208_NSÖ_Årsredovisning_2011 - Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2011 

Närsjukvården i östra Östergötland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

2012- 02-29 Årsredovisning 2011 

Produktionsenhetschefens reflektion 3 

Presentation av produktionsenheten 6 

Uppdrag och Vision 7 

Omvärldsanalys och framtidsbedömning 8 

Medborgar-/ kundperspektivet 10 

Processperspektivet 21 

Medarbetarperspektivet 30 

Ekonomiperspektivet 35 

Fördjupad analys av ekonomin 39 

EKONOMISK REDOVISNING 

Resultaträkning Bilaga 1 

Kassaflödesanalys -”- 

Investeringsredovisning -”- 

Balansräkning -”- 

Investeringssammanställning per objekt Bilaga 2 

Vårdval 

Resultaträkning PVÖ Bilaga 3 

Resultatutredning och eget kapital Bilaga 4 

Kommentar till resultat för primärvården Bilaga 5 

STATISTIK 

Produktionsstatistik Bilaga 6 

Medarbetarstatistik Bilaga 7 

Övrig rapportering 

Slutredovisning stimulansbidrag 2007 – 2011 Bilaga 8 

2


Dnr NSÖ 2012-33 

PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION 

NSÖ har som övergripande mål att ”Östra Östergötland skall 2015 erbjuda 

Sveriges bästa och mest kostnadseffektiva nära vård”. 

Hur har vi lyckats på vägen mot vårt mål under 2011? 

Produktionen ligger fortsatt på en hög nivå. Antalet vårdtillfällen, liksom vårdtyngden 

(DRG-vikten) har fortsatt att öka. Trots detta har såväl löne- som läkemedelskostnads- 

utvecklingen varit förhållandevis låg. 

Produktiviteten är en av de bästa i landstinget. 

Ekonomiska resultatet för 2011, - 681 tkr. Godkänd budget var -15 mkr. Förbättrings- 

och effektiviseringsarbete samt fördröjd rekrytering inom vissa verksamheter 

har bidragit till att resultatet förbättrats sedan början av året. PVÖ:s 

vårdcentraler har tappat ca 13000 listade och för att få en balans i ekonomin har 

kostnadsreducerande åtgärder motsvarande 28 mkr vidtagits. Fem vårdcentraler 

har blivit tre samt en hemsjukvårdsenhet. 

Sammanfattningsvis har NSÖ en kostnadseffektiv vård och med tanke på hur 

kostnadseffektivt Landstinget i Östergötland är i en nationell jämförelse, så bedömer 

vi att vi har uppnått den andra delen i vårt övergripande mål. 

Däremot har vi ännu inte klarat den första delen av vårt övergripande mål, även 

om vi har förbättrat oss inom de flesta områden. 

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har fått särskilt fokus under 

2011, med landstingsövergripande utvecklingssatsningar som NSÖ har medverkat 

i. Utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt har ökat och ”Mitt hjärta”, 

ett samarbetsprojekt med kommunerna i östra länsdelen har påbörjats med syfte 

att förbättra hälsoläget avseende hjärt- kärlsjukdomar. 

Tillgängligheten har med få undantag varit god. Kraven på tillgänglighet har 

ökat, men NSÖ klarade ändå vårdgarantin 2011. Kardiologin har flyttats organisatoriskt 

till HMC med syfte att säkra framtida tillgänglighet för hjärtsjuka. 

Kliniska resultat är goda i öppna jämförelser, men fortfarande finns förbättringsbehov. 

Patientsäkerheten är ett prioriterat område inom NSÖ. Målet för klädregler är 

uppnått. Däremot är kraven på följsamhet till hygienregler inte nådda. VRI är förhållandevis 

få inom NSÖ. Det finns nu en mer uttalad säkerhetskultur, men enligt 

patientsäkerhetsdia-loger och patientkulturmätningar så har flera enheter fortfarande 

stor förbättringspotential. 

3


Processer inom NSÖ och med vårdgrannar har inom flera områden förbättrats: 

- Inom akutprocessen har ett flertal förbättringsarbeten inletts med syfte att 

undvika ”onödig vård” på sjukhus, införande av akutläkare påbörjat och åtgärder 

vidtagits för att minska väntetid på akuten. Akutkliniken kommer att 

vara pilot i Landstingets lean-satsning för klinikledningar. 

- Äldreprocesser har förbättrats genom bl.a. äldremottagning och ALMAteam. 

Vi har inte nått vårt mål när det gäller registrering i kvalitetsregister. 

Vi prioriterar dock detta i framtiden. Projektering för geriatriska vårdplatser 

har resulterat i beslut att dessa ska inrättas, så fort vi har tillräckligt med 

specialister i geriatrik. Samverkan med kommuner kommer att öka genom 

äldreuppdraget och kommunalisering av hemsjukvård. Det senare har krävt 

stor arbetsinsats under 2011. 

- När det gäller psykisk ohälsa så har beroendevården, BUP och neuropsykiatrin 

för både vuxna och barn stärkts och kan nu hjälpa fler. För att förbättra 

för barn 6-13 år med psykisk ohälsa har en barnhälsa projekterat fram i 

samverkan med kommunerna. En stor del av öppenvårdspsykiatrin har från 

årsskiftet privatiserats. Det har medfört att vi har omstrukturerat vår egen 

psykiatri för att kunna möta framtida krav. En av våra två öppenvårdsmottagningar 

har drabbats av fuktskada och tvingats flytta hela verksamheten 

under en period. 

Medarbetarna är mindre nöjda i NSÖ. Resultaten i medarbetarenkäten är oförändrat 

jämfört med året före, vilket är positivt mot bakgrund av de stora förändringarna 

inom primärvården och psykiatrin. Några enheter har gjort stora framsteg 

senaste året. 

Läkarbrist. Nationell brist på specialister och konkurrerande verksamhet som antingen 

kunnat erbjuda mindre arbetsbelastning eller bättre lönevillkor har varit 

försvårande och inneburit att antalet specialister har minskat trots att läkarrekrytering 

är ett prioriterat område för oss. Ett långsiktigt arbete har inletts för att bygga 

upp en god utbildningsmiljö och för att locka fler att välja NSÖ. 

NSÖ:s organisation har ändrats för att närma verksamheterna till högsta ledningen 

och 

fokusera mer på samverkan över gränserna i våra processer. Processamordnare 

har tillsats för äldre och rehabilitering samt psykisk ohälsa 

Samverkan har varit en möjlighet under 2011: 

- I Landstinget utvecklande resursdiskussioner för att möte framtidens behov 

och länsövergripande processarbete. 

- Närsjukvård i Östergötland samverkar inom ett flertal gemensamma områden 

vilket bidrar till mer likvärdig vård och ett lärande mellan länsdelarna. 

- ViN:s ledning har börjat finna sina former. 

- HMC och NSÖ har samverkat för organisatorisk förflyttning av kardiologin 

i öster med syfte att öka förutsättningarna för likvärdig hjärtsjukvård i länet. 

4


- CKOC och NSÖ har fortsatt samverka kring ortopediska patienter med geriatriska 

behov. Syftet är att NSÖ ska ta över verksamheten helt när även 

medicinska geriatriska vårdplatser inrättas. 

- Kommunsamverkan ökar till följd av äldreuppdraget, det hälsofrämjande 

och sjukdomsförebyggande arbetet, statsbidrag för äldre och kommunaliseringen 

av hemsjukvård. 

Sammanfattningsvis så har NSÖ, trots stora utmaningar under 2011, bedrivit en 

god hälso- och sjukvård, till en låg kostnad och genomfört många förbättringar 

som kommer att gynna våra framtida patienter. 

Tack vare en stor kostnadsmedvetenhet och engagemang från våra medarbetare så 

har det ekonomiska resultatet för 2011 blivit -681 tkr istället för godkänd budget 

-15 mkr. 

Närsjukvården i östra Östergötland 

5


PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN 

Närsjukvården i östra Östergötland innefattar 2011 8 vårdcentraler, rehab-öst, 

vuxenpsykiatri, BUP, beroendeklinik, habilitering, lasarettsansluten hemsjukvård, 

geriatrisk klinik, medicinklinik, fysiologisk klinik och akutklinik. 

Östra länsdelen har 172.281 invånare, inkl Finspång. 

Faktaruta 

Antal anställda omräknat i heltider 1.461 

Omsättning, miljoner kr 1.274,4 

Resultat, miljoner kr -0,7 

Eget kapital 14,7 

Antal vårdplatser 123 

Antal vårdtillfällen 8.504 

Vårdtider 41.244 

Antal läkarbesök 168.856 

Antal sjukvårdande behandlingar 400.661 

Antal operationer 34 

6

UPPDRAG OCH VISION 


Närsjukvården i östra Östergötland är en enhet inom Landstinget i Östergötland. 

Landstinget i Östergötland har följande vision: 

BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA 

Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva 

en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård 

finns tillgänglig när den behövs. 

För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den 

uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten (2011). 

Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som 

genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets 

egen produktionsorganisation omfattar ca 11 300 helårsarbetare. Bruttoomslutningen 

år 2011 var ca 12 miljarder kronor. 

7


OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 

Landstingets vision och målbild 2015 skall stödjas av NSÖ:s mål att 30 juni 2015 

skall östra Östergötland erbjuda Sveriges bästa och mest kostnadseffektiva nära 

vård. 

Det ska vi visa genom goda medicinska resultat, patientsäkerhet samt nöjda patienter 

och medarbetare. Närsjukvårdens uppdrag handlar mycket om att skapa 

trygghet för befolkningen. 

NSÖ ansvarar för huvuddelen av människors vardagliga behov av vård i den östra 

länsdelen. Närsjukvården möter behov, som är vanligt förekommande i befolkningen 

och ofta förekommande för individen. I princip är samtliga sjukdomsgrupper 

relevanta för NSÖ, varav flertalet dessutom har närsjukvården som huvudaktör. 

Närsjukvården ska på bästa möjliga sätt tillgodose behoven hos de grupper 

som kan ha särskilda krav på god tillgänglighet och/eller geografisk närhet till 

vård. Närsjukvården har ett särskilt ansvar för människor med livslånga sjukdomstillstånd. 

En av närsjukvårdens grundläggande uppgifter är att förbättra samverkan mellan 

de tre vårdaktörerna; kommunal hälso- och sjukvård, landstingets närsjukvård och 

den specialiserade vården. 

Svagheter för NSÖ och östra länsdelen: 

- Brist på specialistläkare inom både primärvård, psykiatri och sjukhusmedicin. 

- Stor förbättringspotential inom akutsjukvård, omhändertagandet av 

- äldre, psykisk ohälsa, patientsäkerhet och värdehemtagning av Cosmic. 

- FoU-traditionen låg. 

- Saknas tydlighet när det gäller ansvar och mandat för sjukhusgemensamma 

verksamhetsfrågor på ViN för att motverka stuprörstänkande. 

Styrkor för NSÖ och östra länsdelen: 

- Svaga områden identifierade och förbättringsarbete har inletts. 

- Kultur att vilja göra ett gott arbete. 

- God utbildningsmiljö. 

- ”Lagom stort sjukhus”. Tillräckligt stort för att upprätthålla god och bred 

kompetens och tillräckligt litet för enkel kommunikation. 

- Strategiskt bra läge i landet som borde underlätta rekrytering. 

- Många goda ledare. 

- Goda exempel på samverkan. 

Utmaningar/hot för NSÖ närmsta åren: 

- Allt högre, adekvata, förväntningar hos våra patienter, anhöriga och uppdragsgivare. 

Det gäller tillgänglighet, medicinska resultat, säker vård och 

bemötande. 

- Fortsatt högt tryck på vården med behov av större produktion. 

- Nya patientgrupper förväntas få vård och behandling utan motsvarande resurstillskott. 

8


- Hög ohälsa i östra länsdelen. När det gäller hjärt-kärlsjukdom är ohälsan 

högst i landet och antalet missbrukare är särskilt stort i östra Östergötland. 

- Ökad konkurrens genom vårdval. 

- Kommunalisering av hemsjukvården. 

- Upphandlingen av del av öppenvårdspsykiatrin kan försvåra samverkan 

mellan öppenvård och slutenvård. 

- Osäkerhet om utfallet av rörliga ersättningar. 

- Kostnadseffektiviseringen av allmänläkemedel är snart uttömd och kostnaden 

för klinikläkemedel ökar. 

. 

Möjligheter för framtiden: 

- Systematiskt kvalitetsarbete. Skapa en kultur och förutsättningar för ständiga 

förbättringar enligt lean. 

- Ökad fokusering på vårdens innehåll på alla nivåer. 

- Gränsöverskridande utvecklingsarbete utifrån patientens perspektiv, där det 

gynnar vårdkvalitet eller leder till effektivare processer. 

- Ökad samverkan mellan NSÖ:s egna enheter och vårdgrannar. 

- Ökad delaktighet från patienter. 

- Arbeta kostnadseffektivt. Välja mest effektiva omhändertagandenivå. 

- Öppna jämförelser för att lära av varandra. 

- Utnyttja nya möjligheter med Cosmic. 

- Efterfråga och tydliggöra uppföljning av resultat på alla nivåer och ofta. 

- Riktad kompetensutveckling och förverkliga FoU-strategi. 

- Östra länsdelen kommer i framtiden ta emot ett betydligt större antal läkarstudenter 

och akademiska tjänster för att förbättra utbildning och forskning. 

- Generalplan ViN 

- Ödmjukhet och stor delaktighet med högt i tak. 

2012 kommer vi att fortsätta fokusera på systematiskt förbättringsarbete med stöd 

av lean inom våra 6 prioriterade områden: 

1. Akutsjukvård 

2. Bättre omhändertagande av äldre 

3. Psykisk ohälsa 

4. Säker vård 

5. Värdehemtagning av Cosmic 

6. Framtida läkarförsörjning 

Vi kommer att styra fortlöpande på 13 av våra nyckelindikatorer för att säkra en förbättring 

av våra resultat mot vårt mål. 

Sammanfattningsvis har NSÖ stora utmaningar inom flera områden. Vi planerar 

åtgärder för att möta dessa på bästa sätt. Inom några områden behöver vi Lanstingsledningens 

och hela ViN:s gemensamma stöd för att lyckas. 

9

MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET 

Bedömning av måluppfyllelse 


Strategi 1: God och jämlik hälsa 

Målen för samtliga mätbara indikatorer är uppnådda utom den avseende mätning 

av självskattad hälsa där några procent saknas till målvärde. Utveckling inom området 

har skett under verksamhetsåret. 

Målet är uppnått 

Strategi 2: Stort förtroende för hälso- och sjukvården 

Mäts ej i nuvarande patientenkät. 

Målet ej mätbart 

Strategi 3: Nöjda patienter 

Antal registrerade medborgarkonton i ”Mina vårdkontakter” – kan endast mätas 

på LiÖ-nivå. Indikatorn har nått sitt målvärde för hela LiÖ. Samtliga vårdcentraler 

inom NSÖ är registrerade i Mina vårdkontakter. 

Målet är delvis uppnått 

Strategi 4: Jämlik och likvärdig vård 

Flera indikatorer visar ett förbättrat utfall sedan föregående år men målvärde har 

inte uppnåtts. Fortsatt utvecklingsarbete kommer att ske under 2012. 

Målet är inte uppnått 

Strategi 5: Bra tillgänglighet till Hälso - och sjukvård 

Tillgängligheten till besök i specialistvård har förbättrats och uppsatta målvärden 

har uppnåtts. När det gäller övrig vård nås inte målen fullt ut. Avseende väntetidsmätning 

på akutmottagning finns brister i registreringsförfarande (endast 50 % 

registrerade) vilket behöver åtgärdas inför 2012. 

Målet är delvis uppfyllt 

Väsentliga insatser och resultat 


Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser var under 

2011 ett särskilt utvecklingsområde. Utfall av målvärde har bl a hämtats från årlig 

webbenkät som gått ut till samtliga enheter inom NSÖ september 2011. Svarsfrekvensen 

uppgick till 83 %. 

Inom Wreta-samverkan har beslut fattas om en gemensam satsning, ”Mitt hjärta”, 

med syfte att förbättra hälsoläget avseende hjärt- och kärlsjukdomar i den östra 

länsdelen. Satsningen kommer förhoppningsvis också att få positiva effekter på 

andra ohälsotillstånd. En förstudie under hösten 2011, ska ge kunskap om befintliga 

strukturer och aktiviteter både i kommunerna, landstinget och civilsamhället 

10


och ha bäring på att förbättra hälsoläget generellt. Resultaten från studien kommer 

att ligga till grund för kommande satsningar. 

Andel enheter inom NSÖ, som under de senaste tolv månaderna genomgått utbildning 

i hälsofrämjande förhållningssätt, uppgick till 46 %. Målet, 30 %, är 

därmed uppfyllt men utbildningens innehåll, omfattning och andelen medarbetare 

som deltagit bör beaktas. 

44 % av NSÖ:s enheter mäter självskattad hälsa/hälsorelaterad livskvalitet. 

Resultatet är en förbättring men når inte målvärdet fullt ut. Under 2011 – 2012 

pågår ett landstingsövergripande utvecklingsarbete som ska stödja ett breddinförande 

av självrapporterade utfallsmått, t.ex. SF-36 och EQ5D. I NSÖ medverkar 

två enheter som piloter, rehab öst och ungdomshälsan. 

Att ta upp och intervenera mot ohälsosamma levnadsvanor är en del i det sjukdomsförebyggande 

arbetet. Inom NSÖ tas i hög grad levnadsvanor (mat, fysisk 

aktivitet, tobak och alkohol) upp i olika patientmöten, > 90 %. Drygt hälften av 

verksamheterna erbjuder stöd inom den egna verksamheten, var tredje hänvisar eller 

remitterar till annan aktör. Stöd som erbjuds inom den egna verksamheten för 

att förändra riskfyllda alkoholvanor är fortfarande lågt (38 %). 

Förskrivning av FaR-ordinationer inom NSÖ uppgick 2011 till 595 (totalt LiÖ 

vårdcentraler 3911). Följsamheten till ordinationen var hög 205/273 uppföljda 

inom primärvård och rehab öst. 

Avseende tobaksavvänjning förskrev vårdcentralerna i NSÖ 399 ordinationer 

(1988 inom Närsjukvården i LiÖ). Av dessa har 179 individer påbörjat tobaksavvänjning. 

Hur stor andel som är tobaksfria redovisas vid ettårsuppföljningen, vilket 

innebär att det sker långt in på 2012. 

Rutin för att erbjuda tobaksslutarstöd inför operation har tagits fram landtingsövergripande 

och är implementerad inom NSÖ:s verksamheter. Målet är därmed 

uppfyllt. Andelen enheter som själva erbjuder stöd är fortfarande låg, 20 %. 

Nyckelindikator avseende i vilken grad patienter som skrivs ut efter genomgången 

hjärtinfarkt tillfrågas om sina tobaksvanor kan inte följas upp på grund av 

bristande registrerings- och uppföljningsfunktioner i Cosmic. 


Förtroende för hälso- och sjukvården mäts inte i nuvarande patientenkät varför ett 

resultat inte kan presenteras. 


När det gäller andelen patienter som får ett gott helhetsintryck av sin vårdkontakt 

finns det inga aktuella värden tillgängliga. Nyckelindikatorn har omformulerats/setts 

över i arbetet med Verksamhetsplan 2012. 

Under året har fokusering lagts på möjligheten att ge tid direkt för planerade besök 

och behandlingar och vid årets slut har målet om 100 % uppnåtts. 

För att möjliggöra denna målsättning har arbete med att förlänga schemaperioderna 

för läkare startat inom medicinkliniken. 

11


För att öka patientens delaktighet i vården har ett omfattande, delvis länsövergripande, 

arbete genomförts för skapande och implementering av rehabiliteringsplan. 

Arbetet har till viss del finansierats via statliga stimulansmedel. 

Samtliga vårdcentraler inom NSÖ har registrerade medborgarkonton i ”Mina 

vårdkontakter” vilket möjliggör för patienterna att kunna ha kontakt med vården 

via webben. Inför 2012 fortsätter arbetet med att lägga till nya tjänster undan för 

undan. 


Under flera år har jämlik och likvärdig vård varit ett prioriterat område inom 

NSÖ. 

Alla patienter inom BUP skall ha registrerad diagnos inom tre månader och 

inom vuxenpsykiatrin är kravet att diagnos ska vara satt efter 3 besök (exkl NPdiagnos). 

Stora ansträngningar, genom utbildning och förbättring av rutiner, har 

gjorts för att nå målen. Resultatet har förbättrats under året men målvärdet har inte 

nåtts på helårsbasis. Under 2012 fortsätter arbete med att implementera framtagna 

rutiner och arbetssätt. 

Satsning på biologiska läkemedel har lett till att fler patienter med inflammatorisk 

tarmsjukdom (IBD) har kunnat medicinerats. Under 2011 har 24 patienter behandlats, 

en ökning med 10 patienter jämfört med 2010. 80 % av behandlingarna 

beräknas vara långtidsbehandlingar. 

Kostnaderna för biologisk terapi beräknas öka under 2012 beroende på gradvis 

ökat indikationsområde, hög andel långtidsbehandlingar eftersom det rör sig om 

en kronisk sjukdom och nya patienter som insjuknar. Kostnadsökningen beräknas 

maximalt bli 20%. Enstaka patienter från ViN:s upptagningsområde behandlas på 

US med biologisk terapi. 

Nationella kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativa registret kan ge underlag 

för behov av utvecklingsarbete för att nå en likvärdig vård. Trots arbete 

med att införliva dessa register i aktuella verksamheter har inte uppsatta målvärden 

nåtts. En plan för införande av registren har tagits fram och under 2012 förväntas 

samtliga aktuella enheter att ansluta sig och börja registrera. 

Flera utvecklingsarbeten med fokus på den multisjuka äldre patienten har skett 

under 2011: 

- Tillskapande av geriatriska vårdplatser har haft särskilt fokus under året 

och utveckling av denna vårdform kommer att ske under 2012. 

- ALMA-team, för specialiserat omhändertagande av akut sjukdom hos multisjuka 

äldre, har startats inom akutkliniken. 

- En äldremottagning, 3-årsfinansierad med statliga stimulansmedel, har under 

året startats inom Geriatriska kliniken för ett bättre omhändertagande av 

multisjuka äldre. 

12

Fler projekt avseende äldre redovisas i bilaga 8. 


Ett av 2011-års mål har varit att utarbeta en kvalitetsrapport på NSÖ-nivå. Då 

landstingets övergripande modell för framtida kvalitetsrapport inte blivit klar så 

skjuts införandet till kommande år. Samtliga vårdcentraler har i och med 

vårdvalsuppföljningen formulerat kvalitetsrapporter. 

Strategi 5: Bra tillgänglighet till Hälso - och sjukvård 

Telefontillgänglighet och tillgänglighet inom 7 dagar till läkare och sköterskor 

inom primärvården visar förbättringar jämfört med tidigare mätningar. Dock nås 

inte målvärde, vilket till del kan bero på den stora omstrukturering som vårdcentralerna 

i Norrköpings innerstad genomfört. 

En vårdcentral har ända sedan vårdvalets införande haft kvällsöppet en kväll i 

veckan. I september startade ytterligare en vårdcentral kvällsmottagning. Två 

vårdcentraler har under året börjat med begränsad webbokning. 

Tillgänglighetskraven när det gäller barnlogopedi har inte uppnåtts. Under året 

har lean/kapacitetsplanering genomförts på enheten men fortfarande är steget stort 

till att nå vårdgarantins 60 dagar. 

Antal nya ärenden till BHV-psykologerna har ökat stadigt, från 466 2009, till 561 

2011. Fortfarande har öster lägst andel av det totala barnunderlaget som remitteras 

till BHV-psykolog (1,7 %, jmf med 2,2 % i centrala länsdelen) 

I efterhand kan konstateras att målvärdet för tillgänglighet till multimodal rehabilitering, 

MMR, var för högt satt. Inflödet till teamet har legat på samma nivå som 

2010, däremot har ersättningen varit lägre på grund av att 1/3 av de remitterade 

patienterna ej fullföljt programmet. Efter analys av detta har remitteringsrutinerna 

förbättrats för bättre utfall 2012. 

Tillgänglighet till besök inom specialiserad vård når sina målvärden för 2011. 

Medicinmottagningarna har haft god telefontillgänglighet genom telefontid till 

teamsköterska, dit patienter kan ringa. Vårdgarantin hålls totalt inom medicinkliniken, 

men neurologimottagningen når inte riktigt målvärde. För att klara tillgänglighetsmålen 

trots ökat patienttryck har jourlinjen inom kliniken förstärkts. 

För att så många patienter som möjligt skall få s k ”Tid direkt”, bokad tid samtidigt 

med remissbekräftelse, har arbete med att förlänga schemaperioderna för läkare 

till 12 veckor startat. 

Geriatriska kliniken har sedan 2009 haft en positiv utveckling vad gäller väntetid 

till nybesök både till läkare och sjuksköterska/arbetsterapeut. Kliniken når 

målvärdet < 60 dagar till nybesök på Parkinson och Minnesmottagning trots högt 

remisstryck. 

Mål har kunnat nås, trots utökat uppdrag med Äldremottagningen, sannolikt till 

följd av tillgång till ST-läkare under flera månader och välbemannat med underläkare 

under andra halvåret 2011. 

13


BUP har under året förstärkt bemanningen. Trots stora ansträngningar kvarstår 

brist på nyckelfunktioner såsom specialistläkare och kvalificerade samtalsbehandlare. 

Verksamheten har under året ökat sin produktion, klarat tillgänglighetskraven 

och kravet om höjd C-GAS nivå. 

Beroendekliniken klarar tillgänglighetsmålen för 2011, i enlighet med tilläggsavtal. 

LARO – programmet har utvecklats och har nu full behovstäckning. Under 

året har klinken öppnat en ny sjuksköterskemottagning integrerad i kommunens 

boende Gränden. Mottagningen och boendet riktar sig till personer med missbruksproblem. 

Vuxenpsykiatriska - och beroendeklinikerna har utvecklat en gemensam jourverksamhet 

nattetid och helger. Syftet är att öka tillgänglighet och kvalitet samt 

att nå ett bättre utnyttjande av klinikernas samlade kompetenser. 

Inflödet av remisser till neuropsykatrin ,NP, har ökat både avseende barn/unga 

och vuxna. Om det beror på ett uppdämt behov eller ett ökat normalflöde är inte 

möjligt avgöra. Den extrasatning som gjorts under året har resulterat i en avsevärt 

produktionsökning och därmed ökad tillgänglighet. Trots att produktionsmålen 

överskridits med stor marginal har balans mellan inflöde och produktion inte uppnåtts. 

En orsak är att behovet av behandling och andra insatser ökar i takt med att 

fler personer utreds. 

Akutkliniken når inte upp till sina tillgänglighetsmål för 2011 och har vid mättillfälle 

v 52 2011 negativ utveckling jmf med tidigare mätningar under året. Tolkning 

av utfall är osäker pga nytt registreringssystem. Det pågår arbete med att förbättra 

registreringsrutiner och därmed säkra mätvärden. 

För att förbättra tillgängligheten har kliniken under året infört ledningsläkare samt 

förstärkt undersköterskeresursen kvällstid för kirurgi och ortopedi, finansierat 

med projektmedel. 

Akutkliniken har fr o m 2011 tilldelats medel för att anställa och utbilda akutläkare. 

Fn finns fyra läkare anställda på kliniken med en ambition att dubblera antalet 

under 2012. Läkarnas engagemang i verksamhetsutvecklingen är av central betydelse. 

Trots ökat patientantal visar klinikens uppföljning förbättrat resultat avseende 

väntetid, som delvis torde härröra från dessa insatser. 

14

Utfall nyckelindikatorer 


Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan 

uppföljning 

Ett hälsofrämjande Andel enheter som ge- 

förhållningssätt nomgått utbildning i hälsofrämjandeförhållningssätt 

Aktiva sjukdomsförebyggandeinsatser 

Andel utskrivna efter en 

hjärtinfarkt som tillfrågas 

om sina tobaksvanor 

(rökning, snus) 

Sjukdomsförebyggande 

insatser finns beskrivet i 

nya och revidera vårdprocess- 

och vårdprogram 

som NSÖ ansvarar 

för 

I alla relevanta patientmöten 

ska enheternas 

vårdgivare ta upp frågan 

om levnadsvanor (tobak, 

alkohol, fysisk aktivitet 

samt kost), erbjuda stöd 

till förändring samt registrera* 

i Cosmic. 

Andel enheter inom PV 

som upprättat en rutin för 

”Tobaksfri i samband 

med operation”. 

1 Enligt enhetens verksamhetsplan 2011 

2 Senast mätta utfall under 2011 

3 År och månad för mätning av senaste utfall 


Målvärde 1 Utfall 2 

Senast föreg. 

utfall 

>30% 46 % 201009 

52 % 

100% Ej mätbart 

2011 enl 

CI gruppen 

100% 

>50% 

Sammanvägt 

målvärde 

för samtliga 

4 lev 

vanor 

NSÖ 

ansvarar 

ej för 

VP/VPP 

2011 

Mat 

92% 

FA 

96 % 

Tob 

100 % 

Alk 

91 % 

100% 100 % 

LiÖ 

gem rutin 

201012 

47 % 

Ingångsvärdesaknas 

201009 

Mat 

95 % 

FA 

96 % 

Tob 

100 % 

Alk 

74 % 

Ingångsvärdesaknas 

Mät- 

tidpunkt 3 

201109 

201009 

NSÖ ansvarar 

inte 

för revidering 




15

Enheterna har en plan 

inför 2012 för att kunna 

mäta självskattad hälsa/hälsorelateradlivskvalitet 

i relevanta diagnos- 

/patientgrupper 

Förbättrade resultat i enkät 

hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande 

arbete 


>50% 44 % 

Anger 

att enh. 

mäter 

HRQoL 

för vissa 

pat. 

grupper 

Bättre än 

2010 



uppföljning 

Förtroendeska- Andel (invånare) patienpande 

insatser ter i östra länsdelen som 

känner förtroende för 

hälso- och sjukvården 



uppföljning 

Patientfokuserad Andel patienter som fått 

hälso- och sjukvård ett gott helhetsintryck av 

sin vårdkontakt (rekommenderar 

sin vårdcentral) 

Stor valfrihet för 

patienten 

Andel kliniker som kan 

ge tid direkt för planerade 

besök och behandlingar 

Antalet registrerade medborgarkonton 

i ”Mina 

vårdkontakter” 

Målvärde Utfall 

80% Mäts ej i 

nuvarande 

pat. enkät 


Bättre än 

genomsnitt 

i riket 

100 % 


83 % 201009 

49 % 

PV:2VC 

bättre, 2 

är lika 

och 4 

sämre 

än riket 

Öka 14% 

hela 

LIÖ 


utfall 



utfall 

PV:2VC 

bättre och 6 

sämre än 

riket 



Mättidpunkt 

Mättidpunkt 


100% 86% 201112 

9% 

hela LIÖ 


16



uppföljning 

Insatser och utbud Antalet remisser från PV 

utifrån konstatera- till BUP skall öka 

de behov 

Alla patienter inom barnoch 

ungdomspsykiatrin 

skall ha registrerad diagnos 

inom 3 månader 

Alla patienter, exkl NPdiagnos, 

skall ha diagnos 

satt efter 3 besök. 

Samtliga aktuella verksamheter 

skall påbörja 

registrering i Senior 

alert. 

Alla vårdande enheter 

skall registrera i palliativa 

registret 

Kvalitetsrapport finns på 

NSÖ nivå 

Strategi 5: Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvård 


Målvärde Utfall Senast föMätreg. utfall tidpunkt 

Öka 60 25 201112 

100 % 

100% 

95% 90% 201112 

VUP 

92% 

100% Påbörjad 

reg. 

14% 

Anmälda 

i reg 

79 % 

100% PVÖ 

25% 

Spec 

vård 

60% 

VUP 

93% 


0% 201112 

PVÖ 

11% 

Spec 

vård 

50% 

Ja Nej Nej 



Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föMät- uppföljning 

reg. utfall tidpunkt 

Hälso- och sjuk- Telefontillgänglighet till 100 % 92% 92% 201112 

vård i rimlig tid vårdcentral 

besvarade 

och så nära som 

möjligt 

samtal 

Tillgänglighet till läkare 100 % till 96% 95% 201112 

vid vårdcentral (för pa- besök 

tienter med nya medicin- inom 7 

ska problem eller kraftigt 

försämrad känd sjukdom) 

dagar 

17




Tillgänglighet till sjuk- 100 % till 98% 98% 201112 

sköterska vid vårdcentral besök 

(för patienter med nya inom 7 

medicinska problem eller 

kraftigt försämrad känd 

sjukdom) 

dagar 

Tillgänglighet till besök 

inom specialiserad vård 

inom 60 dagar 

Tillgänglighet till besök 

inom specialiserad vård 

inom 30 dagar 

Tillgänglighet till behandling 

inom specialiserad 

vård inom 60 dagar 

Ingen (0) skall behöva 

vänta på första bedömningen 

mer än 1 timme 

på akutmottagningen 

Minst 90% skall vara 

klara på akutmottaningen 

inom 3 timmar, 

(redovisas per klinik) 

Andel berörda verksamhetsenheter 

som uppfyller 

specifika tillgänglighetsmål 

enligt 

överenskommelsen i fråga 

om; 

-barnoch ungdomspsykiatri 

(BUP), 

-multi-modal rehabilitering, 

-neuropsykiatri 

70 % 

70 % 

100% 

90% 

98% 

Ej aktuellt 

för 

NSÖ 

24% 

91% 

100% 

>90% 51% 53% 

100 % 

100% 

45% 

Ja, avseende 

1:a 

besök. 

Ej fördj. 

utred. 



63% V52 2011 

Endast 

50% registre-rade 

100% 

100% 

63% 

V52 2011 




18

Analys och reflektion 


Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har fått särskilt fokus under 

2011 vilket avspeglat sig i ett antal landstingsövergripande utvecklingssatsningar 

som NSÖ medverkat i. Förutom uppföljning, som sker via årlig webbenkät, 

har verksamheterna, i samband med resultatdialog, redogjort för hur de tagit 

sig an uppdraget, vilket ger ett lärande i sig. Även om uppföljningsenkäten visar 

att vi i många avseenden nått uppsatta målvärden så måste hänsyn tas till att det 

fortfarande finns stora variationer beträffande hur väl integrerat arbetet är i ordinarie 

verksamhet. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn i det fortsatta arbetet 

är att koppla samman hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med 

annan verksamhetsutveckling som exempelvis lean, patientsäkerhet mm. För att 

nå framgång både inom patient- och befolkningsperspektivet är medarbetarna en 

av de viktigaste resurserna. 

Vid uppföljning anger verksamheterna utbildning i t.ex. Motiverande samtalsmetodik 

(MI) synonymt med utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt, vilket 

visar på behovet av att förtydliga själva begreppets innebörd. För att stödja detta 

har det webbaserade läromaterialet ”Hälsofrämjande möten i vården” introducerats. 

Materialet är en värdefull komponent i samband med införandet av lean i avseende 

att det goda mötet är en del i den värdeskapande processen. Därmed kommer 

hälsofrämjande förhållningssätt på ett tydligare sätt att kunna införlivas med 

annat utvecklings- och förbättringsarbete. 

Under året har samtliga vårdcentraler registrerat medborgarkonton i ”Mina vårdkontakter” 

men för att ytterligare öka valfriheten för patienten behövs en fortsatt 

utveckling av den IT-baserade möjligheten att ha kontakt med vården, både genom 

utveckling av tjänster inom ”Mina vårdkontakter” men också av interventionsmöjligheter 

via IT-stöd. 

De nya ersättningssystemen för barn-/ungdoms- och vuxenpsykiatrin har resulterat 

i en påtaglig stress för berörda medarbetare. Stressen är dels kopplad till svårigheten 

att alltid registrera rätt, dels till kravet att nå de produktionsmål som är 

direkt kopplade till den rörliga ersättningen. Av de målvärden som är satta till 100 

% är flera i det närmaste omöjliga att nå. Upplevelsen är därför att alltför mycket 

tid läggs på att nå icke värdeskapande mål och att det i förlängningen leder till arbete 

som inte kommer patienterna till del. 

Inflödet av patienter med neuropsykiatriska funktionshinder har ökat. Trots 

den särskilda satsning, som gjorts 2011, kvarstår ett mycket stort behov av både 

utredning, behandling och andra insatser. 

Öppenvårdspsykiatrins privatisering har skapat nya förutsättningar som krävt 

omställning/omorganisering av vuxenpsykiatriska klinikens öppen- och slutenvård. 

Ca 65 vårdtunga psykospatienter som tillhör Capios upptagningsområde har 

valt att fortsatt få sin vård i landstinget. Det har försvårat och försenat verksamhetens 

planerade omställning och i förlängningens även klinikens ekonomiska resultat. 

19


Införande och utbildning av nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa 

registret har tagit fart under 2011. Mål för 2012 är att samtliga aktuella enheter 

ska vara registrerade i respektive register samt en successiv ökning av registreringsgrad. 

På sikt bör resultat från registren användas som underlag till kvalitetsutvecklingsarbete 

inom områdena prevention samt vård i livets slutskede. 

Utvecklingsbehov av registren föreligger bl a avseende praktiska och tekniska 

lösningar för att effektivisera och underlätta registrering samt att registren understödjer 

en processorienterad verksamhet. 

Tillgänglighet är ett uppdrag som ständigt står i fokus. Flertalet åtgärder har vidtagits 

för förbättring och ytterligare insatser behövs. 

Inom primärvården är telefontillgängligheten mest sårbar. Sommarmånaderna är 

känsliga, vilket visar sig även för de vårdcentraler som klarar sin tillgänglighet 

under resten av året. 

För att förbättra tillgängligheten inom PVÖ startas under januari 2012 en lättakut 

centralt i Norrköping. Den 1 februari 2012 öppnar en vårdcentral drop-inmottagning. 

Akutmottagningens målvärde om avslut inom 3 timmar har visat sig svår att nå 

inom ramen för akutprocessen och inför 2012 har målet justerats till inom 4 timmar. 

Uppföljning av väntetid på akutmottagningen till första bedömning är svårtolkad 

då registreringsvolymen endast uppgått till 50 %. Under 2012 behöver rutiner 

utarbetas för att nå en högre registreringsfrekvens. 

NSÖ har en hög ambitionsnivå när det gäller att ta fram viktiga nyckelindikatorer 

att styra verksamheten på. Önskvärt vore att kunna följa upp dessa på ett helt 

annat sätt än i nuläget. Inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området 

mäts de flesta av nyckelindikatorerna till exempel bara en gång per år, via 

enkät. 

Dessutom finns det tyvärr vissa brister i aktuella uppföljningssystem, både tekniskt 

men även handhavandemässigt. Möjligheterna till uppföljning och mätning 

behöver förbättras, något som är högst aktuellt i och med arbetet att föra in lean i 

verksamheten. 

20

PROCESSPERSPEKTIVET 


Strategi 1: Kunskapsbaserad och säker vård 

Satta målvärden har ännu inte fullt ut nåtts. 



Strategi 2: Effektiv hälso- och sjukvård 

En förbättring har skett för nästan samtliga nyckelindikatorer. 


Strategi 3: Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete 

En positiv utveckling ses i några av indikatorerna medan andra kräver ytterligare 

förbättringar 


Strategi 4: Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan 

Andel miljöbilar är uppfyllt till 100 % däremot är målet om miljöarbete inte nått. 


Strategi 5: Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft. 

och 

Strategi 6: Forskning och utveckling skall omsättas i verksamhetsutveckling 

FoU aktiviteten har ökat men en tydlig FoU-plan saknas. 

Medarbetare skall ges ökad möjlighet att ta del av resultaten från FoU-projekt 

Målen är inte uppnådda 



De medicinska resultaten i öppna jämförelser är goda, men fortfarande finns 

möjlighet till förbättringar. 

Ett prioriterat utvecklingsområde inom NSÖ är Säker vård. NSÖ består av många 

verksamheter där man kommit olika lång när det gäller patientsäkerheten och 

patientsäkerhetskulturen. Patientsäkerhetsdialoger genomförs årligen där verksamheterna 

får återkoppling på vad som behöver utvecklas. I resultatdialogerna, 

som genomförs två gånger per år, kommer patientsäkerhet att vara ett område som 

specifikt kommer att efterfrågas. 

Flera avvikelser visar att patientsäkerheten måste öka i övergångarna mellan sluten- 

och öppenvården och kommunerna. Landstingets och kommunerna i östra 

21


länsdelens samverkansråd kommer att arbeta mer operativt för att sprida kunskap 

om effektivare åtgärder. 

Antal registrerade avvikelser i Synergi har minskat med ca 15 %. Avslutade utredning 

görs dock till 90 % inom tre månader. Det är viktigt att motivera samtliga 

medarbetare till fortsatt god registrering vilket bl a skall poängteras i nätverket för 

avvikelsesamordnare. Inom vissa verksamheter har läkarnas inrapportering av avvikelser 

ökat, vilket visar en ökad delaktighet. 

Målet för följsamheten till klädreglerna är uppnått. Däremot är kravet på ökat antal 

observationer och målet för följsamheten till hygienreglerna inte nådda. Det 

råder en variation mellan verksamheterna där flera är mer framgångsrika än andra 

när det gäller följsamheten. Flera enheter visar att skärpta uppföljningar har gett 

förbättrade resultat under året. 

Åtgärder är fortsatta krav på fler mätande enheter, fler observationer och personlig 

feedback där bristande följsamhet är individrelaterad. Vidare att mätresultaten 

månatligen visualiseras och att handlingsplaner tas fram som visar strategier hur 

verksamheterna skall uppnå följsamhet till satta mål. 

Målet att reducera vårdrelaterade infektioner, VRI, är nått. Värdena för de två 

årliga punktprevalensmätningarna är dock fortsatt höga, vilket gör att aktuella 

verksamheter behöver arbeta med tydligare uppföljning och återkoppling. 

Ett annat område som ligger inom patientsäkerhet är GTT, Strukturerad journalgranskning, 

som syftar till att identifiera vårdskador och ta fram åtgärdande 

handlingsplaner. Arbetet kommer att fortsätta under nästa år och SKL har planerade 

utbildningar för att införa GTT på alla sjukhus i Sverige under 2012. 

Ett stort antal riskanalyser har genomförts inom bl a PV, medicin och psykiatrin i 

syfte att arbeta proaktivt med att identifiera och åtgärda risker inom såväl patientvården 

som medarbetares arbetsmiljö. 

God läkemedelshantering kräver ett kontinuerligt arbete med förbättringar och rutiner. 

RH-check läkemedel är ett nytt arbetssätt varför 65 % följsamhet ska ses 

som en bra början. Fortsatt arbete kommer att ske i avvikelsesamordnargrupperna 

tillsammans med patientsäkerhetsansvarig och apotekare för att nå målet 2012. 

Vi ser en fortsatt ökad följsamhet till läkemedel, som är utvalda därför att det för 

dessa läkemedel finns ett gap mellan rekommendation och behandling. Måluppfyllelsen 

av följsamheten till läkemedelsrekommendationerna i primärvården kan 

ses som ett resultat av den kontinuerliga uppföljning som primärvården bedriver 

av sin förskrivning. 

När det gäller andel förändringar i läkemedelsbehandlingen som är motiverad i 

epikris nås uppsatta mål. Det positiva resultatet beror troligen på att läkare och 

sjuksköterskor upplever tidsvinster vid nästa vårdkontakt. Patientsäkerheten ökar 

då motivet bakom läkemedelsförändringarna dokumenteras tydligt och vårdövergångarna 

för patienten underlättas. Detta banar även väg för att det kommande arbetet 

med läkemedelsberättelser till patienterna, som kommer att vara ett viktigt 

patientsäkerhetsmål 2012. 

22



Andelen återinläggningar inom 30dagar för patienter 80 år och äldre har minskat 

något, men är fortfarande för hög. Vi fortsätter att utreda bakgrunden till detta i 

samverkan med berörda verksamheter. Det är ett prioriterat mål dels ur patientsynpunkt 

men också för att medicinkliniken arbetar under kontinuerlig överbeläggningar. 

Under 2011 har antalet kapacitetsplaneringar, KP, ökat betydligt jämfört med 

året innan. KP har bl a gjorts i samband med strukturförändringar inom primärvården 

och psykiatrin i syfte att öka tillgängligheten, skapa bra arbetsflöden och 

en god arbetsmiljö. Arbetet har lett till strukturmodeller och flera förbättringsarbeten 

där implementeringen är påbörjad. Målet är att fler verksamheter genomför 

produktionsplaneringar och kapacitetsanalyser. 

Andelen osignerade journalanteckningar har minskat men är fortfarande på en 

oacceptabel hög nivå. Det är några få enheter som står för det största antalet osignerade 

anteckningar. Dessa enheter skall redovisa genomförda och planerade åtgärder. 

Samverkan med vårdgrannar är en väsentlig framgångsfaktor. En enkät har genomförts 

för att få svar på samarbetspartners uppfattning av samverkan med vårdcentraler. 

I stort var det en mycket positiv respons, där också flera bra förbättringsförslag 

angavs. Flera verksamheter har pågående projekt som syftar till att 

underlätta samarbetet med vårdgrannarna. 

Strategi 3: Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete 

Intresset för lean ökar och flera utbildningsinsatser har genomförts. Införandet 

sker stegvis inom NSÖ:s verksamheter. 

För att nå en god och jämlik vård behöver vi arbeta mer processinriktat där vi 

fångar hela vårdprocessen och tillämpar vårdprocessprogram där sådana finns att 

tillgå. Processarbete för äldre patienter med komplexa behov och patienter 

med stroke har påbörjats men skall intensifieras under 2012. Syftet med ett tydligare 

processorienterat arbete är att minska ledtiderna, öka kvalitén i de olika processtegen 

och underlätta övergången mellan sluten och öppenvård och kommunerna. 

Det pågår många utvecklingsprojekt inom NSÖ. För att nämna några: 

- Alma på akuten är nu i fullgång, där en etapputvädering skall genomföras 

i maj 2012. 

- Ett exempel på projekt som drivs över vårdgränserna är Cityhälsan Söder 

som tillsammans med Beroendekliniken har startat ett förändringsarbete 

kring hantering av läkemedelsberoende. 

- PVÖ har fått särskilda projektpengar från ledningsstaben för utveckling 

av internetbaserad KBT-behandling. Projektet avrapporteras i särskild 

ordning direkt till Hälso-och sjukvårdsdirektören. 

23


NSÖ har ett stort utbildningsuppdrag med många studenter som passerar Där 

primärvården också har strimmagrupperna som kräver sitt engagemang. I och med 

att studenterna nu har fått ett tydligt krav på sig att genomföra förbättringsarbeten 

i klinisk verksamhet, har flera mindre förbättringsarbeten genomförts både inom 

slutenvården och inom primärvården. 

Genomförda värdeflödesanalyser inom akuten, riskanalyser och kapacitetsanalyser 

inom bl a primärvården har lett till flera utvecklingsarbeten. 

Vi arbetar intensivt med att utveckla vårt uppföljningssystem och att kommunicera 

resultaten. Fortfarande finns en stor utvecklingspotential av rapporteringsverktyget 

CI i Cosmic. 

Det har ställts krav på att alla verksamheter, inom NSÖ, skall redovisa sina verksamhetsplaner 

för 2012, vilket medfört att framtagandet av kvalitetsrapport ej 

prioriterats. Tanken är att den i framtiden skall integreras i styrkortet. För att öka 

den medicinska kvalitén ytterligare kommer under 2012 en kartläggning att 

genomföras av vilka kvalitetsregister som används inom NSÖ och dess tillämpbarhet. 


Målet om miljöbilar är uppnått. Däremot uppfyller inte alla verksamheter minimikravet 

för miljöarbete. 

Strategi 5: Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft 

och 

Strategi 6: Forskning och utveckling skall omsättas i verksamhetsutveckling 

Det är viktigt att våra medarbetare ges möjlighet att bedriva FoU. Under året har 

FOU-rådet besökt flertalet verksamheter i syfte i diskutera möjligheter och hinder 

för FoU inom den egna verksamheten. Målet att verksamheterna skall tydliggöra 

sin FoU-strategi i form av en plan integrerat i styrkortet är inte uppnått. FoU-rådet 

planerar att under 2012 arbeta mera utåtriktat och bl a genomföra FoU-samtal med 

samtliga verksamheter. 

Alf-poäng för forskning har ökat. Det är glädjande att FoUaktiviteten 

har ökat på flera av våra verksamheter, bl a inom primärvården och 

psykiatrin. Glädjande är också att se att även där det av tradition inte har varit 

vanligt med FoU, t ex på akutmottagningen, så pågår där idag ett utvärderingsprojekt 

av Triagesystemets funktionalitet. Vi ser också att forskning drivs av fler personalkategorier 

än tidigare. 

Antal projekt i samverkan med FoU-enheten och HU är i stort oförändrat, 15 respektive 

30 projekt. Antalet beviljade anslag från FoU-fonden har ökat något. 

Våra regelbundna FoU-luncher har haft många besökare, däremot är inte alla personalkategorier 

representerade. Ambitionen inför 2012 är att fler medarbetare ges 

möjlighet att delta i FoU-enhetens alternativt HU:s kurser i forskningsmetodik. 

24




uppföljning 

Medicinsk kvalitet Andel verksamhets- 

som står sig väl i enheter som når sina 

nationell och inter- medicinska målvärden/ 

nationell jämförelse kvalitetsmått för sina 

viktigaste diagnosgrupper 

Andel medicinska resultat 

i ”Öppna jämförelser” 

som visar förbättring 

jämfört med 

föregående mätning 

Andel observationer 

som visar att hygienriktlinjerna 

följs avseende: 

- Hygienregler (HR) 

- Klädregler (KR) 

Antal observationer 

skall öka 

Förekomst av vårdrelaterade 

infektioner (VRI) 

Andel verksamhetsenheter 

som uppfyller 

landstingets krav för 

läkemedelshantering 

(RH-check Läkemedel) 

Andel personer > 80 år 

som använder tio eller 

fler läkemedel 






100 % 

60% 

100 % Resultat 

presenteras 

endast 

på LiÖnivå 

>95 % 

>95 % 

82% 

96% 


utfall 

Mättidpunkt 

6 

201012 

58% 2010 

83% 

95% 



Öka 492 586 201112 

< 3 % 

100 % 

2,6 % 

Minska Värde 

redovisas 

för 

landstinget 

totalt . 

2 % 

64% Ingångsvärdesaknas 




25



uppföljning 

Processorienterat Andel återinläggningar 

arbetssätt inom 30 dagar för patienter 

80 år eller äldre 

Resurser som omsätts 

till mesta 

möjliga patientnytta 

Följsamheten till läkemedelsrekommendationer 

skall öka 

Andel förändringar i läkemedelsbehandlingen 

som är motiverade i epikrisen 


som systematiskt 

genomför behovsanalys 

inför kapacitetsplaneringar 

Antal osignerade anteckningar 

äldre än 14 dagar 

God samverkan Antalet dagar som fär- 

mellan egna verkdigbehandlade väntat på 

samheter och andra utskrivning (kumulativt) 

välfärdsaktörer 

Ohälsotalet skall vara 

lägre än riket. (27,7 

dagar 201112) 

Vårdgrannars och övriga 

samarbetspartners upplevelse 

av samverkan med 

vårdvalets auktoriserade 

vårdenheter (nöjda samarbetspartners) 



60% 64% 45% 


100% 100% 27% 201112 

0 16 057 21 182 201112 

Minska Mätmetodunderut- 

veckling 

Minska Norrköping 

29,1 

Söderköping 

29,8 

Valdemarsvik 

36,5 

100% 

Mycket bra 

8% 

Bra 

64% 

Varken/eller 

28% 


Norrköping 

29,6 

Söderköping 

30,2 

Valdemarsvik 

37,1 




26


uppföljning 

Aktiv verksam- Andel verksamhetsenhehetsutvecklingter 

som genomfört systematiskautvecklingsprojekt 

7 och verkställt 

resultat inom NSÖ:s prioriterade 

områden 8 

Systematisk avvikelse- 

och riskhantering 

Effektiv uppföljning 

och analys 

Vårdprocesser som utvecklats 

enligt överenskommelsen 

för; 

- cancersjukdomar 

- TBC-processen 

- Palliativ vård 

- Barn och ungdomar- 

depression och ångest 

- Äldre- demens, depression 

och ångest 

- Hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande 

arbete 

- 

Andel rapporterade risker 

i förhållande till 

samtliga avvikelser 


som redovisar ”kvalitetsrapport” 

över sina 

kliniska resultat 



>50 % 40% 201012 

Samtliga 10% 10% 

Öka 

35% 34% 

100 % 0% 20% 




7 

Med systematiska utvecklingsprojekt avses tydlig uppdragsbeskrivning och utvärdering/uppföljning 

8 

Bättre omhändertagande av äldre, Akutsjukvård, Säker vård, Värdehemtagning av Cosmi- 

cinförandet, Psykiska ohälsa 

27



uppföljning 

Styrning som stöd- Andel verksamhetsenhe- 


jer ett systematiskt ter som uppfyller lands- 100% 75% 

miljöarbete tingets minimikrav för 

miljöarbetet (RH-check 

Miljö) 

Andel miljöbilar bland, 

hyr-, leasing, förmåns- 

och landstingets egna 

bilar (2012 100 %) 


>80% 


utfall 

72% 

Mättidpunkt 


100 % 100% 201112 

Strategi 5: Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft 

Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast fö- 

uppföljning 

reg. utfall 

Aktiv klinisk Antalet sk ALF-poäng Öka 20 15,9 

forskning för forskning skall öka 

Ledningens prioritering 

av FoU 

Nära samarbete 

med Hälsouniversitetet 

och FoU- 

enheten 


som har plan för det 

interna FoU- arbetet som 

utgår från NSÖ:s FoUstrategi 

Antal projekt 9 tillsammans 

med Hälsouniversitetet 

och FoU-enheten 

100 % 10% 0% 

Öka 30 

Strategi 6: Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling 

Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast fö- 

uppföljning 

reg. utfall 

Strategier för att Andel medarbetare som 

omsätta FOU- tycker sig ha goda möj- >71* 53* 50* 

resultat i praktisk ligheter att på sin enhet 

sjukvård få ta del av resultaten 

från olika FOU-projekt 

* Index baserat på svarsfördelning – maxvärde=100 

9 Projekten ska vara dokumenterade och ha tydligt syfte och plan för utvärdering etc 

30 

Mättidpunkt 




Mättidpunkt 


28



NSÖ:s intentioner är att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar i syfte att 

skapa en trygg och säker vård. Antal registrerade avvikelser har sjunkit inom NSÖ 

och det är viktigt att ta reda på bakomliggande orsaker. En viktig drivkraft för 

medarbetare när det gäller att registrera avvikelser är att det ges återkoppling och 

att vidtagna åtgärder leder till upplevd förbättring. En utmaning för patientsäkerhetsenheten 

är att ta ett mera samlat grepp kring åtgärdsdelen och att sprida kunskap 

om effektiva insatser som en del i lärandet kring patientsäkerhet. 

Grunden för lean är att verksamheterna har sina huvudprocesser dokumenterade i 

styrkort, vilket är genomfört under 2011. Ambitionen är att fortsätta processorienteringen 

i form av tydliga handlingsplaner och noggranna uppföljningar i leans 

anda. Akutmottagningen kommer också att vara pilot för lean-satsningen på 

landstingsnivå, som vänder sig till klinkledningar med start våren 2012. Vuxenpsykiatrin 

kommer som första hela klinik i landstinget att använda sig av förloppsmodellen 

för att få ett helhetsgrepp kring tillgängligheten. Målet för 2012 är 

att lean skall få en mer djupgående spridning och att lean ses som en integrerad 

del i verksamheten. 

Det är glädjande att både riskanalyser och kapacitetsplaneringar har ökat under 

2011. Det innebär att man ser dessa verktyg som effektiva i att öka kvalitet och 

säkerhet. Målet för 2012 är att fler verksamheter skall arbeta med produktionsplanering. 

Det är en utmaning att intensifiera FoU-aktiviteten inom NSÖ och arbetet måste 

ses som långsiktigt . Det är positivt att se en ökning av ansökningar till FoUfonden 

samt att sökande representeras av fler yrkeskategorier. Målet är att skapa 

tydligare samverkansforum med närsjukvårdens FoU-enhet och HU. Intentionen 

är också att öka antal besökare/deltagare, och om möjligt få en spridning bland 

olika professioner, till FoU-luncherna. 

I medarbetarenkäten ser vi en liten förbättring vad det gäller medarbetare som 

upplever att FoU är en viktig del i arbetet. Vi ser också en ökning av antalet ansökningar 

till FoU-rådets fond. Genom att samverka mer systematiskt med i FoUrådet 

tillsammans med FoU-enheten och HU för att öka engagemanget. 

29

MEDARBETARPERSPEKTIVET 



Strategi 1 Ett aktivt medarbetarskap 

Ett aktivt medarbetarskap omfattar ökad delaktighet och bästa möjliga möten. 

Vårt resultat har förbättrats något, men satta målvärden är inte uppnådda ännu. 


Strategi 2 Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag 

Resultatet har förbättrats något och vissa av målen är uppnådda. 


Strategi 3:Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 

Samtliga resultat har förbättrats sedan förra mätningen. Vi har nått målvärdena för 

hälften av indikatorerna. 


Läkarförsörjningen är ett prioriterat område. Andelen AT-läkare som stannar 

inom NSÖ för att fortsätta som ST-läkare har ökat något. 

Under hösten/vintern 2010 har Medicinkliniken och Akutkliniken använt sig av 

Paragona. Det har resulterat i att tre läkare har nyanställts. 

Inom primärvården har vi märkt en tendens att allmänläkare som tidigare lämnat 

oss för privata aktörer har valt att komma tillbaka till PVÖ. Framtiden ser därmed 

något ljusare ut. 

Bemanningsläget är fortfarande besvärligt inom delar av PVÖ men även inom 

Psykiatrin och Beroendekliniken. Arbetet med att säkerställa kompetens inom 

psykiatrin är igång, där utgångspunkten är att ta fram en länsgemensam plan. I 

NSÖ:s ledningsgrupp är läkarrekrytering en stående punkt. 

Studenterna upplever att NSÖ:s verksamhetsförlagda utbildningen har hög kvalité. 

Vilket förhoppningsvis ökar vår attraktionskraft i samband med rekrytering. 

Åtgärder har påbörjats för att förbättra arbetsmiljön för läkare på medicinkliniken. 

Att chefer känner stöd av närmaste chef och anser att det är ”högt i tak” inom 

NSÖ är glädjande. 

30


Strategi 1: Ett aktivt medarbetarskap 


uppföljning 

Ökad delaktighet Medarbetare som upplever 

att man på den 

egna enheten/avdelningen 

har ett öppet 

klimat-”högt i tak” 

Bästa möjliga möten 

Medarbetare som upplever 

sig delaktiga i enhetens/avdelningens 

utveckling 


att man på den 

egna enheten/avdelningenbemöter 

varandra väl 



>75* 

>75* 

>85* 

Medarbetare som upp- >90* 

lever att man på den 

egna enheten/avdelningenbemöter 

patienter/kunder väl 

* Index baserat på svarsfördelning – maxvärde=100 

69* 

73* 

79* 

88* 

Strategi 2: Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag 


uppföljning 

En attraktiv arbets- Medarbetare som känner 

givare för vilken stolthet över att vara en 

många vill arbeta del av verksamheten där 

man jobbar 

Andel studenter som 

upplever att den verksamhetsförlagdautbildningen 

har hög kvalitet 





>85* 

78* 

Senast föMätreg. utfall 

69* Medarbetar 

enkät 


tidpunkt 12 

74* Medar- 

betar 

enkät 


78* Medar- 

betar 

enkät 


87* Medar- 

betar 

enkät 


Senast föMätreg. utfall tidpunkt 

78* Medarbetar 

enkät 


80% 82% 201104 

31

Strukturerat och 

långsiktigt arbete 

med kompetensförsörjning 

Efter en månads sjukskrivning 

ska alla ha en 

handlingsplan för återgång 

i arbetet 

Andel medarbetare som 

har haft utvecklingssamtal 

under de senaste 12 

månaderna 

Andel medarbetare som 

har en individuell utvecklingsplan 

Antal vakanta specialistläkartjänster 

Andel AT-läkare som 

går vidare till STutbildning 

inom NSÖ 

Andel specialister som 

stannar kvar inom NSÖ 

efter ett år 

Goda lärmiljöer Medarbetare som upplever 

att närmaste chef 

stimulerar till kompetensutveckling 


att de lär sig nya saker 

i sitt arbete 


100% 100% 32,4% 201112 

85% 82,2% 

85% 80,9% 

Minska 

Öka 

83,6% Medar- 

betar 

enkät 


81,9% 

25 30 

(varav PVÖ 

14) 

6,6% 0% 

Öka 72% 79% 

>71* 

>85 

* Index baserat på svarsfördelning – maxvärde =100 

65* 

65* 

Medar- 

betar 

enkät 





Medar- 

betar 

enkät 


83* 83* Medar- 

betar 

enkät 


32


Strategi 3: Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 



En chefsroll med Andel chefer som upp- >70% 70* 69* Medartydligt 

uppdrag fattas som goda ledare 

betar 

(ledarskapsindex) 

enkät 


”Hållbara chefer” 

Chefer som är nöjda med 

sin arbetssituation som 

helhet 

Chefer som upplever att 

närmaste chef är bra på 

att ge stöd och vägledning 

i arbetet när det behövs 

Chefer som upplever att 

NSÖ har ett öppet klimat 

- ”högt i tak” 

* Index baserat på svarsfördelning – maxvärde =100 


≥81* 78* 

≥79* 75* 

≥85* 92* 

76* Medar- 

betar 

enkät 


72* 

Medar- 

betar 

enkät 


81* Medar- 

betar 

enkät 


För att en långsiktig stabilitet i sjukvården skall uppnås krävs en fortsatt långsiktighet 

i rekryteringsarbetet framförallt vad gäller läkargruppen. Det är 

svårt att rekrytera och behålla färdiga specialister även om vi just nu ser en liten 

ljusning. Rekryteringen av AT-läkare är relativt god. Till vår glädje kan vi 

konstatera att en del allmänläkare som tidigare valt arbeta inom den privata 

sektorn har valt att komma tillbaka till PVÖ. 

Det finns en brist av kvalificerade samtalsbehandlare och vidareutbildade 

sjuksköterskor inom psykiatrin. De medel som har tillförts NSÖ via Socialstyrelsen 

för ökad kompetens inom KBT är ett välbehövligt tillskott. 

Resultatet i medarbetarenkäten är väsentligen oförändrat jämfört med resultatet 

i förra enkäten, vilket är positivt mot bakgrund av de stora förändringar 

som skett inom primärvården och psykiatrin. 

Samtliga verksamheter har handlingsplaner för att förbättra sina resultat. 

33

Aktivt medarbetarskap 


Under samma tid som medarbetaruppföljningen genomfördes var primärvården 

i centrala Norrköping under omstrukturering. Det är troligen därför 

som resultatet för utvecklingssamtal och resultatet avseende om medarbetarna 

har en individuell utvecklingsplan är något sämre än vid föregående mätning. 

Arbetsmiljöverket har gjort upprepade tillsynsbesök på grund av upplevd 

stress i samband med omstruktureringen och stora åtgärder har gjorts för att 

förbättra arbetsmiljön samt tillmötesgå ställda krav. Vi hoppas därmed på 

bättre resultat i den kommande medarbetaruppföljningen 

Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag 

NSÖ har problem med läkarförsörjning. Hittills, under 2011, har insatser 

gjorts för att undersöka vad som kan betraktas som attraktivt för läkare, dels 

för att vilja arbeta kvar inom NSÖ, dels för att öka möjligheten att rekrytera. 

Detta ska utmynna i en strategisk plan för hur NSÖ kan bli en ännu mer attraktiv 

arbetsgivare. Arbetet med planen har påbörjats. NSÖ:s ledningsgrupp 

har ställt sig bakom arbetet och det bedöms vara produktionsenhetens viktigaste 

fråga. Attraheraplanen är i stort sett en stående punkt på NSÖ:s ledningsmöten. 

Andelen AT-läkare som vill kan stanna i NSÖ är låg beroende på brist på 

ST-block inom önskad specialitet. En hög arbetsbelastning inom vissa verksamheter 

har bidragit negativt till rekryteringen. Åtgärder planeras för att förbättra 

arbetsmiljön, så att fler väljer ST i NSÖ. 

Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat 

Resultaten avseende hur NSÖ:s chefer upplever sin situation har alla förbättrats 

även om inte alla mål har uppfyllts. 

34

EKONOMIPERSPEKTIVET 



Strategi 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet 

Vissa av målvärdena är inte uppnådda, bl a pga att angivet målvärde inte är korrekt. 


Strategi 2: Kostnadseffektiv verksamhet 

Målet inte fullt ut är uppnått, bl a p g a att vi inte kommer att få hela primärvårdens 

mål- och måttersättningen eller besöksersättningen för öppenvårds psykiatrin 

utbetald. 




Det uppsatta målet är att NSÖ:s ekonomiska resultat skall vara minst 0, dvs i balans. 

I samband med fastställandet av Verksamhetsplan inkl årsbudget 2011 gjordes 

bedömningen att NSÖ:s resultat 2011 skulle bli -15 mkr. Vilket även godkändes 

av landstingsledningen. Trots att vi inte uppnår vårt uppsatta mål, 0, så redovisar 

vi ett väsentligt bättre resultat, -681 tkr, än godkänd budget, -15 mkr. 

Lönekostnadsutvecklingen visar negativt värde. Detta är ett förväntat resultat eftersom 

förändringen av lönekostnaderna innebär förändringen av allas sammanlagda 

löner. Dvs trots avtalsrörelse och löneökning för individen så kan den totala 

lönesumman öka mindre än löneutfallet alternativt minska pga av färre medarbetare 

inom NSÖ. 

Vid årsskiftet 2010/11 flyttades VC Skärblacka till Närsjukvården i Finspång, del 

av öppenvårdspsykiatri privatiserades genom upphandling samt kardiologin flyttades 

organisatoriskt till HMC. Därutöver har även en omorganisering av primärvården 

skett, som inneburit färre antal anställda. Samtliga dessa förändringar har 

minskat NSÖ:s lönekostnadsutveckling under 2011 pga färre antal anställda motsvarande 

105 heltidstjänster. Därutöver har NSÖ minskat antalet tillsvidareanställda 

och visstidsanställda med motsvarande 25 helttidstjänster sedan förra 

bokslutet. 

Kostnadsutvecklingen för läkemedel är uppdelad i två mål, dels för allmän- läkemedel 

dels för övriga läkemedel. Målet för allmänläkemedel var att kostnadsutvecklingen 

skulle minska med minst -2 %. Kostnadsminskningen 2011 blev -7,4 

%, jämfört med förra året. Detta beror till stor del på minskat antal listade inom 

PVÖ. 

Kostnadsutvecklingen för övriga läkemedel är väsentligt högre än uppsatt mål, 

+6% istället för +3 %. Målet är felaktigt satt för lågt, då vi skall öka förskrivningen 

av biologiska läkemedel för att uppnå likvärdig vård i länet. 

35


Det är bara 33 % av specialistsjukvården och ingen av vårdcentralerna som uppfyller 

kriterierna för rörlig ersättning till 100 %. Under 2012 kommer vi därför att 

fokusera på den rörliga ersättningen för att maximera utbetalningen. Den rörliga 

ersättningen är en obligatorisk nyckelindikator i våra verksamheters verksamhetsplaner 

för 2012. 2011 uppgår den uteblivna rörliga ersättning och betalt vite till ca 

9 mkr. Det stora tappet svarar primärvården och vuxenpsykiatrin för, 3,3 mkr respektive 

4,6 mkr 


Inflödet av patienter fortsätter att vara högt. Vår produktion ligger fortfarande 

på en hög nivå, med en marginell ökning av slutenvårdstillfällena, 2,9 %. DRGvikten, 

för sluten vården, har ökat med 3,4 % till 6.779. Vilket innebär att vårdtyngden 

per enskild patient ökat. NSÖ har en av de lägsta kostnaderna per DRGpoäng 

inom landstinget. 

Inom specialistsjukvården fortsätter antalet läkarbesök att öka, +4,9 %. Hela ökningen 

kan i stort hänföras till akutkliniken där antalet besök ökat med 7,4 %. 

Inom PVÖ har antalet listade och därmed antalet läkarbesök minskat under året, - 

6,3 %. 

Vi har fortlöpande under 2011 fört dialoger med verksamheterna avseende verksamhet 

och ekonomi. Verksamheterna har handlingsplaner för att ha ekonomin i 

balans. 

36




Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 

uppföljning 

13 Utfall 14 


utfall 

Balans mellan Ekonomiskt resultat >0 -681 tkr +2,1 mkr 

kostnader och intäkter 

i NSÖ:s 

verksamhet 

201012 

Verksamhet anpassad 

till intäktsutveck-lingen 

Eget kapital >0 +14,7 

mkr 

Total lönekostnadsutveckling 

16 (löne- och 

personalförändringar) 

Läkemedelskostnadsutvecklingen 

Andel berörda verksamhetsenheter 

inom 

NSÖ som uppfyller kriterierna 

för rörlig ersättning 



uppföljning 

Kostnadseffektivi- Kostnad/DRG-poäng 

tet som står sig väl (kostnadsproduktivitet) 

i nationell jämfö- 201012 = 40.572 kr/p 

relse 

201112 = 40.217 kr/p 

Ersättningssystem 

som stödjer effektivitetsutveckling 

Delegerat budgetansvar 

och regelbundnauppföljningar 

Andel utbetald ”mål- och 

mått”-ersättning i förhållande 

till det maximala 

beloppet: 

- Multimodal rehabilitering 

Alla verksamhetsenheter 

som har sämre ekonomiskt 

resultat än 0, skall 

ta fram en handlingsplan 

för att återskapa ekonomisk 

balans 




Minska -0,9% -1,2% 201112 

100% 

45% 


100 % 100% 100% 201112 

NSÖ:s ekonomi är ännu i obalans trots att vi förbättrat det ekonomiska resultat 

med knappt 15 mkr jämfört med godkänd budget för 2011. Godkänd budget för 

2011 var -15 mkr. 2011-års resultat blev -681 tkr. 

I årsbudget för 2011 angav vi som huvudorsaker till det bedömda underskottet på 

15 mkr för 2011: 

- Helårseffekt av intäktsbortfall p g a färre listade vid våra vårdcentraler 

- Omställning av psykiatrin föranlett av konsekvenser av nytt ersättningssystem 

- Högt inflöde av patienter 

Resultatet för primärvården 2011 överensstämmer med det bedömda resultatet 

vid årets början, -8,5 mkr. Åtgärder har vidtagits men hann inte få full effekt under 

året. 

Även vuxenpsykiatrins resultat stämmer till stor del, ej uppnådd besöksersättning 

uppgick till 4,6 mkr. 

38

Inflödet av patienter fortsätter att ligga på hög nivå. 


Vad är det då som hänt som förbättrat NSÖ:s ekonomiska läge trots högt inflöde 

av patienter och tappade listade? 

Inom NSÖ pågår ett kontinuerligt förbättrings- och effektiviseringsarbete. NSÖ:s 

ledning följer tillgängligheten och antalet listade två gånger per månad. Detta för 

att följa utvecklingen och i tid kunna vidta åtgärder för att minska eventuella negativa 

ekonomiska konsekvenser. Förbättrings- och effektiviseringsarbetet samt 

fördröjd rekrytering inom vissa verksamheter har medfört att det ekonomiska resultatet 

förbättrats sedan början av året. 

Vad har gjorts/behöver göras ytterligare för att få balans i ekonomin 2012? 

Sedan vårdvalet infördes i Östergötland 1 september 2009 har PVÖ:s vårdcentraler 

tappat ca 13000 listade (dec 2011). För att möta detta och skapa en stabil 

och konkurrenskraftig primärvård, så genomfördes en stor strukturförändring i 

Norrköpings tätort 1 juni 2011. Kostnadsreducerande åtgärder motsvarande ca 18 

mkr vidtogs genom att fem vårdcentraler reducerades till tre. Hemsjukvården för 

dessa vårdcentraler samlades i en gemensam enhet. 

Tyvärr räckte inte denna reducering till för att få en stabil ekonomi. Tappet av listade 

blev större än vad som prognostiserats. Under hösten 2011 har planering för 

fortsatt anpassning, motsvarande ca 10 mkr, skett. Förändringen verkställs fullt ut 

den 1 mars 2012. 

Vuxenpsykiatrin har genom ett gediget framåtblickande arbete tagit fram en åtgärdsplan 

som syftar till att klinikens ekonomi skall balansera fr o m 2012. 

Det fortsatta höga inflödet av patienter gör det svårt för specialistsjukvården 

vid sjukhuset att göra stora kostnadsreduceringar med bibehållen produktion och 

utbud. 

Trots detta har alla verksamheter, som har ekonomisk obalans, krav på sig att ta 

fram handlingsplaner för att NSÖ 2012 skall ha en ekonomi i balans. 

FÖRDJUPAD ANALYS AV EKONOMIN 

Förutsättningar 2012 och nya resultatkrav 2012 

Efter det att årsbudgeten för 2012 fastställts har nya resultatkrav ställts på produktionsenheterna 

inom LiÖ. Detta har gjorts mot bakgrund av LiÖ:s ansträngda ekonomiska 

läge, och de åtgärder för att minska kostnaderna som redovisas i produktionsenheternas 

verksamhetsplaner. För NSÖ:s del innebär det nya kravet att vi 

måste lämna ett överskott på minst 5 mkr 2012. 

39


De kompletterande resultatkraven innebär ingen förändring av de överenskommelser 

som tecknats med hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Under 2012 planerar NSÖ även för inrättande av geriatriska vårdplatser. 

Ekonomiska förutsättningar 2012 

Efter det att det nya resultatkravet på NSÖ blivit känt har NSÖ:s ledning vidtagit 

ytterligare åtgärder för att säkra 2012-års ekonomi. 

Samtliga enheter inom NSÖ har tagit fram kompletterande handlingsplaner för att 

uppnå det satta målet. 

Redovisning av planerade åtgärder för att möta det kompletterande resultatkravet: 

1. Reducering av tjänster 

Medicinkliniken 4,5 tj 

Rehab-öst 0,75 tj 

Habiliteringen 0,5 tj 

LAH 1,0 tj 

VUP 9,0 tj 

Staben 1,5 tj 

Summa 17,25 tj 

Reduceringen av antalet tjänster motsvarar 8,5 mkr på helår. Kostnadsminskningen 

2012 kommer att bli ca 5 mkr. 

5 mkr 

2. Övriga åtgärder 

Billigare lösningar vid frånvaro 0,6 mkr 

Inga planerade utlandsrekryteringar/ 

färre hyrläkare 0,7 mkr 1,3 mkr 

3. Primärvården, återställande av eget kapital 

SH-teams verksamheten flyttas till NSÖ 0,8 mkr 

(Innebär lägre kostnad för hembesök kvälls- och nattetid, helårsbesparing 

ca 2 mkr. Antal anställda inom NSÖ kan komma att öka något) 

Övriga effektiviseringar inom PVÖ 1,2 mkr 2 mkr 

Total 8,3 mkr 

40

Tabell specifikation resultat (mkr) 

Verksamhetsområde/Klinik Bokslut 


Bokslut 

2010 

PVÖ -8,5 -2,6 

Vuxenpsykiatri, VUP -3,7 -1,0 

BUP 2,2 1,5 

Beroendekliniken 0,0 1,5 

Habiliteringen 1,5 2,2 

Akutkliniken -2,6 -1,6 

Medicinkliniken -17,9 -17,4 

Geriatriska kliniken -3,1 -2,5 

LAH -0,4 0,2 

Palliativt kompetenscentrum -0,3 -0,2 

BHV 0,1 0,2 

Rehab öst -0,6 2,2 

Fysiologiska kliniken 4,3 3,9 

Övrigt 28,3 15,7 

Summa -0,7 2,1 

41

208 Närsjukvården i östra Östergötland 

Bilaga 1 

Resultaträkning (tkr) Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not 

1) 1) 

Intäkter 

Koncernbidrag 0 0 242 

Patientavg sjukvård/tandvård 26 843 29 471 29 649 

Försäljning sjukvård/tandvård 1 196 237 1 276 957 1 320 698 

Försäljning utbildning 133 30 76 

Försäljning övriga tjänster 23 060 61 987 14 159 

Statsbidrag 2 656 1 259 5 038 

Bidrag för personal 1 966 166 1 066 

Övriga bidrag 14 076 2 817 5 558 

Försålt mtrl varor övr intäkt 9 457 6 774 6 113 

Summa Intäkter 1 274 428 1 379 461 1 382 599 

Personalkostnader 

Lönekostnader -492 119 -519 672 -514 607 

Arbetsgivaravgifter -204 775 -224 441 -222 793 

Övriga personalkostnader 17 851 25 091 11 300 

Summa Personalkostnader -679 043 -719 022 -726 099 

Övriga kostnader 

Kostnader för köpt verksamhet -142 910 -192 399 -168 203 

Verksamhnära material o varor -275 545 -279 356 -296 885 

Lämnade bidrag -257 -382 -430 

Övriga verksamhetskostnader -174 954 -199 028 -185 574 

Summa Övriga kostnader -593 666 -671 165 -651 092 

Avskrivningar 

Avskrivningar -3 593 -4 156 -3 510 

Summa Avskrivningar -3 593 -4 156 -3 510 

Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 

Finansiella intäkter 1 434 90 419 

Finansiella kostnader -241 -209 -227 

Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 1 193 -119 192 

Årets resultat 

Noter till resultaträkningen: 

-681 -15 000 2 091 

1) Vid årsskiftet 10/11 gick VC Skärblacka över till Närsjukvården i Finspång, viss öppenvårdspsykiatri gick över till privat verksamhet. 

För dessa verksamheter är budgeten 2011 justerad. Under året har Kardiologin flyttats till HMC och primärvården i centrala 

Norrköping genomfört en omorganisering.


Kassaflödesanalys Bokslut 2011 Not 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat -681 

Justering för av- och nedskrivningar 3 603 1) 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 922 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -3 293 

Ökning/minskning förråd och varulager 625 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -5 817 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -5 562 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anläggningstillgångar -3 262 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3 173 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -89 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 

Justering av ingående eget kapital 0 

Årets kassaflöde -5 651 

Likvida medel vid årets början 49 170 

Likvida medel vid årets slut 43 519 

Noter till kassaflödesanalysen: 

1) varav utrangering 10 tkr 

Bilaga 1

Investeringsredovisning 

Bilaga 1 

Investeringar Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not 

Immateriella tillgångar 

Byggnader 

Mark 

Inventarier 1 327 2 685 1 024 

Datorutrustning 67 

Medicinteknisk apparatur 1 869 12 162 920 1) 

Byggnadsinventarier 

Bilar och andra transportmedel 

Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 

Konst 

Aktier, andelar, bostadsrätter 

Summa 3 262 14 847 1 944 

Noter till investeringsredovisningen: 

1) Utrustning till Fysiologiska Kliniken har senarelagts.


Bilaga 1 

Balansräkning (tkr) Bokslut 2011 Bokslut 2010 Not 

TILLGÅNGAR 

Pågående arbeten, maskiner och inventarier 0 47 

Inventarier 3 348 2 580 

Datautrustning 66 8 

Medicinteknisk apparatur 9 018 13 311 

Summa Anläggningstillgångar 12 433 15 946 

Förråd mm 2 754 3 379 

Övriga kortfristiga fordringar 3 16 

Förutbet kostn upplupna intäkt 5 478 2 171 

Kassa och bank 43 519 49 170 

Summa Omsättningstillgångar 51 753 54 737 

SUMMA TILLGÅNGAR 64 186 70 683 

EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 

Balanserat eget kapital 15 376 13 285 

Årets resultat -681 2 091 

Summa Verksamhetens eget kapital 14 695 15 376 

Leverantörsskulder -8 0 

Semlöneskuld okomp övertid mm 38 228 45 036 

Upplupna kostn förutbet intäkt 11 271 10 272 

Summa Skulder 49 491 55 308 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 64 186 70 683 

Noter till balansräkningen: 

IB 2011 är korrigerad avseende organisationsförändring VC Skärblacka och öppenvårdspsykiatrin.

Investeringssammanställning 2011, per objekt Bilaga 2 

Produktionsenhetens namn: 208 NSÖ 

2011 Budget 2011 

Totalt 

investeringsbelopp1) 

(tkr) (tkr) (tkr) 

Specifikation av objekt överstigande 1 000 tkr: 0 9 445 

(ej förkortningar) 2) 

Övriga objekt < 1 000 tkr 3 262 5 402 

Summa investeringar (tkr) 3 262 14 847 0 

1) Totalt investeringsbelopp anges endast om investeringen löper över flera år, 

då anges även det år då investeringen beräknas vara slutförd. 

2) Utrustning till Fysiologiska Kliniken har senarelagts. 

Beräknat slutår 

investering 1)

Primärvårdsrapport 

PVÖ, Primärvården i Öster Bilaga 3 

Resultaträkning (tkr) Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not 

Intäkter 

Koncernbidrag 0 0 178 

Patientavg sjukvård/tandvård 13 985 15 762 14 915 

Försäljning sjukvård/tandvård 399 753 418 981 418 975 

Försäljning övriga tjänster 36 479 39 096 28 014 

Statsbidrag 540 352 778 

Bidrag för personal 1 106 20 385 

Övriga bidrag 1 543 1 403 1 455 

Försålt mtrl varor övr intäkt 678 1 672 2 083 

Summa Intäkter 454 083 477 286 466 784 

Personalkostnader 

Lönekostnader -125 205 -135 628 -124 334 

Arbetsgivaravgifter -52 458 -58 575 -53 909 

Övriga personalkostnader -3 407 -3 639 -4 490 

Summa Personalkostnader -181 071 -197 842 -182 732 

Övriga kostnader 

Kostnader för köpt verksamhet -88 547 -76 214 -81 127 

Verksamhnära material o varor -142 100 -150 027 -154 264 

Lämnade bidrag -41 -69 356 

Övriga verksamhetskostnader -50 349 -50 020 -49 447 

Summa Övriga kostnader -281 038 -276 330 -284 482 

Avskrivningar 

Avskrivningar -498 -457 -457 

Summa Avskrivningar -498 -457 -457 

Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 

Finansiella intäkter 0 0 0 

Finansiella kostnader -10 -9 -10 

Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -10 -9 -10 

Årets resultat -8 533 2 647 -898 

Noter till resultaträkningen: 

I resultatet ingår FMM med + 1 832 tkr och PAH med ett 0 resultat

Ledningsstaben Bilaga 4 

RESULTATUTREDNING, VÅRDVAL PRIMÄRVÅRD 

Resultat och eget kapital per vårdcentral och vårdcentralsområde Bokslut 2011 

Primärdsområde östra länsdelen 

(mkr) 

PEOE/alt PEVE 

Resultat 


Eget kapital 

2011-12-31* 

Resultat 2010 

Vårdcentraler 

Cityhälsan Hemsjukvård 208102 -0,9 -0,9 0,0 

Cityhälsan Norr 208103 0,0 -2,7 -0,9 

Cityhälsan Centrum 208104 -1,2 -2,3 -1,5 

Cityhälsan Söder 1) 208105 2,0 4,5 1,1 

VC Åby 208107 0,1 0,3 0,4 

VC Kolmården 208108 0,5 1,2 0,3 

VC Vikbolandet 208109 -0,9 -2,6 -0,9 

Jourcentralen 208110 0,0 0,0 0,0 

VC Söderköping 208112 -1,4 -1,7 0,1 

VC Valdemarsvik 208114 0,0 -0,2 0,2 

VC Kungsgatan 208115 -3,7 -9,7 -3,2 

VC Väven 208116 -1,8 -1,7 -0,9 

Gemensamt PV-område 208100 -1,1 5,2 4,4 

Summa primärvårdsområde -8,5 -10,7 -0,9 

Avgår del utanför vårdvalsuppdrag (ange vad och 

för vilken VC) 208105, FMM -1,8 -6,8 -2,2 

Summa Vårdval primärvårdsområde -10,4 -17,5 -3,1 

* Eget kapital motsvarar resultat från år 2009-2011, enligt specifikation nedan: 

Eget kapital 3) Hela PVverksamheten 

Vårdvalsuppdrag 

Resultat Primärvårdsområde 2009 -1,3 -4,1 

Resultat Primärvårdsområde 2010 -0,9 -3,1 

Resultat Primärvårdsområde 2011 -8,5 -10,4 

UB Eget kapital 2011 -10,7 -17,5 

Noter 

1) varav Flyktingmedicinsk mottagning, FMM 2009 +2,8mkr, 2010 +2,2mkr, 2011+1,8 mkr = 6,8 mkr 

2) varav Primärvårdsansluten hemsjukvård 0 

3) exkl VC Skärblacka 2009 och 2010

2012-03-01 

Bilaga 5 

Kommentar till resultat för primärvården kopplat till vårdval 

Generellt 

Landstinget ska kunna särredovisa primärvårdsverksamhet kopplat till vårdvalet 

för att säkerställa konkurrensneutralitet gentemot privat verksamhet. 

Samtliga kostnader och intäkter som hör till primärvårdsverksamheten redovisas. 

Eventuella verksamhetsenheter/organisationsenheter där vissa gemensamma 

kostnader i undantagsfall samlas ingår i den samlade resultaträkningen 

men resultatet specificeras. Om det i vårdcentralsverksamheten 

ingår uppdrag utöver vårdvalet och som påverkar resultatet, så kommenteras 

det nedan. 

Produktionsenhetsspecifik kommentar: 

Sedan vårdvalet infördes i Östergötland 1 september 2009 har PVÖ:s vårdcentraler 

tappat ca 13000 listade (dec 2011). För att möta detta och skapa en 

stabil och konkurrenskraftig primärvård, så genomfördes en stor strukturförändring 

i Norrköpings tätort 1 juni 2011. Kostnadsreducerande åtgärder motsvarande 

ca 18 mkr vidtogs genom att fem vårdcentraler reducerades till tre 

och hemsjukvården för dessa vårdcentraler samlades i en gemensam enhet. 

Två av de kvarvarande vårdcentralerna växte markant. Den största förändringen 

var dock det som skedde inom hemsjukvården. Fem vårdcentralers 

hemsjukvård blev organisatoriskt en enhet. Vilket innebar att fem olika kulturer 

skulle föras samman till en. Detta samtidigt som medarbetarnas semesterperiod 

startade. Den utmaningen blev näst intill övermäktig och mycket 

tid och energi har gått åt under resten av året för att försöka hitta fungerande 

flöden. 

Tyvärr räckte inte den stora reduceringen till för att få en stabil ekonomi. 

Tappet av listade blev större än vad som prognostiserats. Under hösten har 

planering för fortsatt anpassning, motsvarande ca 10 mkr, skett. Förändringen 

verkställs fullt ut den 1 mars 2012. 

2014 planeras för ett kommunalt övertagande av landstingets hemsjukvård. 

Denna process påbörjades under 2011. Arbetet har krävt hög närvaro och 

stort engagemang från många medarbetare i PVÖ.

2012-03-01 

Bilaga 5 

Vårdvalet har ställt stora krav på oss för att på ett bättre sätt marknadsföra 

våra tjänster och samtidigt öka möjligheten att av vårt utbud. Stora marknadsföringsinsatser 

har genomförts under året, både i form av utskick till 

hushåll, affischering samt öppna hus. 

PVÖ:s resultat 2011 blev -8,5 mkr, vilket motsvarar vad vi även angav i årsbudgeten 

för 2011. Det samlade egna kapitalet för PVÖ sedan 2009 uppgår 

nu till -10,7 mkr. Under samma period har överskott av den flyktingmedicinska 

mottagningen förbättrat utfallet motsvarande 6,8 mkr. 

Fr o m 2012 har PVÖ krav på sig att börja återställa det negativa kapitalet.

Produktionsstatistik 2011 Bilaga 6 

NSÖ - 208 

Läkarbesök 

som värden 

2010 2011 Diff 11-10 i% 

Primärvård 116 217 108 870 -7 347 -6,32% 

195 Ungdomshälsa NSÖ 346 24 -322 -93,06% 

414 Habiliteringen NSÖ 228 256 28 12,28% 

430 Medicinkliniken ViN 8 429 8 435 6 0,07% 

431 Geriatrisk enhet ViN 409 784 375 91,69% 

433 LAH Öst 878 1 004 126 14,35% 

442 Akutkliniken ViN 38 224 41 069 2 845 7,44% 

500 Beroendekliniken ViN 756 720 -36 -4,76% 

600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 6 063 5 598 -465 -7,67% 

610 Barn- och ungdpsyk klin ViN 1 831 2 096 265 14,47% 

208 Närsjukvård i östra Österg 173 381 168 856 -4 525 -2,61% 

Vårdtillfälle 

som värden 


430 Medicinkliniken ViN 6 921 7 057 136 1,97% 

433 LAH Öst 237 267 30 12,66% 

442 Akutkliniken ViN 1 5 4 400,00% 

500 Beroendekliniken ViN 213 273 60 28,17% 

600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 896 902 6 0,67% 

208 Närsjukvård i östra Österg 8 268 8 504 236 2,85% 

DRG-vikt ov 

som värden 


414 Habiliteringen NSÖ 226,34 291,71 65,38 28,88% 

430 Medicinkliniken ViN 2 125,00 2 330,13 205,13 9,65% 

431 Geriatrisk enhet ViN 55,55 110,00 54,45 98,01% 

433 LAH Öst 442,80 594,47 151,67 34,25% 

442 Akutkliniken ViN 2 597,73 2 660,12 62,39 2,40% 

500 Beroendekliniken ViN 498,38 675,24 176,86 35,49% 

600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1 758,42 1 630,32 -128,10 -7,29% 

610 Barn- och ungdpsyk klin ViN 612,73 912,74 300,01 48,96% 

208 Närsjukvård i östra Österg 8 316,94 9 204,73 887,79 10,67%

Produktionsstatistik 2011 forts bilaga 6 

NSÖ - 208 

Sjukv behandling 

som värden 

2010 2011 Diff 11-10 i % 

Primärvård 308425 290118 -18307 -5,94% 

194 Barnhälsovården i Östg 2 129 2 333 204 9,6% 

195 Ungdomshälsa NSÖ 2 990 1 864 -1 126 -37,7% 

414 Habiliteringen NSÖ 5 819 5 722 -97 -1,7% 

430 Medicinkliniken ViN 30 579 31 825 1 246 4,1% 

431 Geriatrisk enhet ViN 515 1 100 585 113,6% 

433 LAH Öst 10 746 12 415 1 669 15,5% 


500 Beroendekliniken ViN 14 212 15 303 1 091 7,7% 

600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 30 987 26 032 -4 955 -16,0% 

610 Barn- och ungdpsyk klin ViN 11 871 13 613 1 742 14,7% 


Vårdtid 

som värden 2010 2011 

Diff 11-10 i% 

430 Medicinkliniken ViN 27 683 26 948 -735 -2,7% 

433 LAH Öst 1 648 1 932 284 17,2% 


500 Beroendekliniken ViN 1 380 1 380 0 0,0% 

600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 13 999 10 979 -3 020 -21,6% 


DRG-vikt sv 

som värden 2010 2011 Diff 11-10 i% 

430 Medicinkliniken ViN 4 930,1 5 312,7 382,5 7,8% 

433 LAH Öst 230,6 257,7 27,1 11,7% 

442 Akutkliniken ViN 0,2 3,1 2,9 1179,1% 

500 Beroendekliniken ViN 93,6 96,7 3,1 3,4% 

600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1 299,3 1 109,0 -190,2 -14,6% 

208 Närsjukvård i östra Österg 6 553,9 6 779,2 225,4 3,4%

Bilaga 7 

Medarbetarstatistik (anställda > 3 månader) 

År Dec 2011 Dec 2010 Dec 2009 

Diff 

2011-10 

Anställda Antal Antal Antal Antal 

antal medarbetare 1506 1642 1640 -136 

omräknat till heltider 1460,99 1589,96 1584,14 -129 

varav kvinnor 1313 1447 1452 -134 

varav heltid 1185 1293 1289 -108 

varav deltid 128 154 163 -26 

varav män 193 195 188 -2 

varav heltid 182 171 177 11 

varav deltid 11 12 11 -1 

Summa 1506 1642 1640 -136 

Yrkesgrupper Antal Antal Antal Antal 

Läkare 183 185 179 -2 

Sjuksköterskor/motsv. 503 581 571 -78 

Övrig vårdpersonal 323 360 377 -37 

Medicinsk teknisk personal 16 16 16 

Social-terapeutisk personal 294 298 294 -4 

Undervisnings- och kulturpersonal 6 4 9 2 

Driftservicepersonal 2 2 2 

Administrativ personal 179 196 192 -17 

Summa 1506 1642 1640 -136 

Åldersgrupper Antal Antal Antal Antal 

0-20 2 1 1 1 

21-25 55 55 44 

26-30 160 153 135 7 

31-35 166 177 173 -11 

36-40 185 217 213 -32 

41-45 180 200 222 -20 

46-50 202 216 215 -14 

51-55 191 222 231 -31 

56-60 198 229 230 -31 

61-65 154 166 172 -12 

66- 13 6 4 7 

Summa 1506 1642 1640 -136

Lena Törnfeldt, Processamordnare Äldre/Rehab NSÖ 2012-02-20 

Bilaga 8 

Bilaga till Årsredovisning NSÖ 2011 

Slutrapport stimulansmedel Äldre 2007-2011, Närsjukvården i östra Östergötland 

Statliga stimulansmedel inom Äldreområdet har inom NSÖ använts till följande 

utvecklingsområden: 

- Gemensam rehabilitering i korttidsboende - Korttidsvårdsavdelning Granen 

Syftet med projekt Korttidsvårdsavdelning Granen var att tillsammans med Norrköpings 

kommun tillskapa en korttidsvårdsavdelning med tydlig rehabiliteringsinriktning där 

patienter/brukare, som beviljats korttidsboende utifrån de av kommunen fastställda kriterier 

för korttidsboende, skulle ha ett tydligt rehabiliteringsbehov med målet att återgå till ordinärt 

boende. 

Projekttid 2007-2009. 

NSÖ har under projekttiden finansierat 100% sjukgymnast, 100% arbetsterapeut, läkarresurs 

samt lokalhyra för avdelningen, Norrköpings kommun har ansvarat för omvårdnadspersonal. 

Utifrån det gemensamma och rehabiliteringsinriktade arbetssättet som utvecklades och 

präglade verksamheten skapades en samsyn landsting – kommun i rehabiliterande 

förhållningssätt och en tydlig kompetensökning i rehabilitering skedde hos 

omvårdnadspersonalen. 

Korttidsvårdsavdelning Granen är sedan sommaren 2009 avvecklad. 

Rehabiliteringsresurserna har istället införlivats i hemrehabiliteringsverksamheten i östra 

länsdelen. 

- Vårdplanering - Vårdplaneringsteam ViN 

Projektets syfte var att tillskapa ett gemensamt, stationärt vårdplaneringsteam på 

Vrinnevisjukhuset, över huvudmannagränserna, med uppdrag att utveckla 

vårdplaneringsarbetet samt genomföra samtliga vårdplaneringar inom slutenvård för östra 

länsdelens befolkning, i enlighet med vad socialstyrelsens riktlinjer för samordnad 

vårdplanering föreskriver. 

Projektet startade 2007. 

NSÖ ansvarade under projekttiden för 200% distriktssköterska samt 150% 

distriktsarbetsterapeut i teamet. Norrköpings kommun ansvarade för 

biståndshandläggarresurs. 

Sedan 2009-06-01 har vårdplaneringsteamet permanentats i ordinär verksamhet och arbetet 

med att vidareutveckla vårdplaneringsuppdraget pågår kontinuerligt. 

- Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende 

Samverkansprojekt under 2007 mellan Primärvården i östra länsdelen, apoteket och 

kommunen med syfte att alla äldre i säbo som ville, och hade fem läkemedel eller fler, 

skulle erhålla läkemedelsgenomgångar med mål att öka kvalitén på läkemedelsbehandlingen 

och samtidigt öka personalens kompetens om läkemedel och äldre. 

Modell som byggde på medverkan av DL/DSK – apotekare – boendepersonal. 

Projektet finansierade Apotekspersonal för organisation, genomförande och 

rapportskrivning (Ansökt belopp 350 000 kr)

Lena Törnfeldt, Processamordnare Äldre/Rehab NSÖ 2012-02-20 

- Hemrehabilitering – Optimal rehabilitering i hemmiljö 

I och med avveckling av korttidsvårdsavdelning Granen (se tidigare beskrivet projekt) 

framkom behov av att tillförsäkra den behovsgrupp som Granen ansvarat för säker och trygg 

rehabiliteringsmöjlighet i hemmiljö istället. 

I samband med beslut om avveckling formulerades under 2009 inom NSÖ ett 

utvecklingsprojekt med syfte att arbeta fram modeller för en utvecklad rehabilitering i 

hemmiljö för patienter med komplexa behov, oavsett diagnos, där den samlade resursen 

skulle kunna omhänderta patienter på ett så optimalt sätt som möjligt efter den akuta 

sjukvårdsvistelsen. 

Fokus i projektet låg på hemrehabiliteringsuppdraget, men även medicinska och 

omvårdnadsmässiga aspekter skulle beaktas. 

Inom projektets ram analyserades vilka behovsgrupper som bör kunna gå direkt hem till 

ordinärt boende efter sjukhusvistelse, vilka hinder som kan finnas för hemgång, vilken 

rehabilitering som bör kunna utföras i hemmet samt hur en trygg hemgång kan säkras. 

Vidare utvecklades hemrehabiliteringsuppdraget att gälla samtliga behovsgrupper oavsett 

diagnos, behovet av samverkan slutenvård – rehabverksamhet – kommun tydliggjordes och 

behovet av den medicinska tryggheten lyftes fram. 

Projektet tittade även på andra då pågående utvecklingsområden som påverkar 

hemrehabiliteringsuppdraget såsom ASIH, Geriatrikutveckling på ViN, 

vårdplaneringsuppdraget och arbetet med rehabiliteringsplan. 

Delar av projektets slutrapport levde vidare inom ramen för stimulansmedel 2010. 

- Stimulansmedel 2010 

Särskild slutrapport avseende dessa stimulansmedel inskickad 2012-01-11 (bifogas även 

denna sammanställning). 

Stimulansmedel 2010 har omfattat följande utvecklingsprojekt: 

- implementering av rehabiliteringsplan i östra länsdelen 

- utveckling av vårdkonferenser tillsammans hemtjänst – primärvård – rehab. 

- gemensam utbildning av hemtjänstens omvårdnadspersonal inom Norrköpings kommun 

i rehabiliterande förhållningssätt. 

- Utveckling och implementering av vårdprogram Demens inom varje vårdcentral i östra 

länsdelen 

- Utbildning/skapande av nätverk för demenssjuksköterskor 

- breddinförande inom NSÖ av strukturerad modell för läkemedelsprocessen i ordinärt 

boende, med syfte att patientsäkra läkemedelshanteringen hos äldre 

- läkemedelsgenomgångar för äldre i ordinärt boende 

Samtliga utvecklingsprojekt sker i samverkan med kommunerna i östra länsdelen.

208_NSÖ_Årsredovisning_2011 - Landstinget i Östergötland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?