Solskensolympiaden 1912_FRONT.indd
Solskensolympiaden 1912_FRONT.indd
Solskensolympiaden 1912_FRONT.indd
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
stockholm <strong>1912</strong><br />
JOHAN ERSéUS<br />
bokförlaget max ström
” Av alla länder i världen äger Sverige för närvarande<br />
de bästa betingelserna att organisera de olympiska<br />
spelen på ett sätt som är fullt idrottsmässigt och som<br />
motsvarar förväntningarna. Olympiska spelen i Stockholm<br />
är på förhand försäkrade om fullständig succé.”<br />
pierre de coubertin
solskensolympiaden<br />
stockholm <strong>1912</strong><br />
JOHAN ERSéUS<br />
bokförlaget max ström
innehåll<br />
8<br />
66<br />
72<br />
76<br />
86<br />
98<br />
104<br />
114<br />
128<br />
134<br />
152<br />
162<br />
212<br />
218<br />
226<br />
244<br />
<strong>1912</strong><br />
Tennis<br />
Cykel<br />
Skytte<br />
Gymnastik<br />
Brottning<br />
Rodd<br />
Fotboll<br />
Fäktning<br />
Simsport<br />
Ridsport<br />
Friidrott<br />
Modern femkamp<br />
Segling<br />
kring os<br />
register
De 192 vältränade svenska<br />
gymnasterna tågar in på Stadion,<br />
redo för sitt fyrtio minuter långa<br />
uppvisningsprogram med taktfast<br />
språngmarsch, klättring i linor och<br />
hopp över bygelhästar och plintar.<br />
7
<strong>1912</strong><br />
Sällan har en så nöjd sextiofemåring satt sin fot på Stockholms centralstation.<br />
Den mustaschprydde översten som den 3 juni 1909 klev av nattåget från Berlin<br />
hade lyckats med något som han drömt om i femton år: Stockholm skulle få den<br />
stora äran att arrangera OS <strong>1912</strong>.<br />
Det enhälliga beslutet från Internationella olympiska kommittén (IOK)<br />
berodde i mycket hög grad på just Viktor Balck – idrottsentusiasten, gymnastikinstruktören<br />
och offi ceren som denna mulna torsdagsmorgon omsvärmades av<br />
journalister på perrongen.<br />
Han hade ingått i IOK sedan starten 1894 och var god vän med Pierre de<br />
Coubertin, de moderna olympiska spelens grundare. Viktor Balck hade hela<br />
tiden markerat att Sverige ville arrangera ett OS, och i början av 1909 fi ck han<br />
diskreta tips om att chansen kunde uppstå <strong>1912</strong> – eftersom det storstilade tyska<br />
OS-projektet höll på att haverera.<br />
De femte olympiska spelen var i praktiken vikta för Berlin. Vilhelm II ville ha<br />
en rejäl germansk manifestation och svenskarna tänkte inte ta strid med kaisern<br />
– särskilt inte som beslutet skulle fattas på IOK:s session i Berlin. Men tyskarna<br />
hade svårt att få fram pengar till stadionbygget. Dessutom hade OS-projektets<br />
motor, general Egbert van der Asseburg, insjuknat och låg för döden.<br />
Coubertin insåg att Stockholm behövde rädda spelen – precis som när<br />
London tog över arrangemanget från Rom 1908. Och Viktor Balck var inte<br />
nödbedd. Den 22 mars 1909 förklarade han fördelarna för den inre kretsen i<br />
Sveriges Centralförening för idrottens främjande (SCIF): Sverige skulle bli mer<br />
känt i utlandet och få en upprättelse efter den snöpliga förlusten av Norge några<br />
år tidigare. Dessutom skulle svenskt idrottsliv stimuleras.<br />
Stockholm hade två stora idrottsarenor, och Viktor Balck var inblandad i båda.<br />
Föga förvånande, han hade ett fi nger med i de fl esta svenska sportsammanhang.<br />
Den innersta trojkan under OS<br />
<strong>1912</strong> bestod av Stadionchefen Sven<br />
Hermelin, organisationskommitténs<br />
hedersordförande kronprins Gustaf<br />
Adolf och Viktor Balck, eldsjälen<br />
som fi ck OS till Stockholm.<br />
Slussen var den enda passagen<br />
mellan Stockholms södra och norra<br />
delar på 1910-talet. Här fi ck resenärerna<br />
byta spårvagn; först 1922<br />
byggdes de bägge spårvägsnäten<br />
ihop.
10<br />
Från 1896 var Stockholms främsta<br />
sportarena Idrottsparken, som<br />
drevs av ett bolag med bland andra<br />
Viktor Balck som ägare. Intill<br />
Sophia hemmet vid Valhallavägen<br />
fanns paviljonger för tennis och<br />
skridskoåkning, en doserad cementbana<br />
för löpning och cykling och<br />
en grusplan där SM i fotboll avgjordes.<br />
Idrottsparken revs hösten<br />
1910 för att ge plats åt Stadion.<br />
Han var drivande i SCIF, som hade bildats 1897 med syfte att öka idrottsintresset<br />
i landet. (Det blev i praktiken SCIF som organiserade OS i Stockholm.)<br />
Intill Sophiahemmet vid Valhallavägen hade överste Balck och överstelöjtnant<br />
Sven Hermelin 1896 skapat Stockholms Idrottspark med grusfotbollsplan,<br />
400-metersbana av cement för löpning och cykling, tennispaviljong och skridskopaviljong.<br />
Hermelin ingick också i Sveriges olympiska ledning och var chef<br />
för Stockholms Stadion under OS.<br />
Balck och Hermelin planlade för SCIF:s räkning även Östermalms IP, som<br />
1906 stod klar med löparbanor och tre fotbollsplaner vid nuvarande Lidingövägen,<br />
norr om Idrottsparken.<br />
Redan innan Viktor Balck avslöjade sina planer på en svensk OS-ansökan<br />
hade han bett arkitekten Torben Grut att beräkna kostnaden för ett olympiastadion<br />
på Östermalms idrottsplats. Grut hade ritat byggnader vid Idrottsparken<br />
och hade genom skapandet av Solliden på Öland kommit in i de kungliga<br />
kretsarna, där Balck själv umgicks.<br />
Kopplingen till kungahuset var ett trumfkort i Sveriges OS-ansökan. Dels
Tennis<br />
Inne i Kungliga Tennispaviljongen på Stadionhöjden märktes det inte att en<br />
snöstorm drog in över Stockholm söndagseftermiddagen den 5 maj <strong>1912</strong>. Här<br />
tjuvstartade de femte olympiska spelen när den blivande chefen för Mo och<br />
Domsjö, Carl Kempe, slog en serve mot Jaroslav Hainz från Böhmen. Sön -<br />
dagen därpå hade fransmannen André Gobert vunnit det första OS-guldet i<br />
Stockholm.<br />
Åskådarnas intresse var stort: tennisbiljetterna hade sålt slut på en kvart.<br />
Precis som i London 1908 blev det två turneringar, utomhustävlingarna avgjordes<br />
veckan före den offi ciella OS-invigningen i juli. De spelades på nyanlagda<br />
banor utanför Tennispaviljongen som hade byggts 1896 i Idrottsparken. Inför OS<br />
<strong>1912</strong> fl yttades den nationalromantiska träbyggnaden ett par hundra meter till<br />
sitt nuvarande läge vid Fiskartorpsvägen.<br />
Medan inomhustävlingen lockade världseliten, krockade utomhustävlingarna<br />
med Wimbledon. Startfältet blev tunt och åtskilliga matcher vanns på walk<br />
over. Mest tur i lottningen hade det svenska mixedparet Gunnar Setterwall och<br />
Sigrid Fick, som trots en enda seger på banan vann två medaljer: brons inomhus<br />
och silver utomhus.<br />
I utomhusfi nalen förlorade de klart mot tyskarna Dora Köring och Heinrich<br />
Schomburgk. Det svenska parets chanser förbättrades inte när Sigrid Fick i<br />
matchens inledning slog Setterwall i ansiktet med racketen så att han började<br />
blöda. Som den offi ciella OS-rapporten uttryckte det: ”Detta nedsatte i avsevärd<br />
grad spelhumöret hos Setterwall, som sedan matchen igenom spelade sämre än<br />
vanligt.” Motståndaren Schomburgk hade varit så segerviss att han hade packat<br />
ner en elegant cylinderhatt till prisutdelningen. Han var sedan tidigare tysk<br />
mästare i fotboll med VfB Leipzig. Hans spelpartner Dora Köring, som även tog<br />
OS-silver i singel, omkom i bombningen av Dresden i februari 1945.<br />
OS-FAkta Tennis<br />
Arena: Kungliga Tennispaviljongen<br />
på Stadionhöjden och Tennispaviljongen<br />
vid Östermalms IP<br />
Datum: 5–12 maj, 28 juni–5 juli<br />
Nationer : 6 (inomhus), 11 (grus)<br />
Deltagare: 80 (varav 13 kvinnor)<br />
Grenar : 8<br />
Kuriosa: Många av de bästa<br />
spelarna uteblev från utomhusturneringen<br />
eftersom den krockade<br />
med Wimbledon.<br />
Bästa nationer : Inomhus –<br />
Storbritannien, Frankrike, Sverige.<br />
Utomhus – Sydafrika, Tyskland,<br />
Frankrike<br />
Utanför Tennispaviljongen vid<br />
Östermalms idrottsplats anlades<br />
utomhusbanor med plats för 1 500<br />
åskådare. Gröna segeldukar spändes<br />
kring banorna, som belades<br />
med en blandning av stenkolstjära<br />
och kalkstensavfall. 19-åriga fransyskan<br />
Marguerite Broquedis vann<br />
guld i singel.
68<br />
Inomhusturneringen som tjuvstartade<br />
OS hölls i maj i Tennispaviljongen<br />
bakom Stadion.<br />
Mixedfi nalen blev en helbrittisk<br />
uppgörelse. Edith Hannam och<br />
Charles Dixon besegrade Helen<br />
Aitchison och Roper Barrett. I singel<br />
tog Hannam guld och Dixon silver.<br />
Det svenska kungahuset rymde<br />
många entusiastiska tennisspelare.<br />
Prisutdelaren Gustaf V tog redan<br />
på 1870-talet hem den brittiska<br />
sporten till Stockholm där han<br />
anlade banor och startade en<br />
tennis klubb. Intill syns hans son<br />
prins Wilhelm iförd cylinderhatt.
cykEL<br />
Tyskland fi ck inte gehör för sina förslag på cykelpolo (dyrt och utrymmeskrävande)<br />
eller konståkning på cykel (svårbedömt och idrottsligt obetydligt).<br />
Och möjligheten till bantävlingar försvann när Stockholms enda cykelbana<br />
revs för att ge plats åt Stadion.<br />
Det fi ck bli landsvägslopp – på en sträcka där svenskarna hade tävlat sedan<br />
1892: Mälaren runt, ett 320 km långt lopp som gick medsols kring sjön.<br />
Ute i Europa användes gemensam start, men de bitvis usla svenska vägarna<br />
skulle inte klara hundra åkare i klunga. Cyklisterna fi ck starta varannan minut.<br />
De 162 funktionärerna såg till att järnvägsövergångar, landsvägsbroar och<br />
kanal broar var öppna – eller noterade hur långa tidsavdrag väntande cyklister<br />
skulle ha. Röda pilar visade rätt färdväg. Längs banan fanns läkare, cykelreparatörer,<br />
tolkar samt telefoner för löpande rapportering av resultat till Stadion.<br />
Överraskande många nationer hade anmält maximala tolv deltagare. Storbritannien<br />
sände tolv engelsmän, åtta skottar och sex irländare. Sydafrika skickade<br />
en enda cyklist – den unge guldgruvearbetaren Rudolph ”Okey” Lewis. Med<br />
startnummer 2 av 123 åkare hade han snart inga tider att gå på, men farten<br />
imponerade. Från starten vid folkskolan i Liljeholmen nådde han Södertälje på<br />
57 minuter.<br />
Han ledde från start till mål och pulvriserade det gamla rekordet på sträckan.<br />
Efter 10 timmar, 42 minuter och 39 sekunder rullade han i mål utanför Sophiahemmet<br />
på Valhallavägen i Stockholm. Snittfarten hade varit 29 km i timmen.<br />
Dock hade sydafrikanen haft en stor fördel: han startade i svalkan klockan<br />
två på natten, medan hans värsta konkurrent, engelsmannen Frederick Grubb,<br />
gick ut 06.30 och körde hela sträckan i tryckande hetta. Även den svenske<br />
favoriten Henrik ”Murre” Morén, som hade vunnit ”Mälaren runt” nio gånger<br />
i rad, startade sent – och fi ck värmeslag i Västerås.<br />
OS-FAkta CYKel<br />
Bana: Mälaren runt via Södertälje,<br />
Eskilstuna, Köping, Västerås, Bålsta<br />
till Valhallavägen i Stockholm.<br />
Datum: 7 juli<br />
Nationer : 16<br />
Deltagare : 123 (94 kom i mål)<br />
Grenar: Ett lopp. (Räknades även<br />
som lagtävling, där Sverige vann<br />
före England och USA.)<br />
Kuriosa: Mariefreds vandringspokal<br />
för vackraste åkning som inte gett<br />
medalj tilldelades kanadensaren<br />
Frank Brown.<br />
Bästa nationer : Sydafrika, England,<br />
USA, Sverige<br />
Flera åkare fi ck solsting,<br />
ligister kastade grus på följebilar i<br />
Västberga, engelsmannen Stokes<br />
bröt nyckelbenet i Södertälje och<br />
svensken Landsberg blev påkörd<br />
av en ”droskautomobil”. Men 94<br />
cyklister klarade den 320 km långa<br />
cykel tävlingen runt Mälaren.
Sydafrikas ende OS-cyklist var född<br />
på en farm utanför Pretoria, och<br />
hade trots sina tjugofyra år hunnit<br />
arbeta i nio år under jord i en guldgruva.<br />
Efter 10 timmar, 42 minuter<br />
och 39 sekunder cyklade Rudolph<br />
Lewis i mål som överlägsen segrare,<br />
och bars iväg av stolta landsmän.<br />
Lewis värvades 1913 av den professionella<br />
cykeltouren i Tyskland.<br />
Under första världskriget stred han<br />
på den tyska sidan, tilldelades<br />
järnkorset men hamnade i fångläger<br />
och återfi ck aldrig sin fulla<br />
kraft. Han avled vid fyrtiosex års<br />
ålder 1933.<br />
75
skytte<br />
Skyttarna hade ovanligt goda chanser att vinna medaljer i Stockholm. I London<br />
1908 hade det varit hela 15 skyttegrenar – något som svenskarna ökade till 18.<br />
Att skytte var en populär sport kan delvis förklaras med den starka frivilliga<br />
skytterörelsen. I en av de offi ciella böckerna som gavs ut efter OS i Stockholm<br />
påpekas också den militära fördelen med att små nationer har individuellt<br />
skickliga skyttar med moderna infanterigevär – något som boerna visade under<br />
kriget mot britterna i Sydafrika: ”Skjutskickligheten är sålunda av den största<br />
betydelse i det moderna kriget.”<br />
Tävlingarna avgjordes i fem huvudgrupper: gevär, miniatyrgevär, pistol, lerduveskytte<br />
samt rörligt mål (löpande hjort). Det kortaste avståndet var 25<br />
meter för rapid fi re med miniatyrgevär, det längsta 600 meter för armégevär.<br />
De fl esta grenarna avgjordes på skjutbanorna i Kaknäs, strax norr om Djurgårdsbrunns<br />
värdshus; lerduvor och hjorttavlor besköts vid Råstasjön i Råsunda.<br />
Tio av de sexton nationerna tog medalj. Flest lagrar skördade Sverige och<br />
USA, med sju guld vardera; svenskarna vann medaljduellen med 17–14.<br />
Sverige var nära att ta ytterligare en medalj genom den yngste av spelens 284<br />
skyttar. Nils Romander, artonårig gymnasist från Lidingö, ledde fi nalen på 300<br />
meter armégevär och behövde bara träffa tavlan med sitt tjugonde och sista skott<br />
för att ta guld. Men alla åskådarna samlades bakom honom, nerverna började<br />
dallra och ynglingen missade tavlan helt. Det blev en femteplats för Nils, som<br />
sedermera blev militär och far till blivande rikspolischefen Holger Romander.<br />
Den äldste deltagaren var också svensk: Oscar Swahn. Som sextiofyraåring<br />
ingick han i guldlaget i löpande hjort. Vilhelm Carlberg blev med sina fem<br />
medaljer den framgångsrikaste deltagaren i OS <strong>1912</strong>. Hans individuella guld<br />
kom i ”miniatyrgevär 25 meter försvinnande mål”. Tvillingbrodern Eric var<br />
inte mycket sämre med fyra medaljer.<br />
OS-FAkta skytte<br />
Arena: Skjutbanor vid Kaknäs<br />
och Råsunda<br />
Datum: 29 juni–5 juli<br />
Nationer: 16<br />
Deltagare: 284<br />
Grenar: 18<br />
Kuriosa: Efter spelen fi ck segraren<br />
i 30 meter duellpistol, Alfred Lane,<br />
ge New York-polisen skjutlektioner.<br />
Bästa nationer: Sverige, USA,<br />
Frankrike, Storbritannien<br />
Det starka solskenet plågade<br />
skyttarna på det öppna Kaknäsfältet.<br />
I skydd av en uppspänd duk<br />
förbereder sig fi nländaren Nestori<br />
Toivonen på nästa löpande hjort.<br />
Han tog brons i enkelskott.
78<br />
USA:s gevärsskyttar var förkrossande<br />
överlägsna – i lagtävlingen<br />
hamnade samtliga sex amerikaner<br />
i topp. Svenskarna började undra<br />
om det var något skumt med<br />
vapnen. Gustaf V bad att själv få<br />
inspektera ett gevär, men lugnades<br />
efter en grundlig förevisning av<br />
USA-ledaren överste Libbey.<br />
De danska skyttarna har anlänt<br />
till Stockholm och hämtat ut sina<br />
polletterade vapen på SJ:s paket-<br />
och ilgodsstation, som låg på<br />
södra sidan av Centralstationen.<br />
Danskarna tog silver, brons och<br />
lagbrons i gevärsskytte 300 meter.
gymnastik<br />
År <strong>1912</strong> spretade den internationella gymnastiken i åtminstone tre riktningar.<br />
I den traditionella hörnan fanns den klassiska svenska Ling-gymnastiken, med<br />
honnörsbegrepp som smidig elegans, precision, formfulländning och homogena<br />
rörelser. Vidare fanns den europeiska (tyska) skolan samt frigymnastik med<br />
valfria rörelser och redskap. Någon enighet gick inte att uppnå; vid OS i Stockholm<br />
tävlade man för första och enda gången i alla tre disciplinerna.<br />
Enligt Sveriges puritanska linje ägnade sig de andra länderna snarast åt<br />
cirkuskonster. Svenskarna ville över huvud taget inte tävla i gymnastik – som<br />
främst lämpade sig för massuppvisning. Att bedöma enskilda gymnasters prestationer<br />
var något otänkbart. Under OS 1908 hade de svenska tidningarna inte<br />
ens publicerat resultaten från de individuella gymnastiktävlingarna.<br />
Sverige böjde sig dock för IOK:s majoritet och ordnade gymnastiktävlingar<br />
på Stadions gräsmatta. Varken Sverige, Norge eller Tyskland deltog individuellt.<br />
Därmed blev det total dominans för Italien och Frankrike, som tog de elva första<br />
platserna. Tävlingens moment var räck, barr, ringar och bygelhäst.<br />
Publiken uppskattade mest de stora uppvisningarna med fl era hundra gymnaster,<br />
och av trupptävlingarna som genomfördes av mellan sexton och fyrtio<br />
deltagare per nation. I synkroniserade rörelser ägnade de en timme åt att hoppa,<br />
springa, klänga och klättra i den väldiga gymnastikställning från Ekstrands<br />
snickerifabrik som hade placerats mitt på Stadions gräs. (De inköpta gymnastikredskapen<br />
från Chemnitz i Tyskland visade sig däremot vara undermåliga.)<br />
I trupptävlingen kunde de 24 vitklädda svenska gymnasterna – under ledning<br />
av den svenska scoutrörelsens fader, kapten Ebbe Lieberath – excellera i<br />
växelsidiga bålrörelser, stuphängande, spännböj, krokhäng, ytterhopp, nedgång<br />
till tvärsittning och överslag bakåt. Sverige vann som sig bör tävlingen i det<br />
svenska systemet, som efter 1920 års spel togs bort från OS-programmet.<br />
OS-FAkta gymnastik<br />
Arena: Stadion<br />
Datum: 8–12 juli<br />
Nationer : 12<br />
Deltagare: 263 (plus uppvisningstrupper)<br />
Grenar: 4<br />
Kuriosa: Italienaren Alberto Braglia<br />
hade efter sin individuella seger i<br />
London 1908 arbetat som cirkusartist<br />
och skadat sig svårt i ett<br />
trapetsnummer. Men han tog guld<br />
även <strong>1912</strong>.<br />
Bästa nationer: Italien, Norge,<br />
Sverige<br />
Majoriteten av kvinnorna i OS<br />
<strong>1912</strong> var gymnaster från Norden. De<br />
fi ck dock inte tävla utan bara visa<br />
upp sina färdigheter. Här uppträder<br />
den spänstiga norska truppen.
88<br />
Gymnasternas insats i trupptävlingen<br />
präglades av precision,<br />
behärskning och balans – inte<br />
minst de tjugofyra svenskarnas<br />
övningar på det 375 kvadratmeter<br />
stora trägolvet.
244 personregister<br />
Kursiv siffra anger bild<br />
register<br />
Adams, Ben 169<br />
Adams, Platt 170, 170<br />
Adlercreutz, Nils 152, 153<br />
Adlerz, Erik ”Loppan” 135, 148, 148<br />
Ahearn, Dan 169<br />
Ahearne, Tim 169<br />
Ahlgren, Alexis 198<br />
Ahlgren, Anders 99, 103, 103<br />
Aitchison, Helen 68, 68<br />
Alexander II, tsar 160<br />
Alexandra, tsarinna 26, 27<br />
Alexej, prins 160<br />
Almlöf, Erik 163, 169, 175, 175<br />
Amundsen, Roald 31<br />
Anspach, Paul 129<br />
Asikainen, Alfred 99, 100, 101<br />
Asp, Nils 220, 224<br />
Asseburg, Egbert van der 9<br />
Attlee, Clement 193<br />
Averoff, George 19<br />
Babcock, Harry 169<br />
Baden-Powell, Robert 231<br />
Balck, Viktor 9, 9, 10, 11, 11, 14, 14,<br />
42, 48, 103, 106, 179<br />
Barrett, Roper 68, 68<br />
Barthélemy, Riccardo 242<br />
Beckman, Otto Ludvig 26<br />
Békessy, Béla 129<br />
Bergvall, Erik 21, 48<br />
Bernadotte, Folke 217<br />
Bernadotte, Lennart 160<br />
Blixen, Bror 228<br />
Blixen-Finecke, Hans von 153, 228<br />
Blomberg, Anton 51<br />
Blomgren, Gustaf 146, 146<br />
Boardman, Leslie 140, 140<br />
Boberg, Ferdinand 23, 32<br />
Boltenstern, Gustaf Adolf 153<br />
Bonde, Carl 153, 158, 159<br />
Boström, Erik 82, 83<br />
Bouin, Jean 197, 197<br />
Braglia, Alberto 87<br />
Brandsten, Ernst 149<br />
Bricker, Calvin 169, 169<br />
Brookes, William Penny 19<br />
Broquedis, Marguerite 66, 67<br />
Broström, Dan 219<br />
Brundage, Avery 164<br />
Bugatti, Ettore och Rembrandt 242<br />
Bunyan, Charles 115<br />
Byrd, Dick 180, 180, 181<br />
Böhling, Ivar 99, 103<br />
Carl, prins 11, 38, 153, 158, 158, 239<br />
Carlberg, Eric 77, 82, 83<br />
Carlberg, Vilhelm 77, 82, 83<br />
Casparsson, Ernst 152, 153<br />
Cetti, Francesco (eg Frants Forsberg) 17<br />
Champion, Malcolm 140, 140<br />
Chanel, Gabrielle ”Coco” 160<br />
Churchill, Winston 193<br />
Cook, Steph 213<br />
Coubertin, Marie 242<br />
Coubertin, Pierre de 9, 11, 14, 19, 20, 26,<br />
57, 63, 153, 213, 239, 239, 241, 242<br />
Craig, Ralph 187, 187<br />
Dahlbeck, Olle 37, 37<br />
Dalén, Gustaf 32<br />
Dimitrij, storfurste 153, 160, 160, 161<br />
Dixon, Charles 68, 68<br />
Duncan, Jim 180, 180<br />
Durack, Frances ”Fanny” 135, 142, 142,<br />
143, 143<br />
Edström, Sigfrid 227<br />
Edvard VII 20<br />
Eisenhower, Dwight D 164<br />
Eschbach, Martin 242<br />
Eugen, prins 11, 38, 241<br />
Fast, Ernst 20<br />
Fick, Sigrid 67, 70, 71, 71<br />
Fletcher, Jennie 134, 135, 142, 142<br />
Frans Josef I 26<br />
Fredrik VIII 25<br />
Frestadius, Erik ”Nalle” 231<br />
Friedrich Carl, prins av Preussen 153, 233<br />
Fuchs, Jenó´ 129, 133, 133<br />
Gitsham, Chris 198, 202, 203, 205<br />
Gobert, André 67<br />
Goulding, George 51, 51, 165, 194, 195<br />
Grubb, Frederick 73<br />
Grut, Torben 10, 11, 42, 47, 241<br />
Gullaksen, Ragnvald 98, 99<br />
Gustaf Adolf (sedermera Gustaf VI Adolf)<br />
9, 11, 14, 15, 48, 63, 63, 125, 125, 233, 239<br />
Gustaf Adolf, prins 14, 15, 156, 157<br />
Gustaf V 11, 31, 63, 68, 69, 71, 85, 85, 105,<br />
153, 158, 158, 166, 166, 217, 239<br />
Gutterson, Albert 169, 174, 175<br />
Hainz, Jaroslav 67<br />
Hajós, Alfréd 242<br />
Halldin, Oscar 17<br />
Hallman, PO 35<br />
Halpenny, Bill 176, 176<br />
Hannam, Edith 68, 68<br />
Hardwick, Harold 140, 140<br />
Healy, Cecil 140, 140<br />
Hebner, Harry 140, 141<br />
Hedberg, Tor 241<br />
Hedin, Sven 31<br />
Hellström, Carl 219, 224<br />
Hellström, Kristian 48<br />
Henning, Sven och Tor 135<br />
Hermelin, Sven 9, 10,<br />
Herschmann, Otto 129<br />
Hjertberg, Ernie 24<br />
Hjortzberg, Olle 23, 24<br />
Hodgson, George 61<br />
Hohrod, Georges 242<br />
Horine, George 168, 169<br />
Hultman, Axel 105<br />
Hurley, Charles 24, 135<br />
Hutson, George 197<br />
Ingeborg, prinsessa 233<br />
Jacobsson, Sigfrid ”Sigge” 204, 205<br />
Jerring, Sven 206<br />
Johanson, Greta 135, 150, 151, 151, 239<br />
Johansson, Claes 99, 103, 103<br />
Johansson, Hjalmar 149<br />
Jones, John Paul 190<br />
Jusupov, Felix 160<br />
Kahanamoku, Duke 135, 138, 139, 139,<br />
140, 141<br />
Kahanamoku, Samuel 139<br />
Kanakuri, Shizo 119, 206, 206, 207
Kelly, Fred 188, 189<br />
Kempe, Carl 29, 67<br />
Kinnear, William 105<br />
Kiviat, Abel 187, 190<br />
Klein, Martin 99, 100, 101<br />
Klercker, Johan af 119, 119<br />
Knape, Ulrika 149<br />
Kolehmainen, Hannes 163, 196, 197,<br />
197, 198<br />
Kolehmainen, Tatu 197<br />
Kreuger, Ivar 41, 42<br />
Kristian X 25<br />
Köring, Dora 67, 70, 71<br />
Lagerlöf, Selma 32<br />
Laval, Georg de 82, 83, 212, 213, 214, 215<br />
Lazaro, Francisco 198<br />
Lemming, Eric 20, 163, 179, 182, 183, 183<br />
Lenin, Vladimir 29<br />
Lewis, Rudolph ”Okey” 73, 74, 75, 75<br />
Lieberath, Ebbe 14, 15, 87, 231<br />
Liesche, Hans 169<br />
Lilliehöök, Gösta 212, 213<br />
Lilljekvist, Fredrik 32<br />
Lindblom, Gustaf ”Topsy” 163, 169,<br />
175, 175<br />
Lindhagen, Albert 35<br />
Lindman, Arvid 31<br />
Lindström, Herbert 208, 209, 210, 210<br />
Lippincott, Donald 187, 187<br />
Lloyd George, Megan 193<br />
Luther, Charles 187<br />
Malmström, Axel 51, 51<br />
Maria Pavlovna, prinsessa 26, 160, 233<br />
Mas Latrie, Jean de 214, 214<br />
McArthur, Kennedy 198, 202, 203, 205<br />
McGrath, Matt 179, 179<br />
McVilly, Cecil 105<br />
Meredith, Ted 194, 194<br />
Mészaros, Erwin 129, 133, 133<br />
Meyer, Alvah 187, 187<br />
Mishima, Yahiko 206<br />
Moers, Carl von 154, 155<br />
Moore, Belle 134, 135<br />
Morén, Henrik ”Murre” 73<br />
Nadi, Nedo 129<br />
Nelson, Frank 176, 177<br />
Nero, kejsare 241<br />
Neumüller, Otto Emil 37<br />
Nielsen, Poul 127<br />
Nikolaj II, tsar 24, 26, 27, 160<br />
Noel-Baker, Philip 190, 191, 192, 193<br />
Nordlander, Axel 152, 153, 158, 158<br />
Norlander, Emil 205<br />
Nurmi, Paavo 197<br />
Oscar II 11<br />
Osiier, Ellen och Ivan 129<br />
Otto, Louise 148, 149<br />
Palme, Olof 193<br />
Patton, Beatrice 217<br />
Patton, George 213, 214, 214, 216,<br />
217, 217<br />
Pellegrini, Carlo 242<br />
Perry, Charles 187<br />
Pershing, John 217<br />
Persson, Evald 98, 99<br />
Persson, Nils 220, 221<br />
Petré, Bengt och Gio 206<br />
Philbrook, George 184, 184<br />
Philp, Greta 31<br />
Pietri, Dorando 20,<br />
Preece, Helen 213<br />
Puyi, kejsare av Kina 29<br />
Rasputin, Grigorij 160<br />
Rau, Richard 162, 163<br />
Richards, Alma 169, 170, 171<br />
Romander, Holger och Nils 77<br />
Roosevelt, Theodore 26<br />
Rose, Ralph 184, 185<br />
Rosen, Clarence von 11, 14, 153, 157, 157<br />
Rydeberg, Georg 183<br />
Saaristo, Julius 179, 179<br />
Salchow, Ulrich 106<br />
Salin, Kasper 35<br />
Schomburgk, Heinrich 67, 70, 71<br />
Scott, Robert 31<br />
Seligman, Edgar 130, 131<br />
Setterwall, Gunnar 67, 70, 71, 71<br />
Sigvard, prins 156, 157<br />
Sjöberg, Henrik 19<br />
Speirs, Annie 134, 135<br />
Staaff, Karl 31<br />
Stalin, Josef 29<br />
Steer, Irene 134, 135<br />
Stenhammar, Wilhelm 183<br />
Strindberg, August 30, 31, 31, 32, 35, 38<br />
Strode Jackson, Arnold 190, 190, 191, 193<br />
Sun Yat-sen 29<br />
Swahn, Oscar 77, 84, 85, 85<br />
Svanberg, John 22<br />
Söderberg, Hjalmar 32<br />
Söderlund, Oscar 119, 119<br />
Taber, Norman 190<br />
Taft, William 26<br />
Taipale, Armas 179, 180, 180<br />
Tewanima, Lewis 198<br />
Theodorius I 14<br />
Thiel, Ernest 38<br />
Thorpe, Jim 22, 51f, 163, 164, 165, 165,<br />
166, 166, 228, 241<br />
Thubé, Gaston 219<br />
Toivonen, Nestori 76, 77<br />
Toll, Paul 41<br />
Tsiklitiras, Kostas 169, 173, 173<br />
Tuomisto, Ivan 24<br />
Törnros, Gustaf 22<br />
Uggla, Bertil G:son 169<br />
Varga, Béla 103<br />
Webb, Ernie 194, 195<br />
Veirman, Polydore 105, 110, 111<br />
Weissmuller, Johnny 139<br />
Verdeber, Richard 130, 131<br />
Wide, Ernst 190<br />
Wieslander, Hugo 163, 164<br />
Vilhelm II 9<br />
Wilhelm, prins 11, 38, 68, 69, 160, 233<br />
Winans, Walter 240, 241, 242<br />
Woodward, Vivian 124, 125, 127<br />
Wylie, Wilhelmina ”Mina” 142, 142,<br />
143, 143<br />
Zappas, Evangelis 19<br />
Åberg, Georg 163, 169, 175, 175<br />
Åsbrink, Gösta 212, 213<br />
Öholm, Moje 119, 119<br />
Östberg, Ragnar 48<br />
245
246 källförteckning<br />
BILDKÄLLOR<br />
Forsell, Jacob<br />
206<br />
4 Malmströms Bilder<br />
37 Foto: Axel Malmström<br />
General George Patton Museum of Leadership<br />
216 Foto: okänd<br />
Getty Images<br />
31 Foto: Hulton Archive; 192 Foto: Popperfoto; 229 Foto:<br />
Bob Thomas/Popperfoto<br />
IBL Bildbyrå<br />
160 Foto: Mary Evans/Charlotte Zeepvat Collection<br />
Idrottsmuseet i Malmö & Sveriges Centralförening för<br />
idrottens främjande<br />
Omslag Foto: okänd; 9, 15, 88–89, 102, 103 samt., 120, 123 övre th,<br />
123 nedre tv, 138, 143, 150, 166, 167, 170, 171, 175, 179, 180, 185,<br />
186, 187, 191, 200–201, 204, 210, 211, 215, 225, 231 Foto: Axel<br />
Malmström; 11, 22, 86, 94, 100, 118, 123 övre tv, 140, 142, 162, 164,<br />
169, 173, 178, 183, 190, 218, 221 Foto: Th. Modin; 44–45, 53, 60,<br />
62, 63, 64–65, 72, 74, 76, 80, 85, 92–93, 98, 101, 104, 114, 117, 121,<br />
122 nedre, 123 nedre th, 124, 125, 126, 132, 137, 146, 148, 149, 156,<br />
158, 159, 161, 168, 172, 174, 176, 177, 182, 184, 188–189, 194, 199,<br />
203, 222–223, 224, 226, 230 Foto: okänd; 46 Foto: Wilhelm Lamm;<br />
165 Foto: Oscar Halldin; Baksida Foto: okänd<br />
Övriga bilder<br />
23, 42, 48, 127, 136, 209, 227, 242<br />
International Olympic Committee (IOC)<br />
14 Foto: okänd<br />
Kungliga Biblioteket<br />
232<br />
Per Bunnstads vykortssamling OS <strong>1912</strong><br />
112–113<br />
Scanpix Sweden<br />
4, 30, 66, 68, 70, 78, 79, 95, 96–97, 147, 208 Foto: Scanpix Historical;<br />
56 Foto: Scanpix; 59, 141 Foto: Bettman/Corbis; 69 Foto: Victor<br />
Malmström; 195 Foto: Pressens bild; 154–155, 240 Foto: AKG-<br />
Images; 193 Foto: NTB<br />
Stockholms stadsmuseum<br />
8, 28, 35 Foto: Kasper Salin; 10, 18, 29, 38, 39, 40, 41, 47, 57, 49,<br />
52, 54, 55, 91, 119, 207, 243 Foto: okänd; 12–13, 21 tv, 50, 109, 111,<br />
234–235, 241 Foto: Axel Malmström; 16–17, 33 Foto: Oscar Halldin;<br />
26 Foto: Wilhelm Lamm; 27 Foto: Anton Blomberg; 34 Foto: W H<br />
Tullberg, Salins saml.; 36 Foto: Alfred Mohn; 43 Foto: Stockholms<br />
stadsarkiv; 237 Foto: Larssons Ateljé<br />
Tryckta bildkällor<br />
Cederström, C. (red.), Den femte olympiaden: olympiska spelen i<br />
Stockholm <strong>1912</strong> i bild och ord, Stockholm, <strong>1912</strong><br />
24, 61, 71, 75, 81, 82–83, 90, 106–107, 116, 122 övre, 128, 130–131,<br />
133, 145, 157, 197, 202, 214, 220, 233, 236, 238 Foto: Olympiska<br />
spelens offi ciella fotografi ska offi cin<br />
Olympiska spelen, Offi ciell redogörelse för Olympiska spelen i<br />
Stockholm <strong>1912</strong>, Wahlström & Widstrand (distr.), Stockholm, 1913<br />
108, 151, 228 Foto: Olympiska spelens offi ciella fotografi ska offi cin<br />
Historiska vykort<br />
6–7, 51, 58, 84, 110, 134, 144, 152, 181, 196, 212<br />
TRYCKTA KÄLLOR<br />
Bergvall, Erik (red) – V. Olympiaden. Olympiska spelen i Stockholm<br />
<strong>1912</strong>. Offi ciell redogörelse (W&W, 1913)<br />
Hermelin, S; Peterson, Erik (red) – Den femte olympiaden.<br />
Olympiska spelen i Stockholm <strong>1912</strong> i bild och ord (Åhlén &<br />
Åkerlund, <strong>1912</strong>)<br />
Olympiska spelen. Stockholm <strong>1912</strong>. Program<br />
Olympiska spelens tidning, <strong>1912</strong><br />
Almanack för alla (Norstedts, 1909–1914)<br />
Bengtsson, Petter – Artikel om Shizo Kanakuri (BoTema 1/2004)<br />
Isaksson, Christer – Stockholm <strong>1912</strong> (Ekerlid, 2011)<br />
Jerneryd, Roland – Hur idrotten kom till stan. Göteborgs idrottshistoria<br />
1800–1950 (Göteborgs hembygdsförbund, 1981)<br />
Johansson, Gotthard; Rehnberg, Mats; Selling, Gösta – Ur svenska<br />
hjärtans djup (W&W, 1953)<br />
Jönsson, Åke – artiklar om OS <strong>1912</strong> i Blå Boken 2009 och 2011.<br />
Lindorm, Erik – Gustaf V och hans tid 1907–1918 (W&W, 1937)<br />
Nilsson, Tore & Hoffsten, Börje – artikel om George Patton (Se<br />
49/1945)<br />
Sandblad, Håkan – Walter Winans. Skulpterande hjortskytt<br />
förverkligade Coubertins dröm (Blå Boken 2006, SCIF)<br />
Sylvén, Sune & Karlsson, Ove – OS. Historia och statistik<br />
(Norstedts, 2008)<br />
Widholm, Christian – Iscensättandet av <strong>Solskensolympiaden</strong><br />
(h:ström, 2008)
Författarens tack<br />
När det gäller de tidiga moderna olympiska spelen är de skriftliga<br />
källorna milt sagt oense. Det förekommer mängder med motstridiga<br />
uppgifter om deltagarnas antal, ålder, resultat, nationalitet, och så<br />
vidare.<br />
Den offi ciella rapporten på 1 068 sidor som gavs ut efter de olympiska<br />
spelen i Stockholm är en fantastisk källa att ösa ur – men<br />
nyare forskning har visat att alla uppgifter i den inte är korrekta.<br />
Den mest tillförlitliga och uppdaterade källan i detta sammanhang<br />
är den internationella nätsajten sports-reference.com. Därifrån har<br />
jag hämtat uppgifterna om deltagare, nationer, medaljer och resultat.<br />
En bra svensk källa är OS. Historia och statistik – vars faktaansvarige,<br />
Ove Karlsson, har haft vänligheten att granska uppgifterna i den här<br />
boken. Han har gjort en ovärderlig insats, men kan inte lastas för<br />
eventuella kvarvarande felaktigheter. Göran R Buckhorn har med<br />
expertögon granskat kapitlet om roddtävlingarna. Jag har även haft<br />
stor glädje av Åke Jönssons OS-artiklar i Blå Boken, årsskrift för<br />
SCIF, Sveriges Centralförening för idrottens främjande – föreningen<br />
som i praktiken låg bakom Sveriges OS-arrangemang <strong>1912</strong>.<br />
Många har hjälpt till i jakten på historiska bilder. Jag vill gärna<br />
nämna Anne-Lis Nilsson och Robert Bengtsson på Idrottsmuseet<br />
i Malmö, där SCIF:s bildskatt förvaltas – liksom Robert Herpai på<br />
Sveriges Järnvägsmuseum, samt Jacob Forsell, Hasse Holmberg,<br />
Roger Tillberg och Jan Lundgren på Scanpix Historical. Samlaren<br />
Per Bunnstad har bidragit med vykort, och Rolf Adlercreutz har<br />
varit behjälplig i hanteringen av vykorten – däribland ett på hans<br />
morfar Nils som tog OS-guld i fälttävlan <strong>1912</strong>.<br />
Extra stort tack till Mariann Odelhall, antikvarie på Stockholms<br />
stadsmuseums fotoenhet, som med stor entusiasm sökt bilder och<br />
löst detektivuppdrag tillsammans med sina kolleger. Och slutligen<br />
ett tack till SMHI, som redde ut hur det egentligen var med vädret<br />
under <strong>Solskensolympiaden</strong>.<br />
Johan Erséus<br />
247