04.09.2013 Views

Asperger

Asperger

Asperger

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Autism och <strong>Asperger</strong>s<br />

syndrom<br />

2012<br />

Marie Dalan<br />

Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut


Autism, <strong>Asperger</strong>s<br />

syndrom<br />

Begränsad Begr nsad (kvalitativt nedsatt)<br />

förm rmåga ga till ömsesidig msesidig<br />

kommunikation- kommunikation verbalt och<br />

icke-verbalt icke verbalt<br />

Begränsningar Begr nsningar i beteende-<br />

repertoar, repertoar,<br />

fantasi och och<br />

intressen<br />

Begränsad Begr nsad (kvalitativt nedsatt)<br />

förm rmåga ga till ömsesidig msesidig social<br />

interaktion


Ömsesidig msesidig kommunikation<br />

verbalt och icke-verbalt<br />

icke verbalt<br />

Svårt Sv rt med turtagning. turtagning.<br />

Svårt Sv rt tolka icke- icke verbala signaler<br />

såsom som ansiktsuttryck och<br />

kroppsspråk kroppsspr<br />

Bristande känsla k nsla för f r hur språket spr ket<br />

skall användas anv ndas i sociala<br />

sammanhang


fortsättning forts ttning<br />

Bristande förm f rmåga ga att använda anv nda<br />

satsmelodi eller kommunicera<br />

med ögonkontakt, gonkontakt, mimik eller<br />

gester. Talet är r monotont eller<br />

gällt, llt, alltför alltf r högt h gt eller lågt. l gt.<br />

Blicken är r ofta stel,<br />

genomborrande.<br />

bristandeförm<br />

bristandef rmåga ga att<br />

kommunicera via ögonen. gonen.


fortsättning forts ttning<br />

Mimiken är r ofta utslätad utsl tad<br />

Repertoar av gester är r<br />

begränsad begr nsad<br />

Semantisk- Semantisk pragmatiska<br />

kommunikationsproblem, dvs.<br />

svårigheter sv righeter att först f rstå ordens<br />

skiftande innebörd inneb rd beroende på p<br />

situationen och speciellt sociala<br />

och känslom k nslomässiga ssiga<br />

sammanhang.<br />

Kan inte ”läsa sa mellan raderna”.<br />

raderna


Social interaktion<br />

Först rstår r inte underliggande<br />

syften med språkliga spr kliga budskap.<br />

Varför Varf r säger s ger någon n gon det han<br />

säger. ger. Först F rstår r inte satsmelodi,<br />

talets volym, röstl r stläge, ge, betoning,<br />

rytm och hastighet. Inte heller<br />

icke- icke verbala budskap som<br />

förmedlas rmedlas med ansiktsuttryck<br />

eller mimik, blickkontakt, gester<br />

vilka signalerar avsikt,<br />

värderingar rderingar och känslor k nslor i<br />

budskapet.


Beteende, fantasi och<br />

intressen<br />

Behov av rutiner. Arg om inte<br />

omgivningen anpassar sig. Banala<br />

förändringar ndringar skapar stor oreda i<br />

personens tankevärld. tankev rld.<br />

Utveckling av ritualer,<br />

tvångsm tv ngsmässiga ssiga upprepningar.<br />

Klumpig motorik. Idrottsintresse<br />

saknas. Bollsinne och känsla k nsla för f r<br />

lagspel är r nedsatt.<br />

Ensidigt specialintresse, ofta<br />

ovanligt, udd. Ger inte social<br />

kontakt


Grundläggande Grundl ggande svårigheter sv righeter vid<br />

autism, och <strong>Asperger</strong>s syndrom<br />

Mentalisering,<br />

Mentalisering,<br />

Theory of<br />

Mind<br />

Förm rmågan gan att förest f reställa lla sig andra<br />

människors nniskors tankar och känslor, k nslor,<br />

snabbt intuitivt och på p ett i<br />

socialt sammanhang lämpligt l mpligt<br />

sätt tt


fortsättning forts ttning<br />

Personer med autism kan inte<br />

först rstå att andra människor m nniskor har<br />

känslor nslor och tankar<br />

Personer med <strong>Asperger</strong>s<br />

syndrom kan först f rstå att andra har<br />

tankar och känslor, k nslor, men vet inte<br />

vilka


Exekutiva funktioner<br />

Förm rmågan gan att planera för f r ett mål, m l,<br />

upprätth uppr tthålla lla en strategi för f r at nå n<br />

detta mål, m l, och därmed d rmed uppskjuta<br />

behovet av omedelbar<br />

behovstillfredsställelse<br />

behovstillfredsst llelse


Central coherens<br />

Förm rmågan gan att se förbi f rbi detaljer<br />

och förest f reställa lla sig en helhet i<br />

vilken detaljer ingår ing r är r kärnan k rnan i<br />

begreppet central coherens


fortsättning forts ttning<br />

Tidigt i livets början b rjan träder tr der en<br />

kraft i funktion, som strävar str var<br />

efter att ge tillvaron<br />

sammanhang, helhet och<br />

mening. Denna funktion<br />

förs rsöker ker hålla h lla samman<br />

information så s att individen så s<br />

småningom sm ningom skall kunna förutse f rutse<br />

vad som skall komma att hända. h nda.<br />

Denna sammanhållande sammanh llande kraft<br />

kallas central coherens.<br />

coherens


fortsättning forts ttning<br />

För r en autistisk person är r<br />

verkligheten en förvirrande f rvirrande<br />

mängd ngd händelser, h ndelser, människor, m nniskor,<br />

platser, ljud och intryck. Det<br />

verkar inte finnas några n gra tydliga<br />

gränser, gr nser, någon n gon ordning eller<br />

mening.


fortsättning forts ttning<br />

Utryckt av en person med<br />

autism:<br />

En stor del av mitt liv ägnas gnas åt t<br />

att förs f rsöka ka först f rstå mönster nster som<br />

ligger bakom allting. Fasta<br />

rutiner, tidpunkter, bestämda best mda<br />

vägar gar och ritualer bidrar till att<br />

skapa ordning i ett outhärdligt outh rdligt<br />

kaotiskt liv.


Automatisering<br />

Att det man lär l r sig finns kvar<br />

och kan användas anv ndas automatiskt,<br />

tex. att köra k ra bil.


Specialintresset: Påtaglig P taglig<br />

likgiltighet för f r närliggande n rliggande<br />

områden. omr den. Ju mer socialt<br />

kompetent desto mindre<br />

intensitet i intresseutövningen.<br />

intresseut vningen.


Skillnad mellan autism och<br />

<strong>Asperger</strong>s syndrom<br />

Det som framförallt framf rallt skiljer<br />

högfungerande<br />

gfungerande autism och AS är r<br />

kanske den språkliga spr kliga förm f rmågan, gan,<br />

som oftast är r väl v l utvecklad hos<br />

barn med AS. Dock är r förm f rmågan gan<br />

till kommunikation via språket spr ket<br />

ett grundläggande grundl ggande problem.<br />

Rigiditet i tankar och beteende<br />

finns också ocks vid AS, men yttrar<br />

sig på p ett mer invecklat sätt s tt än n<br />

hos barn med autism.


Utveckling som vuxen<br />

”Tummen Tummen mitt i handen”. handen .<br />

Opraktiskt handlag, det gäller g ller<br />

inte alla!<br />

Svårt Sv rt lösa l sa uppgifter som<br />

föruts rutsätter tter förm f rmåga ga att leva sig<br />

in i och fantisera om andra<br />

människors nniskors tankar och känslor. k nslor.<br />

Simultankapaciteten, dvs<br />

förm rmågan gan att utföra utf ra flera slag av<br />

uppgifter samtidigt är r begränsad. begr nsad.


fortsättning forts ttning<br />

Förm rmågan gan att flexibelt prova sig<br />

fram till en lämplig l mplig strategi vid<br />

problemlösning<br />

probleml sning är r starkt<br />

begränsad. begr nsad.<br />

Giftermål Gifterm l och stabila<br />

förh rhållanden llanden förekommer f rekommer<br />

Ofta bor personer med AS<br />

hemma hos föräldrarna f ldrarna efter<br />

några gra misslyckade förs f rsök k att<br />

etablera kontakt.<br />

Fåtal tal vänner, v nner, ofta nära n ra<br />

släktingar. sl ktingar.


fortsättning forts ttning<br />

Föreningsliv reningsliv kring sitt<br />

specialintresse ersätter ers tter<br />

familjeliv.<br />

Yrkesliv: Sårbart S rbart inom de flesta<br />

yrken numera p.g.a. bristande<br />

simultankapacitet. Passar bäst b st i<br />

arbete med klart avgränsade avgr nsade<br />

uppgifter utan tidspress och utan<br />

krav på p socialt kunnande.<br />

Ett fåtal f tal personer med AS begår beg r<br />

mer eller mindre allvarliga<br />

bisarra handlingar.


Sammanfattning av symtom vid<br />

AS<br />

Begränsad Begr nsad förm f rmåga ga till socialt<br />

umgänge umg nge<br />

Bristande förm f rmåga ga att leva sig in<br />

i hur den andra personen känner k nner<br />

och tänker t nker<br />

Bristande förm f rmåga ga att först f rstå och<br />

använda anv nda sig av underförst underf rstådda dda<br />

sociala umgängesregler<br />

umg ngesregler


fortsättning forts ttning<br />

Överdriven verdriven känslighet k nslighet för f r<br />

kritik. Misstänksam Misst nksam inställning, inst llning,<br />

tar åt t sig påpekanden p pekanden och<br />

yttranden utan att det finns<br />

anledning<br />

Sociala regler och socialt<br />

samspel lärs l rs in som fakta, som<br />

bildar ett ”uppslagsverk<br />

uppslagsverk”.


fortsättning forts ttning<br />

Detta medför medf r ett fyrkantigt<br />

beteende som aldrig passar<br />

riktigt in i det sociala<br />

sammanhanget.<br />

Begränsning Begr nsning i förm f rmågan gan till<br />

kommunikation<br />

Kan inte använda anv nda språket spr ket bra i<br />

socialt sammanhang – samspel


fortsättning forts ttning<br />

Först rstår r inte och använder anv nder inte<br />

icke- icke verbal kommunikation<br />

Först rstår r inte underliggande<br />

syften med språkliga spr kliga budskap<br />

Tolkar allt bokstavligt. Först F rstår r<br />

inte ironi, ordvitsar, ordvitsar,<br />

metaforer<br />

och talesätt. tales tt.


fortsättning forts ttning<br />

Speciella begränsade begr nsade intressen<br />

Stora faktakunskaper inom ett<br />

eller ett fåtal f tal snäva sn va<br />

intresseområden.<br />

intresseomr den.<br />

Fakta kunskaper är r ofta utantill<br />

inlärda. inl rda.<br />

Intresset delas inte med någon n gon<br />

annan


fortsättning forts ttning<br />

Intresset ingår ing r inte i ett<br />

meningsfullt sammanhang<br />

Omgivningen utsätts uts tts för f r<br />

tjatande, mässande m ssande och<br />

omfattande utläggningar utl ggningar om det<br />

snäva sn va intresset utan inkännande ink nnande<br />

om mottagaren är r intresserad


fortsättning forts ttning<br />

Flickor har också ocks<br />

specialintressen men inte lika<br />

mycket baserad på p<br />

faktaintressen<br />

Behovet av rutiner ökar kar<br />

Tvångsm Tv ngsmässiga ssiga upprepningar av<br />

handlingar och tankar<br />

Pedantisk och rigid ordning


fortsättning forts ttning<br />

Under tonåren ton ren döljs d ljs ofta<br />

tvångshandlingarna. tv ngshandlingarna. I annat fall<br />

påtvingas tvingas omgivningen att rätta r tta<br />

sig efter rutinerna och ritualerna.<br />

Problem med maten och<br />

ätandet. tandet. Endast ett fåtal f tal rätter r tter<br />

accepteras<br />

Förm rmågan gan att klara enkla<br />

vardagsgörom<br />

vardagsg romål l och personlig<br />

hygien utvecklas inte


Flickor med AS<br />

Ofta lite bättre b ttre socialförm socialf rmåga ga än n<br />

pojkar<br />

Ofta lite bättre b ttre<br />

inlevelseförm<br />

inlevelsef rmågan gan än n pojkar<br />

Distanslöst Distansl st beteende<br />

Reagerar starkt mot krav


fortsättning forts ttning<br />

Svårigheter Sv righeter att skilja fantasi och<br />

verklighet<br />

Vissa av flickorna som drabbas<br />

av anorexia nervosa uppvisar<br />

symtom som stämmer st mmer med AS


Tilläggsproblem<br />

Till ggsproblem<br />

vid <strong>Asperger</strong>s syndrom<br />

Klumpighet i rörelser. r relser. Påverkas P verkas<br />

inte mycket av träning tr ning<br />

Hyperaktivitet,<br />

koncentrationsstörningar koncentrationsst rningar och<br />

impulsivitet


fortsättning forts ttning<br />

Tvångsm Tv ngsmässighet ssighet<br />

Fixeringar<br />

Svårt Sv rt att välja v lja<br />

Planeringssvårigheter<br />

Planeringssv righeter


fortsättning forts ttning<br />

Gränsdragning Gr nsdragning mellan AS och<br />

svår sv r ADHD kan vara svår sv r att dra<br />

liksom mot Tourettes syndrom


VERKTYGSLÅDA<br />

VERKTYGSL DA-<br />

KOGNITIVT STÖD ST<br />

KUNSKAP om funktionshindret och vad det<br />

innebär inneb r för f r personen<br />

KUNSKAP om individen<br />

FÖRH RHÅLLNINGS LLNINGSÄTT TT-Omgivningen Omgivningen har ett<br />

tydligt, konkret och anpassat<br />

förh rhållningss llningssätt tt gentemot individen.<br />

STRUKTUR<br />

VISUELLT STÖD<br />

ST


VERKTYGSLÅDA<br />

VERKTYGSL DA-<br />

KOGNITIVT STÖD ST D forts<br />

Säg g vad man SKA göra g ra istället ist llet för f r vad<br />

man INTE ska göra g ra…<br />

Först rstärk rk det positiva, det som fungerar<br />

och går g r bra<br />

Arbeta även ven med ”hur hur vet man att det<br />

blev rätt r tt”, , ”hur hur gjorde jag för f r att det<br />

skulle bli rätt r tt”. . Jobba med<br />

FRAMGÅNGSFAKTORER. FRAMG NGSFAKTORER. Varva<br />

positivt och negativt.<br />

Behov att lära l ra sig sånt s nt som ”alla alla vet”, vet ,<br />

t.ex. att ”på denna arbetsplats hälsar h lsar vi<br />

på varandra på p morgonen”<br />

morgonen


VERKTYGSLÅDA<br />

VERKTYGSL DA-<br />

KOGNITIVT STÖD ST D forts<br />

Lära ra sig om hur man gör g r man i sociala<br />

situation, vad finns det för f r sociala regler<br />

etc. -t-ex. ex. genom att prata om det, träna tr na<br />

(t.ex i rollspel)<br />

Sociala berättelser ber ttelser<br />

Seriesamtal<br />

KAT-kittet KAT kittet (Kognitiv Affektiv Träning) Tr ning) (se<br />

www.cat-kit.com<br />

www.cat kit.com, , www.cortexutbildning.se)<br />

www.cortexutbildning.se)<br />

Kommunikationshjälpmedel Kommunikationshj lpmedel i samtal kring<br />

tankar och känslor k nslor<br />

Belönings Bel nings-/motivationssystem<br />

/motivationssystem


VERKTYGSLÅDA<br />

VERKTYGSL DA-<br />

KOGNITIVT STÖD ST D forts<br />

Strategier- Strategier hur göra g ra på p annat sätt s tt i<br />

svåra sv ra situationer. Ge alternativ,<br />

”handlingskarta<br />

handlingskarta”<br />

”Retr Reträttplats ttplats”<br />

Utredning<br />

LSS


ATT BYGGA PÅ P<br />

PERSONENS STARKA<br />

SIDOR<br />

t.ex.<br />

Individuella<br />

förm rmågor/egenskaper<br />

gor/egenskaper<br />

Stark visuell förm f rmåga ga<br />

Extremt bra minne<br />

God inlärningsf inl rningsförm rmåga ga och<br />

uthållighet uth llighet<br />

Noggrannhet, punktlighet,<br />

ärlighet rlighet<br />

Originella och nyskapande idéer id er


PASSAR SAMMA STÖD ST D<br />

FÖR R ALLA?<br />

Som glasögon glas gon- olika personer<br />

behöver beh ver olika skärpa sk rpa på p sina<br />

glasögon glas gon<br />

Inte en skärpa sk rpa för f r alla<br />

Inte heller att vissa glasögon glas gon<br />

eller viss skärpa sk rpa är r bättre b ttre än n<br />

annan<br />

Individuellt


Egna reflektioner<br />

Min erfarenhet är r att ju svårare sv rare<br />

form av AS en person har, desto<br />

mindre insikt har han/hon i sin<br />

problematik. Samman sak gäller g ller<br />

många nga ungdomar med AS. De<br />

anser att det inte är r något n got fel på p<br />

dem, det är r samhället samh llet det är r fel<br />

på. . Många M nga får f r inte insikt i att de<br />

har svårigheter sv righeter förr f rrän n de är r<br />

mellan 25- 25 30 år r gamla. Först F rst då d<br />

är r de mottagliga för f r någon n gon form<br />

av psykoterapi.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!