Läs mer - Esab
Läs mer - Esab
Läs mer - Esab
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
190 2006<br />
ESAB-NYTT<br />
ETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV ESAB SVERIGE AB. NR 190/06 ÅRGÅNG 46<br />
Stor efterfrågan på<br />
jordbruksmaskiner<br />
Högtryck i produktionen på Väderstad-verken<br />
AristoMig 400/500<br />
Mångsidiga strömkällor
2 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
En särskilt<br />
spännande höst<br />
Välkommen tillbaka från semestern! En fl itigt använd mening dessa dagar.<br />
Vi svenskar gillar ju att tala om vädret och jag säger som alla andra: Vilken<br />
sommar! Vär<strong>mer</strong>ekord på de fl esta platser i landet.<br />
På tal om rekord så har vi här i Göteborg haft nöjet att arrangera EM i friidrott.<br />
Ett evenemang som slagit alla rekord, både i fråga om publiktillströmning, med-<br />
aljregn över svenska deltagare och fi nt väder. Visst hade vi väl förväntat oss<br />
ädlare valörer på medaljerna för vissa av de svenska deltagarna. Men vi kanske<br />
trots allt skall vara nöjda. Under tävlingens gång har vi märkt hur sårbara dessa<br />
elitidrottsmän är. Allt kan hänga på ett baklår.<br />
Välkommen tillbaka också till ett nytt num<strong>mer</strong> av ESAB-Nytt! Vi har många<br />
intressanta och läsvärda artiklar att servera dig. Vill du börja med något av det<br />
lättare slaget kan du läsa om forskningsbåten Searcher som nu efter åtta år ute<br />
på världens alla hav ligger tryggt förtöjd vid Gullbergskajen i Göteborg.<br />
Det är alltid trevligt att läsa om expansiva företag som med hjälp av våra produkter<br />
har nått stor framgång. Ett sådant företag är Väderstad-verken som tillverkar<br />
jordbruksmaskiner. 1991 hade företaget en omsättning på 100 miljoner<br />
kronor vilken idag vuxit till 900 miljoner. Strongt gjort!<br />
ESAB står ofta som innovatör och medverkar till att nya svetsmetoder<br />
utvecklas.<br />
I samarbete med några andra betydande företag har vi utvecklat Tandem-MAGprocessen<br />
som ger både högre kvalitet och högre produktivitet. <strong>Läs</strong> gärna vidare<br />
på sidan 8.<br />
I rubriken skriver jag att det blir en spännande höst för ESAB. Jag tänker då<br />
närmast på att vi i Göteborg, efter 70 år på samma ställe, senare i höst fl yttar<br />
våra bopålar några kilometer bort. Det blir i f d Götaverkens gamla K-märkta<br />
huvudkontor som vi kom<strong>mer</strong> att kunna samla allt under ett tak – administration,<br />
försäljning, teknologi, utveckling och svetslaboratorium. Det ser vi fram emot.<br />
Vi återkom<strong>mer</strong> med ett fylligt reportage och vill då – bildligt talat – ta dig med på<br />
en rundvandring runt om i huset.<br />
Sten Wallin<br />
Försäljningschef<br />
ESAB Sverige AB<br />
190 2006<br />
ESAB-NYTT är en svetsteknisk tidskrift utgiven<br />
av ESAB Sverige fyra gånger per år.<br />
Ansvarig utgivare: Sten Wallin<br />
Redaktionskommitté: Sten Wallin, Björn W Ohlsson,<br />
Lars Björkman, Ylva Åshede, Kjell Tuvemark<br />
Medarbetare i detta num<strong>mer</strong>:<br />
Karin Storm, Eva-Lena Bergquist, Ove Jonsson,<br />
Niklas Bernstone, Tommy Holl<br />
ESAB Sverige AB<br />
Box 8004<br />
402 77 Göteborg<br />
Tel: 031-50 95 00<br />
Fax: 0341-50 92 22<br />
www.esab.se<br />
Eftertryck tillåts efter avtal.<br />
Produktion och annonsbokning:<br />
Tuvemark Reklambyrå AB<br />
Järntorget 4, 413 04 Göteborg<br />
Tel: 031-85 54 80<br />
Fax: 031-22 70 99<br />
www.tuvemark.se<br />
ESAB-NYTT
AristoMig 400/500 är kraftfulla och tillförlitliga strömkällor sid 4<br />
Modernisering av svetskran hos Outokumpu Prefab sid 12<br />
Mycket krävande svetsning i Väderstad sid 14<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 3<br />
Innehåll<br />
Strömkälleserien AristoMig 400/500<br />
ESAB fortsätter att utveckla den<br />
digitala svetsteknologin sid 4<br />
Högre kvalitet, produktivitet och användbarhet<br />
för Tandem-MAG-processen<br />
Tandem-Mag är en praktiskt tillämpbar och kraftfull<br />
svetsprocess sid 8<br />
Moderniserad svetskran tryggar tillgängligheten<br />
Outokumpu Prefab moderniserar med<br />
hjälp av ESAB Retrofi t sid 12<br />
Svetsintensiv produktion av jordbruksmaskiner<br />
i Väderstad<br />
I Väderstad på Östgötaslätten tillverkas<br />
jordbruksmaskiner till kunder runt om i Europa sid 14<br />
Searcher tillbaka i Sverige<br />
Tryggt förtöjd vid Gullbergskajen sid 16<br />
Återuppsmältningssprickor i en kälsvets<br />
Hur uppkom<strong>mer</strong> de och hur kan de avhjälpas sid 20<br />
Labbnytt<br />
Slagseghet i olegerade och låglegerade<br />
svetsgods sid 20<br />
<strong>Esab</strong>s tillbehör<br />
Ett axplock ur programmet sid 21<br />
Produktnytt sid 22
4 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Strömkälleserien<br />
AristoMig 400/500<br />
Så mångsidiga och intelligenta som du vill att de<br />
ska vara – alltid enkla att ställa in.<br />
ESAB fortsätter sin tradition att<br />
utveckla den digiltala svetsteknologin<br />
sedan 1980-talets introduktion<br />
av den första digitala strömkällan<br />
med digital processtyrning. Idag<br />
representerar AristoMig den senaste<br />
generationen av intelligenta,<br />
tillförlitliga och extremt användarvänliga,<br />
digitala strömkällor. Tack<br />
vare den modulariserade konstruktionen<br />
kan man enkelt skräddarsy<br />
en optimal svetsutrustning, för den<br />
specifi ka kundens behov.<br />
Kraftfulla och tillförlitliga strömkällor<br />
Väl genomtänkt konstruktion i ett revolutionerande<br />
Alutech chassi som är korrosionsbeständigt<br />
och ger en mycket lång livslängd<br />
även i de tuffaste miljöer (bild 1).<br />
Maskinerna är ergonomiskt utformade med<br />
sluttande front vilket ger bra överskådlighet<br />
och har två stora handtag för lyft med kran.<br />
Fläktkylningen av strömkällan aktiveras<br />
endast under svetsning vilket mini<strong>mer</strong>ar<br />
energiförbrukningen och mini<strong>mer</strong>ar rengöringsbehovet.<br />
Dessutom fi nns ett partikelfi lter i insugsöppningen<br />
som är lätt att rensa. Vid svetsning med<br />
vattenkyld pistol aktiveras kylaggregatet<br />
av ELP (ESAB Logic Pump) då pistolens<br />
kylvattenslangar ansluts. Både strömkälla<br />
och kylaggregat är kopplade till ”viloläget”<br />
(sleep mode) så att både energiåtgång och<br />
ljudnivåer mini<strong>mer</strong>as.<br />
Unikt är att True-Arc Voltage tillsammans<br />
ESAB PSF-pistol garanterar att svetsningen<br />
sker med exakt spänning, oavsett pistolens<br />
eller återledarens kondition och längd.<br />
Den digitala CAN-bus kommunikationen<br />
(bild 1) opti<strong>mer</strong>ar fl exibiliteten och styr alla<br />
intelligenta enheters kommunikation såväl i<br />
som utanför strömkällan. Få kablar jämfört<br />
med konventionell teknik gör den okänsligare<br />
för störningar och ger ökad tillförlitlighet.
AristoMig<br />
inställningspaneler<br />
MA4<br />
Processer<br />
MIG/MAG<br />
MMA<br />
MA6 MIG/MAG<br />
Synergisk MIG/MAG<br />
Synergisk, pulsad MIG/MAG<br />
MMA<br />
Kolbågsmejsling<br />
U6<br />
Mig/MAG<br />
Pulsad MIG/MAG<br />
Synergisk,<br />
pulsad MIG/MAG<br />
MMA<br />
Kolbågsmejsling<br />
TIG (Likström)<br />
Pulsad TIG (Likström)<br />
AristoPendant U8 MIG/MAG<br />
Synergisk MIG/MAG<br />
Pulsad MIG/MAG<br />
Synergiskt pulsad<br />
MIG/MAG<br />
Superpulse<br />
MMA<br />
Kolbågsmejsling<br />
TIG (likström)<br />
Pulsad TIG likström)<br />
Bild 1. Alutech aluminiumchassi och Can-bus.<br />
Processfunktionalitet MA4<br />
Spänningsinställning trådmatningshastighet,<br />
Digital V/A-meter,<br />
Steglös induktans,<br />
Gasför- och efterströmning,<br />
Krypstart,<br />
Kraterfyllnad,<br />
Efterbrinntid,<br />
2/4-takt,<br />
MMA: Arc force, hotstart,<br />
Fjärrkontroll<br />
Processfunktionalitet<br />
MA6 = MA4 +:<br />
Flexibel synergi<br />
Synergiskt stödd hot start<br />
Synergiskt stödd kraterfyllnad<br />
Trigger data mode<br />
Trigger data mode för fjärrkontroll<br />
Justerbara gränsvärden<br />
10 minnespositioner<br />
Val av elektrodtyp<br />
Hot start för MIG<br />
Gasspolning<br />
Trådmatning utan spänning<br />
Punktsvetsfunktion<br />
Processfunktionalitet<br />
U6 = MA6 + :<br />
HF/Liftarc-tändning i TIG<br />
Up-down slope<br />
Gas för- och efterströmning<br />
4-takt i TIG<br />
Processfunktionalitet<br />
U8 = U6 + :<br />
Bibliotek med > 200 synergiprogram<br />
Skapa och lagra individuella<br />
synergiska program<br />
Parameterlåsning utan ESAT<br />
Alternativa 4-taktslägen utan ESAT<br />
Kvalitetsövervakningsfunktion<br />
Log för kvalitetsövervakning och<br />
produktivitetstal<br />
Fellog<br />
Kalkyl av heat input<br />
Snabbknapp<br />
Flermatarverksfunktion<br />
CAN-bus teknik<br />
Analog och fältbusinterface<br />
mot robot<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 5<br />
Intelligens<br />
Intelligens<br />
20 synergiska linjer i minnet<br />
Synergiska, alternativa grupper<br />
att ladda in med ESAT<br />
Display med 15 språk<br />
Parameterlåsning med ESAT<br />
Automatisk sparfunktion av<br />
parametrar<br />
Off-the-Arc trådmatare<br />
Alternativa 4-taktslägen<br />
med ESAT<br />
Panel enable mode med ESAT<br />
Intelligens<br />
U6 = MA6<br />
Intelligens<br />
U8 = U6 + :<br />
AristoMig – inställningspanelen bestäm<strong>mer</strong><br />
Matarverkens olika paneler innehåller • Typ av inställningspanel<br />
de fl esta mjukvaror som bestäm<strong>mer</strong> • Processinnehåll<br />
nivån på intelligens och funktionalitet, • Processfunktioner<br />
alltefter kundernas behov. Här intill • ”Intelligensgrad”<br />
visas de olika inställningspanelernas<br />
innehåll schematiskt:
6 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Fingertoppskänsla med intelligens<br />
AristoMigs inställningspaneler är mycket enkla<br />
att förstå och använda. De baseras på en menystruktur<br />
som är lik mobiltelefonernas och inte<br />
en trädstruktur vilket fortfarande är vanligt från<br />
många leverantörer. Resultatet är att man endast<br />
behöver gå ner några få nivåer för att få all den<br />
information man behöver. Ett exempel på användarvänligheten<br />
med panel MA6, den mest<br />
använda panelen för AristoMig, visas i bild 3, 1. Parametrar för MAG-svetsning med<br />
1,0 mm solidtråd. Tryck meny för processval.<br />
Bild 3. AristoMig 55 med MA6 panel.<br />
och beskriver hur det går till att ändra från MAGsvetsning<br />
med solidtråd i spraybågsintervall till<br />
synergisk svetsning i rostfritt. Ett enkelt förfarande<br />
med hjälp av endast två knappar.<br />
Inställningspanelerna U6 och U8 Pendant arbetar<br />
på samma användarvänliga sätt. Den<br />
mängd data som inryms i U8 Pendant är mycket<br />
större och kräver initialt lite <strong>mer</strong> tid för att lokalisera<br />
de sökta inställningarna i menyn.<br />
3.Tryck Next tills pulsad MIG/MAG visas.<br />
Detta är automatiskt, pulsad svetsning.<br />
5. Tryck Next tills rostfritt stål visas.<br />
7.Tryck första knappen för att söka ner till<br />
”tråddiameter”.<br />
9. Valet är klart. Tryck meny för att gå till<br />
svetsning.<br />
2. Presentera processval. Tryck på första<br />
knappen för val av process.<br />
4. Använd första knappen för att söka ner<br />
till ”trådtyp.”<br />
6. Använd första knappen för att söka ner till<br />
”gas”. Standardgas för rostfritt stål visas direkt.<br />
8.Tryck Next till dess 1,2 mm visas.<br />
10. Displayen visar synergiskt pulsad Mag-svetsning<br />
av rostfritt stål med 1,2 mm tråd och skyddsgas<br />
Ar/2%CO . Kraterfyllnad och hot start akti-<br />
2<br />
veras genom med tryck på knapparna 2 och 3.
Unik Aristo SuperPulse teknologi<br />
är attraktiv för tillverkare som har svetsbehov<br />
från mycket tunna till tjockare material i rostfritt<br />
och aluminium. Allt fi nns i Aristo U8 Pendant.<br />
SuperPulse är ESABs senaste uppfinning i<br />
digital processteknik för svetsning. Den kan<br />
styra alla processer i en inställning, vilket ger full<br />
kontroll över värmetillförsel och inträngning. På<br />
så vis ges en stor potential till kvalitets- och<br />
produktivitetsförbättringar.<br />
Genom att kombinera kortbåge med pulsad<br />
båge kan material under 1 mm svetsas med<br />
högsta kvalitet. Lägessvetsning av tjockare<br />
material utförs effektivt i en kombination av<br />
spraybåge och pulsad båge. Ett annat användningsområde<br />
är svetsning av rotsträngar som<br />
ett snabbare alternativ än TIG-svetsning. Aristo<br />
SuperPulse kan svetsas med alla AristoMig<br />
strömkällor men för svetsning med låg ström är<br />
AristoMig den bästa lösningen med sina unika<br />
svetsningsegenskaper i de lägre områdena.<br />
Processpaket<br />
Det fi nns alltid möjlighet att bygga kundspecifi<br />
ka utrustningar för speciella behov.<br />
AristoMig robotpaket fi nns som standard för<br />
robotleverantörer och integratörer. I de fallen är<br />
AristoPendant U8 konfi gurerade för kommunikation<br />
med robotens aktuella BUSsystem.<br />
Utustningen anpassas såväl till nya robotleveranser<br />
som till uppgraderingar av äldre<br />
robotmodeller.<br />
På begäran kan ”icke standard” levereras.<br />
Exempelvis kan en aluminiumanpassad<br />
lösning skapas genom att man laddar AristoMig<br />
med en uppsättning synergiska program<br />
som sedan svetsas med push-pullpistol,<br />
speciella matarrullar, trådledare etc.<br />
Ett annat exempel är anpassning till skeppsbyggnad<br />
där matarverket ersätts med det<br />
lilla lätta matarverket ESAB Yardfeeder.<br />
Tack till följande personer<br />
Artikeln baseras på information från<br />
följande ESAB-kollegor. Hans Wolters,<br />
Peter Budai, Per Åberg, Michael Setterberg,<br />
Hannes Lövgren, Arvo Köster, Michael<br />
Persson, Johann Katic, Franz Josef Maus<br />
och Arne Skovro.<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 7<br />
Bild 4. AristoMig 500 med inställningslådan<br />
AristoPendant U8.<br />
Bild 5. Svetsning med Aristo SuperPulse.<br />
ALL KUNSKAP<br />
– PÅ ETT STÄLLE<br />
När du väljer ett robotsystem från Motoman<br />
får du en professionell leverantör hela vägen<br />
från idé fram till färdig produktionslinje. Det är<br />
detta som gör oss och våra robotsystem så unika.<br />
Vi har samlat all den kunskap du behöver i ett<br />
och samma företag – ”one stop shop”.<br />
Motoman Robotics Europe AB<br />
Franska vägen 10, Kalmar • Box 4004, 390 04 Kalmar<br />
Tel. 0480-417 800 • www.motoman.se
8 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Högre kvalitet, produktivitet<br />
och användbarhet för<br />
Tandem-MAG-processen<br />
inbördes elektrod-avstånd minskar de begränsningar som fi nns med traditionella, synkroniserade bågsvetssystem.<br />
Bild 1. Utvärderade konfigurationer med svetshuvud ESAB MTT1200. Inbördes elektrodavstånd visas med ett avstånd från<br />
kontaktmunstycket till plåten på 20mm.<br />
ESABs nya svetshuvud, MTT1200,<br />
med större inbördes elektrodavstånd<br />
gör att svetsning med<br />
Tandem-MAG kan utföras utan<br />
att använda synkroniserad pulsning.<br />
Man får ett större parameterfönster,<br />
ökade möjligheter till<br />
parametersättning med minskad<br />
känslighet för störningar i ljusbågen<br />
och mindre sprutmängd.<br />
Olika ljusbågstyper kan kombineras<br />
och parametrar kan väljas<br />
individuellt för varje tråd. Detta<br />
öppnar för nya möjligheter vid<br />
svetsning av både tunna och<br />
grova material. Svetsutrustningen<br />
blir mindre komplex och<br />
ofta billigare.<br />
Finansieringen av projektet gjordes<br />
av företag inom KIMAB Joining Tech-<br />
nology Centre; ESAB, AGA/Linde<br />
Gas, Outokumpu Stainless, Sandvik<br />
MaterialsTechnology, SAPA Technology, Scania<br />
CV, SSAB Tunnplåt, Gestamp Hardtech, Svets-<br />
kommissionen, Jernkontoret, Volvo Cars och<br />
Volvo Trucks. Ett stort tack till dessa företag och<br />
deras representanter samt till ESAB och AGA/<br />
Linde Gas för deras engagemang vid provsvets-<br />
ningar och utrustningsanpassning.<br />
Svetssystem baserade på Tandem-Mag har<br />
funnits på marknaden en tid och har visat att de<br />
ger högre produktivitet. Europeiska länder som<br />
Tyskland, Frankrike, England och Italien har<br />
infört teknologin med gott resultat, medan andra<br />
länder inte lyckats. En trolig förklaring till att<br />
Tandem-Mag inte installerats fullt ut i industrin<br />
är svårigheterna att styra processen.<br />
Två ljusbågar som arbetar nära varandra orsakar<br />
störningar och ger problem med båg stabiliteten,<br />
såvida man inte vidtar speciella åtgärder. För att<br />
kontrollera processen bättre utvecklades synkro-<br />
niserad pulsning. Denna metod innehåller så<br />
många olika parametrar att testsvetsningarna blir<br />
förhållandevis tidskrävande.<br />
Den här artikeln beskriver ett enklare sätt att<br />
använda Tandem-MAG-processen. Man uppnår<br />
förbättrade egenskaper genom att en djupare<br />
inträngningsbild möjliggörs och därtill ett snabbare<br />
förlopp till dess bågstabilitet uppnås.<br />
Två sätt att svetsa Tandem-MAG<br />
Vanligtvis svetsas Tandem-MAG med synkroniserad<br />
pulsning och med ljusbågarna nära<br />
varandra, d.v.s. ett kort inbördes elektrodavstånd.<br />
Typ av synkron pulsning varierar beroende på<br />
vilket styr- och reglersystem den aktuella svetsutrustningen<br />
har.<br />
Ett annat alternativ är svetsning utan pulsning.<br />
Det är då enklare att ställa in parametrarna men<br />
ett problem blir att få bågstabilitet i processen<br />
(att förhindra störningar mellan ljusbågarna).<br />
Båda tillvägagångssätten och en förbättrad<br />
metod som baseras på svetsning utan pulsning<br />
beskrivs nedan.
Kort inbördes elektrodavstånd med synkroniserad<br />
pulssvetsning.<br />
Det förekom<strong>mer</strong> tre huvudtyper av synkroni-<br />
sering;<br />
En med tidsfördröjning mellan strömpulsarnas<br />
toppar (fasförskjutning), för varje ljusbåge eller<br />
att ljusbågarna arbetar i fas eller motfas då<br />
strömtopparna ges.<br />
Oavsett vilken typ av synkronisering som väljs<br />
för att få optimala egenskaper fi nns det begränsningar<br />
som måste övervägas.<br />
• Svetsning med synkroniserad pulsning<br />
minskar möjligheterna att använda olika<br />
strömvärden och ljusbågstyper vilket kan<br />
vara en fördel då man vill opti<strong>mer</strong>a<br />
inträngning och svetsens geometri.<br />
• Synkroniserad pulsning kan också<br />
begränsa produktiviteten. Trådarna kan<br />
inte matas fram med hög hastighet och full<br />
motfas-synkronisering, eftersom varje<br />
strömpuls måste få tillräckligt lång tid på<br />
sig för att kunna smälta materialet<br />
(pulserna kom<strong>mer</strong> att överlappa varandra<br />
när trådmatningen ökats till viss nivå). Detta<br />
kan orsaka båginstabilitet (sammanlänkningskrafter<br />
mellan ljusbågarna) eller sprut.<br />
• Svetsning med synkroniserad pulsning<br />
kan givetvis utföras med bra svetsgodsgeometri<br />
och ge ett svetsförband med bra<br />
egenskaper men tidsåtgången att ta fram<br />
svetsparametrar kan bli lång. Problem med<br />
ljusbågsavböjning och för stor mängd<br />
sprut är av ovan nämnda skäl inte ovanligt,<br />
speciellt vid höga svetsströmmar och hög<br />
framföringshastighet.<br />
Osynkroniserad svetsning med större inbördes<br />
elektrodavstånd<br />
Vid osynkroniserad svetsning – och i det här<br />
fallet i kombination med utökat inbördes elektrodavstånd<br />
(vilket förhindrar labila ljusbågar),<br />
ger den här metoden intressanta resultat.<br />
• Lätt att fi nna parametrar till en stabil pro -<br />
cess (inställning av parametrar kan göras<br />
oberoende av varandra eftersom ljusbågar<br />
na stör varandra mycket begränsat.<br />
• Problem med stor sprutmängd och ljusbågsavböjning<br />
reduceras avsevärt.<br />
• Fler ljusbågstyper kan användas. Tilll exempel<br />
är kortbåge + kortbåge helt möjligt i tunnare<br />
material – i fallet med kortare inbördes<br />
elektrodavstånd skulle detta ge instabilitet i<br />
ljusbågarna.<br />
• En djupare inträngningsbild kan uppnås ge<br />
nom att arbeta med större inbördes elektrodavstånd<br />
och en lämplig kombination av<br />
bågtyper.<br />
Fördelar vid svetsning med större inbördes<br />
elektrodavstånd<br />
Vid svetsning med större inbördes elektrodavstånd<br />
blir synkronisering mellan elektroderna<br />
betydelselös. Andra fördelar blir tillgängliga;<br />
Kortbågsvetsning i tunnplåt<br />
Provsvetsningar visar att kortbågsvetsning med<br />
gott resultat kan utföras med tillräckligt avstånd<br />
mellan elektroderna (konfi gurering A i bild 1).<br />
Överlappsfogar i 2,5 mm material svetsades med<br />
en hastighet av 2 m/min med kortbåge på båda<br />
elektroderna. Detta gav en smalare svetssträng<br />
än vid pulsad svetsning, vilket i sin tur reducerar<br />
överlappslängden i förbandet.<br />
Svetsparametrarna sattes bara genom att<br />
använda de synergilinjer som fi nns i ESABs<br />
strömkälla AristoTMMig 500: Välj trådtyp, skyddsgas<br />
och trådmatningshastighet, precis som vid<br />
svetsning med enkeltråd.<br />
Detta utfördes med identiska parametrar från<br />
de båda strömkällorna. Parametrarna motsvarade<br />
en svetshastighet på 1 m/min vid enkeltrådsvetsning.<br />
Eftersom dessa parametrar användes<br />
på båda strömkällorna dubblades<br />
svetshastigheten till 2,0 m/min. Svetsparametrarna<br />
kan fi njusteras, men detta enkla sätt<br />
att ställa processen resulterade i en god grundinställning<br />
direkt.<br />
Djup inträngning vid svetsning<br />
med Tandem i grovt material<br />
Oväntat stor inträngning kan uppnås i vissa<br />
kombinationer då större inbördes elektrodavstånd<br />
används. Lika svetsparametrar ställdes in vid<br />
svetsning på plåt (Bild 3), bara elektrodavstånden<br />
ändrades. Inställning A gav en mycket djupare<br />
inträngning, (Bild 3a) jämfört med inställning C<br />
(Bild 3b). Bild 3c visar en annan svets på plåt<br />
med inställning A där full genomsvetsning uppnåddes<br />
i ett 10 mm tjockt C-Mn stål. En enastående<br />
inträngning med en MAG-process.<br />
Ytterligare ett exempel<br />
på god inträngning<br />
Kälsvets i 6 + 6 mm material med full genomsvetsning<br />
(svetsat från båda sidor) med framföringshastighet<br />
1 – 1,2 m/min. Ingen fogberedning<br />
gjordes. Notera: Grövre plåttjocklekar kan<br />
svetsas med full genomsvetsning så 6 mm är<br />
ingen övre gräns.<br />
Slutsatser<br />
Tandem-MAG är en praktiskt tillämpbar och<br />
kraftfull svetsprocess. Vid inbördes elektrodavstånd<br />
på ca 20 mm blir den tillförlitlig och<br />
fl exibel. Praktiskt taget alla ljusbågstyper kan<br />
användas – i fl era kombinationer och utan synkronisering.<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 9<br />
Bild 2. En överlappssträng med dubbel<br />
kortbåge (övre och mittbild) och en<br />
överlappssträng i 2 mm förzinkat<br />
material, också svetsat med dubbel<br />
kortbåge 7µm Zn-hölje på varje sida<br />
och inget mellanrum mellan plåtarna<br />
(nederst).
10 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Bild 3. Tvärsnitt av svetsar 3a, 3b och 3c.<br />
Svetsning på plåt med 10 + 10 m/min<br />
trådmatningshastighet och framföringshastighet<br />
1 m/min (3a och 3b)<br />
Bild 4. Dubbel kälsvets i 6+6 mm plåt<br />
med full genomsvetsning. Ingen fogberedning.<br />
Inställning av användbara parametrar och provsvetsningar<br />
görs enkelt och förekomsten av<br />
instabila ljusbågar och problem med svetssprut<br />
reduceras kraftigt. Med stor fl exibilitet vid val av<br />
tråd- och ljusbågstyp fi nns det <strong>mer</strong> än ett sätt<br />
att lösa sina svetsuppgifter. Tiden att sätta parametrar<br />
vid synkroniserad pulsning reduceras<br />
kraftigt då denna procedur i det närmaste kan<br />
utelämnas. (Det fi nns fall då synkroniserad pulsning<br />
kan tillföra ytterligare förbättringar men det<br />
är inte alls nödvändigt för att uppnå en hög<br />
stabilitet av processen.)<br />
Ett eller två smältbad?<br />
Vid större elektrodavstånd kan man få oönskade<br />
partiella stelningar mellan smältbaden (Dvs.<br />
två ljusbågar och två smältbad). Det blir fallet då<br />
man ökar elektrodavstånden <strong>mer</strong> och <strong>mer</strong>. Då<br />
detta sker minskar effekten med stor inträngning<br />
och kan till och med upphöra. Under provsvetsningarna<br />
studerades denna aspekt med svetshuvudet<br />
i konfi guration A, alltså det längsta inbördes<br />
elektrodavståndet med MTT1200. Ett<br />
antal tvärsnitt granskades och det stod helt klart<br />
att ljusbågarna befanns i ett smältbad (bild 5).<br />
Vid svetsstart och svetsavslut kan problem<br />
uppstå med stor elektrodavstånd och det kan<br />
lösas med krypstarts- och kraterfyllnadsfunktioner<br />
vid svetsning av raka konstruktioner som<br />
balk- och panelsvetsning. Vid robotiserad svetsning<br />
fi nns en gräns för elektrodavståndet då<br />
man exempelvis skall svetsa runt hörn. Gränsen<br />
är beroende av applikation och den svetsutrustning<br />
man använder. Rekommendationen är att<br />
använda största möjliga elektrodavstånd, upp<br />
till 20 mm.<br />
Bild 5. Svetshuvudkonfiguration A med<br />
20 mm elektrodavstånd. Lägg märke till att<br />
båda ljusbågarna brinner med ett långt<br />
smältbad emellan sig.<br />
Sammanfattning:<br />
• Tandem-Mag visar stor potential för god<br />
inträngning och hög produktivitet.<br />
• Med ökat elektrodavstånd erhålls en förbättrad<br />
svetsprocess:<br />
Större parameterfönster/enklare att sätta<br />
parametrar, minskad känslighet för störningar<br />
i ljusbågen och lättare att mini<strong>mer</strong>a<br />
sprutnivån. Såväl tunna som grövre svetsfogar<br />
kan opti<strong>mer</strong>as.<br />
• Med den utrustning som användes vid testerna<br />
och utvärderingarna kunde alla ljus<br />
bågstyper och -kombinationer användas.<br />
Detta betyder att behovet av synkroniserad<br />
pulsning reducerats och att en billigare<br />
utrustning kan användas med fördel.<br />
• En stor gaskåpa med bra gasfl öde rekommenderas,<br />
speciellt vid svetsning i höga<br />
framföringshastigheter.<br />
Referenser<br />
[1] J HEDEGÅRD, J ANDERSSON, E TOLF, K WEMAN, M LUNDIN, Enhanced Prospects for Tandem-MIG/MAG<br />
Welding, IIW Doc. XII-1808-04, 2004.<br />
[2] J HEDEGÅRD, E TOLF, J ANDERSSON, M LUNDIN, Aspects on Tandem MIG/MAG Welding; Process,<br />
Equipment and Achievable Results, Int Conf JOM-11, Helsingör, Denmark, May 2003.<br />
[3] S GOECKE, J HEDEGÅRD, M LUNDIN, H KAUFMANN, Tandem-MIG/MAG Welding,<br />
Svetsaren No 2-3, 2001.<br />
[4] J HEDEGÅRD, M LUNDIN, Tandem wire MAG welding, a process study, SIMR-report IM-2001-507, 2001.<br />
[5] D DZELNITZKI, Messer-EVM GmbH, Mundersbach, Increasing the deposition volume or the welding speed?<br />
– Advantages of heavy-duty MAG welding, Schweissen & Schneiden No. 9 1999. (pp E 197 - E 204).<br />
[6] K MITCHIE, S BLACKMAN, T OGUNBIYI, Twin-wire GMAW: process characteristics and applications, Welding<br />
Journal, May 1999. (pp 31 - 34).<br />
[7] D SAVU, IIW Doc. XII-212-944-99: Electromagnetic interactions in two-wires MIG/MAG welding, Int. Conf:<br />
ISIM, Timisoara, 1999.<br />
[8] U DILTHEY, U REISGEN, H BACHEM, ISF, Aachen, IIW Doc. XII-1549-98: Two-wire processes for higher<br />
deposition rate and higher welding speed, 1998. U DILTHEY, U REISGEN, H BACHEM, ISF, Aachen, Increased<br />
productivity as a result of higher deposition rate and higher welding speed by using two-wire-GMAW process,<br />
Int. Conf: Eurojoin 3, March 30 – April 1:st 1998, (pp 219 - 231).
ESAB-NYTT NR 190 2006 11<br />
VEIDEC Festival på Mantorp Park<br />
28-30 juli 2006<br />
Den sista helgen i juli samlades som vanligt<br />
Europaeliten i dragracing på Mantorp Park för att<br />
bland annat avgöra den tredje deltävlingen av<br />
sex i EM-serien.<br />
Det tävlades i totalt 16 olika klasser under<br />
helgen, från råa gatbilar till extrema Top Fuel-<br />
dragsters.<br />
Att föreställa sig vad dragracing på den här<br />
nivån handlar om är svårt innan man själv har<br />
upplevt det, men som ett exempel på vad det<br />
handlar om kan nämnas att en Top Fuel-dragster<br />
accelererar från 0 – 160 km/h på en sekund och<br />
når sin topphastighet på ca 500 km/h vid målgång<br />
efter 402 meter!<br />
I klassen Top Methanol Funny Car är ESAB-<br />
sponsrade Leif Andreasson en av huvudper-<br />
sonerna. Leif kör en Dodge Stratus 2005 som<br />
levererar cirka 3000 hästkrafter.<br />
Inför årets tävlingssäsong har bilen fått ett nytt<br />
utseende och den gulsvarta ESABloggan syntes<br />
mycket bra på den i övrigt kamoufl agefärgade<br />
karossen.<br />
Efter två dagars kvalande hade Leif den tredje<br />
bästa tiden, på fi naldagen eliminerade han bort<br />
sina motståndare en efter en för att slutligen nå<br />
fi nal där han tyvärr stupade trots att han var ivrigt<br />
påhejad av många inbjudna ESAB-gäster.<br />
KVALIFICERAD SVETSRÅDGIVNING!<br />
Bernt Ljungblom EWE<br />
Telefon: 031-54 23 24<br />
Mobil: 0703-22 67 66<br />
bernt.ljungblom@telia.com<br />
Bernt har, som svetsingenjör, mångårig<br />
erfarenhet av svetsteknisk rådgivning till den<br />
svetsande industrin för att opti<strong>mer</strong>a svetsprocessen<br />
ur ekonomisk och kvalitetssynpunkt.<br />
De fl esta av de inbjudna gästerna hade aldrig<br />
tidigare upplevt dragracing live och var mycket<br />
imponerade av dessa vrålande motorer och rykande<br />
gummidäck.<br />
Något som också uppskattades mycket var<br />
det trevliga bemötandet i depåerna av mekaniker<br />
och förare.<br />
Arrangörerna beräknade då helgen var slut att<br />
24.000 personer besökt evenemanget, detta<br />
• Kvalitetssäkring<br />
• Svetsproblemlösning<br />
• Svetsteknologisk utbildning<br />
•Teknisk ledning av svetsarbete<br />
• Materialval och konstruktiv utformning<br />
trots den nästan olidliga hettan, termometern<br />
visade över 30 grader hela helgen.<br />
Mycket nöjda och solbrända återvände vi<br />
hemåt på söndagskvällen medan Leif och hans<br />
team drog vidare mot Gardemoen i Norge för<br />
deltävling num<strong>mer</strong> fyra.<br />
Tack Leif för en mycket trevlig helg!<br />
Urban Andersson / ESAB Sverige AB<br />
”Jag har mångårig erfarenhet från konstruktionskontor samt<br />
tjugofem års erfarenhet som ansvarig svetsingenjör inom varvsindustrin,<br />
offshoretillverkning samt verkstadsindustri i allmänhet.”<br />
Blåportsgatan 3 A, 371 42 Karlskrona.<br />
Telefon/Fax: 0455-261 25<br />
Mobil: 0706-98 70 51<br />
E-post: info@svetsteknologi.se<br />
www.svetsteknologi.se<br />
Göte Nilsson, EWE
12 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Moderniserad svetskran<br />
tryggar tillgängligheten<br />
När svetsade sugvalsmantlar<br />
lanserades för 30 år sedan vann<br />
de snabbt popularitet bland papperstillverkare<br />
världen över. Än<br />
i dag märker Outokumpu Prefab,<br />
ensam tillverkare av dessa mantlar,<br />
en stor efterfrågan. Företaget<br />
har moderniserat sin svetsutrustning<br />
på senare tid för att säkerställa<br />
produktionen.<br />
Verksamheten i Avesta startade i<br />
slutet av 1800-talet under namnet<br />
Avesta Järnverk. Fram till 1970-talet<br />
producerade företaget en rad olika<br />
stålprodukter till tillverkningsindustrin.<br />
Det stora genombrottet kom när Avesta<br />
Järnverk lanserade de svetsade sugvalsmantlarna.<br />
Dessa perforerade mantlar används<br />
för att pressa vattnet ur pappersmassan.<br />
Tidigare använde pappersindustrin uteslutande<br />
gjutna mantlar. Dessa har en grov<br />
mikrostruktur, vilket innebär att inneslutningar<br />
och porer är svåra att upptäcka.<br />
Defekter som kan leda till sprickbildningar<br />
under drift.<br />
De varmvalsade och svetsade sugvalsmantlarna<br />
har däremot en fi n mikrostruktur (som<br />
nästan är identisk med grundmaterialet). Detta<br />
gör att eventuella defekter är lätta att upptäcka<br />
och därmed minskar risken för driftsproblem.<br />
Ultraljudskontroll av svetsfogar<br />
Mantlarna som Outokumpu Prefab tillverkar är<br />
av duplexstål som varmvalsas och rullbockas.<br />
Med elektroslaggsvetsning sammanfogas den<br />
längsgående skarven. Därefter pulverbågsvetsas<br />
ett antal sektioner ihop, såväl in- som utvändigt,<br />
till önskad längd. Avslutningsvis värmebehandlas<br />
manteln följt av en noggrant kontrollerad svalningsprocess.
Kvalitetskraven är höga, inte minst när det<br />
gäller svetsjobben. Alla svetsfogar genomgår<br />
100-procentig automatisk ultraljudskontroll. För<br />
att säkerställa tillgängligheten och samtidigt<br />
effektivisera svetsningen valde Outokumpu<br />
Prefab att satsa på ESAB Retrofi t. Det vill säga,<br />
ESABs tjänst för modernisering och uppgradering<br />
av äldre bärare av svetsutrustning.<br />
Objekt: kran från 1960-talet<br />
Objektet i fråga var en svetskran av modell MAK<br />
– från 1960-talet. Kranen, som används för<br />
utvändig svetsning av typen Narrow Gap med<br />
automatisk strängväxling, försågs med nytt<br />
svets- och styrsystem. Dessutom integrerades<br />
en rullbock med fi t up-funktion för optimal positionering<br />
av arbetsstycket samt ett övervakningssystem<br />
för dokumentation av svetsdata.<br />
– Moderniseringen av svetskranen gjordes i<br />
nära samarbete med berörd personal på Outokumpu.<br />
De operatörer som arbetar på stationen<br />
var till exempel med och påverkade utformningen<br />
av manöverpulpeten, berättar Lars Jansson<br />
på ESAB.<br />
Tommy Eriksson, produktionschef på Outokumpu<br />
Prefab, är nöjd med den snabba installationen<br />
och igångkörningen av svetskranen.<br />
– Det gick väldigt smidigt, vilket var nog så<br />
viktigt eftersom vi hade en produktionstopp när<br />
moderniseringsarbetet gjordes, berättar han.<br />
Säker och effektivare produktion<br />
Med moderniseringen säkerställde Outokumpu<br />
Prefab tillgängligheten på service och reservdelar.<br />
Som bonus fi ck Tommy Eriksson och<br />
kollegorna också en <strong>mer</strong> automatiserad svetsprocess.<br />
Den 22 januari<br />
2006 blev en milstolpe<br />
i ESABs<br />
historia. Den dagen<br />
erhöll vi certifi<br />
katet som bevis<br />
på att vårt långvariga<br />
arbete för<br />
en bättre miljö och<br />
våra ansträngningar<br />
för en hållbar<br />
utveckling gett<br />
resultat. Certifi katet gäller för ESAB-Gruppen över<br />
hela världen och är utfärdat av Det Norske Veritas.<br />
Det är med stolthet vi nu kan säga att vi är<br />
det första svetsföretaget i världen som uppnått<br />
detta resultat.<br />
De svetsade sugvalsmantlarna från Outokumpu Prefab har en diameter på 500–2 000<br />
millimeter och görs i längder upp till tolv meter. Tjocklekarna varierar från 30 till 125<br />
millimeter. De allra tyngsta mantlarna väger över 60 ton.<br />
– Förutom att vi säkerställde funktioner som<br />
vi redan hade, fick vi också en rad nya inbyggda<br />
fi nesser som underlättar och effektiviserar<br />
arbetet för operatören, säger han.<br />
ESAB Miljöcertifi erade enligt ISO 14001<br />
Men vårt arbete med miljöfrågor är inte slut med<br />
detta. Vi kom<strong>mer</strong> nu hela tiden att bli kritiskt<br />
granskade så att vi uppfyller nuvarande och<br />
framtida krav och intensifi erar vårt arbete med<br />
fortsatta förändringar för en bättre miljö.<br />
ESAB Region Norden som är säljorganisationen<br />
för Sverige, Norge, Danmark, Finland och de<br />
Baltiska staterna kom<strong>mer</strong> framöver att i olika<br />
for<strong>mer</strong> som exempelvis här, berätta om redan<br />
gjorda miljöåtgärder men även om vårt fortsatta<br />
miljöarbete.<br />
Inledningsvis redogör vi nu för vår Miljöpolicy.<br />
ESABs miljöpolicy<br />
Som världsledande tillverkare av tillsatsmaterial<br />
och utrustning för svetsning samt system för<br />
skärning, skall vi, i all vår verksamhet:<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 13<br />
Med en stadigt ökande efterfrågan kom<strong>mer</strong><br />
dessa fi nesser säkerligen väl till pass, för att<br />
kunna öka dagens årsproduktion av omkring<br />
200 sugvalsmantlar.<br />
• Ständigt förbättra vår miljöpåverkan genom<br />
att hushålla med naturresurser och råvaror<br />
samt förhindra miljöfarliga utsläpp.<br />
• Försäkra oss om att samtliga våra produkter<br />
och anläggningar lever upp till, eller<br />
överträffar, tillämpliga lagar och bestämmelser<br />
samt vår egen miljöstandard.<br />
• Använda oss av ett livscykelperspektiv i<br />
arbetet med att mini<strong>mer</strong>a vår miljöpåverkan;<br />
från utvinnandet av råvaror, till slutligt<br />
omhändertagande av produkten.<br />
• Utbilda och motivera våra anställda till att<br />
bidraga till vårt miljöarbete och till att agera i<br />
enlighet med denna policy.<br />
• Deltaga i miljöinitiativ från industri och<br />
samhälle, samt öppet kommunicera vårt<br />
miljöarbete till våra intressenter.
14 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Svetsintensiv produktion av<br />
jordbruksmaskiner i Väderstad<br />
I det lilla samhället Väderstad<br />
på östgötaslätten tillverkas<br />
jordbruksmaskiner till kunder<br />
runt om i Europa. Tillverkningen<br />
är svetsintensiv. Vissa detaljer<br />
tar en hel dag att svetsa. Ett<br />
prioriterat område på Väderstadverken<br />
framöver blir därför att<br />
försöka automatisera fl er moment<br />
i fabriken.<br />
Det är ingen överdrift att påstå att<br />
verksamheten går på högvarv i<br />
Väderstad-verken. Under våren<br />
byggdes fabriken ut med 2 200<br />
kvadratmeter för att skapa utrymme för en väntad<br />
produktionsökning.<br />
Tillverkningen uppgår i dag till cirka 3 800 enheter<br />
per år. Produkterna indelas i olika modeller<br />
av så- och jordförbättringsmaskiner. Inte mindre<br />
än 80 procent av maskinerna går på export till<br />
länder som England och Frankrike.<br />
En liten sifferexercis ger en fi ngervisning om<br />
Väderstads-verkens utveckling: 1991 hade företaget<br />
100 medarbetare och omsatte 100 miljoner.<br />
I dag är antalet anställda cirka 360 och omsättningen<br />
uppgår till 900 miljoner.<br />
60 svetsare på 30-tal stationer<br />
Det dröjer troligtvis inte särskilt länge förrän<br />
miljardstrecket är passerat, menar produktionstekniker<br />
Stefan Östfelt.<br />
– Kurvan är på kraftigt uppgående hela tiden.<br />
Vi ”lider” av ständig växtvärk och nyanställer<br />
kontinuerligt, säger han.<br />
Svetsning är, som sagt, ett viktigt inslag i produktionen.<br />
Omkring 60 medarbetare är sysselsatta<br />
på 30-talet svetsstationer. Till varje station<br />
kom<strong>mer</strong> pallar med delar som ska svetsas ihop<br />
till olika ramartiklar. Först häftas delarna ihop på<br />
ett svetsbord. Därefter sätts de i lägeställare för<br />
färdigsvetsning innan målning och montering<br />
tar vid.<br />
Tio nya ESAB MIG 400<br />
Det handlar uteslutande om MAG-svetsning.<br />
Under våren har Väderstad-verken kompletterat<br />
sin svetsutrustning med tio ESAB MIG 400.<br />
Svetsningen sker mestadels med rörtråd, men
även homogentråd används. Varje år förbrukas<br />
totalt 75 ton svetstråd.<br />
I många moment ingår mycket krävande svetsning.<br />
Bland annat för att sammanfoga den kraftfulla<br />
mittsektionen till bearbetningsmaskinen<br />
TopDown. Mittsektionen tar uppemot tio timmar<br />
att svetsa färdigt.<br />
Utöver all manuell svetsning fi nns det fyra robotstationer<br />
som tar hand om tillverkningen av<br />
volymartiklar. Antalet robotar kom<strong>mer</strong> troligtvis<br />
att bli fl er framöver för att uppnå ökad automationsgrad<br />
och, inte minst, förbättringar i arbetsmiljön.<br />
– Många moment i produktionen är påfrestande<br />
för axlar och nacke, konstaterar produktionstekniker<br />
Patrik Samuelsson.<br />
Revisioner och årliga prov<br />
Väderstad-verken jobbar hela tiden aktivt med<br />
att fi nna olika sätt att effektivisera produktionen.<br />
Inte minst när det handlar om svetsning.<br />
– Svetsning är det område som vi satsar mest<br />
på när det gäller både utbildning och ny utrustning,<br />
berättar Stefan Östfelt.<br />
Stödet från kunskaps- och maskinleverantörer<br />
som ESAB är viktigt i detta utvecklingsarbete.<br />
– Vi har ett mycket bra samarbete med ESAB.<br />
De har resurser för att snabbt kunna hjälpa oss<br />
vid behov, säger Östfelt.<br />
För att säkerställa en hög kvalitetsnivå genomför<br />
Väderstad-verken med jämna mellanrum<br />
revisioner av svetsjobb. Ytterligare en form av<br />
kvalitetssäkring är ett årligt prov i egen regi för all<br />
svetspersonal.<br />
– Resultaten från provet ger oss ett bra underlag<br />
för vilka satsningar på vidareutbildning som<br />
vi behöver göra, säger Stefan Östfelt.<br />
Alla dessa insatser syftar till en enda sak: att på<br />
både kort och lång sikt försäkra sig om en tillförlitlig<br />
kundorderstyrd produktion av allt populärare<br />
jordbruksmaskiner.<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 15<br />
Den årliga produktionen på Väderstad-verken uppgår till 3 800 jordbruksredskap.<br />
På bilden ses en såmaskin från Rapid-serien, en av många produkter som går på<br />
export över stora delar av Europa.
16 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Searcher tillbaka<br />
i Sverige<br />
ESAB-Nytt har följt forskningsbåten Searcher sedan hennes jungfruresa<br />
1998. Då hade Alve med egna händer byggt henne, och de har<br />
levt tillsammans i 13 år, från allra första svetsloppan. De senaste åtta<br />
åren har Alve haft sitt hem och sin arbetsplats ombord.<br />
– Man måste vara på sin vakt hela tiden, även då man sover. Tänk dig<br />
att bo på din arbetsplats 24 timmar om dygnet i fl era år. Och om du<br />
slappnar av, riskerar huset att rasa samman. Man blir sliten.<br />
Korallens hemligheter<br />
Så nu ligger Searcher tryggt förtöjd vid Gullbergskajen i Göteborg.<br />
Liksom förra året, som Alve tillbringade i Argentina, arbetar han<br />
med film. Nu handlar det om Henderson, ett 670 000 år gammalt<br />
korallrev som göm<strong>mer</strong> spår av klimatet under två tidigare mellanistider.<br />
– Det är det enda ställe vi känner till där vi fortfarande kan läsa<br />
av klimatförändringar i korall så långt tillbaka i tiden. Här finns<br />
kanske svaret på om växthuseffekten är unik för vår tid, eller om<br />
den har funnits tidigare också.<br />
Det är tre år sedan Alve och Searcher tog med sig ett forskarlag<br />
till ön i Stilla Havet. Den första filmen om korallrevet är klar.<br />
Nu skall Alve klippa om den och komplettera med forskningsresultaten.<br />
Våldsamt möte<br />
Det var på vägen till Henderson, utanför Venezuela, som han hade ett<br />
något mindre kärleksfullt möte med ett korallrev.<br />
Det är inte alla vatten som har så bra sjökort, och Searcher hamnade<br />
ovanpå korallerna. Under 20 minuters tid studsade hon fram över revet<br />
när dyningarna vällde fram.<br />
– Det var som om man släppt en container rakt ner i asfalten från en<br />
meters höjd. Allt bara skakade och det lät fruktansvärt. Men det är en<br />
stark båt, och det är jag glad för. Ett skrapmärke var allt som syntes<br />
när vi fortsatte seglingen.<br />
Ingen charter<br />
Efter en tur till Antarktis, bland annat med Ola Skinnarmo, landade Alve<br />
förra året i Argentina. Där intervjuade han en lång rad organisationer och<br />
personer. Bland andra Argentinas utrikesminister. Språket lär inte ha vållat<br />
Alve några större problem, han är delvis uppvuxen i Argentina.<br />
– Jag sammanställde en fi lm om Antarktis. Som första utlänning fi ck<br />
jag följa med på en argentinsk militär isbrytare. Jag fi lmade och dokumenterade<br />
den argentinska närvaron på Antarktis.<br />
I våras bar det av hemåt Sverige igen. Alve har haft sällskap på vägen,<br />
men han vill inte säga att han tagit passagerare. Ressällskapet har hittat<br />
fram med hjälp av Searchers hemsida och mun till munmetoden.<br />
– Folk har kommit med och delat på hamnavgifter, matkostnader,<br />
städning och vakter. Människor som är intresserade av segling och<br />
velat dra sitt strå till stacken. Men charterverksamhet passar inte mig,<br />
det är tillräckligt att ta hand om maskinrum och rigg.<br />
Kryptiska planer<br />
– När man är ute och seglar är det ett stort ansvar att se till att allt håller.<br />
Man har ju inte direkt reservdelsbutiken runt hörnet.<br />
Alve har råkat ut för att vantskruvar har gått sönder. En vantskruv är…<br />
en väsentlig detalj ombord på en segelbåt.<br />
– Som tur är har jag en svets ombord. En Caddy Professional 200.<br />
Så jag fi ck starta generatorn och laga vantskruven. Jag svetsade<br />
också avgassystemet en gång när det läckte vatten och rök in i maskinrummet.<br />
En händig man med hemliga framtidsplaner. Hans senaste projekt är:<br />
– En container, som är en båt, som är en container…<br />
Mer vill han inte säga. Någon kan ju sno idén, och Alve har tänkt sig<br />
bli rik någon gång:<br />
– Då skall jag sponsra forskningen!
14<br />
16<br />
13<br />
15<br />
21<br />
11<br />
32<br />
12<br />
34<br />
31<br />
33<br />
12<br />
33<br />
36<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 17<br />
ESAB Sveriges Kundservice-<br />
& administrationsavdelning<br />
Vi fortsätter presentera ESAB Sveriges personal. Här presenterar vi kundservice,<br />
administration och marknad.<br />
Maj Carlström Kundservice<br />
Tel. direkt. 031-50 93 47<br />
Tel. fax. 031-50 94 30<br />
Mobil. 070-626 21 07<br />
maj.carlstrom@esab.se<br />
Jeanette Sarenhag Kundservice<br />
Tel. direkt. 031-50 92 36<br />
Tel. fax. 031-50 94 30<br />
Mobil. 070-644 50 82<br />
jeanette.sarenhag@esab.se<br />
Tonny Björkman Kundservice<br />
Tel. direkt. 031-50 93 75<br />
Tel. fax. 031-50 94 30<br />
tonny.bjorkman@esab.se<br />
Dennis Lilja Kundservice<br />
Tel. direkt. 031-50 91 51<br />
Tel. fax. 031-50 94 30<br />
dennis.lilja@esab.se<br />
Iris Haglund Administration<br />
Tel. direkt. 031-50 94 73<br />
Tel. fax. 031-50 92 22<br />
iris.haglund@esab.se<br />
Ylva Åshede Marknad<br />
Tel. direkt. 031-50 94 46<br />
Tel. fax. 031-50 92 22<br />
Mobil. 070-524 30 80<br />
ylva.ashede@esab.se<br />
kapskivor<br />
med extrem livslängd<br />
och kaphastighet<br />
www.norton.se<br />
Saint-Gobain Abrasives AB<br />
Box 305, 177 25 Järfälla<br />
tel 08-580 881 00, fax 08-580 881 01<br />
e-mail sga.se@saint-gobain.com
18 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Vinn en svetsmaskin!<br />
Besök ESABs Demobuss på någon av nedanstående orter och<br />
du får chansen att vinna en svetsmaskin. Vi lottar ut två bärbara<br />
maskiner och Eye-Tech svetshjälmar under turnén.<br />
OBS! NYTT KÖRSCHEMA:<br />
Vecka 37<br />
Ahlsell Kiruna<br />
Ahlsell Luleå<br />
Ahlsell Skellefteå<br />
Ahlsell Örnsköldsvik<br />
Ahlsell Sundsvall<br />
ARBETSPLATSPRODUKTER<br />
2006<br />
INREDNING<br />
FÖRVARING<br />
LYFT<br />
TRANSPORT<br />
Vecka 38<br />
Per-Eric Ollén AB, Mora<br />
Mek-Service i Dals Ed AB, Ed<br />
EKOS AB, Köping<br />
Momentum Ind. Maintenance<br />
Supply AB, Eskilstuna<br />
Undqvist Maskin & Verktyg AB,<br />
Sundbyberg<br />
Modernisera<br />
och uppgradera<br />
svetsningen<br />
med<br />
ESAB Retrofi t<br />
Beställ vår katalog!<br />
Över 5000 kvalitetsprodukter<br />
för din<br />
arbetsplats!<br />
LINK INDUSTRI<br />
– en halksäker matta<br />
i tåligt nitrilgummi för<br />
både torra och oljiga<br />
miljöer. Mycket god<br />
avlastning, tål kontakt<br />
med varma verktyg.<br />
”I vår värld fi nns inga bäst-före-datum. Även<br />
mycket gamla bärare av svetsutrustning kan<br />
vitaliseras och därigenom trygga produktionen.”<br />
Så inleds en ny broschyr om ESAB<br />
Retrofi t, en tjänst som gör det möjligt för<br />
företag att modernisera sina svetsstationer<br />
– oavsett fabrikat.<br />
I broschyren berättas om nio företag som<br />
satsat på ESAB Retrofi t och därigenom<br />
säkerställt och utvecklat sin produktion. U.S.<br />
Steel, Siemens Industrial Turbomachinery<br />
och Kvaerner Kamfab är några av före-<br />
tagen.<br />
E-posta till lars.jansson@esab.se eller<br />
bjornw.ohlsson@esab.se om du vill ha ett<br />
exemplar av broschyren.<br />
www.gigant.se
Höga föroreningshalter i form av svavel och<br />
fosfor i grundmaterial kan orsaka problem vid<br />
svetsning. Anledningen är att svavel och fosfor<br />
bildar lågsmältande faser, som i kombination med<br />
höga temperaturer och krympspänningar kan<br />
bilda sprickor.<br />
Sammanfogning av material med olika sam-<br />
mansättningar förekom<strong>mer</strong> ofta inom industrin.<br />
En vanlig kombination är olegerat stål mot rostfritt.<br />
Svetsning av blandskarvar ställer höga krav på<br />
tillsatsmaterialen. De ska, förutom att klara av<br />
uppblandning med grundmaterialet utan att<br />
spricka eller att bilda skadliga faser, även ha till-<br />
räcklig styrka, duktilitet samt korrosionsmotstånd<br />
för den tilltänkta applikationen. Det fi nns kunska-<br />
per om hur tillsatsmaterialet ska väljas för olika<br />
materialkombinationer, men trots det kan oförut-<br />
sedda problem uppstå.<br />
I ett fall observerades sprickor vid svetsning av<br />
en kälfog, där fl änsen bestod av ett olegerat<br />
kolstål av typen 0,15C 0,2Si 0,40-1,0Mn (motsvarar<br />
SS1411), livet av ett austenitiskt rostfritt<br />
stål av typen 18Cr 8Ni (motsvarar SS2333) och<br />
ett överlegerat rostfritt tillsatsmaterial av typen<br />
23Cr 13Ni (ESAB OK 67.70) användes. Problemet<br />
var att det uppstod sprickor mellan svetsgodset<br />
och fl änsen under svalningen. Bild 2 visar en<br />
kälsvets som har släppt från fl änsen.<br />
Med en undersökning i mikroskop kunde det<br />
konstateras att sprickorna har uppstått i fl änsen<br />
strax intill smältgränsen, se Bild 1. Sprickorna har<br />
bildats i lågsmältande faser utmed smältgränsen.<br />
Dessa faser har i och med svetsningen delvis<br />
smält varvid deras möjlighet att ta upp dragspänningar<br />
har reducerats avsevärt i jämförelse med<br />
omgivande material. Krympspänningar som byggs<br />
in i svetsen i samband med svalningen, hjälper<br />
till att bilda sprickorna. Dessa sprickor kallas<br />
återuppsmältningssprickor.<br />
De lågsmältande faserna som ger upphov till<br />
problem, orsakas troligen av föroreningselementen<br />
svavel och fosfor. En kemisk analys av fl änsen<br />
visade att svavel- och fosforhalterna var så höga<br />
som 0,048 och 0,047 procent. Det kunde också<br />
ESAB-NYTT NR 190 2006 19<br />
Återuppsmältningssprickor i en kälsvets<br />
Bild 1. Sprickbildning i flänsen intill<br />
smältgränsen. Förstoring 320X.<br />
konstateras att det har skett en diffusion av kol<br />
från fl änsen till svetsgodset vilket har gett upphov<br />
till en avkolad zon i fl änsen strax intill smältgräsen.<br />
Kol bidrar till högre hållfasthet i materialet och<br />
den lokala avkolningen har troligtvis bidragit till<br />
sprickbildningen invid smältgränsen.<br />
Föroreningarnas inverkan studerades genom<br />
att ett fl ertal olika olegerade kolstål med varierande<br />
kol- och svavelinnehåll (0,1-0,2C, 0,004-<br />
0,02S) användes som fl änsar. Den ursprungliga<br />
fl änsen användes som referens. Valet av livmaterial<br />
var identiskt med den spruckna kälsvetsen.<br />
För att studera om det möjligtvis går att förhindra<br />
sprickbildning genom att använda en elektrod<br />
med högre kolhalt utnyttjades även en överlegerad<br />
rostfri elektrod, som ger en typisk svetsgodssammansättning<br />
av 0,1C 29Cr 9,5Ni (ESAB OK<br />
68.81). Syftet var att minska koncentrationsgradienten<br />
för kolet mellan svetsgodset och fl änsen<br />
och därigenom mini<strong>mer</strong>a den avkolade zonen i<br />
fl änsen.<br />
Den fortsatta undersökningen visade att samtliga<br />
kälsvetsar utförda på den ursprungliga fl änsen<br />
återigen uppvisade sprickor enligt tidigare<br />
mönster, dvs även kälsvetsen svetsad med OK<br />
68.81 sprack. Kälsvetsarna utförda på de övriga<br />
fl änsarna, där svavel- och fosforhalterna var<br />
betydligt lägre (≤0,02S och P), var däremot fria<br />
från återuppsmältningssprickor.<br />
När ett material med så hög svavel- och fosforhalt<br />
som i det aktuella fallet ska svetsas, är det<br />
viktigt att mini<strong>mer</strong>a de inbyggda spänningarna i<br />
svetsen. Detta kan t ex åstadkommas genom val<br />
Namn:<br />
Bild 2. Kälsvets som har släppt från flänsen.<br />
av en elektrod som ger ett svetsgods med låg<br />
hållfasthet. En låg värmetillförsel har också en<br />
gynnsam effekt genom att smältbadets storlek<br />
och därmed de inbyggda spänningarna minskar.<br />
Ett annat sätt att försöka kringgå problemet är<br />
att buttra fogytorna försiktigt. Genom detta förfarande<br />
kom<strong>mer</strong> den återupphettade zonen<br />
under själva svetsningen av kälfogen att vara<br />
lokaliserad till den buttrade zonen i stället för<br />
fl änsen. Härigenom kan de negativa effekterna<br />
av lågsmältande faser i grundmaterialet mini<strong>mer</strong>as.<br />
Vid sprickbildning av denna typ rekommenderas<br />
en kontroll av svavel- och fosforhalten i materialen.<br />
I händelse av att dessa uppgifter inte går<br />
att få från leverantören, fi nns det välutrustade<br />
laboratorier som mot en ringa kostnad kan utföra<br />
en analys.<br />
Beställ ditt eget exemplar!<br />
Registrera mig för gratis prenu<strong>mer</strong>ation på ESAB nytt<br />
Jag har ändrat adress<br />
Sänd mig <strong>mer</strong> information om:<br />
Företag:<br />
Befattning:<br />
Adress:<br />
Postnr/Ort:<br />
Telefon/fax:<br />
E-mail:<br />
ESAB Sverige AB, Box 8004, 402 77 Göteborg<br />
Tel: 031-50 95 00, Fax: 031-50 92 22, www.esab.se
20 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Labbnytt<br />
Slagseghet i olege-<br />
rade och låglegerade<br />
svetsgods<br />
Slagseghet defi nieras som den mängd energi<br />
som krävs för att ett föremål ska brista vid hög<br />
belastningshastighet. Mest kritisk blir slagsegheten<br />
om konstruktionsdetaljen innefattar<br />
skarpa anvisningar eller defekter. Därför ingår<br />
slagseghetstest av anvisade prover i många<br />
svetsprocedurkvalifi ceringar idag.<br />
Figur 1. Pendelhejare för slagprovning.<br />
Från: ”Materiallära för svetsare”.<br />
S Mattson, 1999<br />
Det vanligaste sättet att mäta slagsegheten<br />
är med den så kallade Charpy-metoden. En<br />
pendelhejare, fi gur 1, får slå av en anvisad<br />
provstav och energiåtgången för detta mäts.<br />
Anvisningen är vanligen i form av en V-skåra,<br />
men andra for<strong>mer</strong> på anvisningen kan förekomma.<br />
Resultaten från ett slagprov kan bara<br />
jämföras med varandra om samma typ av<br />
anvisning har använts och bara med specifi cerade<br />
krav för just den använda anvisningsformen.<br />
Man kan inte använda slagseghetsresultat till<br />
att beräkna brottseghet eller översätta dem till<br />
hållfasthet.<br />
Lägre slagseghet än förväntat är inget ovanligt<br />
problem vid svetsning. Svetsproceduren är<br />
en ur materialperspektivet sett omvälvande<br />
process med snabba temperaturväxlingar och<br />
allt vad det innebär av fasomvandlingar och<br />
termiska spänningar. Till detta kom<strong>mer</strong> förändringar<br />
av materialets kemiska sammansättning<br />
som kan uppstå till följd av utspädning eller<br />
bristande gasskydd.<br />
Låg slagseghet i olegerade och låglegerade<br />
svetsgods påverkas av många faktorer och kan<br />
ha en mängd olika orsaker. En faktor som<br />
enkelt kan påverkas och förändras är svetsens<br />
makrostruktur. I olegerade svetsgods är det<br />
oftast gynnsamt med en stor andel återupphettat<br />
(sekundärt) svetsgods i det läge där prov-<br />
Figur 2. Jämförelse av slagseghet i<br />
anvisningsläge innehållande uteslutande<br />
sekundärt svetsgods (till vänster) med<br />
slagseghet i anvisningsläge innehållande<br />
stor andel primärt svetsgods. Provningstemperatur<br />
-60°C.<br />
stavens anvisning är placerad. Speciellt gynnsamt<br />
är det att undvika primärsvetsgods (dvs<br />
svetsgods som inte normaliserats av efterföljande<br />
sträng) i mitten av anvisningen. Figur 2<br />
jämför slagseghetsresultat för två fogar svetsade<br />
med samma tillsatsmaterial men med<br />
olika geometri. Med ökande legeringshalt hos<br />
svetsgodset, avtar skillnaderna i seghet mellan<br />
primärt och sekundärt svetsgods och för legerade<br />
svetsgods kan situationen t.o.m vara den<br />
Figur 3. bildtext Ferrit av olika typer.<br />
AF= acikulär ferrit. KGF= korngränsfermit,<br />
WF= widmanstättenferrit.<br />
omvända, dvs att segheten hos det primära<br />
svetsgodset är högre än segheten hos det<br />
sekundära svetsgodset.<br />
Svetsgodsets mikrostruktur är en annan<br />
viktigt faktor för slagsegheten. Hos de olegerade<br />
och låglegerade svetsgodsen består<br />
mikrostrukturen vanligen av ferrit. Ferriten kan<br />
anta olika form, fi gur 3, och formen påverkar i<br />
hög grad slagsegheten. Mest gynnsamt för<br />
slagsegheten är den acikulära ferriten. Korngränsferrit<br />
och s.k. widmanstättenferrit vill man<br />
undvika i största möjliga mån. Vilka inbördes<br />
volymförhållanden som de olika ferritfor<strong>mer</strong>na<br />
antar beror på den kemiska sammansättningen<br />
hos svetsgodset och på svalningshastigheten.<br />
Mycket små förändringar i den kemiska<br />
sammansättningen kan få drastiska<br />
konsekvenser för mikrostrukturen och för slagsegheten.<br />
Det är t.ex känt att förhållandet<br />
mellan aluminium och syre påverkar bildningen<br />
av widmanstättenferrit. Syre och aluminium<br />
förenar sig gärna till aluminiumoxid, men om<br />
det fi nns <strong>mer</strong>a aluminium i svetsgodset än syre<br />
kan binda upp ger detta fritt aluminium i svetsgodset.<br />
Fritt aluminium gynnar bildning av<br />
widmanstättenferrit och strukturen kan därmed<br />
komma att bestå nästan helt av widmanstättenferrit<br />
i stället för den förväntade acikulära<br />
ferriten. Detta höjer temperaturen för omslag<br />
från segt till sprött brott (ITT) markant. Finns då<br />
krav på bra slagseghet vid låg temperatur kan<br />
detta vara svårt att uppfylla. Ett tillfälle där felaktigt<br />
förhållande mellan syre och aluminium<br />
lätt kan uppstå är vid svetsning i stål som fi nkornbehandlats<br />
med aluminium. Det är då<br />
viktigt att syrehalten håller en nivå som kan<br />
balansera inlegeringen av aluminium från grundmaterialet.<br />
En tredje vanlig orsak till låg slagseghet är<br />
värd att nämnas. Detta är förhöjd kvävehalt till<br />
följd av dåligt gasskydd. Kväve i sig påverkar<br />
slagsegheten relativt kraftigt och bör hållas så<br />
låg som möjligt, helst under 90-100 ppm. I<br />
kombination med deformation hos svetsgodset<br />
kan effekten bli än kraftigare och materialet<br />
drabbas av s.k. deformationsåldring. I svetsgods<br />
som är hårt inspända och därmed tvingas till<br />
deformation av de termiska variationerna är<br />
därför den tolerabla kvävehalten ofta ändå<br />
lägre.<br />
Många fl er orsaker till låg slagseghet fi nns.<br />
Inneslutningar, utskiljningar, restspänningar,<br />
mikrofaser, ferritstruktur, martensitförekomst,<br />
makrostruktur m.m påverkar slagsegheten och<br />
gör låg slagseghet till ett ibland svårlöst men<br />
utmanande problem.
ESAB-NYTT NR 190 2006 21<br />
ESABs tillbehör<br />
- ett urval ur ESABs nya, utökade tillbehörsprogram<br />
Dessa produkter kom<strong>mer</strong> att fi nnas hos våra<br />
återförsäljare från och med september månad.<br />
Newbury<br />
Fodrad microfl eecejacka i midjemodell med<br />
infälld kapuschong och dold dragkedja. Jackan<br />
har två fi ckor och innerfi cka med drag- York<br />
kedja samt mobilfi cka.<br />
Lång PVC-överdragen nylonjacka med tejpade<br />
sömmar och infälld kapuschong med ESAB Säkerhetsko, ankel<br />
dragsko. Jackan har två bälgfi ckor, två bröst- En komfortabel sko som är försedd med tåfi<br />
ckor med dragkedja och mobilfi cka med hätta och spiktrampskydd och är vatten- och<br />
dragkedja samt dragsko i midjan.<br />
oljebeständig. Sulan är stötdämpande och<br />
värmetålig upp till 170°C och skon är antistatisk.<br />
Godkänd enligt EN345.<br />
ESAB Air 160<br />
ESABs friskluftsfi lter har uppgraderas för att öka säkerheten och komforten för svetsaren.<br />
Air 160 ger 160 l luft per minut och har en vikt på 1 kg. Den är försedd med ett P3-fi lter med<br />
utomordentliga egenskaper. Batteriet, som kan separeras från motorn, har en arbetstid på<br />
8 timmar. Air 160 passar till Eye-Tech och till Albatrosshjälmarna.<br />
Terjes mattips<br />
Tomatbröd<br />
Ingredienser:<br />
1 paket jäst, 1/2 liter ljummet vatten, 1 msk salt,<br />
2 msk strösocker, 5 msk olivolja, 1 liter vetemjöl<br />
12 st soltorkade tomater i olja, fl ingsalt, olja<br />
Gör så här:<br />
Smula jästen i en bunke och häll över det fi ngervarma vattnet.<br />
Rör om eller vispa tills jästen löst sig. Tillsätt sedan salt,<br />
socker, olja och rör om. Tillsätt mjöl, lite i taget. Arbeta med<br />
degen tills den släpper från bunkens kanter. Degen ska vara<br />
lite kladdig. Täck bunken med en kökshandduk och låt degen<br />
jäsa i 45 minuter.<br />
ESAB Säkerhetsko, låg<br />
En komfortabel sko med microfibrer i linningen.<br />
Skon är försedd med tåhätta och<br />
spiktrampskydd och är vatten- och oljebeständig.<br />
Sulan är stötdämpande och värmetålig<br />
upp till 170°C och skon är antistatisk.<br />
Godkänd enligt EN345.<br />
Sätt ugnen på 225 grader. Smörj en form (ca 20 x 30 cm)<br />
med olivolja och stjälp i degen. Tryck ut degen så att den blir<br />
ett par centimeter tjock. Täck över degen igen och låt den jäsa<br />
i ytterligare 30 minuter. Häll av oljan från tomaterna och spara<br />
den. Tryck ner de soltorkade tomaterna halvvägs i brödet precis<br />
innan brödet ställs in i ugnen. Ringla över oljan från tomaterna<br />
över brödet och strö över lite fl ingsalt. Grädda brödet i ugnen<br />
i ungefär 40 minuter.<br />
Tips:<br />
Det underlättar om du har en elvisp med degkrokar eller en<br />
matberedare när degen ska arbetas ihop.
22 ESAB-NYTT NR 190 2006<br />
Produktnytt<br />
Origo Tig 3000i AC/DC,<br />
TA24AC/DC<br />
För TIG-svetsning av<br />
applikationer med stora krav<br />
Origo Tig 3000i AC/DC ger alltid säkra<br />
starter och en mycket stabil ljusbåge vid<br />
svetsning med både lik- och växelström.<br />
Svetsar i de fl esta legeringar och materialtjocklekar<br />
med mycket hög kvalitet.<br />
En av de viktigaste egenskaperna vid TIGsvetsning<br />
är distinkta och säkra starter.<br />
Origo Tig 3000i AC/DC har funktionen<br />
QWave som ger den bästa ljusbågskontrollen<br />
och som samtidigt arbetar med den<br />
lägsta ljudnivån utan att kompromissa med<br />
svetsresultatet.<br />
Enkel att använda<br />
Såväl hög produktivitet som kvalitet är mycket<br />
viktiga kriterier i dagens industri.<br />
Inställningspanelen på Origo TA24AC/DC<br />
har alla nödvändiga funktioner för TIG- och<br />
MMA-svetsning med likström och växelström.<br />
Alla mätvärden presenteras på ett lättförståeligt<br />
sätt.<br />
Användningsområde:<br />
• Reparation och underhåll<br />
• Metallindustri och byggnadssektorn<br />
• Processindustri<br />
• Skeppsbyggnad och offshore<br />
• Kraftindustri<br />
• Fordonssektor<br />
• Bilindustri<br />
Vinnare i krysset i ESAB-Nytt nr 189<br />
1:a pris Handuksset, Britt-Louise Kallin, Cryo AB, Göteborg<br />
2:a pris Plånbok i älgskinn, Åke Åhlund,<br />
Uppsala Maskin & Verktyg AB, Uppsala<br />
3:e pris Armbandsur, dam eller herrmodell<br />
Marianne Axelsson, Skanska Sverige AB, Kungsbacka<br />
4:e pris USB-minne 128MB, Tord Kvist,<br />
Hälsinge Rör AB, Bollnäs<br />
5:e pris Ryggsäck, Anders Lundqvist,<br />
Öjen Mekaniska, Lessebo<br />
6:e pris ESAB-keps och nyckelring, Jan-Erik Gustafsson,<br />
Siemens Turbomaskiner AB SIT, Finspång<br />
Grattis!<br />
Pressrelease<br />
LED-armaturer för tuffa<br />
arbetsmiljöer<br />
Gigant fortsätter komplettera sin serie av industriarmaturer,<br />
nu med LED-armaturer kapslingsklass<br />
IP 67. De är okänsliga för vibrationer<br />
och temperaturförändringar, lamphuset är i<br />
kraftigt aluminium, glaslins av borosilikatglas<br />
och har en brinntid på 50 000 timmar.<br />
Välj mellan spot eller bredstrålande, handhållna,<br />
med böjlig metallslang eller fast<br />
installation.<br />
Vi utför bl.a. följande tjänster inom materialteknik<br />
Hållfasthet/Mekanisk provning • Mekanisk verkstad • Miljö/Kemi<br />
Metallografisk undersökning • Provning av svets och grundmaterial<br />
Analyser • Asbest<br />
Tillgängligheten 1, 417 01 Göteborg, tfn 031-65 64 70, fax 031-65 64 80<br />
e-post info@safecontrol.se - www.safecontrol.se
® LASERLINE är AGAs registrerade varumärke.<br />
Skruva upp kvaliteten<br />
Valet av gasleverantör påverkar effektiviteten i din laserprocess på flera sätt.<br />
Det avgör vilken skärhastighet du kan hålla, vilken kvalitetsnivå du kan uppnå<br />
och hur mycket tid och pengar du behöver lägga ned på service, reservdelar<br />
och efterbearbetning.<br />
AGA LASERLINE ® lasergasprogram är ett helhetskoncept för garanterat<br />
pålitlig och lönsam produktion. Konceptet omfattar inte bara gaser med<br />
högsta renhet utan även servicefunktioner, utrustning och installation.<br />
<strong>Läs</strong> <strong>mer</strong> på www.aga.se<br />
AGA – ideas become solutions<br />
AGA Gas AB | 08-706 95 00 | www.aga.se
ESAB Sverige AB<br />
Herkulesgatan 72, Box 8004, 402 77 Göteborg<br />
Tel. 031-50 95 00 Fax 031-50 94 30, 031-50 92 22<br />
esabsverige@esab.se<br />
www.esab.se<br />
B