Orsolya Hoffmann
Orsolya Hoffmann
Orsolya Hoffmann
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Biologiska faktorer – hjärnan<br />
och dess belöningssystem<br />
<strong>Orsolya</strong> <strong>Hoffmann</strong>, med dr<br />
överläkare<br />
Beroendecentrum<br />
Eskilstuna
SEDATIVA<br />
Alkohol<br />
Marijuana<br />
Heroin<br />
Barbiturater<br />
Bensodiazepiner<br />
GHB (γ-hydroxybutyrate)<br />
Lösningsmedel<br />
Krypton (o-desmetyltramadol)<br />
STIMULANTIA<br />
Kokain<br />
Amfetamin<br />
Mefedron<br />
Khat (cathinone)<br />
Nikotin<br />
Koffein<br />
Droger<br />
HALLUCINOGENER<br />
LSD<br />
PCP (Phencyclidine)<br />
DMT (dimethyltryptamine)<br />
Mescaline (Peyote<br />
cactus)<br />
Psilocybin<br />
DESIGN DROGER<br />
Ecstasy (MDMA,<br />
methylenedioxymetamphetamine) Merck<br />
Pharm, Germany 1912)<br />
MDA (3,4-methylenedioxyamphetamine)<br />
ANDROGENA ANABOLA<br />
STEROIDER
Substansberoende I<br />
• Ett maladaptivt substansbruk som leder till<br />
kliniskt signifikant funktionsnedsättning<br />
eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst<br />
tre av följande kriterier under loppet av en<br />
och samma tolvmånadersperiod:
Substansberoende II<br />
1. tolerans, definierat som endera av följande:<br />
– ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för<br />
att uppnå rus eller annan önskad effekt<br />
– påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av<br />
samma mängd av substansen<br />
2. abstinens, vilket visar sig i något av följande:<br />
– abstinenssymptom som är karakteristiska för<br />
substansen<br />
– samma substans (eller liknande substans) intas i<br />
syfte att lindra eller undvika abstinenssymptom
Substansberoende III<br />
3. substansen används ofta i större mängd eller under en<br />
längre period än vad som avsågs<br />
4. det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök<br />
att begränsa eller kontrollera substansbruket<br />
5. mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen,<br />
nyttja substansen eller hämta sig från substansbrukets<br />
effekter<br />
6. viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter<br />
överges eller minskas p.g.a. substansbruket<br />
7. bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska<br />
eller psykiska besvär som sannolikt orsakats eller<br />
förvärrats av substansen
CRAVING<br />
Vad är beroende?<br />
Begär att uppleva effekterna av en tidigare prövat<br />
psychoaktiv drog. (WHO)<br />
KONTROLLFÖRLUST<br />
Drogen tas i store mängder eller under längre period än<br />
planerat.<br />
TOLERANS<br />
ABSTINENS<br />
Det krävs högre dos för att uppnå samma effekt eller att<br />
samma dos ger ingen eller avsevärt lägre effekt.<br />
Drog-specifika symptom, som uppträder efter utsättning<br />
eller avsevärt minskning av drogintag efter en längre tids<br />
användning. Tillförsel av drog eller korstolerant drog<br />
eliminerar symptomena.
Ärftlighet<br />
• Alkoholberoende: 40-60 % genetik<br />
• Nikotinberoende: 60-70 % genetik<br />
• Kokainberoende, heroinberoende?<br />
• Initiering, testning – ej ärftligt, enbart miljö!<br />
• Arvsgången studerad mest för<br />
alkoholberoende: komplex, flertal gener,<br />
varierande penetrans
• Substans<br />
• Ärftlighet<br />
Beroendeutveckling<br />
• Administrationssätt
Brain Reward Mechanisms<br />
Goldstein, Addiction
Naturliga belöningsstimuli<br />
SEX MAT
opiater<br />
Hjärnans belöningssystem<br />
N. ACCUMBENS VTA<br />
DA<br />
ecstasy<br />
amfetamin<br />
kokain<br />
nikotin<br />
alkohol<br />
cannabis<br />
GABA<br />
µ/δ<br />
opiater
Drog Endogent målsystem<br />
Alkohol opioider, DA<br />
NMDA-R<br />
GABA-R<br />
Nikotin nikotin-R<br />
DA, opioider<br />
Amfetamin DA-T<br />
Kokain DA-T<br />
Opiater µ-opioid-R<br />
Cannabis cannabis-R<br />
LSD serotonin-R<br />
Ecstasy serotonin, DA<br />
AAS androgen-R<br />
Rydberg, Beroendelära
OPIOID RECEPTOR
Dopaminfrisättning i Nucleus Accumbens under fysiologisk<br />
och drogutlöst välbehag
Dopaminfrisättning i Nucleus Accumbens under fysiologisk<br />
och drogutlöst välbehag
Självadministrering av alkohol och andra droger<br />
ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen
Alcohol Promotes Dopamine Release in the Human Nucleus<br />
Accumbens<br />
I Boileau, JM Assaad, RO Pihl, C Benkelfat, M Leyton, M Diksic, RE Tremblay, A Dagher<br />
2003
Amphetamine-Induced Dopamine Release in Human Ventral Striatum<br />
Correlates with Euphoria<br />
WC Drevets, C Gautier, JC Price, DJ Kupfer, PE Kinahan, AA Grace, JL Price, CA<br />
Mathis<br />
2001
Tillslaget har stor betydelse för euforin<br />
Striatal Uptake and the Relationship Between Changes in Extracellular Dopamine and Self-Reports of<br />
Being ”High” After Intravenous or Oral administration of Metylphenidate
Dopaminfrisättningen korrelerar även till önskan om mer<br />
drog
Även förväntan om belöning ökar dopaminfrisättningen
Från droganvändning till beroende
Adaptation – en fysiologisk regel
Akut adaptation hos kokainister
Upprepad adaptation sänker baslinjen
Gemensamma effekter av de viktigaste<br />
beroendeframkallande medlen<br />
• Alla frisätter dopamin i belöningssystemet – effekten<br />
korrelerar till upplevelse av välbehag och merbegär<br />
• Stimuli som associerats till drogintag aktiverar<br />
belöningssystemet i sig – ökar sannolikheten för nytt<br />
intag (återfall)<br />
• Upprepat intag ”bygger om” belöningssystemet –<br />
basfunktionen sänks kraftigt, vilket sannolikt är förenat<br />
med ”olust” och amotivation<br />
• Efter längre tids användning sänks även aktiviteten i<br />
pannloberna – ger dåligt omdöme och bidrar till<br />
kontrollförlusten
Change language