04.09.2013 Views

Läs mer - Esab

Läs mer - Esab

Läs mer - Esab

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

190 2006<br />

ESAB-NYTT<br />

ETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV ESAB SVERIGE AB. NR 190/06 ÅRGÅNG 46<br />

Stor efterfrågan på<br />

jordbruksmaskiner<br />

Högtryck i produktionen på Väderstad-verken<br />

AristoMig 400/500<br />

Mångsidiga strömkällor


2 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

En särskilt<br />

spännande höst<br />

Välkommen tillbaka från semestern! En fl itigt använd mening dessa dagar.<br />

Vi svenskar gillar ju att tala om vädret och jag säger som alla andra: Vilken<br />

sommar! Vär<strong>mer</strong>ekord på de fl esta platser i landet.<br />

På tal om rekord så har vi här i Göteborg haft nöjet att arrangera EM i friidrott.<br />

Ett evenemang som slagit alla rekord, både i fråga om publiktillströmning, med-<br />

aljregn över svenska deltagare och fi nt väder. Visst hade vi väl förväntat oss<br />

ädlare valörer på medaljerna för vissa av de svenska deltagarna. Men vi kanske<br />

trots allt skall vara nöjda. Under tävlingens gång har vi märkt hur sårbara dessa<br />

elitidrottsmän är. Allt kan hänga på ett baklår.<br />

Välkommen tillbaka också till ett nytt num<strong>mer</strong> av ESAB-Nytt! Vi har många<br />

intressanta och läsvärda artiklar att servera dig. Vill du börja med något av det<br />

lättare slaget kan du läsa om forskningsbåten Searcher som nu efter åtta år ute<br />

på världens alla hav ligger tryggt förtöjd vid Gullbergskajen i Göteborg.<br />

Det är alltid trevligt att läsa om expansiva företag som med hjälp av våra produkter<br />

har nått stor framgång. Ett sådant företag är Väderstad-verken som tillverkar<br />

jordbruksmaskiner. 1991 hade företaget en omsättning på 100 miljoner<br />

kronor vilken idag vuxit till 900 miljoner. Strongt gjort!<br />

ESAB står ofta som innovatör och medverkar till att nya svetsmetoder<br />

utvecklas.<br />

I samarbete med några andra betydande företag har vi utvecklat Tandem-MAGprocessen<br />

som ger både högre kvalitet och högre produktivitet. <strong>Läs</strong> gärna vidare<br />

på sidan 8.<br />

I rubriken skriver jag att det blir en spännande höst för ESAB. Jag tänker då<br />

närmast på att vi i Göteborg, efter 70 år på samma ställe, senare i höst fl yttar<br />

våra bopålar några kilometer bort. Det blir i f d Götaverkens gamla K-märkta<br />

huvudkontor som vi kom<strong>mer</strong> att kunna samla allt under ett tak – administration,<br />

försäljning, teknologi, utveckling och svetslaboratorium. Det ser vi fram emot.<br />

Vi återkom<strong>mer</strong> med ett fylligt reportage och vill då – bildligt talat – ta dig med på<br />

en rundvandring runt om i huset.<br />

Sten Wallin<br />

Försäljningschef<br />

ESAB Sverige AB<br />

190 2006<br />

ESAB-NYTT är en svetsteknisk tidskrift utgiven<br />

av ESAB Sverige fyra gånger per år.<br />

Ansvarig utgivare: Sten Wallin<br />

Redaktionskommitté: Sten Wallin, Björn W Ohlsson,<br />

Lars Björkman, Ylva Åshede, Kjell Tuvemark<br />

Medarbetare i detta num<strong>mer</strong>:<br />

Karin Storm, Eva-Lena Bergquist, Ove Jonsson,<br />

Niklas Bernstone, Tommy Holl<br />

ESAB Sverige AB<br />

Box 8004<br />

402 77 Göteborg<br />

Tel: 031-50 95 00<br />

Fax: 0341-50 92 22<br />

www.esab.se<br />

Eftertryck tillåts efter avtal.<br />

Produktion och annonsbokning:<br />

Tuvemark Reklambyrå AB<br />

Järntorget 4, 413 04 Göteborg<br />

Tel: 031-85 54 80<br />

Fax: 031-22 70 99<br />

www.tuvemark.se<br />

ESAB-NYTT


AristoMig 400/500 är kraftfulla och tillförlitliga strömkällor sid 4<br />

Modernisering av svetskran hos Outokumpu Prefab sid 12<br />

Mycket krävande svetsning i Väderstad sid 14<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 3<br />

Innehåll<br />

Strömkälleserien AristoMig 400/500<br />

ESAB fortsätter att utveckla den<br />

digitala svetsteknologin sid 4<br />

Högre kvalitet, produktivitet och användbarhet<br />

för Tandem-MAG-processen<br />

Tandem-Mag är en praktiskt tillämpbar och kraftfull<br />

svetsprocess sid 8<br />

Moderniserad svetskran tryggar tillgängligheten<br />

Outokumpu Prefab moderniserar med<br />

hjälp av ESAB Retrofi t sid 12<br />

Svetsintensiv produktion av jordbruksmaskiner<br />

i Väderstad<br />

I Väderstad på Östgötaslätten tillverkas<br />

jordbruksmaskiner till kunder runt om i Europa sid 14<br />

Searcher tillbaka i Sverige<br />

Tryggt förtöjd vid Gullbergskajen sid 16<br />

Återuppsmältningssprickor i en kälsvets<br />

Hur uppkom<strong>mer</strong> de och hur kan de avhjälpas sid 20<br />

Labbnytt<br />

Slagseghet i olegerade och låglegerade<br />

svetsgods sid 20<br />

<strong>Esab</strong>s tillbehör<br />

Ett axplock ur programmet sid 21<br />

Produktnytt sid 22


4 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Strömkälleserien<br />

AristoMig 400/500<br />

Så mångsidiga och intelligenta som du vill att de<br />

ska vara – alltid enkla att ställa in.<br />

ESAB fortsätter sin tradition att<br />

utveckla den digiltala svetsteknologin<br />

sedan 1980-talets introduktion<br />

av den första digitala strömkällan<br />

med digital processtyrning. Idag<br />

representerar AristoMig den senaste<br />

generationen av intelligenta,<br />

tillförlitliga och extremt användarvänliga,<br />

digitala strömkällor. Tack<br />

vare den modulariserade konstruktionen<br />

kan man enkelt skräddarsy<br />

en optimal svetsutrustning, för den<br />

specifi ka kundens behov.<br />

Kraftfulla och tillförlitliga strömkällor<br />

Väl genomtänkt konstruktion i ett revolutionerande<br />

Alutech chassi som är korrosionsbeständigt<br />

och ger en mycket lång livslängd<br />

även i de tuffaste miljöer (bild 1).<br />

Maskinerna är ergonomiskt utformade med<br />

sluttande front vilket ger bra överskådlighet<br />

och har två stora handtag för lyft med kran.<br />

Fläktkylningen av strömkällan aktiveras<br />

endast under svetsning vilket mini<strong>mer</strong>ar<br />

energiförbrukningen och mini<strong>mer</strong>ar rengöringsbehovet.<br />

Dessutom fi nns ett partikelfi lter i insugsöppningen<br />

som är lätt att rensa. Vid svetsning med<br />

vattenkyld pistol aktiveras kylaggregatet<br />

av ELP (ESAB Logic Pump) då pistolens<br />

kylvattenslangar ansluts. Både strömkälla<br />

och kylaggregat är kopplade till ”viloläget”<br />

(sleep mode) så att både energiåtgång och<br />

ljudnivåer mini<strong>mer</strong>as.<br />

Unikt är att True-Arc Voltage tillsammans<br />

ESAB PSF-pistol garanterar att svetsningen<br />

sker med exakt spänning, oavsett pistolens<br />

eller återledarens kondition och längd.<br />

Den digitala CAN-bus kommunikationen<br />

(bild 1) opti<strong>mer</strong>ar fl exibiliteten och styr alla<br />

intelligenta enheters kommunikation såväl i<br />

som utanför strömkällan. Få kablar jämfört<br />

med konventionell teknik gör den okänsligare<br />

för störningar och ger ökad tillförlitlighet.


AristoMig<br />

inställningspaneler<br />

MA4<br />

Processer<br />

MIG/MAG<br />

MMA<br />

MA6 MIG/MAG<br />

Synergisk MIG/MAG<br />

Synergisk, pulsad MIG/MAG<br />

MMA<br />

Kolbågsmejsling<br />

U6<br />

Mig/MAG<br />

Pulsad MIG/MAG<br />

Synergisk,<br />

pulsad MIG/MAG<br />

MMA<br />

Kolbågsmejsling<br />

TIG (Likström)<br />

Pulsad TIG (Likström)<br />

AristoPendant U8 MIG/MAG<br />

Synergisk MIG/MAG<br />

Pulsad MIG/MAG<br />

Synergiskt pulsad<br />

MIG/MAG<br />

Superpulse<br />

MMA<br />

Kolbågsmejsling<br />

TIG (likström)<br />

Pulsad TIG likström)<br />

Bild 1. Alutech aluminiumchassi och Can-bus.<br />

Processfunktionalitet MA4<br />

Spänningsinställning trådmatningshastighet,<br />

Digital V/A-meter,<br />

Steglös induktans,<br />

Gasför- och efterströmning,<br />

Krypstart,<br />

Kraterfyllnad,<br />

Efterbrinntid,<br />

2/4-takt,<br />

MMA: Arc force, hotstart,<br />

Fjärrkontroll<br />

Processfunktionalitet<br />

MA6 = MA4 +:<br />

Flexibel synergi<br />

Synergiskt stödd hot start<br />

Synergiskt stödd kraterfyllnad<br />

Trigger data mode<br />

Trigger data mode för fjärrkontroll<br />

Justerbara gränsvärden<br />

10 minnespositioner<br />

Val av elektrodtyp<br />

Hot start för MIG<br />

Gasspolning<br />

Trådmatning utan spänning<br />

Punktsvetsfunktion<br />

Processfunktionalitet<br />

U6 = MA6 + :<br />

HF/Liftarc-tändning i TIG<br />

Up-down slope<br />

Gas för- och efterströmning<br />

4-takt i TIG<br />

Processfunktionalitet<br />

U8 = U6 + :<br />

Bibliotek med > 200 synergiprogram<br />

Skapa och lagra individuella<br />

synergiska program<br />

Parameterlåsning utan ESAT<br />

Alternativa 4-taktslägen utan ESAT<br />

Kvalitetsövervakningsfunktion<br />

Log för kvalitetsövervakning och<br />

produktivitetstal<br />

Fellog<br />

Kalkyl av heat input<br />

Snabbknapp<br />

Flermatarverksfunktion<br />

CAN-bus teknik<br />

Analog och fältbusinterface<br />

mot robot<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 5<br />

Intelligens<br />

Intelligens<br />

20 synergiska linjer i minnet<br />

Synergiska, alternativa grupper<br />

att ladda in med ESAT<br />

Display med 15 språk<br />

Parameterlåsning med ESAT<br />

Automatisk sparfunktion av<br />

parametrar<br />

Off-the-Arc trådmatare<br />

Alternativa 4-taktslägen<br />

med ESAT<br />

Panel enable mode med ESAT<br />

Intelligens<br />

U6 = MA6<br />

Intelligens<br />

U8 = U6 + :<br />

AristoMig – inställningspanelen bestäm<strong>mer</strong><br />

Matarverkens olika paneler innehåller • Typ av inställningspanel<br />

de fl esta mjukvaror som bestäm<strong>mer</strong> • Processinnehåll<br />

nivån på intelligens och funktionalitet, • Processfunktioner<br />

alltefter kundernas behov. Här intill • ”Intelligensgrad”<br />

visas de olika inställningspanelernas<br />

innehåll schematiskt:


6 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Fingertoppskänsla med intelligens<br />

AristoMigs inställningspaneler är mycket enkla<br />

att förstå och använda. De baseras på en menystruktur<br />

som är lik mobiltelefonernas och inte<br />

en trädstruktur vilket fortfarande är vanligt från<br />

många leverantörer. Resultatet är att man endast<br />

behöver gå ner några få nivåer för att få all den<br />

information man behöver. Ett exempel på användarvänligheten<br />

med panel MA6, den mest<br />

använda panelen för AristoMig, visas i bild 3, 1. Parametrar för MAG-svetsning med<br />

1,0 mm solidtråd. Tryck meny för processval.<br />

Bild 3. AristoMig 55 med MA6 panel.<br />

och beskriver hur det går till att ändra från MAGsvetsning<br />

med solidtråd i spraybågsintervall till<br />

synergisk svetsning i rostfritt. Ett enkelt förfarande<br />

med hjälp av endast två knappar.<br />

Inställningspanelerna U6 och U8 Pendant arbetar<br />

på samma användarvänliga sätt. Den<br />

mängd data som inryms i U8 Pendant är mycket<br />

större och kräver initialt lite <strong>mer</strong> tid för att lokalisera<br />

de sökta inställningarna i menyn.<br />

3.Tryck Next tills pulsad MIG/MAG visas.<br />

Detta är automatiskt, pulsad svetsning.<br />

5. Tryck Next tills rostfritt stål visas.<br />

7.Tryck första knappen för att söka ner till<br />

”tråddiameter”.<br />

9. Valet är klart. Tryck meny för att gå till<br />

svetsning.<br />

2. Presentera processval. Tryck på första<br />

knappen för val av process.<br />

4. Använd första knappen för att söka ner<br />

till ”trådtyp.”<br />

6. Använd första knappen för att söka ner till<br />

”gas”. Standardgas för rostfritt stål visas direkt.<br />

8.Tryck Next till dess 1,2 mm visas.<br />

10. Displayen visar synergiskt pulsad Mag-svetsning<br />

av rostfritt stål med 1,2 mm tråd och skyddsgas<br />

Ar/2%CO . Kraterfyllnad och hot start akti-<br />

2<br />

veras genom med tryck på knapparna 2 och 3.


Unik Aristo SuperPulse teknologi<br />

är attraktiv för tillverkare som har svetsbehov<br />

från mycket tunna till tjockare material i rostfritt<br />

och aluminium. Allt fi nns i Aristo U8 Pendant.<br />

SuperPulse är ESABs senaste uppfinning i<br />

digital processteknik för svetsning. Den kan<br />

styra alla processer i en inställning, vilket ger full<br />

kontroll över värmetillförsel och inträngning. På<br />

så vis ges en stor potential till kvalitets- och<br />

produktivitetsförbättringar.<br />

Genom att kombinera kortbåge med pulsad<br />

båge kan material under 1 mm svetsas med<br />

högsta kvalitet. Lägessvetsning av tjockare<br />

material utförs effektivt i en kombination av<br />

spraybåge och pulsad båge. Ett annat användningsområde<br />

är svetsning av rotsträngar som<br />

ett snabbare alternativ än TIG-svetsning. Aristo<br />

SuperPulse kan svetsas med alla AristoMig<br />

strömkällor men för svetsning med låg ström är<br />

AristoMig den bästa lösningen med sina unika<br />

svetsningsegenskaper i de lägre områdena.<br />

Processpaket<br />

Det fi nns alltid möjlighet att bygga kundspecifi<br />

ka utrustningar för speciella behov.<br />

AristoMig robotpaket fi nns som standard för<br />

robotleverantörer och integratörer. I de fallen är<br />

AristoPendant U8 konfi gurerade för kommunikation<br />

med robotens aktuella BUSsystem.<br />

Utustningen anpassas såväl till nya robotleveranser<br />

som till uppgraderingar av äldre<br />

robotmodeller.<br />

På begäran kan ”icke standard” levereras.<br />

Exempelvis kan en aluminiumanpassad<br />

lösning skapas genom att man laddar AristoMig<br />

med en uppsättning synergiska program<br />

som sedan svetsas med push-pullpistol,<br />

speciella matarrullar, trådledare etc.<br />

Ett annat exempel är anpassning till skeppsbyggnad<br />

där matarverket ersätts med det<br />

lilla lätta matarverket ESAB Yardfeeder.<br />

Tack till följande personer<br />

Artikeln baseras på information från<br />

följande ESAB-kollegor. Hans Wolters,<br />

Peter Budai, Per Åberg, Michael Setterberg,<br />

Hannes Lövgren, Arvo Köster, Michael<br />

Persson, Johann Katic, Franz Josef Maus<br />

och Arne Skovro.<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 7<br />

Bild 4. AristoMig 500 med inställningslådan<br />

AristoPendant U8.<br />

Bild 5. Svetsning med Aristo SuperPulse.<br />

ALL KUNSKAP<br />

– PÅ ETT STÄLLE<br />

När du väljer ett robotsystem från Motoman<br />

får du en professionell leverantör hela vägen<br />

från idé fram till färdig produktionslinje. Det är<br />

detta som gör oss och våra robotsystem så unika.<br />

Vi har samlat all den kunskap du behöver i ett<br />

och samma företag – ”one stop shop”.<br />

Motoman Robotics Europe AB<br />

Franska vägen 10, Kalmar • Box 4004, 390 04 Kalmar<br />

Tel. 0480-417 800 • www.motoman.se


8 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Högre kvalitet, produktivitet<br />

och användbarhet för<br />

Tandem-MAG-processen<br />

inbördes elektrod-avstånd minskar de begränsningar som fi nns med traditionella, synkroniserade bågsvetssystem.<br />

Bild 1. Utvärderade konfigurationer med svetshuvud ESAB MTT1200. Inbördes elektrodavstånd visas med ett avstånd från<br />

kontaktmunstycket till plåten på 20mm.<br />

ESABs nya svetshuvud, MTT1200,<br />

med större inbördes elektrodavstånd<br />

gör att svetsning med<br />

Tandem-MAG kan utföras utan<br />

att använda synkroniserad pulsning.<br />

Man får ett större parameterfönster,<br />

ökade möjligheter till<br />

parametersättning med minskad<br />

känslighet för störningar i ljusbågen<br />

och mindre sprutmängd.<br />

Olika ljusbågstyper kan kombineras<br />

och parametrar kan väljas<br />

individuellt för varje tråd. Detta<br />

öppnar för nya möjligheter vid<br />

svetsning av både tunna och<br />

grova material. Svetsutrustningen<br />

blir mindre komplex och<br />

ofta billigare.<br />

Finansieringen av projektet gjordes<br />

av företag inom KIMAB Joining Tech-<br />

nology Centre; ESAB, AGA/Linde<br />

Gas, Outokumpu Stainless, Sandvik<br />

MaterialsTechnology, SAPA Technology, Scania<br />

CV, SSAB Tunnplåt, Gestamp Hardtech, Svets-<br />

kommissionen, Jernkontoret, Volvo Cars och<br />

Volvo Trucks. Ett stort tack till dessa företag och<br />

deras representanter samt till ESAB och AGA/<br />

Linde Gas för deras engagemang vid provsvets-<br />

ningar och utrustningsanpassning.<br />

Svetssystem baserade på Tandem-Mag har<br />

funnits på marknaden en tid och har visat att de<br />

ger högre produktivitet. Europeiska länder som<br />

Tyskland, Frankrike, England och Italien har<br />

infört teknologin med gott resultat, medan andra<br />

länder inte lyckats. En trolig förklaring till att<br />

Tandem-Mag inte installerats fullt ut i industrin<br />

är svårigheterna att styra processen.<br />

Två ljusbågar som arbetar nära varandra orsakar<br />

störningar och ger problem med båg stabiliteten,<br />

såvida man inte vidtar speciella åtgärder. För att<br />

kontrollera processen bättre utvecklades synkro-<br />

niserad pulsning. Denna metod innehåller så<br />

många olika parametrar att testsvetsningarna blir<br />

förhållandevis tidskrävande.<br />

Den här artikeln beskriver ett enklare sätt att<br />

använda Tandem-MAG-processen. Man uppnår<br />

förbättrade egenskaper genom att en djupare<br />

inträngningsbild möjliggörs och därtill ett snabbare<br />

förlopp till dess bågstabilitet uppnås.<br />

Två sätt att svetsa Tandem-MAG<br />

Vanligtvis svetsas Tandem-MAG med synkroniserad<br />

pulsning och med ljusbågarna nära<br />

varandra, d.v.s. ett kort inbördes elektrodavstånd.<br />

Typ av synkron pulsning varierar beroende på<br />

vilket styr- och reglersystem den aktuella svetsutrustningen<br />

har.<br />

Ett annat alternativ är svetsning utan pulsning.<br />

Det är då enklare att ställa in parametrarna men<br />

ett problem blir att få bågstabilitet i processen<br />

(att förhindra störningar mellan ljusbågarna).<br />

Båda tillvägagångssätten och en förbättrad<br />

metod som baseras på svetsning utan pulsning<br />

beskrivs nedan.


Kort inbördes elektrodavstånd med synkroniserad<br />

pulssvetsning.<br />

Det förekom<strong>mer</strong> tre huvudtyper av synkroni-<br />

sering;<br />

En med tidsfördröjning mellan strömpulsarnas<br />

toppar (fasförskjutning), för varje ljusbåge eller<br />

att ljusbågarna arbetar i fas eller motfas då<br />

strömtopparna ges.<br />

Oavsett vilken typ av synkronisering som väljs<br />

för att få optimala egenskaper fi nns det begränsningar<br />

som måste övervägas.<br />

• Svetsning med synkroniserad pulsning<br />

minskar möjligheterna att använda olika<br />

strömvärden och ljusbågstyper vilket kan<br />

vara en fördel då man vill opti<strong>mer</strong>a<br />

inträngning och svetsens geometri.<br />

• Synkroniserad pulsning kan också<br />

begränsa produktiviteten. Trådarna kan<br />

inte matas fram med hög hastighet och full<br />

motfas-synkronisering, eftersom varje<br />

strömpuls måste få tillräckligt lång tid på<br />

sig för att kunna smälta materialet<br />

(pulserna kom<strong>mer</strong> att överlappa varandra<br />

när trådmatningen ökats till viss nivå). Detta<br />

kan orsaka båginstabilitet (sammanlänkningskrafter<br />

mellan ljusbågarna) eller sprut.<br />

• Svetsning med synkroniserad pulsning<br />

kan givetvis utföras med bra svetsgodsgeometri<br />

och ge ett svetsförband med bra<br />

egenskaper men tidsåtgången att ta fram<br />

svetsparametrar kan bli lång. Problem med<br />

ljusbågsavböjning och för stor mängd<br />

sprut är av ovan nämnda skäl inte ovanligt,<br />

speciellt vid höga svetsströmmar och hög<br />

framföringshastighet.<br />

Osynkroniserad svetsning med större inbördes<br />

elektrodavstånd<br />

Vid osynkroniserad svetsning – och i det här<br />

fallet i kombination med utökat inbördes elektrodavstånd<br />

(vilket förhindrar labila ljusbågar),<br />

ger den här metoden intressanta resultat.<br />

• Lätt att fi nna parametrar till en stabil pro -<br />

cess (inställning av parametrar kan göras<br />

oberoende av varandra eftersom ljusbågar<br />

na stör varandra mycket begränsat.<br />

• Problem med stor sprutmängd och ljusbågsavböjning<br />

reduceras avsevärt.<br />

• Fler ljusbågstyper kan användas. Tilll exempel<br />

är kortbåge + kortbåge helt möjligt i tunnare<br />

material – i fallet med kortare inbördes<br />

elektrodavstånd skulle detta ge instabilitet i<br />

ljusbågarna.<br />

• En djupare inträngningsbild kan uppnås ge<br />

nom att arbeta med större inbördes elektrodavstånd<br />

och en lämplig kombination av<br />

bågtyper.<br />

Fördelar vid svetsning med större inbördes<br />

elektrodavstånd<br />

Vid svetsning med större inbördes elektrodavstånd<br />

blir synkronisering mellan elektroderna<br />

betydelselös. Andra fördelar blir tillgängliga;<br />

Kortbågsvetsning i tunnplåt<br />

Provsvetsningar visar att kortbågsvetsning med<br />

gott resultat kan utföras med tillräckligt avstånd<br />

mellan elektroderna (konfi gurering A i bild 1).<br />

Överlappsfogar i 2,5 mm material svetsades med<br />

en hastighet av 2 m/min med kortbåge på båda<br />

elektroderna. Detta gav en smalare svetssträng<br />

än vid pulsad svetsning, vilket i sin tur reducerar<br />

överlappslängden i förbandet.<br />

Svetsparametrarna sattes bara genom att<br />

använda de synergilinjer som fi nns i ESABs<br />

strömkälla AristoTMMig 500: Välj trådtyp, skyddsgas<br />

och trådmatningshastighet, precis som vid<br />

svetsning med enkeltråd.<br />

Detta utfördes med identiska parametrar från<br />

de båda strömkällorna. Parametrarna motsvarade<br />

en svetshastighet på 1 m/min vid enkeltrådsvetsning.<br />

Eftersom dessa parametrar användes<br />

på båda strömkällorna dubblades<br />

svetshastigheten till 2,0 m/min. Svetsparametrarna<br />

kan fi njusteras, men detta enkla sätt<br />

att ställa processen resulterade i en god grundinställning<br />

direkt.<br />

Djup inträngning vid svetsning<br />

med Tandem i grovt material<br />

Oväntat stor inträngning kan uppnås i vissa<br />

kombinationer då större inbördes elektrodavstånd<br />

används. Lika svetsparametrar ställdes in vid<br />

svetsning på plåt (Bild 3), bara elektrodavstånden<br />

ändrades. Inställning A gav en mycket djupare<br />

inträngning, (Bild 3a) jämfört med inställning C<br />

(Bild 3b). Bild 3c visar en annan svets på plåt<br />

med inställning A där full genomsvetsning uppnåddes<br />

i ett 10 mm tjockt C-Mn stål. En enastående<br />

inträngning med en MAG-process.<br />

Ytterligare ett exempel<br />

på god inträngning<br />

Kälsvets i 6 + 6 mm material med full genomsvetsning<br />

(svetsat från båda sidor) med framföringshastighet<br />

1 – 1,2 m/min. Ingen fogberedning<br />

gjordes. Notera: Grövre plåttjocklekar kan<br />

svetsas med full genomsvetsning så 6 mm är<br />

ingen övre gräns.<br />

Slutsatser<br />

Tandem-MAG är en praktiskt tillämpbar och<br />

kraftfull svetsprocess. Vid inbördes elektrodavstånd<br />

på ca 20 mm blir den tillförlitlig och<br />

fl exibel. Praktiskt taget alla ljusbågstyper kan<br />

användas – i fl era kombinationer och utan synkronisering.<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 9<br />

Bild 2. En överlappssträng med dubbel<br />

kortbåge (övre och mittbild) och en<br />

överlappssträng i 2 mm förzinkat<br />

material, också svetsat med dubbel<br />

kortbåge 7µm Zn-hölje på varje sida<br />

och inget mellanrum mellan plåtarna<br />

(nederst).


10 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Bild 3. Tvärsnitt av svetsar 3a, 3b och 3c.<br />

Svetsning på plåt med 10 + 10 m/min<br />

trådmatningshastighet och framföringshastighet<br />

1 m/min (3a och 3b)<br />

Bild 4. Dubbel kälsvets i 6+6 mm plåt<br />

med full genomsvetsning. Ingen fogberedning.<br />

Inställning av användbara parametrar och provsvetsningar<br />

görs enkelt och förekomsten av<br />

instabila ljusbågar och problem med svetssprut<br />

reduceras kraftigt. Med stor fl exibilitet vid val av<br />

tråd- och ljusbågstyp fi nns det <strong>mer</strong> än ett sätt<br />

att lösa sina svetsuppgifter. Tiden att sätta parametrar<br />

vid synkroniserad pulsning reduceras<br />

kraftigt då denna procedur i det närmaste kan<br />

utelämnas. (Det fi nns fall då synkroniserad pulsning<br />

kan tillföra ytterligare förbättringar men det<br />

är inte alls nödvändigt för att uppnå en hög<br />

stabilitet av processen.)<br />

Ett eller två smältbad?<br />

Vid större elektrodavstånd kan man få oönskade<br />

partiella stelningar mellan smältbaden (Dvs.<br />

två ljusbågar och två smältbad). Det blir fallet då<br />

man ökar elektrodavstånden <strong>mer</strong> och <strong>mer</strong>. Då<br />

detta sker minskar effekten med stor inträngning<br />

och kan till och med upphöra. Under provsvetsningarna<br />

studerades denna aspekt med svetshuvudet<br />

i konfi guration A, alltså det längsta inbördes<br />

elektrodavståndet med MTT1200. Ett<br />

antal tvärsnitt granskades och det stod helt klart<br />

att ljusbågarna befanns i ett smältbad (bild 5).<br />

Vid svetsstart och svetsavslut kan problem<br />

uppstå med stor elektrodavstånd och det kan<br />

lösas med krypstarts- och kraterfyllnadsfunktioner<br />

vid svetsning av raka konstruktioner som<br />

balk- och panelsvetsning. Vid robotiserad svetsning<br />

fi nns en gräns för elektrodavståndet då<br />

man exempelvis skall svetsa runt hörn. Gränsen<br />

är beroende av applikation och den svetsutrustning<br />

man använder. Rekommendationen är att<br />

använda största möjliga elektrodavstånd, upp<br />

till 20 mm.<br />

Bild 5. Svetshuvudkonfiguration A med<br />

20 mm elektrodavstånd. Lägg märke till att<br />

båda ljusbågarna brinner med ett långt<br />

smältbad emellan sig.<br />

Sammanfattning:<br />

• Tandem-Mag visar stor potential för god<br />

inträngning och hög produktivitet.<br />

• Med ökat elektrodavstånd erhålls en förbättrad<br />

svetsprocess:<br />

Större parameterfönster/enklare att sätta<br />

parametrar, minskad känslighet för störningar<br />

i ljusbågen och lättare att mini<strong>mer</strong>a<br />

sprutnivån. Såväl tunna som grövre svetsfogar<br />

kan opti<strong>mer</strong>as.<br />

• Med den utrustning som användes vid testerna<br />

och utvärderingarna kunde alla ljus<br />

bågstyper och -kombinationer användas.<br />

Detta betyder att behovet av synkroniserad<br />

pulsning reducerats och att en billigare<br />

utrustning kan användas med fördel.<br />

• En stor gaskåpa med bra gasfl öde rekommenderas,<br />

speciellt vid svetsning i höga<br />

framföringshastigheter.<br />

Referenser<br />

[1] J HEDEGÅRD, J ANDERSSON, E TOLF, K WEMAN, M LUNDIN, Enhanced Prospects for Tandem-MIG/MAG<br />

Welding, IIW Doc. XII-1808-04, 2004.<br />

[2] J HEDEGÅRD, E TOLF, J ANDERSSON, M LUNDIN, Aspects on Tandem MIG/MAG Welding; Process,<br />

Equipment and Achievable Results, Int Conf JOM-11, Helsingör, Denmark, May 2003.<br />

[3] S GOECKE, J HEDEGÅRD, M LUNDIN, H KAUFMANN, Tandem-MIG/MAG Welding,<br />

Svetsaren No 2-3, 2001.<br />

[4] J HEDEGÅRD, M LUNDIN, Tandem wire MAG welding, a process study, SIMR-report IM-2001-507, 2001.<br />

[5] D DZELNITZKI, Messer-EVM GmbH, Mundersbach, Increasing the deposition volume or the welding speed?<br />

– Advantages of heavy-duty MAG welding, Schweissen & Schneiden No. 9 1999. (pp E 197 - E 204).<br />

[6] K MITCHIE, S BLACKMAN, T OGUNBIYI, Twin-wire GMAW: process characteristics and applications, Welding<br />

Journal, May 1999. (pp 31 - 34).<br />

[7] D SAVU, IIW Doc. XII-212-944-99: Electromagnetic interactions in two-wires MIG/MAG welding, Int. Conf:<br />

ISIM, Timisoara, 1999.<br />

[8] U DILTHEY, U REISGEN, H BACHEM, ISF, Aachen, IIW Doc. XII-1549-98: Two-wire processes for higher<br />

deposition rate and higher welding speed, 1998. U DILTHEY, U REISGEN, H BACHEM, ISF, Aachen, Increased<br />

productivity as a result of higher deposition rate and higher welding speed by using two-wire-GMAW process,<br />

Int. Conf: Eurojoin 3, March 30 – April 1:st 1998, (pp 219 - 231).


ESAB-NYTT NR 190 2006 11<br />

VEIDEC Festival på Mantorp Park<br />

28-30 juli 2006<br />

Den sista helgen i juli samlades som vanligt<br />

Europaeliten i dragracing på Mantorp Park för att<br />

bland annat avgöra den tredje deltävlingen av<br />

sex i EM-serien.<br />

Det tävlades i totalt 16 olika klasser under<br />

helgen, från råa gatbilar till extrema Top Fuel-<br />

dragsters.<br />

Att föreställa sig vad dragracing på den här<br />

nivån handlar om är svårt innan man själv har<br />

upplevt det, men som ett exempel på vad det<br />

handlar om kan nämnas att en Top Fuel-dragster<br />

accelererar från 0 – 160 km/h på en sekund och<br />

når sin topphastighet på ca 500 km/h vid målgång<br />

efter 402 meter!<br />

I klassen Top Methanol Funny Car är ESAB-<br />

sponsrade Leif Andreasson en av huvudper-<br />

sonerna. Leif kör en Dodge Stratus 2005 som<br />

levererar cirka 3000 hästkrafter.<br />

Inför årets tävlingssäsong har bilen fått ett nytt<br />

utseende och den gulsvarta ESABloggan syntes<br />

mycket bra på den i övrigt kamoufl agefärgade<br />

karossen.<br />

Efter två dagars kvalande hade Leif den tredje<br />

bästa tiden, på fi naldagen eliminerade han bort<br />

sina motståndare en efter en för att slutligen nå<br />

fi nal där han tyvärr stupade trots att han var ivrigt<br />

påhejad av många inbjudna ESAB-gäster.<br />

KVALIFICERAD SVETSRÅDGIVNING!<br />

Bernt Ljungblom EWE<br />

Telefon: 031-54 23 24<br />

Mobil: 0703-22 67 66<br />

bernt.ljungblom@telia.com<br />

Bernt har, som svetsingenjör, mångårig<br />

erfarenhet av svetsteknisk rådgivning till den<br />

svetsande industrin för att opti<strong>mer</strong>a svetsprocessen<br />

ur ekonomisk och kvalitetssynpunkt.<br />

De fl esta av de inbjudna gästerna hade aldrig<br />

tidigare upplevt dragracing live och var mycket<br />

imponerade av dessa vrålande motorer och rykande<br />

gummidäck.<br />

Något som också uppskattades mycket var<br />

det trevliga bemötandet i depåerna av mekaniker<br />

och förare.<br />

Arrangörerna beräknade då helgen var slut att<br />

24.000 personer besökt evenemanget, detta<br />

• Kvalitetssäkring<br />

• Svetsproblemlösning<br />

• Svetsteknologisk utbildning<br />

•Teknisk ledning av svetsarbete<br />

• Materialval och konstruktiv utformning<br />

trots den nästan olidliga hettan, termometern<br />

visade över 30 grader hela helgen.<br />

Mycket nöjda och solbrända återvände vi<br />

hemåt på söndagskvällen medan Leif och hans<br />

team drog vidare mot Gardemoen i Norge för<br />

deltävling num<strong>mer</strong> fyra.<br />

Tack Leif för en mycket trevlig helg!<br />

Urban Andersson / ESAB Sverige AB<br />

”Jag har mångårig erfarenhet från konstruktionskontor samt<br />

tjugofem års erfarenhet som ansvarig svetsingenjör inom varvsindustrin,<br />

offshoretillverkning samt verkstadsindustri i allmänhet.”<br />

Blåportsgatan 3 A, 371 42 Karlskrona.<br />

Telefon/Fax: 0455-261 25<br />

Mobil: 0706-98 70 51<br />

E-post: info@svetsteknologi.se<br />

www.svetsteknologi.se<br />

Göte Nilsson, EWE


12 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Moderniserad svetskran<br />

tryggar tillgängligheten<br />

När svetsade sugvalsmantlar<br />

lanserades för 30 år sedan vann<br />

de snabbt popularitet bland papperstillverkare<br />

världen över. Än<br />

i dag märker Outokumpu Prefab,<br />

ensam tillverkare av dessa mantlar,<br />

en stor efterfrågan. Företaget<br />

har moderniserat sin svetsutrustning<br />

på senare tid för att säkerställa<br />

produktionen.<br />

Verksamheten i Avesta startade i<br />

slutet av 1800-talet under namnet<br />

Avesta Järnverk. Fram till 1970-talet<br />

producerade företaget en rad olika<br />

stålprodukter till tillverkningsindustrin.<br />

Det stora genombrottet kom när Avesta<br />

Järnverk lanserade de svetsade sugvalsmantlarna.<br />

Dessa perforerade mantlar används<br />

för att pressa vattnet ur pappersmassan.<br />

Tidigare använde pappersindustrin uteslutande<br />

gjutna mantlar. Dessa har en grov<br />

mikrostruktur, vilket innebär att inneslutningar<br />

och porer är svåra att upptäcka.<br />

Defekter som kan leda till sprickbildningar<br />

under drift.<br />

De varmvalsade och svetsade sugvalsmantlarna<br />

har däremot en fi n mikrostruktur (som<br />

nästan är identisk med grundmaterialet). Detta<br />

gör att eventuella defekter är lätta att upptäcka<br />

och därmed minskar risken för driftsproblem.<br />

Ultraljudskontroll av svetsfogar<br />

Mantlarna som Outokumpu Prefab tillverkar är<br />

av duplexstål som varmvalsas och rullbockas.<br />

Med elektroslaggsvetsning sammanfogas den<br />

längsgående skarven. Därefter pulverbågsvetsas<br />

ett antal sektioner ihop, såväl in- som utvändigt,<br />

till önskad längd. Avslutningsvis värmebehandlas<br />

manteln följt av en noggrant kontrollerad svalningsprocess.


Kvalitetskraven är höga, inte minst när det<br />

gäller svetsjobben. Alla svetsfogar genomgår<br />

100-procentig automatisk ultraljudskontroll. För<br />

att säkerställa tillgängligheten och samtidigt<br />

effektivisera svetsningen valde Outokumpu<br />

Prefab att satsa på ESAB Retrofi t. Det vill säga,<br />

ESABs tjänst för modernisering och uppgradering<br />

av äldre bärare av svetsutrustning.<br />

Objekt: kran från 1960-talet<br />

Objektet i fråga var en svetskran av modell MAK<br />

– från 1960-talet. Kranen, som används för<br />

utvändig svetsning av typen Narrow Gap med<br />

automatisk strängväxling, försågs med nytt<br />

svets- och styrsystem. Dessutom integrerades<br />

en rullbock med fi t up-funktion för optimal positionering<br />

av arbetsstycket samt ett övervakningssystem<br />

för dokumentation av svetsdata.<br />

– Moderniseringen av svetskranen gjordes i<br />

nära samarbete med berörd personal på Outokumpu.<br />

De operatörer som arbetar på stationen<br />

var till exempel med och påverkade utformningen<br />

av manöverpulpeten, berättar Lars Jansson<br />

på ESAB.<br />

Tommy Eriksson, produktionschef på Outokumpu<br />

Prefab, är nöjd med den snabba installationen<br />

och igångkörningen av svetskranen.<br />

– Det gick väldigt smidigt, vilket var nog så<br />

viktigt eftersom vi hade en produktionstopp när<br />

moderniseringsarbetet gjordes, berättar han.<br />

Säker och effektivare produktion<br />

Med moderniseringen säkerställde Outokumpu<br />

Prefab tillgängligheten på service och reservdelar.<br />

Som bonus fi ck Tommy Eriksson och<br />

kollegorna också en <strong>mer</strong> automatiserad svetsprocess.<br />

Den 22 januari<br />

2006 blev en milstolpe<br />

i ESABs<br />

historia. Den dagen<br />

erhöll vi certifi<br />

katet som bevis<br />

på att vårt långvariga<br />

arbete för<br />

en bättre miljö och<br />

våra ansträngningar<br />

för en hållbar<br />

utveckling gett<br />

resultat. Certifi katet gäller för ESAB-Gruppen över<br />

hela världen och är utfärdat av Det Norske Veritas.<br />

Det är med stolthet vi nu kan säga att vi är<br />

det första svetsföretaget i världen som uppnått<br />

detta resultat.<br />

De svetsade sugvalsmantlarna från Outokumpu Prefab har en diameter på 500–2 000<br />

millimeter och görs i längder upp till tolv meter. Tjocklekarna varierar från 30 till 125<br />

millimeter. De allra tyngsta mantlarna väger över 60 ton.<br />

– Förutom att vi säkerställde funktioner som<br />

vi redan hade, fick vi också en rad nya inbyggda<br />

fi nesser som underlättar och effektiviserar<br />

arbetet för operatören, säger han.<br />

ESAB Miljöcertifi erade enligt ISO 14001<br />

Men vårt arbete med miljöfrågor är inte slut med<br />

detta. Vi kom<strong>mer</strong> nu hela tiden att bli kritiskt<br />

granskade så att vi uppfyller nuvarande och<br />

framtida krav och intensifi erar vårt arbete med<br />

fortsatta förändringar för en bättre miljö.<br />

ESAB Region Norden som är säljorganisationen<br />

för Sverige, Norge, Danmark, Finland och de<br />

Baltiska staterna kom<strong>mer</strong> framöver att i olika<br />

for<strong>mer</strong> som exempelvis här, berätta om redan<br />

gjorda miljöåtgärder men även om vårt fortsatta<br />

miljöarbete.<br />

Inledningsvis redogör vi nu för vår Miljöpolicy.<br />

ESABs miljöpolicy<br />

Som världsledande tillverkare av tillsatsmaterial<br />

och utrustning för svetsning samt system för<br />

skärning, skall vi, i all vår verksamhet:<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 13<br />

Med en stadigt ökande efterfrågan kom<strong>mer</strong><br />

dessa fi nesser säkerligen väl till pass, för att<br />

kunna öka dagens årsproduktion av omkring<br />

200 sugvalsmantlar.<br />

• Ständigt förbättra vår miljöpåverkan genom<br />

att hushålla med naturresurser och råvaror<br />

samt förhindra miljöfarliga utsläpp.<br />

• Försäkra oss om att samtliga våra produkter<br />

och anläggningar lever upp till, eller<br />

överträffar, tillämpliga lagar och bestämmelser<br />

samt vår egen miljöstandard.<br />

• Använda oss av ett livscykelperspektiv i<br />

arbetet med att mini<strong>mer</strong>a vår miljöpåverkan;<br />

från utvinnandet av råvaror, till slutligt<br />

omhändertagande av produkten.<br />

• Utbilda och motivera våra anställda till att<br />

bidraga till vårt miljöarbete och till att agera i<br />

enlighet med denna policy.<br />

• Deltaga i miljöinitiativ från industri och<br />

samhälle, samt öppet kommunicera vårt<br />

miljöarbete till våra intressenter.


14 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Svetsintensiv produktion av<br />

jordbruksmaskiner i Väderstad<br />

I det lilla samhället Väderstad<br />

på östgötaslätten tillverkas<br />

jordbruksmaskiner till kunder<br />

runt om i Europa. Tillverkningen<br />

är svetsintensiv. Vissa detaljer<br />

tar en hel dag att svetsa. Ett<br />

prioriterat område på Väderstadverken<br />

framöver blir därför att<br />

försöka automatisera fl er moment<br />

i fabriken.<br />

Det är ingen överdrift att påstå att<br />

verksamheten går på högvarv i<br />

Väderstad-verken. Under våren<br />

byggdes fabriken ut med 2 200<br />

kvadratmeter för att skapa utrymme för en väntad<br />

produktionsökning.<br />

Tillverkningen uppgår i dag till cirka 3 800 enheter<br />

per år. Produkterna indelas i olika modeller<br />

av så- och jordförbättringsmaskiner. Inte mindre<br />

än 80 procent av maskinerna går på export till<br />

länder som England och Frankrike.<br />

En liten sifferexercis ger en fi ngervisning om<br />

Väderstads-verkens utveckling: 1991 hade företaget<br />

100 medarbetare och omsatte 100 miljoner.<br />

I dag är antalet anställda cirka 360 och omsättningen<br />

uppgår till 900 miljoner.<br />

60 svetsare på 30-tal stationer<br />

Det dröjer troligtvis inte särskilt länge förrän<br />

miljardstrecket är passerat, menar produktionstekniker<br />

Stefan Östfelt.<br />

– Kurvan är på kraftigt uppgående hela tiden.<br />

Vi ”lider” av ständig växtvärk och nyanställer<br />

kontinuerligt, säger han.<br />

Svetsning är, som sagt, ett viktigt inslag i produktionen.<br />

Omkring 60 medarbetare är sysselsatta<br />

på 30-talet svetsstationer. Till varje station<br />

kom<strong>mer</strong> pallar med delar som ska svetsas ihop<br />

till olika ramartiklar. Först häftas delarna ihop på<br />

ett svetsbord. Därefter sätts de i lägeställare för<br />

färdigsvetsning innan målning och montering<br />

tar vid.<br />

Tio nya ESAB MIG 400<br />

Det handlar uteslutande om MAG-svetsning.<br />

Under våren har Väderstad-verken kompletterat<br />

sin svetsutrustning med tio ESAB MIG 400.<br />

Svetsningen sker mestadels med rörtråd, men


även homogentråd används. Varje år förbrukas<br />

totalt 75 ton svetstråd.<br />

I många moment ingår mycket krävande svetsning.<br />

Bland annat för att sammanfoga den kraftfulla<br />

mittsektionen till bearbetningsmaskinen<br />

TopDown. Mittsektionen tar uppemot tio timmar<br />

att svetsa färdigt.<br />

Utöver all manuell svetsning fi nns det fyra robotstationer<br />

som tar hand om tillverkningen av<br />

volymartiklar. Antalet robotar kom<strong>mer</strong> troligtvis<br />

att bli fl er framöver för att uppnå ökad automationsgrad<br />

och, inte minst, förbättringar i arbetsmiljön.<br />

– Många moment i produktionen är påfrestande<br />

för axlar och nacke, konstaterar produktionstekniker<br />

Patrik Samuelsson.<br />

Revisioner och årliga prov<br />

Väderstad-verken jobbar hela tiden aktivt med<br />

att fi nna olika sätt att effektivisera produktionen.<br />

Inte minst när det handlar om svetsning.<br />

– Svetsning är det område som vi satsar mest<br />

på när det gäller både utbildning och ny utrustning,<br />

berättar Stefan Östfelt.<br />

Stödet från kunskaps- och maskinleverantörer<br />

som ESAB är viktigt i detta utvecklingsarbete.<br />

– Vi har ett mycket bra samarbete med ESAB.<br />

De har resurser för att snabbt kunna hjälpa oss<br />

vid behov, säger Östfelt.<br />

För att säkerställa en hög kvalitetsnivå genomför<br />

Väderstad-verken med jämna mellanrum<br />

revisioner av svetsjobb. Ytterligare en form av<br />

kvalitetssäkring är ett årligt prov i egen regi för all<br />

svetspersonal.<br />

– Resultaten från provet ger oss ett bra underlag<br />

för vilka satsningar på vidareutbildning som<br />

vi behöver göra, säger Stefan Östfelt.<br />

Alla dessa insatser syftar till en enda sak: att på<br />

både kort och lång sikt försäkra sig om en tillförlitlig<br />

kundorderstyrd produktion av allt populärare<br />

jordbruksmaskiner.<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 15<br />

Den årliga produktionen på Väderstad-verken uppgår till 3 800 jordbruksredskap.<br />

På bilden ses en såmaskin från Rapid-serien, en av många produkter som går på<br />

export över stora delar av Europa.


16 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Searcher tillbaka<br />

i Sverige<br />

ESAB-Nytt har följt forskningsbåten Searcher sedan hennes jungfruresa<br />

1998. Då hade Alve med egna händer byggt henne, och de har<br />

levt tillsammans i 13 år, från allra första svetsloppan. De senaste åtta<br />

åren har Alve haft sitt hem och sin arbetsplats ombord.<br />

– Man måste vara på sin vakt hela tiden, även då man sover. Tänk dig<br />

att bo på din arbetsplats 24 timmar om dygnet i fl era år. Och om du<br />

slappnar av, riskerar huset att rasa samman. Man blir sliten.<br />

Korallens hemligheter<br />

Så nu ligger Searcher tryggt förtöjd vid Gullbergskajen i Göteborg.<br />

Liksom förra året, som Alve tillbringade i Argentina, arbetar han<br />

med film. Nu handlar det om Henderson, ett 670 000 år gammalt<br />

korallrev som göm<strong>mer</strong> spår av klimatet under två tidigare mellanistider.<br />

– Det är det enda ställe vi känner till där vi fortfarande kan läsa<br />

av klimatförändringar i korall så långt tillbaka i tiden. Här finns<br />

kanske svaret på om växthuseffekten är unik för vår tid, eller om<br />

den har funnits tidigare också.<br />

Det är tre år sedan Alve och Searcher tog med sig ett forskarlag<br />

till ön i Stilla Havet. Den första filmen om korallrevet är klar.<br />

Nu skall Alve klippa om den och komplettera med forskningsresultaten.<br />

Våldsamt möte<br />

Det var på vägen till Henderson, utanför Venezuela, som han hade ett<br />

något mindre kärleksfullt möte med ett korallrev.<br />

Det är inte alla vatten som har så bra sjökort, och Searcher hamnade<br />

ovanpå korallerna. Under 20 minuters tid studsade hon fram över revet<br />

när dyningarna vällde fram.<br />

– Det var som om man släppt en container rakt ner i asfalten från en<br />

meters höjd. Allt bara skakade och det lät fruktansvärt. Men det är en<br />

stark båt, och det är jag glad för. Ett skrapmärke var allt som syntes<br />

när vi fortsatte seglingen.<br />

Ingen charter<br />

Efter en tur till Antarktis, bland annat med Ola Skinnarmo, landade Alve<br />

förra året i Argentina. Där intervjuade han en lång rad organisationer och<br />

personer. Bland andra Argentinas utrikesminister. Språket lär inte ha vållat<br />

Alve några större problem, han är delvis uppvuxen i Argentina.<br />

– Jag sammanställde en fi lm om Antarktis. Som första utlänning fi ck<br />

jag följa med på en argentinsk militär isbrytare. Jag fi lmade och dokumenterade<br />

den argentinska närvaron på Antarktis.<br />

I våras bar det av hemåt Sverige igen. Alve har haft sällskap på vägen,<br />

men han vill inte säga att han tagit passagerare. Ressällskapet har hittat<br />

fram med hjälp av Searchers hemsida och mun till munmetoden.<br />

– Folk har kommit med och delat på hamnavgifter, matkostnader,<br />

städning och vakter. Människor som är intresserade av segling och<br />

velat dra sitt strå till stacken. Men charterverksamhet passar inte mig,<br />

det är tillräckligt att ta hand om maskinrum och rigg.<br />

Kryptiska planer<br />

– När man är ute och seglar är det ett stort ansvar att se till att allt håller.<br />

Man har ju inte direkt reservdelsbutiken runt hörnet.<br />

Alve har råkat ut för att vantskruvar har gått sönder. En vantskruv är…<br />

en väsentlig detalj ombord på en segelbåt.<br />

– Som tur är har jag en svets ombord. En Caddy Professional 200.<br />

Så jag fi ck starta generatorn och laga vantskruven. Jag svetsade<br />

också avgassystemet en gång när det läckte vatten och rök in i maskinrummet.<br />

En händig man med hemliga framtidsplaner. Hans senaste projekt är:<br />

– En container, som är en båt, som är en container…<br />

Mer vill han inte säga. Någon kan ju sno idén, och Alve har tänkt sig<br />

bli rik någon gång:<br />

– Då skall jag sponsra forskningen!


14<br />

16<br />

13<br />

15<br />

21<br />

11<br />

32<br />

12<br />

34<br />

31<br />

33<br />

12<br />

33<br />

36<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 17<br />

ESAB Sveriges Kundservice-<br />

& administrationsavdelning<br />

Vi fortsätter presentera ESAB Sveriges personal. Här presenterar vi kundservice,<br />

administration och marknad.<br />

Maj Carlström Kundservice<br />

Tel. direkt. 031-50 93 47<br />

Tel. fax. 031-50 94 30<br />

Mobil. 070-626 21 07<br />

maj.carlstrom@esab.se<br />

Jeanette Sarenhag Kundservice<br />

Tel. direkt. 031-50 92 36<br />

Tel. fax. 031-50 94 30<br />

Mobil. 070-644 50 82<br />

jeanette.sarenhag@esab.se<br />

Tonny Björkman Kundservice<br />

Tel. direkt. 031-50 93 75<br />

Tel. fax. 031-50 94 30<br />

tonny.bjorkman@esab.se<br />

Dennis Lilja Kundservice<br />

Tel. direkt. 031-50 91 51<br />

Tel. fax. 031-50 94 30<br />

dennis.lilja@esab.se<br />

Iris Haglund Administration<br />

Tel. direkt. 031-50 94 73<br />

Tel. fax. 031-50 92 22<br />

iris.haglund@esab.se<br />

Ylva Åshede Marknad<br />

Tel. direkt. 031-50 94 46<br />

Tel. fax. 031-50 92 22<br />

Mobil. 070-524 30 80<br />

ylva.ashede@esab.se<br />

kapskivor<br />

med extrem livslängd<br />

och kaphastighet<br />

www.norton.se<br />

Saint-Gobain Abrasives AB<br />

Box 305, 177 25 Järfälla<br />

tel 08-580 881 00, fax 08-580 881 01<br />

e-mail sga.se@saint-gobain.com


18 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Vinn en svetsmaskin!<br />

Besök ESABs Demobuss på någon av nedanstående orter och<br />

du får chansen att vinna en svetsmaskin. Vi lottar ut två bärbara<br />

maskiner och Eye-Tech svetshjälmar under turnén.<br />

OBS! NYTT KÖRSCHEMA:<br />

Vecka 37<br />

Ahlsell Kiruna<br />

Ahlsell Luleå<br />

Ahlsell Skellefteå<br />

Ahlsell Örnsköldsvik<br />

Ahlsell Sundsvall<br />

ARBETSPLATSPRODUKTER<br />

2006<br />

INREDNING<br />

FÖRVARING<br />

LYFT<br />

TRANSPORT<br />

Vecka 38<br />

Per-Eric Ollén AB, Mora<br />

Mek-Service i Dals Ed AB, Ed<br />

EKOS AB, Köping<br />

Momentum Ind. Maintenance<br />

Supply AB, Eskilstuna<br />

Undqvist Maskin & Verktyg AB,<br />

Sundbyberg<br />

Modernisera<br />

och uppgradera<br />

svetsningen<br />

med<br />

ESAB Retrofi t<br />

Beställ vår katalog!<br />

Över 5000 kvalitetsprodukter<br />

för din<br />

arbetsplats!<br />

LINK INDUSTRI<br />

– en halksäker matta<br />

i tåligt nitrilgummi för<br />

både torra och oljiga<br />

miljöer. Mycket god<br />

avlastning, tål kontakt<br />

med varma verktyg.<br />

”I vår värld fi nns inga bäst-före-datum. Även<br />

mycket gamla bärare av svetsutrustning kan<br />

vitaliseras och därigenom trygga produktionen.”<br />

Så inleds en ny broschyr om ESAB<br />

Retrofi t, en tjänst som gör det möjligt för<br />

företag att modernisera sina svetsstationer<br />

– oavsett fabrikat.<br />

I broschyren berättas om nio företag som<br />

satsat på ESAB Retrofi t och därigenom<br />

säkerställt och utvecklat sin produktion. U.S.<br />

Steel, Siemens Industrial Turbomachinery<br />

och Kvaerner Kamfab är några av före-<br />

tagen.<br />

E-posta till lars.jansson@esab.se eller<br />

bjornw.ohlsson@esab.se om du vill ha ett<br />

exemplar av broschyren.<br />

www.gigant.se


Höga föroreningshalter i form av svavel och<br />

fosfor i grundmaterial kan orsaka problem vid<br />

svetsning. Anledningen är att svavel och fosfor<br />

bildar lågsmältande faser, som i kombination med<br />

höga temperaturer och krympspänningar kan<br />

bilda sprickor.<br />

Sammanfogning av material med olika sam-<br />

mansättningar förekom<strong>mer</strong> ofta inom industrin.<br />

En vanlig kombination är olegerat stål mot rostfritt.<br />

Svetsning av blandskarvar ställer höga krav på<br />

tillsatsmaterialen. De ska, förutom att klara av<br />

uppblandning med grundmaterialet utan att<br />

spricka eller att bilda skadliga faser, även ha till-<br />

räcklig styrka, duktilitet samt korrosionsmotstånd<br />

för den tilltänkta applikationen. Det fi nns kunska-<br />

per om hur tillsatsmaterialet ska väljas för olika<br />

materialkombinationer, men trots det kan oförut-<br />

sedda problem uppstå.<br />

I ett fall observerades sprickor vid svetsning av<br />

en kälfog, där fl änsen bestod av ett olegerat<br />

kolstål av typen 0,15C 0,2Si 0,40-1,0Mn (motsvarar<br />

SS1411), livet av ett austenitiskt rostfritt<br />

stål av typen 18Cr 8Ni (motsvarar SS2333) och<br />

ett överlegerat rostfritt tillsatsmaterial av typen<br />

23Cr 13Ni (ESAB OK 67.70) användes. Problemet<br />

var att det uppstod sprickor mellan svetsgodset<br />

och fl änsen under svalningen. Bild 2 visar en<br />

kälsvets som har släppt från fl änsen.<br />

Med en undersökning i mikroskop kunde det<br />

konstateras att sprickorna har uppstått i fl änsen<br />

strax intill smältgränsen, se Bild 1. Sprickorna har<br />

bildats i lågsmältande faser utmed smältgränsen.<br />

Dessa faser har i och med svetsningen delvis<br />

smält varvid deras möjlighet att ta upp dragspänningar<br />

har reducerats avsevärt i jämförelse med<br />

omgivande material. Krympspänningar som byggs<br />

in i svetsen i samband med svalningen, hjälper<br />

till att bilda sprickorna. Dessa sprickor kallas<br />

återuppsmältningssprickor.<br />

De lågsmältande faserna som ger upphov till<br />

problem, orsakas troligen av föroreningselementen<br />

svavel och fosfor. En kemisk analys av fl änsen<br />

visade att svavel- och fosforhalterna var så höga<br />

som 0,048 och 0,047 procent. Det kunde också<br />

ESAB-NYTT NR 190 2006 19<br />

Återuppsmältningssprickor i en kälsvets<br />

Bild 1. Sprickbildning i flänsen intill<br />

smältgränsen. Förstoring 320X.<br />

konstateras att det har skett en diffusion av kol<br />

från fl änsen till svetsgodset vilket har gett upphov<br />

till en avkolad zon i fl änsen strax intill smältgräsen.<br />

Kol bidrar till högre hållfasthet i materialet och<br />

den lokala avkolningen har troligtvis bidragit till<br />

sprickbildningen invid smältgränsen.<br />

Föroreningarnas inverkan studerades genom<br />

att ett fl ertal olika olegerade kolstål med varierande<br />

kol- och svavelinnehåll (0,1-0,2C, 0,004-<br />

0,02S) användes som fl änsar. Den ursprungliga<br />

fl änsen användes som referens. Valet av livmaterial<br />

var identiskt med den spruckna kälsvetsen.<br />

För att studera om det möjligtvis går att förhindra<br />

sprickbildning genom att använda en elektrod<br />

med högre kolhalt utnyttjades även en överlegerad<br />

rostfri elektrod, som ger en typisk svetsgodssammansättning<br />

av 0,1C 29Cr 9,5Ni (ESAB OK<br />

68.81). Syftet var att minska koncentrationsgradienten<br />

för kolet mellan svetsgodset och fl änsen<br />

och därigenom mini<strong>mer</strong>a den avkolade zonen i<br />

fl änsen.<br />

Den fortsatta undersökningen visade att samtliga<br />

kälsvetsar utförda på den ursprungliga fl änsen<br />

återigen uppvisade sprickor enligt tidigare<br />

mönster, dvs även kälsvetsen svetsad med OK<br />

68.81 sprack. Kälsvetsarna utförda på de övriga<br />

fl änsarna, där svavel- och fosforhalterna var<br />

betydligt lägre (≤0,02S och P), var däremot fria<br />

från återuppsmältningssprickor.<br />

När ett material med så hög svavel- och fosforhalt<br />

som i det aktuella fallet ska svetsas, är det<br />

viktigt att mini<strong>mer</strong>a de inbyggda spänningarna i<br />

svetsen. Detta kan t ex åstadkommas genom val<br />

Namn:<br />

Bild 2. Kälsvets som har släppt från flänsen.<br />

av en elektrod som ger ett svetsgods med låg<br />

hållfasthet. En låg värmetillförsel har också en<br />

gynnsam effekt genom att smältbadets storlek<br />

och därmed de inbyggda spänningarna minskar.<br />

Ett annat sätt att försöka kringgå problemet är<br />

att buttra fogytorna försiktigt. Genom detta förfarande<br />

kom<strong>mer</strong> den återupphettade zonen<br />

under själva svetsningen av kälfogen att vara<br />

lokaliserad till den buttrade zonen i stället för<br />

fl änsen. Härigenom kan de negativa effekterna<br />

av lågsmältande faser i grundmaterialet mini<strong>mer</strong>as.<br />

Vid sprickbildning av denna typ rekommenderas<br />

en kontroll av svavel- och fosforhalten i materialen.<br />

I händelse av att dessa uppgifter inte går<br />

att få från leverantören, fi nns det välutrustade<br />

laboratorier som mot en ringa kostnad kan utföra<br />

en analys.<br />

Beställ ditt eget exemplar!<br />

Registrera mig för gratis prenu<strong>mer</strong>ation på ESAB nytt<br />

Jag har ändrat adress<br />

Sänd mig <strong>mer</strong> information om:<br />

Företag:<br />

Befattning:<br />

Adress:<br />

Postnr/Ort:<br />

Telefon/fax:<br />

E-mail:<br />

ESAB Sverige AB, Box 8004, 402 77 Göteborg<br />

Tel: 031-50 95 00, Fax: 031-50 92 22, www.esab.se


20 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Labbnytt<br />

Slagseghet i olege-<br />

rade och låglegerade<br />

svetsgods<br />

Slagseghet defi nieras som den mängd energi<br />

som krävs för att ett föremål ska brista vid hög<br />

belastningshastighet. Mest kritisk blir slagsegheten<br />

om konstruktionsdetaljen innefattar<br />

skarpa anvisningar eller defekter. Därför ingår<br />

slagseghetstest av anvisade prover i många<br />

svetsprocedurkvalifi ceringar idag.<br />

Figur 1. Pendelhejare för slagprovning.<br />

Från: ”Materiallära för svetsare”.<br />

S Mattson, 1999<br />

Det vanligaste sättet att mäta slagsegheten<br />

är med den så kallade Charpy-metoden. En<br />

pendelhejare, fi gur 1, får slå av en anvisad<br />

provstav och energiåtgången för detta mäts.<br />

Anvisningen är vanligen i form av en V-skåra,<br />

men andra for<strong>mer</strong> på anvisningen kan förekomma.<br />

Resultaten från ett slagprov kan bara<br />

jämföras med varandra om samma typ av<br />

anvisning har använts och bara med specifi cerade<br />

krav för just den använda anvisningsformen.<br />

Man kan inte använda slagseghetsresultat till<br />

att beräkna brottseghet eller översätta dem till<br />

hållfasthet.<br />

Lägre slagseghet än förväntat är inget ovanligt<br />

problem vid svetsning. Svetsproceduren är<br />

en ur materialperspektivet sett omvälvande<br />

process med snabba temperaturväxlingar och<br />

allt vad det innebär av fasomvandlingar och<br />

termiska spänningar. Till detta kom<strong>mer</strong> förändringar<br />

av materialets kemiska sammansättning<br />

som kan uppstå till följd av utspädning eller<br />

bristande gasskydd.<br />

Låg slagseghet i olegerade och låglegerade<br />

svetsgods påverkas av många faktorer och kan<br />

ha en mängd olika orsaker. En faktor som<br />

enkelt kan påverkas och förändras är svetsens<br />

makrostruktur. I olegerade svetsgods är det<br />

oftast gynnsamt med en stor andel återupphettat<br />

(sekundärt) svetsgods i det läge där prov-<br />

Figur 2. Jämförelse av slagseghet i<br />

anvisningsläge innehållande uteslutande<br />

sekundärt svetsgods (till vänster) med<br />

slagseghet i anvisningsläge innehållande<br />

stor andel primärt svetsgods. Provningstemperatur<br />

-60°C.<br />

stavens anvisning är placerad. Speciellt gynnsamt<br />

är det att undvika primärsvetsgods (dvs<br />

svetsgods som inte normaliserats av efterföljande<br />

sträng) i mitten av anvisningen. Figur 2<br />

jämför slagseghetsresultat för två fogar svetsade<br />

med samma tillsatsmaterial men med<br />

olika geometri. Med ökande legeringshalt hos<br />

svetsgodset, avtar skillnaderna i seghet mellan<br />

primärt och sekundärt svetsgods och för legerade<br />

svetsgods kan situationen t.o.m vara den<br />

Figur 3. bildtext Ferrit av olika typer.<br />

AF= acikulär ferrit. KGF= korngränsfermit,<br />

WF= widmanstättenferrit.<br />

omvända, dvs att segheten hos det primära<br />

svetsgodset är högre än segheten hos det<br />

sekundära svetsgodset.<br />

Svetsgodsets mikrostruktur är en annan<br />

viktigt faktor för slagsegheten. Hos de olegerade<br />

och låglegerade svetsgodsen består<br />

mikrostrukturen vanligen av ferrit. Ferriten kan<br />

anta olika form, fi gur 3, och formen påverkar i<br />

hög grad slagsegheten. Mest gynnsamt för<br />

slagsegheten är den acikulära ferriten. Korngränsferrit<br />

och s.k. widmanstättenferrit vill man<br />

undvika i största möjliga mån. Vilka inbördes<br />

volymförhållanden som de olika ferritfor<strong>mer</strong>na<br />

antar beror på den kemiska sammansättningen<br />

hos svetsgodset och på svalningshastigheten.<br />

Mycket små förändringar i den kemiska<br />

sammansättningen kan få drastiska<br />

konsekvenser för mikrostrukturen och för slagsegheten.<br />

Det är t.ex känt att förhållandet<br />

mellan aluminium och syre påverkar bildningen<br />

av widmanstättenferrit. Syre och aluminium<br />

förenar sig gärna till aluminiumoxid, men om<br />

det fi nns <strong>mer</strong>a aluminium i svetsgodset än syre<br />

kan binda upp ger detta fritt aluminium i svetsgodset.<br />

Fritt aluminium gynnar bildning av<br />

widmanstättenferrit och strukturen kan därmed<br />

komma att bestå nästan helt av widmanstättenferrit<br />

i stället för den förväntade acikulära<br />

ferriten. Detta höjer temperaturen för omslag<br />

från segt till sprött brott (ITT) markant. Finns då<br />

krav på bra slagseghet vid låg temperatur kan<br />

detta vara svårt att uppfylla. Ett tillfälle där felaktigt<br />

förhållande mellan syre och aluminium<br />

lätt kan uppstå är vid svetsning i stål som fi nkornbehandlats<br />

med aluminium. Det är då<br />

viktigt att syrehalten håller en nivå som kan<br />

balansera inlegeringen av aluminium från grundmaterialet.<br />

En tredje vanlig orsak till låg slagseghet är<br />

värd att nämnas. Detta är förhöjd kvävehalt till<br />

följd av dåligt gasskydd. Kväve i sig påverkar<br />

slagsegheten relativt kraftigt och bör hållas så<br />

låg som möjligt, helst under 90-100 ppm. I<br />

kombination med deformation hos svetsgodset<br />

kan effekten bli än kraftigare och materialet<br />

drabbas av s.k. deformationsåldring. I svetsgods<br />

som är hårt inspända och därmed tvingas till<br />

deformation av de termiska variationerna är<br />

därför den tolerabla kvävehalten ofta ändå<br />

lägre.<br />

Många fl er orsaker till låg slagseghet fi nns.<br />

Inneslutningar, utskiljningar, restspänningar,<br />

mikrofaser, ferritstruktur, martensitförekomst,<br />

makrostruktur m.m påverkar slagsegheten och<br />

gör låg slagseghet till ett ibland svårlöst men<br />

utmanande problem.


ESAB-NYTT NR 190 2006 21<br />

ESABs tillbehör<br />

- ett urval ur ESABs nya, utökade tillbehörsprogram<br />

Dessa produkter kom<strong>mer</strong> att fi nnas hos våra<br />

återförsäljare från och med september månad.<br />

Newbury<br />

Fodrad microfl eecejacka i midjemodell med<br />

infälld kapuschong och dold dragkedja. Jackan<br />

har två fi ckor och innerfi cka med drag- York<br />

kedja samt mobilfi cka.<br />

Lång PVC-överdragen nylonjacka med tejpade<br />

sömmar och infälld kapuschong med ESAB Säkerhetsko, ankel<br />

dragsko. Jackan har två bälgfi ckor, två bröst- En komfortabel sko som är försedd med tåfi<br />

ckor med dragkedja och mobilfi cka med hätta och spiktrampskydd och är vatten- och<br />

dragkedja samt dragsko i midjan.<br />

oljebeständig. Sulan är stötdämpande och<br />

värmetålig upp till 170°C och skon är antistatisk.<br />

Godkänd enligt EN345.<br />

ESAB Air 160<br />

ESABs friskluftsfi lter har uppgraderas för att öka säkerheten och komforten för svetsaren.<br />

Air 160 ger 160 l luft per minut och har en vikt på 1 kg. Den är försedd med ett P3-fi lter med<br />

utomordentliga egenskaper. Batteriet, som kan separeras från motorn, har en arbetstid på<br />

8 timmar. Air 160 passar till Eye-Tech och till Albatrosshjälmarna.<br />

Terjes mattips<br />

Tomatbröd<br />

Ingredienser:<br />

1 paket jäst, 1/2 liter ljummet vatten, 1 msk salt,<br />

2 msk strösocker, 5 msk olivolja, 1 liter vetemjöl<br />

12 st soltorkade tomater i olja, fl ingsalt, olja<br />

Gör så här:<br />

Smula jästen i en bunke och häll över det fi ngervarma vattnet.<br />

Rör om eller vispa tills jästen löst sig. Tillsätt sedan salt,<br />

socker, olja och rör om. Tillsätt mjöl, lite i taget. Arbeta med<br />

degen tills den släpper från bunkens kanter. Degen ska vara<br />

lite kladdig. Täck bunken med en kökshandduk och låt degen<br />

jäsa i 45 minuter.<br />

ESAB Säkerhetsko, låg<br />

En komfortabel sko med microfibrer i linningen.<br />

Skon är försedd med tåhätta och<br />

spiktrampskydd och är vatten- och oljebeständig.<br />

Sulan är stötdämpande och värmetålig<br />

upp till 170°C och skon är antistatisk.<br />

Godkänd enligt EN345.<br />

Sätt ugnen på 225 grader. Smörj en form (ca 20 x 30 cm)<br />

med olivolja och stjälp i degen. Tryck ut degen så att den blir<br />

ett par centimeter tjock. Täck över degen igen och låt den jäsa<br />

i ytterligare 30 minuter. Häll av oljan från tomaterna och spara<br />

den. Tryck ner de soltorkade tomaterna halvvägs i brödet precis<br />

innan brödet ställs in i ugnen. Ringla över oljan från tomaterna<br />

över brödet och strö över lite fl ingsalt. Grädda brödet i ugnen<br />

i ungefär 40 minuter.<br />

Tips:<br />

Det underlättar om du har en elvisp med degkrokar eller en<br />

matberedare när degen ska arbetas ihop.


22 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />

Produktnytt<br />

Origo Tig 3000i AC/DC,<br />

TA24AC/DC<br />

För TIG-svetsning av<br />

applikationer med stora krav<br />

Origo Tig 3000i AC/DC ger alltid säkra<br />

starter och en mycket stabil ljusbåge vid<br />

svetsning med både lik- och växelström.<br />

Svetsar i de fl esta legeringar och materialtjocklekar<br />

med mycket hög kvalitet.<br />

En av de viktigaste egenskaperna vid TIGsvetsning<br />

är distinkta och säkra starter.<br />

Origo Tig 3000i AC/DC har funktionen<br />

QWave som ger den bästa ljusbågskontrollen<br />

och som samtidigt arbetar med den<br />

lägsta ljudnivån utan att kompromissa med<br />

svetsresultatet.<br />

Enkel att använda<br />

Såväl hög produktivitet som kvalitet är mycket<br />

viktiga kriterier i dagens industri.<br />

Inställningspanelen på Origo TA24AC/DC<br />

har alla nödvändiga funktioner för TIG- och<br />

MMA-svetsning med likström och växelström.<br />

Alla mätvärden presenteras på ett lättförståeligt<br />

sätt.<br />

Användningsområde:<br />

• Reparation och underhåll<br />

• Metallindustri och byggnadssektorn<br />

• Processindustri<br />

• Skeppsbyggnad och offshore<br />

• Kraftindustri<br />

• Fordonssektor<br />

• Bilindustri<br />

Vinnare i krysset i ESAB-Nytt nr 189<br />

1:a pris Handuksset, Britt-Louise Kallin, Cryo AB, Göteborg<br />

2:a pris Plånbok i älgskinn, Åke Åhlund,<br />

Uppsala Maskin & Verktyg AB, Uppsala<br />

3:e pris Armbandsur, dam eller herrmodell<br />

Marianne Axelsson, Skanska Sverige AB, Kungsbacka<br />

4:e pris USB-minne 128MB, Tord Kvist,<br />

Hälsinge Rör AB, Bollnäs<br />

5:e pris Ryggsäck, Anders Lundqvist,<br />

Öjen Mekaniska, Lessebo<br />

6:e pris ESAB-keps och nyckelring, Jan-Erik Gustafsson,<br />

Siemens Turbomaskiner AB SIT, Finspång<br />

Grattis!<br />

Pressrelease<br />

LED-armaturer för tuffa<br />

arbetsmiljöer<br />

Gigant fortsätter komplettera sin serie av industriarmaturer,<br />

nu med LED-armaturer kapslingsklass<br />

IP 67. De är okänsliga för vibrationer<br />

och temperaturförändringar, lamphuset är i<br />

kraftigt aluminium, glaslins av borosilikatglas<br />

och har en brinntid på 50 000 timmar.<br />

Välj mellan spot eller bredstrålande, handhållna,<br />

med böjlig metallslang eller fast<br />

installation.<br />

Vi utför bl.a. följande tjänster inom materialteknik<br />

Hållfasthet/Mekanisk provning • Mekanisk verkstad • Miljö/Kemi<br />

Metallografisk undersökning • Provning av svets och grundmaterial<br />

Analyser • Asbest<br />

Tillgängligheten 1, 417 01 Göteborg, tfn 031-65 64 70, fax 031-65 64 80<br />

e-post info@safecontrol.se - www.safecontrol.se


® LASERLINE är AGAs registrerade varumärke.<br />

Skruva upp kvaliteten<br />

Valet av gasleverantör påverkar effektiviteten i din laserprocess på flera sätt.<br />

Det avgör vilken skärhastighet du kan hålla, vilken kvalitetsnivå du kan uppnå<br />

och hur mycket tid och pengar du behöver lägga ned på service, reservdelar<br />

och efterbearbetning.<br />

AGA LASERLINE ® lasergasprogram är ett helhetskoncept för garanterat<br />

pålitlig och lönsam produktion. Konceptet omfattar inte bara gaser med<br />

högsta renhet utan även servicefunktioner, utrustning och installation.<br />

<strong>Läs</strong> <strong>mer</strong> på www.aga.se<br />

AGA – ideas become solutions<br />

AGA Gas AB | 08-706 95 00 | www.aga.se


ESAB Sverige AB<br />

Herkulesgatan 72, Box 8004, 402 77 Göteborg<br />

Tel. 031-50 95 00 Fax 031-50 94 30, 031-50 92 22<br />

esabsverige@esab.se<br />

www.esab.se<br />

B

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!