Svenska - Nordens Ark

utfodras och står under bevakning i ytterligare sex veckor. Mot
slutet av perioden matas ungarna alltmer sällan och slutligen får
de klara sig på egen hand.
Under verksamhetsåret kläcktes 12 ungar i anläggningen,
av vilka nio gick till utsättning i Örebro och Västerås. Totalt
har nu 160 falkar som fötts upp på Nordens Ark under de
senaste 13 åren, satts ut i Sverige. I övrigt kan man konstatera
att häckningsresultaten i naturen under 2012 var rätt dåliga,
något som kan ha sin förklaring i den kalla och regniga våren
och försommaren. Stammen uppskattas dock idag till cirka
275 fåglar och arten har nedgraderats från Akut hotad (CR) till
Sårbar (VU).
Snöleopard
Stiftelsen Nordens Ark har många år engagerat sig i bevarandet
av snöleopard Uncia uncia som hållits på anläggningen sedan
1989. Nordens Ark ansvarar också för artens internationella
stambok och koordineringen av avels verksam heten i Europa.
Under 2010 fördjupades engagemanget genom ett samarbete
med Snow Leopard Trust där Nordens Ark gick in för att stödja
forskningen av vilda snöleoparder i Mongoliet. Samarbetet syftar
till att minska konflikterna mellan människa och snöleopard
samtidigt som det strävar mot att ta fram pålitliga metoder för
populationsuppskattningar, fångst av snöleoparder, habitatkrav,
kullstorlek och spridning i det vilda. För ändamålet fångar
man in snöleoparder som förses med GPS-mottagare samtidigt
som man placerar ut kameror i fält för att kunna identifiera de
individer som rör sig i området. Arbetet underlättas av DNAteknik
från uppsamlad spillning. Till dags dato har Nordens
Arks doktorand Örjan Johansson försett 19 snöleoparder med
GPS-halsband. Under 2012 lyckades han för första gången
lokalisera två lyor med ungar som kunde vägas, könsbestämmas
och förses med mikrochips samtidigt som han tog DNA prov
på dem.
Amurtiger
Tillsammans med Världsnaturfonden WWF gick Nordens
Ark under 2011 in för att bidra till att rädda den hotade
Amurtigern Panthera tigris altaica i Ryssland. Projektets strävar
mot att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling i artens
nordligaste utbredningsområde genom bekämpning av illegal
jakt, utveckling av ekoturism och skapandet av ett hållbart
nyttjande av områdets naturresurser.
Sedan projektet startade för ett år sedan (Andrén et al. 2012)
har ökade åtgärder för att förhindra tjuvjakt vidtagits. En
karläggning av tigerbeståndet i nationalparken har genomförts
samtidigt som utbildningsinsatser har organiserats och ett
besökscentrum för nationalparken invigts. En ny brigad för
parkövervakning som består av tre anställda med fordon och
annan fältutrustning har också upprättats.
Under den svenska projektledningsgruppens besök framgick
tydligt att man också bör prioritera viltförvaltningen i
nationalparken. Parkpersonalen har visat sig ha stor erfarenhet
av illegal jakt, medan kunskap om stödutfordring av klövvilt
är mindre utbredd och stödutfordring av tigerns bytesdjur har
därför varit bristfällig. Under året inbjöds tigerexperterna till
Sverige för att lära sig hur förvaltning och stödutfodring av
rådjur, dovhjort och vildsvin kan bidra till att öka antalet tigrar i
området. Målet är att intensifiera vinterutfodringen av hjortdjur
och vildsvin så att både tigrar och jägare blir tillfredsställda.
Under besöket fick de ryska kollegerna också delta i en kurs i
hur man söver tigrar som uppehåller sig i närheten av mänskliga
bosättningar. Under den svenska projektledningsgruppens
besök informerades denna om att antalet tigrar faktiskt har
ökat sedan projektet påbörjades. Huruvida detta beror på en
mer effektiv övervakning som resulterat i att antalen bytesdjur
ökat och parken blivit attraktivare för tigrar är ännu svårt att
säga. Illegal skogsavverkning och tjuvskytte utgör fortfarande
allvarliga problem.
övrig verksamhet
Den zoologiska avdelningen ansvarar för koordineringen av en
djurbesättning som uppgick till 94 arter och raser av däggdjur,
fåglar, kräl- och groddjur, fiskar och insekter. Djurbeståndet vid
Jerz y Gutowski från Forest Institute i Bialowieza och Jonas Hedin från Länsstyrelsen i Kalmar letar efter nykläckta imagos av större ekbock i Polen. Foto: C.
Andrén.
I samarbete med EAZA publicerades europeiska stamböcker för skogsren och järv, samt en skötselmanual för järv.
slutet av året uppgick till drygt 2.000 djurindivider. Många av de
vilda djurarterna på Nordens Ark koordineras gemensamt och
ingår i nationella eller internationella avelsprogram. Arter som
finns i den svenska faunan och som klassificeras som hotade i
den nationella Rödlistan, samordnas av Svenska Djurparksföreningen
(så kallade SDF-arter), medan exotiska arter koordineras
antingen av den europeiska djurparksorganisationen EAZA
(ESB-arter) eller av djurparkernas världsorganisation WAZA
(ISB-arter). Den mest intensiva koordineringen sker inom ramen
för de europeiska avelsprogrammen EEP. Av de vilda arterna på
Nordens Arks är 34 % samordnade på en eller flera olika nivåer.
Fyra arter koordineras från Nordens Ark som ansvarar för den
internationella stamboken för snöleopard och ESB-stamboken
för skogsren samtidigt som man koordinerar EEP-programmen
för snöleopard och järv. Under verksamhetsåret utsågs Ewa Wikberg
från Nordens Ark, tillsammans med Olga Shilo från Novosibirsk
Zoo, att föra den europeiska stamboken för gulstrupig
mård Martes flavigula borealis. Under året publicerade Nordens Ark
tillsammans med EAZA en ny volym av stamboken för skogsren
och järv samt en nyupplaga av skötselhandboken för järv.
Under våren sammanträdde Jordbruksverkets referensgrupp
för husdjursgenetiska frågor i Stockholm där Maria Hallenberg
från Nordens Ark valdes in som representant för Svenska
Djurparksföreningen (SDF). Arbetsgruppen utgör ett utmärkt
forum för spridning av tankar, åsikter och idéer visavi skyddet av
våra svenska lantraser och en aktiv medverkan är därför nyttig.
Vid slutet av året övergick registreringen av djur från det
tidigare använda databaserade registreringssystemet ARKS till
det nyutvecklade programmet ZIMS. ARKS gjorde det möjligt
att registrera de egna djuren och att sammanställa djurrapporter
på individ- eller taxonomisk nivå samtidigt som man kunde göra
upp fullständiga djurinventarier vid olika tidsintervaller. Varje
park som använde ARKS uppdaterade månatligen sina data
till en central databas på ISIS som samlade in information om
födelseort, ålder, föräldrar och dödsorsak. I motsats till ARKS
är den nya databasen i ZIMS nu upplagd i realtid och möjliggör
inte bara en tillgång till den egna djurbesättningen, utan även till
den totala globala populationen som i dagsläget omfattar över
10 000 arter och 2.6 miljoner djur. ZIMS gör det nu möjligt att
djurvårdspersonalen kan skaffa sig information om djurhållning
och skötsel i andra parker direkt utan att särskilt behöva kontakta
ett flertal olika parker.
12 13
Omsorgen om djur och besökare har alltid varit viktig för
personalen på Nordens Ark. I en global värld där vi konfronteras
med allt större miljöproblem, har det blivit viktigt att finna
lösningar på hur den biologiska mångfalden bäst kan bevaras.
Personalen lägger därför ned mycket tid för att förbättra djurens
förhållanden genom berikningsinsatser och uppfödning av
hotade djurarter som sedan kan förstärka de små spillror som
fortfarande finns kvar i naturen. Personalens engagemang i
naturvårdsfrågor och bevarandebiologi har därför löpt som en
röd tråd i stiftelsens verksamhet sedan parken grundades. Parkens
ledning har hållit föredrag om verksamheten och djurbeståndet
på Nordens Ark och om de populationsförstärkande projekt
anläggningen deltagit i. Utbildningstillfällen och deltagande i
kongresser och möten där djurverksamheten dryftas har därför
varit viktiga hörnstenar i Stiftelsen Nordens Arks verksamhet. I
samband med djurtransporter till andra parker har djurvårdare
erbjudits tillfällen att bekanta sig med anläggningar och
arbetsrutiner i andra parker och personalen som ansvarar för
uppfödning av grönfläckig padda, pilgrimsfalk, fjällgås, stork
och vitryggig hackspett har erbjudits möjlighet att skörda
frukterna av sitt arbete genom att själva delta vid utsättningar
i naturen.
litteratUrhänvisning
ANDRÉN, C., B. NORMING & O. JENNERSTEN (2012):
Nordens Ark går in i Fjärran Östern. Nordens Ark Årsredovisning 2011:
32-34. Stiftelsen Nordens Ark
BLOMQVIST, L. C. LARSSON, S. JOSEFSSON, E. WIKBERG
& K. LARSSON (2012): Djurkollektion med fokus på naturvårdsnytta.
Nordens Ark Årsredovisning 2011: 6-18. Stiftelsen Nordens Ark
GILLBERG, G. (2012): Ett lyft för pilgrimsfalken – och ihärdigt
natur skyddsarbete. Våra rovdjur 3: 4-7, 2012
HEDIN, J. (2009): Åtgärdsprogram för större ekbock 2010-2014
(Cerambyx cerdo). Naturvårdsverkets Rapport 6316
WIRÉN, M. (2010): Åtgärdsprogram för bevarandet av grönfläckig
padda 2011-2016 (Bufo viridis). Naturvårdsverkets Rapport 6406
ÅDAL, E. (2012): Svenska storkar flyger långt. Fågelvännen 1: 12-14