Produktion med sikte på framtiden - Öresundskraft
Produktion med sikte på framtiden - Öresundskraft
Produktion med sikte på framtiden - Öresundskraft
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Produktion</strong> <strong>med</strong> <strong>sikte</strong><br />
<strong>på</strong> <strong>framtiden</strong>
Från kontrollrummen i Helsingborg och<br />
Ängelholm övervakas produktionen<br />
dygnet runt, året om.<br />
Årligen producerar <strong>Öresundskraft</strong><br />
1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete <strong>med</strong><br />
våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh<br />
el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och<br />
utanför Öresundsregionen.
El, fjärrvärme och fjärrkyla<br />
<strong>med</strong> miljön i fokus<br />
<strong>Produktion</strong> av kraft och energi är en viktig del av <strong>Öresundskraft</strong>s verksam-<br />
het. All fjärrkyla och det mesta av fjärrvärmen vi säljer kommer från våra egna<br />
anläggningar. Det gäller också cirka tio procent av elen. För att minimera vår<br />
miljö<strong>på</strong>verkan söker vi ständigt nya vägar för vår energiproduktion. Våra pro-<br />
duktionanläggningar finns huvudsakligen i Helsingborg och Ängelholm.<br />
Samordning minskar spill<br />
<strong>Produktion</strong>en av el, fjärrvärme och fjärrkyla sker<br />
i flera olika anläggningar. Huvudanläggningen Väst-<br />
hamnsverket i Helsingborg samt Åkerslundsverket<br />
i Ängelholm är de viktigaste. För att utnyttja energi-<br />
råvaran maximalt strävar vi efter att samproducera<br />
de olika energislagen så långt som möjligt. Några<br />
av våra anläggningar har kraftvärmeproduktion. Det<br />
betyder att el och fjärrvärme produceras samtidigt.<br />
I andra anläggningar samproduceras fjärrvärme och<br />
fjärrkyla.<br />
Alternativa kraftkällor<br />
En central del av vår verksamhet består i att vidare-<br />
utveckla alternativa kraftkällor. Vår biogasanläggning<br />
är ett exempel. Vindkraft, vattenkraft och spillvärme<br />
från kemiska processer är andra exempel <strong>på</strong> ener-<br />
gikällor som redan nu har stor betydelse, och de blir<br />
ännu viktigare i <strong>framtiden</strong>.<br />
Bränsle för renare miljö<br />
Utsläppen från vår energiproduktion regleras dels av<br />
myndigheternas gräns- och riktvärden, dels av vår<br />
egen miljöpolicy. Tack vare en övergång till bränslen<br />
<strong>med</strong> lägre miljö<strong>på</strong>verkan plus effektivare rening ligger<br />
vi konstant under gräns- och riktvärdena. Med hjälp<br />
av nya tekniker och en allt mer miljövänlig bränslemix<br />
ska vi även framöver bidra till en miljöeffektiv<br />
energiproduktion.<br />
I vårt vindkraftverk produceras<br />
Bra Miljöval El.
Flera anläggningar<br />
för säkrare produktion<br />
Västhamnsverket är vår största energiproducent<br />
och vindkraftverket vid Örby är den minsta.<br />
Däremellan har vi ett antal bas- och reserv-<br />
anläggningar som säkrar en jämn tillförsel av el,<br />
fjärrvärme och fjärrkyla.<br />
<strong>Produktion</strong> 2007: El 388 GWh<br />
Fjärrvärme 1 068 GWh<br />
Fjärrkyla 16,7 GWh<br />
1. Västhamnsverkets ångpanna/ångturbin<br />
Energi in GWh<br />
Träpellets, träbriketter, trätorv 875<br />
Olja 5,4<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
El 240,4 83,5%<br />
Fjärrvärme 546,2 51,1%<br />
Effekt: 69 MW el och 138 MW fjärrvärme<br />
Med kraftvärmeteknik – samtidig produktion av el och fjärrvärme<br />
– kan vi ta tillvara 90 procent av den tillförda energin.<br />
Ångpannans huvudbränsle är pellets som pulveriseras i kvarnar.<br />
Vi kan även använda olja eller naturgas. Vid förbränningen<br />
värms vattnet i pannan upp och förångas.<br />
Ångan strömmar genom en ångturbin som via en generator<br />
omvandlar ungefär 30 procent av energin till el. Via värmekondensorer<br />
tar vi tillvara ytterligare cirka 60 procent av ångans<br />
energi. Denna använder vi till att värma fjärrvärmevatten<br />
till Helsingborg.<br />
Sedan 2005 distribueras cirka 100 GWh fjärrvärme till<br />
Landskrona via en av Sveriges längsta fjärrvärmeledningar.<br />
2. Västhamnsverkets gaskombi<br />
Energi in GWh<br />
Naturgas 50,5<br />
Olja 0,5<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
El 22,7 7,9%<br />
Fjärrvärme 19,3 1,8%<br />
Gaskombin består av en gasturbin, en avgaspanna och Västhamnsverkets<br />
ångturbin. I gasturbinen komprimeras luft som<br />
vi sedan förbränner <strong>med</strong> naturgas eller olja. Förbränningsavgaserna<br />
går vidare genom en turbin. Denna roterar och driver<br />
både kompressorn och en generator som producerar el – 35<br />
procent av energin. Efter gasturbinen passerar avgaserna<br />
genom en avgaspanna där vi tar hand om ytterligare 55<br />
procent av energin. Den använder vi till att producera ånga för<br />
Västhamnsverkets ångturbin.<br />
3. Värmepump<br />
Energi in GWh<br />
Värme från avloppsvatten 55<br />
El 23,6<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
Fjärrvärme 75,6 7,1%<br />
Det renade vattnet i Helsingborgs avloppssystem innehåller<br />
energi. Med hjälp av en eldriven värmepump kan vi omvandla<br />
den energin till fjärrvärme och fjärrkyla. Värmepumpen<br />
lyfter temperaturen till en nivå där värmen kan växlas över<br />
till fjärrvärmesystemet. Utväxlingen är tre delar nyttig värme<br />
för en del tillförd el. Efter värmeuttaget har avloppsvattnets<br />
temperatur sjunkit till cirka sex grader. Då kan vi använda det<br />
för att sänka temperaturen i fjärrkylasystemet.<br />
4. Biogasanläggning<br />
Energi in GWh<br />
Biogas 59,4<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
El 5,8 2,0%<br />
Fjärrvärme 37,8 3,5%<br />
Effekt: 1,9 MW el och 11,9 Fjärrvärme<br />
I samarbete <strong>med</strong> NSR <strong>på</strong> Filborna avfallsanläggning utvinns<br />
biogas, som bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre.<br />
Vi använder oss av tre olika metoder för biogasproduktion:<br />
Pumpbart organiskt industriavfall som omhändertas i biogasanläggningen,<br />
organiskt avfall från hushåll och industri som<br />
behandlas i en planreaktor och restavfall som hanteras i en<br />
biocellsreaktor.<br />
Biogasen används dels internt, dels för att producera el och<br />
fjärrvärme. Anläggningen består av två biogasmotorer, två<br />
biogaspannor och en biogaskombi (gasturbin, avgaspanna<br />
och ångturbin). Biogas används även till uppvärmning av<br />
växthus och som fordonsgas.
5. Hetvattenpannor<br />
Energi in GWh<br />
Olja 0,8<br />
Naturgas 3,5<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
Fjärrvärme 4,8 0,4<br />
Effekt: 400 MW fjärrvärme<br />
Fjärrvärmecentralen Israel strax intill Västhamnsverket har tre<br />
pannor som drivs <strong>med</strong> olja eller naturgas. Vi använder samtliga<br />
som reserv- eller spetsanläggningar vid riktigt sträng kyla. Inom<br />
Helsingborg finns även tre mindre reservcentraler som vi driver<br />
<strong>med</strong> lätt eldningsolja. Dessa är sällan i drift.<br />
6. Spillvärme<br />
Energi in GWh<br />
Värme från kemiska<br />
processer 385<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
Fjärrvärme 378 36%<br />
Effekt: 40-45 MW<br />
Vi kan uppnå flera miljöfördelar genom att utnyttja värmeöverskott<br />
från processer hos olika industrier i regionen. Energi<br />
som annars skulle gått till spillo kan vi använda till fjärrvärme.<br />
Samtidigt omhändertar vi värme som annars skulle ha kylts<br />
bort <strong>med</strong> luft eller havsvatten.<br />
7. Vindkraftverk<br />
Energi in GWh<br />
Vindkraft --<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
El 0,2 0,1%<br />
Effekt: 200 kW el<br />
<strong>Öresundskraft</strong> har ett vindkraftverk <strong>på</strong> Örby ängar i Helsingborg.<br />
Så snart vinden överstiger sex meter per sekund börjar<br />
verket producera el. Elen som produceras är klassad som<br />
Bra Miljöval El enligt Naturskyddsföreningens kriterier.<br />
Västhamnsverket <strong>med</strong> den stora pelletsladan är<br />
kända landmärken i Helsingborg<br />
8. Fjärrkyla<br />
Energi in GWh<br />
El (kylaggregat) 3,3<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
Fjärrkyla 16,7 100%<br />
Effekt: 11 MW fjärrkyla (kylaggregat) och<br />
10 MW fjärrkyla (värmepump)<br />
Fjärrkyla producerar vi dels <strong>med</strong> värmepumpen <strong>på</strong> Västhamnsverket,<br />
dels i fyra kylaggregat. Två av dessa är placerade<br />
vid Helsingborgs lasarett. De två sistnämnda har en<br />
effekt <strong>på</strong> 4,2 MW och fungerar även som reservaggregat.<br />
9. Vattenkraft i Mörrumsån<br />
Energi in GWh<br />
Vattenkraft --<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
El 19,2 6,7%<br />
Effekt: 2,7 MW el<br />
I Fridafors <strong>på</strong> gränsen mellan Blekinge och Småland ligger<br />
<strong>Öresundskraft</strong>s vattenkraftverk Bjällerforsen. Med tre vattenturbiner<br />
i två olika stationer producerar vi el som vi enligt Naturskyddsföreningens<br />
kriterier kan sälja som Bra Miljöval El.<br />
10. Åkerslundsverkets ångpanna/ångturbin<br />
Energi in GWh<br />
Returträ, skogsflis 184<br />
Biomal 21<br />
Olja 2<br />
Naturgas 4<br />
Energi ut GWh % av total produktion<br />
Fjärrvärme 197 100%<br />
Huvudbränsle vid fjärrvärme- och elproduktionen <strong>på</strong> Åkerslundsverket<br />
i Ängelholm är returträ och skogsflis, kompletterat<br />
<strong>med</strong> bioolja, biomal och PTP. Fjärrvärmen som produceras<br />
värmer de centrala delarna av Ängelholm. Det finns även<br />
mindre fjärrvärmeanläggningar i Vejbystrand och Hjärnarp.
Kraftvärmeverk i tiden<br />
I Västhamnsverkets ångpanna/ångturbin och gaskombi producerar vi både el och fjärrvärme.<br />
Västhamnsverket kallas därför kraftvärmeverk. I ett kraftvärmeverk utnyttjas den<br />
tillförda energin optimalt. Förklaringen är att vi använder energiöverskottet efter ångturbinen<br />
till att värma upp fjärrvärmevattnet.<br />
Vid Västhamnsverket har vi också en värmepump<br />
som omvandlar energiinnehållet i det renade vattnet<br />
från Helsingborgs avloppssystem till fjärrvärme och<br />
fjärrkyla.<br />
Cirka 70 procent av den fjärrvärme (inklusive<br />
spillvärmeleveranser) och fjärrkyla <strong>Öresundskraft</strong><br />
producerar kommer från Västhamnsverket. Detsamma<br />
gäller för cirka 90 procent av vår elproduktion.<br />
Pellets är idag Västhamnsverkets huvudsakliga<br />
bränsle. Träpellets är ett biobränsle som bidrar till<br />
att minska växthuseffekten. Förklaringen är att träet<br />
under sin växtperiod tagit upp koldioxid ur atmosfären.<br />
Bränslet importeras från Nordamerika och olika<br />
länder inom EU.<br />
Västhamnsverkets ångpanna/ångturbin<br />
Det bränsle vi använder i ångpannan – pellets<br />
– anländer till Västhamnsverket via båt eller lastbil.<br />
Bränslet lagrar vi i den stora pelletladan. Först transporterar<br />
vi bränslet från lagren till bränslemottagningen<br />
(1), sedan vidare till bränslesilon via ramper<br />
<strong>med</strong> bandtransportörer (2).<br />
Bränslet transporterar vi till tre stora bränslesilos<br />
(3) och sedan vidare till bränslekvarnarna. Där<br />
pulvriserar vi bränslet och blåser in det i ångpannan<br />
(4). Ångpannans väggar består av ståltuber som<br />
genomströmmas av vatten.<br />
När bränslet förbränns i ångpannans eldstad<br />
värms vattnet i ståltuberna upp och förångas. Ångan<br />
strömmar genom en ångturbin (5) som roterar när<br />
4<br />
5<br />
7<br />
12<br />
6<br />
11<br />
14<br />
13<br />
ångan passerar dess skovlar. På samma axel som<br />
turbinen finns en generator (6) som producerar el.<br />
Cirka 30 procent av bränslets ursprungliga energi<br />
omvandlar vi till elkraft.<br />
Efter ångturbinens utlopp finns två värmekondensorer<br />
(7) <strong>med</strong> tusentals rör där fjärrvärmevatten<br />
strömmar genom. Ungefär 60 procent av bränslets<br />
ursprungliga energi omvandlar vi till fjärrvärme. Efter<br />
värmekondensorerna pumpas kondensatet (ånga<br />
som nu återgått till vätskeform) tillbaka till pannan<br />
där vi värmer upp det <strong>på</strong> nytt.<br />
Västhamnsverkets gaskombi<br />
Gaskombin består av en gasturbin (11), en avgaspanna<br />
(13) samt ångturbinen (5). Gasturbinen består<br />
av en kompressor, en brännkammare och en turbindel.<br />
Gasturbinen driver vi <strong>med</strong> naturgas (10) som<br />
transporteras via rörledningar från Nordsjön eller<br />
<strong>med</strong> olja som anländer <strong>med</strong> tankbil.<br />
Gasturbinen har ett luftintag <strong>på</strong> byggnadens tak.<br />
Luften leds in till kompressorn. Den komprimerade<br />
luften går sedan vidare till brännkammaren där vi<br />
tillför bränslet. Efter förbränningen leder vi avgaserna<br />
genom turbinen som driver både kompressorn<br />
och en generator. I generatorn omvandlar vi cirka 35<br />
procent av bränslets ursprungliga energi till el.<br />
Avgaserna passerar genom avgaspannan där<br />
ytterligare energi – cirka 55 procent av bränslets ursprungliga<br />
– tas om hand för att producera ånga till<br />
Västhamnsverkets ångturbin. Avgaspannan fungerar<br />
i princip som ångpannan. Det vatten som strömmar<br />
genom ståltuberna i avgaspannan värms upp av<br />
avgaserna och blir till ånga.<br />
16<br />
Flödesschema över Västhamnsverket.<br />
Genom att bygga ihop ångpannan/ångturbinen<br />
<strong>med</strong> gaskombin får vi stor<br />
flexibilitet när det gäller bränsleval och<br />
olika produktionsmöjligheter.<br />
Fjärrvärme retur<br />
Fjärrvärme fram<br />
Fjärrvärme till/från<br />
ackumulatortank
Västhamnsverkets värmepump<br />
Det renade vattnet i Helsingborgs avloppssystem<br />
innehåller energi. Med hjälp av en eldriven värmepump<br />
(14) kan vi omvandla energin till fjärrvärme och<br />
fjärrkyla. Värmepumpen höjer avloppsvattnets (15)<br />
temperatur till en nivå där värmen kan växlas över<br />
till fjärrvärmesystemet (16). Utväxlingen är tre delar<br />
nyttig värme för en del tillförd el.<br />
Efter värmeuttaget har avloppsvattnets temperatur<br />
sjunkit till cirka sex grader. Då kan vi använda det<br />
för att sänka temperaturen i fjärrkylasystemet (17).<br />
Mer miljöriktig bränslemix<br />
<strong>Öresundskraft</strong> har de senaste åren gått över till en<br />
bränslemix som ger allt mindre miljö<strong>på</strong>verkan. Med<br />
ökande andel biobränsle har vi minskat utsläppen<br />
av koldioxid. På Västhamnsverket utgör träpellets<br />
i dag 100 procent av bränslet. Västhamnsverkets<br />
gaskombi ökar andelen naturgas i bränslemixen.<br />
Naturgas är ett fossilt bränsle men ger betydligt<br />
mindre miljöskadliga utsläpp än kol och olja.<br />
Alternativa källor<br />
Ungefär en tredjedel av Helsingborgs fjärrvärme har<br />
sitt ursprung i spillvärme från kemiska processer.<br />
Ett annat exempel <strong>på</strong> hur vi utnyttjar ”spilld” energi<br />
är vår värmepump, som tar tillvara avloppsvattnets<br />
värmeenergi. Vid biogasanläggningen <strong>på</strong> Filborna<br />
omhändertar vi metangas, som annars skulle sipprat<br />
ut i atmosfären och bidragit till växthuseffekten.<br />
Säkerhet och reserver<br />
I samarbete <strong>med</strong> Svenska Kraftnät har vi installerat<br />
ett nöddieselkraftverk. Det har till uppgift att starta<br />
upp gasturbinen om nätet saknar kraft. Därefter kan vi<br />
starta upp Västhamnsverkets ångpanna och ångturbin.<br />
Den 60 meter höga ackumulatortanken (22) har som<br />
funktion att utjämna förbrukningsvariationer. Tanken<br />
säkrar också tryckhållningen i fjärrvärmesystemet. Den<br />
lagrar 36 000 kubikmeter hetvatten, eller 36 miljoner<br />
liter. Även fjärrkylan har en egen ackumulatortank (23).<br />
Den rymmer 5 000 kubikmeter vatten.<br />
Minsta möjliga miljö<strong>på</strong>verkan<br />
Av de emissioner som uppstår vid energiproduktionen är stoft, koldioxid, svavel och<br />
kväveoxid de som <strong>med</strong>för störst miljö<strong>på</strong>verkan. Utsläpp av dessa och andra ämnen är<br />
noga reglerade. Emissionerna från <strong>Öresundskraft</strong>s produktion ligger konstant under<br />
gräns- och riktvärdena.<br />
Vi använder också vatten- och vindkraft till elproduktion.<br />
På Åkerslundsverket i Ängelholm används<br />
returträ, skogsflis, bioolja, biomal och PTP (papper,<br />
trä, plast).<br />
Allt bättre rening<br />
De rökgaser som bildas vid förbränningen vid Västhamnsverket<br />
renar vi i tre steg. Första steget är ett<br />
elfilter som avskiljer flygaska. Därefter följer en avsvavlingsanläggning<br />
och slutligen textila slangfilter.<br />
Halten kväveoxid begränsas främst genom effektiv<br />
förbränning i pannan. För närvarande studerar vi en<br />
del nya tekniker som gör det möjligt att ytterligare<br />
minska dessa utsläpp. Aska är en biprodukt som<br />
kan användas som jordförbättrings<strong>med</strong>el i våra<br />
skogar.
19<br />
2<br />
20<br />
18<br />
1<br />
21<br />
13<br />
19<br />
20<br />
11<br />
18<br />
23<br />
12<br />
2<br />
15<br />
4<br />
14<br />
3<br />
6<br />
5<br />
8<br />
7
17<br />
16<br />
25<br />
Västhamnsverket<br />
Västhamnsverkets ångpanna/ångturbin<br />
1 Bränslemottagning<br />
2 Bandtransportörer för bränsleinmattning<br />
3 Bränslesilo<br />
4 Ångpanna<br />
5 Ångturbin<br />
6 Generator<br />
7 Värmekondensorer<br />
8 Kontrollrum<br />
9 Naturgasledning ångpannan<br />
Västhamnsverkets gaskombi<br />
10 Naturgasledning gasturbin<br />
11 Gasturbin<br />
12 Generator<br />
13 Avgaspanna<br />
5 Ångturbin (gemensam <strong>med</strong> ångpannan)<br />
Västhamnsverkets värmepump<br />
14 Värmepump<br />
15 Avloppsvatten<br />
16 Fjärrvärmesystemet<br />
17 Fjärrkylasystemet<br />
9<br />
10<br />
24<br />
Rening av rökgaser<br />
18 Elfilter<br />
19 SO 2 -skrubber<br />
20 Textila slangfilter<br />
21 Silos för aska<br />
Säkerhet och reserver<br />
22 Ackumulatortank fjärrvärme<br />
23 Ackumulatortank fjärrkyla<br />
Övrigt<br />
24 Vakt<br />
25 Verkstad/förråd<br />
När Västhamnsverket till stor del eldades <strong>med</strong> kol 1990 var<br />
det årliga utsläppet av koldioxid 330 000 ton. Efter den successiva<br />
övergången till biobränsle har koldioxidutsläppet<br />
minskat <strong>med</strong> mer än 90 procent till cirka 15 000 ton per år.<br />
Den minskningen motsvarar utsläppen från 100 000 bilar i<br />
centrala Helsingborg.<br />
22
Utsläpp av koldioxid (2007)<br />
kg CO2/levererad MWh värme<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
89<br />
74<br />
2003 2004 2005 2006 2007<br />
<strong>Öresundskraft</strong>s utsläpp av koldioxid,<br />
svavel samt kväveoxider ligger långt<br />
under gällande gräns- och riktvärden.<br />
84<br />
31<br />
8<br />
Utsläpp av svavel (2007)<br />
mg S/MJ<br />
3,00<br />
2,75<br />
2,50<br />
2,25<br />
2,00<br />
1,75<br />
1,50<br />
1,25<br />
1,00<br />
0,75<br />
0,50<br />
0,25<br />
0,00<br />
1,4<br />
1,1<br />
1,6<br />
0,8<br />
0,4<br />
2003 2004 2005 2006 2007<br />
Utsläpp av kväveoxider (2007)<br />
mg NOX/MJ<br />
60<br />
55<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
54,1<br />
49,2<br />
55,0<br />
35,0<br />
36,1<br />
2003 2004 2005 2006 2007
Kort om <strong>Öresundskraft</strong><br />
<strong>Öresundskraft</strong> är ett expansivt energibolag <strong>med</strong><br />
huvudkontor i Helsingborg och verksamhet i hela<br />
Sverige och delar av Danmark.<br />
Omtanke om miljön är ett centralt begrepp i hela<br />
koncernen som ägs av Helsingborgs stad. Öre-<br />
sundskraft har närmare 500 <strong>med</strong>arbetare och förser<br />
cirka 270 000 kunder <strong>med</strong> el, fjärrvärme, naturgas,<br />
fjärrkyla och bredband. Vi erbjuder även ett stort<br />
antal andra tjänster inom kommunikation, elhan-<br />
del och underhåll. Den totala försäljningsvolymen<br />
uppgick år 2007 till 6 700 GWh, varav 5 200 GWh<br />
avser el.<br />
Ring gärna oss om du vill ställa frågor eller boka<br />
studiebesök <strong>på</strong> någon av våra produktionsanlägg-<br />
ningar. Telefonnumret är 042-490 39 40.<br />
<strong>Öresundskraft</strong> AB, Box 642, 251 06 Helsingborg, 042-490 30 00<br />
www.oresundskraft.se