Kapitel 6 - Kommunikationer och infrastruktur - Hagfors

6.4 Järnvägar
KAPITEL 6 KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR – SIDA 14/18
Järnvägsdriften på NKLJ:s smalspåriga järnväg lades slutligen ned i början av 1990-talet.
(godstrafiken). Tidigare användes järnvägen som gick från Hagfors via Klarälvdalen till
Karlstad även för persontrafik. Persontrafiken lades dock ned på 1960-talet. Längre tillbaks i
tiden fanns även stickspår till Edebäck och Motjärnshyttan. En liten del av spåret finns kvar
mellan Hagfors och Uddeholm, och används som museijärnväg för dressiner sommartid.
Under 1980-talet fanns det planer på att bygga om järnvägen till normalspår. Detta skulle
underlätta anslutningen till övrig normalspårig järnväg i Sverige. Projektet föll dock på höga
kostnader för Uddeholmsbolaget samt avsaknaden av medfinansiärer.
Det är mycket beklagligt att Hagfors och Munkfors med sin tunga transportkrävande
stålindustri ej har en järnvägsförbindelse med övriga regionen, inte minst ur miljösynpunkt.
Banvallen med sina broar finns dock till största delen kvar och kommunens intentioner är att
den skall så förbli för att i en framtid ev. möjliggöra en återuppbyggnad av järnvägen. Under
tiden kan banvallen lämpligen användas för andra behov som t.ex. gång- och cykelväg.
Öster om kommunen sträcker sig Inlandsbanan vilken ursprungligen gick från Kristinehamn i
söder till Gällivre i norr. Banan hade tidigare en stor betydelse både för gods och
persontransporter för alla kommuner som låg utefter denna. Idag kan man åka på
Inlandsbanan från Mora i söder till Gällivare i norr( persontrafik, sommartid ) samt från
Kristinehamn via Filipstad till Persberg ( godstrafik ). Bandelen norr om Persberg till Mora är
idag delvis uppbruten och i dåligt skick.
För Filipstads kommun har den södra delen av Inlandsbanan fått en ny strategisk betydelse
för godstransporter. I dag är det ett privat bolag som fraktar gods bl.a. från Persberg till
hamnen i Kristinehamn. Planer finns att i Nykroppa bygga ett s.k. triangelspår för att därvid
underlätta transporter västerut mot Kil, Grums etc.
Det finns även långt gångna planer på att restaurera hela Inlandsbanan. Detta skulle innebära
att även Hagfors kommun med vissa anläggningar skulle kunna ha nytta av järnvägen i denna
del, både för transporter norrut som söder och västerut. En möjlighet skulle exempelvis vara
att i Rämmen eller kanske Lesjöfors bygga en omlastningsterminal för gods från Hagfors
kommun med dess tyngre industri. En sådan anläggning skulle vara mycket betydelsefull för
den tyngre industrin i Hagfors både ur transportekonomisk som miljösynpunkt.
Kommunalt delmål och rekommendationer för järnvägen
Nedan angivna delmål och rekommendationer för NKLJ:s järnvägsbank samt Inlandsbanan
kan ses som ett par av Översiktsplanens delmål för att uppnå de övergripande kommunala
målen vad avser god infrastruktur mm. som finns angivna i detta kapitlet.
Ansvaret för nedanstående delmåls genomförande ligger främst på kommunstyrelsen och dess
tekniska utskott men även på kommunens myndighetsnämnd, Miljö- och byggnadsnämnden.
6.5 Flyg
Delmål och
Rekommendationer
för Järnväg:
Bebyggelse eller andra anläggningar som kan motverka järnvägens framtida
intressen skall ej tillåtas.
Kommunen skall om planerad restaurering av Inlandsbanan kommer till
undersöka möjligheterna att i anslutning till denna anlägga en omlastningsplats.
Bra flygförbindelser är mycket viktigt för kommunens attraktivitet och för bibehållande och
utveckling av näringslivet.
Hagfors flygplats byggdes 1987 på Rådahedarna. Landningsbanan som förlängdes 1988, är
numera ILS-utrustad (radiofyrar för inflygningsnavigering) och har tillräckliga dimensioner för
inrikesflygets maskiner.
För närvarande finns linjetrafik på Stockholm och Torsby med två turer per dag till varje
destination.
____________________________________________________________________________________________
Antagandehandling, Hagfors kommun Översiktsplan 2000.
Ansvarig författare: Göran Mårtensson, Anna Sjörs