Handledning (pdf) - Filmcentrum

More documents

Recommendations

Info

Att diskutera: – Var det något du inte förstod i boken? I filmen? – Jämför de bilder du ritade efter du läst boken, med bilderna du ritat efter att ha sett filmen. Varför valde du de bilder du ritat? Valde du samma scen från både bok och film? – Hände det samma saker i boken ”Pumans dotter”, som i filmen? – Var det mycket olika? Var det något du tycker skulle vara annorlunda? – Såg personerna i filmen ut så som du tyckte de såg ut när du läste boken? Om du tyckte de var annorlunda, hur tänkte du dig dem? – Vilken scen var starkast i boken/filmen? Varför det? – Hur kände du dig när du läst boken? – Hur kände du dig när du sett på filmen? – Vad tror du bokens författare tycker är viktigast i historien? – Vad tror du filmens författare tycker är viktigast i historien? Arbeta med: – Låt halva klassen/gruppen skriva en egen baksidestext till boken. Låt den andra göra ett dvd-omslag. DRAMATURGI När man berättar en historia, oavsett om man berättar den muntligt, skriver ner den eller filmar den, måste man berätta på ett sätt som gör att publiken blir intresserad och vill höra på den ända till slutet. Berättar man på ett tråkigt sätt vill ingen lyssna. Alla författare till både böcker och filmer är noga med hur de berättar sin historia. Hur ska den börja? Vad ska hända sen? Och hur ska den sluta? Det kallas för historiens dramaturgi. De flesta författare brukar börja med att göra en kort synops – skriva ner själva handlingen, med början, konfliktupptrappningen, konfliktlösningen och slutet, på högst en A4 sida. Filmens dramaturgi är ofta ganska lika från film till film – de använder samma dramaturgi som även de gamla grekerna använde (fast det finns filmer som är uppbyggda på helt andra sätt). Många bokförfattare använder sig också av den här dramaturgin, men ofta är de lite friare och broderar ut sin historia lite mer, eftersom de har många fler sidor att skriva på än en manusförfattare. Så här ser den klassiska dramaturgin ut ungefär: 1. Spännande början. 2. När läsaren väl blivit intresserad av historien är det dags att berätta lite om huvudpersonens bakgrund så vi lär känna henne/honom. 3. Huvudkonflikten visas – det är den som gör att publiken frågar sig hur det ska gå? Men visa den bara lite grand första gången. Bygg sedan ut konflikten och gör den större i flera steg. 4. När konflikten är så stor att något måste hända, är det dags att lösa konflikten – lyckligt eller olyckligt. Det viktigaste är att läsaren får svar på sin fråga "Hur ska det gå?" 5. Avslutning – då alla lösa trådar kan knytas ihop. Och kanske ge en liten fingervisning om vad som hände efter konfliktlösningen. 5
Att diskutera: – Hur kändes det att läsa ”Pumans dotter”? Blev du nyfiken på hur det skulle gå – om Aschlop skulle hitta sin bror? – Vad tycker du var viktigast? Varför? – Fanns det något du saknade i filmen/boken? Varför? – Fanns det något som du inte tycker skulle varit med? Varför? – Vad tyckte du om filmen? Berätta varför du tycker som du tycker. Arbeta med: – Berätta historien om Aschlops försök att hitta sin bror i Guatemala (antingen muntligt eller skriftligt) med ungefär 15 meningar. Början måste väcka nyfikenhet För att läsaren/publiken ska vilja läsa mer än första sidan i boken /se längre än första scenen i filmen, är det viktigt hur författaren börjar historien. Början måste väcka nyfikenhet. När man öppnar en bok eller tittar på de första minuterna av en film, vet man kanske inte riktigt vad den ska handla om eller om det är en bok/film som man kommer att tycka om. Man vet ju inget om huvudpersonerna. Kanske de är tråkiga. Bokförfattaren och manusförfattaren måste därför vara väldigt noga med den första sidan/första scenen, så att läsarna/publiken verkligen fångas av historien och inte lämnar boken/filmen utan att ha gett den en chans. Är början tråkig, hjälper det inte hur bra boken/filmen än är längre in. Då har redan många lämnat den. Läs första sidan i boken. Ta sedan och titta på första scenen i filmen. Boken ”Pumans dotter” börjar med att Aschlop ligger vaken och lyssnar på cikadornas sång. Det är idag hon ska göra det ingen chujindianska någonsin gjort tidigare. Hon ligger och väntar in gryningen. Snart… snart… Filmen börjar med att vi får se Aschlop gå in i en hydda där farmor och farfar sitter. Aschlop frågar farfar om sin skyddsande. Farfar berättar. Han säger att skyddsanden har samma hjärta som den som han skyddar. Är du en god människa är också skyddsanden god. Men om ditt hjärta är ont är också din skyddsande ond. Då är det farligt. Det kan skada mycket. Farfar berättar att Aschlops skyddsande är puman och hennes bror Matteos skyddsande är pumans följeslagare ugglan. Hon ser nöjd ut när hon hör det. Att diskutera – Varför tror du att boken och filmen börjar olika? – Vad får Aschlop att ge sig iväg ut och leta efter Mateo i boken/i filmen? – Varför tror du att vi i filmen får se ett kort inklipp på en uggla, när förtexterna rullat en liten stund? – Finns det någon detalj i bokens/filmens början som också finns med i slutet? 6
Page 1 and 2: PUMANS DOTTER Handledning för dig
Page 3: ARBETSSÄTTET Det viktigaste du bö
Page 7 and 8: I en film måste tankarna uttryckas
Page 9 and 10: Vilka bilder vi får inne i huvudet
Page 11 and 12: från början - både i boken och i
Page 13 and 14: Arbeta med: - Skriv en scen i en t
Page 15 and 16: Tankarna Alla huvudpersoner tänker
Page 17 and 18: Att diskutera: - I ”Pumans dotter
Page 19 and 20: Lästips Vill du ha idéer till hur

Handledning (pdf) - Filmcentrum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?