Förslag till dokumentstruktur - Västmanlands Kommuner och ...
Förslag till dokumentstruktur - Västmanlands Kommuner och ...
Förslag till dokumentstruktur - Västmanlands Kommuner och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND – UTKAST 20120118<br />
<strong>Förslag</strong> <strong>till</strong> <strong>dokumentstruktur</strong> i mars 2012<br />
Förord<br />
Innehåll<br />
1. Inledning<br />
<strong>Västmanlands</strong> län har sedan i juni 2007 ett regionalt utvecklingsprogram (RUP). Programmet<br />
omfattar perioden 2007-2020 <strong>och</strong> visar vilka åtgärder som bedöms vara mest angelägna för att<br />
stärka länets utveckling <strong>och</strong> <strong>till</strong>växt.<br />
Det övergripande målet för RUP är en hållbar regional utveckling <strong>och</strong> <strong>till</strong>växt i <strong>Västmanlands</strong> län.<br />
Utvecklingsprogrammet bygger på sex insatsområden: en god vardag, livslångt lärande,<br />
företagande <strong>och</strong> arbete, ett effektivt transportsystem, energi för framtiden samt regional<br />
identitet.<br />
Programmet fungerar som ett paraply för andra regionala utvecklingsarbeten, exempelvis det<br />
regionala <strong>till</strong>växtprogrammet, strukturfondsprogram inom EU, länsplaner för<br />
infrastrukturområdet, landsbygdsprogram <strong>och</strong> program inom miljöområdet samt inom socialt<br />
hållbar utveckling.<br />
Det finns flera anledningar <strong>till</strong> att det nu är lämpligt att vidareutveckla befintligt RUP <strong>till</strong> en<br />
Länsplan. Det finns behov av att förtydliga <strong>och</strong> prioritera insatsområden som krävs för att nå<br />
<strong>till</strong>växt i hela Västmanland <strong>och</strong> för att hävda <strong>Västmanlands</strong> intressen, bl.a. inför framtida<br />
regionala strukturförändringar.<br />
Arbetet med Länsplanen avgränsas <strong>och</strong> fokuseras inledningsvis på nedanstående<br />
utvecklingsområden. Dessa kan dock kompletteras med ytterligare områden beroende på<br />
resultatet av uppföljningen av befintligt RUP <strong>och</strong> omvärldsanalysen.<br />
– Fysisk planering<br />
En länsgemensam strategi utarbetas för den fysiska planeringen med inriktning att på längre sikt<br />
ha en regional översiktsplan.<br />
– Infrastruktur <strong>och</strong> kommunikationer<br />
Utvecklingsområden, strategier <strong>och</strong> handlingsplaner utarbetas.<br />
1
– Arbetsmarknad <strong>och</strong> kompetensförsörjning<br />
Utvecklingsområden, strategier <strong>och</strong> handlingsplaner utarbetas.<br />
Efterhand som arbetet fortskrider på de ovanstående punkterna bör ytterligare prioriterade<br />
områden kunna övervägas. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik <strong>och</strong><br />
innebär att alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala <strong>och</strong><br />
miljömässiga konsekvenserna i ett längre perspektiv. I förlängningen är inriktningen att<br />
Länsplanens samtliga delar integreras med såväl miljömässiga som sociala <strong>och</strong> kulturella<br />
aspekter. Vidare bör i det fortsatta arbetet förslag på indikatorer för årlig uppföljning av<br />
Länsplanen utarbetas i syfte att skapa förutsättningar för att följa <strong>och</strong> utvärdera genomförandet<br />
av planens utpekade områden.<br />
Mål <strong>och</strong> syfte<br />
– Det övergripande målet för Länsplanen är en långsiktigt hållbar <strong>till</strong>växt i hela Västmanland.<br />
– Länsplanen ska ge förutsättningar för att kraftsamla alla aktörer i länet runt gemensamma<br />
prioriteringar <strong>och</strong> bättre hävda <strong>Västmanlands</strong> intressen, bl.a. inför framtida regionala<br />
strukturförändringar.<br />
– Den färdiga Länsplanen ska utgöra länets regionala utvecklingsprogram (RUP).<br />
2. Vårt Västmanland<br />
Mälardalens uppsida – kort ingress om <strong>Västmanlands</strong> kvaliteter<br />
2.1 Regionen i omvärlden, nu <strong>och</strong> framåt<br />
Länsplanen utgår från omvärldsanalys som visar på faktorer som utvecklingen i<br />
Västmanland måste förhålla sig <strong>till</strong>.<br />
Föränderlig omvärld<br />
Storstäderna växer<br />
I takt med att marknaderna för varor <strong>och</strong> tjänster alltmer globaliserats, har storstädernas roll<br />
i den internationella ekonomin blivit allt viktigare. Runt om i världen finns samma trend med<br />
stadig inflyttning <strong>till</strong> framgångsrika storstadsregioner. Sverige är inget undantag. De senaste<br />
2
åren har <strong>till</strong>växten i Stockholm, Göteborg <strong>och</strong> Malmö varit betydligt högre än riket i<br />
genomsnitt. Detta gäller både <strong>till</strong>växten av befolkning <strong>och</strong> ekonomi. Prognoser <strong>och</strong> analyser<br />
framåt visar på att detta är en trend som förstärks. Storstäderna <strong>och</strong> i synnerhet Stockholm<br />
kommer att stå för en allt större del av Sveriges ekonomiska <strong>till</strong>växt. Befolknings<strong>till</strong>växten<br />
domineras av utrikes kommande personer.<br />
Regionförstoring <strong>och</strong> strukturomvandling<br />
Det finns ett starkt samband mellan funktionella regioners storlek <strong>och</strong> befolkningsutveckling.<br />
Stora regioner växer snabbare än små. Företagsetableringar attraheras lättare <strong>till</strong> en stor<br />
marknad. En större lokal arbetsmarknad ger bättre förutsättningar för en högre lönenivå <strong>och</strong><br />
matchning på arbetsmarknaden fungerar bättre. Det finns också ett starkt samband mellan<br />
regioners storlek <strong>och</strong> sysselsättning. Med en växande befolkning följer att antalet i arbetsför<br />
ålder ökar. Alltså kan sysselsättningen förväntas öka i regioner med en växande befolkning,<br />
medan motsatsen kan antas gälla i regioner med befolkningsminskning. I Sverige kommer<br />
detta <strong>till</strong> uttryck genom att arbetsmarknadsregionerna blir större <strong>och</strong> färre.<br />
Storstädernas särskilda betydelse kan också förstås mot bakgrund av näringslivets<br />
omstrukturering som innebär ökad specialisering inom en rad olika branscher. Allt fler<br />
företag strävar efter att utveckla nischade tjänster <strong>och</strong> produkter. Detta gäller i stort sett alla<br />
branschsegment. Starkt nischade erbjudande kräver dock att den lokala marknaden är<br />
<strong>till</strong>räckligt stor för att efterfråga smala produkter <strong>och</strong>/eller att marknaden finns<br />
internationellt. Om svenskt näringsliv ska kunna hävda sig krävs generellt god <strong>till</strong>gång på<br />
välutbildad arbetskraft <strong>och</strong> goda förutsättningar för entreprenörskap. Tyngre<br />
industriproduktion flyttar <strong>till</strong> låglöneländer medan tjänstesektorn <strong>och</strong> det kunskapsintensiva<br />
näringslivet dominerar allt mer. Ur ett europeiskt perspektiv är Sverige dessutom intressant<br />
som råvaruproducent <strong>och</strong> generellt förutspås godsflödena internationellt öka på grund av<br />
fortsatt omstrukturering.<br />
En förutsättning för denna omstrukturering är där<strong>till</strong> god <strong>till</strong>gänglighet som möjliggör utbytet<br />
av varor <strong>och</strong> tjänster. Den digitala kommunikationen har drivit den här utvecklingen som<br />
också bygger på transporter är billigt. Genom goda kommunikationer kan den lokala<br />
arbetsmarknaden vidgas <strong>och</strong> länkas <strong>till</strong> en större omvärld.<br />
Hållbarhetsfokus<br />
Klimatfrågan <strong>och</strong> den sinande olje<strong>till</strong>gången i världen kräver en kraftfull omställning av vår<br />
energiförbrukning, energiproduktion <strong>och</strong> transportbeteende. I svensk samhällsplanering<br />
pågår en normförskjutning mot ökad hållbarhet men effekterna har ännu inte fått genomslag<br />
i praktiken. För närvarande pågår teknikutveckling för att möta ny efterfrågan, även om<br />
Europa är långt ifrån ledande i ”The Green Race”.<br />
Marknadsanpassning<br />
I Sverige har de senaste decennierna drivits en utveckling mot ökad marknadsanpassning.<br />
Den syftar <strong>till</strong> att understödja <strong>till</strong>växt, öka utbudet av individuella lösningar <strong>och</strong> minska de<br />
offentliga utgifterna genom ökad konkurrensutsättning. Den nya kollektivtrafik<br />
lagstiftningen, de ökade kraven på medfinansiering av infrastruktur <strong>och</strong> ökad konkurrens på<br />
järnvägen är några motsvarigheter <strong>till</strong> avregleringen av bostadsmarknaden i början av<br />
nittiotalet <strong>och</strong> den utveckling vi sett inom vård- <strong>och</strong> omsorg. Effekterna av detta är bland<br />
3
annat att olikheterna ökar mellan kommuner med växande befolkning <strong>och</strong> övriga.<br />
<strong>Kommuner</strong> utan <strong>till</strong>växt får ett alltmer begränsat handlingsutrymme.<br />
Omvärldspåverkan i Västmanland<br />
Slutsatser av omvärldsanalysen, punktform som ska utvecklas.<br />
• Dra nytta av att man ligger nära Stockholm <strong>och</strong> sträva efter ökad integrering av<br />
arbetsmarknaderna. Öka pendlingen <strong>och</strong> utbytet med Stockholmsmarknaden.<br />
• Storleken spelar roll <strong>och</strong> lyckad integration blir avgörande. Befolkningsutvecklingen i<br />
länet har, tvärtemot utvecklingen i riket, varit negativ. År 1985 var länets andel av<br />
rikets folkmängd 3,05 procent. 2010 har denna andel sjunkit <strong>till</strong> 2,68 procent.<br />
• Nischa Västmanland <strong>och</strong> öka kompetensen. Länet har en relativt sett låg<br />
utbildningsnivå. 18,7 procent har en eftergymnasial utbildning 3 år eller mer, jämfört<br />
med 22,4 procent i riket. Länet har vidare ett sämre läge än riket gällande andel<br />
grundskoleelever som ej är behöriga <strong>till</strong> gymnasieskola: 13,8 procent i länet, 11,8 i<br />
riket.<br />
• Bejaka omstruktureringen <strong>och</strong> verka för ökad tjänstesektor <strong>och</strong> kunskapsintensiv<br />
produktion. Länets näringslivsstruktur domineras av <strong>till</strong>verkande industri. Mer än var<br />
femte (21,5 procent) förvärvsarbetande finns i den branschen, att jämföra med rikets<br />
13,9 procent.<br />
• Hantera den ökade marknadsanpassningen <strong>och</strong> hitta nya sätt för samhället att<br />
påverka utvecklingen i önskad riktning.<br />
• Europeisk efterfrågan på råvaror kommer att vara stor <strong>och</strong> logistikhanteringen är en<br />
växande marknad på grund av de allt större varuflödena i Mälardalen. I länet möts<br />
tunga nord-sydliga <strong>och</strong> öst-västliga godsstråk på väg <strong>och</strong> järnväg. Hit ansluter även<br />
Mälarfarleden. Västerås flygplats är rikets fjärde största fraktflygplats med<br />
utbyggnadskapacitet inom gällande miljö<strong>till</strong>stånd. Länet ligger i skärningspunkten<br />
mellan de stora produktions- <strong>och</strong> konsumtionsområdena i riket. Länet är gynnsamt<br />
för etableringar inom t.ex. transport, lager <strong>och</strong> godshantering.<br />
• Klimat- <strong>och</strong> hållbarhetsanpassning blir allt viktigare <strong>och</strong> det finns en stor potentiell<br />
marknad för innovationer. Omställningskostnaderna ökar successivt.<br />
2.2 Det västmanländska erbjudandet<br />
En grundläggande förutsättning för att åstadkomma en stark hållbar <strong>till</strong>växt i Västmanland är att<br />
det är attraktivt för både människor <strong>och</strong> företag att bo <strong>och</strong> verka i länet.<br />
Utvecklas efterhand som planen tar form!<br />
4
2.3 Vägar framåt<br />
En förutsättning för att arbetet med Lansplan för Västmanland skall bli framgångsrikt är att alla<br />
steg i utvecklingsprocessen förankras väl, dels inom respektive delområdes arbetsgrupper samt<br />
inom våra uppdragsgivare, alla länets kommuner, <strong>Västmanlands</strong> kommuner <strong>och</strong> landsting (VKL),<br />
Landstinget Västmanland <strong>och</strong> Länsstyrelsen i <strong>Västmanlands</strong> län.<br />
- Platser (fundera på alternativt ord- Arena?)i Västmanland<br />
I <strong>och</strong> med den nya Plan- <strong>och</strong> bygglagen (maj 2011) får översiktsplaneringen en tydligare<br />
strategisk funktion. Följden blir högre krav på koppling mellan lokal översiktsplanering <strong>och</strong><br />
regionala <strong>och</strong> nationella mål samt mellankommunal samverkan<br />
- Access Västmanland<br />
Tillväxt i Västmanland förutsätter goda kommunikationer. Planering av infrastruktur <strong>och</strong><br />
kollektivtrafik samt fysisk planering måste för att bli framgångsrikt ske i ett gemensamt <strong>och</strong><br />
övergripande länssammanhang. En väl genomarbetad <strong>och</strong> förankrad Länsplan blir därmed ett<br />
betydelsefullt verktyg för att kunna påverka planer på nationell nivå.<br />
- Växa i Västmanland<br />
Inom några år kan länet stå inför en situation med relativt hög andel lågutbildade kombinerat<br />
med hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom mer<br />
kvalificerade yrken. Det är ett hot mot <strong>till</strong>växt <strong>och</strong> välfärd i länet. Glappet mellan avgående <strong>och</strong><br />
<strong>till</strong>kommande arbetskraft riskerar att bestå. Detta beror dels på den demografiska situationen,<br />
men även att inträdet i yrkeslivet tenderar att ske allt högre upp i åldrarna.<br />
2.4 Målområden<br />
• <strong>Västmanlands</strong> identitet<br />
• Befolkningsutvecklingen<br />
• Regional bostadsplanering<br />
• Attraktiva boendemiljöer<br />
• Tillgänglighet – fysisk <strong>och</strong> digital<br />
• Lust <strong>till</strong> lärande<br />
• Matchning<br />
3. Platser i Västmanland<br />
Hållbar <strong>till</strong>växt genom utvecklad markanvändning<br />
5
För att länsplanen ska kunna få ett genomförande perspektiv måste de fysiska<br />
förutsättningarna klargöras <strong>och</strong> fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna<br />
finns redan genom de kommunala översiktsplanerna där grunddragen i<br />
markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl<br />
markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en ”spelplan” för<br />
samhällsbyggande för såväl kommunerna, privata aktörer <strong>och</strong> för statliga myndigheter<br />
<strong>och</strong> verk. Vad som inte ryms i den kommunala översiktsplanen är redovisning av<br />
planeringsunderlag i ett regionalt perspektiv. Underlag som är <strong>till</strong> nytta <strong>och</strong> angår två<br />
eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Hur de fysiska förutsättningarna ska<br />
åskådliggöras kommer att klargöras <strong>och</strong> bestämmas under arbetets gång.<br />
Både <strong>till</strong>växt av befolkning <strong>och</strong> företag som kräver stora ytor förutsätter en fysisk<br />
planering som är <strong>till</strong>växtorienterad. Med <strong>till</strong>växtorientering menas att den fysiska<br />
planeringen väger in faktorer som påverkar ekonomisk <strong>till</strong>växt.<br />
En ny plan- <strong>och</strong> bygglag antogs 2011. Den nya lagen är en förenkling av den gamla <strong>och</strong><br />
syftar <strong>till</strong> att bland annat förkorta samrådstiderna <strong>och</strong> underlätta den kommunala<br />
planberedskapen. Den nya lagstiftningen möjliggör <strong>och</strong> underlättar för strategiska<br />
översiktsplaner vilket innebär att lagstiftaren vill stärka kopplingen mellan kommunala<br />
översiktsplaner <strong>och</strong> regionala dokument <strong>och</strong> samverkans organ.<br />
Delprojektets syfte är att konkretisera Länsplanens målsättningar <strong>och</strong> erbjudanden sätta<br />
dem i ett fysiska <strong>och</strong> geografiska sammanhang.<br />
3.1 I dag<br />
Planberedskapen i länet är god. De flesta av kommunerna har idag aktuella<br />
översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig nu i<br />
startfasen eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna<br />
behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer <strong>och</strong><br />
ställningstaganden för allmänna intressen såsom naturmiljö <strong>och</strong> kulturmiljövård. En<br />
viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att<br />
regionala arbetet utgår från <strong>och</strong> bemöter inriktningen i de kommunala<br />
översiktsplanerna.<br />
Som stöd för samhällsbyggande har riksdagen antagit 16 miljömål, vars syfte är att nå en<br />
miljömässigt hållbar utveckling i landet på lång sikt. Miljömålssystemet kan understödja<br />
arbetet med den kommande Länsplanen för att den ska kunna möta kraven i en<br />
hållbarhets bedömning<br />
Den regionala identiteten<br />
Västmanland är ett län som kan erbjuda närhet <strong>till</strong> huvudstaden <strong>och</strong> den omgivande<br />
Stockholm – Mälarregionen. Genom sitt strategiska läge är länet attraktivt för boende,<br />
besökare <strong>och</strong> näringsliv. Länet är <strong>till</strong>gängligt. Det finns en intressant <strong>och</strong> rik historisk<br />
bakgrund, besöksmål <strong>och</strong> bruksmiljöer av värde, prisvärda <strong>och</strong> attraktiva boendemiljöer,<br />
Bergslagens skogar <strong>och</strong> ”orörda mark”, Mälardalens åkermark <strong>och</strong> närhet <strong>till</strong> flera vatten<br />
<strong>och</strong> vattendrag. Särskilt kan nämnas länets åar med omgivande miljöer som utifrån sina<br />
värden som kulturarv <strong>och</strong> upplevelse präglar länet.<br />
Den svenska regionindelningen är föremål för en kommande översyn vilket gör att vi<br />
måste betrakta länet utifrån yttre förutsättningar vi inte alltid har rådighet över.<br />
6
<strong>Västmanlands</strong> län har inte en tydlig eller sammanhållande regional identitet. I ett<br />
historiskt perspektiv är länet närmast att jämföra med ett genomfartslän. Det saknas ett<br />
identitetsskapande perspektiv för länet. Vi behöver utveckla en förståelse för vilka<br />
värden <strong>och</strong> egenskaper som karaktäriserar landskapet. ”Landskapsförståelse” i<br />
sammanhanget handlar om att konkretisera vilka sammanhängande strukturer som<br />
binder oss samman, men även visa de strukturer som delar oss.<br />
Befolkning<br />
I Västmanland bor det 252 800 invånare, varav 137 000 i Västerås som är Sveriges sjätte<br />
kommun i storlek. Länet besår av 10 kommuner. Under den senaste tioårsperioden har<br />
Västerås befolkning ökat med 6 procent, medan övriga kommuner har haft en svagt<br />
ökande eller minskande befolkning. År 1985 var <strong>Västmanlands</strong> andel av rikets folkmängd<br />
3,05 procent. Idag har denna andel sjunkit <strong>till</strong> 2,68 procent.<br />
Infogas: Karta som visar befolkning <strong>och</strong> befolkningsutvecklingen i länet<br />
Demografisk utveckling<br />
Befolkningen blir äldre. Åldersstrukturen i länet är i obalans. Det är framförallt i de<br />
viktiga åldrarna 25-29 år <strong>och</strong> 30-34 år som <strong>Västmanlands</strong> län har lägre andelar än vad<br />
riket har. Andelen yngre pensionärer, åldern 65-69, är något högre än riket i övrigt. Länet<br />
har en högre andel utrikes födda än riket. Utan utrikes inflyttning hade länets<br />
befolkningsminskning varit högre. För att möta denna utveckling behöver förutsättningar<br />
för att möta de demografiska utmaningarna diskuteras. En allmän utveckling i landet är<br />
att större orter växer medan mindre orter minskar i storlek vilket överensstämmer med<br />
strukturen i Västmanland.<br />
I de bebyggelsegrupper <strong>och</strong> de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av<br />
länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter <strong>och</strong> service i form av<br />
skolverksamheter, vård, närbutiker <strong>och</strong> bensinstationer. Detta <strong>till</strong> följd av att det saknas<br />
befolkningsunderlag <strong>och</strong> att Västmanland är ett <strong>till</strong> ytan litet län som inte har så långa<br />
avstånd <strong>till</strong> service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker.<br />
Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen<br />
har mer än 1 mil <strong>till</strong> närmaste butik.<br />
Infogas: Karta som visar åldersstruktur i länets kommuner<br />
Bostäder<br />
Bostadsbyggandet i länet är mycket lågt. Det är nästan bara i Västerås som nybyggnation<br />
pågår. Länet uppvisar en tudelad ekonomi med avseende på fastighetspriser vid en<br />
jämförelse mellan Västerås/Mälarregionen <strong>och</strong> övriga länet. Produktionskostnaderna för<br />
bostäder är likvärdig mellan länets kommuner. Marknadsvärdet skiljer sig dock högst<br />
påtagligt åt, d v s det är betydligt lägre på landsbygden <strong>och</strong> i de mindre kommunerna.<br />
Service, företagande <strong>och</strong> verksamheter<br />
I länet finns kända företag <strong>och</strong> verksamheter, som exempel kan nämnas ABB, områden<br />
inom <strong>till</strong>verkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (<strong>till</strong><br />
vilken turism även <strong>till</strong>hör), skolväsende, vård- <strong>och</strong> omsorgstjänster, eftergymnasiala<br />
institutioner, högskola, gruvbrytning, it-teknik <strong>och</strong> tågkonstruktioner. Företagen <strong>och</strong><br />
verksamheterna erbjuder arbets<strong>till</strong>fällen <strong>och</strong> har stor betydelse för länets<br />
7
arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta<br />
gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande <strong>och</strong> vara av<br />
regional betydelse<br />
3.2 I framtiden<br />
Till vår syn på framtiden finns en förståelse för vad som karaktäriserar landskapen i<br />
Västmanland. Det finns en tydlig viljeinriktning för hur länets värden tagits <strong>till</strong>vara <strong>och</strong> en<br />
beredskap för den kommande översynen av regionindelningen. Länsplanen är i<br />
framtiden ett välanvänt underlag för aktörerna i länet med stöd för<br />
verksamhetsetableringar, exploateringsföretag, bostadsförsörjningen <strong>och</strong> den<br />
demografiska utvecklingen. Det råder konsensus om planens innehåll <strong>och</strong> de insatser<br />
som krävs för att genomföra den.<br />
Länsplanen som utvecklingsplan kommer att genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv.<br />
Perspektivet kommer att hämta stöd ur miljömålssystemet men utgå från de fyra<br />
aspekterna av ekonomisk, social, kulturell <strong>och</strong> ekologisk hållbarhet.<br />
Hållbarhetsbedömningen kommer att integreras i Länsplanen.<br />
Den regionala identiteten<br />
Vårt arv i form av bruksmiljöer är en <strong>till</strong>gång. Detta stärker vår identitet <strong>och</strong> de faciliteter,<br />
byggnader <strong>och</strong> åtgärder som hör tiden <strong>till</strong> kan ställas om mot ny användning.<br />
Landskapets natur- <strong>och</strong> kulturmiljövärden kan marknadsföras. Gemensamma<br />
omvärldsutmaningar <strong>och</strong> strukturer ska identifieras <strong>och</strong> påverkas/överbryggas.<br />
Länsplanen kan verka för- <strong>och</strong> främja lokalt producerad mat. I vårt anspråk på framtiden<br />
ska dessa faktorer, egenskaper <strong>och</strong> värden finnas samlade.<br />
Variablerna <strong>och</strong> faktorerna för att ”förstå landskapet” kan inhämtas utifrån vad vi vill<br />
konkretisera. Egenskaper <strong>och</strong> struktur kan uttryckas från såväl direkta sammanhang som<br />
indirekta. Nedan ett exempel från konsulten Bengt Schibbye som tidigt i processen<br />
bistått det förberedande arbetet med att beskriva metodiken. En grov skiss över de<br />
geologiska förutsättningarna <strong>och</strong> sammanhangen som kan sägas utgöra en struktur.<br />
Bilden <strong>och</strong> bilderna kan breddas <strong>och</strong> kompletteras. Strukturbilderna får sedan tas fram<br />
utifrån de insatsområden som kommer att klargöras under arbetets gång.<br />
8
Landskapsperspektivet kommer att stärka länet <strong>och</strong> komplettera den strukturbild som<br />
kommer att upprättas som gensvar <strong>till</strong> motsvarigheten i Stockholms RUFS.<br />
Strukturella samband<br />
Sambanden med strukturen i Stockholmregionens RUFS 2010 ska ligga <strong>till</strong> grund för en<br />
västmanländsk strukturbild. En västmanländsk struktur med stråk <strong>och</strong> kärnor utifrån<br />
värderad beskrivning kommer att utgöra stommen för Länsplanens fysiska förankring.<br />
Gemensam målbild för östra Mellansverige 2050. I östra Mellansverige finns idag<br />
sammantaget en stor arbets- <strong>och</strong> bostadsmarknad, ett väl utbyggt utbildningssystem <strong>och</strong><br />
ett konkurrenskraftigt näringsliv. De funktionella sambanden i östra Mellansverige är<br />
påtagliga <strong>och</strong> i takt med att regionen integreras alltmer blir de även allt viktigare.<br />
9
Bild från RUFS 2010<br />
Befolkningen<br />
Befolkningens sammansättning (demografi) är en viktig faktor för planeringen.<br />
När lämnar yngre människor lägenheten för villan? När säljer äldre människor villan <strong>och</strong><br />
söker efter lägenhet? Finns det mer varierande generationsperspektiv? Hur kan<br />
mönstren tänkas se ut på längre sikt? Hur <strong>till</strong>varatar vi en äldre befolknings efterfrågan<br />
på boende? Hur attraherar vi inflyttning? Hur kan vi <strong>till</strong>sammans i länet samordna dessa<br />
mönster för att <strong>till</strong>godose efterfrågan? Frågeställningarna bör utgå från ett perspektiv<br />
med flera scenarier.<br />
De kommunala befolknings målen;<br />
• Norberg har målsättningen, bland annat genom positiva effekter från gruvnäringen<br />
samt genom en satsning på designprocessen att växa från 5700 invånare <strong>till</strong> 6500 <strong>till</strong><br />
år 2015.<br />
• Fagersta satsar på attraktiva LIS områden <strong>och</strong> fortsatta åtgärder för att underlätta<br />
industrinäringen.<br />
• Arboga kommun har målsättningen att bli 14 000 invånare <strong>till</strong> 2026<br />
• Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha 200000 invånare i nya ÖP,<br />
Kommunen växer årligen med 1300 <strong>till</strong> 1400 invånare, inriktningen för årsökningen är<br />
satt <strong>till</strong> 1600. Ökning kräver nya arbets<strong>till</strong>fällen.<br />
• Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad<br />
kommun, som ger många olika möjligheter för boende <strong>och</strong> företagare. Mål för<br />
befolknings<strong>till</strong>växt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av<br />
inflyttning av barnfamiljer.<br />
10
• Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som<br />
kommungemensamt mål att under 2012-2014 sträva efter att behålla den nuvarande<br />
befolkningsnivån<br />
• Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål.<br />
• Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig <strong>till</strong>växt.<br />
• Sala kommun har idag ca 21400 invånare. Sala har som mål att öka <strong>till</strong> 25000<br />
invånare <strong>till</strong> 2024 dvs en ungefärlig ökning med 3500 invånare.<br />
• Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i<br />
genomsnitt 75 personer per år."<br />
En övergripande ansats <strong>till</strong> mål bör utvecklas för länsplanen (i förlängningen inte<br />
preciserat per kommun). Inom ramen för Östra Mellansverige samarbetet (ÖMS) pågår<br />
arbete med befolkningsprognos. Prognosen kommer att beskriva 3 olika scenarier.<br />
Bostäder<br />
Utmaningen blir att främja bostadsbyggande. För att möta denna utveckling behöver de<br />
mindre kommunerna kunna erbjuda attraktiva boenden för att få människor att välja att<br />
flytta <strong>till</strong> kommunen. En särskild problematik utgör bristen på bostäder för nyanlända<br />
flyktingar, framförallt i länets större kommuner.<br />
Attraktiva boendemiljöer<br />
Länsplanen bör <strong>till</strong> sin utformning verka för attraktiva boendemiljöer i länet <strong>och</strong><br />
därigenom motverka den delade bostadsmarknaden.<br />
Alla faktorer som ”drar” invånare <strong>till</strong> länet bör behandlas här. Möjligheten för<br />
kommunerna att kunna erbjuda dessa boendemiljöer bör utredas ur ett regionalt<br />
perspektiv. Frågor att belysa är t ex flyttkedjor mellan kommuner, orter <strong>och</strong> landsbygd,<br />
kopplingen mellan människors val av boende/handel <strong>och</strong> befintlig infrastruktur samt<br />
företagens val av lokaliseringsort.<br />
Service, företagande <strong>och</strong> verksamheter<br />
Fysiska förutsättningar påverkar såväl företags val av lokaliseringar som möjlighet att<br />
utvecklas. I Länsplanen ska insatsområden tas fram. Insatsområdena ska behandla såväl<br />
förutsättningar för befintliga verksamheter såsom förutsättningar för nyetableringar.<br />
Med hänsyn <strong>till</strong> att handel för sällanköpsvaror koncentreras kommer Länsplanen att bistå<br />
den övriga handeln som sker parallellt på lokala marknader.<br />
Regionala effekter på grund av eventuell gruvbrytning i norra delen av länet kommer att<br />
behandlas i Länsplanen vartefter frågorna blir tydligare. Det ska finnas en beredskap i<br />
länsplanen för att frågorna ska kunna tas om hand.<br />
Staden <strong>och</strong> landsbygden<br />
Faktorer som styr människors val av boende är bland annat <strong>till</strong>gänglighet, närhet <strong>till</strong><br />
service, närhet <strong>till</strong> grönområden, närhet <strong>till</strong> arbete samt personekonomiska faktorer.<br />
Dessa faktorer måste lyftas fram. Statistik <strong>och</strong> underlag <strong>till</strong> stöd för dessa viktiga<br />
planeringsfrågor bör inte struktureras eller avgränsas <strong>till</strong> kommunnivå. En lämpligare<br />
ansats är perspektiv på tätorts- <strong>och</strong> på landsbygdsnivå.<br />
Landsbygden <strong>och</strong> de mindre samhällena bör belysas i arbetet. Viktiga frågeställningar<br />
som kommer att besvaras är strategier för att vända negativ befolkningsutveckling,<br />
11
tätorternas betydelse för den omgivande landsbygden, underbyggda underlag <strong>och</strong><br />
samsyn kring vilka aspekter vi ska förstärka för att öka länets attraktionskraft som<br />
livsmiljö. I vårt anspråk på framtiden underbyggs <strong>och</strong> förstärks landsbygdens <strong>och</strong><br />
småorternas betydelse som goda boendemiljöer. Faktorer som bland annat påverkar den<br />
västmanländska livsmiljön är kulturutbud, kulturmiljö- <strong>och</strong> naturvärden samt turism.<br />
- Kultur<br />
Kulturverksamhet bidrar <strong>till</strong> att stärka länets livsmiljöer. Den av landstinget framtagna<br />
Kulturplanen bör därför ligga <strong>till</strong> grund för länsplanens erbjudanden om attraktiva<br />
boendemiljöer. Den färdiga planen ska stödja länets kulturarbete.<br />
- Kulturmiljö- <strong>och</strong> naturvärden<br />
Kulturmiljö- <strong>och</strong> naturvärden bör betraktas utifrån sina regionala samband för att öka<br />
orternas <strong>och</strong> landsbygdens attraktivitet. Samtidigt måste våra anspråk på framtiden i<br />
form av fysiska <strong>och</strong> <strong>till</strong>växtfrämjande åtgärder ske på ett sådant vis att de ursprungliga<br />
värdena behålls. Det behövs därför metoder för att utveckla förståelse för landskapet. En<br />
sådan metodik ska <strong>till</strong>ämpas inom ramen för Länsplanearbetet.<br />
- Turism<br />
Länets besöksnäring har utvecklats de senaste åren. Visionen för turismverksamheten är<br />
att länets besöksnäring ska fördubblas <strong>till</strong> 2020.<br />
3.3 Vägar framåt – utvecklas<br />
- Framgångsfaktorer <strong>och</strong> knäckfrågor<br />
- Åtgärdsförslag<br />
4. Access Västmanland<br />
God <strong>till</strong>gänglighet <strong>till</strong> viktiga målpunkter inom <strong>och</strong> utom länet<br />
Uppdraget <strong>till</strong> delprojektet kan sammanfattas med att skapa förutsättningar för att<br />
erbjuda god <strong>till</strong>gänglighet inom länet <strong>och</strong> <strong>till</strong> viktiga målpunkter utanför länet för alla<br />
förekommande kommunikationer. Detta formulerar samtidigt anspråk på en rad aktörer,<br />
t ex staten när det gäller transportinfrastrukturen.<br />
Delprojektet fångar frågeställningar <strong>och</strong> formulerar successivt strategier för, dels fysisk<br />
kommunikation via transportsystemen, dels virtuell kommunikation för att nå de<br />
utvecklingsmål ska formuleras i Länsplanen. Av ämnesbredden <strong>och</strong> beroende på hur<br />
verksamheterna är organiserade <strong>och</strong> finansierade, bedrivs delprojektet i två delområden<br />
12
som företräds av delvis olika projektgrupper, transportpolitiska frågor respektive<br />
IT/Bredband.<br />
Händelser i omvärlden påverkar också under projekttiden, vilka måste formulera<br />
ställningstaganden. Inom den nationella transportpolitiken pågår regeringsuppdraget<br />
Kapacitetsutredningen, <strong>och</strong> under året kommer två propositioner om transportpolitisk<br />
inriktning respektive infrastrukturpolitik, vilka startar arbetet med en ny<br />
investeringsplan. Genom statens stimulansbidrag <strong>till</strong> bredbandsutbyggnad åren 2012-<br />
2014 <strong>och</strong> regeringens mål för 2020, bör strategier utarbetas i närtid.<br />
<strong>Västmanlands</strong> beroende av kontakter med omvärlden är mycket starkt. God<br />
<strong>till</strong>gänglighet <strong>till</strong> nyttor <strong>och</strong> tjänster inom <strong>och</strong> utanför länet är en nödvändighet för länets<br />
utveckling, vilket inkluderar bra datakommunikationer. Tillgängligheten bör ingå i de mål<br />
som formuleras i Länsplanen <strong>och</strong> utgör en viktig förutsättning för de övriga två<br />
delprojekten.<br />
4.1 I dag<br />
Tillgänglighet utifrån det storregionala perspektivet<br />
Funktionella samband, marknader <strong>och</strong> samarbeten finns i hela Stockholm-<br />
Mälarregionen, men behöver förstärkas ytterligare genom ökad <strong>till</strong>gänglighet, för att öka<br />
människors valmöjligheter <strong>och</strong> möta förväntningar.<br />
En viktig <strong>till</strong>växtfråga för Västmanland är synergierna <strong>och</strong> beroendet av utvecklingen i<br />
den funktionella huvudstadsregionen, lite oprecist kallad Stockholm-Mälarregionen. I<br />
internationella sammanhang är Stockholm en liten huvudstad. Omlandet har därför en<br />
stor betydelse för konkurrenskraft <strong>och</strong> attraktion, byggd på det regionala kapitalet av<br />
kunskap <strong>och</strong> natur<strong>till</strong>gångar, ett utbud av varierade livsmiljöer, kreativa kunskapscentra,<br />
ett starkt <strong>och</strong> mångfacetterat näringsliv, samt stimulerande miljöer för kultur <strong>och</strong><br />
rekreation <strong>och</strong> historiska samband. Betydelsen av de funktionella egenskaperna är i<br />
detta avseende överordnade den offentliga organisationen. Tillväxtens mekanismer är<br />
starkast ur ett individ <strong>och</strong> näringslivsperspektiv. Arbetsmarknadsfrågorna är centrala.<br />
Inverkan av Stockholm <strong>och</strong> Stockholms län på den samlade utvecklingen är mycket<br />
påtaglig. De senaste årens kraftiga befolknings<strong>till</strong>växt <strong>till</strong> Stockholms län är en stark signal<br />
om dess starka gravitation <strong>och</strong> människors förväntningar.<br />
I ett samarbete med omkringliggande län, det s.k. Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS,<br />
har Stockholms län i RUFS 2010 utvecklat scenarier för den större regionen, kallade<br />
målbild 2050. Dessa scenarier kan ses som möjliga strategierna för regionförstärkning,<br />
men strukturer <strong>och</strong> tidsperspektiv måste värderas. För en samverkande ortsstruktur<br />
utanför Stockholms län har två utvecklingstrender skissats. Dels en utveckling baserad på<br />
en förstärkning av ”täta städer”, som också får en roll i en delregional utveckling genom<br />
att interagera med sina omgivningar. Alternativet är en utveckling där alla orter utvecklas<br />
av egen kraft.<br />
Tillgänglighet inom Västmanland<br />
Utvecklas!<br />
Transportsystemet<br />
13
- Godstransporter<br />
Enligt projektdirektivet kommer delprojektet beskriva viktiga godstransportflöden <strong>och</strong><br />
noder.<br />
- personresande<br />
Enligt projektdirektiven kommer delprojektet identifiera <strong>och</strong> beskriva viktiga<br />
reserelationer från destinationer (kommunhuvudorter) i länet <strong>till</strong> Stockholm, Arlanda,<br />
Uppsala, Västerås-Eskilstuna, Örebro, Norrköping, Linköping samt eventuellt övriga<br />
viktiga destinationer utanför länet.<br />
- kollektivtrafik<br />
Idag satsar <strong>Västmanlands</strong> län näst minst i landet på kollektivtrafik. Det finns goda<br />
möjligheter att öka kollektivtrafikens andel av transportsystemet <strong>och</strong> därmed minska<br />
användningen av fossila bränslen.<br />
Andra utmaningar<br />
En ny era inom gruvnäringen i Bergslagen ställer nya krav på kapacitet för<br />
malmtransporter <strong>och</strong> insatsvaror. Konkurrens mellan persontrafik <strong>och</strong> godstrafik på<br />
järnväg riskerar här att bli en begränsande faktor för arbetspendling i Bergslagen <strong>och</strong> för<br />
effektiv logistik. En stark samverkan kring transporterna av såväl mineral <strong>och</strong> insatsvaror<br />
som arbetskraft är nödvändig för att åstadkomma effektiva flöden i ett redan hårt<br />
belastat järnvägsnät. Logistik, godstransportfrågor <strong>och</strong> en effektiv dagligvaruförsörjning<br />
är gemensamma frågor för hela Stockholm – Mälarregionen som också inbegriper<br />
sjöfartens möjligheter. I synnerhet utgör konkurrensen mellan persontrafik <strong>och</strong><br />
godstrafik på järnväg en besvärlig situation i en starkt växande befolkning, med rådande<br />
stora kapacitetsbegränsningar <strong>och</strong> nuvarande låga utbyggnadstakt. Järnvägarna är ett<br />
sammanhängande system vars kapacitetsbrister får återverkningar i stor omgivning.<br />
IT <strong>och</strong> bredband<br />
Utvecklas!<br />
- Målsättning<br />
Utvecklingen går mot allt mer kapacitetskrävande elektroniska tjänster vilket ställer krav<br />
på en väl utbyggd IT-infrastruktur som når alla områden där befolkning <strong>och</strong> företag finns.<br />
Regeringen har fastslagit att Sverige ska uppnå målet att 90 procent av Sveriges hushåll<br />
<strong>och</strong> företag ha <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.<br />
- Bredbandsutredningen<br />
I Västmanland har länsstyrelsen nyligen genomfört en kartläggning av<br />
bredbandstäckningen ”Kartläggning av IT-infrastruktur <strong>och</strong> <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> bredband i<br />
<strong>Västmanlands</strong> län”. I länets glesbebyggda områden är <strong>till</strong>gången <strong>till</strong> fiber mycket låg, <strong>och</strong><br />
därmed är <strong>till</strong>gången <strong>till</strong> de höga hastigheterna också mycket begränsad. En strategi för<br />
hur utbyggnad av bredband på landsbygden <strong>och</strong> i glesbygd kommer att utvecklas.<br />
14
Kommunala, landstingskommunala <strong>och</strong> länsstyrelse mål<br />
I projektarbetet har kommunerna redovisat sina mål för en gynnsam utveckling, som ett<br />
underlag för den gemensamma målbilden i länsplanen. En SWOT analys har genomförts<br />
utifrån rådande <strong>till</strong>gänglighet i transportsystemet, vilket beskriver nuläge i förhållande <strong>till</strong><br />
de kommunala <strong>och</strong> landstingskommunala målen. Redovisningen sammanställs <strong>och</strong><br />
bearbetas!<br />
4.2 I framtiden<br />
Tillgänglighet utifrån det storregionala perspektivet<br />
I den regionala dimensionen måste delprojektet Infrastruktur <strong>och</strong> kommunikationer<br />
spänna över ett avsevärt större geografiskt område än länet <strong>och</strong> i länsplanen förstärka<br />
systemperspektivet på transportsystemen. Detta inkluderande såväl infrastruktur som<br />
trafikutbud <strong>och</strong> service, dels för de enskilda transportslagen dels överlämningspunkterna<br />
mellan dem. Samarbete genom Mälardalsrådet i En Bättre Sits, har formulerat en<br />
regional systemanalys som behöver förnyas inom en snar framtid. Till exempel finns<br />
tankar om en gemensam organisation för regionaltågstrafiken kopplats <strong>till</strong> Citybanans<br />
öppnande 2017, vilken förutsätter en bred diskussion.<br />
Konkurrensen om investeringsmedel <strong>till</strong> statlig transportinfrastruktur – vägar, järnvägar<br />
<strong>och</strong> farleder – är stark. Rådande planeringsprocesser <strong>och</strong> finansieringssystem missgynnar<br />
sektorn i medels<strong>till</strong>delning, genom att underskatta de samhällsekonomiska <strong>och</strong><br />
regionalekonomiska nyttorna. Möjligheter <strong>till</strong> medfinansiering kommer däremot högst<br />
sannolikt att befästas i kommande infrastrukturproposition.<br />
Den innevarande investeringsperioden 2010-2021 för transportinfrastrukturen kommer<br />
troligen att revideras under 2012-2013, inför en ny plan för åren 2014- 2025. I<br />
åtgärdsplaneringen som föregår investeringsplanerna behöver anspråken från<br />
Stockholm-Mälarregionen tydliggöras ytterligare <strong>och</strong> finansieringsmöjligheter värderas.<br />
Rätt kommunicerade är stora projekt inget hinder för genomförande om de skapar brett<br />
engagemang <strong>och</strong> förväntningar, jämför Citybanan, Förbifart Stockholm, Öresundsbron, m<br />
fl. Det viktiga är att kunna besvara frågan om varför en åtgärd ska genomföras eller ett<br />
system ska utvecklas, mer än vad som bör byggas eller hur det ska kunna genomföras?<br />
En systematisk utbyggnad av de nationella stamvägarna <strong>och</strong> järnvägssystemet bör därför<br />
starkare fokusera på regionförstärkning i hela Stockholm-Mälarregionen, <strong>och</strong> mindre på<br />
enskilda projekt som löser brister i transportkvaliteter.<br />
Tillgänglighet inom Västmanland<br />
Länsplanen kommunicerar de långsiktiga ambitionerna för länets utveckling i en målbild<br />
för de kommande 10-20 åren, med ytterligare utblickar framåt. Den utgör ett underlag<br />
för strategiska överväganden hos människor <strong>och</strong> organisationer. De strategier som ska<br />
formuleras för att nå målen måste däremot vara mycket mer konkreta, kunna <strong>till</strong>dela<br />
ansvar <strong>och</strong> allokera utvecklingsmedel. I det korta tidsperspektivet måste preciserade<br />
aktiviteter <strong>och</strong> budgetar läggas fast av de verksamheter som ansvarar för området.<br />
Ett konkret exempel är att Länsplanen bör formulera erbjudanden om<br />
transportkvaliteter, t ex. restider <strong>och</strong> trafikutbud utgående från målbilden <strong>och</strong> därifrån<br />
ställa anspråk på utveckling av transportinfrastrukturen, samt följa upp dessa genom<br />
planerad intressebevakning<br />
15
IT <strong>och</strong> bredband<br />
Regionförstoring ger även andra positiva effekter i länet. Bättre kommunikationer ger<br />
förutsättningar för en utvecklad besöksnäring <strong>och</strong> fritidsboende. Den förutsätter dock<br />
bra IT-<strong>till</strong>gänglighet i hela länet inte minst på landsbygd. En levande <strong>och</strong> <strong>till</strong>gänglig<br />
landsbygd är en av regionens stora <strong>till</strong>gångar <strong>och</strong> en <strong>till</strong>gång internationellt.<br />
4.3 Vägar framåt - utvecklas<br />
- Framgångsfaktorer <strong>och</strong> knäckfrågor<br />
- Åtgärdsförslag<br />
5. Växa i Västmanland<br />
Kompetens <strong>och</strong> lärande som utvecklar individer <strong>och</strong> samhälle<br />
Som en direkt följd av globaliseringen får arbetsmarknads- <strong>och</strong> kompetensfrågor en allt<br />
större roll – den globala kompetensutvecklingen är oerhört stark <strong>och</strong> företag i regionen<br />
konkurrerar alltmer på den globala kompetensmarknaden. För de enskilda företagen <strong>och</strong><br />
andra arbetsgivare är kompetensförsörjning en förutsättning för överlevnad <strong>och</strong> <strong>till</strong>växt,<br />
oberoende av om de verkar lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt.<br />
Samtidigt ser vi en ökande obalans – vi har att hantera en ökande arbetslöshet för vissa<br />
grupper, <strong>och</strong> en samtida arbetskrafts efterfrågan inom vissa yrkeskategorier. Denna<br />
ökande matchningsproblematik accentueras ytterligare av den demografiska<br />
utvecklingen <strong>och</strong> blir därmed en av regionens största utmaningar.<br />
Västmanland har idag en generellt sett låg utbildningsnivå – många ungdomar når ej<br />
grundskolans mål, vilket utestänger de från många av de yrken som efterfrågas. Vi ser ett<br />
växande kompetensgap mellan Västmanland <strong>och</strong> riket, många ungdomar går ut<br />
gymnasiet utan full behörighet. Vi ser även att det är färre män som söker sig <strong>till</strong> högre<br />
utbildning på högskolenivå, samtidigt som det är få kvinnor som söker sig <strong>till</strong> tekniska<br />
utbildningar. Givet länets nuvarande industriella styrkeområden så kan konstateras att<br />
länet idag är ett tydligt industri län, med internationell konkurrenskraft <strong>och</strong> därmed<br />
efterfråga av spetskompetens inom automation <strong>och</strong> robotik. Vi ser även växande<br />
industrinäringar, som tex gruvnäringen, som troligen kommer att påverka länet i sin<br />
helhet.<br />
Länet har således ett behov av en höjning av utbildningsnivån generellt sett, men vi ser<br />
även att vi behöver bredda rekryteringen <strong>till</strong> fler grupper, samt skapa förutsättningar för<br />
”vassare spetsar”. Att anta utmaningen att för Västmanland ge förutsättningar för såväl<br />
individer som systemet att utveckla ”lust <strong>till</strong> lärande” är en framgångsfaktor. Såväl<br />
16
kompetenshöjningen, -breddningen <strong>och</strong> – vässningen måste dock ske i samklang med<br />
den verkliga kompetensefterfrågan, dvs en tydlig matchning.<br />
Ökad förändringstakt – entreprenöriellt förhållningssätt!<br />
5.1 I dag<br />
Länet består idag av två funktionella arbetsmarkandsregioner, Västerås <strong>och</strong> Fagersta,<br />
enligt SCB indelning. På längre sikt förväntas hela länet ingå i Stockholms funktionella<br />
arbetsmarknadsregion. Länet har en lägre sysselsättningsökning än samtliga grannlän.<br />
Bruttoregionalprodukten är 87% av rikets.<br />
Infogas karta över länets utbildningsnivå, utbildningsinstitutioner, sysselsättningsstruktur<br />
samt arbetsplatser.<br />
Systemperspektiv<br />
Insikten om att det råder en matchningsproblematik, om att vi har en generellt sett låg<br />
utbildningsnivå, att länet fortsättningsvis kommer att behöva spetskompetens, om<br />
behovet av ett mer entreprenöriellt förhållningssätt är väl förankrad i hela länet. Som<br />
beskrivs nedan i erbjudandet pågår det också idag en mängd insatser med syfte att råda<br />
bot på detta, men för att uppnå långsiktiga <strong>och</strong> kraftfulla effekter av insatserna krävs en<br />
tydligare länsgemensam plattform för den fortsatta utvecklingen.<br />
Ur ett systemperspektiv kan man beskriva arbetsmarknads- <strong>och</strong> kompetensförsörjning<br />
som ett antal aktörer, som mer eller mindre samverkar <strong>och</strong> samspelar – ett system. Det<br />
man kan konstaterar är att det finns beroenden mellan aktörerna, oavsett om det är<br />
utbildningsanordnare (kommunala, statliga, privata, på olika nivåer), arbetsgivare<br />
(privata <strong>och</strong> offentliga). Utöver detta finns det även andra aktörer, som är den del av<br />
systemet, som tex Länsstyrelse, VKL, samarbetsorgansationer, intresseorgansationer,<br />
branschorganisationer. I slutändan handlar det om att individer ges möjlighet att verka<br />
på så sätt i detta system så att han eller hon inte hamnar i några återvändsgränder, att<br />
det finns en sk ”röd tråd” – lust <strong>till</strong> lärande – <strong>och</strong> samtidigt ge förutsättningar för regional<br />
<strong>till</strong>växt <strong>och</strong> utveckling - matchning.<br />
Bilden nedan gör en schematisk första beskrivning av systemet. Bilden bör utvecklas <strong>och</strong><br />
förfinas . De olika aktörerna finns med, likaså visas sambanden mellan aktörerna. Varje<br />
aktör verkar i sin ”box” med sitt uppdrag, men är likaså del av hela systemet.<br />
Matchningen ligger framförallt i samspelet mellan den undre delen (utbildningssystemet)<br />
<strong>och</strong> hur den kopplar mot den övre delen<br />
(yrkesområden/kompetensefterfråga/arbetslivet). Lust <strong>till</strong> lärande ligger framförallt i<br />
steget mellan de olika aktörerna i utbildningssidan, men även i hur den övre delen<br />
kopplar <strong>till</strong> den undre delen av bilden.<br />
17
Förskola<br />
Vad karakteriserar erbjudandet<br />
I systemmodellen har utmaningarna inom arbetsmarknad <strong>och</strong> kompetensförsörjning<br />
identifierats: 1) övergångarna mellan arbetsliv - utbildning <strong>och</strong> 2) mellan grundskola –<br />
gymnasieskola - vidareutbildning.<br />
Utifrån dessa utmaningar utkristalliseras två målområden: 1) bättre matchning för <strong>till</strong>växt<br />
<strong>och</strong> 2) högre utbildningsnivå – lust <strong>till</strong> lärande.<br />
1) Dagens erbjudande/utbud för högre utbildningsnivå - lust <strong>till</strong> lärande<br />
Förskola, grundskola <strong>och</strong> gymnasium är grunden för länets framtida<br />
kompetensförsörjning, för samhällets utveckling <strong>och</strong> för den enskilde individens<br />
möjlighet <strong>till</strong> ett bra liv. Att länet har en förhållandevis hög andel skolungdomar som inte<br />
genomför sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, är bekymmersamt.<br />
Övergången mellan grundskola - gymnasie <strong>och</strong> mellan gymnasie - högre utbildning blir<br />
viktiga länkar för att höja utbildningsnivån i länet.<br />
1) Arbetsmarknadskunskap <strong>och</strong> Vägledning<br />
För att våra skolungdomar ska kunna göra kloka utbildningsval <strong>och</strong> bli medvetna om<br />
betydelsen av att fullfölja grundstudierna, utgör information <strong>och</strong> vägledning exempel på<br />
länkar som kopplar samman utbildningsnivåerna. Satsningen Arbetsmarknadskunskap,<br />
når lärare, elever <strong>och</strong> föräldrar i hela Västmanland <strong>och</strong> syftar <strong>till</strong> att stärka individens<br />
möjlighet <strong>till</strong> att få jobb efter skolan.<br />
För att uppdatera studie- <strong>och</strong> yrkesvägledarna med aktuell arbetsmarknadskunskap om<br />
bristyrken <strong>och</strong> vilken typ av motsvarande utbildning som krävs, arrangeras sedan ett år<br />
<strong>till</strong>baka Vägledarforum. Vägledarforum erbjuds två gånger per år med en bransch i fokus<br />
per <strong>till</strong>fälle.<br />
2) Ungdomsarbetslösheten<br />
Yrkesomr<br />
pde 1<br />
Gymnasie<br />
Grundskol skola<br />
a<br />
LST<br />
Yrkesomr<br />
åde<br />
YH<br />
VKL<br />
Yrkesomr<br />
åde<br />
Vuxenut<br />
Yrkesomr<br />
åde<br />
Högskola<br />
Bransch<br />
Utbildningsinsatser för att häva obalansen mellan ungdomsarbetslösheten <strong>och</strong><br />
efterfrågan på arbetsmarknaden är flera. Enbart i Västerås stad satsas 26 695 000 kr ur<br />
arbetsmarknadsbudgeten på ungdomar. Staden erbjuder mer än 1000 olika<br />
18
praktikplatser <strong>till</strong> ungdomar under året. Tillkommer ytterligare medel från reguljära<br />
verksamheter som t.ex Jobbcentrum, för dem som står närmare arbetsmarknaden.<br />
YOU är ett länsövergripande projekt för att koppla arbetslösa ungdomar <strong>till</strong> företag med<br />
arbetskraftsbehov <strong>och</strong> i satsningen Flexibelt arbete <strong>och</strong> utbildning, kombineras arbete på<br />
rekryteringsföretag med kompletterande folkhögskolestudier.<br />
3) Övriga arbetsmarknadsinsatser<br />
Ska utvecklas mer!<br />
4) Uppdragsutbildningen (arbetslivets kompetenshöjande insatser)<br />
Ska utvecklas mer!<br />
5) Stimulera teknikintresse<br />
Satsningar för att öka teknikintresset hos barn <strong>och</strong> ungdom sker nu bl a med<br />
uppbyggnaden av KomTek <strong>och</strong> Science Center. Flera andra koncept finns framtagna för<br />
grundskolan. I Arboga kommun har näringslivet t ex sponsrat sk tekniklådor.<br />
För att öka antalet studenter som väljer att studera teknikinriktade utbildningar, har<br />
högskolan <strong>till</strong>sammans med andra aktörer tagit fram konceptet, ”Hello World”. Hello<br />
World är en kombination av högskolekurs <strong>och</strong> praktikplats där tjejer som går på<br />
gymnasiet eller just har tagit studenten får lära sig mer om projektledning, teknik <strong>och</strong><br />
informationsdesign. Under kursens gång får tjejerna jobba i grupp med verkliga<br />
uppdragsgivare ute i samhället.<br />
Dessutom deltar högskolan i olika åtgärder som syftar <strong>till</strong> att öka kunskapen om<br />
teknikutbildningar <strong>och</strong> visa på vilka möjligheter det finns <strong>till</strong> varierade arbeten inom<br />
teknikområdet.<br />
6) Bryta könsbundna val <strong>och</strong> få fler män att studera på högskolan<br />
För att få fler killar blir nyfikna på, <strong>och</strong> eventuellt välja, en otraditionell utbildning vilket<br />
bryter normer <strong>och</strong> invanda genusmönster, har Mdh tagit fram ytterligare ett koncept:<br />
”Hello People” – sommarpraktik inom hälsa för killar. Under fyra sommarveckor får 25<br />
gymnasiekillar möjlighet att skaffa sig kunskap om vad en sjuksköterska, sjukgymnast,<br />
folkhälsovetare <strong>och</strong> socionom arbetar med <strong>och</strong> få information dessa utbildningar.<br />
Utvecklas: Hur man arbetar i hela länet med olika satsningar för att få helhetsbilden.<br />
2) Erbjudande/utbud inom matchning utbildningsplanering - arbetslivets<br />
kompetensbehov<br />
Individens övergång från genomförd utbildning <strong>till</strong> ett yrke som matchar arbetslivets<br />
efterfrågan på kompetens, är nästa utmaning som beskrivs i systemmodellen. I<br />
Västmanland råder kompetensbrist framförallt inom teknik <strong>och</strong> <strong>till</strong>verkning samt vård<br />
<strong>och</strong> omsorg. Här finns goda exempel att lära av, bygga vidare på <strong>och</strong> utveckla. Följande<br />
exempel beskriver hur matchningen bedrivs idag:<br />
1) Collegestrukturer<br />
I nuläget finns två collegestrukturer i länet; Teknikcollege <strong>och</strong> Vård- <strong>och</strong> omsorgscollege.<br />
Här möts arbetsliv <strong>och</strong> utbildningsanordnare på en arena för att kvalitetssäkra <strong>och</strong><br />
19
planera utbildningar på gymnasie- högskole <strong>och</strong> yrkeshögskolenivå. Inspiratörer inom<br />
respektive college arbetar med kommunikation <strong>och</strong> information <strong>till</strong> skolungdomar för att<br />
inspirera <strong>till</strong> högre utbildning. Collegeformen säkerställer att utbildningarna är anpassade<br />
efter arbetslivets kompetenskrav <strong>och</strong> ökar individens chanser att få ett jobb efter<br />
genomförda studier.<br />
2) Yrkeshögskoleutbildningar<br />
Med yrkeshögskoleutbildningarna (Yh) sker matchningen per automatik; utbildningarna<br />
kommer endast <strong>till</strong> stånd om efterfrågan är påvisad <strong>och</strong> bygger på initiativ <strong>och</strong><br />
engagemang från arbetslivet. En Yh-utbildning ska leda <strong>till</strong> jobb. Satsningen Yh<br />
Mälardalen verkar för att få fler Yh-utbildningar <strong>till</strong> länet <strong>och</strong> för att få fler studeranden<br />
på Yh-utbildningarna.<br />
3) Samverkan högskola – näringsliv - offentlig sektor<br />
Samverkan kan på fler olika nivåer <strong>och</strong> områden. På högskolenivå handlar det t ex om<br />
projekt- <strong>och</strong> examensarbeten, forskning <strong>och</strong> utveckling samt utbildningsplanering.<br />
Mälardalens högskola bedriver ett omfattande forskningssamarbete med näringslivet i<br />
Västmanland <strong>och</strong> Södermanland. Ett framstående exempel på detta arbete är Mdh:s<br />
forskning inom inbyggda system. Högskolan driver också flera stora projekt Automation<br />
Region är ett brett samarbetsprojekt med syfte att stärka <strong>och</strong> synliggöra länets<br />
världsledande automationsindustri <strong>och</strong> det stora automations- <strong>och</strong><br />
produktionskunnandet. Robotdalen ska utveckla Mälardalen <strong>till</strong> ett världsledande<br />
centrum för utveckling av robotik. Samhällskontraktet syftar <strong>till</strong> att höja kompetensnivån<br />
i regionen inom lärarutbildning <strong>och</strong> skolutveckling, äldreomsorg <strong>och</strong> socialt arbete samt<br />
hållbar stadsutveckling. Morgondagens studenter <strong>och</strong> arbetskraft lyfts också fram i<br />
Samhällskontraktet, där målet är att fler studenter ska stanna i regionen efter<br />
genomförda studier <strong>och</strong> att arbetsgivare i såväl offentlig som privat sektor ska hitta den<br />
kompetens de söker.<br />
4) Praktiksamordning<br />
Praktik utgör ett viktigt exempel på övergångar mellan utbildning-arbetsliv som<br />
genomförs på flera olika utbildningsstadier <strong>och</strong> i flera olika former. Följaktligen växer en<br />
komplex kartbild fram, som också arbetslivet kan behöva hjälp med att förstå <strong>och</strong> sätta<br />
sig in i, för att kunna prioritera <strong>och</strong> planera var <strong>och</strong> hur de ska engagera sig. Det finns<br />
frågetecken kring behov av samordning <strong>och</strong> hur den samordningen skulle kunna se ut.<br />
5) Rekrytering<br />
Flera goda exempel på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer <strong>och</strong> näringslivet<br />
för att underlätta rekrytering <strong>och</strong> medflyttarservice, finns också i länet.<br />
Rekryteringsmässan i Västerås-Eskilstuna är Sveriges största rekryteringsmässa <strong>och</strong><br />
arrangeras av Arbetsförmedlingen. I år kommer det att vara ett Yrkeshögskoletema på<br />
mässan, för att öka antalet studeranden på Yh-utbildningarna framöver <strong>och</strong> skapa<br />
intresse för utbildningsformen hos arbetsgivarna.<br />
På högskolan finns ett permanent arrangemang kallat Karriärtorget där matchning<br />
mellan studenter <strong>och</strong> arbetsgivare sker.<br />
HR-Nätverket Fagersta Norberg samt Jobba i Västerås jobbar aktivt med<br />
rekryteringsarrangemang i form av t ex minimässor <strong>och</strong> medflyttarservice för sina<br />
20
medlemsföretag för att öka inflyttningen av arbetskraft från övriga delar av Sverige <strong>och</strong><br />
även utomlands.<br />
Entreprenöriellt förhållningssätt<br />
Entreprenörskap löper nu som en röd tråd genom hela utbildningssystemet <strong>och</strong> är ett<br />
förhållningssätt också för …..<br />
5.2 I framtiden<br />
Den framtida utmaningen ligger bla i att<br />
1. Skapa en gemensam bild av hela systemet, som är kommunicerbar <strong>till</strong> alla aktörer i<br />
systemet.<br />
2. Genom att identifiera brister i samspelen ta fram länsgemensamma handlingsplaner<br />
för att motverka detta.<br />
a. Fokus på bla övergångarna i utbildningssystemet<br />
b. Utveckla kunskapen om arbetsmarknaden hos länets invånare<br />
c. Stärka kunskapen om utbildningsystemet <strong>och</strong> dess möjligheter<br />
3. Stärka enskilda länsgemensamma intressen<br />
a. Stärka MDH roll som regional kompetensförsörjare<br />
b. College<br />
c. Utveckla utbildningar ri linje med länets industriella framtida behov<br />
4. En länsgemensam plan för att utveckla ett starkare entreprenöriellt förhållningssätt<br />
5. …<br />
6.<br />
5.3 Vägar framåt - utvecklas<br />
- Framgångsfaktorer <strong>och</strong> knäckfrågor<br />
- Åtgärdsförslag<br />
6. Kraftsamling framåt<br />
Samlade åtgärdspaket <strong>och</strong> genomförandeprocesser<br />
Källor & underlag<br />
Bilagor<br />
21