfattning av vad ”natur” är eller borde vara och 

den verklighet som är ett resultat av aktiviteter och önskningar 

hos jordens 7 miljarder människor. Det finns en fara i att skapa 

en anti-humanistisk kultur som gör människor till motståndare 

till en sund naturvård och bara erbjuder dem skuldkänslor och 

hopplöshet istället för utvecklingsmöjligheter och framtidstro. 

Om miljörörelsen skall kunna återta initiativet och artbevarandet 

blir en politisk kraft som får människors stöd, måste man tänka 

i helt nya banor och förstå hur och vad man kommuniserar till 

den breda allmänheten. Man måste släppa den faktaintensiva 

kommunikationen och istället försöka nå människors känslor är 

essensen av Joe Zammit – Lucias budskap. 

Staffan Widstrand är fotograf och författare och ansågs 2010 

vara en av världens mest inflytelserika naturfotografer genom 

sina engagerande reportage och böcker, och sin medryckande 

”story telling”. Han har också varit med och startat en rad 

nationella och internationella organisationer (bl.a. Svenska 

ekoturismföreningen, Naturens Bästa, international League 

of conservation Photographers) och stora projekt för att få 

människor att engagera sig i bevarandearbete (De 5 Stora, Wild 

Sweden, Wild Wonders of Europe). Staffan Widstrands bidrag på 

forskarskolan var ”Think bigger”, hur man kan driva stora och 

långa kommunikationsprojekt, och om bildens möjlighet att nå 

människor på ett djupare plan. 

Boris Ersson har sedan 30 år arbetat med natur- och 

dokumentärfilm, skrivit böcker och gjort många radioprogram 

26 27 

i Sverige, Sydafrika, Asien, Stilla havet och Latinamerika. Hans 

berättelser handlar genomgående om människans förhållande 

till naturen på olika sätt. Hans föredrag rubricerades som 

”Urskogens räddare” och fokuserades på berättelser om några 

av jordens finaste urskogar och människorna som räddar dessa 

områden. 

En av de stora utmaningarna när man gör naturfilm 

med avsikt att påverka och engagera är om det är möjligt 

att skildra miljöhot och ändå locka en publik. Av denna 

anledning medverkade Glenn Jonasson, konsult i ledarskap och 

kommunikation, och carl-Henrik Monrad-Aas, copywriter och 

planner. De utformade en workshop med teori och praktiska 

övningar som avsåg att stödja införsäljning och utformning av ett 

reklambudskap. Utgångspunkten var att naturfilmare står inför 

en svår kommunikativ utmaning. Hur får man människor att 

vilja bevittna förstörelsen av vår planet? Hur skapas nyfikenhet 

och attraktion kring budskap om utrotningshotade arter och 

utarmning av den biologiska mångfalden? 

Forskarskolan innehöll också en Naturfilmfestival i 

samarbete med föreningen Sveriges naturfilmare. Ett av de 

viktiga syftena var att intressera den unga generationen filmare 

för naturfilm, så att naturfilmen också kan vara ett kraftfullt 

redskap i framtiden för bevarandet av hotade arter och biologisk 

mångfald. För att bredda basen för denna del av forskarskolan 

hade också Svenska Filminstitutet, Sveriges regionala filmpoler, 

olika studieförbund m.fl. bjudits in att delta. Sveriges Television 

åtog sig att ansvara för en utbildningsdag med bl.a. föreläsningar 

av Markus Sterky. Han ledde en pitchutbildning och visade hur 

man övertygar någon att stödja en filmidé. Deltagarna fick sedan 

inför gruppen pröva på att pitcha och blev bedömda av en SVT 

panel. SVT hade tidigare under året utlyst en tävling om bästa 

filmidé under temat ”biologisk mångfald”. Vinnarna korades 

under festivalen och belönas med ett startkapital för att realisera 

sin film. 

Naturvårdens förebild för den "goda" naturen är ofta ett romantiserat kulturlandskap, som allt färre människor kan identifiera sig med. Foto: Claes Andrén.

UtbIldnIngsverksAmheten 

Utbildningsverksamheten på Nordens Ark är, i likhet med 

verksamheten i övrigt, inriktad på att sprida kunskap om 

biologisk mångfald, hotade arter och hållbar utveckling. 

Utbildningsverksamhet har utvecklats och utökats från att under 

de första årens sommarmånader enbart erbjuda kostnadsfria 

guidningar till daglig verksamhet året om. Sättet att nå olika 

målgrupper varierar eftersom Nordens Arks utbildning sträcker 

sig från de allra minsta i förskolans ”Djur och skur” till 

avancerade forskarutbildningskurser. 

Att bedriva utbildning på Nordens Ark ger obegränsade 

möjligheter. i all utbildning strävar man till att utnyttja 

utomhuspedagogikens växelspel mellan teori och praktik. 

Naturen och kulturhistorien kring åby säteri är viktiga inslag i 

utbildningen eftersom de utgör en väsentlig del av anläggningen. 

Teori varvas med praktiska övningar och studieobjekten finns 

direkt utanför klassrummet. Studierna kan med lätthet flyttas 

till havsstrand, strandäng, åker- och betesmark, granskog, mosse 

eller hällmark som alla befinner sig inom gångavstånd från 

klassrummet. 

Utbildningen organiseras och leds av Nordens Arks professor 

och vetenskapliga ledare claes Andrén, tillsammans med fyra 

zoolärare som undervisar barn och vuxna på alla nivåer. 

SKOLA OCH UTBILDNING 

Forskarskolan 

Nordens Arks forskarskolor har bedrivits sedan 2003 och 

vänder sig i första hand till doktorander. Omkring 15 studenter 

Eva Andersson 1 , Björn Johansson 1 & Patrik Swede 1 

1 Zoopedagog 

eva.andersson@nordensark.se 

välkomnas till varje kurs och det är önskvärt att lärarna stannar 

minst en kväll efter sina föreläsningar. På så sätt har studenterna 

möjlighet att diskutera mer informellt med erfarna forskare och 

yrkesmän samtidigt som de erbjuds tillfälle att knyta kontakter 

till gagn för framtida studier. 

Forskarskolan behandlar ämnen inom bevarande biologi och 

biologisk mångfald, gärna med praktiska exempel i och runt 

parken. Detta år gav den Skandinaviska Naturfilmsfestivalen 

tillsammans med forskarskolan tillfälle att diskutera filmens 

möjligheter att kommunicera betydelsen av biologisk mångfald 

och nå ut till breda befolkningsgrupper. 

Universitet & högskola 

Under det senaste decenniet har Nordens Ark etablerat ett 

nära samarbete med universitet och högskola för att kunna 

erbjuda en vetenskapligt förankrad utbildningsverksamhet 

samtidigt som rollen som fältstation utvecklats. Sedan några 

år finns ett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet 

(SLU), i Skara och med Göteborgs universitet (GU). Etologi 

och Djurskyddsprogrammet vid SLU använder Nordens Ark 

som fältstation och har förlagt flera kurser till anläggningen. 

Utbildningen börjar med en introduktionsvecka med 

föreläsningar, guidningar och kvällsaktiviteter. Zoolärare från 

anläggningen är delaktig i kurserna djurhållning, djurhälsa 

och smittskydd samt djurparksdjurens beteende. Doktorand 

Örjan Johansson från SLU är knuten till Nordens Ark genom 

sitt fältarbete med snöleoparder i Gobiöknen som utförs i 

samarbete med Snow Leopard Trust. Stiftelsen delfinansierar 

Örjan Johanssons doktorandprojekt och får ta del av de data 

studien ger. Också Göteborgs universitet utnyttjar Nordens Ark 

som fältstation där anläggningens zoolärare ansvarar för kursen 

Pedagogik för naturvårdsbiologer som ingår i programmet 

Naturvård/Ranger. 

återkommande anordnas fortbildningskurser för pedagoger 

och lärare på naturbruksgymnasier. Kurserna är inriktade 

på bevarandebiologi, biologisk mångfald, zoologi, hållbar 

utveckling och utomhuspedagogik. 

Studenter från SLU och GU besöker Nordens Ark för att göra 

studier som underlag till sina examensarbeten. Vidare har elever 

från Tekniske skole i Roskilde och Hanseberg i Danmark utfört 

sin praktik på Nordens Ark. Samarbetspartners och kontakter 

har gett ökad kompetens och möjlighet för både enskilda 

personer och verksamheten att utvecklas. Studieresultaten i 

form av examensarbeten och vetenskapliga artiklar ger värdefull 

kunskap om djuren för den egna personalen. 

Gymnasium 

För gymnasieelever erbjuds föreläsningar eller fullständiga kurser 

i bevarandebiologi, biologisk mångfald och hållbar utveckling. 

Ett samarbete med det lokala naturbruksgymnasiet i Dingle, där 

blivande djurvårdare undervisas, har fortsatt under året. Det 

startade redan 1992 och från och med 2011 finns det dessutom 

en 43 veckors Komvux-utbildning i djurvård för gymnasieelever 

som saknar utbildning i djurvård. Eleverna besöker Nordens Ark 

en dag/vecka och utför där sin arbetsplatsförlagda utbildning 

(APU). Ett 40-tal elever från olika naturbruksgymnasier utför 

även de årligen sin APU på Nordens Ark, med tre veckors 

handledd praktik i djurvård. 

Sedan flera år pågår ett samarbete med Udde valla 

Gymnasieskola om en specialisering på natur vetenskapsprogrammet. 

inriktningen innebär att delar av utbildningen 

är förlagd till Nordens Ark. Detta ger eleverna möjlighet att 

genomgå kurser i zoologi, biologisk mångfald, bevarandebiologi 

och etologi. i alla kurser blandas teori med praktik och en stor 

del av undervisningen förläggs i naturen och hos djuren. De 

tre åren av studier på Nordens Ark kröns med en studieresa till 

Skottland. i början av maj 2011 genomfördes denna resa som 

ett studiebesök på Highland Wildlife Park (HWP) i de skotska 

högländerna och på Edinburgh Zoo. 

Grundskola 

På Nordens Ark får eleverna undervisning om lokala och globala 

miljö-, natur- och djurfrågor. Ett besök på anläggningen kan 

med fördel vävas in i skolans ordinarie läroplaner. Aktiviteterna 

varierar från lektioner om djuren i anläggningen till närmare 

studier av ett djur, eller att få prova på att vara djurvårdare för 

en dag. Grundskoleleverna erbjuds föreläsningar om Djurens 

systematik, form och funktion, Djurparkernas roll förr och 

nu, Hotade djur och Nordens Arks arbete, Djurparkernas 

bevarandearbete och Bevarandebiologi. Lektioner kan erbjudas 

alla nivåer, från grundskola till universitet. 

Djur- och naturläger 

Nordens Ark har under två decennier ordnat lägerskolor med 

temat djur/natur. Lägerverksamheten är omfattande och 

täcker både lägerskola för skolklasser och sommarläger för 

sommarlediga barn. De olika lägren är anpassade efter ålder 

och intresse. Barn och ungdomar lär sig grunderna för djur- och 

naturvård och får delta i olika aktiviteter hos både vilda och 

tama djur. 

Rovdjursinformation 

På uppdrag av Naturvårdsverket har Nordens Ark under 2011 

tagit fram kursmaterial om rovdjursinformation för grundskolan 

där information om de stora svenska rovdjuren och den svenska 

rovdjurspolitiken presenteras. Uppdraget gäller för årskurserna 

4–9. 

28 29 

Elever med särskilda behov 

För sju år sedan inleddes ett samarbete med Mölndals Stads Lägeroch 

fritidsverksamhet som ansvarar för lägerverksamhet för 

barn, ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättningar. 

Nordens Ark arrangerar inom detta samarbete läger med olika 

inriktningar året om. Nordens Ark strävar till att erbjuda 

eleverna positiva utomhusupplevelser och kunskap om djur och 

natur, men även att träna sin sociala förmåga och koordination. 

Att leda dessa grupper kräver lyhördhet och flexibilitet av 

personalen. 

Ur-och skur förskola 

i september 2011 etablerades en förskoleverksamhet på Nordens 

Ark. Förskolan är en del av stiftelsens utbildningsverksamhet 

som omfattar barn från ett år upp till vuxna doktorander. 

Förskoleverksamheten bedrivs enligt Friluftsfrämjandets 

koncept ”i ur och skur”. Förskolan har startats i nära samarbete 

med Sotenäs kommun och är öppen för barn från 1–5 år. 

Förskolan bidrar till ökad valfrihet inom barnomsorgen för 

kommuninvånarna. Vid årets slut uppgick antalet barn till 

tio men i början av 2012 kommer gruppen att nått sin fulla 

utbyggnad och då är det arton barn i gruppen. 

AKTIVITETER FÖR ALLMÄNHETEN 

Företag, myndigheter och allmänheten är alltid välkomna 

till bokade guidningar och föredrag. Utbudet är brett och 

anpassas efter gruppernas önskemål. år 2010 startade Nordens 

Ark ett samarbete med Studiefrämjandet som är ett obundet 

studieförbund med inriktning mot natur, djur, miljö och kultur. 

Naturfilmsfestivalen 2011 genomfördes i samverkan med 

Studiefrämjandet. Under 2011 arrangerades 763 arrangemang 

för allmänheten vilket betyder att man nådde 46.600 besökare 

med information. Utbildningsverksamheten arrangerar även 

aktiviteter under loven. Under under höst-och sportloven 2011 

var Nordens Ark representerat i Folkets hus i Hunnebostrand 

med utställningar om djur och natur. Nordens Ark deltar även i 

Vetenskapsfestivalen i Göteborg, där rovdjur i civilisationen och 

hot mot den biologiska mångfalden varit teman. 

KOMBINATION UTBILDNING/DJURVÅRD 

Utbildningspersonalen behöver ha en bred kompetens och vana 

att ge utbildning på flera nivåer och med många olika typer 

av grupper från förskola till universitet, lärare och företag på 

studiebesök. Under 2011 genomfördes kompetensutveckling 

av guidepersonalen i form av en utbildning i Syntolkning som 

strävar till att beskriva för synskadade hur det man berättar om 

ser ut. Slutprovet bestod i att syntolka en befintlig guidning inför 

grupp. 

Samtliga personer i utbildningsverksamheten har en 

bakgrund som djurvårdare. Under elevutbildning, lägerskolor 

eller arrangemanget ”Bli djurvårdare för en dag” tar personalen 

på utbildningsverksamheten hand om skötsel, utfodring 

och den dagliga hälsokontrollen. Detta är inte vanligt inom 

djurparksvärlden där de flesta parker har en uppdelad djur- och 

utbildningsverksamhet. Då fler personer är kompetenta att ta 

hand om djurvården, blir denna samtidigt också mer flexibel 

och mindre sårbar. Kontinuerligt arbete inom djurvården leder 

till att utbildningspersonalen är uppdaterade om händelser i 

djurvården. Det innebär också en fördel då utbildningspersonalen 

tillsammans med elever kan utföra beteendestudier och 

berikning av djurens miljöer och därför handleda studenter som 

gör sitt examensarbete. Erfarenheterna tyder på att det är lättare 

att skapa ett engagemang och lust att lära sig hos unga som får 

uppleva djur på nära håll.

BAKGRUND 

snoW leopArd trUsts Arbete I mongolIet 

SITUATIONEN I MONGOLIET 

Efter Kina hyser Mongoliet det största antalet snöleoparder 

med ett uppskattat bestånd av cirka 1 000 djur. Liksom alla 

andra platser där rovdjur och människor samexisterar uppstår 

konflikter. Under mer än tio års tid har Snow Leopard Trust 

arbetat med olika program för att minska konflikterna mellan 

herdar och snöleoparder och öka acceptansen för snöleoparder. 

Programmen i Mongoliet sköts av Snow Leopard Conservation 

Foundation (SLcF), en nationell organisation med bas i Ulan 

Bator. insatserna är inriktade mot gräsrots nivå, ledordet är 

”community-based conservation”. i dagsläget existerar väl 

fungerande program i sju provinser som spänner över de 

viktigaste snöleopardbiotoperna. Det främsta hotet under de 

Örjan Johansson 

Grimsö Forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet/Nordens Ark, 

Åby Säteri 4025, 456 93 Hunnebostrand 

Orjan.Johansson@slu.se 

Mongoliet är ungefär fyra gånger större än Sverige med en befolkning av bara cirka tre miljoner människor. Hälften av befolkningen bor i huvudstaden Ulan Bator. 

Landet är starkt centraliserat med så gott som alla organisationer och myndigheter lokaliserade till huvudstaden. Så fort man lämnar Ulan Bator träder man in 

i en värld utan riktiga vägar eller andra spår av människans framfart. Överallt betar grupper av boskap och här och där ligger traditionella mongoliska jurtor 

utspridda över den gröna slätten. Mer än en tredjedel av Mongoliets samlade arbetskraft är herdar vars främsta inkomst består av kashmirull. 

senaste åren har troligtvis varit att herdarna skjuter snöleoparder 

i samband med eller efter att rovdjur angripit boskap. Tjuvjakt 

med syfte att sälja päls och kroppsdelar är troligtvis inte lika 

utbredd i Mongoliet som i många andra länder. Ett nytt hot mot 

snöleoparden har dock dykt upp under de senaste åren i samband 

med ”moderniseringen” av landsbygden där gruvindustrin 

har ökat explosionsartat. Gruvdriften sker som dagbrott med 

stor miljöpåverkan som i princip kan förstöra bergen för dess 

innevånare. 

PROGRAMMEN 

Forskning 

i augusti 2008 startades den första långtidsstudien på snöleopard. 

Studien är förlagd till Tostbergen i södra Mongoliet med en av 

världens tätaste populationer av snöleopard. Studien är inriktad 

mot snöleopardens ekologi, beteende och populationsdynamik 

samtidigt som man hoppas på att utveckla nya inventerings- och 

bevarandemetoder. Dessutom strävar Snow Leopard Trust till 

att utbilda och träna mongoliska forskare och tjänstemän för att 

de skall kunna sköta naturvård på ett mer effektivt sätt. 

Bevarandearbete 

i samarbete med herdarna drivs ett program, Snow Leopard 

Enterprise (SLE), som är ett av de största bevarandeprogrammen 

för snöleopard i världen. SLE tillhandahåller utbildning i hur 

Lokalbefolkningen utbildas i tillverkning av ullprodukter. Snow Leopard 

Trust. Foto: Shawna Peckman. 

man tillverkar ullprodukter samt beviljar mikrolån för att hjälpa 

herdarna att tillverka och sälja sina ullprodukter. inkomsterna 

från försäljningen kompenserar herdarna för de boskapsförluster 

snöleoparderna åstadkommer. år 2011 deltog mer än 260 

herdefamiljer i programmet som expanderat från år till år. Förra 

året såldes 17 000 produkter, bland annat på Nordens Ark. 

Herdarna delas in i områden som 2011 uppgick till 26 

stycken. Om en snöleopard eller något av dess bytesdjur inte 

skjuts, utdelas bonus till deltagarna i området. Genom detta 

skapas ett positivt tryck att skydda de vilda djuren som från att 

ha varit en belastning för herdarna, nu i stället blir värdefulla. 

Snow Leopard Trusts fältstation i Tostbergen i Mongoliet. Foto: Snow Leopard Trust. 

30 31 

år 2009 startades ett experimentellt försäkrings program i 

Tostbergen. Herdarna delar in sig i grupper om 15-50 familjer 

som väljer en försäkringskommitté. Kommittén bestämmer hur 

mycket det kostar att försäkra olika kategorier av boskap och 

hur mycket som skall utbetalas om ett försäkrat djur fälls av 

snöleopard eller varg. Snow Leopard Trust bidrar med en summa 

pengar till försäkringsgrunden och med hjälp att organisera 

grupperna. Personal från Viltskadecenter i Sverige har deltagit 

i herdarnas utbildning om hur rovdjursdödad tamboskap 

inspekteras. Då en herde som ingår i försäkringsprogrammet fått 

sina djur angripna, undersöks djuren av kommittén som fastslår 

om djuret slagits av snöleopard eller varg eller om det dött av 

andra orsaker. Eftersom försäkringsgruppen består av maximalt 

20 familjer där alla känner varandra, kan kommittén inte neka 

utbetalning om ett rovdjur dödat boskapen. Men då kommittén 

själva har betalt in premier skulle de inte heller ersätta boskap 

som inte slagits av rovdjur eftersom de då skulle förskingra sina 

egna pengar. Ett liknande system har med framgång tillämpats 

i indien. Under 2011 var 32 familjer anslutna till programmet 

vilket utgör en fördubbling jämfört med föregående år. Systemet 

kommer att utvärderas och om det fungerar väl, kommer det att 

införas det på andra platser i Mongoliet. 

INSATSER UNDER 2011 

år 2009 fanns i Tost 92 olika gruvlicenser vilka omfattade i 

princip all mark. Ett reellt hot att bergen i princip kunde vara 

borta inom några månader förelåg därför. Snow Leopard Trust 

bistod herdarna att ansöka om skyddsstatus för bergen så att deras 

fortlevnad inte skulle hotas av gruvdriften. Efter ett års arbete 

beslöt myndigheter i Mongoliet att 6 700 km 2 skulle avsättas som 

reservat. Ytan är tre gånger större än Sareks nationalpark. 

i februari ansökte en forskningsgrupp om tillstånd att få 

skjuta fyra snöleoparder i forskningssyfte. Troligtvis var tanken 

att sälja tillstånden som troféjakter. Genom samarbete med 

Snow Leopard Network ordnades ett möte mellan den ansvariga 

ministern och Dr. charudutt Mishra från Snow Leopard Trust. 

Ministern övertalades att inte godkänna tillstånden. 

Dr. Mishra besökte även Nordens Ark för att diskutera ett 

utvidgat samarbete med Nordens Ark som i dagsläget stöder 

forskningen genom att delfinansiera författarens lön samtidigt 

som man även bekostat två GPS halsband.

Nordens Ark och Världsnaturfonden driver sedan mars 2011 ett 

gemensamt Amurtigerprojekt med ekonomiskt stöd från svenska 

Postkodlotteriet. Målet med projektet är att stabilisera och 

utveckla Amurtigerpopulationen i en nyskapad nationalpark, 

Anuisky, ungefär lika stor som Bohuslän. Det är ett s.k. ”Special 

Project” som löper över tre år, där två förmånstagare skall 

samarbeta och genomföra ett gemensamt långsiktigt hållbart 

projekt med fokus på Millenniummålen. Det innebär förutom 

ett direkt skydd av tigern och dess bytesdjur, också att skapa 

arbetstillfällen för människorna som lever i området, d.v.s. både 

för Nanaier och inflyttad rysk befolkning. Det sker bl.a. genom 

bildandet av brigader mot tjuvjakt, inventeringsuppdrag och 

utveckling av en ansvarsfull ekoturism. Lokalbefolkningen ges 

också möjlighet att behålla en hållbar naturresursanvändning 

avseende jakt och skogsbruk. i enlighet med Milleniummålen 

skall också nationalparkens värdefulla skogsmiljöer och den 

rika biologiska mångfalden skyddas och utvecklas. När projektet 

avslutas om tre-fyra år skall tigerpopulationen ha stabiliserats 

och förutsättningar finnas att driva projektet vidare med egen 

lokal kraft kombinerat med viss nationell finansiering. 

BAKGRUND 

nordens Ark gÅr In I rYskA FJÄrrAn Östern 

Vid början av förra seklet uppskattades världens tigerbestånd till 

ca 100 000 individer av nio olika underarter. För 25 år sedan 

Claes Andrén 1 , Bo Norming 2 & Ola Jennersten 3 

1 Vetenskaplig ledare, 2 Vice VD, 3 Samordnare för Världsnaturfonden WWF Sverige 

claes.andren@nordensark.se 

fanns ännu 40 000 tigrar kvar medan beståndet idag har minskat 

till 3 200 djur. Utvecklingen är oroande, och om inte kraftfulla 

åtgärder vidtas kommer de flesta lokala bestånd att vara borta 

inom några årtionden. 

Amurtigern, Panthera tigris altaica, lever i ryska Fjärran 

Östern och är den största och nordligaste underarten. Antalet 

amurtigrar uppskattas till 400–500 individer, varav flertalet lever 

i provinsen Primorsky, medan 15 % förekommer i de nordliga 

distrikten norr om Khabarovsk. 

Hoppingivande är trots allt att Amurtigern i Ryssland haft 

en positiv populationsutveckling de senaste 50 åren. Efter andra 

världskriget återstod bara ett 50-tal individer, och därefter har 

populationen långsamt ökat till dagens antal. Förklaringen 

är sannolikt att denna del av Ryssland är ett av världens få 

kvarvarande vildmarksområden innehållande en mycket liten 

befolkning. 

HOTEN 

Amurtigern hotas främst av illegal jakt av både tigern och dess 

bytesdjur, fragmentering av livsmiljöerna, skogsavverkning 

och habitatförstöring. Tigerderivat är eftertraktade inom den 

traditionella läkemedelsindustrin i Kina, Japan och Korea, 

men även i andra sydostasiatiska länder. Ännu under 1990-talet 

dödades upp till 60 tigrar per år illegalt för läkemedelsindustrin. 

idag är det främst tigerdelar som statussymbol som driver den 

illegala jakten. Tack vare ett utökat finansiellt stöd från flera 

organisationer har övervakningen både vid gränser och i byarna 

intensifierats och antalet illegalt dödade tigrar har nu sjunkit till 

ca 30 per år. 

VÄNDPUNKT I DET INTERNATIONELLA 

BEVARANDEARBETET 

i september 2010 samlade Vladimir Putin ledarna för de 

13 stater som har vilda tigrar. Under toppmötet antogs en 

viktig deklaration ”The St. Petersburg Declaration on Tiger 

conservation” med en utfästelse att innan nästa kinesiska 

”tigerns år” om 12 år, skall världspopulationen av vilda tigrar ha 

fördubblats. Man klargjorde att 97 % av världspopulationen dött 

ut de senaste hundra åren, och bara under de senaste tio åren 

Spår av Amurtiger. Foto: Claes Andrén. 

har 40 % av såväl den kvarvarande tigerpopulationen som dess 

miljö gått förlorad. Tre underarter har dött ut och ingen av de sex 

kvarvarande underarterna går säker. Tigern är en viktig indikator 

på ett friskt ekosystem, men den är också en viktig kulturell 

symbol för många länder. Man lovade att samarbeta och göra sitt 

yttersta för att skydda och bevara artens miljö, stoppa tjuvjakt 

och illegal handel och samtidigt involvera lokalbefolkningen 

i arbetet. Att rädda tigern för framtiden är i första hand ett 

politiskt beslut, och man kan bara hoppas att ledarna för dessa 

länder har förmågan att sätta kraft bakom orden. 

NATIONALPARKEN ANUISKY 

För att bevara och skydda den nordliga populationen av 

tigrar, har flera skyddsområden skapats under det senaste 

decenniet på initiativ av bl.a. WWF och Khabarovsk Wildlife 

Foundation. Nationalparken Anuisky är det största skyddade 

området och omfattar nästan 430 000 ha. Nationalparken 

har en rik biologisk mångfald och inkluderar biotoper från 

tundraområden i norr till cedertallskogar och floddeltan i 

söder. Fler än 1 000 olika växtarter och över 300 ryggradsdjur 

har identifierats i nationalparken där Amurtigern befinner 

sig överst i näringspyramiden. Tack vare sitt geografiska läge, 

utgör parken en viktig korridor som möjliggör ett genutbyte 

mellan tigrar som lever i de olika delpopulationerna. Genom att 

säkerställa tigerns överlevnad, bevarar man samtidigt områdets 

biologiska mångfald, naturens ekologiska tjänster och därmed 

överlevnadsmöjligheten för ursprungsbefolkningen. Området 

är glest befolkat och bosättningarna är främst koncentrerade till 

byar vid flodmynningarna. I byarna lever färre än 1 800 personer 

som tillhör ursprungsbefolkningen Nanaier. I området finns 

också en inflyttad rysk lokalbefolkning. 

32 33 

MÅLET FÖR AMURTIGERPROJEKTET 

Nordens Ark och WWF arbetar gemensamt för att utveckla 

tigerpopulationen i nationalparken Anuisky och har satt upp 

ett antal tydliga mål för projektet. Det viktigaste är att antalet 

tigrar inom tre år skall stabiliseras för att på sikt fördubblas till 

ca 15 innan nästa ”tigerns år” infaller. Målen kan mer utförligt 

formuleras enligt nedan. 

1. Det övergripande målet i projektet är att bevara och 

utveckla tigerpopulationen i det skyddade området. För 

att uppnå målet måste en effektiv övervakning av den 

illegala jakten komma till stånd. Det är inte bara tigern 

som avses utan även dess viktiga bytesdjur, såsom sibiriskt 

rådjur, sikahjort, kronhjort, vildsvin och kragbjörn. 

Särskilt viktig är övervakningen i gränsområdena mot 

ursprungsbefolkningens traditionella jaktområden. 

Övervakningen skall skötas av tre brigader som var och 

en består av tre personer (med representation från både 

ursprungsbefolkningen och inflyttade ryssar). Varje 

brigad utrustas med terrängfordon, gummibåtar och 

snöskotrar. Lönerna utbetalas av staten men projektet står 

för drivmedel, fordon, material och bonusar för väl utfört 

arbete. De tre brigaderna kommer att ha sina baser vid 

strategiska platser inom området. 

2. Ett annat mål är att använda områdets naturresurser på 

ett långsiktigt hållbart sätt som inbegriper både viltet, 

skogen och vattensystemen. Med en klok förvaltning kan 

populationerna av vilt utökas så att det finns utrymme 

för nanainernas traditionella jakt, samtidigt som 

tigrarnas behov av bytesdjur kan tillgodoses. Detsamma 

gäller flodernas rika innehåll på lax och öring. Med rätt 

förvaltning kan man tillåta ett reglerat fiske. Skogarna har 

värdekärnor med hög biologisk mångfald som måste ges 

ett högt skydd. Samtidigt finns utrymme för ett begränsat 

skogsbruk utan att äventyra tigerns miljö och klövviltet i 

området. Sverige besitter kompetens inom förvaltning av 

naturresurser och nyckelpersoner kommer därför att bjudas 

in för kunskapsutbyte. 

3. Utveckling av en ansvarsfull ekoturism och utbildning 

av den unga generationen i skolan är viktigt för att säkra 

Amurtiger i hägn. Foto: Claes Andrén.

en långsiktig ekonomi och för överföring av kunskap. 

För att lyckas måste nanaifolkets traditioner och kultur 

respekteras. i samarbete med den lokala skolan utvecklas 

kurser i bevarandebiologi med inriktning på skydd av tigern 

och dess miljö. Främst kvinnor involveras som lärare. i 

anslutning till nationalparkens entrébyggnad inrättas ett 

besökscentrum med utställningshall där nanaikulturen kan 

presenteras, liksom de möjligheter ekoturismen erbjuder. 

Den främsta målgruppen för ekoturism är den stora 

inhemska ryska befolkningen. Det finns en stor potential 

för upplevelse- och äventyrsresor och eventuellt även för 

fiske och jakt. 

4. För att de olika målen skall kunna förverkligas krävs en 

väl fungerande förvaltning, en effektiv administration 

och ekonomifunktion. Flera välutbildade och pålitliga 

personer är tillsatta att förvalta nationalparken Anuisky. 

Experter med kompetens att inventera bestånden av tiger 

och dess bytesdjur är knutna till projektet. Detta inkluderar 

även växt- och trädarter som producerar föda för tigerns 

bytesdjur ss mongolisk ek, koreansk tall och manchurisk 

valnöt. Administrationen garanterar att det bedrivs en 

ansvarsfull skogsskötsel som tar hänsyn till tigrarnas behov 

och den rika biologiska mångfalden. Den skall också planera 

och genomföra inventeringar av tigrar och deras bytesdjur 

på årlig basis samtidigt som den illegal jakten bekämpas. 

Slutligen ombesörjer administrationen att information om 

projektet och dess uppnådda resultat sprids samtidigt som 

den förankras i regionen. 

FÄLTBESÖK 

Under september 2011 gjordes det första fältbesöket i Anuisky 

med syftet att upprätta personliga kontakter med de personer 

som har ansvar för att genomföra de olika praktiska aktiviteterna. 

Det är inte alltid lätt att förstå hur den praktiska verkligheten 

ser ut i ett område med en annan kultur. Några av de viktigaste 

insikterna var att det finns olika organisationer som ingår i 

projektet och dessa måste samarbeta på ett konstruktivt sätt. 

Nationalparken är statlig, anti-poaching brigaderna är regionala 

och dessutom finns ett antal ideella organisationer som har 

ett praktiskt ansvar med förvaltning av jaktbart vilt. intrycket 

var, att samarbetsgrupperna är kompetenta och effektiva och 

har goda utsikter att samarbeta. De flesta ryska medarbetare i 

ansvarig ställning är jämnåriga och utbildade på universitetet 

för skogs- och viltvård i irkutsk. Detta gör samarbetet smidigt 

och regelbundna rapporter kommer att bekräfta att olika delmål 

uppnåtts enligt den överenskomna planen. 

Resa gick till regionen Khabarovsk i ryska Fjärran Östern, 

ett område nästa dubbelt så stort som Sverige. Området är en 

av få kvarvarande riktiga vildmarker med gles befolkning, och 

domineras av väldiga skogar genomkorsade av floder och deras 

biflöden. Klimatet är kontinentalt med nästan 100 graders 

temperaturskillnad mellan sommar och vinter. Två områden 

besöktes, dels Utyou, ett tigerrehabiliteringscenter utanför byn 

Troitskii 200 km söder om Khabarovsk, som utgör nordgränsen 

för Amurtigerns kärnområde, och dels Anuisky nationalpark, 

200 km norr om Khabarovsk. Nationalparken Anuisky utgör 

Amurtigerns nordligaste utpost och är samtidigt ett kärnområde 

med årliga föryngrar med spridning till angränsade områden. 

I dessa vildmarker finns en möjlighet att göra en betydelsefull 

insats för Amurtigern. 

Tigerprojektet, som drivs gemensamt av Nordens Ark och 

WWF med ekonomiskt stöd från svenska Postkodlotteriet, är 

ett utmärkt exempel på väl fungerande praktiskt artbevarande. 

Projektet är förankrat hos berörd lokalbefolkning, har ett solitt 

statligt stöd och följer de rekommendationer som uttalades på den 

stora tigerkonferensen i St. Petersburg. Genom sin utformning 

och nära samarbete med regionala organisationer är projektet 

långsiktigt uppbyggt, och millennium målen hållbar utveckling, 

bekämpning av fattigdom och utbildning av lokalbefolkningen 

är väl tillgodosedda. Genom att utveckla en biologiskt godtagbar 

ekoturism kommer lokalbefolkningen också långsiktigt att dra 

fördel av ett utökat skydd av tigern. Ursprungsbefolkningen ges 

också möjlighet att utveckla en hållbar naturresursanvändning 

avseende jakt och skogsbruk. 

FÖrvAltnIngsberÄttelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen Nordens Ark avger härmed följande redovisning för verksamhetsårets 2011. Alla belopp redovisas om inte 

annat anges i kronor (SEK). Uppgifter inom parentes avser föregående år. 

Styrelsen för Stiftelsen Nordens Ark antar årligen en 

djurkollektionsplan som styrdokument. år 2011 var detta 

dokument fokuserat på att rikta resurserna mot de arter 

där Nordens Arks insatser har störst betydelse för arternas 

överlevnad. Övergripande målsättning för verksamheten är att 

uppnå en livskraftig population av en hotad art i dess naturliga 

miljö. Varje övervägande och beslut i aktuella djurfrågor vägs 

mot detta. 

Under året initierades en satsning på att skapa livsutrymme 

för den kritiskt hotade Amurtigern i Primorskiprovinsen i ryska 

Fjärran Östern. Bevarandeprojektet genomförs i samarbete med 

Världsnaturfonden WWF, med stöd av Svenska Postkodlotteriet. 

Projektet löper i första hand över tre år. Det övergripande målet 

är att antalet tigrar i den nyinrättade nationalparken (ett område 

motsvarande Bohusläns yta) skall fördubblas fram till år 2020. 

Därtill skall nationalparken utgöra ett rekryteringsområde 

för omkringliggande presumtiva tigerbiotoper. Arbetet sker 

i nära dialog med lokalbefolkningen, den statliga nationalparksförvaltningen, 

regionala jaktvårdsmyndigheten samt 

berörda jakt- och skogsorganisationer. Grundtanken med 

projektet är att utbilda och involvera boende i området i 

övervakningen av parken och att lära ut viltvård. Projektet bidrar 

på så vis med arbetstillfällen. Den viktigaste insatsen på kort sikt 

är sannolikt att skapa förståelse för att en god viltförvaltning 

leder till ökad täthet av kronhjort och vildsvin, tigerns viktigaste 

bytesdjur, något som också gynnar den viktiga jaktnäringen. En 

mer långsiktig del av projektet är att skapa förutsättningar för 

varsam ekoturism som också den innebär arbetstillfällen. 

Sedan 2010 pågår ett forskningssamarbete runt taurusgrodan 

i södra Turkiet mellan Nordens Ark, Naturhistoriska museet i 

34 35 

Göteborg och Ege Universitet i izmir. Under ett fältbesök i juli 

2011 upptäcktes flera okända små populationer av taurusgrodan 

i källflöden på 3 000 m höjd. För att avgöra om det handlar 

om ett komplex av små spridda populationer, eller sinsemellan 

olika arter, krävs vävnadsprover för DNA-analys. insamling 

kommer att ske under 2012 om tillstånd medges från turkiska 

myndigheter. 

Nordens Ark medverkar alltjämt i förstärkningen av 

de vilda populationerna av fjällgås. Under verksamhetsåret 

sattes tio ungar ut i Sverige och sex i Norge. Hos vitryggig 

hackspett kläcktes sju kullar varav 15 ungar gick till utsättning. 

Tio pilgrimsfalkar kläcktes och sattes ut i Mellansverige. 

För första gången förökade sig den grönfläckiga paddan i 

avelsanläggningen och detta resulterade i 600 små paddor. Ett 

för året nytt utsättningsprojekt är utplantering av europeisk 

sötvattensmal. i samarbete med länsstyrelsen Skåne har 22 

individer märkts med chip och satts ut i Helge å i Kristianstad 

kommun. Det åttiotal fiskar som var för små för att märkas hålls 

kvar i avelsanläggningen och planeras att sättas ut under 2012. 

Två hingstföl av Przewalskis häst fördes till ett semireservat 

i Bayern. 

i enlighet med kollektionsplanen har tre arter av reptiler, tre 

arter av groda samt snöget och klippfasan fasats ut under året. 

Tre nya reptilarter har tillkommit och hos däggdjuren är 

Pallas katt en ny art för Nordens Ark. 

Omställningen av markerna från produktionsskog till ett 

naturbetat landskap, med våtmarker och åtgärder som gynnar 

den biologiska mångfalden, har fortsatt under året. Projektet 

finansieras till största del av Västra Götalandsregionen och 

möjliggör uppförandet av en ligghall, byggnation av en

iogasanläggning samt plantering av energiskog. Totalt omfattar 

omställningen, som påbörjades under föregående år, ca 300 ha. 

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien förlade under 

våren en exkursion till Nordens Ark för att bland annat ta del 

av ekoparksprojektet. Regeringens vetenskapliga råd i frågor 

rörande biologisk mångfald gjorde sammaledes och besökte 

anläggningen under tre dagar. 

Felid TAG förlade sitt ”mid year meeting” till Nordens Ark. 

Under fyra dagar diskuterades och fastlades avelsplaner för de 

hotade kattarter som hålls i de europeiska parkerna. 

i september anordnades en välgörenhetsmiddag till 

förmån för amurleoparden. Kvällens hedersgäst var HKH 

Kronprinsessan Victoria. Evenemanget ägde rum på 

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm där ett åttiotal gäster 

deltog och bidrog med en grundplåt till projektet. 

Under 2011 har antalet anställda utökats. Nya aktiviteter, 

såsom fältprojekt i fjärran östern, ekopark, förstärkt 

kommunikationsavdelning och förskola, har ställt krav på 

en effektiv och funktionell organisation. Den zoologiska 

avdelningen har därför delats i en utbildningsdel, som leds av 

en vetenskaplig ledare, och en djurvårdsdel, som leds av en 

nyinrättad tjänst som djurvårdschef. 

UTBILDNINGSVERKSAMHETEN 

Stiftelsen har sedan 2006 en adjungerad professur i 

bevarandebiologi vid Göteborgs universitet, naturvetenskaplig 

fakulteten, med placering på Nordens Ark. 

Den 28 september anordnades en välgörenhetsinsamling på Naturhistoriska 

riksmuseet i Stockholm till förmån för amurleoparden. Vid tillfället 

deltog HKH Kronprinsessan Victoria, som här flankeras av styrelseordföranden 

Göran Bengtsson och VD Lena M Lindén. 

Två Pallaskatter anlände under våren från Howletts Zoo i England och 

från Jihlava Zoo i Tjeckien. Foto: Tom Svensson. 

Ett genomgående tema för all utbildning är fördjupad kunskap 

om biologisk mångfald och värdet av att skydda och bevara 

hotade arter. Nordens Ark har fortsatt att utveckla ett nära 

samarbete med universitet och högskola för att kunna erbjuda 

en vetenskapligt förankrad utbildningsverksamhet. Under året 

har den postgymnasiala utbildningen minskat volymmässigt, 

sannolikt på grund av färre sökande studenter samt minskade 

resurser vid universitet och högskolor. Arbete pågår för att hitta 

framtida nya samarbetsmöjligheter och kursmoment i samverkan 

med universitet, högskolor och andra utbildningsanordnare. 

Nordens Ark har ett fortsatt samarbete med gymnasieskolor 

i närområdet. Uddevalla gymnasieskola erbjuder elever möjlighet 

till en linje med profilen ”Nordens Ark”, en kompletterande 

utbildning i bevarandebiologi med såväl teori som praktiska 

moment förlagda på anläggningen. 

Utbildningsverksamheten omfattar en vetenskaplig ledare 

och drygt tre heltidstjänster fördelat på fyra personer. Här 

tillkommer information och guidning, som också tar djurvårdare 

och extra personal på timbasis i anspråk. 

Forskarskola 

årets forskarskola genomfördes som en kombinerad naturfilmfestival 

och forskarskola. Syftet var att visa filmens 

möjligheter att skapa intresse och engagemang för bevarandet av 

biologisk mångfald, arter och naturlandskap. 

Forskarskolan genomfördes i samarbete med Sveriges 

Television, flera studieförbund, Statens Filminstitut, Sveriges 

Filmpoler samt Sotenäs kommun. 

Nyheter inom utbildningsverksamheten 

Under 2011 har Nordens Ark utvecklat ett kursmaterial med 

rovdjursinformation. Resurser för utvecklingsarbetet har 

beviljats av Naturvårdsverket. Under våren 2012 kommer 

lärarna på utbildningsavdelningen att informera om den svenska 

rovdjurspolitiken på olika grundskolor i regionen. 

Hösten 2011 började gymnasiereformen GY2011 att gälla. 

Reformen ger tillfälle att utveckla och förfina de kurser som 

har stark ”Nordens Ark-profil”, det vill säga i riktning mot 

bevarandebiologi, zoologi och etologi. 

Under året har planering och organisering vidtagits inför 

förväntad ökad praktik för naturbruksgymnasierna. Tidigare 

Familjen Eliassons stiftelse för utveckling av god byggnadskultur finansierade ommålningen av stora ladan vid säteriets infart. Foto: Leif Blomqvist. 

praktik kallad APU (numera APL) kommer att utökas kraftigt 

och ha en tydligare koppling till bransch och arbetsliv. Nordens 

Ark har en god möjlighet att bli en attraktiv utbildningsinstitution 

för blivande djurvårdare genom den tydliga och unika profilen 

med bevarandebiologi och hotade arter. 

Förskola 

Under året har Stiftelsen ansökt om att få driva enskild 

förskoleverksamhet. Ansökan beviljades av Sotenäs kommun. 

Förskolan öppnade verksamheten för barn första veckan i 

september. 

Förskoleverksamheten bedrivs enligt Friluftsfrämjandets 

koncept ”i Ur och Skur”, vilket innebär att man förbinder sig 

att följa en pedagogisk modell samt delta i Friluftsfrämjandets 

grund- och vidareutbildning av personal. Förskolan är öppen för 

barn från 1 till 5 års ålder. 

Förskolan är en del av stiftelsens utveckling av Nordens Arks 

utbildningsverksamhet – som numera engagerar barn från ett år 

upp till fullvuxna doktorander. Verksamheten har startats i nära 

samarbete med Sotenäs kommun och bidrar till ökad valfrihet 

inom barnomsorgen för kommuninvånarna. 

Till verksamheten har anställts en barnskötare, en 

förskollärare och en s.k. tidigarelärare med behörighet för 

förskola samt år 1–3 i grundskolan. 

Vid årets slut var tio barn inskrivna. Planen är att barngruppen 

skall vara komplett (17–18 barn) i början av år 2012. 

Verksamheten finansieras genom kommunal barnomsorgspeng 

samt föräldraavgifter. Föräldraavgiften regleras 

enligt den nationella modellen för maxtaxa inom barnomsorg. 

INVESTERINGAR 

årets totala investeringar uppgår till 6 493 MKr varav 3 664 

MKr är egenfinansierade. 

Till de externt finansierade projekten har Västra Götalands 

regionen, Ann-Katrin Lundberg samt insamlingsstiftelsen 

Nordens Ark bidragit med investeringsmedel. investeringarna 

avser framförallt utveckling av Nordens Arks Ekopark, 

uppförande av hägn för Pallas katt samt köp av fastigheten 

Lillehultet, som ligger inom säteriets marker. 

36 37 

En ny voljär för uppfödning av vitryggig hackspett har, i 

samarbete med Naturskyddsföreningen uppförts i Lunden. 

Byggnationen har finansierats inom ramen för det nationella 

åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. 

Torpet Anneberg har renoverats och ett annex till Varghuset 

har färdigställts under året inom ramen för egenfinansiering. 

Planenliga investeringar avseende fordon, maskiner och 

inventarier har gjorts. 

PUBLIKA VERKSAMHETEN 

Nordens Arks publika del är öppen 365 dagar om året. Ungefär 

72 procent av de totala besöken sker i juni, juli och augusti. 

Entréintäkterna motsvarar ca 26 procent av verksamhetens 

totala intäkter. Publikundersökningar genomförs årligen. år 

2011 besvarade ca 2 000 personer publikenkäten. Genomgående 

kan man utläsa att majoriteten av besökarna varit nöjda eller 

mycket nöjda med den totala upplevelsen. 

SERVICE OCH FÖRSÄLJNINGS VERKSAMHET 

Beläggningen på hotellet har i jämförelse med 2010 minskat 

med ca. 20 procent. Den minskande beläggningen kan i 

huvudsak härledas till privat boende och studentboende. 

Konferensbeläggningen har ökat med 14 procent. 

Den totala försäljningen avseende servering och hotell har 

ökat marginellt i jämförelse med år 2010. 

PERSONAL 

Antalet fast anställda under året var 52 personer varav 30 

kvinnor och 22 män. Under högsäsong anställs extra personal. 

Sammantaget (ordinarie personal, säsongsanställda samt anvisad 

arbetskraft) har antalet anställda uppgått till totalt 128 personer. 

Antalet årsverken uppgick till 57,7. Veterinär är knuten till 

verksamheten med motsvarande ca 35 procent av en heltidstjänst. 

En jägmästare/docent anställdes tillsvidare 2011-01-01 

som ansvarig för Nordens Arks Ekoparksprojekt samt övrig 

markförvaltning.

Nordens Ark stod värd för EAZA:s Felid Tag Mid-year möte. Foto: Leif Blomqvist. 

En kommunikationschef anställdes till vidare 2011-03-01 med 

övergripande ansvar för intern och extern kommunikation. 

Samtliga anställda har under året deltagit i minst en 

individuell utbildningsinsats som intern eller extern utbildning. 

Många anställda har under året deltagit i någon form av 

kongresser och seminarier. 

MILJÖBERÄTTELSE 

Stiftelsen är sedan år 2010 ett miljödiplomerat företag. 

Miljödiplomeringen innebär att stiftelsen har ett aktivt miljöledningssystem 

i enlighet med gällande regelverk. 

Under året har den fastanställda personalen genomgått 

grundläggande miljöutbildning. All personal har dessutom 

genomgått energiutbildning i Vattenfalls regi. 

Vattenfall har gjort en energikartläggning av stora delar av 

anläggningen. åtgärder för energibesparingar har genomförts 

i enlighet med kartläggningens förslag. åtgärderna har bland 

annat bestått i tätning av dörrar och fönster. 

Luftvärmepumpar har installerats i Varghus samt 

varghusannex. Luft/vattenpump har installerats i Lantgården. 

Avfallssorteringsanläggning har färdigställt under året. i 

stort sett sorteras samma fraktioner som på den kommunala 

anläggningen. Sorteringsanläggningen bidrar till färre 

transporter och därmed minskade utsläpp. 

En wellpappress har leasats av Rambo AB. Pressen hanterar 

också mjukplast. Tekniken innebär att större mängder kan lagras 

i sorteringsanläggningen något som ger färre transporter till 

kommunens avfallshanteringsanläggning. 

Under året har beslutats om en satsning på småskalig 

biogasproduktion i anslutning till ny ligghall för nötkreatur. 

Avsikten är att omvandla gödsel samt övrigt lämpligt 

organiskt avfall till biogas som i första hand omvandlas till el. 

Finansieringen av anläggningen sker via utvecklingsbidrag 

från Västra Götalands-regionen samt investeringsstöd från 

Länsstyrelsen. Fullt utbyggd beräknas anläggningen ge ca 

25 procent i besparing per år i elförbrukningen. Den rötade 

restprodukten utgör en fullvärdig gödselprodukt. 

Verksamhetens förbrukning av drivmedel har ökat med ca. 

fem procent. Ökningen kan hänföras till att verksamheten 

i förhållande till år 2010 haft ytterligare 1,5 personbil, en 

traktor, två fyrhjuliga motorcyklar samt ett tiotal motordrivna 

redskap. Ökningen av bensindrivna redskap beror i huvudsak på 

expansionen av Ekoparksprojektet. Förbrukningen per fordon/ 

redskap är i förhållande till år 2010 oförändrad. 

Verksamhetens elförbrukning har i jämförelse med år 2010 

sjunkit med ca 15 procent. Minskningen är svår att värdera då 

medeltemperaturen år 2011 varit betydligt högre än året innan. En 

del av minskningen kan dock sannolikt hänföras till genomförda 

åtgärder som exempelvis installation av värmepumpar. 

Stiftelsen har klarat kraven för omdiplomering år 2011. 

SAMVERKAN MED ORGANISATIONER OCH 

MYNDIGHETER 

Uppfödning och utsättning av djur till dess naturliga miljö sker 

alltid i samverkan med berörda myndigheter som länsstyrelser, 

Havs- och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket när det 

rör sig om nationella projekt. Finansieringen som Nordens Ark 

erhåller från åtgärdsprogrammen står dock inte i proportion 

till kostnaderna för insatserna. Omkring 80–85 procent av 

kostnaderna belastar stiftelsens driftsekonomi. Under 2011 

uppgick denna kostnad till 3,7 MKr. 

Utsättningen av grönfläckig padda sker i samverkan med 

länsstyrelserna i Skåne och Kalmar samt inom EU LiFEprojektet 

Balt coast, som arbetar med restaurering av strandnära 

miljöer. 

återutplanteringen av pilgrimsfalkar och vitryggig 

hackspett genomförs i samverkan med Göteborgs universitet, 

Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket samt berörda 

länsstyrelser i Mellansverige. De ungar av vitryggiga hackspett 

som boplockas i Norge har norska Naturvårdsverket lämnat 

tillstånd till. 

Fjällgåsprojektet genomförs i samverkan med Svenska 

Jägarförbundet, Naturvårdsverket samt länsstyrelser i Norrland. 

Motsvarande norska Naturvårdsverket medverkar vid 

utsättningen av gässen i Nordnorge. Moskva Zoo och ryska 

naturvårdsmyndigheter svarar för fångsten av de vilda gässen på 

tundran vid importen av avelsfåglarna till Nordens Ark. 

GÅVOR OCH DONATIONER 

Stiftelsen Nordens Ark är förmånstagare till Svenska 

PostkodLotteriet och har sammataget fått ta emot 11 MKr varav 

7 MKr i februari 2012. 

Pengarna genererades 2011 men bokförs inte detta år 

utan kommer att finnas i bokslutet för nästkommande år, 

2012. Nordens Ark avgör själv hur pengarna bäst kommer 

till användning. PostkodLotteriet gör uppföljning och begär 

rapportering av hur pengarna används, dels genom löpande 

dialog med Nordens Ark och dels genom en årlig rapportering. 

Nordens Arks enskilt största privata donator, Ann-Katrin 

Lundberg, finansierade uppförandet av ett pallaskatthägn med 

1 MKr. Hägnet är uppfört mot en solig bergssida och invigdes 

i slutet av maj. 

Det internationella företaget Wurths ägarfamilj besökte 

anläggningen och lämnade därefter en donation på 100 000 kr. 

Barbro och Willy Lundin donerade ett lika generöst belopp för 

att användas i verksamhetens arbete med hotade djur. 

insamlingsstiftelsen Nordens Ark överlämnade en gåva på 

4,9 MKr som främst har kommer från arv, minnesgåvor och 

donationer. 

Medlemsföreningen Nordens Arks Vänner överlämnade 

en gåva på 1,5 MKr. Vänförening har även bidragit med ideellt 

arbete och medlemsaktiviteter på säteriet. Antalet medlemmar är 

ca 4 500 st. Föreningen är fristående från Nordens Ark. 

Privatpersoner som är fodervärdar till olika arter och raser 

bidrog med omkring 0,5 MKr. 

38 39 

Under året har privatpersoner skänkt 2,2 MKr till 90-kontot dels 

som svar på utskick av brev med förfrågan om gåvor, dels som 

spontana donationer till verksamheten. 

SAMARBETSPARTNER OCH FADDRAR 

Stiftelsen Nordens Ark har två huvudsamarbetspartner – 

Volvo Trucks och Göteborgs-Posten. Avtalen med dessa 

är treåriga och har stor betydelse både ekonomiskt och ur 

marknadsföringssynpunkt. 

Faddrar och samverkanspartners såsom PR-byrån Sturm & 

Drang, som arbetar "pro bono" och Volvo personvagnar som 

håller verksamheten med personbilar har stor betydelse för 

finansieringen av verksamheten. 

Det sammanlagda värdet av ovanstående bidrag, tjänster 

och varor från sponsorer och faddrar är svårt att exakt värdera. 

Den kontanta delen uppgår till 1,6 MKr, och övriga värden torde 

ligga på flera miljoner. 

STIFTELSER OCH FONDER 

Erna och Victor Hasselblads stiftelse finansierar 

Nordens Arks professur i bevarandebiologi samt den 

årliga forskarskolan. Stiftelsen Erik och Lily Philipsons 

Minnesfond bidrar till den pedagogiska och vetenskapliga 

delen av gymnasieskoleverksamheten genom ett årligt 

anslag. Thuréus forskarhem, Marie claire cronstedt stiftelse 

och Thordénstiftelsen lämnade bidrag till utvecklingen 

av utbildningsverksamheten främst kopplat till de gamla 

lantraserna. 

Familjen Eliassons stiftelse för utveckling av god byggnadskultur 

finansierade ommålning av den byggnads minnesmärkta 

stora ladan vid infarten till säteriet. 

Nordens Arks VD Lena M Lindén var en av tre personer som tilldelades Västsvenska Handelskammaren utmärkelse Gränslöst västsvensk 2011 för sina 

avgörande insatser för det västsvenska näringslivet. På bilden ses förutom Lena M Lindén, Dennis Andersson, Gothia cup och Sofia Appelgren, Mitt liv, när 

de tar emot utmärkelsen av Västsvenska Handelskammarens VD Johan Trouvé. Foto: Tommy Holl.

Generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten, Björn Risinger, sätter ut malar uppfödda på Nordens Ark i Kristianstads vattenrike under bevakning av 

ett stort pressuppbåd. Foto: Tom Svensson. 

STYRELSENS ARBETE UNDER VERKSAM 

HETSÅRET 

Styrelsen har under året haft fyra sammanträden: 

• bokslutsmöte i mars 

• informationsmöte inför den publika säsongen i juni 

• uppföljning av säsongen i september 

• fastställande av verksamhetsplan och budget i december 

Vid årets sista sammanträde antas ”instruktion för verkställande 

direktören”, ”arbetsordning för styrelsen” samt ”vision för 

Nordens Ark”. 

Styrelsen godkänner och antar årligen ”Nordens Arks 

djurkollektionsplan” som styrdokument. 

RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 

Verksamhetsintäkter 

Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 42,7 MKr 

(46,2 MKr). Av detta utgjorde insamlade medel från allmänheten 

6,8 MKr (11,5 MKr) och insamlade medel från företag och 

organisationer 13,0 MKr (14,1 MKr). Minskningen av medel 

från allmänheten kan till stor del förklaras av minskning av 

försäljning av brevmärken via extern försäljningsorganisation. 

Kostnader som hörde till denna försäljning har minskat driftsoch 

administrationskostnader. Även bidrag från organisationer 

och företag har minskat. PostkodLotteriet har under året ändrat 

rutiner för att fastställa och utbetala bidrag. Det förde med sig 

att Nordens Ark under 2011 inte redovisade några intäkter från 

PostkodLotteriet. Föregående år uppgick detta bidrag till 4 MKr. 

intäkter från försäljning av varor och tjänster uppgick till 10,1 

MKr (8,1 MKr), varav försäljning av skog uppgick till 2,1 MKr 

(0,5 MKr). Övriga intäkter uppgick till 12,8 MKr (12,5 MKr), 

varav entréintäkter utgjorde 12,1 MKr (11,6 MKr). 

Verksamhetskostnader 

Verksamhetskostnaderna uppgick till totalt 44,1 MKr (43,4 

MKr), varav ändamålskostnaderna uppgick till 31,2 MKr (26,3 

MKr). Denna ökning avser till stor del ökade kostnader för 

forskningsverksamheten. insamlingskostnaderna uppgick till 

1,8 MKr (7,4 MKr) varav (0,1 MKr) 6,1 MKr kan hänföras till 

extern försäljningsorganisation som enligt avtal sålde bok- och 

brevmärken, vykort etc. Detta avtal upphörde per 2010-10-31. 

Resultatet för 2011 blev -1,6 MKr (2,7 MKr). Stiftelsens 

negativa resultat är en konsekvens av att inget bidrag från 

PostkodLotteriet erhölls under 2011. Trots årets negativa resultat 

är stiftelsens ekonomiska ställning är god. Soliditeten uppgår till 

45,9 %. 

Översikt (tkr) 2011 2010 2009 2008 

Verksamhets - 

intäkter 

42 749 46 221 41 575 39 648 

Resultat efter finansiella 

poster 

-1 561 2 741 427 403 

Rörelsemarginal neg. 6,1 % 1,5 % 1,4 % 

Balansomslutning 34 652 28 198 25 018 27 251 

Soliditet 45,9 % 61,9 % 58,8 

% 

52,4 % 

Ändamålskostnader 31 189 26 248 

Ändamålskostnader % 91 % 67 % 

Nyckeltalsdefinitioner 

Soliditet 

Eget kapital i procent av omslutningen 

Ändamålskostnader i procent 

Ändamålskostnader/Totala intäkter (definierat i enlighet med 

anvisningar från Svensk insamlingskontroll). 

DISPOSITION 

årets förlust på –1 561 377 kronor överförs i ny räkning. Det 

egna kapitalet uppgår därefter till 15 887 862 kronor. 

Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, 

hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med 

tillhörande Noter. 

resUltAtrÄknIng 

2011-01-01 2010-01-01 

Belopp i kr 


Not 2011-12-31 2010-12-31 

Försäljning av varor och tjänster 1 10 154 522 8 128 542 

Övriga externa intäkter 

insamlade medel från allmänheten 6 774 261 11 494 476 

Bidrag från organisationer och företag 2 12 992 373 14 100 900 

Entréintäkter 12 088 884 11 606 131 

Övriga rörelseintäkter 739 148 891 163 

Summa verksamhetsintäkter 42 749 188 46 221 212 


Drifts- och administrationskostnader 3 -15 678 020 -19 453 982 

Personalkostnader 4 -26 981 737 -22 736 968 

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella 5 

och immateriella anläggningstillgångar -1 439 935 -1 241 129 

-44 099 692 -43 432 079 

Verksamhetsresultat 1 350 504 2 789 133 

Finansiella poster 

Ränteintäkter 6 45 364 114 222 

Räntekostnader -256 237 -162 579 

Resultat efter finansiella poster 1 561 377 2 740 776 

Skatt på årets resultat 0 0 

Årets resultat 1 561 377 2 740 776 

Årets manvargskull innhehöll tre valpar. Foto: Tom Svensson. 

40 41

Ätlig groda. Foto: Anders Rådén. 

bAlAnsrÄknIng 

Belopp i kr Not 2011-12-31 2010-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 5 

Byggnader och mark 8 825 178 8 003 208 

Djurparksanläggningar 10 045 690 9 651 647 

inventarier, verktyg och installationer 1 835 794 1 573 949 

Djur 100 000 100 000 

Pågående nyanläggningar 1 783 724 1 057 341 

Summa anläggningstillgångar 22 590 386 20 386 145 

Omsättningstillgångar 

Varulager m.m. 

Varulager 840 640 851 275 

Kortfristiga fodringar 

840 640 851 275 

Kundfordringar 2 285 912 1 356 807 

Aktuell skattefodran 277 773 153 440 

Övriga fordringar 549 096 253 296 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 3 428 726 3 894 616 

6 541 507 5 658 159 

Kortfristiga placeringar 184 219 163 319 

184 219 163 319 

Kassa och bank 4 495 735 1 139 117 

Summa omsättningstillgångar 12 062 101 7 811 870 

SUMMA TILLGÅNGAR 34 652 487 28 198 015 

Belopp i kr 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Not 2011-12-31 2010-12-31 

Eget kapital 8 

Bundet eget kapital 

Stiftelsekapital 24 500 24 500 

24 500 24 500 

Fritt eget kapital 

Balanserat resultat 17 424 739 14 683 963 

årets resultat -1 561 377 2 740 776 

15 863 362 17 424 739 

Summa eget kapital 15 887 862 17 449 239 

Långfristiga skulder 9 

Skulder till kreditinstitut 4 250 000 4 450 000 

Övriga långfristiga skulder 1 759 275 0 

Summa långfristiga skulder 6 009 275 4 450 000 

Kortfristiga skulder 

checkräkningskredit 10 1 238 447 0 

Leverantörsskulder 3 635 264 1 624 070 

Övriga skulder 2 096 585 430 669 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 5 785 054 4 244 037 

Summa kortfristiga skulder 12 755 350 6 298 776 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 34 652 487 28 198 015 

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 

Belopp i kr 20111231 20101231 

Ställda säkerheter 12 10 500 000 10 500 000 

Mellerudskanin. Foto: Tom Svensson. 

42 43

kAssAFlÖdesAnAlYs 

2011-01-01 2010-01-01 

Belopp i kr 2011-12-31 2010-12-31 

Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

-1 350 504 2 789 133 

Avskrivningar och nedskrivningar 1 439 935 1 241 129 

Realisationsvinst vid försäljning av inventarier -19 557 -175 003 

Erhållna finansiella intäkter 45 364 114 222 

Erlagd ränta -256 237 -162 579 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

för förändringar av rörelsekapital 

Förändring av rörelsekapital 

140 999 3 806 902 

Förändring av varulager -10 635 162 549 

Förändring av fodringar -883 348 -3 143 427 

Förändring av kortfristiga skulder 6 356 574 639 183 

Kassaflöde från den löpnade verksamheten 5 321 592 1 465 207 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -6 492 573 -3 012 008 

Försäljning av inventarier 59 836 175 000 

Erhållna bidrag 2 829 388 622 562 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 603 349 2 214 446 

Finansieringsverksamheten 

Ökning av långa skulder 1 759 275 0 

Amortering av skuld -100 000 -200 000 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 659 275 200 000 

Årets kassaflöde 3 377 518 949 239 

Likvida medel vid årets början1 1 302 436 2 251 675 

Likvida medel vid årets slut1 4 679 954 1 302 436 

1 Likvida medel består av kassa och bank samt 

kortfristiga placeringar. 

Hingsten Marlon i Tennenlohe leder in de nya fölen från Nordens Ark i flocken. Foto: Augsburg Zoo. 

redovIsnIngsprInCIper oCh noter 

Allmänna redovisningsprinciper 

årsredovisningen har upprättats i enlighet med 

årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd och 

FRiis Styrande riktlinje för årsredovisningar. i årsredovisningen 

har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk 

insamlingskontroll. 

Förändrade redovisningsprinciper 

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående 

räkenskapsår. 


intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits 

eller kommer att erhållas. Huvudprincipen är att gåvor och 

bidrag intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Detta 

innebär att gåvor från i första hand från privatpersoner 

normalt redovisas enligt kontantprincipen. insamlade medel 

från företag och organisationer redovisas normalt i den period 

då gåvan inbetalats, detta gäller även insamlade medel från 

Postkodlotteriet. Avtalade men ännu inte erhållna bidrag per 

bokslutsdagen intäktsförs efter en individuell bedömning i 

bokslutet. i det fall erhållna medel mottagits med förbehåll att de 

skall användas till specifikt ändamål och inte hunnit förbrukats 

vid räkenskapsårets slut, redovisas dessa som förutbetalda 

intäkter i bokslutet. återföring sker då medlen utnyttjas, varvid 

dessa tas upp som verksamhetsintäkter. Stöd som avser förvärv av 

anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. 

Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, 

som utgör grund för beräkning av avskrivningen storlek. Uppgift 

om årets bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. 

Försäljning av varor och tjänster intäktsredovisas i den 

period som intäkten avser. Försäljning av brevmärken, vykort 

och liknande redovisas när betalning erhålles. 


Stiftelsens verksamhetskostnader består av ändamålskostnader, 

insamlingskostnader och administrationskostnader. Stiftelsen 

tillämpar kostnadsslagsindelad resultaträkning och i not finns 

information om storleken på ändamålskostnader respektive 

insamlingskostnader och administrationskostnader. 

Ändamålskostnader 

Ändamålskostnader omfattar stiftelsen kostnader för att rädda 

och bevara utrotningshotade djur samt informations och 

forsknings/utbildningsverksamhet. Som ändamålskostnader 

klassificeras kostnader som har direkt samband med att uppfylla 

stiftelsens Nordens Arks stadgar. Till ändamålskostnader räknas 

även de till ändamålskostnaderna fördelade gemensamma 

kostnader. 

Insamlingskostnader 

Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för 

insamlingsarbete som riktar sig mot givare, dvs intäkter i 

form av gåvor, testamente och donationer. Arbetet omfattar 

både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare. 

insamlingskostnader omfattar både direkta kostnader 

såsom lönekostnader för insamlingspersonal som till de till 

insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna. 

44 45 

Direkta kostnader vid ”insamling med gåvobevis” 

Direkta kostnader vid insamling med gåvobevis avser externa 

insamlingskostnader i samband med försäljning av brevmärken 

och dylikt. 

Administrationskostnader 

Med administrationskostnader menas de kostnader som behövs 

för att administrera Stiftelsen Nordens Ark. Till dessa kostnader 

hör till exempel administrativa system, lönekostnader för 

administrativ personal, lokalkostnader och revision. 

Tillgångar och skulder 

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om 

inget annat anges. 

Varulager 

Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip och först 

in - först ut (FiFO) metoden. Detta innebär att varulagrets tas 

upp till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt FiFO metoden 

och verkligt värde. Schablonmässigt avdrag om 3 % för inkurans 

har genomförts. Värdering av djur omfattar de djur som ägs av 

stiftelsen. i verksamheten ingår även djur som ej innehas med 

äganderätt utan de disponeras på så kallade avelslån. Värdet 

av dessa djur överstiger vida värdet av egna djur. Djur som 

tillkommit genom verksamheten har ej upptagits till något värde 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga 

anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning 

sker vid bestående värdenedgång. Mark avskrives ej. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

Byggnader 50 år 

Djurparksanläggning 20 år 

inventarier, verktyg och installationer 5 år 

Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt 

gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade över/ 

underavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. 

Inkomstskatt 

Aktuell skatt för räkenskapsåret såsom den redovisas i 

resultaträkningen innehåller årets skattekostnad eller skatteintäkt 

och tidigare perioders skattekostnader eller skatteintäkter. 

Uppskjuten skatt särredovisas inte om det endast är balansposten 

obeskattade reserver som medför uppskjuten skatt. Uppskjutna 

skattefordringar redovisas endast om de med mycket hög 

sannolikhet senare rättmätigt kan kvittas mot skatteskulder. 

Medeltalet anställda 

Beräkning av medelantalet anställda har gjorts genom att totalt 

arbetat tid i timmar för räkenskapsåret har dividerats med en 

genomsnittlig arbetstid baserat på snittvärde av kollektivarbetares 

och tjänstemäns normalarbetstid.

NOTER 

Not 1 Försäljning av varor och tjänster 

Avser intäkter hänförliga till hotell, servering, butik samt försäljning av skog. 

Nettoresultatet för hotell, butik och servering uppgår till - 314 tkr (766 tkr). intäkter från 

försäljning av skog uppgår till 2 100 tkr (485 tkr). 

Not 2 Bidrag från organisationer och företag 

Av summan erhållna bidrag från organisationer och företag är 0 kr (4 000 433 kr) hänförligt till Postkodlotteriet. 

4 850 000 kronor (5 400 000kr) har erhållits från Nordens Arks insamlingsstiftelse, varav 0 kronor (246 000 kr) har använts 

för investering i anläggningen. Postkodlotteriet har under året ändrat rutiner för utbetalning av bidrag, varför bidrag 

avseende 2011 kommer att fastställas och utbetalas först 2012. 

Not 3 Verksamhetskostnader 

insamlingkostnader,administrationskostnader och ändamålskostnad redovisade enligt Svensk insamlingskontrolls 

anvisningar uppgår till; 

2011 2010 

Direkta kostnader vid försäljning av varor och tjänster 8 362 439 6 865 476 

Direkta kostnader vid “insamling med gåvobevis” 149 723 6 139 500 

Övriga insamlingskostnader 1 653 410 1 307 955 

Administrationskostnader 2 745 333 2 871 253 

Ändamålskostnader 31 188 787 26 247 895 

Summa 44 099 692 43 432 079 

Kostnader avseende “direkta kostnader vid insamling med gåvobevis” är hänförligt till kostnader för extern 

försäljningsorganisation och avser både direkta kostnader och försäljningsarvode. Detta avtal har upphört per 2010-10-31. 

Not 4 Personalkostnader 

20110101 20100101 

Medelantalet anställda 20111231 20101231 

Män 19 19 

Kvinnor 22 19 

Säsongsanställda män 5 4 

Säsongsanställda kvinnor 11 10 

57 52 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

Styrelse och VD 869 420 808 880 

Övriga anställda 18 041 290 14 646 647 

Summa 

Sociala kostnader 

18 910 710 15 455 527 

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 409 230 368 714 

pensionskostnader övriga anställda 1 001 223 1 042 945 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 5 880 682 4 918 567 

Summa 7 291 135 6 330 226 

Vid uppsägning från Stiftelsens sida erhåller VD ett avgångsvederlag om 12 månadslöner . Detta avgångsvederlag 

skall nedsättas om VD erhåller ny tjänst inom en 12 månaders period. 

Könsfördelning 20111231 20101231 

Fördelningen mellan män och kvinnor i styrelsen: 

Kvinnor 4 3 

Män 

Fördelningen mellan män och kvinnor i stiftelsens ledning: 

7 7 

Kvinnor 2 1 

Män 2 2 

Not 5 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar 

20111231 20101231 

Byggnader och mark 

ingående anskaffningsvärden 8 817 429 8 806 165 

Nyanskaffningar 886 950 11 264 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 704 379 8 817 429 

ingående ackumulerade avskrivningar -814 221 -753 241 

årets avskrivningar -64 980 -60 980 

Utgående ackumulerade avskrivningar 879 201 814 221 

Bokfört värde 8 825 178 8 003 208 

20111231 20101231 

Djurparksanläggningar 

ingående anskaffningsvärden 26 302 485 25 498 476 

Nyanskaffningar 2 321 857 1 364 793 

Omklassificeringar investering 0 0 

Omklassificeringar bidrag 0 0 

Bidrag -1 115 670 -560 784 


ingående ackumulerade avskrivningar -16 650 837 -15 954 785 


Utgående ackumulerade avskrivningar 17 462 982 16 650 837 

Bokfört värde 10 045 690 9 651 648 

Ackumulerat bidrag uppgår till 1 676 460 (560 784) kronor. 

20111231 20101231 

Inventarier, verktyg och installationer 

ingående anskaffningsvärde 8 109 626 7 227 103 

Nyanskaffningar 1 290 255 1 175 001 

Avyttringar/utrangeringar -95 030 -230 700 

Bidrag -446 591 -61 778 


ingående ackumulerade avskrivningar -6 535 680 -6 282 285 

Avyttringar/utrangerigar 76 024 230 700 


Utgående ackumulerade avskrivningar 7 022 465 6 535 680 

Bokfört värde 1 835 795 1 573 946 

Ackumulerat bidrag uppgår till 508 369 (61 778) kronor. 

20111231 20101231 

Djur 

ingående anskaffningsvärde 520 418 520 418 


ingående ackumulerade avskrivningar -420 418 -420 418 


Bokfört värde 100 000 100 000 

46 47

Pågående nyanläggningar 

20111231 20101231 

ingående anskaffningsvärden 1 057 342 596 392 

Nyanskaffningar 1 993 511 460 950 

Bidrag -1 267 129 0 

Omklassificeringar 0 0 

Omklassificering - bidrag 0 0 


Bokfört värde 1 783 724 1 057 342 

Ackumulerat bidrag uppgår till 1 502 379 (235 252) kronor. 

Not 6 Finansiella intäkter 

20110101 20100101 

20111231 20101231 

Räntor 45 364 6 687 

Utdelningar 0 107 535 

Summa 45 364 114 222 

Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

20111231 20101231 

Förutbetalda försäkringspremier 333 138 364 703 

Förutbetalda kostnader 406 065 272 379 

Upplupna bidrag 1 095 939 2 500 216 

Upplupna intäkter 1 593 584 757 318 

Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 428 726 3 894 616 

Not 8 Eget kapital 

Stiftelsekapital Balanserad 

vinst 

årets resultat Totalt 

Belopp vid årets ingång 24 500 14 683 963 2 740 776 17 449 239 

Överföring föregående års resultat 2 740 776 -2 740 776 0 

årets resultat -1 561 377 -1 561 377 

Belopp vid årets utgång 24 500 17 424 739 1 561 377 15 887 862 

Not 9 Långfristiga skulder 

Skuld 

Skuld per 2011- 

12-31 

Förfaller till betalning 

inom ett år Mellan ett till fem år Senare än fem år 

Skulder till kreditinstitut 100 000 400 000 3 850 000 

Övriga skulder 1 407 600 1 759 275 - 

Summa 1 507 600 2 159 275 3 850 000 

Not 10 Checkräkningskredit 

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 

Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

48 49 

20111231 20101231 

5 000 000 5 000 000 

20111231 20101231 

Semesterlöneskuld 2 108 929 1 652 837 

Sociala avgifter 1 274 836 977 474 

Förutbetalda intäkter 688 392 758 133 

Förutbetalda bidrag 1 076 297 0 

Övriga poster 636 600 855 593 

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 785 054 4 244 037 

Not 12 Ställda säkerheter 

20111231 20101231 

Företagsinteckningar 5 500 000 5 500 000 

Fastighetsinteckningar 5 000 000 5 000 000 

Summa ställda säkerheter 10 500 000 10 500 000 

Åby Säteri den 16 mars 2012 

Göran Bengtsson Sven Eckerstein Stefan Nilsson 

Ordförande Vice ordförande Vice ordförande 

Leif Nilsson Margareta Wallin Peterson Pege Schelander 

christer Petrén Susanne Wiklund Pål Svensson 

Elisabeth Tarras-Wahlberg 

Lena M Lindén 

Verkställande direktör 

Min revisionsberättelse har lämnats 16 mars 2012, 

Göran Ekström Yvonne Wernebjer 

Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor

Till styrelsen i Stiftelsen Nordens Ark 

Org.nr 8546006191 

Vi har reviderat årsredovisningen för Stiftelsen Nordens Ark för 

år 2011 (räkenskapsåret 2011-01-01–2011-12-31). 

Styrelsens ansvar för årsredovisningen 

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning 

som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och 

för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig 

för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga 

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av 

vår revision. Vi har utfört revisionen enligt international standards 

on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder 

kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför 

revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom 

olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan 

information i årsredo visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder 

som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga 

felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på 

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn 

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur 

stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande 

bild i syfte att utforma gransknings åtgärder som är ändamålsenliga 

med hänsyn till omstän digheterna, men inte i syfte att göra 

ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En 

revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten 

i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten 

i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering 

av den övergripande presentationen i årsredo visningen. Vi 

anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 

som grund för vårt uttalande. 

Uttalande 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet 

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen- 

revIsIonsberÄttelse 

Pilgrimsfalk. Foto: Anders Rådén. 

den rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 

december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden 

för året enligt årsredovisningslagen. 

Rapport om andra krav enligt lagar och författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat 

styrelsens förvaltning av Stiftelsen Nordens Ark för år 2011 (räkenskapsåret 

2011-01-01 –2011-12-31). 

Styrelsens ansvar 

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen 

och stiftelseförordnandet. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi 

vid vår granskning funnit att någon ledamot i styrelsen handlat i 

strid med stiftelselagen eller stiftelse förordnandet. Vi har utfört 

revisionen enligt god revisions sed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi 

utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga 

beslut. åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna 

bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot 

stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även 

granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i 

strid med stiftelselagen eller stiftelsef örordnandet 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga 

och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. 

Uttalande 

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse lagen 

eller stiftelseförordnandet. 

Göteborg den 16 mars 2012 

Göran Ekström Yvonne Wernebjer 

Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor 

STYRELSE 

Ordförande 

Göran Bengtsson, länsöverdirektör Västra Götalands län 

Vice ordförande 

Sven Eckerstein, styrelseordförande bl a chalmers Tekniska 

Högskola 

Stefan Nilsson, professor zoofysiologi, Göteborgs universitet 

Ledamöter 

Pege Schelander, utredningschef Vattenvårdsför bundet 

Leif Nilsson, VD Göteborg & co 

christer Petrén, Vice VD Sodexo 

Susanne Wiklund, advokat Rosengrens Advokatbyrå 

Pål Svensson, skulptör 

Margareta Wallin Peterson, Prorektor Göteborgs Universitet 

Lena M Lindén, VD Nordens Ark 

Thomas crusner, sponsorchef GP, adjungerad 

Mats Georgson, Georgson & co, adjungerad 

REVISORER 

Göran Ekström, Ernst & Young AB 

Yvonne Wernerbjer, Fyrbodals kommunalförbund 

Revisorssuppleant 

Lars Olehäll, Ernst & Young AB 

Jan-Olof Larsson, Sotenäs kommun 

PERSONAL 

Verkställande direktör Lena M Lindén 

VDassistent Therese Patriksson 

Vice VD Bo Norming 

stYrelse, revIsorer & personAl 2011 

Vetenskaplig ledare claes Andrén 

Kommunikationschef Nina Lindberg Hamn 

Projekt Ekopark Mats Niklasson 

50 51 

Projekt Snöleopard Örjan Johansson 

Zoolog Leif Blomqvist 

Biträdande zoolog Ewa Wikberg 

Djurvårdschef Linnéa Johansson 

Djurvårdsförmän Emil Gunnarsson, Susanne Geisen 

Projektledare christer Larsson 

Djurvård Maria Hallenberg, Dick Liljegren, John Söderlindh, 

Mia Abrahamsson, Josefin Hansson, Sandra Josefsson, Sara 

Hedvall, Susanne Geisen, Kristofer Försäter, catarina Tengroth, 

John Uno, Emma Nygren, Jimmy Helgesson, Elin Eriksson- 

Byröd, Sverker Thoresson, Karin Larsson, Anna Einemo, Linda 

Svensson 

Stiftelsen Nordens Arks legitimerade veterinärer Sune Gregorius, 

Bo Runsten 

Utbildning Eva Andersson, Pelle Karlsson, Björn Johansson, 

Patrik Swede, Lorina Stenwall 

Fastighet Hans Håkansson, åke Gustafsson, Alf Hjelm, 

Pernilla Knuthsen, Sofia Viksson, Björn Karlsson, Ola Björsell, 

Elisa beth Zetterlund 

Ekonomi Maria Hoffmann 

Kommunikation och marknad Jenny Magnusson, Therese 

Patriksson, Lennart Johansson, Yvonne Johansson, Tom Svensson, 

Lotta Olofsson 

Hotell Nordens Ark Eva Svennestam, Anna Schylberg, Therese 

Jacobsson, Tanja Hjertquist (vik) 

Servering Birgitta Liljegren 

Förskola Linda åsberg, Eva Erlandsson, Karolina Gullberg 

Lokalvård Sylwia Batiuk, Tina Olofsson 

Tre nya kräldjursarter anlände under året. Från vänster till höger: ögonfransgecko, guldhuvad daggecko och Standings daggecko. Foton: Kristofer Försäter.

Nordens Ark, åby säteri 

456 93 Hunnebostrand 

Tel: 0523-795 90 

Fax: 0523-520 87 

Email: nordensark@nordensark.se 

www.nordensark.se 

Pg. 90 01 96-7

Svenska - Nordens Ark

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?